Moderator: Redaktörer
sammel skrev:Spännande
jonasz skrev:Är det en Bohlender-Graebener RD-75 variant du bygger?
RogerGustavsson skrev:Bohlender-Graebener RD-75 är lite annorlunda. Har väl tre rader med räta feta ferritmagneter?
RogerGustavsson skrev:Ett problem med magneter på båda sidor är den kavitetsresonans som uppstår. Finns det någon som lyckats bli av med den? Bohlender-Graebener och alla dess efterföljare verkar ha en dos av detta. Diskanterna i äldre Magnepan Tympani har det också. En del har rekommenderat eq för att minska problemet (BG och Carver).
solhaga skrev:De verkliga stålplattorna skär jag ut med min plasma-cnc.
Hålen har då olika rektangulära former och är ojämnt fördelade mellan magneterna för att undvika samma kavitetsresonanser.
I-or skrev:1. Eftersom det endast är en kavitet framför/bakom magneterna så vinner man för Helmholtzresonansen i praktiken ingenting på att göra olika stora öppningar längs höjden på elementet, då det är den totala ytan som är avgörande.
I-or skrev:2. Om jag har förstått det hela rätt så ska en del av membranet endast användas för diskanten. Man bör då komma ihåg att membranet exciteras även där ledarbanorna inte är aktiva..
solhaga skrev:Min första tanke var att göra en tvåvägshögtalare; mid- och diskantelement där basarna tar vid under 500 Hz.
Men med en såpass hög delning så är det kanske bättre med ett rent bredbandselement.
Det skulle underlätta upphängningen avsevärt och säkerligen låta bättre med avseende på exempelvis fasfel.
I-or skrev:3. Böjveka membran drivna över ca hälften av ytan och stelt inspända längs sidorna uppträder långt ifrån som en ideal kolv, vilket kan ställa till det en hel del både vad gäller frekvensgång, distorsion och hållfasthet.
I-or skrev:4. För en linjekälla kan man inte räkna membranförskjutning för en given ljudtrycksnivå på samma sätt som för en punktkälla.
I-or skrev:Du bör behålla push-pull-arrangemanget för att minimera distorsionen. Horisontellt monterade magneter förbättrar läget vad gäller resonanser i membranet, men med ett böjvekt membran blir man inte av med problemet helt hur man än gör. Det finns tydliga strukturdynamiska skäl till varför planarelement sällan uppför sig särskilt väl.
I-or skrev:En upphängning är förstås betydligt bättre än ingen alls, men förhindrar ej resonanser. Plastfilmen (PE) är långt ifrån tillräckligt styv för att de delar som ligger mellan aluminiumremsorna ska röra sig som avsett. Detta ett generellt problem för planarelement som sällan får den uppmärksamhet som det förtjänar.
I-or skrev:När man tittar närmare på ett liknande arrangemang med t.ex. FEM-analys så framgår det tydligt att det ändå uppstår resonanser i de icke exciterade / passiva områdena. Detta är ofrånkomligt med ett böjvekt membran. De passiva områdena är inte tillräckligt styva för att stelt kunna följa med de aktiva områdena för annat än låga frekvenser.
I-or skrev:Beroende på många olika faktorer kan inverkan på frekvensgången bli stor eller liten, men polymerens inneboende olinjäriteter (ett olinjärt spännings-töjnings-förhållande) visar sig alltid i distorsionen.
I-or skrev:Dämpningen i den senaste iterationen blir dessutom låg, då förskjutningarna blir små utanför det korrugerade området.
I-or skrev:Det är långt effektivare att på något sätt tillföra förluster i det korrugerade området eller för resten av membranet.
I-or skrev:Tyvärr är den enda praktiskt sett gångbara lösningen för att uppnå hygglig böjstyvhet att korrugera membranet (vågighet i längdriktningen).
I-or skrev: Annars får man leva med de typiska nackdelarna för planarelement (d.v.s. uppbrytningar), vilka förstås inte är överväldigande stora - speciellt inte om man ekvaliserar.
Kraniet skrev:Det finns ju dubbelhäftande tejp som är en slag lite tjockare skum. Kanske kan vara nåt?
TIKKURILA Acoustics – ljuddämpande färg
Acoustics är en vattenbaserad, ljuddämpande färg. Den ljuddämpande effekten baseras i likhet med de övriga DryTech-produkterna på de fysiska egenskaperna med microporer.
I-or skrev:Tanken är att grundresonansfrekvensen ska vara något olika för den övre och undre delen, men detta kan även åstadkommas med olika förspänning av membranet.
I-or skrev:Vad gäller den tilltänkta lösningen ovan bör man beakta följande:
1a. Frekvensgången för en extremt smal planarlinjekälla om 2,2 meters längd blir inte konstant i närfältet (upp till 50 meter eller så), utan kommer att vara fallande mot högre frekvenser. Man kan naturligtvis införa lämplig filtrering för att korrigera detta på den elektriska sidan. Den horisontella spridningen blir av naturliga skäl extremt bred ända upp i toppoktaven.
1b. Ett bredare planarelement kan dock erhålla en någorlunda konstant frekvensgång utan passiv eller aktiv filtrering förutsatt att massan är mycket låg.
1c. För typiska bandelement (till skillnad från planarelement) påverkas frekvensgången kraftigt av öppningar på sidan om membranet och formen för en eventuell bakkavitet.
1d. Böjveka planarmembran eller band uppvisar alltid resonanser, vilka kan ha stor inverkan på frekvensgången och dessutom ofta ger svåra hållfasthetsproblem.
I-or skrev:2. Någon inverkan av en eventuell Helmholtzresonans kan (naturligtvis) inte noteras förutsatt att man flyttar in dämpkuddarna (sluten cellplast) så att de linjerar med magneterna. Detta ger även betydligt mindre problematiska modala effekter för membranet när aluminumfolien täcker hela den aktiva membranbredden. Däremot framträder mindre effekter om några dB från en kvartsvågsresonans runt 13 kHz. Styrkan på denna resonans beror bl.a. på membranets massa.
I-or skrev:3. Den mekaniska spänningen i membranet blir med den tilltänkta konstruktionen vid höga ljudtrycksnivåer i vissa frekvensområden oroväckande hög för hushållsfolie med en sträckgräns om ca 100 MPa och aluminium är som bekant ett svårhanterligt material vad gäller utmattning. Hur det hela faller ut i praktiken beror på många olika faktorer.
I-or skrev:4. Membranförskjutningarna blir mycket små, så avståndet mellan magneterna kan minskas betydligt förutsatt att delningsfrekvensen är någorlunda hög. Lägre delningsfrekvenser än ca 2 kHz är ej att rekommendera av hållfasthetsskäl.
Exempel på problematisk modform vid 4 kHz med kuddar med en bredd om 3 mm (symmetri, så endast halva konstruktionen modelleras; deformationen förstorad 100 ggr):
solhaga skrev:Jag har tittat lite på Clarisys Minuet.
JM skrev:solhaga skrev:Jag har tittat lite på Clarisys Minuet.
Möjligen kan du ha hjälp av mina erfarenheter av banddipoler.
Har Apogee Duetta sedan några år vilka påminner om Clarisys Minuet och möjligen dina framtida högtalare.
Apogee högtalarna jag har det klart bästa ljudet jag någonsin hört map låg distorsion, fasthet, närhetskänsla, spatial luftighet, stereoseparation utanför lyssningspositionen och förmåga att återge relativt höga ljudnivåer.
Apogee högtalarna ger i mitt rum inte dipolers vanliga diffusa ljud utan har knivskarp stereobild, en aldrig tidigare upplevd spatial naturlighet och tydlighet.
JM
JM skrev:Har ett par till Apogee högtalare där min plan är att ersätta basmembranen med 4 dynamiska lågdistorderande 15"s basar i slutna lådor samt testa att dela något högre än dagens 500 Hz.
Originalbasmembranen i Apogee högtalarna saknar lite av den breda differentierade dynamiken stora bra dynamiska bashögtalare har (15" o större) samt lägsta subbasen. "Entons bas" är en bra beskrivning av basljudet hos basmembranen.
JM
I-or skrev:Exempel på problematisk modform vid 4 kHz med kuddar med en bredd om 3 mm (symmetri, så endast halva konstruktionen modelleras; deformationen förstorad 100 ggr):
Exempel på modform vid 4 kHz med kuddar med en bredd om 5 mm (symmetri, så endast halva konstruktionen modelleras; deformationen förstorad 100 ggr):
I-or skrev:I viss mån, men modformen påverkas relativt lite inom rimliga gränser.
I-or skrev:Teonex (PEN) har framförallt högre sträckgräns än Mylar (PET). Det är dock betydligt bättre att konstruera för låga mekaniska spänningar (elegant lösning) än att använda starkare material (brutal lösning).
I-or skrev: De små planarelement som jag har sett mätdata för har i samtliga fall varit direkt usla med ojämn frekvensgång och hög distorsion, vilket är fullt logiskt givet uppbyggnaden.
Distortion from the 255mm planar magnetic midrange is very low at ~<0.1% (re. 90dB SPL) and neither planar driver shows any significant breakup modes on the CSD waterfall [Graph 2] – a very fine result.
I-or skrev:Långa linjekällor, gärna från golv till tak, fungerar bäst i praktiken, men man bör vara beredd på att man måste korrigera frekvensgången via passiv eller aktiv filtrering.
Asymmetriskt drivna baspaneler som i Clarisys Minuet är ingen bra idé. Om man nödvändigtvis vill ha dipolkarakteristik även i basen bör man använda sig av dynamiska element istället.
Maarten skrev:Så bra råd du får Solhaga och de är du och dina projekt värda med alla dina fina och seriösa ansatser. Rätt vägval kan vara avgörande och förhoppningsvis ger man sina projekt så bra förutsättningar som möjligt.
Har du några uttalade mål eller önskemål med projekten? (Kan ju vara av olika slag). Frågar för att det kan vara lättare att ge återkoppling om man känner till sådana, även om jag inte är i närheten av att kunna ge lika initierad återkoppling som I-or.
sammel skrev:Erin har mätt på FR 10 som ju har samma planarelement om jag fattat rätt.
https://www.erinsaudiocorner.com/loudsp ... spen_fr10/
sammel skrev:Erin har mätt på FR 10 som ju har samma planarelement om jag fattat rätt.
https://www.erinsaudiocorner.com/loudsp ... spen_fr10/
Maarten skrev:Så bra råd du får Solhaga och de är du och dina projekt värda med alla dina fina och seriösa ansatser. Rätt vägval kan vara avgörande och förhoppningsvis ger man sina projekt så bra förutsättningar som möjligt.
Har du några uttalade mål eller önskemål med projekten? (Kan ju vara av olika slag). Frågar för att det kan vara lättare att ge återkoppling om man känner till sådana, även om jag inte är i närheten av att kunna ge lika initierad återkoppling som I-or.
solhaga skrev:...Om jag har några mål i övrigt med projekten?
Inte annat att hitta det perfekta ljudet. Det vill säga det som gör att andra hela tiden byter komponenter i sina anläggning.
Jag är väl mer förundrad över att det inte är fler som konstruerar och bygger.
I-or skrev:sammel skrev:Erin har mätt på FR 10 som ju har samma planarelement om jag fattat rätt.
https://www.erinsaudiocorner.com/loudsp ... spen_fr10/
Inte samma, men liknande element som FR30.
sammel skrev:I-or skrev:sammel skrev:Erin har mätt på FR 10 som ju har samma planarelement om jag fattat rätt.
https://www.erinsaudiocorner.com/loudsp ... spen_fr10/
Inte samma, men liknande element som FR30.
Ok, tack för klargörandet I-or
Vad får man med planar som man inte får med konventionella, på plussidan,
är det mer än transientåtergivningen?
solhaga skrev:
Med ett mellanregistret med en effektiv bredd på 80 mm och diskantregistret med 5 mm blir det 11 kolumner med magneter om 220 cm.
Med 100x5x3-magneter blir det då sammanlagt 4 x 11 x 22 = 968 magneter.
Är då mellanregistret tillräckligt brett och dito diskantregistret?
I-or skrev:solhaga skrev:
Med ett mellanregistret med en effektiv bredd på 80 mm och diskantregistret med 5 mm blir det 11 kolumner med magneter om 220 cm.
Med 100x5x3-magneter blir det då sammanlagt 4 x 11 x 22 = 968 magneter.
Är då mellanregistret tillräckligt brett och dito diskantregistret?
När det gäller bredden så handlar det mest om spridning kontra luftpumpningskapacitet. 80 mm räcker för en undre gränsfrekvens om ett par hundra Hz och med 5 mm blir spridningen oerhört bred ända upp till 20 kHz.
Man bör ändå vara medveten om att böjveka bredare membran kan uppvisa en hel del problematiska resonanser. Speciellt i den undre delen av arbetsområdet kan dessa vara svårhanterliga. Mellan ledarbanorna är den drivande kraften noll, vilket medför att dessa sektioner svänger i motfas relativt övriga delar av membranet.
JM skrev:Det finns en auktoriserad Apogee reparatör norr om Uppsala. Han fixar även elektrostater och magnestater. Jerker har betydande praktisk erfarenhet av olika membran, hur dessa bör spännas, magnet placeringar mm.
viewtopic.php?f=3&t=73975&p=2272209&hilit=jerker#p2272209
JM
Maarten skrev:solhaga skrev:...Om jag har några mål i övrigt med projekten?
Inte annat att hitta det perfekta ljudet. Det vill säga det som gör att andra hela tiden byter komponenter i sina anläggning.
Jag är väl mer förundrad över att det inte är fler som konstruerar och bygger.
Det är jag med. Lågt hängande frukt och att läsa på nätet, byta prylar, tar ju också tid men man lär sig i inte mycket i relation till att bygga själv. Även på den enklaste nivån.
Hursomhelst, spännande projekt du gör! Kanske har missat men har du gjort långa bandelement? Att döma av vad I-or och även JM skrivit så verkar de har mycket hög potential och med dina konstruktionsförmågor borde det kunna bli verkligt bra (superlåg distorsion, man kan bli av med golv och takreflex etc).
sammel skrev:I-or skrev:sammel skrev:Erin har mätt på FR 10 som ju har samma planarelement om jag fattat rätt.
https://www.erinsaudiocorner.com/loudsp ... spen_fr10/
Inte samma, men liknande element som FR30.
Ok, tack för klargörandet I-or
Vad får man med planar som man inte får med konventionella, på plussidan,
är det mer än transientåtergivningen?
solhaga skrev:Byggsugen?
I-or skrev:sammel skrev:Erin har mätt på FR 10 som ju har samma planarelement om jag fattat rätt.
https://www.erinsaudiocorner.com/loudsp ... spen_fr10/
Inte samma, men liknande element som FR30.
Vi ser de typiska ojämnheterna i frekvensgången och även de likaledes typiska topparna i distorsionen som förvisso är låg i förhållande till många andra planarelement, men inte speciellt imponerande jämfört med de bästa dynamiska elementen. Öronovänlig tredjeton och fjärdeton gör sig gällande i vissa frekvensband. Vi ser även ur impedanskurvan att PS Audio har infört omfattande korrektion av frekvensgången i filtret.
Totalt sett tror jag ändå att FR10 låter ganska hyggligt eftersom ojämnheterna i frekvensgången huvudsakligen utgörs av någorlunda smalbandiga dalar, effektresponsen är jämn och distorsionen relativt låg.
Stora membranareor är en extra stor fördel för band- och planarelement, då dessa är känsliga för de höga mekaniska spänningar som förskjutningen leder till - både vad gäller ljudkvalitet och hållfasthet.
Johan_Lindroos skrev:I-or skrev:sammel skrev:Erin har mätt på FR 10 som ju har samma planarelement om jag fattat rätt.
https://www.erinsaudiocorner.com/loudsp ... spen_fr10/
Inte samma, men liknande element som FR30.
Vi ser de typiska ojämnheterna i frekvensgången och även de likaledes typiska topparna i distorsionen som förvisso är låg i förhållande till många andra planarelement, men inte speciellt imponerande jämfört med de bästa dynamiska elementen. Öronovänlig tredjeton och fjärdeton gör sig gällande i vissa frekvensband. Vi ser även ur impedanskurvan att PS Audio har infört omfattande korrektion av frekvensgången i filtret.
Totalt sett tror jag ändå att FR10 låter ganska hyggligt eftersom ojämnheterna i frekvensgången huvudsakligen utgörs av någorlunda smalbandiga dalar, effektresponsen är jämn och distorsionen relativt låg.
Stora membranareor är en extra stor fördel för band- och planarelement, då dessa är känsliga för de höga mekaniska spänningar som förskjutningen leder till - både vad gäller ljudkvalitet och hållfasthet.
Både du, jag och Sammel har diskuterat högtalare från PS Audio tidigare, men kanske något som Solhaga har missat?
Här kommer favorit i repris:
viewtopic.php?f=9&t=74186&p=2287318&hilit=ps+audio#p2287318
HiFi News hade mätt på ett trasigt par skadat i flygfrakten på grund av lufttrycksfallet, men mätte aldrig på nytt par.
viewtopic.php?f=16&t=59067&p=2281983&hilit=ps+audio#p2281983
RogerGustavsson skrev:Vad är det för dimensioner på magneterna och var finns de att köpa, http://www.italfitmagneti.it?
RogerGustavsson skrev:
Jag har en sådan men skulle föreslå en dynamometer för tryck t.ex.
https://images.app.goo.gl/XJnbSoTcp2DvnpfX6
Kralle skrev:Sagitta har också sådant.
https://m.sagitta.se/kategori/matutrustning/kraft
RogerGustavsson skrev:Jag är inte säker på vilket mätomfång som passar. Köper förmodligen en omgång för mina planar renoveringar. Den mätare du visade längre upp är rätt svåranvänd, kräver att något läggs på plastfilmen som "tryckplatta". Jag kommer inte överens med den mätapparaten.
solhaga skrev:Kralle skrev:Sagitta har också sådant.
https://m.sagitta.se/kategori/matutrustning/kraft
Toppen och bara 50 SEK för de i plast.
solhaga skrev:Hur kan dynamometrarna från Lekolar användas för tryck?
RogerGustavsson skrev:solhaga skrev:Hur kan dynamometrarna från Lekolar användas för tryck?
Bilden jag länkade till: När den undre änden trycks uppåt är det trycket som mäts. Drar man i kroken upptill blir det dragkraft.
RogerGustavsson skrev:Det är svårt, möjligen kan man relatera kraften till en viss nedböjning. En del lastar ner membranet med vikter tills det bottnar mot magneter (eller statorer om det är elektrostater). Magnepan verkar mäta hur mycket plastfilmen töjs innan den fästs mot distanserna som ger membranet en viss höjd över magneterna. De färdigställde flera membran samtidigt. Några modeller har en varierad membranspänning för att ge flera olika resonansfrekvenser. I princip är väl en högre inspänning ett måste för bra högfrekvensåtergivning?
RogerGustavsson skrev:Vad har du tänkt dig som membran? Bohlender & Graebner har hårt spänd och rätt tjock plastfilm. Joppe Peelen tror jag mätte till 30µm medans andra använder 5-12µm för liknande konstruktioner.
Bandsei skrev:Jeg har også lavet planar speaker .
Bandsei skrev:Opspændingen af membranen er vel både for at den ikke skal bevæge sig for meget ,men også for at begrænse resonanser.
Bandsei skrev:Jeg lavet mange membraner,men var især glad for en mes hostaphan som ikke kan købes mere,Den er ret blød soft og derfor let at stramme op.
Bandsei skrev:Jeg tænkte at BOPP kan det samme.
Bandsei skrev:Jeg brugte ikke korugering dengang og tror ikke det er nødvendigt med blød film.
I-or skrev:Nja, AMT:er har ett helt annat verkningssätt (den drivande kraften verkar vinkelrätt mot ett planarelement), så man kan nog inte dra några slutsatser från dem i det här fallet.
I-or skrev:Dock är det i stort sett meningslöst med förspänning av ett korrugerat membran eftersom böjmotståndet är så pass högt.
Bandsei skrev:Hej Solhaga
Lidt sent svar.Jeg var vældigt glad for planar højtalerne. Havde problemer med integration til sub/bas, men det har nok også skyldes faseforskydning ved delefrekvens.
Jeg tænker du måske skal bruge papir eller alu mellem lederne men det er måske ikke nødvendigt.
Jeg var ked af det lille sweetspot. Både vertikalt og horisontalt.
Måske kan du spænde membranen op forskelligt med trækmålerne.
Limen mellem flere lag vil nok øge vægten meget.
Men prøv med noget simpelt og se om det er nok.
God fornøjelse med projektet som, sædvanligt meget gennemtænkt ,og nok også veludført.
Bernt "Båndsei"
imac skrev:Har du läst igenom detta?
https://www.xmag.se/magnetsystem/
solhaga skrev:Observera att objektet längst till höger är en så kallad kakelugn.
solhaga skrev:En bandhögtalare har ingen impedans.
solhaga skrev:Förvisso, men är det något att räkna med i praktiken?
Här är en beräkning gjord med hjälp av EEWeb:
[ Bild ]
Visserligen bara två parallella ledare, men det ger ändå enom vart det lutar.
Ja, det vore intressant att modellera det i FEMM.
Jag flummade med FEMM kring lite idéer för en fältspole härförleden.
Här en introduktionkurs (induktionskurs?) i FEMM:[ YouTube ]
solhaga skrev:korrigeringen ovan skall vara korrugeringen.
Jag hittade hur man anger depth; i problemdefinitionen.
Simuleringen tar nu väldigt lång tid, kan man sänka precisionen?
Jag har lagt in ett membran 7 um tjockt i en Circuit (Alu1100)
Ansatt en seriell ström på 0,325 A, det borde väl vara samma som 1W/8 Ohm.
Efter integration J/B får jag 0,34 N i y-led.
Är detta ett rimligt värde eller gör jag något fel?
3 mm aluminium foil
mm N % of zero
0.00, -0.319454, +0.00
0.05, -0.319369, -0.03
0.10, -0.319025, -0.13
0.15, -0.319390, -0.02
0.20, -0.319336, -0.04
0.25, -0.319553, +0.03
0.30, -0.319394, -0.02
0.35, -0.319541, +0.03
0.40, -0.319229, -0.07
0.45, -0.319645, +0.06
0.50, -0.319291, -0.05
0.55, -0.319215, -0.07
0.60, -0.319450, -0.00
0.65, -0.319648, +0.06
0.70, -0.319401, -0.02
0.75, -0.319428, -0.01
0.80, -0.318668, -0.25
0.85, -0.318711, -0.23
0.90, -0.318295, -0.36
0.95, -0.318308, -0.36
1.00, -0.317692, -0.55
-- Calculate the force on the membrane.
file_name = "3 mm aluminium foil"
femm_file = file_name.. ".fem"
result_file = file_name .. ".txt"
showconsole()
mydir="./"
open(mydir .. femm_file)
print(" mm, N % of zero\n")
result = openfile(result_file,"w+")
write(result, file_name .. "\n" .. " mm N % of zero\n")
mi_saveas(mydir .. "temp.fem")
mi_seteditmode("group")
for n=0,20 do
mi_analyze()
mi_loadsolution()
-- mo_showdensityplot(1,0,1,0,"bmag")
mo_groupselectblock(1)
fz=mo_blockintegral(12)
if (n==0) then
fz_first = fz
end
fz_percent = (1-(fz_first/fz)) * 100
s = format("%.2f, %f, %+.2f",n/20,fz, fz_percent)
print(s)
r = format("%.2f, %f, %+.2f",n/20,fz,fz_percent)
write(result, s .. "\n")
mi_selectgroup(1)
mi_movetranslate(0,0.05)
end
mo_close()
mi_close()
closefile (result)
showconsole()
open("membrane.fem")
mi_saveas("yforcetemp.fem")
mi_seteditmode("group")
nsteps=10
step=0.1
for n=0,nsteps do
mi_analyze()
mi_loadsolution()
mo_groupselectblock(1)
fy=mo_blockintegral(12)
print(n,fy)
if (n<nsteps) then
mi_selectgroup(1)
mi_movetranslate(0,step)
end
end
mo_close()
mi_close()
I-or skrev:1. Det ser liknande ut, men det är viktigt att det är Poron LE-20. Med ett korrugerat membran behöver man dock inga dämpkuddar, men däremot någon form av elastisk upphängning.
2. Säkert, men ett vettigt utformat skript som det jag la upp ovan kraschar inte.
Jag har testat alla förekomliga tips om hur att komma till rätta med detta, men alla har misslyckats.
solhaga skrev:Jag ser hur den reflektionsfria randen är konstruerad i materialbibliotek, men vad är teorin bakom den?
solhaga skrev:Jag hittade ingen lämplig korrugator, så jag designade mig en egen:[ YouTube ]
Denna är för det 63 mm breda midmembranet.
Jag gör också en 43 mm bred för diskantmembranet.
RogerGustavsson skrev:Vilken tjocklek har aluminiumfolien i video?
Bill50x skrev:Jag provade för länge sedan en sk ribbon tweeter till mina DQ10:or och dessa diskanter rasade ungefär en gång i veckan. Jag tog vanlig hushållsfolie av den ngt tjockare varianten, klippte till remsor typ 30-40 mm och veckade för hand ca 4-5 mm breda lameller. Djäkla pyssel om ni frågar mig och diskanterna blev inte gamla hos mig
/ B
RogerGustavsson skrev:Antaglien var folien alldeles för tjock och närmast en kortslutning impedansmässigt för slutsteget om inte transformatorn hade passande omsättning. Har ju flera Magnepan banddiskanter med väldigt tunt och långt band. De jag spelar på nu är 20 år gamla. I garaget ligger några från 1985, ett lever fortfande.
Maarten skrev:Kul och jättebra jobb du gör! Veckningsprylen ger association till sedelpress!
Ska bli intressant att se mätningar sen.
Kanske ska du byta namn på lösning och tråden; SMACK: Solhaga's MAgnetic Concept ... Karate??... Kaleidoscope??....Kebab?... Kicker?
solhaga skrev:Maarten skrev:Kul och jättebra jobb du gör! Veckningsprylen ger association till sedelpress!
Ska bli intressant att se mätningar sen.
Kanske ska du byta namn på lösning och tråden; SMACK: Solhaga's MAgnetic Concept ... Karate??... Kaleidoscope??....Kebab?... Kicker?
Tack Maarten.
Jag skall noga överväga ett namnbyte.
solhaga skrev:Jag hittade ingen lämplig korrugator, så jag designade mig en egen:[ YouTube ]
Denna är för det 63 mm breda midmembranet.
Jag gör också en 43 mm bred för diskantmembranet.
Chopha skrev:Heja!
Spännande projekt att följa
I-or skrev:Nu har väl baffelbredden förändrats ordentligt? Här blir verkan stor för låga frekvenser.
I-or skrev:De tendenser till hornverkan som själva krökningen ger är som skrivet var försumbar.
Johan_Lindroos skrev:Det är förstås den visuella kvantiseringen som gör’et.
I-or skrev:Att göra monopolära bandelement är inte helt elementärt, då detta kräver en reflektionsfri transmissionsledning på baksidan av bandet för bästa resultat. En linjemonopol ger i praktiken upphov till lägre totala rumsbidrag än en linjedipol (vilken i praktiken oftast övergår till multipol runt 1 kHz eller så), men min uppfattning är att man inte bör minimera rumsbidragen utan istället sikta på en lagomlösning om man är ute efter det totalt sett mest välljudande resultatet. Vertikala reflektioner bör typiskt alltid minimeras medan horisontella reflektioner huvudsakligen är av godo. Den som har hört ett stereosystem utomhus eller i ekofritt rum vet hur tråkigt det låter.
Vad gäller spridningen så är det främst av möbleringstekniska skäl som man vanligen placerar banden på insidan (ljudsceneriets bredd avgörs av högre frekvenser och för en given bredd hamnar högtalarna då närmare väggarna). Vanligen ger dock denna placering upphov till en större andel tidiga reflektioner mot sidoväggarna, men det är inte speciellt svårt att absorbera dessa reflektioner om man anser att de är störande.
En välutformad dipol har för övrigt en påtaglig fördel i att invinkling kan utnyttjas för att låta nollpunkterna vid sidorna riktas mot positionen för de första sidoväggsreflektionerna. Detta förutsätter dock att dipolverkan finns kvar även för högre frekvenser, vilket inte alltid är fallet. Nedan ser vi ett ganska typiskt exempel på hur dipolverkan försvinner över ca 1-2 kHz för Magnepan MG-20:
https://www.stereophile.com/content/mag ... asurements
Quad ESL-2912 uppträder dock utan anmärkning i detta avseende:
https://www.stereophile.com/content/qua ... asurements
I-or skrev:Ekvalisering rekommenderas som vanligt å det bestämdaste.
I-or skrev:Du bör utan problem kunna dela vid 2 kHz.
Filt på baffeln reducerar framförallt högfrekventa diffraktionseffekter, men är knappast värt insatsen när man ekvaliserar.
Ett problem med baffelutformningen ovan är akustiska resonanser mellan väggarna bakom membranet som påverkar frekvensgången påtagligt, då membranet har mycket låg massa.
Bill50x skrev:I-or skrev:Ekvalisering rekommenderas som vanligt å det bestämdaste.
Mjae. Om det är något som öronen/hjärnan kan kompensera för är det just frekvensgångsskillnader. Jag känner lätt igen min kära sambons röst oavsett om det är i badrummet eller i skogen. Så varför ska jag kompensera ngn dB hit eller dit i mina högtalare? Då är det värre med främmande dist som förvanskar rösten.
Jag är dock inte främmande för att använda EQ, på landet har jag tex ett par B&W DM3:or som definitivt behöver lite basstöd vilket löses med lite kreativt användande av reglerbar loudness i kombination med baskontrollen så blir det ganska bra - ända till barnbarnet var där och vred på alla rattar
Men med rätt utrustning rätt placeras behöver man ingen EQ.
/ B
Sean E. Olive skrev:A new model has been developed that accurately predicts preference ratings of loudspeakers based on their anechoic measured frequency response. Our model produced near-perfect correlation (r = 0.995) with measured preferences based on a sample of 13 loudspeakers reported in Part One. Our generalized model produced a correlation of 0.86 using a sample of 70 loudspeakers evaluated in 19 listening tests. Higher correlations may be possible as we improve the accuracy and resolution of our subjective measurements,which is a current limiting factor.
mi_analyze()
mi_loadsolution()
mo_groupselectblock(1)
fzm=mo_blockintegral(12)
mi_analyze()
mi_loadsolution()
mo_groupselectblock(2)
fzr=mo_blockintegral(12)
mi_analyze()
mi_loadsolution()
mo_groupselectblock(3)
fzl=mo_blockintegral(12)
fz = fzm + fzr + fzl
I-or skrev:Du känner utan minsta problem igen din sambos röst även överförd via mobiltelefoni som extremt snålkodad 3G med sådär 15 kb/s och ett frekvensområde om ca 400-3500 Hz samt upp till 30 % THD, så ditt exempel har ingen bäring här.
Bill50x skrev:I-or skrev:Du känner utan minsta problem igen din sambos röst även överförd via mobiltelefoni som extremt snålkodad 3G med sådär 15 kb/s och ett frekvensområde om ca 400-3500 Hz samt upp till 30 % THD, så ditt exempel har ingen bäring här.
Jodå, mitt exempel har bäring. Jag pratar om någon dB hit eller dit mellan 20-20kHz vilket inte har någon relevans alls oavsett vad mätnissar tycker. Har du kollat hur olika mätkurvor ser ut beroende på var i rummet man mäter? Och ändå känner man högtalarens karaktär var man än befinner sig i rummet? Signaturen/karaktären är densamma var man än befinner sig. Visst. mängden bas skiftar - det är därfon man ska lyssna sig till tätt position av högtalarna. Men deras karaktär ändrar sig inte mycket beroende på placering. Så någonting är viktigare än frekvensgång.
/ B
Bill50x skrev:I-or skrev:Du känner utan minsta problem igen din sambos röst även överförd via mobiltelefoni som extremt snålkodad 3G med sådär 15 kb/s och ett frekvensområde om ca 400-3500 Hz samt upp till 30 % THD, så ditt exempel har ingen bäring här.
Jodå, mitt exempel har bäring. Jag pratar om någon dB hit eller dit mellan 20-20kHz vilket inte har någon relevans alls oavsett vad mätnissar tycker. Har du kollat hur olika mätkurvor ser ut beroende på var i rummet man mäter? Och ändå känner man högtalarens karaktär var man än befinner sig i rummet? Signaturen/karaktären är densamma var man än befinner sig. Visst. mängden bas skiftar - det är därfon man ska lyssna sig till tätt position av högtalarna. Men deras karaktär ändrar sig inte mycket beroende på placering. Så någonting är viktigare än frekvensgång.
/ B
RogerGustavsson skrev:Bill50x skrev:I-or skrev:Du känner utan minsta problem igen din sambos röst även överförd via mobiltelefoni som extremt snålkodad 3G med sådär 15 kb/s och ett frekvensområde om ca 400-3500 Hz samt upp till 30 % THD, så ditt exempel har ingen bäring här.
Jodå, mitt exempel har bäring. Jag pratar om någon dB hit eller dit mellan 20-20kHz vilket inte har någon relevans alls oavsett vad mätnissar tycker. Har du kollat hur olika mätkurvor ser ut beroende på var i rummet man mäter? Och ändå känner man högtalarens karaktär var man än befinner sig i rummet? Signaturen/karaktären är densamma var man än befinner sig. Visst. mängden bas skiftar - det är därfon man ska lyssna sig till tätt position av högtalarna. Men deras karaktär ändrar sig inte mycket beroende på placering. Så någonting är viktigare än frekvensgång.
/ B
Håller inte med och har svårt att återgå till att vara utan eq. Visst, en del av det kan man göra via de passiva delningsfiltren men inte allt som att matcha vänster/höger högtalare. Jo, jag har förstås börjat med att lyssna mig fram till en passande position av högtalare och lyssningsplats, det har alltid varit grundregeln inkl. att möblera på ett för ljudåtergivning passande sätt så långt som möjligt.
I-or skrev:Bara mellanregistret eftersom detta påverkas mest av diffraktionen.
Panelhögtalare får inte mycket jämnare riktindex än i diagrammet ovan. Variationer om ca +/- 1 dB utgör för övrigt inte något större problem (riktindex har dessutom i sig liten betydelse för de ljudande resultaten under 700 Hz eller så).
Det är också intressant att se hur panelhögtalare går från dipolkarakteristik för låga frekvenser till multipol (relativt rundstrålande) för högre frekvenser:
I-or skrev:För att elementet är asymmetriskt placerat i x-led.
I-or skrev:Vad gäller simuleringarna i FEMM så kan man utnyttja seriekoppling eller parallellkoppling av ledarna för strömkretsen så att man inte behöver definiera en strömkrets för varje ledare.
RogerGustavsson skrev:Förlåt OT...
RogerGustavsson skrev:Jag följer förstås ditt projekt med stort intresse. Har ju rätt lång erfarenhet av planarsystem. Huruvida distorsionen från icke drivna delar av membranet är störande eller ej, det framkommer inte direkt vid mätning på mellan- eller diskantregister i mina Magnepan.
RogerGustavsson skrev:Däremot är ser man tydligt kavitetsresonansen hos de element som har magneter och plåtar på båda sidor av membranet.
RogerGustavsson skrev:Har jag förstått dig rätt att de ledarbanor som ligger utanför magneterna i dina skisser ovan är returledare?
RogerGustavsson skrev: Är det fortfarande 7 µm aluminium du kör med?
petersteindl skrev:I-or skrev:För att elementet är asymmetriskt placerat i x-led.
Tackar. Jag ser det nu då jag tittar närmare. Trodde att elementet var symmetriskt placerat.
I-or skrev:Eftersom jag har så många färgglada och vackra diagram att tillgå så bjuder jag även på detta:
Som synes finns dipolkarakteristiken generellt sett i någon mån kvar även för höga frekvenser även om den urartar i vissa frekvensområden.
%% define the source
% --Definition of the source parameters--
% sources{} - array of sources
% Mandatory
% sources{}.f : frequency, Hz
% sources{}.dx : source point spacing, m
% sources{}.Lz : source height, m, must be defined for rectangular sources
% sources{}.Ly : source width, m, must be defined for rectangular sources
% sources{}.radius : source radius, m, must be defined for round sources
% Optional, if left out these are disabled or put to zero
% sources{}.radcurv : source radius of curvature, m
% sources{}.conedepth : source cone depth
% sources{}.dir : [x;y;z] vector for lobe direction before rotation by rotz, only used when dipole=true
% sources{}.dipole : false for monopoles, true for dipoles
% sources{}.xpos : source distance from front wall
% sources{}.zpos : vertical position
% sources{}.ypos : sideways position
% sources{}.roty : rotation around the y axis (tilt up/down), deg
% sources{}.rotz : rotation around the vertical axis (toe-in), deg
% sources{}.level : source level adjust, dB
% sources{}.phase : source phase, only relevant when using more than one source
% sources{}.wavespeed : propagation speed in the cone, outwards from voice coil, m/s
% sources{}.xo : transfer function of a crossover filter,
% example 1st order lowpass at 100 Hz: @(s) (2*pi*100)./(s + 2*pi*100)
% sources{}.stereo : true to mirror source sideways for stereo, needs ypos>0 to make sense
% only used for horizontal and back wall patterns
solhaga skrev:I-or skrev:Vad gäller simuleringarna i FEMM så kan man utnyttja seriekoppling eller parallellkoppling av ledarna för strömkretsen så att man inte behöver definiera en strömkrets för varje ledare.
Men strömmen går ju åt olika håll i de olika ledarna?
solhaga skrev:För diskantelementets membran med bara en ledare, som då har resistansen 3,5 Ω, kan jag faktiskt göra något vettigt; låta återledaren gå i den annars strömlösa ytterfolien:
[ Bild ]
Det blir där då en strömdelning där halva strömmen går i varsin ytterledare; jag parallellkopplar återledarna vid anslutningen.
Resistansen blir då 5,25 Ω.
Notera att återledarna går i skumlisterna som är fem mm breda.
solhaga skrev:Men då blir väl den totala kraften nära noll?
I-or skrev:Ytterledarna ligger förstås parallellt, så den strömstyrka som du definierar delas upp mellan dem när du ändrar i Circuit Property från Series till Parallel. FEMM fixar strömtätheten i ledarna automagiskt och kan för övrigt även beräkna inducerad strömtäthet i övriga strukturer.
solhaga skrev:Så då blir det tre kretsar för midmembranet?
Bill50x skrev:Och jag som tyckte det var avancerat att byta membran på mina Decca-diskanter
Spännande bygge att följa!
/ B
I-or skrev:Att hörseltröskeln för de allra högsta frekvenserna med åren har ökat med kanske 20 dB gör naturligtvis inte medelålders personer med frisk hörsel döva över 13-14 kHz. Vi hör fortfarande höga frekvenser förutsatt att ljudtrycksnivån i toppoktaven är tillräckligt hög (vilket den är i stort sett hela tiden med populärmusik även när det handlar om ett måttligt pådrag).
Nu har jag kommenterat denna myt så många gånger att vi förhoppningsvis slutgiltigt kan förpassa den till skräphögen.
Amatoeren skrev:I-or![]()
Well, det är bara till att koppla in en tongenerator och köra ett svep tills det blir "tyst". I mitt fall händer detta vid cirkus 11,5kHzmen så länge jag hör syrsorna spela en ljummen sommarkväll så ska jag inte klaga. Åldern (69) och ett långt yrkesliv med vinkelslip och tryckluftsverktyg har satt sina spår...
I-or skrev:För egen del börjar det som en gång var extremt känsliga sinnen med åldern att trubbas av något och det är högst irriterande att sonen uppfattar syrsorna på längre håll än jag, men jag hör åtminstone fortfarande stor skillnad vid ekvalisering av den övre delen av toppoktaven.
xmag skrev:Har du läst detta: https://www.dahlbergaudiodesign.se/del1/del1.htm
xmag skrev:Har du läst detta: https://www.dahlbergaudiodesign.se/del1/del1.htm
RogerGustavsson skrev:xmag skrev:Har du läst detta: https://www.dahlbergaudiodesign.se/del1/del1.htm
Det har väl alla gjort som varit intresserade av gör-det-själv-bandare? Där finns inga mätningar som visar resultatet.
I-or skrev:Jag kan dock inte bespara dig det faktum att Paul flummar runt i hemmagjorda hypoteser och har fel även den här gången. De ljudande egenskaperna handlar som vanligt enbart om frekvensgång, spridning och distorsion.
Planar- och bandelement kan låta både bra och illa. Tyvärr är det senare vanligast, speciellt för mindre element, där frekvensgången ofta är orolig och distorsionen relativt hög.
För övrigt måste man alltid definiera vilken ljudtrycksnivå som det handlar om när man diskuterar distorsion. I Rogers fall handlar det om motsvarande ca 94 dB, 1 m (punktkälla) och högtalaren är mycket riktigt tydligt lågdistorderande vid denna ljudtrycksnivå med andratonsdominerad THD om ca 0,1-0,25 % i passbandet. Frekvensgången lämnar dock en del övrigt att önska.
I-or skrev:Vad gäller excitering av tvärresonanser för banden så bör man heller inte glömma luftrörelserna i den smala spalten mellan band och magnetstruktur, vilka även med en helt konstant elektromagnetisk kraftverkan över bandets bredd kan leda till problem i en ogenomtänkt konstruktion.
solhaga skrev:Det var det som gjorde att jag lade ned bandhögtalarutvecklingen; när någon exempelvis stängde ytterdörren på bottenvåningen syntes det tydligt på banden.
Banden kunde även skruva på sig vid vissa musikpassager.
I-or skrev:[..]
När han pekar på den låga rörliga massan som en avgörande egenskap för de närmast magiskt ljudande egenskaperna för band- eller planarelement så har han helt enkelt fel.
[..]
xmag skrev:I-or skrev:[..]
När han pekar på den låga rörliga massan som en avgörande egenskap för de närmast magiskt ljudande egenskaperna för band- eller planarelement så har han helt enkelt fel.
[..]
Det jag inte tog med håller jag med om!
Nej, han kan inte ha fel i vad han tycker. Det hjälper inte att vad fysiken säger, han tycker så för att han upplevt det så och det får man förhålla sig till. Ungefär som att vissa säger att de får bättre ljud av att fästa grafiknålar i gardinerna. Tycker de så så är det så för dem oavsett vad fysiken säger. Men säger de så får de naturligtvis tåla att bli motsagda, men det är en annan historia.
Maarten skrev:Fortsatt bra arbete Solhaga!
(Kort OT: Bryter min egen regel att inte kommentera andras inlägg: Xmag, jag har nu sett videon ovan "The sound of tweeters" och delar helt I-ors syn utefter min lite mer begränsade kunskap. Att klä påståenden om yttre faktorer/element som bygger på fysik i ord som 'opinion', hjälper inte. (Ej heller att bortse från inre faktorer som styrs av psykologi).
Jag tycker även att det är mycket välkommet att I-or återkommande pekar ut felaktigheter, som är alltför vanliga inom hifibranschen. Utan dessa kommentarer hade jag aldrig kommit i närheten av det välljud jag idag åtnjuter, dessutom till ringa kostnad. De är även helt i linje med fysik och psykologi, två ämnen jag har läst en del om.
Jag hoppas och tror att även Solhaga har haft gott stöd i sin utvecklingsprocess tack vare I-ors mycket initierade inlägg.
Om du Xmag vill svara på det jag skriver ovan kan du göra det i några av de trådar jag startat, så slipper Solhaga ha den diskussionen i sin tråd.).
Åter on-topic.
Morello skrev:xmag skrev:I-or skrev:[..]
När han pekar på den låga rörliga massan som en avgörande egenskap för de närmast magiskt ljudande egenskaperna för band- eller planarelement så har han helt enkelt fel.
[..]
Det jag inte tog med håller jag med om!
Nej, han kan inte ha fel i vad han tycker. Det hjälper inte att vad fysiken säger, han tycker så för att han upplevt det så och det får man förhålla sig till. Ungefär som att vissa säger att de får bättre ljud av att fästa grafiknålar i gardinerna. Tycker de så så är det så för dem oavsett vad fysiken säger. Men säger de så får de naturligtvis tåla att bli motsagda, men det är en annan historia.
Ingenjörskonst och vetenskap rimmar illa med den typ av nihilistisk åskådning du ger uttryck för.
idea skrev:Det är ju precis detta som HiFi-området lider av - att folk tycker saker som är helt uppåt väggarna fel och sprider detta som kunskap. För de flesta missar deras lilla försök till juridisk friskrivning genom att de tillägger att det bara är en åsikt och alla har rätt till sin åsikt. Jovisst alla har rätt till sina åsikter men inte att förmedla dem som kunskap utan att bli motsagda.
I-or skrev:Ovan framgår tydligt hur viktigt det är med böjstyvhet i bandens tvärriktning. Aluminium har hög E-modul. När de delar som enbart består av polymer inte rör sig som övriga delar uppstår både stora frekvensgångsavvikelser och hög distorsion.
solhaga skrev:Efter ett antal djupdykningar i kaninhål...
Jag har nu lyckats baka membran med 3M 74 PET-film.
Jag använder 40µm aluminiumfolie med membranet i mitten som en sandwich:
[ Bild ]
Jag rullar upp den korrugerade sandwichen på en stålrulle:
[ Bild ]
Det hela bakas i 140°C i 20 minuter:
[ Bild ]
Men det är bra om jag först tar ut plastrullen först!
[ Bild ]
Membranen när nu betydligt hårdare och klarar upphängningen bättre:
Midmembran med 14µm aluminium:
[ Bild ]
[ Bild ]
Användbart från 200Hz. Tänkt frekvensområde är 300Hz till 2-3kHz.
Diskantmembran med 6µm aluminium:
[ Bild ]
Med PEQ duger detta, åtminstone för mig.
[ Bild ]
2HD nere på -70dB och högre ordningens HD på -80dB! Tänkt frekvensområde från 2-3kHz.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 211 gäster