prolinn skrev:IngOehman skrev:prolinn skrev:När det gäller IÖ:s erfarenhet av LP12:an så gäller det väl spelaren som den såg ut för ca. 20-25 år sedan som du har erfarenhet av eller?
Nej.
Har du lust att förtydliga dig en aning när de gäller ditt "Nej"?
Visst: Nej, det gäller inte spelaren som den såg ut för 20-25 år sedan.
prolinn skrev:IngOehman skrev:prolinn skrev:Faktum kvarstår; Linn har utvecklats oerhört sedan 70-talet. Deras topprodukter anses bland stora delar av hifi-världen (vad nu det är)som bland de bästa som tillverkas i respektive kategori och även deras billigare prylar (nåja lågbudget är det inte direkt) står sig också bra i konkurrensen.
Jag säger inte att du har fel, men har du några hårda data som stöder det du skriver? Med hårda data menar jag inte nödvändigtvis mätdata, men något, vad som helst, som inte är löst tyckande?
Kom ihåg att jag inte ifrågasätter det du skriver. Vill bara veta vad det grundar sig på?
Otaliga tester som andra gjort (kanske främst tidningar) och egen lyssning.
Okej. Inga hårda data alltså utan bara löst tyckande.
Det finns alltså ingenting substansiellt som stödjer ditt påstående att spelaren utvecklats?

Inte något som du baserat din uppfattning på i varje fall.
Inget fel med det, men bra att veta.
Då kan jag bara konstatera att det är svårt att veta att den blivit hörbart bättre, eller ens hörbart annorlunda. Hade det det så borde ju någon ha upptäckt det i något blindtest, det vill säga det skulle ha funnits något sådant fall att referera till. Fast det kan det ju finnas också, även om inte just du baserat din uppfattning på något sådant.
prolinn skrev:IngOehman skrev:prolinn skrev:Musikåtergivningsegenskaperna och inte andra hifi-orienterade återgivningsegenskaper har alltid stått i fokus i deras utveckling. Det är inte många konkurrenter som kan svara upp här!
Kanske Ino?
Jag hoppas det*.
Men jag tror det finns många flera. Finns det några som jag vill undanta först från den passionen, så är de dom som lägger absurt mycket krut på att marknadsföra idén om att de är de enda som bryr sig.
Vh, iö
- - - - -
*Fast terminologiskt finner jag det en smula snärjigt. Det är ju just hifi som behövs för att musiken skall återges ursprungstroget. Hifi i ordets rätta bemärkelse.
Jag talar alltså inte om några lösryckta krav på enstaka mätningar - utan om själva begreppets innebört: Hög trohet mot originalet - musiken.
Ett lovvärt syfte vill jag tillägga.
Tack.
prolinn skrev:Jag kom att tänka på en annan sak som faktiskt Linn bidragit med och som många andra (de flesta) tillverkare av hifi inte ger några liknande bidrag till och det är musiken. Genom sitt skivbolag (
Linn Records) har Linn hjälpt till att sprida bland annat den Keltiska musiktraditionen.
Deras repertoar av idag innehåller en uppsjö bra musik inspelad så att musiken tillåts tala för sig själv. Deras nuvarande högtalarserie baseras för övrigt till stor del på det utvecklingsarbete som föregick framtagandet av en deras studiomonitorer (
318A respektive 328A). Likheterna är uppenabara med
Artikulat 350A.
Har nästan bara bra saker att säga om de Linn-inspelningar jag har hört (i egna högtalare).
Detsamma gäller de inspelningar som Dave Wilson gjort och jag hört (i egna högtalare).
Det är för övrigt min uppfattning att det finns ganska många hifi-tillverkare som gör tillräckligt bra utrustning för att >95% av ljudkvalitetsproblemen när man spelar ett ursnitt av normala kommersiellt tillgängligt fonogram, faktiskt är felen som ligger på fonogrammen själva! Det betyder självklart inte att inte anläggningarnas skulle märkas, för de gör de sannerligen, men det betyder att större vinster ändå, är att finna genom att höja ljudkvaliteten på medelinspelningen!
Dåliga fonogram är helt enkelt ett större problem idag, än dålig hifi-utrustning.
Kort sagt: Om man kunde byta alla kvalificerade hifi-utrustningar mot "hypotetiskt ideala anläggningar" (vad nu det betyder) så vore den vinsten ändå mycket mindre än om man kunde byta alla inspelningar mot teoretiskt ideala sådana!
Det vore nå't de'!
Det gäller i synnerhet de senaste tio-tjugo årens extremt söndermastrade junk. Där har man ett riktigt problem att ta tag i.
Skulle jag rejta problemen, liksom subjektivt, så skulle det nog se ut så här (varning för subjektivit svammel):
Ljudkvaliteten på klockradioapparater, kökstransistorradior och bergsprängare: 10% i snitt (90% under 20%).
Ljudkvaliteten på medelanläggningarna som folk har hemma: 25% i snitt (90% under 50%).
Ljudkvaliteten på high end-anläggningarna som audiofiler har hemma: 40% i snitt (90% under 70%).
(Ljudkvaliteten på de bästa anläggningar jag erfarit: uppåt 98%)
- - -
Ljudkvaliteten på medelfonogrammen som släppts de senaste 5 åren: 5% i snitt (90% under 10%).
Ljudkvaliteten på medelfonogrammet som släppts de senaste 10 åren: 8% i snitt (90% under 15%)
Ljudkvaliteten på medelfonogrammet som släppts under perioden 1958 - 1988 (från för 50 till för 20 år sedan):
20% i snitt (90% under 80%).
Ljudkvaliteten på de bästa inspelningarna jag träffat på: Mycket nära 100%!
Ljudkvalitetsförbättringen som uppnås genom att skippa mastring: Allt från något sämre till extremt mycket bättre.
Ljudkvaliteten som en amatör med ett par bra mikrofoner med lätthet kan åstadkomma vid inspelning av akustisk musik: 80-90%
Kort sagt: Att göra något åt ljudkvaliteten på fonogrammen är mycket enkelt, och det vore dessutom en välgärning som skulle komma alla till godo, även om det förstås mest skulle vara till glädje för dem med de bästa anläggningarna.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).