Tidskriften High Fidelity går i graven - bra eller dåligt?

[UnholyRishna]

Forskning är inte något som baseras på slumpen.

Jodå, väldigt ofta är det slumpen som ger de främsta upptäckterna.

Att råka hitta saker man egentligen inte letade efter kan väl knappast kallas för forskning? Snarare är det jo positiva sidoeffekter.

[Panelguy]

Låt oss samtala om hur vi vill att en bra hifi-blaska skall vara upplagd.

Faktabaserad som försöker vara objektiv. Att någon utan som helst verklighetsförankring säger att Volvo V70 går i 600 km/h på grund av hans upplevelser när han testkörde den är för dom flesta bilintresserade helt ointressant för mätningarna visar verkligheten. När det gäller hifi så verkar många hellre tro på killen utan verklighetsförankring istället för verkligheten. Därför folk sitter med klippande lågwattsrörförstärkare i destruktiva rum, för det räcker med fina kablar och avmagnetiserande CD skivor för det ska låta bra och korrekt.

Förstår att det låter märkligt men det finns faktiskt vissa som föredrar att lyssna via en "klippande lågwattsrörförstärkare", som exempelvis en Lamm ML3, framför en Nad 208.

[Goldfinger]

Från en intervju med VTL´s Manley/Lam:"Sometimes we've developed a design that would measure fantastic, with wide bandwidth and incredible linearity. Bea would listen to it and say, 'Yes, everything is there. It's got the top, it's got the bottom, and it measures perfectly. But boy, is it boring to listen to"

Då får dom byta skivor om det låter trist. Slå upp vad ordet high fidelity betyder

Jag skulle nog också påstå att ifall högtalaren upplevs tråkig rakt igenom oavsett fonogram, då är där likafullt någonting som inte stämmer i konstruktionen.

[subjektivisten]

Jag skulle nog också påstå att ifall högtalaren upplevs tråkig rakt igenom oavsett fonogram, då är där likafullt någonting som inte stämmer i konstruktionen.

Sant.

[Goldfinger]

Man kanske inte vill att apparaten ska bestämma vilken musik man kan lyssna på?

Visa mig den färgningen eller färgningarna som:
A. hjälper alla skivor
B. som gör att återgivningenh blir mer korrekt.

Fast det är nog inte så ovanligt att folk vill ha mer av vissa egenskaper, och trivs med denna konstant pålagda färgning.

Att man sedan hamnar längre från ursprunget på fonogrammet är sekundärt om man valt denna väg.

[Strmbrg]

<snip>

Känns som pladder för att rättfärdiga färgande rörkonstruktioner. Bättre att erkänna man gillar en färgad återgivning istället.

OK, jag ger mej.
Vill ingen prata om tidningar, så får jag väl anpassa mej lite. Annars har jag ju ingen att prata med...



Jag funderar inte så väldigt mycket på om min anläggning färgar eller ej.
Förmodligen färgar rummet betydligt mer än anläggningen för övrigt.

Jag är fullt nöjd med att jag är nöjd.

Skulle det vid ett test visa sej att min anläggning färgar grovt, så gör det väl inte så mycket?
Ljudet lär ju inte ändras bara för att jag fått se lite siffror och grafer.

[celef]

jag undrar hur dom som förespråkar ofärgande anläggningar finner sina apparater, och hur kan man vara säker på att utsignalen från den anläggningen inte är färgad?

[Strmbrg]

Jag undrar varför det är så lockande att diskutera samma saker om och om igen.

Jag testar på nytt:
Kan någon rekommendera en bra nätbaserad tidning för hifi?

Jag har kollat lite på Stereophile. Jag gillar att läsa deras tester, men skulle gärna läsa om annat än konkreta prylar. Det kanske gömmer sej andra artiklar där nånstans?
Positive Feedback verkar mest vara prylinriktad, såvitt jag har sett hittills.

[Objektivisten]

Jag undrar varför det är så lockande att diskutera samma saker om och om igen.

Jag testar på nytt:
Kan någon rekommendera en bra nätbaserad tidning för hifi?

Jag har kollat lite på Stereophile. Jag gillar att läsa deras tester, men skulle gärna läsa om annat än konkreta prylar. Det kanske gömmer sej andra artiklar där nånstans?
Positive Feedback verkar mest vara prylinriktad, såvitt jag har sett hittills.

Du kan väl gå till Bibblan o läsa MoLt, i senaste numret lyssnar IÖ och "känd från TV" på två skivspelare och dissar vinylåtergivning.

[subjektivisten]

OK, jag ger mej.
Vill ingen prata om tidningar, så får jag väl anpassa mej lite. Annars har jag ju ingen att prata med...

Jag svarade på din fråga tidigare iaf
http://www.faktiskt.se/modules.php?name=Forums&file=viewtopic&p=869733#869733

[distad]

Låt oss samtala om hur vi vill att en bra hifi-blaska skall vara upplagd.

Faktabaserad som försöker vara objektiv. Att någon utan som helst verklighetsförankring säger att Volvo V70 går i 600 km/h på grund av hans upplevelser när han testkörde den är för dom flesta bilintresserade helt ointressant för mätningarna visar verkligheten. När det gäller hifi så verkar många hellre tro på killen utan verklighetsförankring istället för verkligheten. Därför folk sitter med klippande lågwattsrörförstärkare i destruktiva rum, för det räcker med fina kablar och avmagnetiserande CD skivor för det ska låta bra och korrekt.

Mannen som har svar på hur det SKALL låta hos alla

<snip>

Känns som pladder för att rättfärdiga färgande rörkonstruktioner. Bättre att erkänna man gillar en färgad återgivning istället.

OK, jag ger mej.
Vill ingen prata om tidningar, så får jag väl anpassa mej lite. Annars har jag ju ingen att prata med...



Jag funderar inte så väldigt mycket på om min anläggning färgar eller ej.
Förmodligen färgar rummet betydligt mer än anläggningen för övrigt.

Jag är fullt nöjd med att jag är nöjd.

Skulle det vid ett test visa sej att min anläggning färgar grovt, så gör det väl inte så mycket?
Ljudet lär ju inte ändras bara för att jag fått se lite siffror och grafer.

Exakt! Du har en mycket sund inställning Strmbrg

Jag undrar varför det är så lockande att diskutera samma saker om och om igen.

Jag testar på nytt:
Kan någon rekommendera en bra nätbaserad tidning för hifi?

Jag har kollat lite på Stereophile. Jag gillar att läsa deras tester, men skulle gärna läsa om annat än konkreta prylar. Det kanske gömmer sej andra artiklar där nånstans?
Positive Feedback verkar mest vara prylinriktad, såvitt jag har sett hittills.

Ja då upplever vi det på samma sätt, det är en jäkla massa upprepningar ifrån en del. Jag tror att det har blivit någon slags talibanisk fanatism över det här med ofärgad Hifi för en del och det går liksom inte att stoppa då man har blivit "övertygad" om att det är det rätta.
Sedan så tror jag att det här med nätbaserade tidning för Hifi kräver en egen tråd, men det finns risk för att det bara blir sågningar och spyande över pressen som i denna tråd. Men det skulle vara intressant med lite tips på vad som finns på nätet

[distad]

Jag undrar varför det är så lockande att diskutera samma saker om och om igen.

Jag testar på nytt:
Kan någon rekommendera en bra nätbaserad tidning för hifi?

Jag har kollat lite på Stereophile. Jag gillar att läsa deras tester, men skulle gärna läsa om annat än konkreta prylar. Det kanske gömmer sej andra artiklar där nånstans?
Positive Feedback verkar mest vara prylinriktad, såvitt jag har sett hittills.

Du kan väl gå till Bibblan o läsa MoLt, i senaste numret lyssnar IÖ och "känd från TV" på två skivspelare och dissar vinylåtergivning.

*jisses*

[meanmachine]

Ibland blir jag mörkrädd.

Jag.. hmm. En del av er är så snävt inskränkta att det är helt otroligt.

High fidelity är lika vetenskapligt som Playboy magazine.

Det är en tidning för oss som älskar att beundra vackra ting för oss som vill ha lätt undehållning med glittriga bilder insmetat i ett vackert stereotypt fodral.

Vetenskapen är fjärran detta och om några av er inte kunde se detta är det bara att beklaga oturen i era tankearbeten.

[celef]

Ibland blir jag mörkrädd.

Jag.. hmm. En del av er är så snävt inskränkta att det är helt otroligt.

High fidelity är lika vetenskapligt som Playboy magazine.

Det är en tidning för oss som älskar att beundra vackra ting för oss som vill ha lätt undehållning med glittriga bilder insmetat i ett vackert stereotypt fodral.

Vetenskapen är fjärran detta och om några av er inte kunde se detta är det bara att beklaga oturen i era tankearbeten.

detta måste vara det mest korkade jag läst på hela dagen, grattis

[distad]

Ibland blir jag mörkrädd.

Jag.. hmm. En del av er är så snävt inskränkta att det är helt otroligt.

High fidelity är lika vetenskapligt som Playboy magazine.

Det är en tidning för oss som älskar att beundra vackra ting för oss som vill ha lätt undehållning med glittriga bilder insmetat i ett vackert stereotypt fodral.

Vetenskapen är fjärran detta och om några av er inte kunde se detta är det bara att beklaga oturen i era tankearbeten.

[phloam]

High fidelity är lika vetenskapligt som Playboy magazine.

Tack MM, tämligen klockren (välkommen tillbaks förresten)

[Goldfinger]

För att återgå till tidningsfrågan då, förbättringar enligt mig skulle vara att först och främst skippa ljudmässig betygsättning från tidningens lyssningspanel, alltså väck med "Bäst i test" systemet, det är bara förvirrande, jag tycker trots allt att det bör finnas visst utrymme för reflektion över lyssningsintrycken, men bara så länge det betonas att det är just upplevelser det handlar om, och gärna med en större panel än 3-4st samt separata utvärderingar för att eliminera påverkan från medlyssnare.

Jag eftersöker också ingående tekniska konstruktionsbeskrivningar, dvs så mycket som absolut är tillgängligt från tillverkaren, det vore heller tex inte orimligt att man som tidningskund även fick sig en inblick inuti testade högtalare, filterkonstruktion osv, gärna också kompletterande off-axis mätningar.

Några tankar..

[phloam]

Vettiga tankar tycker jag, Goldfinger..!

För dem som kanske missförstod mitt inlägg förut - en hifi-tidning kan vara en kompanjon på den personliga resa som skaffandet av en anläggning för att lyssna på musik med är. Man kan ta på sig vita labbrocken och vara hur knastertorrt vetenskaplig man vill, men det kommer ändå ALLTID att vara ens egna, personliga, subjektiva resa i sin helhet. Graden av vetenskaplighet kan man variera efter egna preferenser.

En tidning kan ju som MOLT vända sig till dem som gillar höga doser vetenskaplighet, men då blir den nog rätt smal och liten. En ttidning som har lite för alla kanske blir för mjäkig, men kan å andra sidan locka många läsare. Det viktigaste är kanske att en tidning har lite självdistans och gör varje del bra, s.a.s.

[Objektivisten]

För att återgå till tidningsfrågan då, förbättringar enligt mig skulle vara att först och främst skippa ljudmässig betygsättning från tidningens lyssningspanel, alltså väck med "Bäst i test" systemet, det är bara förvirrande, jag tycker trots allt att det bör finnas visst utrymme för reflektion över lyssningsintrycken, men bara så länge det betonas att det är just upplevelser det handlar om, och gärna med en större panel än 3-4st samt separata utvärderingar för att eliminera påverkan från medlyssnare.

Jag eftersöker också ingående tekniska konstruktionsbeskrivningar, dvs så mycket som absolut är tillgängligt från tillverkaren, det vore heller tex inte orimligt att man som tidningskund även fick sig en inblick inuti testade högtalare, filterkonstruktion osv, gärna också kompletterande off-axis mätningar.

Några tankar..

Precis så här gjorde ju HighFidelity, inga bäst-i-test eller betygsskalor, påpekade att det var subjektiva bedömningar osv. Avslöjade man inte också nån dyr nätdosa/filter som humbug när man öppnade den. Vill minnas att man också "upptäckte" nåt skitbilligt slutsteg från Cambridge som varandes bra.

[UnholyRishna]

Ibland blir jag mörkrädd.

Jag.. hmm. En del av er är så snävt inskränkta att det är helt otroligt.

High fidelity är lika vetenskapligt som Playboy magazine.

Det är en tidning för oss som älskar att beundra vackra ting för oss som vill ha lätt undehållning med glittriga bilder insmetat i ett vackert stereotypt fodral.

Vetenskapen är fjärran detta och om några av er inte kunde se detta är det bara att beklaga oturen i era tankearbeten.

Hehe
Du satte nog huvudet på spiken där!

[celef]

För att återgå till tidningsfrågan då, förbättringar enligt mig skulle vara att först och främst skippa ljudmässig betygsättning från tidningens lyssningspanel, alltså väck med "Bäst i test" systemet, det är bara förvirrande, jag tycker trots allt att det bör finnas visst utrymme för reflektion över lyssningsintrycken, men bara så länge det betonas att det är just upplevelser det handlar om, och gärna med en större panel än 3-4st samt separata utvärderingar för att eliminera påverkan från medlyssnare.

Jag eftersöker också ingående tekniska konstruktionsbeskrivningar, dvs så mycket som absolut är tillgängligt från tillverkaren, det vore heller tex inte orimligt att man som tidningskund även fick sig en inblick inuti testade högtalare, filterkonstruktion osv, gärna också kompletterande off-axis mätningar.

Några tankar..

Precis så här gjorde ju HighFidelity, inga bäst-i-test eller betygsskalor, påpekade att det var subjektiva bedömningar osv. Avslöjade man inte också nån dyr nätdosa/filter som humbug när man öppnade den. Vill minnas att man också "upptäckte" nåt skitbilligt slutsteg från Cambridge som varandes bra.

och därför är det så tragiskt att just highfidelity lägger ner

[distad]

För att återgå till tidningsfrågan då, förbättringar enligt mig skulle vara att först och främst skippa ljudmässig betygsättning från tidningens lyssningspanel, alltså väck med "Bäst i test" systemet, det är bara förvirrande, jag tycker trots allt att det bör finnas visst utrymme för reflektion över lyssningsintrycken, men bara så länge det betonas att det är just upplevelser det handlar om, och gärna med en större panel än 3-4st samt separata utvärderingar för att eliminera påverkan från medlyssnare.

Jag eftersöker också ingående tekniska konstruktionsbeskrivningar, dvs så mycket som absolut är tillgängligt från tillverkaren, det vore heller tex inte orimligt att man som tidningskund även fick sig en inblick inuti testade högtalare, filterkonstruktion osv, gärna också kompletterande off-axis mätningar.

Några tankar..

Precis så här gjorde ju HighFidelity, inga bäst-i-test eller betygsskalor, påpekade att det var subjektiva bedömningar osv. Avslöjade man inte också nån dyr nätdosa/filter som humbug när man öppnade den. Vill minnas att man också "upptäckte" nåt skitbilligt slutsteg från Cambridge som varandes bra.

och därför är det så tragiskt att just highfidelity lägger ner

Exakt! Av alla nordiska som funnits/finns så har high fidelity varit den mest seriösa. Numera så har Norska Fidelity tagit över som den bästa Nordiska.

[Harryup]

Du kan väl gå till Bibblan o läsa MoLt, i senaste numret lyssnar IÖ och "känd från TV" på två skivspelare och dissar vinylåtergivning.

Känns inte särskilt lockande eller överraskande. Det budskapet har ju förts fram då och då här redan. Inget jag skulle betala för att få veta eller lägga tid på att få läsa om.
Dessutom är det väl inte så representativt för det som skrivs MoLT heller.

mvh/Harryup

[Strmbrg]

Jag var prenumerant på MoLT några år i mitten av 90-talet.
Det finns mycket sakkunskap i den tidningen.

Men trots det, så tilltalas jag tyvärr inte av att läsa den.

Den tekniska nivån känns stundtals lite för hög för mej, samtidigt som den känns lite för primitiv i sin layout.
Jag har full förståelse för att det inte finns resurser att göra den "flashigare", men det ändrar ju dessvärre inte min uppfattning.

Det jag efterlyser är nåt mer populärvetenskapligt.
Men det verkar som att det inte finns någon sådan tidning, vare sej fysisk eller på nätet.
Antingen är det "prylar-prylar-köpa-köpa", eller så är det alltför invecklat, ingenjörsmässigt och djuplodande.

[phloam]

Just det ja, jag hade ju en idé om att göra ett Vintage-fanzine Från tiden då tung hifi verkligen var just tung hifi... kanske genom att blicka bakåt så kan man kanske få grepp om framtiden?

[MichaelG]

Nej, det jag antyder är att en produkt som mäter bra inte nödvändigtvis är rolig att lyssna på och att en del sätter för stort värde på mätvärden. Så visst, mina ovan skisserade motsatspar kanske äger relevans?

Nja, det beror väl på hur man ser på det. En produkt som mäter bra (på alla relevanta parametrar så klart!) förvränger ju inte ursprungssignalen på ett avgörande sätt. Och det kan ju finnas tillfällen när detta inte är optimalt;

- Om ursprungssignalen är bristfällig (ex en skiva med för litet information i basområdet) kan ju en "på rätt sätt färgande" produkt göra det roligare att lyssna.

- Om kontexten produkten befinner sig i är bristfällig (ex ett rum som bidrar med reflexer/resonanser på ett icke önskvärt sätt) kan ju en "på rätt sätt" färgande produkt i viss mån kompensera för (eller maskera) detta.

- Om de egna preferenserna är sådana att man helt enkelt föredrar en viss färgning åt ena eller andra hållet så blir ju naturligtvis en "på rätt sätt färgande" produkt roligare att lyssna på för åtminstone den personen.

Nu vet jag inte om du bara är ute efter att polemisera eller om du liksom jag också gärna hittar koncensus där sådan finns. Men ser du något annat principiellt fall än de ovan skissade där en produkt som mäter bra inte är optimal? Det är naturligtvis avgörande att den mäter bra på alla relevanta parametrar, för om den falerar på en relevant parameter är ju detta hörbart!

På samma sätt som du inte tycks förstå vad jag menar kan vissa åsikter om ljud här på Faktiskt för mig te sig högst märkliga och få mig att undra huruvida de skall tas på allvar eller inte.

Därför frågar jag och är tacksam för de svar jag får på mina frågor. Jag svarar också gärna på dina frågor. Mina synpunkter på får du dessutom gärna ta på allvar, även om du inte behöver hålla med om dem.

Från en intervju med VTL´s Manley/Lam:"Sometimes we've developed a design that would measure fantastic, with wide bandwidth and incredible linearity. Bea would listen to it and say, 'Yes, everything is there. It's got the top, it's got the bottom, and it measures perfectly. But boy, is it boring to listen to"

Och ovanstående citat antyder att någon blandar äpplen med päron. Det är dessvärre alltför vanligt. Det är ju knappast korrekta apparaters fel om man tycker att något blir tråkigt för att det är för likt verkligheten.

Då handlar det snarast om (vilket jag också inledningsvis anförde) inspelningen, andra parametrar i kontexten (ex rummet), eller den personliga smaken.

Hälsn. Michael

[Strmbrg]

Jag vet inte om nedanstående liknelse är bra, men än så länge tycker jag att den är det...

Ett foto.
Jag tar en bild ut genom fönstret med min digitalkamera.
Kamerans egna inställningar är satta så neutralt som möjligt.
Jag öppnar bilden på datorns skärm, jämför med verkligheten där utanför, och noterar att reproduktionen på skärmen stämmer hyfsat bra med vyn utanför.

Därefter öppnar jag en kopia av bilden i Photoshop.
Jag gör lite justeringar genom att ändra nivåer, kontrast och skärpa. Jag ökar färgintensiteten något och sänker högdagrarna litegrann.
Den justerade bilden tilltalar mej i betydligt högre grad. Jag tittar mycket hellre på den bilden än på den förra.

Liknelsen med icke-neutrala audio-kedjor är inte klockren:
Här har jag gjort en specifik, kontrollerad förändring, som jag tyckte passade ett visst motiv. Motivet blev mer tilltalande för just mej, rent estetiskt, samtidigt som det blev mindre verklighetstroget.
Samtidigt kan man likna mitt Photoshopande vid ett medvetet arbete i en ljudstudio eller en medveten placering av mickar i en konsertsal.
Alltså något som därefter skall återges ofärgat.

Efter vad jag har läst, så färgar Single End rörslutsteg ganska påtagligt jämfört med välkonstruerade kraftiga transistorsteg.
Jag har SE rörslutsteg.
(Dessa kan naturligtvis inte alla dras över en kam.)
Efter vad jag har förstått så ger knappast stora fullrange-dipoler speciellt rak tonkurva i ett rum.
Jag har sådana högtalare.
(Dessa kan naturligtvis inte alla dras över en kam.)

När jag lånat hem transistorsteg som InterM; Lyngdorf och Advance, så har jag inte tilltalats i lika hög grad av ljudet.
Sannolikt är det neutralare. Men det hjälper ju inte, om jag samtidigt upplever att det blev tråkigare att ägna mej åt lyssnandet.
Notera att tråkigare nu syftar på min reaktion, inte att alla måste uppleva det så.

Nu menar jag inte att transistorslutsteg per definition är tråkigare att lyssna på heller.
Alla transistorsteg. För alla människor. Alltid.
Jag menar uteslutande att min erfarenhet hittills har visat hur jag har reagerat på de apparater jag har haft hemma för lyssning.

Kanske är det så att den "färgning" jag tilltalas av när jag mixtrar med mina bilder har en motsvarighet i den färgning som jag tilltalas av i min stereoanläggning?

[Harryup]

Var väl en ganska sund jämförelse tycker jag.
Man har sina egna mål och dom kan man delge andra men man kan inte tvinga andra att tycka som en själv heller att mäta andras grad av vetenskaplighet då motpartern förmodligen har andra mål.
Har High-Fidelity någonstans deklarerat att dom har en helt vetenskaplig approach till musikåtergivning? Att man vill finna fram det absolut minst färgande anläggningen genom någon form av upprepbar test?
Jag ser det mer som en "skönlitterär" inkörningsport för en del som inte vil ha så komplicerade grejor eller inte vill bygga om rummen så fullständigt.
Ser man på deras hemma-hos reportage så framstår det ju ganska ofta att personen ifråga har rejäla musiksamlingar så man skall nog inte tro att läsarskaran inte är intresserad av musik utan mera blinkande apparater.
Personligen köpte jag sällan High-Fidelity och egentligen tycker jag nog att den svanska har varit en blek kopia av den gamla danska.
Förr så vet jag folk som köpte tidningen bara för beg. annonserna men dom är ju totalt utspelade nu av diverse beg. siter.
Så jag kan inte se att det gagnar musiklyssnade eller Hifi som hobby att tidningar läggs ner vare sig man läser dom personligen eller inte.

mvh/Harryup

[MichaelG]

Nu menar jag inte att transistorslutsteg per definition är tråkigare att lyssna på heller.
Alla transistorsteg. För alla människor. Alltid.
Jag menar uteslutande att min erfarenhet hittills har visat hur jag har reagerat på de apparater jag har haft hemma för lyssning.

Och din erfarenhet är inte konstig på något sätt tycker jag. För det första så är ju slutsteget bara en del i en hel kontext. Inte minst rummet i kombination till möblering och övrig inredning kan ju ställa till det på så sätt att ett neutralt slutsteg inte bara låter tråkigt, utan till och med otrevligt. De flesta bekanta jag har, har ur ljudhänseende problematiska rum och/eller möblering.

Bortsett från problem i basområdet, så är litet för mycket energi i övre registren ganska vanligt. Här kan en litet "gosigt" klingande rörförstärkare säkert göra susen.

Och även om rum/möblering/övriga komponenter inte är ett problem, så är ju smaken ändå som baken. Du kanske helt enkelt tycker att en viss färgning låter trevligare än utan. Det kan också bero på att den musik du oftast spelar "gör" sig på detta sätt.

Jag hade en liten betoning i lågbasområdet med mina nya högtalare. Det lät väldigt bra på mycket pop/rock-musik då detta gav extra punch till baskaggen. Hade jag bara lyssnat på pop/rock, så hade jag förmodligen föredragit denna färgning. Men eftersom jag lyssnar mest på akustisk musik och det lät litet för "tungt" om kontrabasar och golvpukan i symfoniorkestern så har jag valt att möblera om för att minimera lågbasbetoningen.

Och bara så att ingen misstolkar mig; jag har ingen aning om i vilken utsträckning mina komponenter färgar eller inte. Det enda jag vet är att jag tycker det är fantastiskt trevligt att lyssna på musik hemma hos mig!

Hälsn. Michael

[Conan]

Jag tycker foto-exemplet är ganska bra, Strmbrg, men jag kan tycka att du släpper den här tanken lite för snabbt:

Samtidigt kan man likna mitt Photoshopande vid ett medvetet arbete i en ljudstudio eller en medveten placering av mickar i en konsertsal.
Alltså något som därefter skall återges ofärgat.

Alltså; i fotoexemplet har du en förmodad "ofärgande" återgivningskedja (grafikkort, monitor, rummet) där du sen ändrar "insignalen" till kedjan så att du upplever slutresultatet som mer tilltalande. Helt OK.

I ditt exempel med förstärkare så ändrar du i återgivningskedjan för att få ett mer tilltalande resultat. Lite slarvigt översatt till ditt foto-exempel skulle detta motsvara att du köper en ny monitor (som i exemplet också är en sämre återgivare än din nuvarande monitor) vilket gör att bilden du tagit ser mer tilltalande ut. Säg då att bilden du tog var genom ditt vardagsrumsfönster på en älg. Nästa gång du är ute och fotar är det kanske på en Vaxholmsbåt i skärgården. Vad är det som säger att de nya bilderna också ser mer tilltalande ut på den "älgkalibrerade" monitorn?

Min uppfattning är helt enkelt att det är bättre att alltid eftersträva naturtrogen återgivning i apparaturen, för du vet aldrig hur din nästa skiva kommer att låta. Inom foto och bildåtergivning är det väl f.ö. närmast en självklarhet att en apparats förmåga att efterlikna verkligheten också är en uppenbar kvalitetsparameter som tillverkarna eftersträvar.

En kedja av kamera, dator & monitor är nog för gemene man lättare att bedöma m.a.p. återgivningskvaliteten, eftersom det ju är den miljön som man avbildade som är referensen för hur man vill att bilden ska se ut. Har man plåtat en skrotbil i skymningen vill man ju att bilden på skärmen ska se ut som samma bil i samma skymning. Inom musikvärlden är det i de allra flesta fall svårt att bedömma hur inspelningen ska låta för att vara "korrekt". Ungefär som att kalibrera och bedöma en datormonitor med en nedtankad film.

Sen i ditt exempel med att det var roligare att lyssna på musik med en "mer färgande" förstärkare, så tycker jag du ska fråga dig om problemet verkligen ligger i förstärkaren? Ingen kan ju ifrågasätta dina upplevelser, men risken bör man beakta att det är symtomen och inte "problemet" du behandlar. Bytet av förstärkaren till en "mer färgande" (om den nu verkligen var det) gjorde att det lät bättre om anläggningen, men den svagaste länken i systemet kanske är högtalare & rum? En åtgärd på dessa områden (med den "ofärgande" förstärkaren tillbaka i kedjan) kanske gör slutresultatet ännu bättre än bara ett byte av stärkare?