Moderator: Redaktörer
E skrev:PS. Fast på bilden har du mikrofonen väldigt nära, Svante!![]()
På sidan om turbulensen dock.
Svante skrev:4. Analoga medier är inte lämpade för "s" eftersom man spelar in på dem med en diskanthöjning, som man tar bort vid avspelningen (pre- och de-emfas). Mediet blir därmed lätt överstyrt i diskanten. Detta gäller vinyl, analogband, FM-radio och ett fåtal CD.
Svante skrev:1. Diskanthöjning är poppis. Dels i mixerbordet, kompressorn, eller i mikrofonen. Många mikrofoner har ju en bulle vid 5-10 kHz. Men det är bara roligt på ljud som inte har så mycket diskant, så när "s"-en kommer brakar det lös...
xeizo skrev:en riktigt bra kondensatormik som man kör helt rent utan eq på och bara lägger på multibandskompression för att lyfta fram den i en pop-mix blir det normalt inga speciellt störande s-ljud på om man inte käkat upp miken.
xeizo skrev:S-ljuden tilltar dock i takt med graden av pålagd kompression.
Är det ett axiom, eller beror det på hur man applicerar
komressionen?
Svante skrev:Utan att jag egentligen vet, så tycker jag att en de-esser, som ju bara sänker diskanten när s-en kommer inte verkar vara någon bra lösning.
E skrev:Hur pass naturligt blir ljudet vid mungipan? Krävs viss tonkontroll?
Mvh E*
Morello skrev:Ett mycket enkelt schätt att schabotera sch-ljuden är att köra schången genom en limiter och/eller kompreschor med för kort attack och/eller releasche-tid.
dawen skrev:På de två demos jag sjungit på har det varit över en halvmeter till mikrofonen plus puffskydd.
dawen skrev:Svante och E: Anledningen till att man har miken nära munnen handlar ofta om gain before feedback, då det inte rör sig om rena studioinspelningar.
E skrev:Vilka tevesituationer med (separat) puffskydd tänker du på
förresten?
Mvh E*
E skrev:Vad gäller konsertsituationer, så minskar väl inte direkt problemen
med akustisk feedback av de hörselfarliga ljudnivåerna heller?
Vilket leder till ännu närmare mikrofonteknik, vilket leder till ännu
sämre ljud...
dawen skrev:Däremot att man har höga scennivåer gör ju att risken för rundgång är större, men njae, det är faktiskt sällan något problem.
xeizo skrev:Instämmer. PA har ju ett mycket mer avvrundat ljud, jag tror inte att man skulle stå ut med sk "hifi-ljud" vid dom ljudnivåer det oftast rör sig om i PA-sammanhang ...
Magnuz skrev:Kan det vara att allt annat är så fruktansvärt högt och (ofta) distat och dränker s-ljuden?
dawen skrev:E skrev:dawen skrev:Däremot att man har höga scennivåer gör ju att risken för rundgång är större, men njae, det är faktiskt sällan något problem.
Behövs inte högre medhörningsnivåer när utnivåerna är höga då?
Menar du alltså t ex att om enbart i-örat-medhörning används och
exempelvis trummors och gitarrförstärkares direktljud inte är alltför
starka, så kan man mikrofonera betydligt mindre nära (med mindre
förstörda konsonanter som följd) utan risk för rundgång?
Varför skulle man inte kunna det?
E skrev:Alltså, om svaret på frågan "behövs högre medhörningsnivåer när
utnivåerna är höga?" (du svarade inte på det) är ja, så stämmer ju
min teori om att hörselfarliga ljud(ut-)nivåer renderar, förutom
andra och större fenomen, sämre ljud pga den nödvändiga allt för
nära mikrofoneringen (ifall man inte använder i-örat-medhörning).
xeizo skrev:Han är nog inte ensam, alla dom som använder proppar i öronen på konserter är nog beredda att instämma ...
Nagrania skrev:Jag skulle vilja få några exempel på skivor med kraschade S-ljud. Jag har själv inga sådana problem med min rigg och därför vill jag kunna kolla typiskt svåra skivor. Då menar jag CD-skivor eftersom vinyler är mer problematiska. Det finns ju många sångare som har svåra S-ljud och ofta beroende på hur micken placeras framför ansiktet. Men det är ganska lätt att åtgärda det med ett dynamiskt filter i.s.f en De-esser.
E skrev:paa skrev:Slew rate och crest-faktor,
Stigtid och spetsfaktor, för er som gillar att slänga er med hippa,
svenska begrepp?![]()
Mvh E*
Morello skrev:E skrev:paa skrev:Slew rate och crest-faktor,
Stigtid och spetsfaktor, för er som gillar att slänga er med hippa,
svenska begrepp?![]()
Mvh E*
Nejdu, stigtid är inte samma sak som slewrate. Storheterna är inte samma enhet.Slewrate mäter vi i tex. V/s och stigtid i sekunder.
Morello skrev:Nejdu, stigtid är inte samma sak som slewrate. Storheterna är inte samma enhet.Slewrate mäter vi i tex. V/s och stigtid i sekunder.
E skrev:Attans! Så man är helt enkelt tvungen att sluddra ur sig "slew rate"?
Eller kan man komma undan med svinghastighet?
Nåja, spetsfaktor gick ju i alla fall hem.![]()
Mvh E*
E skrev:Jadå, toppfaktor är väl inte fel. Lättförståeligt.
Bara vi slipper crest, slew och fan och hans moster.
Mvh E*
E skrev:Svante skrev:Slew see slay
Märkvärdig komparering.Jag trodde det var slew, slewed,
slewed.![]()
Mvh E*
paa skrev:Hur som helst; har någon mätt hur höga topparna blir, över medelnivån på dom kraftiga SSSS-en, och, om spänningsförändringarna är snabba nog att ge problem i ingångsstegen?
Morello skrev:paa skrev:Hur som helst; har någon mätt hur höga topparna blir, över medelnivån på dom kraftiga SSSS-en, och, om spänningsförändringarna är snabba nog att ge problem i ingångsstegen?
S-ljuden är vanliga diskantljud och överstyr inte en vettig förstärkare.
E skrev:Morello skrev:Sch-ljuden är vanliga dischkantljud och överschtyr inte en vettig förschtärkare.
Kanske överstyr de en vanlig förstärkare?
Mvh E*
paa skrev:S-ljud kanske skapar en färgning som inte går tekniskt beskriva och att mäta på annat sätt än genom att lyssna och tycka?
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 14 gäster