Öhman och mjuka fötter m.m.

[dimitri]

Jens,
Om något så har väl hörlurar kuddar. Även de som ser ut som proppar, vävnader är ju mjuka.

[Flint]

Om jag inte minns fel så har Morello redan för länge sedan redogjort för matematiken bakom.

Juppz, och det finns ju mätningar på det med.

Och det viktigaste - gjorde han en blind ljudmässig utvärdering också i syfte att fastställa att påverkan verkligen hörs?

[IngOehman]

Kommer den här debatten att begränsa sig till att gälla fullregisterlådhögtalare med dynamiska element?

Jag är ingen Hitler eller Stalin även om jag har blivit kallad det vid ett antal tillfällen. Så jag ser mig inte som någon moderator eller censursheriff. Anything goes.

Tanken bakom tråden var att i lugn och sansad ton försöka reda ut frågan om spikfötter är bra eller dåligt. Utan tyckande. Mer en saklig vetenskaplig diskussion.

Sen kan vi se om vi kan använda tråden till mer.

Hade någon åsikt om Spikfötter?

Ja.

Dom får högtalarna att stå och resonera, och det förstör ursprungstroheten på minst två sätt.

Dels rör sig högtalaren och modulerar musiken, och dels får den golvet att börja spela med.

Gillar man detta skall man använda spikfötter, ogillar man det är det bättre med en uppställning som inte tillför de nämnda artefakterna.


Det är inte alltid som hörbarheten av dessa saker är så stor att det är att betrakta som ett signifikant problem eller en hörbar förbättring soundmässigt (beroende på hur man ser det), men den som vill slippa dem gör sig en tjänst genom att ställa högtalarna så att de står mera stilla. Det vill säga så att de både rör sig mindre och att de gör det kortare tid efter transienter - mjukt.


Vh, iö

[Flint]

IngOehman

Varför tror du det?

[Bill50x]

IngOehman

Varför tror du det?

Lite väl uppenbar trolling

Varför tror VAD?

/ B

[Flint]

IngOehman

Varför tror du det?

Lite väl uppenbar trolling

Varför tror VAD?

/ B

Har du sett några bevis?

[Ranefjord]

Dimitri: Ok... Undrar hur stor betydelse örats eller huvudets mjukhet har för hörlurens ljudmässiga karaktär. Jag kan då inte höra någon skillnad om jag håller ett grepp med händerna om lurarna och aningen aningen frikopplar lurarna från huvudet jämfört med om jag inte gör det. Påverkan verkar vara minimal. Men kopplingen till rummet i traditionell bemärkelse borde ju vara obefintlig med lurar jämfört med högtalare (oavsett spikar eller kuddar). Men visst. Om allt påverkar allt och om inget är identiskt med något annat så sitter vi i en annan båt, en båt utan referens. Så är det nog.

[Almen]

Om jag inte minns fel så har Morello redan för länge sedan redogjort för matematiken bakom.

Jaha! Jamen dåså, det var svar på frågan tack så mycket var vänligochstängtråden.

Eller inte.


Det där är ju själva problemet. Någon, i detta fall du, hänvisar till en gammal post som en andel gamla användare faktiskt kommer ihåg.
Ingen kommer egentligen riktigt ihåg vad det stod, men andan i innehållet har blivit accepterat som faktisktsanning.

Nytillkomna tittare däremot har ingen aning.

Varför blir plötsligt handfallenheten total när det gäller att hitta saker på nätet? Är det så mycket roligare att gnälla?

Så, för att ni inte skall behöva överlasta synapserna: http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=1215&postdays=0&postorder=asc&start=60

[MattiasKarlsson]

Klistrar in Kapten A von Gyllenkrok (dvs Morello) fina inlägg om spikes:

"Kapten bjuder på lite enkel fysik:
Detta inlägg har redigerats en gång eftersom Kapten missat ett minustecken samt mekanisk dämpning (D).

Här följer en härledning av resonansfrekvens för förlustfria fötter. Med förlustfri menas att den mekaniska dämpningen D[Ns/m] har antagits vara noll, dvs: D=0.

Sir Isaac Newtons andra lag:

F=m*a (där F och a är vektorvärda storheter)

C=fötternas totala komplians [m/N]

D=fötternas totala mekaniska dämpning [Ns/m]

x=förflyttning vertikalt [m]

m=högtalarens massa [kg]

a=accelerationen [m/s/s]

a=x'', dvs andraderivatan av x med avseende på tiden t.

vi får:

F=-x/C

Insatt i Newtons andra lag:

x/C=m*x''

x''/x=-1/c*m)


Nu har vi en andra ordningens differentialekvation som vi löser med avseende på x. Vi ser med blotta ögat att denna ekvation "svänger"

När vi löst denna ser vi att vi får en resonans vid

f= 1/(2*pi*sqrt(c*m))

Massan kan vi inte göra så mycket åt, men vi kan tillse att kompliansen C är stor genom att välja mjuka fötter(dvs högkomplianta fötter).

Varför vill vi ha C stor och därmed f liten?
Därför att vi vill ha en resonansfrekvens som ligger utanför det område där musiken har energi. Om resonansen ligger i musikspektrat kommer resonansen att exciteras och högtalaren röra sig kraftigt, vilket inte bidrar till högre återgivningskvalitet. Högtalaren skall stå still. Kompliansen för spikfötter är avsevärt mindre än kompliansen för mjuka fötter, varför resonansfrekvensen vid nyttjandet av spikfötter kommer att hamna en bra bit in i musikspektrat och således eciteras. Vid excitation av resonansen kommer högtalaren att röra sig kraftigt.

Alla fysikaliskt realiserbara fötter har en mekanisk dämpning som inte är noll, dvs D är skild från noll.

Om vi inkluderar D[Ns/m] och tillämpar Sir Isaac Newtons andra lag får vi:

x''*m + x'*D + x/C =0 där x'=v=hastigheten hos högtalaren.

Vi ser att även högtalarens hastighet kommer in i ekvationen.

Om vi löser denna andra ordningens differentialekvation finner vi att resonansfrekvensen blir:

fd= sqrt(f^2-b^2)

f=1/(2*pi*sqrt(c*m))

b=D/(2*m)

Vi ser att resonansfrekvensen faktiskt blir en aning lägre om vi tillför en mekanisk dämpning!
Om vi tillser att dämpningen är så stor att fd blir imaginär har vi en kritisk dämpning av systemet, vilket innebär att det inte svänger alls.

Q-värde (kvalitetsfaktor)
Alla har säkert hört att det titt som tätt talas om kvalitetsfaktor.
Q-värdet är ett mått på hur mycket energi som finns lagrat i systemet(vid resonans) i förhållande till hur mycket energi som förbrukas (persvängning).

Q=2*pi*f1/(2b)

som förut är b=D/(2*m)

Vi ser att en förlustbehäftad fot ger ett lägre Q-värde och därmed blir resonanstoppen "snällare". Har vi ingen dämping i systemet blir Q-värdet oändligt, vilket man brukar kalla för en oscillator i elektronikens värld. Q-värdet för med spikfötter kommer att bli mycket större än Q-värdet med mjuka fötter.

Slutsats:
Spikfötter ger inte bara upphov till en resonans som ligger i audioområdet, utan öven ett Q-värde som är stort. Denna kombination av hög resonansfrekvens och högt Q-värde är maximalt dåligt om god återgivningskvalitet är föresatsen "

http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=16035#16035

[KarlXII]

Om jag inte minns fel så har Morello redan för länge sedan redogjort för matematiken bakom.

Jaha! Jamen dåså, det var svar på frågan tack så mycket var vänligochstängtråden.

Eller inte.


Det där är ju själva problemet. Någon, i detta fall du, hänvisar till en gammal post som en andel gamla användare faktiskt kommer ihåg.
Ingen kommer egentligen riktigt ihåg vad det stod, men andan i innehållet har blivit accepterat som faktisktsanning.

Nytillkomna tittare däremot har ingen aning.

Varför blir plötsligt handfallenheten total när det gäller att hitta saker på nätet? Är det så mycket roligare att gnälla?

Så, för att ni inte skall behöva överlasta synapserna: http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&t=1215&postdays=0&postorder=asc&start=60

Tack, hemskt vänligt av dig!!

Det där gjorde du bara för att du gillar mig va?

[Almen]

Tack, hemskt vänligt av dig!!

Det där gjorde du bara för att du gillar mig va?

NÄ!

Eller jo...

[peetwa]

Min gissning är att du kommer att få en (om du får någon) förklaring som innehåller orden psykoakustik, percived pitch och upplevd tonhöjd. Något som endast nilsvikktor var inne på innan testet genomfördes.

Nja tog inte jag upp det innan nilsviktor?

Minns inte om jag fick nåt svar från GR angående det dock, tror inte det.


/Peter

Oki.

[Bill50x]

IngOehman

Varför tror du det?

Lite väl uppenbar trolling

Varför tror VAD?

/ B

Har du sett några bevis?

Jag har sett mätningar på golvvibrationer (= disttillskott), inget annat. Men jag har å andra sidan inte letat...

/ B

[Flint]

MattiasKarlsson

Ang inlägg Kapten A von Gyllenkrok (för att slippa citera ordmassor)

Ord och formler på papper och skärm hörs inte. Fram med b/t och konkreta bevis du som kräver alla andra på blindtest.

[Goran_Rudling]

Harryup
I ett inlägg på en annan tråd skrev jag ut ditt e-namn.
Ber om ursäkt för det.
Tänkte inte på ”reglerna”. Det var på intet sätt menat illa. Hoppas att du inte känner dig kränkt eller irriterad för mitt uppenbara klantiga beteende.
Vänligen,

Göran Rudling

Så till dina frågor.

Göran,
har ett par frågor.

1. Numera verkar du prata mer om stämning än stampa takten.
Är det ett annat sätt att se samma sak eller är det 2 olika saker?

Tycker inte att det ”stämmer” det du säger.

I denna tråd på detta forum pratar jag uteslutande om stämning. Om ”avstånden” mellan toner. Om harmoni. Och om att härma tonerna som kommer ut ur musikanläggningen precis som de låter. Om den objektiva metoden att jämföra anläggningar med att lyssna efter hur väl en anläggning bibehåller ”stämningen”.

Jag har till skillnad från vissa andra på detta forum även ett liv utanför forumet. Jag pratar då ibland om att en anläggning har förmåga på att ändrapå ”frekvens och tidsrelationer” mellan toner. Nu pratar jag inte så ofta om det som när jag jobbade med Linn.

”Stampa takten” tror jag mest att det var våra ”kritiker” talade om. Det är i alla fall den uppfattning jag har.

Det är två helt olika saker som visserligen har sitt ursprung i samma sak. Musiken vi lyssnar på.

Har skrivit en massa om det. Läs gärna Spikfot 1, 2 och 2,5 igen så tror jag att det klarnar mer.

2. När du pratar om det är stämt eller inte, menar du vad man uppfattar det som eller menar du att det verkligen är ostämt?

Jag menar som vi uppfattar det när vi lyssnar. En ”förenkling” kan tyckas.

Ett exempel. Om du frågar mig om det regnar kan jag svara. ”Om det regnar på riktigt eller om jag uppfattar att det regnar?” Jag talar om lyssning på tonhöjd. Så det är förstås tonhöjden som vi ”uppfattar den vid lyssning”.

3. Om man skulle skicka ett normal A till en högtalare på SD och en på spikes, går det då att mäta skillnad i tonhöjd? Är det skillnad om man spelar ett ackord?

Kan inte tänka mig det. Varför skulle man vilja öda sitt liv på att mäta det? Jag påstår att när vi spelar musik på en anläggning kan anläggningen ändra på tonhöjden, skillnaden mellan toner som vi uppfattar den. Det är visserligen en liten förändring men den är mycket lätt att höra om vi lyssnar efter den. Anledningen till det beror på att örat är mycket känsligt för små skillnader i tonhöjd.


Det är skillnad om man spelar ett ackord. Personligen uppfattar jag skillnaden är störst med pianoackord. Oftast en kraftigt anslag och så låter man ackordet klinga ut under tid.

En kontinuerlig enskild testton är statisk. Ett ackord dynamiskt. (edit för Piotr.)

Se det så här. Jag påstår att en häst lyfter hovarna när den rör sig dynamiskt. Om 34 612 ”mätfixerade” personer som är intresserade av ”ljuden en häst gör när den står still” med olika mätinstrument kunnat konstatera att en häst inte lyfter hovarna när den står still så säger jag bara. Och? Varför ödar ni ert liv med att försöka mäta och motbevisa mig på nåt som jag aldrig sagt. Så 34 612 är mindre värt än 1 ibland.

En fråga till dig från mitt Spikfot 1.

<i> Om vi blir väckta mitt i natten av att en god vän ringer kan vi extremt snabbt avgöra vem det är som ringer trots att telefonen överför bara en bråkdel av den information som ett hi-fi system gör. Vi kan också blixtsnabbt avgöra vilken sinnesstämning vännen är i. Om vi skulle använt oss av så kallat ”objektiva mätningar” skulle vi få hålla på rätt länge innan vi visste vem det var som ringde. Det skulle ta ytterligare väldigt lång tid innan vi visste vilken sinnesstämning vännen var i. </i>

Vad och hur ska vi mäta i exemplet ovan. Och varför ska vi göra det om vi blixtsnabbt kan avgöra det med hjälp av hörseln om vi lyssnar?

4. Har skillanden något med timing att göra, typ med en kontinuerlig mätsignal kan man inte mäta någon skillnad medans med en tonburst går det?

mvh/Harryup

Jag håller inte på med att mäta saker som man kan enkelt med sina sinnen kan avgöra enkelt och objektivt.

Till nåt helt annat som kanske kastar ljus över det hela. När jag vaknar upp på morgonen intill min underbara fru använder jag mina sinnen för att avgöra om jag älskar henne. Jag använder mig inte av ”objektiva mätmetoder” för att avgöra den exakta storleken på hennes bröst, och sen gå in på www.bröstfaktiskt.se och diskutera med andra bröstfixerade hur stora morgonbröst ska vara, för att se förstå om jag älskar henne. Anledningen till det är att jag skulle tillbringa mycket mindre i sängen med henne då.

Blev det tydligare?

Till sist Bengt,

Man kan tycka att det finns en svag underton av ironi i mitt inlägg. Och om man är känslig för ironi, använder sina sinnen på rätt sätt vill säga, kan man nog säga att det är extremt lätt att uppfatta den stora mängden.

Undrar hur man skulle kunna ”mäta detta objektivt”. Vet du? Troligen vet nån tomte på forumet. Nån som är intresserad av mätningar, ”ljuden musik gör”, stillastående hästar, kvinnobröst och som lever sitt liv på olika fora. Tror inte att denna tomte har en fru? Har du nånsin hört talas Fru Tomte.

Älskade Bengt,

Dina frågor var riktigt riktigt bra. Uppskattar verkligen att jag fick dom och jag har tagit mig tid att svara på dom.

Inlägget är inte riktat till dig utan till tomtarna på forumet. Men det vet jag du redan förstått.

Har alltid, och kommer säkerligen alltid, att respektera dig.

Respect Man.

Med varma hälsningar,

Göran

[Bill50x]

MattiasKarlsson

Ang inlägg Kapten A von Gyllenkrok (för att slippa citera ordmassor)

Ord och formler på papper och skärm hörs inte. Fram med b/t och konkreta bevis du som kräver alla andra på blindtest.

Iofs kan man bevisa ganska mycket mer matematiska beräkningar. 2 + 2 är 4 till exempel. Tyvärr är mina mattekunskaper inte så mycket än bättre än den nivån (jag klarar procent också... ) och ska man följa M´s formler, först och kunna ge saklig kritik så måste man kunna oändligt mycket mer.

Så för min del skulle jag önska en framställning som en lekman förstår. Dvs varför står högtalaren stadigare på mjuka fötter?

Nästa steg blir förstås, vilken relevans har detta på den musikaliska upplevelsen? Finns det någon aspekt som talar för att mjuka fötter inte är optimala?

Likaså skriver M:
Slutsats: Spikfötter ger inte bara upphov till en resonans som ligger i audioområdet, utan öven ett Q-värde som är stort. Denna kombination av hög resonansfrekvens och högt Q-värde är maximalt dåligt om god återgivningskvalitet är föresatsen.

Min fråga är då: Hur påverkar ett högt Q-värde återgivningskvaliteten? Och blir påverkan större eller mindre i kombination med att resonansfrekvensen ligger i audiområdet?

/ B

[Flint]

Bill50x
Just därför borde teorierna varvas och kompletteras med praktiska test.

[Bill50x]

<i> Om vi blir väckta mitt i natten av att en god vän ringer kan vi extremt snabbt avgöra vem det är som ringer trots att telefonen överför bara en bråkdel av den information som ett hi-fi system gör. Vi kan också blixtsnabbt avgöra vilken sinnesstämning vännen är i. Om vi skulle använt oss av så kallat ”objektiva mätningar” skulle vi få hålla på rätt länge innan vi visste vem det var som ringde. Det skulle ta ytterligare väldigt lång tid innan vi visste vilken sinnesstämning vännen var i. </i>

Vad och hur ska vi mäta i exemplet ovan. Och varför ska vi göra det om vi blixtsnabbt kan avgöra det med hjälp av hörseln om vi lyssnar?

Som vi Stockholmare säger "Att meta är att veta".

För många är det enklare att tro på mätningar än på saker som man knappt hör. Exemplet ovan är klockrent men är mycket extremare än att lyssna på skillnaden mellan två cd-spelare.

Och ibland kan faktiskt någon låta sur fastän denne inte är det

/ B

[Bill50x]

Bill50x
Just därför borde teorierna varvas och kompletteras med praktiska test.

DET håller jag med om.

Det är för övrigt lätt att mäta fel saker och dra för långtgående slutsatser av dessa.

/ B

[KarlXII]

Göran Rudling,

en sak slår mig när du önskar mätning av parametrar för att vederlägga vem en röst tillhör och dennes sinnesstämning. Ett mycket intressant exempel, men...

Det är ju som att försöka mäta sig fram till vem det är som spelar musiken - och hur bra det är. Det är ju ingen som är intresserad av en sådan. Inte här iallafall, tror jag.



Är det så att du upplever att det är musiken som faktiskt är SÄMRE, med falskspel och allt, ur vissa anläggningar? Att det är själva framförandet som är sämre?

[MattiasKarlsson]

Så för min del skulle jag önska en framställning som en lekman förstår. Dvs varför står högtalaren stadigare på mjuka fötter?

Nästa steg blir förstås, vilken relevans har detta på den musikaliska upplevelsen? Finns det någon aspekt som talar för att mjuka fötter inte är optimala?

Tja, vi har ju mätningarna på SD sida. Varför högtalarna står bättre på mjuka fötter kan man ju även tänka sig när man jämför mot andra saker där man vill få bort vibrationerna.

Det beror ju på, vill man ha en resonans som påverkar ljudet så är ju inte mjuka fötter bra.

[Flint]

Bill50x
Just därför borde teorierna varvas och kompletteras med praktiska test.

DET håller jag med om.

Det är för övrigt lätt att mäta fel saker och dra för långtgående slutsatser av dessa.

/ B

Och därför vill jag se konkreta bevis leverarade av även Herr Öhman. Han blir med andra ord ifrågasatt. Ett honnörsord på Faktiskt.se.


Edit.
2 n i honnör.

[Harryup]

Göran, ingen fara tog inte illa upp. Misstänker att jag bara har ett liv och ser hellre framåt en bekymrar mig alltför mycket om småsaker som händer.

Min åsikt är att ibland så (eller ja, i nästan varje tråd) så finns det alltid folk med "för" mycket kunskap och för liten nyfikenhet. Jag har också mer än en gång förvånats av hur kanske självklara fysiska fenomen inte stämt med den praktiska verkligheten då jag jobbade dagligen med HiFi. Jag misstänker att man gör vissa begränsningar i dom fysiska modellerna vilket göra att dom inte alltid ser ut att stämma med ens erfarenheter. I det läget väljer en del att korrigera sina egna erfarenheter, eller hoppar över dom. Och att verkligen få med alla parametrar är inte lätt, särskilt som dom kan variera för varje uppställning men att man trots allt kanske gör en modell för ett idealt tillstånd. För mig räcker det inte med att någon annan har testat för att jag skall svälja allt, däremot kan en del ha rätt väldigt ofta.
Personligen mäter jag inte särskilt ofta men det händer, mina frågor till dig var mer av klargörande karaktär då en del verkar ha kommit in väldigt mycket på fel spår. Möjligen gör dom nån skillnad för nån.

mvh/Harryup

[Piotr]

I denna tråd på detta forum pratar jag uteslutande om stämning. Om ”avstånden” mellan toner. Om harmoni. Och om att härma tonerna som kommer ut ur musikanläggningen precis som de låter. Om den objektiva metoden att jämföra anläggningar med att lyssna efter hur väl en anläggning bibehåller ”stämningen”.

Denna aktivitet du nämner "härma toner" kan du berätta lite mer om den? Jag förstår inte vad du menar och har aldrig hört någon uttrycka sig på så vis.

Jag pratar då ibland om att en anläggning har förmåga på att ändrapå ”frekvens och tidsrelationer” mellan toner. Nu pratar jag inte så ofta om det som när jag jobbade med Linn.

Kan du berätta vad detta betyder? Det låter väldigt luddigt och jag har aldrig set någon uttrycka något liknande tidigare.

Att ändra på "frekvensrelationer mellan toner" förstår jag inte alls.
Att ändra på "tidsrelationer mellan toner" skulle jag kunna tolka som fasdistortion vilket kan introduceras av delnigsfilter tex.

Ett exempel. Om du frågar mig om det regnar kan jag svara. ”Om det regnar på riktigt eller om jag uppfattar att det regnar?” Jag talar om lyssning på tonhöjd. Så det är förstås tonhöjden som vi ”uppfattar den vid lyssning”.

Till slut fick vi klarhet i det, tack! Tidigare har du inte varit klar i detta och skrivit på ett sådant sätt att man utan att vara elak kunnat tolka det som att det sker en fysikalisk förändring av tonhöjd i de fall du nämner.

När vi nu talar om teknik, fysik OCH perception så är det lägligt att vara klar på vad man talar om (och hur man förmedlar det).

En ton är statisk. Ett ackord dynamiskt.

Kan du utveckla detta?


/Peter

[MichaelG]

3. Om man skulle skicka ett normal A till en högtalare på SD och en på spikes, går det då att mäta skillnad i tonhöjd? Är det skillnad om man spelar ett ackord?

Kan inte tänka mig det. Varför skulle man vilja öda sitt liv på att mäta det? Jag påstår att när vi spelar musik på en anläggning kan anläggningen ändra på tonhöjden, skillnaden mellan toner som vi uppfattar den. Det är visserligen en liten förändring men den är mycket lätt att höra om vi lyssnar efter den. Anledningen till det beror på att örat är mycket känsligt för små skillnader i tonhöjd.

Med risk att betraktas som "tomte" för att jag inte förstår (=håller med om?) vad du menar.

En av de saker som gör mig fundersam är att du så ofta svarar undvikande och svävande på ganska raka och konkreta frågor. Harryup frågar i ovanstående citat om det går "att mäta skillnad i tonhöjd". Du svara att du inte kan tänka dig det. Alltså inte "ja" eller "nej". Med motiveringen "varför skulle man vilja öda sitt liv på att mäta det".

Varför svarar du inte på frågan (detta är bara ett exempel - dina utläggningar är fulla av den här typen av undvikanden)?

Peetwa har ju exempelvis redan ödat åtminstone en del av sitt liv på att mäta detta. Och han misslyckades att finna skillnader i tonhöjd. Indikationerna på att det verkligen inte existerar några sådana skillnader är ju rätt starka. (Dina undvikande svar i kombination med Peetwas mätningar.)

Frågan kvarstår då varför du envisas med att påstå detta. Min gissning är att du faktiskt tror det. Min gissning är också att egentligen inte vill veta ("varför skulle man vilja öda sitt liv på att mäta det").

Men detta är ju bara mina gissningar...

Hälsn. Michael

[Harryup]

Nu råkar jag ha SD fötter själv, under mina högtalare alltså och känner mig inte sugen på att testa spikes eftersom dom kommer sjukna långt in i parketten. Högtalarna är rejält tunga.

Däremot skulle jag gärna se en ingenjör som försvarade spikes vilket det måste finnas eftersom det inte är marknadsavdelningarna som tillverkar och designar på alla firmor.
Att ensidigt se på en leverantörs mätningar och ta det som kvitto på att det alltid gäller känns inte heller särskilt vetenskapligt.


mvh/Harryup

[MattiasKarlsson]

Att ensidigt se på en leverantörs mätningar och ta det som kvitto på att det alltid gäller känns inte heller särskilt vetenskapligt.


mvh/Harryup

Det är LTS mätningar, inte SD mätningar.

[Bill50x]

Nu råkar jag ha SD fötter själv, under mina högtalare alltså och känner mig inte sugen på att testa spikes eftersom dom kommer sjukna långt in i parketten. Högtalarna är rejält tunga.

Då ska du använda Linn Skeet Floor Protector, polymerfötter att ha under spikarna. Kostar bara 800:- för 8 st.
http://www.linn.co.uk/music_systems_ske ... protectors

[Harryup]

Bäste GR

Kan kombinationer av spikes och mjuka fötter, underlägg ändå bevara det man vill uppnå med spikes?
Vill du fortfarande ha koppling med en skruv i golvet eller räcker det med en spike i direkt i golvet?

mvh/Harryup

[Max_Headroom]

3. Om man skulle skicka ett normal A till en högtalare på SD och en på spikes, går det då att mäta skillnad i tonhöjd? Är det skillnad om man spelar ett ackord?

Kan inte tänka mig det. Varför skulle man vilja öda sitt liv på att mäta det? Jag påstår att när vi spelar musik på en anläggning kan anläggningen ändra på tonhöjden, skillnaden mellan toner som vi uppfattar den.

Att ändra tonhöjden är inte helt lätt.

Ska man ändra tonhöjden nedåt i frekvens så kan ju det göras i realtid genom att helt enkelt spara vågformen på något sätt och släppa ut den långsammare. Fördröjningseffekter av olika slag, alltså. Sådant frörekommer ju också faktiskt i tröga system, men yttrar sig inte i form av tonhöjdsförändringar. Varför inte? Jo för att det helt enkelt är omöjligt:
Stoppa in en signal i någon fördröjnings mekanism. Kolla sedan den fördröjda utsignalen. Skulle tonhöjden ändras så skulle man fortfarande få utsignal fast man tar bort insignalen. Ju längre tid man håller på, desto längre tid får man output utan insignal. Riktigt så fungerar det inte.
Det blir värre om man ska höja tonhöjden. Då ska signalen spelas upp snabbare på utsidan än man stoppar in den. Hitills har ingen lyckats med att göra sådan hopp i tiden, men det skulle ge nobelpris dirket om någon lyckades.