AVR4000 skrev:Vad det gäller den s.k "Linnsekten" eller "tidskrifter" är det inte därifrån jag upptäckt "sväng". Jag upptäckte svänget första gången jag lyssnade på Carlsson OA58 ihop med en Arcamförstärkare.
Jag hade då lyssnat på den på Arken men detta andra tillfälle då jag satt ensam i ett ljudrum med en Carlsson/Arcam-kombination gick det upp för mig. (De spelades inte med Arcam på Arkenmässan utan upptäckten av Arcam gjordes i butik.) Anläggningen spelade mycket medryckande och det var verkligen "drag" i grejerna. I.o.m detta insåg jag att "sväng" är en parameter som jag beaktar när det gäller val av utrustning.
Om min inställning till att det finns en parameter bland övriga parametrar som kan kallas "sväng" och att det är något jag beaktar vid sammansättning av anläggningen skulle kräva "avprogrammering" kan jag tyvärr inte anta det budet. Detta då jag inte ser någon anledning att förneka att vissa anläggningar kan återge musiken på ett mer "svängande" sätt än andra.
Som jag skrev om ett blindtestförfarande skulle det vara intressant att köra ett BT på parametern "sväng". Men att förneka att den parametern finns och att anläggningar kan behandla den olika (i mitt fall när högtaleriet utgörs av Carlsson/Larsen som är neutrala och kan plocka fram det) känns för min del ungefär som att förneka att basåtergivningen skiljer mellan olika anläggningar.
Jag har inte upplevt, med samma högtalare, att alla anläggningar presenterar samma skiva med exakt samma "sväng". Får jag välja mellan två förstärkare som låter likadant men den ena klarar att återge musiken med större "sväng" som gör att man rycks med i (den glada) musiken tar jag utan tvekan den sistnämnda.
Linn har jag inte lyssnat på, skulle dock vara intressant att göra det för att bilda sig en egen uppfattning (om ljudet). Att de marknadsför "sväng" som en märkesunik grej har jag sagt mitt om (att det är fel). Likaså tveksamt säljarbeteende.
Att Linn har tveksam marknadsföring och att diverse tidskrifter hör skillnad på hifimöss och kablar för 20.000 kronor kontra 60.000 kronor och beskriver detta i ordalag modell nya högtalare, förändrar inte i grunden att det finns en parameter bland övriga som kan betecknas "sväng".
Så tyvärr, om avprogrammering innebär att man sedan måste upprepa att "svänget behandlas exakt lika i alla anläggningar" måste jag tacka nej till den avprogrammeringen.
Att en förstärkare kan återge mer "sväng" än en annan innebär inte att ljudåtergivningen i övrigt behöver vara bättre eller sämre. De kan låta mycket lika på övriga parametrar förutom just "svänget". Likheten är då så stor att om ett BT skulle handla om att skilja ut bashanteringen skulle mitt omdöme bli "låter likvärdigt ifråga om basåtergivningen".
Tycker det du skriver är förnuftigt och välbalanserat, men menar å andra sidan att det innehåller en del rätt grava förenklingar, som kan göra frågan mera svårdiskuterad.
Exempelvis styrs ju återgivningen (och därmed upplevelsen av återgivningen) av en musiksignal av ett mycket stort antal parametrar. De som kan sammanfattas som lyssningens (läs; lyssningssystemets, anläggning med högtalare och rum) egenskaper.
Om man då börjar tala om att musiksignalen har en parameter som man kallar sväg, så är det lätt att man, utan att ha haft fel, rör ihop musiksignalens parameter med återgivningens parametrar, men också råkar skriva något som gör att någon som läser det tror att det finns några entydiga egenskaper som konstituerar som "sväng".
Det gör det inte - varken med avseende på musiksignalens egenskaper, eller med avseende på vilka parametrar som återgivningen ställer till.
Sväng i musik (som väl är ett typexempel på något som man inte kan säga existrerar innan någon är där och lyssnar, eftersom det är en upplevelse) kan beror på oerhört många saker, och en anläggning som förvränger musiksignalerna kan påverka svänget som kan förmedlas till lyssnarna, på många olika sätt.
Svänget kan förstöras (vilket inte betyder att nästa fonograms sväng nödvändligvis kommer att förstöras också).
Svänget kan ändra karaktär (vilket inte behöver betyda att nästa fonograms sväng ändrar karaktär på samma sätt).
Svänget kan öka! (Vilket inte betyder att det kommer att öka på alla inspelningar.)
Svänget kan förmedlas (vilket betyder att fonogrammet spelas upp som det är, eller i varje fall oskada med avseende på just svänget).
De här sakerna kanske inte är så självklara för den som fått en aha-upplevelse i samband med lyssning på en anläggning, och i känslosvallet velat projicera egenskapen "anlggningen har sväng!" på den.
I längden kan det dock vara av intresse att gå mera på djupen med vad en anläggning gör med musiksignalen, för alla de ovan beskrivna anläggningarna utom den nedersta, kommer att ge sameness, även om det inte är självklart att det uppfattas så initialt. De tre första anläggningarna kan rent av vara samma - men bedömda med olika programmaterial!
Kanske struntar man i ursprungstrohet, och kanske gillar man dessutom bara en sorts svängkänsla, och lyckas hitta en apparat som alltid får just den känslan att öka lite? Då kan man ju välja på det viset.
Men de blinda lyssningar jag gjort gör att jag inte vågar tro på att ens det fungerar...
Jag kan inte utesluta att det kan göra det, för någon.
Men jag har hittills inte träffat på någon lyssnare som i en blind lyssningssituation tycker att den egna anläggningen är de som svänger mest på allt programmaterial - och man får blanda in några altarnativ som helt enkelt bara är välåtergivande apparater, gjorda för att inte vara svängiga, utan bara lämna svänget i fred så att programmaterialet styr hur mycket det svänger.
Kan avsluta med att nämna att OA-58 inte har konstruerats för att "skapa sväng", bara för att inte ändra det på inspelningen förefintliga svänget. Förmedla det alltså. Detsamma gäller alla högtalare jag konstruerat.
Vh, iö
- - - - -
PS. Hur kan man då påverka upplevelsen av sväng i musiken, genom att manipulera återgivingen? Det finns många sätt, och det är MYCKET lättare att skada svänget än att öka det, men det finns ett otal antal "knep" för svängökning också. Inget av dem är entydigt positivt för alla musiksignaler.
Det finns alltså det så vitt jag har hittat, inget sätt som entydigt förbättrar alla fall där någon uppfattar sväng. Alla som "ökar visst sväng", förstör annat.
Det beror förstås på att sväng som redan nämnts inte är något entydigt. Det beror MINST i lika hög grad på transientdynamiska saker, som på timing-frågor, och till på köpet så är timing egenskaperna som ger "sväng" beroende på musikgenre! Man kan gå hur djupt som helst i ämnet "svänganalys". Man kan nämligen som musiker få det att svänga genom att manipulera musikens timing åt många håll, inklusive motsatta håll!
Även relationen mellan olika frekvensregister och hur de samspelar med dynamiska och timing-egenskaper kommer in i vad som kan kartläggas som "det som får människor att uppleva att det svänger". Utan att gå in på några detaljer om vad som ger vad, är det t ex lätt att påvisa att mycket zigiensk musik är OERHÖRT mycket robustare mot det som vissa (svängdistordrande) anläggningar gör med musiken svängmässigt. Det beror på att svänget i nämnd musik ofta skapas genom den spänning (i brist på bättre ord) som bildas av att slagverk driver och basen släpar.
Kort sagt: Man skall aldrig förenkla saker. I varje fall inte om man vill fortsätta lära sig något om dem.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
)?
