Vägg i gips, spån, ply, eller? (renoveringstips ljudrum)

[Michael]

Varför tar du bort treetexen?

För att jag skall tilläggs isolera och att jag ändrar rummets storlek. Några garderober försvinner och en innervägg ändras/flyttas/tasbort. I de andra rummen är det masonit, den är också onödig att ha kvar då jag tilläggsisolerar. Samtidigt försvinner gammal tapet och färg.

Tretexen tycker jag dock är bra ur akustik synvinkel. Upplever rummen med tretex som tystar/snällare. Få se om den behålls på endel rum på 1a plan. Beror lite på hur tapeten sitter på den. Skulle gärna vilja sätta tretex i vissa rum. Det blir väl inte så snyggt att måla på den, men skall jag ha tapet så kanske.

PS. Det kommer nog att ta flera veckor (månader) innan jag sätter innersta skivorna, så jag lär återkomma till denna tråd då.

//Michael

[Kaffekoppen]

Nu har jag bara kört med antingen OSB + 13mm gips på 70mm reglar (C-C 45) eller 12mm spånskiva + 13mm gips. Upplevde det som likvärdigt stabilt.

Detta torde räcka vid c-c 30 även om naturligtvid ett lager gips till ökar massan rätt ordentligt.

Om man ska ha dubbla gipsskivor för att få stabilitet och dämpning så är det inte 6mm skivor som menas. Nej, upp med golvspånskiva och dubbla tjocka gipsskivor omlott, på 30 cm regelavstånd, så kanske det närmar sig en stabil vägg!

[manger]

Jag hittade den här på nätet.

Trasig länk!
Se ny bild längre ner i tråden...

Info; Större delen av lasten från högbenen (taket) går ner i stödbenen och sen ner i bjälklaget/balken (horisontella nedersta regeln tvärs över huset). Om man tar bort stödbenen så ska all last gå ner via de yttersta spetsarna av högbenen. - Worst case! Man kapar stödbenen och högbenen börjar glida utåt, hanbjälken brister och takstolen tappar bärförmågan och blir i bästa fall hängande i råsponten. Detta är i och för sig beroende på takstolens uppbyggnad. Man kan lösa det genom att (som du skriver?) lägga balkar ovanpå hanbjälkarna (och sätta nya, kortare stödben längre ut mot takfoten.) Men som sagt, det är bättre att någon kunnig tar sig en titt, om man är osäker, innan du kapar stödbenen...

[Kaffekoppen]

Ser konstruktionen ut sådär bör man nog tänka sig för mer än en gång om man inte planerar för ett brett och platt tak

[manger]

Jag ser att bilden jag länkade till inte riktigt vill vara med...
Ny bild:

Hanbjälke = översta horisontella balken
Stödben = de vertikala pelarna i ytterhörnen på takstolen
Högben = de sneda balkar som utgör själva taket
Underram = undre horisontella balken (i 1-1/2-plans hus = bjälklaget)

Edit; stafvel x 2

[Michael]

Tack för bilder och benämningar.

Jag har vertikala stödben (i detta rum). På första bilden är det en horisontel regel och på andra bilden en sneställd regel mot stödbenet. Detta har inte jag, någonstan i huset.

Tänkte inte ta bort stödbenen helt, utan flytta på dom lite (ja, de gamla försvinner och ersätts av nya). Jag skall försöka få till en bild på vad jag tänker göra, så det inte missförstås.

//Michael

[Michael]

Så kommer här en skiss...


Det blåa är stödbenen som jag tar bort och det röda är nya reglar. De ljusgrå i bilden försvinner också, de har ingen bärande funktion. De nya sitter på samma linje som de gamla. Är en regel i golvet som de står på. Den är 5cm förstärker den med 45mm till, så får 95 reglar plats ovanpå.
Sätter en ny regel i taket längs med hela rummet. Har köpt två 190 x 45or för detta. Sedan blir det två 'stödben' från denna regel ner till regeln på bjälklaget. Fäster (med smal regel under) även den långa regeln i båda ändar mot vägg. Den ena väggen har en regel i väggen (yttervägg).

//Michael

[Kaffekoppen]

Det där bör nog tas med en konstruktör. Den förstärkande balken i taket känns lite klen för uppgiften med avseende på snölast/takvikt.

[Michael]

Återigen: plastfolien läggs med fördel innan dina 45mm tilläggsisolering läggs på. 45mm räcker inte för att ändra daggpunkten, men tillser att folien inte skadas senare.

Beror ju på hur väggen ser ut. T.ex. 110 kutterspån som det läggs 45 uni skiva 36 på. Det brukar pratas om att folien får ligga max 1/3 av total isoler tjocklek. I detta fall blir det 29%, MEN kutterspån har inte samma isolervärde som tilläggsisoleringen. Så jag skulle inte våga lägga folien därimellan.

Egentligen skulle jag vilja föreslå 70mm reglar eftersom det dels ger bättre isolering, dels ger mycket stabilare vägg.

Vi pratar ju om tillägg på en vägg med råspont. Gör verkligen 45 eller 70 någon skillnad då?

Det där bör nog tas med en konstruktör. Den förstärkande balken i taket känns lite klen för uppgiften med avseende på snölast/takvikt.

Inte det svar som jag ville ha. Noteras bör ju också att de 190 mm är på långa sidan av regeln. Måste ju såga den sne, så den är lägre på andra sidan. Sedan kommer ju ett av de nya nästan på samma ställe som ett gammalt stödben (det mittersta), vilket är bra. Ett av stödbenen har de sågat bort hälften av, på längden (så den är ca 5 x 5 cm). Så som det ser ut nu så finns det ingen vettig förklaring till denna sågning. Ett annat stödben har väldigt många sprickor i mitten längs hela. Förresten, stödbenen är 5 x 10 cm reglar. Jag tänkte också på att jag nu har försvagat dom lite, då jag tagit bort råsponten. De kan ju böja sig nu.

Kanske skall in och fråga på ett ställe i stan vilken limträbalk de skulle rekommendera. Jag kollade pris och fick reda på att de hade ett program för beräkning.

I ett annat hörn i huset, så saknas två stödben (efter varandra). I ett annat hörn ett stödben.

//Michael

[Kaffekoppen]

Återigen: plastfolien läggs med fördel innan dina 45mm tilläggsisolering läggs på. 45mm räcker inte för att ändra daggpunkten, men tillser att folien inte skadas senare.

Beror ju på hur väggen ser ut. T.ex. 110 kutterspån som det läggs 45 uni skiva 36 på. Det brukar pratas om att folien får ligga max 1/3 av total isoler tjocklek. I detta fall blir det 29%, MEN kutterspån har inte samma isolervärde som tilläggsisoleringen. Så jag skulle inte våga lägga folien därimellan.

Temperaturen sjunker inte så drastiskt genom 70mm isolering att daggpunkten infaller i densamma.

Egentligen skulle jag vilja föreslå 70mm reglar eftersom det dels ger bättre isolering, dels ger mycket stabilare vägg.

Vi pratar ju om tillägg på en vägg med råspont. Gör verkligen 45 eller 70 någon skillnad då?

Kan reglarna sättas stabilt mot råsponten räcker 45mm om den får många fästpunkter (kanske vinkeljärn områstontväggen är ojämn och det inte går att dra fast med 80-120mm skruvar rakt igenomreglarna). Bara isolervärdet sombli sämre.

Det där bör nog tas med en konstruktör. Den förstärkande balken i taket känns lite klen för uppgiften med avseende på snölast/takvikt.

Inte det svar som jag ville ha. Noteras bör ju också att de 190 mm är på långa sidan av regeln. Måste ju såga den sne, så den är lägre på andra sidan. Sedan kommer ju ett av de nya nästan på samma ställe som ett gammalt stödben (det mittersta), vilket är bra. Ett av stödbenen har de sågat bort hälften av, på längden (så den är ca 5 x 5 cm). Så som det ser ut nu så finns det ingen vettig förklaring till denna sågning. Ett annat stödben har väldigt många sprickor i mitten längs hela. Förresten, stödbenen är 5 x 10 cm reglar. Jag tänkte också på att jag nu har försvagat dom lite, då jag tagit bort råsponten. De kan ju böja sig nu.[/quite] Låter som om du bör lösa det innan snön kommer. Sprickorna i stolpen indikerar rätt ordentligt tryck där. Definitivt har råspotväggen agerat stabiliserande och tryckutjmnande.

Kanske skall in och fråga på ett ställe i stan vilken limträbalk de skulle rekommendera. Jag kollade pris och fick reda på att de hade ett program för beräkning.

I ett annat hörn i huset, så saknas två stödben (efter varandra). I ett annat hörn ett stödben.

//Michael

Någon borde titta på plats!

[manger]

Det där bör nog tas med en konstruktör. Den förstärkande balken i taket känns lite klen för uppgiften med avseende på snölast/takvikt.

Inte det svar som jag ville ha. Noteras bör ju också att de 190 mm är på långa sidan av regeln. Måste ju såga den sne, så den är lägre på andra sidan. Sedan kommer ju ett av de nya nästan på samma ställe som ett gammalt stödben (det mittersta), vilket är bra. Ett av stödbenen har de sågat bort hälften av, på längden (så den är ca 5 x 5 cm). Så som det ser ut nu så finns det ingen vettig förklaring till denna sågning. Ett annat stödben har väldigt många sprickor i mitten längs hela. Förresten, stödbenen är 5 x 10 cm reglar. Jag tänkte också på att jag nu har försvagat dom lite, då jag tagit bort råsponten. De kan ju böja sig nu.[/quite] Låter som om du bör lösa det innan snön kommer. Sprickorna i stolpen indikerar rätt ordentligt tryck där. Definitivt har råspotväggen agerat stabiliserande och tryckutjmnande.

Kanske skall in och fråga på ett ställe i stan vilken limträbalk de skulle rekommendera. Jag kollade pris och fick reda på att de hade ett program för beräkning.

I ett annat hörn i huset, så saknas två stödben (efter varandra). I ett annat hörn ett stödben.

//Michael

Någon borde titta på plats!

Usch, det låter risky. Vem vad som egentligen håller uppe taket just nu.
Bättre att någon erfaren snickare eller konstruktör tittar innan det är försent...

[Michael]

Bättre att någon erfaren snickare eller konstruktör tittar innan det är försent...

och hur skall man hitta någon sådan?

Sprickorna är nog (kanske) inte från belastning, utan för att det är gammalt. Har reglar runt fönstren som ser ungefär lika ut, de är utan belastning. Undra om att de använts vid gjutning har bidragit till sprickor. Det är lite bruk på dom.

PS. Idag och igår var det fint väder så då blev det att fixa med fönstren. Fönsterbleck monterades. Nu hoppas jag på lite mer fint väder när fogmassan kommer hem, så jag kan kleta på den.

//Michael

[manger]

Eniro, Gula Sidorna; konstruktörer, Linköping

Det fanns inte så många såg jag, men Gärderup såg ut att vara en lagom stor firma:
Gärderup Byggkonstruktion AB
S:t Larsg. 29, 582 24 LINKÖPING
013-14 10 70
Mobiltfn 070-686 39 95
E-post bo@garderup-byggkonstruktion.se

medan WSP verkar vara en större (dyrare?) firma:
WSP
S:t Larsg. 3, Box 71
58102 LINKÖPING
013 - 30 36 00
Hemsida www.wspgroup.se
E-post info@wspgroup.se

Sen om man söker på; snickare, Linköping så kommer det upp 197 träffar - däribland borde det finnas flera erfarna snickare som kan säga vad som ska/borde göras - och kanske tom ge ett vettigt prisförslag på att laga/fixa/bygga om takstommen och vad du ska/göra göra sen. Lycka till.

[Michael]

Mmm, ni känner inte till min otur med inköp (varor och tjänster). Sannolikheten att jag skulle lyckats hitta någon som kan, är nog obefintlig. T.ex. kommer jag att dra om rören efter bergvärmeinstallationen, vilka klantar. Skitiga vent detaljer, suck. Fönstren fick jag montera själv. Upptäckte som tur vad när fönstren kom att något var fel, eller igentligen redan då montören var här och mätte anade jag oro. Lång historia, slutade med att de bytte ut hälften av fönstren och att de inte monterade. o.s.v. nu gör jag nästan allt själv. Tar en otrolig lång tid.

Nä, nu skall jag försöka mig på att skära bort en bit av asfaltboarden så att luftspalten blir en luftspalt. De har monterat den högt mot råsponten, så det är ingen spalt. För det kan väl inte vara någon tanke med att asfaltboarden på ytterväggen skall täcka för luftspalten i snetaket?

I och för sig kan man se det så att om jag skär bort lite av asfaltboarden så kommer luftspalten bakom tegelstenarna att fortsätta uppåt in i snetak luftspalten. Men det är väl inga problem?

Sedan ligger även tegelstenarna väldigt nära taket. På några ställen syns det att översta stenarna ligger längre in i huset för att få plats under taket.

Hur brukar man göra mellan ytterväggsboarden och snetak-luftspalt-boarden. De möter varandra (51 grader), men hur. I skisser i Isover boken syns det inget speciellt där. Skall man försöka täta, träläkt, eller inget?

//Michael

[phon]

Ytterväggar idag:
Halv tegel, luft (med massa bruk), asfaltboard, 45 iso, 100 iso, råspont och innerst tretex eller masonit.
Ytterväggar imorgon:
Som ovan men jag tar bort tretex/masonit och sätter 45 reglar&isolering, plus någon/några skivor.

Varför tar du bort treetexen?

För att jag skall tilläggs isolera och att jag ändrar rummets storlek.
//Michael

Du tar bort treetexen och sätter reglarna direkt på råsponten då?

Det måste väl bli mindre köldbryggor om treetexen ligger kvar mellan reglarna och råsponten? Om man tänker att det skulle tilläggsisoleras.

Med treetexen kvar kanske det också drar lite mindre inuti väggen, jag tänker på eventuella springor i råsponten, fast där hjälper det ju om du sätter en papp istället för treetexen bakom reglarna. Det gäller att hålla luften still i väggarna.

Hmmm .... låter som vännerna för treetexens bevarande ...

.

[Michael]

Du tar bort treetexen och sätter reglarna direkt på råsponten då?

Ja. Visst kan det dra lite luft mellan råsponten och i kvist hål. Så det kunde ju tretexen hjälpa till med att minska. Känns ändå bra att få bort den och gammal tapet. Sedan sitter det inte tretex överallt, i och med att rummet ändras lite.

Har funderat på om jag skulle lägga något på råsponten för att förhindra luftdrag, men jag tror jag skippar det. Ser jag hål så kan jag fylla dom med fogmassa. De nya skivorna på 45 reglarna vill jag få täta, så där blir det latexfog i alla skarvar och mot tak o vägg.

//Michael

[manger]

Ytterväggar idag:
Halv tegel, luft (med massa bruk), asfaltboard, 45 iso, 100 iso, råspont och innerst tretex eller masonit.
Ytterväggar imorgon:
Som ovan men jag tar bort tretex/masonit och sätter 45 reglar&isolering, plus någon/några skivor.

Du tar bort treetexen och sätter reglarna direkt på råsponten då?

Det måste väl bli mindre köldbryggor om treetexen ligger kvar mellan reglarna och råsponten? Om man tänker att det skulle tilläggsisoleras.

Med treetexen kvar kanske det också drar lite mindre inuti väggen, jag tänker på eventuella springor i råsponten, fast där hjälper det ju om du sätter en papp istället för treetexen bakom reglarna. Det gäller att hålla luften still i väggarna.

Det är asfaltboarden bakom teglet som ska ta draget genom väggen. Drar det tydligt ända fram till råsponten så gör 45+100 isolering nästan ingen nytta - då är det värre. (Plocka ner allt och försöka täta asfaltboarden innifrån... )
Enligt Gyprocs Handbok kap. 3:41 (Enkel regelstomme / tegelfasad) är din vägg bra nära deras lösning;
1. Fasadtegel
2. Fingerspalt (15mm)
3. 45-100 mm mineralullsskiva (fasadskiva)
4. 9,5mm Gipsskiva Ute (= asfaltboard)
5. 95-170 mm väggreglar c/c600 / mineralullsskiva
6. 0,2 mm plastfolie
7. 12,5 mm gipsskiva
I ditt hus sitter asfaltboarden ytterst mot luftspalten vilket är den förra standarden för denna typ av vägg, och fasadskivan ytterst ersätts av din 45 isolering bakom. Nemas problemas! Jag hade plockat ner råsponten (som vad jag förstår ersätter gipsskivorna bakom tretexen), satt plastfolie, 45 reglar + isolering horisontellt och sen 1x eller 2x 13 gips innerst. + ev. tillägg för akustikens skull.

Att klämma tretexen mellan råsponten och de nya reglarna är konstruktivt tveksamt. Tretex är ett mjukt material som gärna suger vatten och odlar mögel... Genom att lägga innersta regelverket horisontellt mot det vertikala så minimerar man köldbryggorna.

Hmmm .... låter som vännerna för treetexens bevarande ...

I'm with you! Jag har själv ett innertak av tretex i nästan hela huset och det ger ett oerhört trevligt ljudklimat inne trots en ganska spartansk inredning. Det blir ingen byte till gipstak med infällda spottar här inte...

[Magnus]

Glöm inte att luften i luftspalten måste kunna komma ut också......mögelstopper el dylik produkt är bra

Tycker du ska konsultera nån...

[Michael]

Det är asfaltboarden bakom teglet som ska ta draget genom väggen. Drar det tydligt ända fram till råsponten så gör 45+100 isolering nästan ingen nytta - då är det värre. (Plocka ner allt och försöka täta asfaltboarden innifrån... )

Nä, nån måtta får det vara. Ta bort råsponten och isoleringen... kan jag ju lika gärna bygga nytt hus. Är nog riskfyllt också, råsponten bär/stagar nog en hel del.

Vid skarvar mellan asfaltboarden så ligger det en ca 10 cm svart papp remsa bakom. Blir inte så tätt. Syntes vid fönster byte och syns även längst upp på gavlarna innifrån vinden. Vet inte om alla skarvar ser ut så. Förhoppningsvis så har dom lagt de flesta skarvarna över reglar.

Med tanke på detta så kanske jag skall lägga vindskyddsfolie mot råsponten innan jag sätter 45 reglar och isolering.

45 isolering + asfaltboard + tegel är monterat -69 vid ombyggnad. Var någon sorts blåsten (radon?) innan.

Finns det tretex (eller liknande) innertaksskivor idag?

Glöm inte att luften i luftspalten måste kunna komma ut också......mögelstopper el dylik produkt är bra

Har en luftventil högt upp på varje gavel.

//Michael

[manger]

...jag vet inte om Kaffekoppen är med mig i tanken men kan kanske lite rätt applicerad fogskum vara en idé? Jag funderar bara, men om du känner efter med handen eller håller ett tänt stearinljus längs med ytterväggarna och hittar de punkter där det definitivt drar kallt genom råsponten. Borra ett litet hål i råsponten och tryck in lite fogskum så långt in du kan...

Jag hade ett märkligt kalldrag nånstans från den nymonterade ytterdörren. Luften smet in via luftspalten och dörrfodret nere i ena hörnet. Jag orkade inte slita upp allt och dreva om utan jag bara lyfte fodret lite och tryckte in lite fogskum och spikade fast fodret igen. It works great!

Får du bort de värsta kallrasen genom väggen är mycket vunnet.

Tretex som innertak försvann tyvärr för många år sedan. Numera är det bara särskilda akustikskivor (enl. inlägg i tråden ovan) som gäller. Kanske dyrt men både snyggt och (troligtvis) akustiskt bra - säkert bättre än tretex.

[Michael]

...jag vet inte om Kaffekoppen är med mig i tanken men kan kanske lite rätt applicerad fogskum vara en idé? Jag funderar bara, men om du känner efter med handen eller håller ett tänt stearinljus längs med ytterväggarna och hittar de punkter där det definitivt drar kallt genom råsponten. Borra ett litet hål i råsponten och tryck in lite fogskum så långt in du kan...

Nja, ursäkta om jag protesterar lite. För detta kan även förvärra. Först bör man uppmärksamma att du skrev "lite fogskum", bra. Så det du skrev är bra, men alla som läser kanske inte uppmärksammar detta. Det är inte bra att trycka in för mycket skum i en vägg. Blir det väldigt mycket så kan ju yttre skivan (i mitt fall asfaltboard, men i vissa hus papp eller folie) tryckas ut mot fasaden (tegel). Fogskummet kan ju också flytta eller trycka ihop isoleringen, vilket kan minska isoleringsförmågan och eventuellt skapa luft fickor i väggen.

Jag tänker försöka täppa till hålen i råsponten och inte försöka fylla skum inne i väggen. För blir den inre delen av väggen tät så borde det inte gå så mycket luft genom den yttre delen.

Luftspalter i isoleringen kan man få om man pressar in en isolerskiva som är lite lång. Har det i mitt hus, såg det vid ett fönster byte. Skivan var kanske två centimeterr för lång. Detta innebar att den böjde sig lite och skapade ett luft utrymme på några cm gånger några cm längs med asfaltboarden. Så man bör vara noga vid isolering och inte bara mosa in isoleringen.

Det drar lite överallt i mina väggar. Nu har jag inget foder eller smyg runt fönstren och det drar på flera ställen vid inre råsponten. Lika så om jag öppnar (litet eller stort hål) i en innervägg så drar det. I köket så är det nu en springa i taket (en bit in i huset, inte vid yttervägg). Där drar det riktigt ordentligt om jag har köksfläkten på. Så luften kan gå en bra bit i huset, inne i väggar och golv/tak.

Jag har förövrigt använt en hel del fogskum senaste tiden. Kan delge några tips. Skaffa en slangklämma, finns i zoo affärer. Med denna så kan man klämma runt röret för att förhindra att det kommer ut för mycket skum. Ibland så kommer det gas (och inte bara skum) ut från flaskan. Därför bör man inte spruta in skum inne i redan nyligen lagt skum. Kan bli stora luft/gas bubblor. Jag brukar därför också inte använda det sista i flaskan, utan slutar en stund innan den är tom. Brukar höras när det kommer ut annorlunda skum (gas).

//Michael

[Kaffekoppen]

Här kommer en replik från fogskumsmannen:

Ett lätt dosering fogskum som täcker håligheter är kanon.

Mich har ju nämt hur det inte får bli

Jag skulle dock fundera på om det enklaste inte vore att sätta vindpapp efter hela råspontväggen. Det gjorde jag när jag tilläggsisolerade mitt timmerstomstorp.´

[manger]

Jepp, man ska vara försiktig med fogskum i små utrymmen.
Med "lite fogskum" menade jag typ "dutt-dutt" - inte "tryyyyck".

Har ni hört historien om audiofilen som tröttnade på att gabondörren till musikrummet rasslade i takt med basen?
Han borrade ett litet hål i överkant på dörren och tryckte i lite fogskum. Mindre än fem minuter senare exploderade dörren...

Edit: Felstafning

[Michael]

Vad skall man ha för insektsnät vid takfoten?

Det verkar vara plast som sitter nu, samma typ som finns att köpa idag. Håller verkligen detta? Verkar ju inte som så i mitt hus. Har för mig jag sett att något nät var glasfiber förstärkt, men tyvärr står det inte det på den rulle jag köpte. Borde inte något metallnät vara bättre? Såg att någon hade aluminiumnät, men det var dyrt. Kopparnät lär också finnas.

//Michael

[manger]

Jg tycker man bara ser det där sladdriga gråa plastnätet som oftast - vanligen dåligt uppsatt med tanke på hur små insekter är...

Men man för väl vad man betalar för? Billigt sladdrigt plastnät eller väl inpassat dyrt metallnät.

[Kaffekoppen]

Jag satte upp metallnät. Vill inte ha fåglar och råttor som bygger i luftspalten..

[Magnus]

Vad skall man ha för insektsnät vid takfoten?

Det verkar vara plast som sitter nu, samma typ som finns att köpa idag. Håller verkligen detta? Verkar ju inte som så i mitt hus. Har för mig jag sett att något nät var glasfiber förstärkt, men tyvärr står det inte det på den rulle jag köpte. Borde inte något metallnät vara bättre? Såg att någon hade aluminiumnät, men det var dyrt. Kopparnät lär också finnas.

//Michael

Håller minst 20 år..... finns nät i koppar el alu också

[Michael]

Väcker min gamla tråd till liv igen. Fick många bra tips här i. Nu sitter råsponten uppe, med isolering och masonit. Vad gäller nät längst ner i luftspalten, så blev det ett metall (aluminium) nät från järnaffären. Var även lite mindre maskor i det.

Nu är jag på gång med golvet, blir nytt. Köpte 22mm golvspånskivor igår (535kg). Har en liten fundering kring rörelsefog...

Det står "10 mm rörelsefog mot vägg" i Byggelit golv, sid 8. Jag tycker det verkar onödigt...
Reglarna som golvet skruvas i sitter fast i väggen, vilket borde medföra att en rörelsefog inte kan tillföra något. Rör sig regeln så rör sig golvet, rör sig golvet så rör sig regeln. För det kan väl inte va så att man räknar med att skruvarna och limmet skall ge efter?
Jag kommer att sätta 45x45 reglar mot ytterväggarna och mot golvet (tilläggsisolering). Detta gör att vägg och golv kommer att sitta ännu hårdare ihop.

Jag kan tänka mig att det är bra med en rörelase fog om väggen inte sitter hårt till golvet, kanske en murstock.

//Michael

[Adhoc]

...

Reglarna som golvet skruvas i sitter fast i väggen, vilket borde medföra att en rörelsefog inte kan tillföra något. ...

//Michael

Rörelsefogen tillför nog inget, nej. Däremot kan den uppta en del, -när spånplattorna expanderar (och kontrakterar) beroende på säsong och fuktigheten i luften tex, vilket ger upphov till väldigt stora krafter.

[Michael]

Jag lämnar nog några millimeter till väggen och lägger latexfog. Skivan borde nog trycka med sig reglarna när den expanderar och inte röra sig så mycket relativt regeln.
Finns uppgifter om längd ändring i broschyren. Fast monterad skiva rör sig 1mm/m vid ändring 30 - 70% relativ luftfuktighet.

PS. Spånskive lukten får mig att tänka på högtalar bygge i unga dar.

//Michael