Effektivitetsskillnad mellan portad och sluten låda

Hur funkar tekniken bakom bra hifi?

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
steveo1234
 
Inlägg: 7906
Blev medlem: 2005-06-26
Ort: Helsingborg

Effektivitetsskillnad mellan portad och sluten låda

Inläggav steveo1234 » 2009-05-09 09:47

I tråden "Hur räknar man ut skillnaden mellan portad och sluten?" framkom en hög med funderingar. Jag kan inte släppa tankarna kring detta ämne, så, jag klipper ut min frågeställning:

"Om man summerar (i stil med integrerar) arean under grafen som begränsas av SPL som funktion av frekvens från 0 till 80hz för både portade och slutna baslådor. Hur stor skillnad är det då mellan dessa summorna?"

Å ena sidan tycker jag att det borde vara samma summa då det endast är elementet som genererar kraft, men, å andra sidan kan jag tänka mig att porten ökar effektiviteten (genom att minska förlusterna som uppstår på grund av att elementet måste kämpa mot luften i den slutna lådan)

Denna effektivitet skulle isåfall påverkas av lådans storlek, så, en simulering av låda, 200liter vs 1000 liter på ett element jag själv använder (AE IB15). 100W effekt stycket. 200liter är röd kurva och 1000liter är gul kurva.

Bild

Arean under graferna skiljer sig uppenbart mellan två slutna lådor, men, det blir även skillnader i Qtc och Fsc. Så, hur ska jag tolka detta resultatet? Hur simulerar och jämför jag (går det?) en portad och en sluten låda med samma Fsc och Qtc?

Användarvisningsbild
Naqref
Saknad grundare, †2014
 
Inlägg: 27893
Blev medlem: 2003-03-23
Ort: Krischansta

Re: Effektivitetsskillnad mellan portad och sluten låda

Inläggav Naqref » 2009-05-09 10:00

steveo1234 skrev:Hur simulerar och jämför jag (går det?) en portad och en sluten låda med samma Fsc och Qtc?


Det enkla svaret; Det går inte ety Qt för en basreflex inte är definierad. Det är nämligen tre olika resonanser inblandade med olika Q-värden för dom i en basreflexlåda.
Audiodesigner åt en del. Larsen, Holographic Audio etc.
CEO och huvudägare i Acoustic Landscape R&D AB.
CTO / R&D Manager och delägare i Acoustic Illusion AB.

Användarvisningsbild
steveo1234
 
Inlägg: 7906
Blev medlem: 2005-06-26
Ort: Helsingborg

Re: Effektivitetsskillnad mellan portad och sluten låda

Inläggav steveo1234 » 2009-05-09 11:42

Naqref™ skrev:
steveo1234 skrev:Hur simulerar och jämför jag (går det?) en portad och en sluten låda med samma Fsc och Qtc?


Det enkla svaret; Det går inte ety Qt för en basreflex inte är definierad. Det är nämligen tre olika resonanser inblandade med olika Q-värden för dom i en basreflexlåda.


Typiskt. Här har jag en bra ide och så kommer verkligheten och förstör..

Nehepp, något att sätt man kan gå vidare på?

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Re: Effektivitetsskillnad mellan portad och sluten låda

Inläggav Svante » 2009-05-09 20:06

steveo1234 skrev:I tråden "Hur räknar man ut skillnaden mellan portad och sluten?" framkom en hög med funderingar. Jag kan inte släppa tankarna kring detta ämne, så, jag klipper ut min frågeställning:

"Om man summerar (i stil med integrerar) arean under grafen som begränsas av SPL som funktion av frekvens från 0 till 80hz för både portade och slutna baslådor. Hur stor skillnad är det då mellan dessa summorna?"



Det är typiskt galet att integrera under en kurva som har logaritmisk y-axel (det är ju en dB-gradering där) eftersom nollan bara är referensen. Skulle man göra det så skulle det isf vara på linjär skala. En sådan integrering skulle kraftigt gynna resonanta system och dit vill man ju inte.

Det vettiga sättet att ange känslighet eller verkningsgrad är nog ändå att göra som man typiskt gör, dvs man väljer en medelhög frekvens och tittar där. Vill man veta mer så får man titta på tonkurvan (som ju är känslighet som funktion a frekvensen). För verkningsgraden behöver utöver detta kännedom om elementets impedans, men den kurvan är det sällan man är intresserad av.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
DrBoar
 
Inlägg: 550
Blev medlem: 2006-06-13

Inläggav DrBoar » 2009-05-11 10:48

För att summera två bidrag måste man inte bara känna amplituderna utan också faserna och storleken på de strålande ytorna.

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Inläggav Svante » 2009-05-11 11:17

DrBoar skrev:För att summera två bidrag måste man inte bara känna amplituderna utan också faserna och storleken på de strålande ytorna.


Jo. Men de kan man ju också mäta. Kan man inte mäta fas så kan man ju faktiskt summera de två signalerna analogt i en mixer, då kommer faslägena med i summeringen utan att programmet behöver veta om dem.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
steveo1234
 
Inlägg: 7906
Blev medlem: 2005-06-26
Ort: Helsingborg

Re: Effektivitetsskillnad mellan portad och sluten låda

Inläggav steveo1234 » 2009-05-12 09:18

Svante skrev:
steveo1234 skrev:I tråden "Hur räknar man ut skillnaden mellan portad och sluten?" framkom en hög med funderingar. Jag kan inte släppa tankarna kring detta ämne, så, jag klipper ut min frågeställning:

"Om man summerar (i stil med integrerar) arean under grafen som begränsas av SPL som funktion av frekvens från 0 till 80hz för både portade och slutna baslådor. Hur stor skillnad är det då mellan dessa summorna?"



Det är typiskt galet att integrera under en kurva som har logaritmisk y-axel (det är ju en dB-gradering där) eftersom nollan bara är referensen. Skulle man göra det så skulle det isf vara på linjär skala. En sådan integrering skulle kraftigt gynna resonanta system och dit vill man ju inte.

Det vettiga sättet att ange känslighet eller verkningsgrad är nog ändå att göra som man typiskt gör, dvs man väljer en medelhög frekvens och tittar där. Vill man veta mer så får man titta på tonkurvan (som ju är känslighet som funktion a frekvensen). För verkningsgraden behöver utöver detta kännedom om elementets impedans, men den kurvan är det sällan man är intresserad av.


Hmm, du har såklart rätt. Det borde jag ju (enkelt) insett..
Men, om man inte är intresserad av känslighet/verkningsgrad utan endast är intresserad av den totala akustiska effekten som ett system kan generera i still med min (något klantigt tänkta) integrering ovan, hur skulle man då kunna göra?
Målet är att kunna göra "omräkningar" mellan portade och slutna lådor. Ett mindre fel i beräkningen är helt ok, men jag skulle gärna hålla den under 10-20%.

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Re: Effektivitetsskillnad mellan portad och sluten låda

Inläggav Svante » 2009-05-12 11:33

steveo1234 skrev:
Svante skrev:
steveo1234 skrev:I tråden "Hur räknar man ut skillnaden mellan portad och sluten?" framkom en hög med funderingar. Jag kan inte släppa tankarna kring detta ämne, så, jag klipper ut min frågeställning:

"Om man summerar (i stil med integrerar) arean under grafen som begränsas av SPL som funktion av frekvens från 0 till 80hz för både portade och slutna baslådor. Hur stor skillnad är det då mellan dessa summorna?"



Det är typiskt galet att integrera under en kurva som har logaritmisk y-axel (det är ju en dB-gradering där) eftersom nollan bara är referensen. Skulle man göra det så skulle det isf vara på linjär skala. En sådan integrering skulle kraftigt gynna resonanta system och dit vill man ju inte.

Det vettiga sättet att ange känslighet eller verkningsgrad är nog ändå att göra som man typiskt gör, dvs man väljer en medelhög frekvens och tittar där. Vill man veta mer så får man titta på tonkurvan (som ju är känslighet som funktion a frekvensen). För verkningsgraden behöver utöver detta kännedom om elementets impedans, men den kurvan är det sällan man är intresserad av.


Hmm, du har såklart rätt. Det borde jag ju (enkelt) insett..
Men, om man inte är intresserad av känslighet/verkningsgrad utan endast är intresserad av den totala akustiska effekten som ett system kan generera i still med min (något klantigt tänkta) integrering ovan, hur skulle man då kunna göra?
Målet är att kunna göra "omräkningar" mellan portade och slutna lådor. Ett mindre fel i beräkningen är helt ok, men jag skulle gärna hålla den under 10-20%.


Resonemanget faller helt när jag säger att min favoritmusik är en sinus på 200 Hz. Då blir det meningslöst att integrera kurvan över alla frekvenser.

Annan musik, tex en sinus på 30 Hz kommer att ge ett helt annat resultat. Det kommer även musik med Rammstein och Diana Krall att göra, beroende på deras olika spektrala innehåll.

Man får helt enkelt acceptera att verkningsgrad/känslighet är ett frekvensberoende mått, som inte lätt låter sig sammanfattas i en enda siffra.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
steveo1234
 
Inlägg: 7906
Blev medlem: 2005-06-26
Ort: Helsingborg

Inläggav steveo1234 » 2009-05-12 12:06

Svante:
Jag förutsatte att du visste att jag menade frekvenssvaret hos bassystemet (spl som funktion av frekvens). Dvs man undersöker bassystemets överföringsfunktion.
:)

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Inläggav Svante » 2009-05-12 12:15

steveo1234 skrev:Svante:
Jag förutsatte att du visste att jag menade frekvenssvaret hos bassystemet (spl som funktion av frekvens). Dvs man undersöker bassystemets överföringsfunktion.
:)


Ja och jag menar att det är meningslöst. Frekvensområdet som du väljer att integrera över måste ju vara relaterat till vilka frekvenser du vill spela. Området 20 000- 40 000 Hz är ju tex tämligen ointressant. Området 10 000-20 000 är också ointressant om du bara spelar basfiol. Ändå ligger halva hörbara energin där om du spelar ett vitt spektrum, eller integrerar en rak tonkurva.

Musikens spektrala energifördelning måste alltså vägas in i ett mått som ska jämföra känslighet mellan högtalare. Och eftersom musik har så olika spektral fördelning måste man antingen hitta på en "standardmusik" för mätningen, eller helt enkelt strunta i det.

Jag kan nämna som exempel på det att i min högtalarkonstruktionskurs så brukar vi avsluta med lyssning på elevernas byggen. De brukar ha ganska olika tonkurva, men för att få en någorlunda rättvis jämförelse så bör de ändå spela ungefär lika starkt. Jag brukar då göra en brussignal som har samma spektrum som låten som spelas och mäta in nivåerna med en dB-mätare på lyssningsplats.

Den kalibreringen faller när man byter låt. Det kan utan vidare skilja 5 dB mellan låtarna. Högtalarna får alltså 5 dB olika känslighet beroende på vilket spektrum mätsignalen har.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
steveo1234
 
Inlägg: 7906
Blev medlem: 2005-06-26
Ort: Helsingborg

Inläggav steveo1234 » 2009-05-12 12:23

Svante skrev:
steveo1234 skrev:Svante:
Jag förutsatte att du visste att jag menade frekvenssvaret hos bassystemet (spl som funktion av frekvens). Dvs man undersöker bassystemets överföringsfunktion.
:)


Ja och jag menar att det är meningslöst. Frekvensområdet som du väljer att integrera över måste ju vara relaterat till vilka frekvenser du vill spela. Området 20 000- 40 000 Hz är ju tex tämligen ointressant. Området 10 000-20 000 är också ointressant om du bara spelar basfiol. Ändå ligger halva hörbara energin där om du spelar ett vitt spektrum, eller integrerar en rak tonkurva.

Musikens spektrala energifördelning måste alltså vägas in i ett mått som ska jämföra känslighet mellan högtalare. Och eftersom musik har så olika spektral fördelning måste man antingen hitta på en "standardmusik" för mätningen, eller helt enkelt strunta i det.

Jag kan nämna som exempel på det att i min högtalarkonstruktionskurs så brukar vi avsluta med lyssning på elevernas byggen. De brukar ha ganska olika tonkurva, men för att få en någorlunda rättvis jämförelse så bör de ändå spela ungefär lika starkt. Jag brukar då göra en brussignal som har samma spektrum som låten som spelas och mäta in nivåerna med en dB-mätare på lyssningsplats.

Den kalibreringen faller när man byter låt. Det kan utan vidare skilja 5 dB mellan låtarna. Högtalarna får alltså 5 dB olika känslighet beroende på vilket spektrum mätsignalen har.


Men, i fallet med bassystem så kan vi ju anta att detta området är 1-80hz. Det täcker upp ganska väl?

Användarvisningsbild
DrBoar
 
Inlägg: 550
Blev medlem: 2006-06-13

Inläggav DrBoar » 2009-05-12 22:41

Total akustisk effekt ut av en basreflex jämfört med sluten låda, under antagandet att effeken är begänsad av konutslaget inte av effekttålighet.

Över resonansfrekvenen:
Runt resonans frekvensen: Bättre men det beror på...*
Under resonansfrekvensen: Sämre då öpnningen korsluter konens fram och baksida.

* 10 dB till är möjligt i ett system med mycket låga förluster men ju mer dämpmaterial man har i låden och minskat storleken på porten dessto större blir förlusterna. För bashögtalare som används upp till flera hundra Hz måste man dämpa stående vågor i lådan och balansera denna dämpning mot effektiviteten i basresonansen (maximal strålningdämpning-minimalt konutslag) Korriigera mig gärna Svante om nivåerna, minnet sviktar...

Så vill man få mest dunka-dunka ur ett element så är basreflex "bättre" än sluten låda till priset av sämre transient respons. Vad som blir bäst beror på musikens spektralfördelning, rumsakustik och tycke och smak.

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Inläggav Svante » 2009-05-12 23:30

steveo1234 skrev:
Svante skrev:
steveo1234 skrev:Svante:
Jag förutsatte att du visste att jag menade frekvenssvaret hos bassystemet (spl som funktion av frekvens). Dvs man undersöker bassystemets överföringsfunktion.
:)


Ja och jag menar att det är meningslöst. Frekvensområdet som du väljer att integrera över måste ju vara relaterat till vilka frekvenser du vill spela. Området 20 000- 40 000 Hz är ju tex tämligen ointressant. Området 10 000-20 000 är också ointressant om du bara spelar basfiol. Ändå ligger halva hörbara energin där om du spelar ett vitt spektrum, eller integrerar en rak tonkurva.

Musikens spektrala energifördelning måste alltså vägas in i ett mått som ska jämföra känslighet mellan högtalare. Och eftersom musik har så olika spektral fördelning måste man antingen hitta på en "standardmusik" för mätningen, eller helt enkelt strunta i det.

Jag kan nämna som exempel på det att i min högtalarkonstruktionskurs så brukar vi avsluta med lyssning på elevernas byggen. De brukar ha ganska olika tonkurva, men för att få en någorlunda rättvis jämförelse så bör de ändå spela ungefär lika starkt. Jag brukar då göra en brussignal som har samma spektrum som låten som spelas och mäta in nivåerna med en dB-mätare på lyssningsplats.

Den kalibreringen faller när man byter låt. Det kan utan vidare skilja 5 dB mellan låtarna. Högtalarna får alltså 5 dB olika känslighet beroende på vilket spektrum mätsignalen har.


Men, i fallet med bassystem så kan vi ju anta att detta området är 1-80hz. Det täcker upp ganska väl?


Nja, om du integrerar tonkurvan mellan 0 och 80 Hz, så kommer området mellan 0 och 40 Hz att få lika vikt som området mellan 40 och 80 Hz. Lek med tanken att du har en högtalare som går ner till 0 Hz (vilket faktiskt är möjligt, i rum), och en som bara går ner till 40 Hz. Den med begränsad bandbredd har dock 6 dB högre känslighet i området 40-80 Hz.

Då kommer de två högtalarna att få samma känslighetssiffra.

Men om du sedan växlar mellan de två och spelar musik som inte har något under 40 Hz, så kommer de att låta olika starkt. 6 dB olika.

Det här är ett sånt här tillfälle när man behöver ta ett steg tillbaka och fundera vad det egentligen är man frågar.

Du skriver

Men, om man inte är intresserad av känslighet/verkningsgrad utan endast är intresserad av den totala akustiska effekten som ett system kan generera i still med min (något klantigt tänkta) integrering ovan, hur skulle man då kunna göra?
Målet är att kunna göra "omräkningar" mellan portade och slutna lådor. Ett mindre fel i beräkningen är helt ok, men jag skulle gärna hålla den under 10-20%.


dvs du har en föreställning om att när du integrerar tonkurvan så ska du få den totala akustiska effekten som systemet genererar. Men så är det inte. Effekten som systemet genererar är beroende av musikens spektrala fördelning. Och eftersom vi aldrig lyssnar på en "vit" signal, eller ens kan höra alla delar av dess spektrum, så måste spektrum viktas på något sätt. Och den viktningen blir olika för olika låtar.

...och detta vill du göra för att kunna jämföra olika högtalare. Och jag menar att det blir en överförenkling. Det blir att klamra sig fast vid att det skulle finnas en känslighetssiffra för en högtalare, trots att känsligheten varierar med frekvensen. Det är ju inte så.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
steveo1234
 
Inlägg: 7906
Blev medlem: 2005-06-26
Ort: Helsingborg

Inläggav steveo1234 » 2009-05-13 11:07

Svante skrev:
steveo1234 skrev:
Svante skrev:
steveo1234 skrev:Svante:
Jag förutsatte att du visste att jag menade frekvenssvaret hos bassystemet (spl som funktion av frekvens). Dvs man undersöker bassystemets överföringsfunktion.
:)


Ja och jag menar att det är meningslöst. Frekvensområdet som du väljer att integrera över måste ju vara relaterat till vilka frekvenser du vill spela. Området 20 000- 40 000 Hz är ju tex tämligen ointressant. Området 10 000-20 000 är också ointressant om du bara spelar basfiol. Ändå ligger halva hörbara energin där om du spelar ett vitt spektrum, eller integrerar en rak tonkurva.

Musikens spektrala energifördelning måste alltså vägas in i ett mått som ska jämföra känslighet mellan högtalare. Och eftersom musik har så olika spektral fördelning måste man antingen hitta på en "standardmusik" för mätningen, eller helt enkelt strunta i det.

Jag kan nämna som exempel på det att i min högtalarkonstruktionskurs så brukar vi avsluta med lyssning på elevernas byggen. De brukar ha ganska olika tonkurva, men för att få en någorlunda rättvis jämförelse så bör de ändå spela ungefär lika starkt. Jag brukar då göra en brussignal som har samma spektrum som låten som spelas och mäta in nivåerna med en dB-mätare på lyssningsplats.

Den kalibreringen faller när man byter låt. Det kan utan vidare skilja 5 dB mellan låtarna. Högtalarna får alltså 5 dB olika känslighet beroende på vilket spektrum mätsignalen har.


Men, i fallet med bassystem så kan vi ju anta att detta området är 1-80hz. Det täcker upp ganska väl?


Nja, om du integrerar tonkurvan mellan 0 och 80 Hz, så kommer området mellan 0 och 40 Hz att få lika vikt som området mellan 40 och 80 Hz. Lek med tanken att du har en högtalare som går ner till 0 Hz (vilket faktiskt är möjligt, i rum), och en som bara går ner till 40 Hz. Den med begränsad bandbredd har dock 6 dB högre känslighet i området 40-80 Hz.

Då kommer de två högtalarna att få samma känslighetssiffra.

Men om du sedan växlar mellan de två och spelar musik som inte har något under 40 Hz, så kommer de att låta olika starkt. 6 dB olika.

Det här är ett sånt här tillfälle när man behöver ta ett steg tillbaka och fundera vad det egentligen är man frågar.

Du skriver

Men, om man inte är intresserad av känslighet/verkningsgrad utan endast är intresserad av den totala akustiska effekten som ett system kan generera i still med min (något klantigt tänkta) integrering ovan, hur skulle man då kunna göra?
Målet är att kunna göra "omräkningar" mellan portade och slutna lådor. Ett mindre fel i beräkningen är helt ok, men jag skulle gärna hålla den under 10-20%.


dvs du har en föreställning om att när du integrerar tonkurvan så ska du få den totala akustiska effekten som systemet genererar. Men så är det inte. Effekten som systemet genererar är beroende av musikens spektrala fördelning. Och eftersom vi aldrig lyssnar på en "vit" signal, eller ens kan höra alla delar av dess spektrum, så måste spektrum viktas på något sätt. Och den viktningen blir olika för olika låtar.

...och detta vill du göra för att kunna jämföra olika högtalare. Och jag menar att det blir en överförenkling. Det blir att klamra sig fast vid att det skulle finnas en känslighetssiffra för en högtalare, trots att känsligheten varierar med frekvensen. Det är ju inte så.

Men, om insignalen spektrala fördelning uteslutande är ett svep från 0-80hz (med konstant amplitud) och jag bektraktar bassystemet som en black box och analyserar output?
Arean under grafen då man plottar SPL som funktion av frekvens (max spl vid varje frekvens där max spl endast begränsas av elementets&portens maxoutput) måste ju då visa den maximala totala effekten som systemet kan lämna. Ex, såhär blå kurva i denna bild:
http://personal.inet.fi/private/zipman/ ... l%20mo.png

Om vi för en kort sekund ignorerar de felaktigheter som uppstår till följd av icke linjära skalar mm så tycker jag att detta borde fungera. Oerhört grovt men iaf?
Viktningen du talar om ovan påverkar inte mellan låtar eftersom musik då inte används som insignal.
Jag förutsätter att ajg fortfarande har fel, men, jag vill gärna veta vartför. Om du orkar med mig ett tag till….

(Jag tänker mig detta enbart för subwoofers i området 1-80hz och inte fullsystem btw)

Användarvisningsbild
Svante
Audiot!
 
Inlägg: 37552
Blev medlem: 2004-03-03
Ort: oakustisk

Inläggav Svante » 2009-05-13 17:48

steveo1234 skrev:Men, om insignalen spektrala fördelning uteslutande är ett svep från 0-80hz (med konstant amplitud) och jag bektraktar bassystemet som en black box och analyserar output?
Arean under grafen då man plottar SPL som funktion av frekvens (max spl vid varje frekvens där max spl endast begränsas av elementets&portens maxoutput) måste ju då visa den maximala totala effekten som systemet kan lämna.


Nä.

Integralen kommer att visa energin som systemet har lämnat med just den insignalen. Kanske (beroende på hur mätningen har gjorts).

En tonkurva låter ju inte förrän man kör något igenom den. Du kan inte få ut totala effekten via tonkurvan utan att veta något om insignalen.

Varför ska du välja just ett svep? Varför inte någon annan signal?

Den maximala effekten som systemet kan lämna kan jag ge mig på inträffar för en enda frekvens, när verkningsgraden är stor och effekttåligheten är hög. Vill du bara få ut ett så starkt ljud som möjligt så ska du välja den frekvensen.

Du är ute efter att vikta olika frekvenser på något sätt för att få med hela frekvensområdet och för att kunna jämföra högtalare. Du väljer att vikta alla frekvenser lika. Men det är bara ett av oändligt många möjliga sätt. Och det är inte det vettigaste.

Om högtalaren bara vore ämnad att spela en viss låt, så skulle den låten vara det vettigaste. Vill man spela flera låtar så vore ett medelspektrum av dessa låtar det vettigaste. men då kunde man ändå inte vara säker på att det vore representativt för varje enskild låt.

Du efterfrågar en lösning som inte finns. Lösningen du vill ha är överförenklad.
Så länge har jag längat efter att loudness war skulle vara över. Nu börjar jag tro att vi faktiskt är där. Kruxet är att vi förlorade.

Användarvisningsbild
steveo1234
 
Inlägg: 7906
Blev medlem: 2005-06-26
Ort: Helsingborg

Inläggav steveo1234 » 2009-05-14 13:54

Jag lyckas helt enkelt inte överföra mina tankar i detta mediet. Ok, sista försöket!

Om jag tittar på denna mätningen på en riktigt usel subwoofer:
http://personal.inet.fi/private/zipman/ ... 1%20mo.png
SPL på y-axeln och frekvens på x-axlen. ”Arean under kurvan” visar ju intuitivt någon form av kapacitet. Ju högre ljudtryck och djupare basen kan spela desto högre kapacitet! Och, desto större blir arean.
Jämför man sen med ett betydligt mycket mer kapabelt system:
http://personal.inet.fi/private/zipman/ ... 3%20mo.png
så ser man ju direkt att denna arean är betydligt mycket större. Kanske tillochmed tre gånger större. ”Arean under grafen” visar att detta sista system är mer kapabelt. Dvs, någon form av Riemannsumma från 0 till 100 i detta fallet, typ, som en integral. (Jag kan redan höra Svante skrika i smärta över hur jag misshandlar matematiken..)

Om jag nu inte är helt ute och snurrar så skulle man kunna simulera fram två stycken kurvor för samma subwooferelement i samma lådstorlek och med samma ineffekt. Enda skillnaden är att enda lådan är sluten och den andra lådan är portad. Dessa två kurvorna skulle sen kunna ge en ”area under grafen” summering/integral och därmed ge någon form av ”jämförelse” mellan kapaciteten mellan systemen. Eller?

Jag förstår att detta resonemanget är överförenklat. Men, felkällan är intuitivt så pass liten att ovanstående resonmang kan vara användbart i alla fall. Sista försöker från min sida. Sen slickar jag mina sår och får tänka på detta själv ett tag till och återkommer om ett år…


Återgå till Teknikforum


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 11 gäster