Nej, det tror jag inte. Eftersom jag själv har varit linnist ( jag har haft över 20 apparater och högtalare från märket ) och min vän har jobbat hos linn i två år, så är vi naturligvis mycket insatta i tunedemmetoden samt lyssningsintryck som, "tajthet", "timing" "anslagspunkt" samt förmågan hos lyssnaren att återupprepa en melodi för sig själv i huvudet, efter man lyssnat.
Subjektiva tankar, baserat på egna erfarenheter:
Suggession:
Detta har jag själv skrivit mycket om förut. kortfattat betyder förutfattade meningar och förväntningar oerhört mycket för hur man upplever tex tunedemmetoden. Gillar du musiken? - det spelar roll.
Gillar du märket du lyssnar på just nu? - det spelar roll. Blindtester kan ta bort dessa effekter.
"Tajtheten" i ljudet, eller hur tajt det uppfattas beror tex:
Förstärkarens dämpfaktor, högtalarelementens förmåga till att återge en god artikulation i framförallt basregistret, uppställningen av högtalarna, lyssningsrummet. Vad det gäller signalkedjan om vi pratar cd-spelare har jag själv upptäck att tex Marantz cd, cd-63 (Ken Ischiwata ) med dess HDAM buffertsteg på utgången gjorde att basåtergivningen, subjektivt, blev så odefinierad och otydlig att då jag monterade bort den så lät det mycket bättre. Återigen mycket subjektivt värderat.
Cd-spelare med 1-bits omvandlare brukar ofta spela litet otydligt i just basregistret, vilket naturligtvis var motsatsen vad hifipressen postulerade på 80/90-talet.
Det finns naturligvis receivers som låter hörbart dåligt, och färgat.
Alla förstärkare färgar ju ljudet, mer eller mindre. Även om skillnaden ofta är mindre än många tror.
Denons billigaste receiver - 92 lät tex. vid demonstration i linnbutik enligt andrahandsinformation mycket bra. Det fanns förstärkare som provades i butiken som lät rent av illa, också.
Upplevelsen av"timingen" beror , subjektivt enligt mig på:
Tiltning, eller target kurva på frekvensgången i en högtalare- gärna med något nedbländad toppdiskant. Gärna "BBC" dippen i över mellanregistret samt en förhöjd mellanbas. Skär man dessutom bort lågbasen blir det än "tajtare" eller "snabbare".
Det ovanstående är mycket viktigt, samt att övertonerna har en god balans mot basregistret i ljudet. Detta har jag själv experimenterat med en hel del. Det kallas för "sound shaping " och innebär att man provar olika värden på högtalarens delningsfilter vad det gäller spolar, och kondensatorer samt motstånd. Man ändrar alltså delningsfiltrets funktion. På detta sätt så "kopierade" vi på 90-talet en paradigm atom att låta något bättre än linn tukan, vid användandet av tunedemmetoden. Vi lindade av baselementets spole från originalets 1,2 mH, till endast 0,4 mH. En kraftig höjning av mellanregistret alltså. Att högtalaren då troligen mätte fördjävligt var inget vi tänkte på då.
Spikes under högtalaren kan subjektivt påverka upplevelsen av "timing" , eftersom vibrationerna överförs odämpade till golv och högtalarekabinett och gör att högtalaren blir en vibrerande stämgaffel- vilket gör att vid tex kraftiga utbrott i musiken det låter ´"mera "av allting. Ungefär som en fiol eller flygel fungerar- resonanserna förstärks ju starkare man spelar. Det rör sig dock i verkligheten om en färgning.
Stereons uppgift är ju inte att förstärka färgningar, utan att återge det som finns på skivan, enligt min uppfattning, numera.
Mycket subjektiva åsikter från mig, efter experiment:
Vid användandet av spikes på ostadigt parkettgolv så kommer vibrationerna via golvet i takt med musiken, fram till lyssnarens fötter. Har man fötterna på golvet uppfattas det av lyssnaren som att det spelas "i takt". Sätter man istället mjuka kuddar under högtalaren uppfattas vibrationerna ( som blir mindre ) som fördröjda, till lyssnarens fötter. Mycket störande, om man lyssnar med tunedemmetoden. Prova själv. Effekten försvinner om du lyfter upp fötterna från golvet.
Dessa skillnader försvinner därför helt med betonggolv. Mjuka fötter låter här istället bättre än spikes, subjektivt. Det kan dock låta imponerande med "stämgaffelresonansen" i högtalaren- men, en färgning är det ju trots allt. Jag är inte säker på att IÖ och subjektivisten håller med mig här,dock. Detta är mina subjektiva erfarenheter.
På senare tid har jag fått lyssna på högtalaren piP, som mätmässigt överträffar de flesta högtalare, oavsett pris. Jag blev glatt överraskad att denna högtalare, vad avser "timing" subjektivt, med bred marginal överträffade alla andra högtalare jag lyssnat till, oavsett pris. Jag har dock hört högtalare med djupare och kraftigare lågbasåtergivning ( Linn keltik ).
Sk. "faslinjära högtalare" ger dock ofta enligt min mening inte per automatik ett "tajtare ljud". De ovanstående funderingarna har enligt min subjektiva åsikt mycket större betydelse.
Mycket subjektiva åsikter, det medges- men detta är mina erfarenheter.
H. Richard.
Jag ber om ursäkt att jag citerar mitt eget inlägg, här. Men detta var
skrivet direkt till doze84. Han har inte kommenterat det. Eftersom jag varit "på andra sidan" så vore det intressant att se om du förstår vad jag menar med mitt inlägg, samt om det finns några saker som du finner suspekta.
Vad anser du om detta, doze84 ?
[/quote]
Hej..
Är inte van att det är så hög takt på ett forum så det är nog flera inlägg jag har lämnat obesvarade.
Men det har också att göra med att jag blir lite osäker på vad jag ska svara..
Får känslan ibland att vi tänker olika ang. tune dem metoden. Men jag är inte säker. Jag tror t ex, den teknik när man repiterar för sig själv i huvudet kan ha mera subjektivitet och påverkas mer av dämpfaktorer, resnonans och elementbländning, och av hur tydligt melodin lyfts fram och av tydligheten i elementen osv.
Jag är absolut inte slipad på det hela iom att jag är ny i linn-tänket.
Men jag kan ju förklara hur jag tänker om tune dem, så kan du säga om det är samma.
Dels så lyssnar jag på helheten av musiken, låter det samspelt.
Så kan jag lyssna på om det finns stress(inte säkert att någon annan tänker samma sak när dem hör ordet som mig) i ljudbilden är den trögflytande på nått sätt. Lugn utan att sakna driv är för mig ett bra tecken. Alltså jag tror det uppstår ett lugn när tid-punkterna för alla slag är utplacerade korrekt.
Precis som att man kan inte lyssna på varje explosion i en motor på högvarv, men man kan lyssna på samlade resultatet av explosionerna och komma fram till om motorn verkar gå rent. ;Men dessa är ju kankse mera subjektivt än A/B tune dem.
Sen när det gäller att följa melodier, så försöker jag lyssna om dem andra instrumenten lyfter fram genom att MARKERA den molodi jag lyssnar på med sina anslag eller segar ner den, genom att vara oprecisa.Som att melodin hjälps fram, pga av att dem andra instrumenten följer med melodin i en samstämmighet, eller försöker dem tävla om dess uppmärksamhet och spela sitt eget race.
Jag tror att när det är väldigt små skillnader så är det lätt att bli subjektiv och börja lyssna på annat, tex rapphet, kontroll, och där behöver man slipas som tune demare. Och inte heller hålla på för länge åt gången. Ta pauser och lyssna med friska öron om och om igen.
Jag tror att A/B är bättre än att endast lyssna på det eventuella inköpet när det gäller att höra musikaliskt transparans, för små skillnader där kan man endast höra om man jämför med en annan apparat. Så vida man inte känner musiken man lyssnar på väldigt bra.
Men jag tycker tune dem utvärderingsmetoden ändå borde vara hyfsat objektiv i sig, speciellt om man lyssnar på flera typer av musik. Och en duktig tune demare tror jag inte luras så lätt av dämpfaktorer, diskantbländning osv. för han lyssnar NÄR och inte HUR saker låter.
Men om stämgaffeleffekt gör att det låter mera samspelt på alla plattor är det kansek en bra färgning då eller?
Har aldrig lyssnat seriöst på hifi med trägolv så jag vet inte hur det där med fotkittel-fungerar.
Men rapphet i elementen tror jag kan påverka possitivt på musikaliteten, i och med det kan öka anläggningens möjlighet att bli mera precis i att påbörja ett anslag och avsluta ett anslag vid rätt tidpunkt. Kanske även bra dämpning i anläggningen, altså dödande av kvarhängande ljud(som hänger kvar längre än på inspelning) förbättrar timingen, för musikern kanske markerade ngt med sitt avslut på tonen.
Även om jag tror starten på tonen är viktigast.
Men i huvudsak handlar musikaliskt transparans om NÄR en anläggning slår och inte HUR. (men detta visste du ju, så jag repiterar det för andra som läser)
Tror att det kan vara bra att testa med olika plattor för att minimera felaktiga tidsförskjutningar av inspelningsutrustningen. Men sen är det ju inte bara anslagen som påverkas när en anläggning blir mera transparant utan hela ljudbilden blir mindre skitig när musikaliska transparansen blir bättre, och speciellt en stökiga ljudbild(dvs så länge det inte är en platta där inspelningsutrustningen lagt spår tidsmässigt fel i förhållande till varandra). Och det tror jag om det gäller på en musikstil så gäller det på alla musikstil.
Altså jag tror att det är svårt att få en musikalisk överdrivenhet som låter bättre än transparans om allt är korrekt inspelat och man tune demar grundligt på flera instrument(även om musikerna spelar dåligt). För är den överdriven kommer den ju göra andra skumma grejer med ljudbilden också. Tex så beskriver lejonklou det som att han tycker att ett piano ofta låter mindre stämt när musikalisk transparans förloras. När det gäller mellan system fidelity och ett annat musikaliskt hyfsat transparent märke så tycker jag att någonting som jag inte kan sätta fingret på rätas till i hela ljudbilden från den ena till den bättre. (detta är stödhjul för tunedemare). En renhet som jag känt igen vid andra tillfällen i jämförelse med annan utrusning också. tex från byte av uppenabart skitig utrustning till uppenbart bättre, så jag vill inte tro att det är suggession, även om man så klart ska vara försiktig med snabba slutsatser. för alla suggesterar vi.
högtalarelementens förmåga till att återge en god artikulation
Jag har hört system audio högtalare med dubbla magneter och ruskigt god artikulation i basen utan att tycka att dem låter jättemusikaliskt. (så för snabba forumbesökare där ute som tror att snabbat högtalare är musikaliska högtalare, får tänka igen).
-Funderar på om man skulle använda kanske elektronisk musik med exakta anslag för att det skall bli bäst, så man slipper insp-utrustningens, dåliga musikers inverkan på subjektiva upplevelsen??
Tiltning, eller target kurva på frekvensgången i en högtalare- gärna med något nedbländad toppdiskant. Gärna "BBC" dippen i över mellanregistret samt en förhöjd mellanbas. Skär man dessutom bort lågbasen blir det än "tajtare" eller "snabbare".[/i]
Tiltning, bbc och target vet jag tyvärr inte vad det är så där kan jag inte ge någon kommentar.
Tror bara det blir mera musikaliskt transparent att ta bort basen om den slår vid fel tillfälle..
Annars hjälper den ju till att göra musiken mera följsam. Men djupaste bas har jag hört är svår att få artikulerad och timad, och att linn verkar undvika den lite.
Men jag vill göra er medvetna på att jag har ingen aning om hur gammal linnutrustning låter. Det äldsta jag lyssnat på är akurate CD, hehe- och det verkar inte vara så många av er som har lyssnat på deras nyare utrusning

, så jag har ingen koll alls på den kritik som finns mot linn. Men jag misstänker att dem som håller kvar på karik -cdspelerna, kanske gillare lite skitigare ljud och har favoriserat ngn typ av färgning, medan linns nyare ljudbild har kanske blivit mera transparent, och det kanske är tråkigare för vissa:)
Men jag hoppas fortfarande på att få ett test med denon 1507 kontra 5103/5125 med extern källa typ sneaky ds. År 2007 ska väl testas mot 2007 och inte 1997.
...
Är du säker på att 5103 var ställd på cd som digital insignal, stereo läge och sen att den inte hade pro logic, stereosub eller någon anna signal-processering påslaget?
Kan det inte också vara att sqeuzebox utgånen var bättre trimmad mot 1507 ingången än 5103 ingången?
Vill bara försäkra mig att inget missats här.. Men det är klart min denon dvd är ju hyfsat musikalisk, och har inte hårdtestat den än mot (känt musikaliska anläggningar)
Edit:Rättade felaktig benämning av din lyssningsmetod.
[/b]