Erol skrev:Men det måste väl ändå finnas någon svindyr hifi som är befogad sitt pris pga av svindyra komponent- och utvecklingskostnader och som sedan också presterar därefter?
Jag är frestad att placera Brystons slutsteg i den kategorin. De är välingenjörade, oerhört välbyggda och har dessutom en garantitid som är ett monument över deras förtroende för sin egen konstruktion.
Å andra sidan: Givet allt detta - är den verkligen svindyr? Brystons förstärkare är kostsamma, det tror jag ingen förnekar, men de levererar imponerande prestanda, kvalitet och service. Dessutom är de, ehuru kostsamma, väldigt mycket lägre prissatta än de som ligger på toppen av ta-betalt-ligan.
De kanske rent av är billiga, och isåfall sorterar de ju inte under katogorin svindyr hifi...
Eller finns det i stort sätt alltid en praktisk gräns för hur dyrt tex ett superslutsteg kan bli? Typ Rotel 1090. Jag menar då såklart med ett sunt utvecklingstillvägagångssätt och ett ändamålsenligt komponentval.
Jag kan inte uttala mig om det här på ett oantastligt sätt, men min bedömning är nog att Rotel 1090 och Bryston-stegen (med liknande uteffekt (alltså >450 W)), är prissatta på ungefär samma sätt. Bryston-stegen är förvisso väsentligt dyrare, men så har också tveklöst en högre byggkvalitet.
Om ovanstående är sant, kan man då på tex en mässa, avfärda all hifi över en viss prissklass som ett dåligt köp ur pris/prestandasynpunkt? Tex alla slutsteg på ca 2*300W som kostar en slant mer än de ca 30 000 som 1090 kostar?
Svårt fråga...
Det måste ju bero på i vilken grad man uppskattar "byggsnygghet". Men någonstans går nog en gräns för när man betalar för ormolja snarare än kvalitet i konstruktion, byggnation och estetik. Har svårt att se att det är rimligt att ta mera betalt än Bryton. Det gå ju inte att bygga högkvalitativare/dyrare utan att det blir trams.
(Dessutom ger 1090 cirka 450 W, på riktigt.
)Antar att jag redan har svaret men det vore ändå kul att höra några synpunkter.
Eller finns det exempel på superhifi för hemmabruk i hundratusenkronorsklassen och däröver som prestandamässigt verkligen berättigar sitt pris?
Där är jag tveksam, i synnerhet om vi talar om slutsteg med rimliga uteffekter (<250 W).
För eget vidkommande tycker jag nog att marknaden BORDE innehålla några tillverkare som siktar på höga uteffekter OCH stora volymer (sälj-, alltså) således att NAD 208-liknande förhållande mellan prestanda och pris kan uppnås.
När högeffektförstärkare blir en så liten nisch att bara småantal kan tillverkas per år, och det dessutom är många tillverkare som är där och vill vara med och dela kakan, så kommer det att blir MYCKET dyra produkter per krona - även om de tillverkas av rekordeliga tillverkare som inte kör med ormolja och en rip off-strategi.
Tyvärr är ett antal rip off-tillverkare med och vill dela kakan, och det minskar seriestorlekarna för de seriösa tillverkarna ytterligare, och gör att de stiger i pris.
Vh, iö
Att man helt enkelt köper (skapar) hifi främst som investeringsobjekt...
