Moderator: Redaktörer
JM skrev:Lyssna på meningen
http://www.mrc-cbu.cam.ac.uk//personal/ ... sws_d1.wav
Ok denna mening har distorsion av sinus-typ och är inte alltid så lätt att förstå.
Jag kunde inte höra ngn mening o inte ett enda vettigt ord.
Lyssna på meningen utan sinus distorsion
http://www.mrc-cbu.cam.ac.uk//personal/ ... ear_d1.wav
Lyssna nu på första wav-filen igen!
JM
PappaBas skrev:hmm jag hörde det även på det distade utan att ha hört den odistade.
Men upplevde att det blev klarare och fler detaljer framträdde.
Kul exempel
tvett skrev:Häftigt fenomen!
Jag undrar vad det är som gör att olika människor kan urskilja det utan "facit", för mycket bas hemma kanske
tvett skrev:Häftigt fenomen!
Jag undrar vad det är som gör att olika människor kan urskilja det utan "facit", för mycket bas hemma kanske
Svante skrev:Det är välan inte dist...
De har extraherat formanterna och spelar sedan upp sinusar vars frekvenser varierar som formanterna. Det gör att man kan höra vokalerna, och när man har fått konsonanterna så lägger hjärnan ihop det hele...?
macivar skrev:Massa B:)
Svante skrev:Det är välan inte dist...
Svante skrev:De har extraherat formanterna och spelar sedan upp sinusar vars frekvenser varierar som formanterna. Det gör att man kan höra vokalerna, och när man har fått konsonanterna så lägger hjärnan ihop det hele...?
IngOehman skrev:Min favvokoppling till detta experiment blir de potentiella problemen med att
INTE blindtesta.
Kort sagt - de som är superövertygade om att de har en "objektiv och absolut osuggererbar" hörsel och därför aldrig blindtestar saker - är de som mest av alla bedrar sig när de testar öppet.
De löper störst risk att bedra sig i öppna lyssningar. Även de som redan upplevt suggestion av tredje graden (;)), och fått ett hum om hur påverkbara vi är, är dock mottagliga. I synnerhet när omständigheterna är lita oklara...
Vh, iö
IngOehman skrev:Ett spännande experiment vore att komma upp med en ny
suggestion om vad man skall höra och se om någon kan
börja höra det istället.
Att höra funny istället för sunny är t ex inte så svårt. Men
problemet är förstås att något måste likna för att funka.
På sätt och vis är detta ju närbesläktat med hallå hissen
och alla de andra kul "höra på fel språk" som ibland tas
fram som exempel på att vi kan höra det vi förväntar oss
att höra. Men jag tycker väldigt ofta, kanske alltid, att det
är en viktig sak som kommer bort i sammanhanget - att
det faktiskt måste vara ungefär rätt också!
Det är ju faktiskt så, att den som textade hallå hissen och
den ryska nationalsången faktiskt lyssnade för att välja ut
hörbarheter. Så förklaringen att vi hör något på grund av
suggestion endast är inte riktig. De som skapade rolighet-
erna hörde ju faktiskt utan suggestion. Suggestionen gör
det bara lättare att höra.
Det finns bättre exempel på när suggestionen står helt
själv för upplevelser, t ex gäller de de effekter som man
vill filtrera bort genom att använda placebo i läkemedels-
studier.
Vh, iö
- - - - -
PS.
http://www.youtube.com/watch?v=gvzJEnpBRsk
http://www.youtube.com/watch?v=faX0XBo4AsU
http://www.youtube.com/watch?v=an_8U-GDgwc
http://www.youtube.com/watch?v=cXaJ3yHyIIM
http://www.youtube.com/watch?v=h5SzDIuFQ6w
Och många flera...
JM skrev:IngOehman skrev:Min favvokoppling till detta experiment blir de potentiella problemen med att
INTE blindtesta.
Kort sagt - de som är superövertygade om att de har en "objektiv och absolut osuggererbar" hörsel och därför aldrig blindtestar saker - är de som mest av alla bedrar sig när de testar öppet.
De löper störst risk att bedra sig i öppna lyssningar. Även de som redan upplevt suggestion av tredje graden (;)), och fått ett hum om hur påverkbara vi är, är dock mottagliga. I synnerhet när omständigheterna är lita oklara...
Vh, iö
Människan är lättlurad!
I synnerhet av auktoriteter som du Ingvar!
Det räcker inte med att testa produkt A med produkt B blint!
Även testledaren tex du är måste helt omedveten vilken produkt som testas.
Försöksledareffekten är stor i synnerhet om försökspersonen ser testledaren som en auktoritet.
Således är bara dubbelblindstudier trovärdiga!
Alla andra sk blindstudier har trovärddighets problem!
Almen skrev:
Men jag är nyfiken på dina erfarenheter! Hur testar du dubbelblint? Och hur har du lagt upp test enkelblint men kommit på att de måste vara dubbelblinda? Det är alltid intressant med testmetodik.
JM skrev:Almen skrev:
Men jag är nyfiken på dina erfarenheter! Hur testar du dubbelblint? Och hur har du lagt upp test enkelblint men kommit på att de måste vara dubbelblinda? Det är alltid intressant med testmetodik.
Alla tester som är enkelt blinda dvs personen som skall testa produkt A mot produkt B vet inte vilken produkt som testats. Problemet uppkommer när försöksledaren vet vilken produkt som exponeras för testpersonen. Försöksledaren blir precis som personen som ber hästen att räkna ett offer för, "the Clever Hans effect", dvs risken är uppenbar för någon form av icke verbal kommunikation om vilken produkt som testas når försökspersonen.
Almen skrev:Fast det är inte dubbelblint eftersom försöksledaren som sagt inte kan undgå att veta svaret på frågan som ställs. Dock måste enkelblindheten säkerställas, vilket görs genom att Hans hindras få information från testledaren.
Detta görs relativt enkelt på ett liknande sätt vid lyssningtester.
Att höra funny istället för sunny är t ex inte så svårt. Men
problemet är förstås att något måste likna för att funka.
JM skrev:Almen skrev:Fast det är inte dubbelblint eftersom försöksledaren som sagt inte kan undgå att veta svaret på frågan som ställs. Dock måste enkelblindheten säkerställas, vilket görs genom att Hans hindras få information från testledaren.
Detta görs relativt enkelt på ett liknande sätt vid lyssningtester.
Förklara hur försökspersonen hindras från att få information från testledaren:
JM
IngOehman skrev:Svante skrev:De har extraherat formanterna och spelar sedan upp sinusar vars frekvenser varierar som formanterna. Det gör att man kan höra vokalerna, och när man har fått konsonanterna så lägger hjärnan ihop det hele...?
Jag får ungefär samma intryck, men får inte ihop språkmelodin på
slutet där det går uppåt utan får nästan intrycket att "grundtonen" har
handrattats, kanske för att göra det svårare uppfatta det talade? Eller
är grundtonsinusens frekvensvariation helt enkelt LP-filtrerad? Det
kan i så fall förklara den mjukare rörelse än formanternas frekvens-
tyngdpunkt.

JM skrev:Svante menade på att enkelblint duger i HIFI sammanhang.
Svante skrev:Jag kan ha sagt att jag inte tror att de enkelblinda tester som LTS brukar har gjort historiskt duger.
Almen skrev:JM skrev:IngOehman skrev:Min favvokoppling till detta experiment blir de potentiella problemen med att
INTE blindtesta.
Kort sagt - de som är superövertygade om att de har en "objektiv och absolut osuggererbar" hörsel och därför aldrig blindtestar saker - är de som mest av alla bedrar sig när de testar öppet.
De löper störst risk att bedra sig i öppna lyssningar. Även de som redan upplevt suggestion av tredje graden (;)), och fått ett hum om hur påverkbara vi är, är dock mottagliga. I synnerhet när omständigheterna är lita oklara...
Vh, iö
Människan är lättlurad!
I synnerhet av auktoriteter som du Ingvar!
Det räcker inte med att testa produkt A med produkt B blint!
Även testledaren tex du är måste helt omedveten vilken produkt som testas.
Försöksledareffekten är stor i synnerhet om försökspersonen ser testledaren som en auktoritet.
Således är bara dubbelblindstudier trovärdiga!
Alla andra sk blindstudier har trovärddighets problem!
Det är inte min erfarenhet. Dubbelblint måste det bara vara om man inte på annat sätt kan säkerställa att lyssnaren inte vet vad som är A resp. B vid lyssning, så det är sällan nödvändigt.
I Hans fall är inte dubbelblint nödvändigt - hur skulle en försöksledare undgå att veta svaret på 5+7? - utan det räcker med att hästen inte ser försöksledaren eller att hen är skicklig nog att inte ge någon ledtråd när svaret kommer, d.v.s. enkelblint.
Men jag är nyfiken på dina erfarenheter! Hur testar du dubbelblint? Och hur har du lagt upp test enkelblint men kommit på att de måste vara dubbelblinda? Det är alltid intressant med testmetodik.
Svante skrev:...och jag skulle fortfarande inte kalla det som har gjorts i den förvrängda filen för distorsion. Det man har gjort är en galen återsyntes utifrån extraherade parametrar. Det blir bara vilseledande att kalla det distorsion. Förvrängning är bättre i mina öron.
JM skrev:petersteindl skrev:
Detta tillhör den del inom hörseln som också kallas Auditory scenes. Det är alltså scenarier som sätts av olika funktioner.
Auditory scenes som Peter nämner är intressant speciellt i korrelation med "the Cocktail party effect". Auditory scenens har mycket gemensamt med Gestalt psykologins helhetstänkande.
I cocktail party situationen kan en normalhörande person vanligen fokusera perceptionen på ett samtal som korsas av andra samtal parallellt.
Är avståndet lite för långt och vissa delar av samtalet faller bort är vår hjärna mästare på att fylla i vad som fattas. Oftast blir det rätt men inte alltid. Samma sak gäller musik perceptionen.
Detta måste vara en relativt primitiv nedärvd förmåga. Även den lätt demente som tappat allt sitt abstrakta tänkande är en mästare på att kon fabulera, dupera och omedvetet kompensera sin bristande mentala förmåga.
Nu är det så att forskning har lyckats visa att det temporalloben som sitter o gissar utifrån våra tidigare erfarenheter vad för ljud/ord som skall komma och då blir Bregmans Auditory scens förklaringsmodell lite för enkel.
När vi lyssnar på musik fyller temporalloben i med riktiga eller felaktiga gissningar vad vi borde höra.
Återigen luras eller hjälps vi av våra inlärda förväntningar hur musiken borde låta.
Dvs rörnissen med sina i storhjärnan lagrade erfarenheter av transistorförstärkare hör omedvetet ett hårt vasst ljud vid lyssning på transistorförstärkaren när ljud informationen delvis fattas.
Källa
http://www.cell.com/current-biology/abs ... %2900134-0
JM
petersteindl skrev:macivar skrev:Massa B:)
Bra![]()
Om man påför gränser på fragmenten så syns det klart vad fragmenten är fragment av.
Efter att ha sett denna bild en gång så är det lätt för hjärnan att fylla i det som saknas då man tittar på bild 1 igen. Det är gränserna som ser till att fragmenten kan organiseras och ju tydligare gränser desto lättare blir det.
Mvh
Peter
Almen skrev:Svante skrev:Jag kan ha sagt att jag inte tror att de enkelblinda tester som LTS brukar har gjort historiskt duger.
Av sammanhanget gissar jag på ett negationsfel?
IngOehman skrev:Svante skrev:...och jag skulle fortfarande inte kalla det som har gjorts i den förvrängda filen för distorsion. Det man har gjort är en galen återsyntes utifrån extraherade parametrar. Det blir bara vilseledande att kalla det distorsion. Förvrängning är bättre i mina öron.
Det är synonymer.
Vh, iö
IngOehman skrev:Dubbelblindhet är framförallt något som handlar om trovärdighet och skydd mot bedrägeri.
Men den som vill bedra kan fejka dubbelblindhet och den som undersöker för att lära sig är kanske mindre intresserad av vad andra skall tro än att lära sig något, och då räcker det ju att hindra informationsläckage.
I många fall är skillnaden mellan blindtest och dubbelblindtest att den förstnämnda blir av medan den andra inte blir det. Och jag tror ingen som gör en studie av nyfikenhet för att få lära sig något med avsikt agerar bedrägligt.
Svante skrev:IngOehman skrev:Svante skrev:...och jag skulle fortfarande inte kalla det som har gjorts i den förvrängda filen för distorsion. Det man har gjort är en galen återsyntes utifrån extraherade parametrar. Det blir bara vilseledande att kalla det distorsion. Förvrängning är bättre i mina öron.
Det är synonymer.
Vh, iö
Det kan man anse, ja. Precis som man kan anse att mejl och post är det.
För mig finns det dock en skillnad i båda fallen.
IngOehman skrev:Distorsion är däremot ett gammalt svenskt ord som betyder förvrängning.
Almen skrev:JM skrev:Almen skrev:Fast det är inte dubbelblint eftersom försöksledaren som sagt inte kan undgå att veta svaret på frågan som ställs. Dock måste enkelblindheten säkerställas, vilket görs genom att Hans hindras få information från testledaren.
Detta görs relativt enkelt på ett liknande sätt vid lyssningtester.
Förklara hur försökspersonen hindras från att få information från testledaren:
JM
Till exempel att testledaren säger ett neutralt ord eller bara höjer handen vid bytet. Men det beror på vilken typ av test det är.
På vilket sätt blev det problem på de tester du refererar till, och hur löstes det med dubbelblindhet? Jag är som sagt intresserad av testmetodik.
IngOehman skrev:
Dubbelblindhet är framförallt något som handlar om trovärdighet och skydd
mot bedrägeri.
...
de är normalt om de anar ugglor...
Vh, iö
JM skrev:IngOehman skrev:
Dubbelblindhet är framförallt något som handlar om trovärdighet och skydd
mot bedrägeri.
...
de är normalt om de anar ugglor...
Vh, iö
Med lite kreativt klippa o klistrande i Ingvars text skapas ngt på gränsen till bedrägeri!
Det gick ett rykte på 70 o 80 talet att en butik demonstrerade högtalare med en överkreativ metod. Flera mer eller mindre trovärdiga oberoende källor menade på att detta var systematiskt bedrägeri.
Om jag som kund lyssnade på deras speciella högtalare men ville jämföra med en annan högtalare som inte fanns i butiken så var det aldrig ngt problem. Veckan därpå finns min högtalare o vid jämförelser lät alltid deras högtalare bättre. Lite kondingar o spolar i högtalarväxeln skapade en subtil kreativ olinjäritet eller var det försöksledareffekt?
Det var inte Peter Bremens butik.
Var detta sant eller en skröna?
JM
JM skrev:Almen skrev:JM skrev:Almen skrev:Fast det är inte dubbelblint eftersom försöksledaren som sagt inte kan undgå att veta svaret på frågan som ställs. Dock måste enkelblindheten säkerställas, vilket görs genom att Hans hindras få information från testledaren.
Detta görs relativt enkelt på ett liknande sätt vid lyssningtester.
Förklara hur försökspersonen hindras från att få information från testledaren:
JM
Till exempel att testledaren säger ett neutralt ord eller bara höjer handen vid bytet. Men det beror på vilken typ av test det är.
På vilket sätt blev det problem på de tester du refererar till, och hur löstes det med dubbelblindhet? Jag är som sagt intresserad av testmetodik.
En dubbelblind studie / klinisk prövning innebär att såväl försöksperson/patient som forskare/försöksledare är ovetande om vilka försökspersoner som får den ena eller andra behandlingen. Dubbelblinda försök används vid psykologiska, medicinska och sociologiska studier för att externa faktorer inte skall störa experimentet.
En typisk dubbelblind studie är en placebokontrollerad läkemedelsprövning, där hälften av patienterna får overksamma tabletter (placebo) och hälften får verksamt läkemedel. Detta förutsätter bl.a. att placebo- och verksamma tabletter ser likadana ut och ges på samma sätt. Dubbelblinda studier anses mer trovärdiga, eftersom man eliminerar många subjektiva förväntanseffekter. Om försöksledaren är medveten om att aktiv behandling givits kan detta omedvetet förmedlas till försökspersonen.
Jämförelser mellan olika läkemedel
För att möjliggöra en dubbelblind studie mellan två olika läkemedel kan placebobehandling behöva läggas till. Om det ena läkemedlet ges i form av en tablett och det andra i en spruta ges patienterna både tablett och spruta. Det är då bara aktiv substans i sprutan eller tabletten. För att ett läkemedel som ges en gång om dagen ska kunna jämföras med läkemedel som ges flera gånger om dagen ersätts resten av dagsdoserna med placebo.
Det är även möjligt att koda studien på ett sådant sätt att de som ska analysera data inte heller vet vilken grupp som är vilken. På så sätt undviks bias även i dataanalysen. I vissa fall avkodas data i förtid, till exempel om försöksledarna ser en signifikant ökning av dödsfall eller allvarlig biverkan i ena gruppen. Det finns vetenskapliga tidskrifter som endast tar in artiklar som bygger på dubbelblindtest och randomisering[källa behövs].
Blindtest
Ett blindtest innebär att man testar en produkt av två eller flera producenter utan att provpersonerna vet vilken produkt som hör till vilken producent. Den som testar kan till exempel få fem numrerade muggar med julmust utan att veta mer om sorterna än vilket nummer muggen har. Här finns fortfarande en risk att försöksledaren påverkar provpersonerna eller tolkningen av deras svar.
Nu menar jag inte att alla tester i av Hifi produkter måste vara dubbelt blint. Men kunskapen om att det är inte så lätt att undvika försöksledareffekten är viktig att ha med sig.
JM skrev:
Ett annat bra dramatiskt exempel på att frontalloben kan påverkas av extern exponering är att av engelskspråkiga barn i USA som börjar musikträning före 5 års ålder får ca 8 % absolut gehör mot ca 1 % som börjar senare. Östasiatiska barn i USA som pratar hemspråket mkt bra får under samma betingelser 92 % respektive 67 % i absolut gehör! Östasiatiska barn i USA som inte pratar hemspråket flytande får sämre resultat.
Källa
http://deutsch.ucsd.edu/pdf/Sci_Am-2010 ... _36-43.pdf
Således räcker det inte med tidig träning utan exponering o inlärning av ett speciellt språk ökar förmågan
JM
Svante skrev:...och jag skulle fortfarande inte kalla det som har gjorts i den förvrängda filen för distorsion. Det man har gjort är en galen återsyntes utifrån extraherade parametrar. Det blir bara vilseledande att kalla det distorsion. Förvrängning är bättre i mina öron.
petersteindl skrev:JM skrev:petersteindl skrev:
Detta tillhör den del inom hörseln som också kallas Auditory scenes. Det är alltså scenarier som sätts av olika funktioner.
--
Detta måste vara en relativt primitiv nedärvd förmåga. Även den lätt demente som tappat allt sitt abstrakta tänkande är en mästare på att kon fabulera, dupera och omedvetet kompensera sin bristande mentala förmåga.
--
JM
Jag vill gärna påpeka några saker.
2.) Primitiv nedärvd förmåga. Det finns både likheter på människa och djur och skillnader. Människans hjärna har också skillnader och likheter med andra varelser och speciellt med övriga däggdjur och ännu mer speciellt med övriga primater.
Primitiva förmågor klassas de förmågor som djur har. Primitiva förmågor hos människan tillhör likheterna i hjärnans uppbyggnad mellan människor och djur.
Man skiljer mellan ryggradslösa djur (evertebrater) och ryggradsdjur (vertebrater). Däggdjur, primater och människor är ryggradsdjur, men även fåglar och kräldjur som reptiler. Ju längre ner i hierarkin desto primitivare hjärna.
Det som människan har gemensamt med djur räknas som primitiva drag. Det som skiljer människan från övriga djur räknas inte som primitiva drag. Den musikaliska förmågan och språkförmågan är förmågor som skiljer människan från övriga djur och ingår inte i de primitiva dragen. Förmågan att tillgodogöra sig musik kan under inga omständigheter tillhöra de primitiva dragen och ej heller språkförmågan.
Det har ingen betydelse om man är dement eller inte.
...
Mvh
Peter
JM skrev:IngOehman skrev:
Dubbelblindhet är framförallt något som handlar om trovärdighet och skydd
mot bedrägeri.
...
de är normalt om de anar ugglor...
Vh, iö
Med lite kreativt klippa o klistrande i Ingvars text skapas ngt på gränsen till bedrägeri!
JM skrev:Det gick ett rykte på 70 o 80 talet att en butik demonstrerade högtalare med en överkreativ metod. Flera mer eller mindre trovärdiga oberoende källor menade på att detta var systematiskt bedrägeri.
Om jag som kund lyssnade på deras speciella högtalare men ville jämföra med en annan högtalare som inte fanns i butiken så var det aldrig ngt problem. Veckan därpå finns min högtalare o vid jämförelser lät alltid deras högtalare bättre. Lite kondingar o spolar i högtalarväxeln skapade en subtil kreativ olinjäritet eller var det försöksledareffekt?
Det var inte Peter Bremens butik.
Var detta sant eller en skröna?
JM
JM skrev:Almen skrev:JM skrev:Almen skrev:Fast det är inte dubbelblint eftersom försöksledaren som sagt inte kan undgå att veta svaret på frågan som ställs. Dock måste enkelblindheten säkerställas, vilket görs genom att Hans hindras få information från testledaren.
Detta görs relativt enkelt på ett liknande sätt vid lyssningtester.
Förklara hur försökspersonen hindras från att få information från testledaren:
JM
Till exempel att testledaren säger ett neutralt ord eller bara höjer handen vid bytet. Men det beror på vilken typ av test det är.
På vilket sätt blev det problem på de tester du refererar till, och hur löstes det med dubbelblindhet? Jag är som sagt intresserad av testmetodik.
En dubbelblind studie / klinisk prövning innebär att såväl försöksperson/patient som forskare/försöksledare är ovetande om vilka försökspersoner som får den ena eller andra behandlingen. Dubbelblinda försök används vid psykologiska, medicinska och sociologiska studier för att externa faktorer inte skall störa experimentet.
En typisk dubbelblind studie är en placebokontrollerad läkemedelsprövning, där hälften av patienterna får overksamma tabletter (placebo) och hälften får verksamt läkemedel. Detta förutsätter bl.a. att placebo- och verksamma tabletter ser likadana ut och ges på samma sätt. Dubbelblinda studier anses mer trovärdiga, eftersom man eliminerar många subjektiva förväntanseffekter. Om försöksledaren är medveten om att aktiv behandling givits kan detta omedvetet förmedlas till försökspersonen.
Jämförelser mellan olika läkemedel
För att möjliggöra en dubbelblind studie mellan två olika läkemedel kan placebobehandling behöva läggas till. Om det ena läkemedlet ges i form av en tablett och det andra i en spruta ges patienterna både tablett och spruta. Det är då bara aktiv substans i sprutan eller tabletten. För att ett läkemedel som ges en gång om dagen ska kunna jämföras med läkemedel som ges flera gånger om dagen ersätts resten av dagsdoserna med placebo.
Det är även möjligt att koda studien på ett sådant sätt att de som ska analysera data inte heller vet vilken grupp som är vilken. På så sätt undviks bias även i dataanalysen. I vissa fall avkodas data i förtid, till exempel om försöksledarna ser en signifikant ökning av dödsfall eller allvarlig biverkan i ena gruppen. Det finns vetenskapliga tidskrifter som endast tar in artiklar som bygger på dubbelblindtest och randomisering[källa behövs].
Blindtest
Ett blindtest innebär att man testar en produkt av två eller flera producenter utan att provpersonerna vet vilken produkt som hör till vilken producent. Den som testar kan till exempel få fem numrerade muggar med julmust utan att veta mer om sorterna än vilket nummer muggen har. Här finns fortfarande en risk att försöksledaren påverkar provpersonerna eller tolkningen av deras svar.
------
Nu menar jag inte att alla tester i av Hifi produkter måste vara dubbelt blint. Men kunskapen om att det är inte så lätt att undvika försöksledareffekten är viktig att ha med sig.
JM
JM skrev:petersteindl skrev:JM skrev:petersteindl skrev:
Detta tillhör den del inom hörseln som också kallas Auditory scenes. Det är alltså scenarier som sätts av olika funktioner.
--
Detta måste vara en relativt primitiv nedärvd förmåga. Även den lätt demente som tappat allt sitt abstrakta tänkande är en mästare på att kon fabulera, dupera och omedvetet kompensera sin bristande mentala förmåga.
--
JM
Jag vill gärna påpeka några saker.
2.) Primitiv nedärvd förmåga. Det finns både likheter på människa och djur och skillnader. Människans hjärna har också skillnader och likheter med andra varelser och speciellt med övriga däggdjur och ännu mer speciellt med övriga primater.
Primitiva förmågor klassas de förmågor som djur har. Primitiva förmågor hos människan tillhör likheterna i hjärnans uppbyggnad mellan människor och djur.
Man skiljer mellan ryggradslösa djur (evertebrater) och ryggradsdjur (vertebrater). Däggdjur, primater och människor är ryggradsdjur, men även fåglar och kräldjur som reptiler. Ju längre ner i hierarkin desto primitivare hjärna.
Det som människan har gemensamt med djur räknas som primitiva drag. Det som skiljer människan från övriga djur räknas inte som primitiva drag. Den musikaliska förmågan och språkförmågan är förmågor som skiljer människan från övriga djur och ingår inte i de primitiva dragen. Förmågan att tillgodogöra sig musik kan under inga omständigheter tillhöra de primitiva dragen och ej heller språkförmågan.
Det har ingen betydelse om man är dement eller inte.
...
Mvh
Peter
Peter missförstå mig rätt angående demens och primitivt mänskligt tänkande.
Jo det har stor betydelse om man skall påstå att kon fabulering är en primitivare mänsklig funktion eller ej.
När barnet utvecklas passeras olika utvecklingsstadier enligt tex Piaget där ett av de sista högre utvecklingsstadierna är stadiet när abstrakt tänkande börjar användas.
Vid demens försvinner gradvis förmågan i de högre stadierna tex abstrakt tänkande.
Frågar du en som håller på att bli dement vad betyder ordspråket " varför skall man inte gå över ån efter vatten" så får du till svar " man blir ju blöt om fötterna".
Patienten har börjat att tappa sitt abstrakta tänkande. Vid demens passeras utvecklingsstadierna baklänges.
Men förmågan att kon fabulera finns kvar länge o fungerar länge som att skydd att dölja det sviktande minnet och de bristande kognitiva funktionerna.
Dvs även hos den demente fyller storhjärna i luckorna trots att hjärnan har växlat ner på en primitivare nivå utvecklingsmässigt.
Sannolikt har förmågan att "fylla i luckorna" haft ett stort överlevnadsvärde utvecklingsmässigt genom årtusenden.
JM
På femte internationella religionskongressen i Lund i augusti 1929 yttrade numera avlidne professor Edv. Lehmann i ett inledande föredrag, däri han kastade en blick på nutida strömningar inom religionsvetenskapen, någonting om »Gelehrtenphantasien» samt tillade därvid att »die Gelehrtenphantasien sind ein sehr gefährliches Ding». Jag har erinrat mig detta yttrande med anledning av den franske akademikern Levy-Bruhls bekanta föredrag om »primitiv mentalitet» i Helsingfors denna vår, varigenom vissa teorier av nämnde lärde om s. k. primitiva folks tänkande hos oss erhållit aktualitet. Jag tror visserligen att »faran» i detta fall icke behöver överskattas.
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Distorsion är däremot ett gammalt svenskt ord som betyder förvrängning.
Inte från början. Ordets tidiga betydelse var "ledskada" (uppkommen genom vridning). Den betydelse du avser förklaras i NEO med "förvrängning vid överföring av ljud eller bild".
petersteindl skrev:...Personligen tycker jag det är ett ofog att använda ordet distorsion inom ljudåtergivning där distorsion används om all slags förändring av insignal förutom förstärkning. Det utarmar språket och uttrycksförmåga och ger bristande kommunikation som bara tar en massa onödig tid att reda ut. Det är en tidstjuv. Inom perception kan det vara ok att kalla allt man inte gillar för distorsion om man inte kan uttrycka sig mer koncist.
Mvh
Peter
petersteindl skrev:I de fall jag hört om linjär distorsion så har det rört sig om vanlig THD d v s harmoniska övertoner som tillkommit på mätfrekvensen.
Har det pratats om olinjär distorsion så har det snarast rört sig om intermodulationsdistorsion IM.
IngOehman skrev:petersteindl skrev:...Personligen tycker jag det är ett ofog att använda ordet distorsion inom ljudåtergivning där distorsion används om all slags förändring av insignal förutom förstärkning. Det utarmar språket och uttrycksförmåga och ger bristande kommunikation som bara tar en massa onödig tid att reda ut. Det är en tidstjuv. Inom perception kan det vara ok att kalla allt man inte gillar för distorsion om man inte kan uttrycka sig mer koncist.
Mvh
Peter
Tvärtom menar jag.
Att frångå den rika och kompletta betydelsen av orden förvrängning/distorsion
(men förstås skilja mellan linjär och olinjär distorsion när det är lämpligt att
göra det) är att utarma språket, och att förneka ordet dess etymologi.
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... pic&t=1732
http://bessie-bessi.blogspot.se/2011/01 ... n-och.html
http://www.accurateaudio.se/into/info.php#DSB
http://sverigesradio.se/sida/artikel.as ... el=4362280
(se "distorsion")
http://phonicear.fr/eprotiscripts/files ... ctedID=377
http://www.revoxservice.se/sida20.html
http://www.hifigoteborg.se/Hifi%20abc%201.htm
(se "olika slag av distorsion")
Men din vy är inte helt ny.
http://sweetspotforum.forum24.se/viewto ... tspotforum
Om något menar jag att det är förvanskningar av det här slaget som utarmar
språket:petersteindl skrev:I de fall jag hört om linjär distorsion så har det rört sig om vanlig THD d v s harmoniska övertoner som tillkommit på mätfrekvensen.
Har det pratats om olinjär distorsion så har det snarast rört sig om intermodulationsdistorsion IM.
Vh, iö
Morgan skrev:Nu när tråden sedan länge har torpederats av en gammal favorit i repris (Svante och IÖ snackar semantik/begreppsdefinitioner) så tar jag mig friheten att fortsätta i samma anda:
Jag vill som språkvetare försiktigt varna för att förlita sig alltför mycket på ords etymologi för att göra inferenser om dess nuvarande betydelse (intension, denotation, referens). Jag tror inte man hamnar fel i just det här fallet, men eftersom risken att hamna fel är så väldigt stor när man förlitar sig på detta sätt att resonera om betydelse, så är det enligt min mening bra att ta som vana att bara göra etymologin till en liten, liten del i sin begreppsanalys.
Låt mig ta två korta exempel.
'Porr' är bildat av grekiska 'porne' (sv. sköka, hora, prostituerad) och 'graphein' (beskriva, skildra, skriva). Termen myntades dock runt 1850 i det pryda akademiska England för att referera till en viss typ av objekt som man enkelt uttryckt inte ville ta i med tång - i alla fall offentligt.
Att hävda att all porr därför skildrar prostituerade, eller att allt skildrande av prostitution utgör porr, är förstås totalt genomdumt - så vad tillför egentligen etymologin till vår förståelse av begreppet 'porr'? Mycket lite!
'Patetisk'(1) av grek. 'Pathein' (en stark känsla) har i dagens svenska mycket lite att göra med ordet 'Patetisk' (2) som användes i Sverige fram till mitten av 1900-talet ungefär, och sedan dess fört en allt mer tynande tillvaro. En teaterbesökare som beskrev skådespeleriet som 'patetiskt' menade år 1900 att det var fyllt av starka känslouttryck och talade till våra känslor, medan den teaterbesökare som år 2013 beskriver skådespeleriet som 'patetiskt' nästan undantagslöst menar att det var i något avseende löjeväckande dåligt. I vissa ordböcker försöker man få det till att det är en så kallad ironisk användning av 'patetisk' som tagit över och blivit den gängse. Jag har dock specialstuderat betydelseglidningen och funnit att det är lite mer komplicerat än så.
Hellre än till etymologi bör man vända sig till exempelvis konkordansstudier och datalingvistiska metoder för att kartlägga bruket. För det ligger mycket i det Wittgenstein sade: “For a large class of cases—though not for all—in which we employ the word ‘meaning’ it can be defined thus: the meaning of a word is its use in the language” - eller som SEP förklarar: "In giving the meaning of a word, any explanatory generalization should be replaced by a description of use."
Eller som man skulle kunna förenkla det jag just skrev: Lägg ner normativiteten; var deskriptiva inte preskriptiva vad avser ords betydelse.
Henrik62 skrev:Morgan skrev:Nu när tråden sedan länge har torpederats av en gammal favorit i repris (Svante och IÖ snackar semantik/begreppsdefinitioner) så tar jag mig friheten att fortsätta i samma anda:
Jag vill som språkvetare försiktigt varna för att förlita sig alltför mycket på ords etymologi för att göra inferenser om dess nuvarande betydelse (intension, denotation, referens). Jag tror inte man hamnar fel i just det här fallet, men eftersom risken att hamna fel är så väldigt stor när man förlitar sig på detta sätt att resonera om betydelse, så är det enligt min mening bra att ta som vana att bara göra etymologin till en liten, liten del i sin begreppsanalys.
Låt mig ta två korta exempel.
'Porr' är bildat av grekiska 'porne' (sv. sköka, hora, prostituerad) och 'graphein' (beskriva, skildra, skriva). Termen myntades dock runt 1850 i det pryda akademiska England för att referera till en viss typ av objekt som man enkelt uttryckt inte ville ta i med tång - i alla fall offentligt.
Att hävda att all porr därför skildrar prostituerade, eller att allt skildrande av prostitution utgör porr, är förstås totalt genomdumt - så vad tillför egentligen etymologin till vår förståelse av begreppet 'porr'? Mycket lite!
'Patetisk'(1) av grek. 'Pathein' (en stark känsla) har i dagens svenska mycket lite att göra med ordet 'Patetisk' (2) som användes i Sverige fram till mitten av 1900-talet ungefär, och sedan dess fört en allt mer tynande tillvaro. En teaterbesökare som beskrev skådespeleriet som 'patetiskt' menade år 1900 att det var fyllt av starka känslouttryck och talade till våra känslor, medan den teaterbesökare som år 2013 beskriver skådespeleriet som 'patetiskt' nästan undantagslöst menar att det var i något avseende löjeväckande dåligt. I vissa ordböcker försöker man få det till att det är en så kallad ironisk användning av 'patetisk' som tagit över och blivit den gängse. Jag har dock specialstuderat betydelseglidningen och funnit att det är lite mer komplicerat än så.
Hellre än till etymologi bör man vända sig till exempelvis konkordansstudier och datalingvistiska metoder för att kartlägga bruket. För det ligger mycket i det Wittgenstein sade: “For a large class of cases—though not for all—in which we employ the word ‘meaning’ it can be defined thus: the meaning of a word is its use in the language” - eller som SEP förklarar: "In giving the meaning of a word, any explanatory generalization should be replaced by a description of use."
Eller som man skulle kunna förenkla det jag just skrev: Lägg ner normativiteten; var deskriptiva inte preskriptiva vad avser ords betydelse.
Mycket vettigt skrivet.
petersteindl skrev:Det jag har hört var att en mycket känd aktör i branschen installerade en högtalarväxel på NK Ljud&Bild. Deras egna högtalare hade rätt polaritet medans alla andra högtalare hade ena högtalaren med vänd polaritet. Det var NK som kom på detta och konfronterade leverantören. Stort blamage.
Henrik62 skrev:
Jag brukar ofta använda mig av "semiotik tänk" ; objekt, kontext och tolkning. Det brukar funka på det mesta. Även på dist problem
IngOehman skrev:petersteindl skrev:...Personligen tycker jag det är ett ofog att använda ordet distorsion inom ljudåtergivning där distorsion används om all slags förändring av insignal förutom förstärkning. Det utarmar språket och uttrycksförmåga och ger bristande kommunikation som bara tar en massa onödig tid att reda ut. Det är en tidstjuv. Inom perception kan det vara ok att kalla allt man inte gillar för distorsion om man inte kan uttrycka sig mer koncist.
Mvh
Peter
Tvärtom menar jag.
Att frångå den rika och kompletta betydelsen av orden förvrängning/distorsion
(men förstås skilja mellan linjär och olinjär distorsion när det är lämpligt att
göra det) är att utarma språket, och att förneka ordet dess etymologi.
....
Vh, iö
Henrik62 skrev:Jag brukar ofta använda mig av "semiotik tänk" ; objekt, kontext och tolkning. Det brukar funka på det mesta. Även på dist problem
petersteindl skrev:IngOehman skrev:petersteindl skrev:...Personligen tycker jag det är ett ofog att använda ordet distorsion inom ljudåtergivning där distorsion används om all slags förändring av insignal förutom förstärkning. Det utarmar språket och uttrycksförmåga och ger bristande kommunikation som bara tar en massa onödig tid att reda ut. Det är en tidstjuv. Inom perception kan det vara ok att kalla allt man inte gillar för distorsion om man inte kan uttrycka sig mer koncist.
Mvh
Peter
Tvärtom menar jag.
Att frångå den rika och kompletta betydelsen av orden förvrängning/distorsion
(men förstås skilja mellan linjär och olinjär distorsion när det är lämpligt att
göra det) är att utarma språket, och att förneka ordet dess etymologi.
....
Vh, iö
Att kalla tonkurvefel såsom t.ex. en dip vid 200 Hz för distorsion istället för tonkurvefel anser jag vara en utarmning av språket. Att i praktiken endast använda ett ord för en mångfald av olika företeelser anser jag bidrar till utarmning av språket.
Harmonisk distorsion och Intermodulationsdistorsion är distorsion. Tonkurvefel eller frekvensgångsfel använder jag som ord då det föreligger frekvensgångsfel. Jag ser inte vitsen med att endast använda ordet distorsion för alla olika slags förändringar av insignalen förutom nivåändring.
Vad jag förstår anser du det vara berikande för språk och kommunikation att endast använda ett och endast ett ord för flera olika slags förändringar av insignalen.
Däremot används ordet distorsion då man tycker att det låter som en förvrängning där man inte kan peka på vilken typ av förvrängning det rör sig om. Då kan man använda ordet distorsion som ett samlingsord för fel där frekvenskurvefel ingår. Men om man vet att felet är ett frekvenskurvefel kan man istället använda ordet frekvenskurvefel som beskriver felet mer exakt. Det blir lättare att diagnosticera om man kan använda tillbörliga specifika ord för specifika saker.
Mvh
Peter
Almen skrev:Henrik62 skrev:Jag brukar ofta använda mig av "semiotik tänk" ; objekt, kontext och tolkning. Det brukar funka på det mesta. Även på dist problem
Även på särskrivnings- och interpunktionsproblem?
Henrik62 skrev:Almen skrev:Henrik62 skrev:Jag brukar ofta använda mig av "semiotik tänk" ; objekt, kontext och tolkning. Det brukar funka på det mesta. Även på dist problem
Även på särskrivnings- och interpunktionsproblem?
Detta är ett spännande ämne. Tänk dig en värld där mening "does it make any sense" är viktigare än hur det sägs eller skrivs. Varken särskrivningar, stavfel, uttal, mm spelar någon roll. De är bara tecken som bär på ett "tankeinnehåll".
Eller tänk dig en värld där särskrivningar i svenskan är legio ( typ engelskan ). Språk förändras. Uttal förändras osv. Språk är inte skrivet i granit. Språk dör även ut. Kanske även språkpoliser också en dag får vila och ägna sig åt innehåll.
DQ-20 skrev:petersteindl skrev:Det jag har hört var att en mycket känd aktör i branschen installerade en högtalarväxel på NK Ljud&Bild. Deras egna högtalare hade rätt polaritet medans alla andra högtalare hade ena högtalaren med vänd polaritet. Det var NK som kom på detta och konfronterade leverantören. Stort blamage.Hahahaha!
Veckans hifi-historia! Vilka lirare! Det är så man garvar knäna av sig. Mer sånt! Knäppa anekdoter från hifins förlovade land är fantastiskt underhållande tycker jag. Inget djur som har trillat ned i Bo Hanssons bashorn och mumifierats? Fastnat med en kroppsdel i en basreflexport? Av "misstag" satt sig på en EL34? Vodoo inför någon mässa? Exorcism i lyssningrum? Guldöron med sedan tjugo år felfasade diskanter?
/DQ-20
petersteindl skrev:
Om man däremot ser till sammanhanget används uttrycken harmonisk distorsion och intermodulationsdistorsion inom ljudåtergivning. Dessa är mätbara storheter och distorsionsprodukten jämförs med nivån på utsignal med noll distorsion och anges i % eller om man så vill, i dB.
Ord används i en viss given kontext och kan betyda olika saker i olika sammanhang.
IngOehman skrev:Dåliga dubbelblinda tester ja.Svante skrev:IngOehman skrev:Svante skrev:...och jag skulle fortfarande inte kalla det som har gjorts i den förvrängda filen för distorsion. Det man har gjort är en galen återsyntes utifrån extraherade parametrar. Det blir bara vilseledande att kalla det distorsion. Förvrängning är bättre i mina öron.
Det är synonymer.
Vh, iö
Det kan man anse, ja. Precis som man kan anse att mejl och post är det.
För mig finns det dock en skillnad i båda fallen.
Mejl och post är inte samma sak.
Mejl är en svensk (och olämplig) försvenskad och förkortad version av
email som betyder electronic mail. En nymodighet.
På engelska betyder däremot mail post, vilket gör att svenskar som pratar
med engelskspråkiga ofta säger mail när de menar email. Det blir även lite
dumt när en amerikan säger att han postar något och svensken tror att
det betyder att han eller hon kommer att få ett email...
Distorsion är däremot ett gammalt svenskt ord som betyder förvrängning.
Distorderad betyder förvrängd eller förvriden.
Vh, iö
JM skrev:Svante skrev:...och jag skulle fortfarande inte kalla det som har gjorts i den förvrängda filen för distorsion. Det man har gjort är en galen återsyntes utifrån extraherade parametrar. Det blir bara vilseledande att kalla det distorsion. Förvrängning är bättre i mina öron.
Menar du att tekniskt mätbar distorsion är distorsion men upplevd "distorsion" är förvrängning. Dvs upplevd förvrängning behöver inte ha tekniskt mätbar distorsion.
JM
Svante skrev:JM skrev:Svante skrev:...och jag skulle fortfarande inte kalla det som har gjorts i den förvrängda filen för distorsion. Det man har gjort är en galen återsyntes utifrån extraherade parametrar. Det blir bara vilseledande att kalla det distorsion. Förvrängning är bättre i mina öron.
Menar du att tekniskt mätbar distorsion är distorsion men upplevd "distorsion" är förvrängning. Dvs upplevd förvrängning behöver inte ha tekniskt mätbar distorsion.
JM
Jag menar att ordet distorsion i audiosammanhang har en hyfsat väldefinerad betydelse. Det brukar vara mätningar på verkan av olinjäriteter som åsyftas då, eller åtminstone objektivt verifierbar olinjär signalmässig påverkan.
Begreppet förvrängning är vidare, där inkluderas även tonkurvepåverkan (jo, jag vet att en del envisas med att kalla det linjär distorsion, burr), efterklang etc.
Anser jag.
Harryup skrev:Svante,
Går det att återge musik utan distorsion akustiskt?
I vilket rum distar inte en violin eftersom alla rum påverkar det vi hör?
Mvh/Harryup
petersteindl skrev:JM skrev:petersteindl skrev:JM skrev:petersteindl skrev:
Detta tillhör den del inom hörseln som också kallas Auditory scenes. Det är alltså scenarier som sätts av olika funktioner.
--
Detta måste vara en relativt primitiv nedärvd förmåga. Även den lätt demente som tappat allt sitt abstrakta tänkande är en mästare på att kon fabulera, dupera och omedvetet kompensera sin bristande mentala förmåga.
--
JM
Jag vill gärna påpeka några saker.
2.) Primitiv nedärvd förmåga. Det finns både likheter på människa och djur och skillnader. Människans hjärna har också skillnader och likheter med andra varelser och speciellt med övriga däggdjur och ännu mer speciellt med övriga primater.
Primitiva förmågor klassas de förmågor som djur har. Primitiva förmågor hos människan tillhör likheterna i hjärnans uppbyggnad mellan människor och djur.
Man skiljer mellan ryggradslösa djur (evertebrater) och ryggradsdjur (vertebrater). Däggdjur, primater och människor är ryggradsdjur, men även fåglar och kräldjur som reptiler. Ju längre ner i hierarkin desto primitivare hjärna.
Det som människan har gemensamt med djur räknas som primitiva drag. Det som skiljer människan från övriga djur räknas inte som primitiva drag. Den musikaliska förmågan och språkförmågan är förmågor som skiljer människan från övriga djur och ingår inte i de primitiva dragen. Förmågan att tillgodogöra sig musik kan under inga omständigheter tillhöra de primitiva dragen och ej heller språkförmågan.
Det har ingen betydelse om man är dement eller inte.
...
Mvh
Peter
Peter missförstå mig rätt angående demens och primitivt mänskligt tänkande.
Jo det har stor betydelse om man skall påstå att kon fabulering är en primitivare mänsklig funktion eller ej.
När barnet utvecklas passeras olika utvecklingsstadier enligt tex Piaget där ett av de sista högre utvecklingsstadierna är stadiet när abstrakt tänkande börjar användas.
Vid demens försvinner gradvis förmågan i de högre stadierna tex abstrakt tänkande.
Frågar du en som håller på att bli dement vad betyder ordspråket " varför skall man inte gå över ån efter vatten" så får du till svar " man blir ju blöt om fötterna".
Patienten har börjat att tappa sitt abstrakta tänkande. Vid demens passeras utvecklingsstadierna baklänges.
Men förmågan att kon fabulera finns kvar länge o fungerar länge som att skydd att dölja det sviktande minnet och de bristande kognitiva funktionerna.
Dvs även hos den demente fyller storhjärna i luckorna trots att hjärnan har växlat ner på en primitivare nivå utvecklingsmässigt.
Sannolikt har förmågan att "fylla i luckorna" haft ett stort överlevnadsvärde utvecklingsmässigt genom årtusenden.
JM
JM, jag har definitivt inte missförstått dig. Skall det bringas ordning och reda i förståelsen av hjärnans och nervsystemets funktioner så måste man vara totalt stringent i språkbruk och i sin analys.
De primitiva funktionerna i hjärnan innefattar inte språkcentra eller musikcentra. Om en dement överhuvudtaget kan prata eller svara på en fråga eller uppfatta musik så beror det på att personen har en hjärna med funktioner som ligger över de primitiva funktionerna. Dessa högre och mer utvecklade funktioner har inte djur och har aldrig haft. Även om det abstrakta tänkandet blir lidande vid vissa sjukdomar så innebär det inte att dennes hjärna är likställd med djurens.
För att kunna förstå och ta till sig den kunskap och insikt som neurovetenskapen besitter så är det av yttersta väsentlighet att särskilja djurens nervsystem från människors. Det är av yttersta vikt av många skäl innefattande även etiska skäl.
Jag ville endast upplysa om att primitiva funktioner i nervsystem och hjärna har definition och det går inte att blanda ihop ord och använda dem hur som helst. Demens innebär nedsatta funktioner, inte att hjärnan helt plötsligt blivit en krokodils.
Om man är inne på att brist på förmåga till abstrakt tänkande innebär något som definieras som primitivt, så finns det etiska spelregler som mycket lätt kan sättas ur spel och det gjordes också så på 20-30-40-talet i Tyskland med tyska filosofers tänk från andra hälften av 1800-talet.
Jag skulle akta mig noga att använda ordet primitivt då det gäller Homo Sapiens och dess hjärnas förmågor och inom allt som har med DNA och fylogeni och utvecklingslära att göra.
Googlar man på på orden primitivt tänkande eller primitivt mänskligt tänkande så är detta den första länken man kommer till.
http://filosofia.fi/se/arkiv/text/2846På femte internationella religionskongressen i Lund i augusti 1929 yttrade numera avlidne professor Edv. Lehmann i ett inledande föredrag, däri han kastade en blick på nutida strömningar inom religionsvetenskapen, någonting om »Gelehrtenphantasien» samt tillade därvid att »die Gelehrtenphantasien sind ein sehr gefährliches Ding». Jag har erinrat mig detta yttrande med anledning av den franske akademikern Levy-Bruhls bekanta föredrag om »primitiv mentalitet» i Helsingfors denna vår, varigenom vissa teorier av nämnde lärde om s. k. primitiva folks tänkande hos oss erhållit aktualitet. Jag tror visserligen att »faran» i detta fall icke behöver överskattas.
Det är som taget från just den tidsepok där det primitiva ansågs som något dåligt och därmed skulle utrotas. Om man vill hjälpa evolutionen på traven så är det naturligt att eliminera det primitiva, var tankegångar för att skapa ett übermänniskosläkte utan det där primitiva och det är väl bra, eller? Ja, sådana frågor florerade och beroende på tankesätt så svarades det antingen ja eller nej på denna fråga.
Även om jag är övertygad om att du inte tänker i sådana banor angående det etiska så spelar det ingen roll. Själv vill jag snarast använda ordet basal istället. Man kan använda de basala funktionerna i hjärnan men för den skull är man inte primitiv.
I ekonomiska sammanhang används ordet primitiv och även i matematiken och där är det helt i sin ordning men då man kommer till människors utveckling så vill jag nog ta ett steg bakåt och inte använda ordet primitiv.
Mvh
Peter
JM skrev: ....
Peter nu flyger du iväg o läser in saker som bara finns i ditt huvud.
Piagets kognitiva utvecklingsteori för människan har haft stort genom slag världen över. Enligt teorin utvecklas barnet stegvis från primitiva utvecklingsfaser till allt mer avancerade kognitiva utvecklingssteg. 1. senso-motoriskt 0-2 år 2. preoperationellt 2-7 år 3. konkret operationellt stadium 4. formellt -abstrakt stadium.
Källa
http://pingpong.ki.se/public/pp/public_ ... 202011.pdf
citat:
"Ju längre demenssjukdomen fort-skrider desto svårare att utröna den
sjukes inre. Men de teoretiska psyko-analytiska resonemangen om demens som en omvänd utvecklingspsykologi, innebär att man kan betrakta demensen som en psykisk regress,
det vill säga en återgång till ett funktionssätt som ligger tidigare i utvecklingen,"
http://spf.inse.com/spf/textarkiv.nsf/U ... demens.pdf
Den demente patienten, som har regredierat o kan ej längre tänka abstrakt, kan trots att den befinner sig på primitivare kognitivt utvecklingssteg, dvs på konkret operationellt stadium, kon fabulera.
JM
Wiki skrev:Jean William Fritz Piaget, född 9 augusti 1896 i Neuchâtel, Schweiz , död 16 september 1980 i Genève, var en schweizisk pedagog, filosof, kunskapsteoretiker, biolog och utvecklingspsykolog.
petersteindl skrev:
Oavsett vilket, så är det användandet av ordet primitivt i detta sammanhang som jag vänder mig emot, precis som andra inom modern neurovetenskap också gör. Det är alltså inget speciellt för mig. Det är ett extremt värdeladdat ord som har medfört stora mänskliga tragedier på helt felaktiga grunder.
Mvh
Peter
IngOehman skrev:Och om man repeterar ett par, tre gånger så kan dessa återge hela
meningen. Jag är en i denna tredjedel.
mikro skrev:IngOehman skrev:Och om man repeterar ett par, tre gånger så kan dessa återge hela
meningen. Jag är en i denna tredjedel.
Första två eller tre gångerna förstod jag ingenting. Efter fem eller sex ggr förstod jag hela meningen och kunde höra det brittiska uttalet.
Jag tror att de allra flesta människor har förmåga att "anpassa" sig till distorsionen för att sedan kunna avkoda meddelandet utan facit, om man bara får höra det tillräckligt många ggr.
Morgan skrev:Nu när tråden sedan länge har torpederats av en gammal favorit i repris (Svante och IÖ snackar semantik/begreppsdefinitioner) så tar jag mig friheten att fortsätta i samma anda:
Jag vill som språkvetare försiktigt varna för att förlita sig alltför mycket på ords etymologi för att göra inferenser om dess nuvarande betydelse (intension, denotation, referens). Jag tror inte man hamnar fel i just det här fallet, men eftersom risken att hamna fel är så väldigt stor när man förlitar sig på detta sätt att resonera om betydelse, så är det enligt min mening bra att ta som vana att bara göra etymologin till en liten, liten del i sin begreppsanalys.
Låt mig ta två korta exempel.
'Porr' är bildat av grekiska 'porne' (sv. sköka, hora, prostituerad) och 'graphein' (beskriva, skildra, skriva). Termen myntades dock runt 1850 i det pryda akademiska England för att referera till en viss typ av objekt som man enkelt uttryckt inte ville ta i med tång - i alla fall offentligt.
Att hävda att all porr därför skildrar prostituerade, eller att allt skildrande av prostitution utgör porr, är förstås totalt genomdumt - så vad tillför egentligen etymologin till vår förståelse av begreppet 'porr'? Mycket lite!
'Patetisk'(1) av grek. 'Pathein' (en stark känsla) har i dagens svenska mycket lite att göra med ordet 'Patetisk' (2) som användes i Sverige fram till mitten av 1900-talet ungefär, och sedan dess fört en allt mer tynande tillvaro. En teaterbesökare som beskrev skådespeleriet som 'patetiskt' menade år 1900 att det var fyllt av starka känslouttryck och talade till våra känslor, medan den teaterbesökare som år 2013 beskriver skådespeleriet som 'patetiskt' nästan undantagslöst menar att det var i något avseende löjeväckande dåligt. I vissa ordböcker försöker man få det till att det är en så kallad ironisk användning av 'patetisk' som tagit över och blivit den gängse. Jag har dock specialstuderat betydelseglidningen och funnit att det är lite mer komplicerat än så.
Hellre än till etymologi bör man vända sig till exempelvis konkordansstudier och datalingvistiska metoder för att kartlägga bruket. För det ligger mycket i det Wittgenstein sade: “For a large class of cases—though not for all—in which we employ the word ‘meaning’ it can be defined thus: the meaning of a word is its use in the language” - eller som SEP förklarar: "In giving the meaning of a word, any explanatory generalization should be replaced by a description of use."
Eller som man skulle kunna förenkla det jag just skrev: Lägg ner normativiteten; var deskriptiva inte preskriptiva vad avser ords betydelse.
JM skrev:mikro skrev:IngOehman skrev:Och om man repeterar ett par, tre gånger så kan dessa återge hela
meningen. Jag är en i denna tredjedel.
Första två eller tre gångerna förstod jag ingenting. Efter fem eller sex ggr förstod jag hela meningen och kunde höra det brittiska uttalet.
Jag tror att de allra flesta människor har förmåga att "anpassa" sig till distorsionen för att sedan kunna avkoda meddelandet utan facit, om man bara får höra det tillräckligt många ggr.
Anpassningen till distorsionen, dvs den stör inte den relevanta perceptionen av den upplästa meningen, är en väckarklocka på det finns sannolikt fler distorsionstyper som hjärnan på olika sätt omedvetet filtrerar perception.
Det intressanta med reaktionerna på den förvrängda ljud-filen är just att de är så olika!
Jag hörde ingenting första gången jag lyssnade medan andra personer hörde meningen direkt
Det finns starka indikationen på att olika individer är mer känsliga för viss distorsion och andra är mer toleranta för annan distorsion.
Individernas olika sensibilitet perceptionsmässigt för olika distorsionstyper skulle kunna förklara mycket av åsiktsskillnaderna om rör-transistor, horn-slutenlåda mm.
JM
JM skrev:petersteindl skrev:
Oavsett vilket, så är det användandet av ordet primitivt i detta sammanhang som jag vänder mig emot, precis som andra inom modern neurovetenskap också gör. Det är alltså inget speciellt för mig. Det är ett extremt värdeladdat ord som har medfört stora mänskliga tragedier på helt felaktiga grunder.
Mvh
Peter
På vilket sätt är du relaterad till neurovetenskapen?
Vilka andra inom neurovetenkapen refererar du till i detta specifika fall.
Angående alternativa mer psykoanalytiskt orienterade utvecklingspsykologiteoretiker kan du läsa om i Johan Cullbergs bok Kris o utveckling. För övrigt ett standardverk som är bra att ha hemma.
JM
Wiki skrev:The word "basal" is preferred to the term "primitive", which may carry false connotations of inferiority or a lack of complexity.
petersteindl skrev:JM skrev:
På vilket sätt är du relaterad till neurovetenskapen?
Vilka andra inom neurovetenkapen refererar du till i detta specifika fall.
Angående alternativa mer psykoanalytiskt orienterade utvecklingspsykologiteoretiker kan du läsa om i Johan Cullbergs bok Kris o utveckling. För övrigt ett standardverk som är bra att ha hemma.
JM
Jag är inte knuten till neurovetenskapen annat än att jag gjort en djupdykning i ämnet.
Antonio Damasio och Joseph LeDoux är två exempel som jag kan referera till. Du kan läsa deras böcker om du känner för det. Eric Kandel är ett annat exempel.
Mvh
Peter
IngOehman skrev:Samma sak kan sägas; brist på etymologisk insikt kan lätt leda
till att ord förlorar sina betydelser (eller rättare sagt sin använd-
barhet) så att språket utarmas.
Ofta förlorar ord sin användbarhet/tydlighet partiellt innan de
tappar sin användbara betydelse totalt.
Ett harmlöst och lättförstått exempel är substantivet "jätte" som
nog praktiskt taget alla vet vad det är.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 18 gäster