Moderator: Redaktörer
LageB skrev:Svante, Tack för det (antar att det är bra med icke-isotermisering..)
LageB skrev:Tack så jättemycket Svante för din tid. Det är Radien som är 3.1 inch dvs vad jag förstår benäms F200A som 8-tummare.

Kaffekoppen skrev:Du kan böjja ditt rör hur som helst. Ditt element kommer vara begränsande iallafall. Du kommer inte få så stora luftrörelser i det att det påverkar så mycket att det är böjt.
Svante skrev:LageB skrev:Tack så jättemycket Svante för din tid. Det är Radien som är 3.1 inch dvs vad jag förstår benäms F200A som 8-tummare.
Piinsamt... Kan jag inte ens läsa ett datablad. Jaja, då blir ju bilden en annan.

Asvent skrev:Och inte ens detta är helt rätt...
I verkligheten blir det väl inte sådana "knixar" i frekvensplanet. Antar att ditt program inte helt tar hänsyn till att elementet faktiskt "fortsätter spela" även om X-max överskrids in på det olinjära området(?). Men det kan ju var jag som är ute på det hala...
Lazyworm skrev:Kaffekoppen skrev:Du kan böjja ditt rör hur som helst. Ditt element kommer vara begränsande iallafall. Du kommer inte få så stora luftrörelser i det att det påverkar så mycket att det är böjt.
Jag är inte med på resonemanget riktigt, om man antar att t.ex en 180gradersböj ger ett tapp om 50% på portens verkningsgrad (bör även förändra bandbredd om den är riktigt snäv), är det då mer ok att tappa denna verkningsgrad pga. att elementet inte klarar att driva porten ordentligt från början?
Svante skrev:Asvent skrev:Och inte ens detta är helt rätt...
I verkligheten blir det väl inte sådana "knixar" i frekvensplanet. Antar att ditt program inte helt tar hänsyn till att elementet faktiskt "fortsätter spela" även om X-max överskrids in på det olinjära området(?). Men det kan ju var jag som är ute på det hala...
Alltså, de tunna kurvorna är max utnivå. Knixarna kommer av att olika parametrar begränsar. tex över ~280 Hz begränsar elementets effekttålighet, undet begränsar max konamplitud. Ingen av de tunna är en tonkurva.
Tonkurvan är den släta kurvan i samtliga fall (det är tre som ligger ovanpå varandra).
Svante skrev:
Problemet med en krök är väl att man lättare får turbulens inuti ett sånt rör. Turbulens är ett högnivåfenomen, det finns inte alls vid låga nivåer.
Om elementet är klent så kommer man aldrig upp i höga nivåer och då är ett böjt rör helt ekvivalent med ett rakt.
Den springande punkten blir var gränsen mellan klen och stark går...
Lazyworm skrev:Svante skrev:
Problemet med en krök är väl att man lättare får turbulens inuti ett sånt rör. Turbulens är ett högnivåfenomen, det finns inte alls vid låga nivåer.
Om elementet är klent så kommer man aldrig upp i höga nivåer och då är ett böjt rör helt ekvivalent med ett rakt.
Den springande punkten blir var gränsen mellan klen och stark går...
Jo, det var det jag tänkte mellan 25 och 45m/s, 25m/s (90km/h) bör ju vara tillräckligt mycket för att det ska kunna uppstå kraftig turbulens redan om man saknar radie i en av ändarna på röret och det bör ge mindre påverkan än att kröka runt röret ordentligt?
Asvent skrev:Så vad man får göra är alltså att flytta tonkurvan uppåt tills man "träffar på" någonstans på den "tunna linjen"? Där har vi maximum s a s?
Martin
silvervarg skrev:Om du har problem med portens längd kanske ett alternativ kan vara att köra flera portar?
Dvs de får då mindre diameter och mindre längd.
Svante skrev:silvervarg skrev:Om du har problem med portens längd kanske ett alternativ kan vara att köra flera portar?
Dvs de får då mindre diameter och mindre längd.
Nej, det blir tvärtom faktiskt.
Om till att börja med approximerar beräkningarna och struntar i ändkorrektionerna, så ska två portar med samma sammanlagda tvärsnittsarea (tex 2x40 cm²) som en stor port (1x40 cm²) ha samma längd, tex 30 cm.
Om man dessutom blandar in ändkorrektionen, vilket man måste, så kortas det grova röret aningen mer än de tunna.
Det grova röret ska alltså vara aningen kortare än de två tunna.
Lazyworm skrev:Isidor rekomenderade då 9st portar med ca 1/9 area för att dessa portar med den lilla diameter kunde.
1. göras längre pga att man kunde låta porten med liten area sluta närmare bakväggen.
2. Kommer inte ihåg exakt men det lät vettigt när han sa det))
Har för mig om att det hade med mantelarea vs. area att göra men när jag tänker nu så känns det som att stor mantelarea vs area (som det blir vid liten diameter på porten) borde vara oeffektivt.
Det var iaf. något åt det hållet han sa)
paa skrev:Finns det någon optimal diameter på ett rör som skall transportera luft vad gäller maxflöde/tryckfall i förhållande till tvärsnittsarean?
Och i förlängningen, finns det en optimal spalthöjd för spaltportar?
Svante skrev:paa skrev:Finns det någon optimal diameter på ett rör som skall transportera luft vad gäller maxflöde/tryckfall i förhållande till tvärsnittsarean?
Och i förlängningen, finns det en optimal spalthöjd för spaltportar?
Förmodligen...
paa skrev:Svante skrev:paa skrev:Finns det någon optimal diameter på ett rör som skall transportera luft vad gäller maxflöde/tryckfall i förhållande till tvärsnittsarean?
Och i förlängningen, finns det en optimal spalthöjd för spaltportar?
Förmodligen...
Vet du, eller tänker du ta reda på?
LageB skrev:Sökte upp leksaksformeltråden. -Intressant läsning!
Det betyder alltså att Fostex kanske använt en sådan leksaksformel fomel (IÖ-ursprung?), eller, så har Fostex provat sig fram och uppnått samma resultat/lösning.
Jag är fortfarande nyfiken på vilka negativa konsekvenser jag får om avstämmer lägre t.ex 30Hz dvs förlänger röret. Visst är det så att tonkurvan faller tidigare, samt flackare men att jag då även får konrörelseminima vid lägre frekvens? - och därför borde få bättre skydd mot stora konrörelser vid bastung musik?
Lage
LageB skrev:......det enda som talar emot det i det här fallet är den lilla xmax som elementet verkar ha...............
Men, borde det inte vara tvärtom, dvs man får bättre skydd mot stora konrörelser, åtminstone så länge man håller sig högre, eller lika med elementets fs (=30Hz)
Mvh
Lage
LageB skrev:Svante san,
Du har naturligtvis rätt och det borde jag tänkt ut själv utan att ens ställt frågan.
Nu kommer vi alltmer från Topic, men det skulle var intressant att veta om det finns mycket CD material har har mycket information under 40Hz, t.ex på typisk vid Jazz, Pop eller klassisk musik. Detta måste säkert ha diskuterarats tidigare, så jag får väl göra sökningar.
Lage
Zipp skrev:Svante skrev:Ja, jodå, jag mätte på en låt av Infected Mushroom nyligen och då fanns det en topp vid 10 Hz...![]()
Vilken låt var det?
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 20 gäster