I-or skrev:jansch skrev:Kraniet skrev:
Jag brukar kolla i simuleringen vid vilken effekt xmax överskrids. Sen sätta nån marginal på det.
Man får då förstås göra en bedömning av vilka frekvenser man tycker är intressant att optimera mot.
Elementets effekttålighet brukar då ofta inte bli intressant alls eftersom man vid lägre frekvenser uppnår xmax med ganska låg effekt.
Det ger ett "hum" om när Xmax nås, men som alltid med enskilda sinussinaler är det en grov approximation jämfört med musiksignal och ger tyvärr en"glädjesiffra".
Det är ju få (inga?) naturliga ljud som inte innehåller övertoner, t o m åska. Även när man t.ex delar en sub vid 80Hz och därmed skär bort transenterna finns det "utrymme" för övertoner och i viss mån undertoner. T.ex elbas och kontrabas som slås an med fingrarna ger undertoner initialt.
Det blir alltså en överlagring av toner på den förväntade grundtonen och beroende på fasskillnad tar signalen större eller mindre utrymme av möjligt Xmax
Hur stor skillnad i behövligt Xmax kan det då vara mellan en sinus och sinus + över/undertoner?
Svaret är faktiskt mycket enkelt - Det går aldrig att ta reda på!
Eller rättare sagt, man kan ju inte rimligtvis analysera varje låt man spelar på anläggningen.
Så vad ville jag ha sagt..
Simuleringar i all ära men i detta fall bör helst lyssningstester avgöra. Eller ta i med råge när det gäller Xmax marginal så blir man inte besviken om man är basknarkare.
Mja, xmax är givet av en viss förskjutning och är vad det är. Man erhåller helt enkelt en maximal frekvensberoende ljudtrycksnivå begränsad av xmax ur simuleringarna (det finns förstås fler begränsningar), så det går knappast att beskriva det som glädjesiffror i det avseendet. Dock innebär en förskjutning lika med xmax ofta en glädjesiffra eftersom distorsionen är alldeles för hög för att systemet ska vara användbart (THD om kanske 30-50 %).
Huruvida musiksignalen vid ett visst pådrag kräver större förskjutningar än xmax är en annan sak. Jag skulle påstå att man i princip alltid erhåller de största förskjutningarna med synthar, kyrkorglar eller framförallt diverse filmljudeffekter. "Undertonerna", eller kanske snarare det kontinuerliga frekvensspektrum som transienta signaler ger upphov till, uppnår bara i undantagsfall så höga nivåer för akustiska musikinstrument att ett par kapabla basmoduler blir xmax-begränsade. T.ex. har en elbas liksom en stor bastrumma inte mycket till frekvensinnehåll under ca 35 Hz, oavsett spelsätt.
Nej,
Det du skriver är inte korrekt.
Skälet till att jag skriver detta, som blir ett långt inlägg, är att jag vill inte att faktiskt.io medlemmar skall tro att bl.a en elbas inte producerar undertoner som underskrider grundtonen och detta har påverkan på Xmax.
Jag har gjort mängder av mätningar på elbas, delvis därför att jag spelat bas i 50år delvis för att det helt enkelt har intresserat mej för detta. Jag har alltid använt 4-stängad bas, d v s lägsta grundton ligger på 41,2 Hz ( kontraoktaven E1 om den är stämd för a1 = 440 Hz). 5 strängad bas går ju längre ner men vi bortser från detta i sammanhanget.
När jag mäter använder jag nästan undantagsvis ett högpassfilter på 20Hz med ett ”knä” på – 1dB och 40dB/dekad (Bruel&Kjaer 2690 ”mätförstärkare” eller ”conditioning amplifier” som det så fint heter med 20Hz högpassfilter).
Detta anser jag är helt nödvändigt för akustiska mätningar i bostadsmiljö men ÄVEN när man kör ”line in” från en elbas eller en elbasförstärkare.
Hur som helst, man kan då konstatera att en elbas, oavsett vilken grundton som spelas, producerar frekvenser under 41,2 Hz som man då filtrerar bort med m h a högpassfiltret. Det blir högst påtagligt med fingrarna som anslag och inte minst vid ”slap bass” teknik. Spektrumanalys visar detta tydligt och i viss mån även hörselns upplevelse – till det bättre.
Borde kanske också tillägga att detta gäller för en vanlig Fender Precision Bass som är utan aktiv utgång där något högpassfilter inte finns i signalkedjan.
Då jag är djupt involverad i ”elbasförstärkeri” och ”elbasljud” för en känd tillverkare av elbasförstärkare/elbascombos/elbashögtalare har jag god kännedom om frekvensspektra som återges. Jag anser att detta är inte "dold marknadsföring" då jag inte uppger firmanamn eller tar upp konkurrensfördelar.( hoppas moderatorer tycker lika...)
Till stor del nyttjar man lösningar som undviker undertoner.. Det finns ett skäl till att många kända musiker föredrar 8 eller 10 tummare för att få ett naturligt filter för lågfrekvenskomponenter (läs resonansfrekvens). Trots detta kan man inte undvika undertoner trots att högtalarlådan har en under gränsfrekvens på t.ex 70 Hz (- 3 dB) när 4 strängad elbas har lägsta ton 41 Hz!
HUR man sedan manipulerar signalen vid en inspelning spelar givetvis stor roll. Det kanske inte är standard att köra ”line in” vid inspelning utan många bassister väljer att köra ”uppmic:at” och då gäller det givetvis att använda rätt mikrofon, skära av med högpassfilter mm för att inte få med oönskade frekvenser som inte tillför någonting.
Oavsett om man kör en Shure Beta 52, SM58 eller t o m en U87 eller U67 närmic:at (vilket är ett måste) får man med undertoner, under 41,2 Hz, och om man då inte nyttjar högpassfilter vid inspelning eller mastering infekterar man slutresultatet med helt onödiga undertoner som mer förstör än tillför någonting. Tyvärr verkar inspelningsvärlden inte förstå detta alltid.
[
u]I mitt tidigare inlägg utgår jag alltså utifrån att all musik inte är vettigt inspelad d v s verkligheten.
Det är helt enkelt viktigt att skilja [/u]på att höra och förstöra med undertoner.
Mitt råd är därför till alla ”basknarkare” att satsa på ”rumpskakare” i lyssningsfåtöljen eller soffan. Ett otroligt mycket billigare alternativ till mängder av 18 tummare för att pumpa luft. Att gå via luften är en omväg. Bass shakers är mycket mer effektiva för upplevelsen då ”phonkurvan” gör det ganska ointressant vid låga frekvenser jämfört den rent fysiska upplevelsen av vibrationer i kroppen/mellangärdet.
