Vilken typ av kapacitans på phono-kabel ?

[Alfacruizer]

Kikat på en kabel, men de anger kapacitans "conductor to conductor" och "conductor to shield", så vilket av värdena är det man ska gå på ?
Just denna kabeln skiljer nästan det dubbla, 62 nF respektive 116 nF per kilometer vilket blir samma, fast pF/meter (trött just nu men tror jag omvandlat rätt).
Inte världens lägsta kapacitans alltså, men om viktigaste värdet är "cond to shield", så har jag gjort bort mig...
Nån som har koll på vilket av värdena som gäller vid kabel från skivspelare ?

[RogerGustavsson]

Om det är en obalanserad signalöverföring är det "conductor to shield" som gäller. Det verkar som du valt en kabel med två ledare och skärm, sådan använnder man vanigtvis tillsammans med XLR-kontakter vid balanserad överföring.

[Alfacruizer]

Tack för input. Så 2 eller fler ledare innebär att "cond to cond" finns angett, nu trillade polletten ner
Föll för en färdigtillverkad signalkabel med 2 RCA-kontakter i bägge ändar.
Kommer löda in RCA-honor i min gamla skivspelare, så vill ha tag på en signalkabel med hyfsat låg kapacitans, då min pickup trivs bäst med 100-200 pF.

[RogerGustavsson]

Omm pickupen trivs bäst med 100-200 pF, glöm inte räkna in tonarmskablaget och RIAA-stegets ingångskapacitans. Vanlig dubbelskärmad antennkabel har 55 pF/m och är billig.

[Alfacruizer]

Ja, jag ska mäta skivspelaren utan pickup, kanske ligger över 100 pF bara med skivspelarens originalkablar (mätare på G).
Mitt "RIAA" är ett Creative ljudkort och det verkar stört omöjligt att hitta info om ingångskapacitansen. Testade en Dynavox TC-750 där jag plockade bort 220 pF på ingången, men övriga kvaliteten gjorde att jag gick tillbaka till ljudkortet.
Får nog snickra ihop en egen kabel, så kort som möjligt och testa mig fram.

[RogerGustavsson]

Har ljudkortet RIAA-korrektion?

[Alfacruizer]

Jepp, om man väljer att ingången ska vara "phono" annars blir det "Line In". Soundblaster X-fi HD.

[paa]

Om det är en obalanserad signalöverföring är det "conductor to shield" som gäller. Det verkar som du valt en kabel med två ledare och skärm, sådan använnder man vanigtvis tillsammans med XLR-kontakter vid balanserad överföring.

Eller DIN- kontakt.

[Alfacruizer]

Mätte lite för skojs skull och kan korta originalkablarna ca 80 cm
Bara det skulle ju få ner kapacitansen en del, men kablarna är typ 40 år gamla...

[Svante]

Alltså, om man ska använda en skärmad tvåledare till en vanlig ickebalanserad ingång gissar jag att man jordar skärmen vid ingången. Man får då två kapacitanser mellan signalledaren och jord respektive mellan de två innerledarna och behöver då addera dem. Så har man 100 pF/m mellan ledare och skärm och 80 pF/m mellan ledarna så får man 180 pF/m totalt. Har man sedan 2 m kabel blir lastkapacitansen 360 pF.

Siffrorna är bara räkneexempel.

[petersteindl]

Alltså, om man ska använda en skärmad tvåledare till en vanlig ickebalanserad ingång gissar jag att man jordar skärmen vid ingången. Man får då två kapacitanser mellan signalledaren och jord respektive mellan de två innerledarna och behöver då addera dem. Så har man 100 pF/m mellan ledare och skärm och 80 pF/m mellan ledarna så får man 180 pF/m totalt. Har man sedan 2 m kabel blir lastkapacitansen 360 pF.

Siffrorna är bara räkneexempel.

+1

Båda dessa kapacitanser i kabeln tillsammans med ingångskapacitansen i phonosteget belastar pickupen.

Med vänlig hälsning
Peter

[Alfacruizer]

Alltså, om man ska använda en skärmad tvåledare till en vanlig ickebalanserad ingång gissar jag att man jordar skärmen vid ingången. Man får då två kapacitanser mellan signalledaren och jord respektive mellan de två innerledarna och behöver då addera dem. Så har man 100 pF/m mellan ledare och skärm och 80 pF/m mellan ledarna så får man 180 pF/m totalt. Har man sedan 2 m kabel blir lastkapacitansen 360 pF.

Siffrorna är bara räkneexempel.

+1

Båda dessa kapacitanser i kabeln tillsammans med ingångskapacitansen i phonosteget belastar pickupen.

Med vänlig hälsning
Peter

Ska bli intressant att mäta kabeln jag beställt och se vilket omdöme säljaren ska få på Ebay
När det gäller min skivspelare så klurar jag på en lösning utan kablar mellan spelare och RIAA, ja förutom kablarna inne i spelaren.

[Alfacruizer]

Kommit över en mätare nu och befintliga kabeln ger 89 pF per kanal, säger man då att pickupen belastas med 178 pF ?
Eller går man på värdet per kanal ?

[Svante]

Kommit över en mätare nu och befintliga kabeln ger 89 pF per kanal, säger man då att pickupen belastas med 178 pF ?

Nä, det vore inte vettigt. Vill man vara tydlig får man väl säga 89 pF i vardera kanalen.

[Alfacruizer]

Kommit över en mätare nu och befintliga kabeln ger 89 pF per kanal, säger man då att pickupen belastas med 178 pF ?

Nä, det vore inte vettigt. Vill man vara tydlig får man väl säga 89 pF i vardera kanalen.

Tack, var inne på det själv eftersom mitt vanliga RIAA hade 220 pF per kanal och ingångskapacitansen angavs just till 220.

[Alfacruizer]

Hittat bild på ljudkortets kretskort vid ingången och tänker här att kondensatorerna märkta 8j 10 16v gäller ingångskapacitansen.
Betyder detta 10 pF bara ?

[Svante]

Hittat bild på ljudkortets kretskort vid ingången och tänker här att kondensatorerna märkta 8j 10 16v gäller ingångskapacitansen.
Betyder detta 10 pF bara ?

[ Bild ]

Nu är jag inte så bra på att läsa ytmonterat, men nej, det tror jag inte . De är nog kopplingskondensatorer på 10 µF, 16 V. Ingångskapacitansen behöver inte vara en separat komponent, den är en kombination av kontakten, ledningsdragning, komponenter på ingången och själva förstärkaren. Även en OPamp har en viss kapacitans på ingången.

[RogerGustavsson]

Kondensatorerna på bilden ser ut att vara elektrolytkondensatorer och de finns i större värden, inte 10 pF. Förmodligen är de för AC-koppling av ingången.

[Alfacruizer]

Okej.
Finns det nån risk att mäta direkt på ingången på ett ljudkort eller förförstärkare (RIAA) ?
Tror att kondensatorerna på bilden är 10 uF, enligt lite googling...

[Svante]

Okej.
Finns det nån risk att mäta direkt på ingången på ett ljudkort eller förförstärkare (RIAA) ?
Tror att kondensatorerna på bilden är 10 uF, enligt lite googling...

Risken är nog att du inte får rätt siffra. I någon mening skulle ju 10 µF vara rätt, eller hur? Den sitter ju där på ingången, liksom.

[Alfacruizer]

Mätte en 5 meters Techlink WiresCR vanlig RCA och fick 310 pF, mätte ljudkortets ingång (inget ipluggat) och fick 13 pF.
Mätte också 2 splitternya Nichicon-kondensatorer 2200 uF och fick 2170 uF. Billig Kina-mätare, men verkar visa någorlunda och nollställer innan varje mätning.
Så om mätningarna stämmer, så ligger inte kapacitansen fel för pickupen.
Allt detta beror på att jag ibland uppfattar diskanten lite vass när jag spelar vinyl, men inte när jag spelar digitalt.

Kondensatorerna ska in i förstärkaren, men väntar in de stora 10000 uF, som var restade. Trimpotarna kommer också bytas till nya i förstärkaren, för den närmar sig 10 år och visade rejält fel värden när jag kom över den begagnad. Med rätt värden inställt så blev den inte lika varm heller och jag vet inte hur den stått/körts/skötts, så lika bra att byta lite grejer. Volymbalansen var också fel från början, men det rättade till sig efter justeringen.
Jag fortsätter mixtra och lyssna så får jag se hur det blir

[Svante]

Alltså, om man ska använda en skärmad tvåledare till en vanlig ickebalanserad ingång gissar jag att man jordar skärmen vid ingången. Man får då två kapacitanser mellan signalledaren och jord respektive mellan de två innerledarna och behöver då addera dem. Så har man 100 pF/m mellan ledare och skärm och 80 pF/m mellan ledarna så får man 180 pF/m totalt. Har man sedan 2 m kabel blir lastkapacitansen 360 pF.

Siffrorna är bara räkneexempel.

Jag börjar få kalla fötter och undrar om det här verkligen är rätt. Som motexempel kan man ta fallet när man jämför två koaxkablar med en eller två innerledare, i övrigt lika. Om enkelledaren har kapacitansen 100pF/m så bör rimligen dubbelledaren ha det om man lämnar ena ledaren oansluten. Av symmetriskäl har därför båda ledarna 100 pF/m mot skärmen. Men om jag kopplar ihop båda innerledarna får jag knappast 200 pF/m, utan snarare 100 pF/m eftersom innerledarna verkar som en ledare. Man kan även tänka likadant med kardelerna om enkelledaren är flertrådig. Inte blir det högre kapacitans av det...

Det här är nog krångligare än åtminstone jag trodde först, man måste nog veta en hel del om kabelns geometri, och enklast är nog ändå att ta en hyfsat lång snutt av kabeln och mäta i de olika konfigurationerna.

[petersteindl]

I princip är även tonarmsröret såsom skärm och jordas i förstärkarchassiet. Jag har alltid hatat gängse jordsystem från pickup till phonosteg. Rysning, nu blir jag påmind om forna tiders problem som orsakade brum.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

Alltså, om man ska använda en skärmad tvåledare till en vanlig ickebalanserad ingång gissar jag att man jordar skärmen vid ingången. Man får då två kapacitanser mellan signalledaren och jord respektive mellan de två innerledarna och behöver då addera dem. Så har man 100 pF/m mellan ledare och skärm och 80 pF/m mellan ledarna så får man 180 pF/m totalt. Har man sedan 2 m kabel blir lastkapacitansen 360 pF.

Siffrorna är bara räkneexempel.

Jag börjar få kalla fötter och undrar om det här verkligen är rätt. Som motexempel kan man ta fallet när man jämför två koaxkablar med en eller två innerledare, i övrigt lika. Om enkelledaren har kapacitansen 100pF/m så bör rimligen dubbelledaren ha det om man lämnar ena ledaren oansluten. Av symmetriskäl har därför båda ledarna 100 pF/m mot skärmen. Men om jag kopplar ihop båda innerledarna får jag knappast 200 pF/m, utan snarare 100 pF/m eftersom innerledarna verkar som en ledare. Man kan även tänka likadant med kardelerna om enkelledaren är flertrådig. Inte blir det högre kapacitans av det...

Det här är nog krångligare än åtminstone jag trodde först, man måste nog veta en hel del om kabelns geometri, och enklast är nog ändå att ta en hyfsat lång snutt av kabeln och mäta i de olika konfigurationerna.

På pickupnivå så kopplas inte de två parledarna per kanal ihop, däremot den ena ledaren går till plus och den andra går till signaljord. Skärmen runt dessa kan jordas i signaljord eller till chassiejord. Chassiejord kan vara ihopkopplad med signaljord eller inte. Normalt är de ihopkopplade med nollohmsmotstånd men Krell hade ungefär 10 ohm. Frågan är hur tonarmen jordas? Det är olika på olika armar, men normalt sett för lägsta brum jordas tonarmen i chassiejord. Nåväl, de två ledarna i tonarmskabeln från tonarm till phonosteg är inte ihopkopplade utan den ena är jord.

Med vänlig hälsning
Peter

[Flint]

Alltså, om man ska använda en skärmad tvåledare till en vanlig ickebalanserad ingång gissar jag att man jordar skärmen vid ingången. Man får då två kapacitanser mellan signalledaren och jord respektive mellan de två innerledarna och behöver då addera dem. Så har man 100 pF/m mellan ledare och skärm och 80 pF/m mellan ledarna så får man 180 pF/m totalt. Har man sedan 2 m kabel blir lastkapacitansen 360 pF.

Siffrorna är bara räkneexempel.

Jag börjar få kalla fötter och undrar om det här verkligen är rätt. Som motexempel kan man ta fallet när man jämför två koaxkablar med en eller två innerledare, i övrigt lika. Om enkelledaren har kapacitansen 100pF/m så bör rimligen dubbelledaren ha det om man lämnar ena ledaren oansluten. Av symmetriskäl har därför båda ledarna 100 pF/m mot skärmen. Men om jag kopplar ihop båda innerledarna får jag knappast 200 pF/m, utan snarare 100 pF/m eftersom innerledarna verkar som en ledare. Man kan även tänka likadant med kardelerna om enkelledaren är flertrådig. Inte blir det högre kapacitans av det...

Det här är nog krångligare än åtminstone jag trodde först, man måste nog veta en hel del om kabelns geometri, och enklast är nog ändå att ta en hyfsat lång snutt av kabeln och mäta i de olika konfigurationerna.

Vilket jag nyss gjorde. Kabel: tvåledare med gemensam skärm.

Ledare 1 till skärm = 175 pF/m
Ledare 2 till skärm = 167 pF/m
Ledare 1 till ledare 2 (ingen skärm inblandad) = 97 pF/m
Ledare 1+2 (ihoplödda) till skärm = 310pF/m

[Svante]

Alltså, om man ska använda en skärmad tvåledare till en vanlig ickebalanserad ingång gissar jag att man jordar skärmen vid ingången. Man får då två kapacitanser mellan signalledaren och jord respektive mellan de två innerledarna och behöver då addera dem. Så har man 100 pF/m mellan ledare och skärm och 80 pF/m mellan ledarna så får man 180 pF/m totalt. Har man sedan 2 m kabel blir lastkapacitansen 360 pF.

Siffrorna är bara räkneexempel.

Jag börjar få kalla fötter och undrar om det här verkligen är rätt. Som motexempel kan man ta fallet när man jämför två koaxkablar med en eller två innerledare, i övrigt lika. Om enkelledaren har kapacitansen 100pF/m så bör rimligen dubbelledaren ha det om man lämnar ena ledaren oansluten. Av symmetriskäl har därför båda ledarna 100 pF/m mot skärmen. Men om jag kopplar ihop båda innerledarna får jag knappast 200 pF/m, utan snarare 100 pF/m eftersom innerledarna verkar som en ledare. Man kan även tänka likadant med kardelerna om enkelledaren är flertrådig. Inte blir det högre kapacitans av det...

Det här är nog krångligare än åtminstone jag trodde först, man måste nog veta en hel del om kabelns geometri, och enklast är nog ändå att ta en hyfsat lång snutt av kabeln och mäta i de olika konfigurationerna.

Vilket jag nyss gjorde. Kabel: tvåledare med gemensam skärm.

Ledare 1 till skärm = 175 pF/m
Ledare 2 till skärm = 167 pF/m
Ledare 1 till ledare 2 (ingen skärm inblandad) = 97 pF/m
Ledare 1+2 (ihoplödda) till skärm = 310pF/m

Det var som fasen, Flint du är härlig! Det blev mer tillsammans än jag trodde. Alltså 310>>175. Ligger innerledarna nära varandra eller är det ett stort avstånd emellan dem? Jag skulle gissa på det senare eftersom skillnaden ändå är så stor?

[petersteindl]

Alltså, om man ska använda en skärmad tvåledare till en vanlig ickebalanserad ingång gissar jag att man jordar skärmen vid ingången. Man får då två kapacitanser mellan signalledaren och jord respektive mellan de två innerledarna och behöver då addera dem. Så har man 100 pF/m mellan ledare och skärm och 80 pF/m mellan ledarna så får man 180 pF/m totalt. Har man sedan 2 m kabel blir lastkapacitansen 360 pF.

Siffrorna är bara räkneexempel.

Jag börjar få kalla fötter och undrar om det här verkligen är rätt. Som motexempel kan man ta fallet när man jämför två koaxkablar med en eller två innerledare, i övrigt lika. Om enkelledaren har kapacitansen 100pF/m så bör rimligen dubbelledaren ha det om man lämnar ena ledaren oansluten. Av symmetriskäl har därför båda ledarna 100 pF/m mot skärmen. Men om jag kopplar ihop båda innerledarna får jag knappast 200 pF/m, utan snarare 100 pF/m eftersom innerledarna verkar som en ledare. Man kan även tänka likadant med kardelerna om enkelledaren är flertrådig. Inte blir det högre kapacitans av det...

Det här är nog krångligare än åtminstone jag trodde först, man måste nog veta en hel del om kabelns geometri, och enklast är nog ändå att ta en hyfsat lång snutt av kabeln och mäta i de olika konfigurationerna.

Vilket jag nyss gjorde. Kabel: tvåledare med gemensam skärm.

Ledare 1 till skärm = 175 pF/m
Ledare 2 till skärm = 167 pF/m
Ledare 1 till ledare 2 (ingen skärm inblandad) = 97 pF/m
Ledare 1+2 (ihoplödda) till skärm = 310pF/m

Precis. Är ledare 1+2 hoplödda så har man kortslutit kapacitansen mellan ledare 1 till ledare 2 om 97 pF/m. Resultatet dem emellen blir då noll pF.

Med vänlig hälsning
Peter

[Flint]

Ligger innerledarna nära varandra eller är det ett stort avstånd emellan dem? Jag skulle gissa på det senare eftersom skillnaden ändå är så stor?

Dom ligger väldigt tätt, och tvinnade. Så tätt det bara går utan "hammare".

[Flint]

Och samma kabel "semibalanserad" (ledare två lödd till skärm) = 175pF. Alltså samma värde som för ledare ett enbart till skärm.

[Flint]

Mätte en mer vanlig "gramofonkabel". Två enkelledare med varsin skärm där båda kablarna (ledare och skärm) sitter ihop med varandra precis som en lakritskabel gör. Den ena ledaren mätte 105 pF till sin skärm och den andra 110 pF till sin. Det är nog den typen av kabel jag skulle använda om jag bytte på min gamla Dual.

[Svante]

Ah, efter lite googlande hittade jag formeln för kapacitansen i en cylindrisk kondensator. Den har diametern (radien) på innerledaren i sig. C=2*pi*epsilon*L/ln(Rskärm/Rinnerledare). Det som händer när man kopplar in den andra ledaren är att den effektiva diametern på innerledaren ökar, och då ökar C. Jag tror faktiskt inte att man bara kan lägga ihop kapacitanserna som jag gjorde i första exemplet.

OT: Lustigt nog har alltså en kabel som man "skalar upp" så att både skärmens och innerledarens diameter blir x gånger större SAMMA kapacitans per meter. Och vill man göra en lågkapacitiv kabel ska innerledaren vara tunn som ett hårstrå och skärmen (kabelns ytterdiameter) tjock som en orm. Och så ska man inte ha plast utan vacuum som isolator .

[Flint]

Intressant det här med kablar.

[RogerGustavsson]

OT: Lustigt nog har alltså en kabel som man "skalar upp" så att både skärmens och innerledarens diameter blir x gånger större SAMMA kapacitans per meter.

Det ser man när man jämför antennkablar av normerad typ, kapacitansen är samma för olika diametrar. Däremot blir förlusterna beroende på dimension olika.

Kabeltillverkaren Mogami har/har haft en räknare på sin hemsida där man ser förlusterna för olika kablar och impedansförhållanden.

[Svante]

OT: Lustigt nog har alltså en kabel som man "skalar upp" så att både skärmens och innerledarens diameter blir x gånger större SAMMA kapacitans per meter.

Det ser man när man jämför antennkablar av normerad typ, kapacitansen är samma för olika diametrar. Däremot blir förlusterna beroende på dimension olika.

Kabeltillverkaren Mogami har/har haft en räknare på sin hemsida där man ser förlusterna för olika kablar och impedansförhållanden.

Hmm, med förlusterna, menar du kabelns karaktäristiska impedans och att det blir förluster om man inte har anpassat den till sändaren/mottagaren? Eller menar du förluster i dielektrikat?

[RogerGustavsson]

Tidigare hade Elfa en jämförande uppställning med antennkablar. Där fanns en tydlig bild av hur tappet vid högre frekvenser såg ut, viktigt vid t.ex. satellitmottagning. Karakteristisk impedans 75 ohm och kapacitans 55 pF för flertalet.

[Svante]

Tidigare hade Elfa en jämförande uppställning med antennkablar. Där fanns en tydlig bild av hur tappet vid högre frekvenser såg ut, viktigt vid t.ex. satellitmottagning. Karakteristisk impedans 75 ohm och kapacitans 55 pF för flertalet.

Hmm, det var inte svar på frågan men kanske ändå. Jag tolkar det som att tabellen visade en kabelspecifik förlust, alltså inte en som kunde beräknas ifrån kabelns geometri?

[PerStromgren]

Ah, efter lite googlande hittade jag formeln för kapacitansen i en cylindrisk kondensator. Den har diametern (radien) på innerledaren i sig. C=2*pi*epsilon*L/ln(Rskärm/Rinnerledare).

Bah! Erik Halléns Elektricitetslära, 1953 års utgåva, sid 41, hade givit dig detta utan en massa fipplande på en datamaskin!

[RogerGustavsson]

Tidigare hade Elfa en jämförande uppställning med antennkablar. Där fanns en tydlig bild av hur tappet vid högre frekvenser såg ut, viktigt vid t.ex. satellitmottagning. Karakteristisk impedans 75 ohm och kapacitans 55 pF för flertalet.

Hmm, det var inte svar på frågan men kanske ändå. Jag tolkar det som att tabellen visade en kabelspecifik förlust, alltså inte en som kunde beräknas ifrån kabelns geometri?

Ungefär så här listade Elfa RG-kablarna:

[Alfacruizer]

Lite Off Topic, men de 4 kondensatorerna, jag ska byta i förstärkaren, visar alla värden inom +-20% trots deras ålder.
De på 2200uF är dock 85-graders, så det blir 105-graders där istället.

[RogerGustavsson]

Online kalkylator för (Mogami)kablar, http://www.mogami.com/e/cad/electrical.html

[Alfacruizer]

85 cm kablar gjorda på Gotham DGS-2 mätte 104pF när jag kopplade mätarens plus på kabelns plus och minus på minus i samma ände.
50 cm Exibel (lite grövre än lakritssnören) mättes på samma sätt och visade 43pF.

[Flint]

85 cm kablar gjorda på Gotham DGS-2 mätte 104pF när jag kopplade mätarens plus på kabelns plus och minus på minus i samma ände.
50 cm Exibel (lite grövre än lakritssnören) mättes på samma sätt och visade 43pF.

Det låter rimligt. Om du mäter på skivspelaren på själva phonokontakterna men utan pickup får du värdet för både kabeln och även den del som ligger i armen fram till pickupen. Sen återstår bara att på något sätt ta reda på RIAA-stegets ingångskapacitans. Inte helt tillförlitligt att mäta där med kapacitansmätaren (tror jag) eftersom det även finns resistans inblandad. Ska för säkerhets skull kolla vad som händer med säg 100pF parallellkopplat med 47Kohm.

Jo det gick ganska bra. Hittade lite snabbt en 220pF konding och mätvärdet ändrade sig inte av att parallellkoppla den med 47K så det kanske kan funka att mäta direkt på RIAA-stegets ingång.

[Alfacruizer]

85 cm kablar gjorda på Gotham DGS-2 mätte 104pF när jag kopplade mätarens plus på kabelns plus och minus på minus i samma ände.
50 cm Exibel (lite grövre än lakritssnören) mättes på samma sätt och visade 43pF.

Det låter rimligt. Om du mäter på skivspelaren på själva phonokontakterna men utan pickup får du värdet för både kabeln och även den del som ligger i armen fram till pickupen. Sen återstår bara att på något sätt ta reda på RIAA-stegets ingångskapacitans. Inte helt tillförlitligt att mäta där med kapacitansmätaren (tror jag) eftersom det även finns resistans inblandad. Ska för säkerhets skull kolla vad som händer med säg 100pF parallellkopplat med 47Kohm.

Jo det gick ganska bra. Hittade lite snabbt en 220pF konding och mätvärdet ändrade sig inte av att parallellkoppla den med 47K så det kanske kan funka att mäta direkt på RIAA-stegets ingång.

Skivspelaren utan pickup gav 89pF och ingången på budget-RIAA'n gav strax under 10 efter att jag plockat bort 2 st 220pF.
Tyvärr har jag kortslutit nåt i min NAD-stärkare, så fick plugga in en 15 år gammal Pioneer-receiver, men den har Phono-ingång, som också visade under 10pF.
Nån dag ska jag förlänga de fasta kablarna i skivspelaren med korta Exibel och mäta. Jag borde hamna på runt 130-135 och om phonoingången stämmer så blir det ca 140 totalt. Måste bara hitta RCA-skarven

[Flint]

85 cm kablar gjorda på Gotham DGS-2 mätte 104pF när jag kopplade mätarens plus på kabelns plus och minus på minus i samma ände.
50 cm Exibel (lite grövre än lakritssnören) mättes på samma sätt och visade 43pF.

Det låter rimligt. Om du mäter på skivspelaren på själva phonokontakterna men utan pickup får du värdet för både kabeln och även den del som ligger i armen fram till pickupen. Sen återstår bara att på något sätt ta reda på RIAA-stegets ingångskapacitans. Inte helt tillförlitligt att mäta där med kapacitansmätaren (tror jag) eftersom det även finns resistans inblandad. Ska för säkerhets skull kolla vad som händer med säg 100pF parallellkopplat med 47Kohm.

Jo det gick ganska bra. Hittade lite snabbt en 220pF konding och mätvärdet ändrade sig inte av att parallellkoppla den med 47K så det kanske kan funka att mäta direkt på RIAA-stegets ingång.

Skivspelaren utan pickup gav 89pF och ingången på budget-RIAA'n gav strax under 10 efter att jag plockat bort 2 st 220pF.
Tyvärr har jag kortslutit nåt i min NAD-stärkare, så fick plugga in en 15 år gammal Pioneer-receiver, men den har Phono-ingång, som också visade under 10pF.
Nån dag ska jag förlänga de fasta kablarna i skivspelaren med korta Exibel och mäta. Jag borde hamna på runt 130-135 och om phonoingången stämmer så blir det ca 140 totalt. Måste bara hitta RCA-skarven

Som jämförelse. Jag får 22pF in på mitt hembyggda RIAA-steg (OPA2134) och det saknar helt belastningskondensator på ingången men har ca 100mm kabel mellan ing.kontakten och kretskortet och där tippar jag att den största delen av de 22pF ligger.

[Morello]

Hittat bild på ljudkortets kretskort vid ingången och tänker här att kondensatorerna märkta 8j 10 16v gäller ingångskapacitansen.
Betyder detta 10 pF bara ?

[ Bild ]

10µF, 16 V, 8J=tillverkningsdatumskod.

[Svante]

Är det någon som vet hur kapacitansmätaren i en multimeter typiskt fungerar? Att den fungerar när man mäter en kondensator direkt är väl att vänta, men vad händer om det även finns en resistans eller ännu värre, en induktans?

Jag tror liksom Flint att "att mäta kapacitansen på phonoingången" inte låter sig göras så enkelt som att man kopplar multimetern till ingången och vrider den till "pF".

[Flint]

Är det någon som vet hur kapacitansmätaren i en multimeter typiskt fungerar? Att den fungerar när man mäter en kondensator direkt är väl att vänta, men vad händer om det även finns en resistans eller ännu värre, en induktans?

Jag tror liksom Flint att "att mäta kapacitansen på phonoingången" inte låter sig göras så enkelt som att man kopplar multimetern till ingången och vrider den till "pF".

Frågan är om inte mätaren bortser från resitansen eftersom den är fasfri. Jag vet inte. Bara en tanke. Mätaren mäter väl fasläget på mätsignalen oavsett var den kommer ifrån?

[Alfacruizer]

Lite text från Kina-mätarens manual:
"It is applied with CMOS double-bevel A/D convertor that is automatic in zeroing and polar selection, and makes instruction for beyond measuring range"
Eventuella stavfel kommer från manualen
Inget kopplingsschema eller annan info alltså.

[Svante]

Är det någon som vet hur kapacitansmätaren i en multimeter typiskt fungerar? Att den fungerar när man mäter en kondensator direkt är väl att vänta, men vad händer om det även finns en resistans eller ännu värre, en induktans?

Jag tror liksom Flint att "att mäta kapacitansen på phonoingången" inte låter sig göras så enkelt som att man kopplar multimetern till ingången och vrider den till "pF".

Frågan är om inte mätaren bortser från resitansen eftersom den är fasfri. Jag vet inte. Bara en tanke. Mätaren mäter väl fasläget på mätsignalen oavsett var den kommer ifrån?

Om man leker med tanken att mätaren mäter med en sinus (vilket inte alls är säkert) så skulle den kunna ta den reaktiva delen av R + 1/jwC och räkna ut kapacitansen. Då skulle man förutsätta att resistansen och kapacitansen sitter i serie. Man skulle också kunna ta den reaktiva delen av R // 1/jwC = R/jwC / (R+ 1/jwC) = R / (1 + jwRC)= R(1-jwRC)/(1+(wRC)²) vilket ger reaktiva delen -wR²C/(1+(wRC)²) och en annan kapacitans.

Baserat på en enda frekvens kan man alltså inte veta hur stor kapacitansen är om man inte vet hur den är ihopkopplad med motståndet.