Moderator: Redaktörer
Pelle1987 skrev:Tack så mycket Piotr
av ditt inlägg lärde ja mig mycket. men jag har endast en fråga till... varför finns det två ben till matning? ska jag koppla dessa tillsammans som i data bladet eller ska jag bara använda en??
om jag har förståt det hela rätt så e det dessa ben som skall användas:
1 till +
3 utgång
4 till -
(5 till +)
7 Jord
8 via motstånd till 4
9 Vin -
10 Vin+
men är det lämpligt att koppla som i data bladet? finns det inte nått bättre sätt? måste man inte anpassa det till hur resten av kretsen är uppbyggt?
dessa frågor hade jag från början därför har ja letat efter ett komplett schema.
Pelle1987 skrev:Till detta ska det förståss tillkomma ett försteg som ska innehålla ett aktivt delningsfilter med variabel delningsfrekvens och en volym kontroll.
Schemat till delningsfiltret värkar extremt svårt att hitta.
Har letat hur mycke som hellst efter ett sådant aktivt filter utan att hitta någonting.
Försteget skall alltså användas till ett bryggat/parallelt lm3886 slutsteg, en annan fråga är det lämpligt att placera slutsteg och försteg i samma låda och i så fall måste man ha separat strömförsörning?
Och vilka kondingar ska man använda polypropylen eller polyester??
lilltroll skrev:Utan att min spetskompetens ligger inom analog elektronik så tror jag så här. Du kan hursomhelst inte mata opAmparna i försteget med samma spänning som till 3886. Använder du samma nätdel så kommer du att tvingas använda spänningsregulatorer tex 78XX och 79XX. Utspänningen från 7YXX kommer att vara hyfsad stabil oberoende av vad som händerpå 3886 sidan. Därför vinner du inte mycket på dubbla trafos.
Pelle1987 skrev:så det går alltså alldeles utmärkt att använda samma trafo? vilken storlek tror ni det behövs på transformatorn?
Om det är nån som har en bra ritning på en nätdel skule ja bli glad om du kunde dela med dig av den!!
lilltroll skrev:Lite erfarenheter:
Kör man RMS tester så säckar trafon ihop (Inte oväntat alls). Men kör man burst tester så fungerar det utmärkt m h a kondingarna. 1st 3886 lämnar max 10A peak så långt som jag förstår. Från det kan du fastlå när nätdelen är onödigt stor.
Mina trafo orkar nästan med 2st 3886 i brygga under kont. last utan att säcka ihop.
Svante skrev:lilltroll skrev:Lite erfarenheter:
Kör man RMS tester så säckar trafon ihop (Inte oväntat alls). Men kör man burst tester så fungerar det utmärkt m h a kondingarna. 1st 3886 lämnar max 10A peak så långt som jag förstår. Från det kan du fastlå när nätdelen är onödigt stor.
Mina trafo orkar nästan med 2st 3886 i brygga under kont. last utan att säcka ihop.
Hur gör en trafo när den säckar ihop?
lilltroll skrev:Pelle1987 skrev:så det går alltså alldeles utmärkt att använda samma trafo? vilken storlek tror ni det behövs på transformatorn?
Om det är nån som har en bra ritning på en nätdel skule ja bli glad om du kunde dela med dig av den!!
Jag har byggt en med 4st 3886. En typ av servostyrning, men inte den vanliga AP-1192.
Mycket konding och lite trafo.
Har gjort lite mätning med spektrumanalysator som samplar snabbare än vad mitt ljudkort kan.
Trafon är märkt 2*6A 19.6V AC
Lite erfarenheter:
Kör man RMS tester så säckar trafon ihop (Inte oväntat alls). Men kör man burst tester så fungerar det utmärkt m h a kondingarna. 1st 3886 lämnar max 10A peak så långt som jag förstår. Från det kan du fastlå när nätdelen är onödigt stor.
Mina trafo orkar nästan med 2st 3886 i brygga under kont. last utan att säcka ihop.
Pelle1987 skrev:
de mycke snack om servostyrning och jag har ingen aning om va de e så skulle nån kunna förklara de för mig?? och en trafo på 250Va borde väll räcka??
lilltroll skrev:Pelle1987 skrev:
de mycke snack om servostyrning och jag har ingen aning om va de e så skulle nån kunna förklara de för mig?? och en trafo på 250Va borde väll räcka??
Här kommer en delförklaring
Servostyrning syftar egentligen på servoproblemet inom reglerteknik!?
Snacket menar dock att man använder aktiva komponenter i återkopplingsloopen, tex. opampar. Då kan förstärkningen på den återkopplade signalen>1
Detta kan bland annat vara användbart för att minska DC-offseten.
peranders skrev:Vad gör servot för ljudet?
Inte mycket (positivt) men man kan vara helt säker på att få en minimal offset. Den är låg för det mesta men inte alltid. Det finns en ganska stor spridning och i synnerhet om man inte matchar motståndsvärdena.
Man slipper allt vad lytar heter i signalvägen och det kan vara värt något, om inte annat än känslomässigt.
Min implementering av detta (DC-servo) kan beskådas här
http://home.swipnet.se/~w-50719/hifi/gainclone
http://home.swipnet.se/~w-50719/hifi/qrp02
Användare som besöker denna kategori: Imperial-Blomman och 15 gäster