På sjuttiotalet var jag alldeles för liten för att ha en musiksmak, men jag köpte skivor. Kal Pedal, kanske inte är omistlig, men det är roligt att tänka på honom. Han får inte vara med på listan. Listan för sjuttiotalet innehåller musik som jag upptäckt tiotals år i efterhand.
Steeleye Span, Hark the Village Wait!
Maddy Prior har kallats en brittisk nationalklenod. Den som händelsevis undrar varför kan lyssna på Blacksmith från:
All Mod Cons med the Jam. Jam blir bättre och bättre med åren. Det är något lustigt med Weller, som gör att man har svårt att ta till sig honom och hans musik. Vid blindtest brukar det bli bättre.
Melody Nelson med Serge Gainsbourg. Utflippat och själbiografiskt (kanske?); en temaskiva som handlar om hur Serge i sin Rolls plockar upp en flicka som skall fylla femton på sommaren. Kalasbra musik. Och för hifientusiasten en skiva med rejält tung bas och överhuvudtaget ett sjujädra coolt komp till Serges hesa sång.
David Bowie - Hunky Dory. Bowie är en favorit och det finns nog ingen som har gett ut så många bra skivor som han. Alla tycker om honom. Om man måste välja, väljer jag Hunky Dory. Den är glad och innehåller en rikedom av bra låtar.
Magazine- Secondhand Daylight. Vet inte vilken jag skall välja. Men jag har bara the Correct Use of Soap och denna, som är bättre än den förra. Dystert och härligt, lite mer återhållsamt än de tidigare.
Pink Floyd Animals. Mycket av deras skivor är sönderspelade och sönderomtyckta. Denna lågmälda skiva tycker jag är omistlig.
Lou Reed Transformer. Gillar VU mer än Reed, men denna är ju rejält bra och en skiva jag lyssnat mycket på. Minns till exempel att jag rökte första gången då jag lyssnade på denna.
Stooges Fun House. Ja, hur hårt kan det bli? Varför görs det fortfarande kopior av denna skiva. Ensam hemma med stereon på 11, så är det svårt atthitta någfot bättre.
Tina Charles - Love to Love. Detta är fin och dansant musik. Även för tioåringar med prepubertala hyss för sig.
ELO. Man har ju inte alltid varit så cool och 1979 var jag elva år. Så jag tycker mycket om ELO. Någon har sagt att Beatles skulla ha låtit som ELO om de fortsatt. Kanske är sant. A New World Record är i alla fall mycket bra.
Ramones. Tvekade här om jag skulle anmäla End of the century som innehåller kanske världens roligaste låt:
http://www.youtube.com/watch?v=BL4od3xzthM, nämligen Rock n Roll High School. Men det får bli Rocket to Russia:
Clash the Clash. Denna köpte jag när den kom ut tillsammans med en kompis som tioåring. Jag vet inte va den finns nu. Men denna är en mycket bättre skiva än t ex Sex Pistols motsvarighet. Den är helt enkelt omistlig.
.
