JM skrev:Almen skrev:JM skrev:Almen skrev:Fast det är inte dubbelblint eftersom försöksledaren som sagt inte kan undgå att veta svaret på frågan som ställs. Dock måste enkelblindheten säkerställas, vilket görs genom att Hans hindras få information från testledaren.
Detta görs relativt enkelt på ett liknande sätt vid lyssningtester.
Förklara hur försökspersonen hindras från att få information från testledaren:
JM
Till exempel att testledaren säger ett neutralt ord eller bara höjer handen vid bytet. Men det beror på vilken typ av test det är.
På vilket sätt blev det problem på de tester du refererar till, och hur löstes det med dubbelblindhet? Jag är som sagt intresserad av testmetodik.
En dubbelblind studie / klinisk prövning innebär att såväl försöksperson/patient som forskare/försöksledare är ovetande om vilka försökspersoner som får den ena eller andra behandlingen. Dubbelblinda försök används vid psykologiska, medicinska och sociologiska studier för att externa faktorer inte skall störa experimentet.
En typisk dubbelblind studie är en placebokontrollerad läkemedelsprövning, där hälften av patienterna får overksamma tabletter (placebo) och hälften får verksamt läkemedel. Detta förutsätter bl.a. att placebo- och verksamma tabletter ser likadana ut och ges på samma sätt. Dubbelblinda studier anses mer trovärdiga, eftersom man eliminerar många subjektiva förväntanseffekter. Om försöksledaren är medveten om att aktiv behandling givits kan detta omedvetet förmedlas till försökspersonen.
Jämförelser mellan olika läkemedel
För att möjliggöra en dubbelblind studie mellan två olika läkemedel kan placebobehandling behöva läggas till. Om det ena läkemedlet ges i form av en tablett och det andra i en spruta ges patienterna både tablett och spruta. Det är då bara aktiv substans i sprutan eller tabletten. För att ett läkemedel som ges en gång om dagen ska kunna jämföras med läkemedel som ges flera gånger om dagen ersätts resten av dagsdoserna med placebo.
Det är även möjligt att koda studien på ett sådant sätt att de som ska analysera data inte heller vet vilken grupp som är vilken. På så sätt undviks bias även i dataanalysen. I vissa fall avkodas data i förtid, till exempel om försöksledarna ser en signifikant ökning av dödsfall eller allvarlig biverkan i ena gruppen. Det finns vetenskapliga tidskrifter som endast tar in artiklar som bygger på dubbelblindtest och randomisering[källa behövs].
Blindtest
Ett blindtest innebär att man testar en produkt av två eller flera producenter utan att provpersonerna vet vilken produkt som hör till vilken producent. Den som testar kan till exempel få fem numrerade muggar med julmust utan att veta mer om sorterna än vilket nummer muggen har. Här finns fortfarande en risk att försöksledaren påverkar provpersonerna eller tolkningen av deras svar.
------
Nu menar jag inte att alla tester i av Hifi produkter måste vara dubbelt blint. Men kunskapen om att det är inte så lätt att undvika försöksledareffekten är viktig att ha med sig.
JM
Kloka ord alltsammans, och som du skriver - kunskapen om riskerna är vik-
tiga att ha med sig.
Ju mer man vet om dem, desto lättare är det nämligen att undvika dem.
I LTS' tester sitter testledaren som regel bortvänd från lyssnarna och helt
stilla, i ett mörkt rum eller rum med dämpad belysning. Testledaren rör sig
alltså inte under testen och signalerar inga byten (annat än under tränings-
omgångar där lyssnarna får info om rådande signalväg) och testen går så till
att byten sker med jämna intervall således att de inte behöver annonseras.
Som regel vet inte testledaren vilket alternativ som spelas under lyssningen
(även om möjlighet finns att ta reda på det) utan kontrollerar det först i sam-
band med avgivna gissningar från lyssnarna.
Metoden har fungerat mycket bra under över 20 år, och även långt dessför-
innan. Syftet med metoden är inte att skapa ett pass/fail-scenario, utan att
på bästa möjliga sätt samla in kunskap för att kunna beskriva apparaten i
termer av vad den gör med musiksignalen. Det lyckas dock inte alltid att få
svar på det. Vissa apparater påverkar helt enkelt så lite att resultatet inte
kan säkerställas med tillräckligt säkerhet, och då är det inte rimligt att ändå
beskriva de upplevelser av ljudpåverkan som lyssnarna tyckt sig höra.
Det kan nämnas att ett vanligt missförstånd är att man kan "mäta" an appa-
talts kvalitet genom att titta på statistisken på fel- och rätt-gissningar. Men
även om det kan finnas samband så säger de bara något om säkerheten med
vilket de intryck som beskrivs kan påstås finnas.
Ett fel som är MYCKET litet kan t ex rendera en testsvarsserie om RRRRR-
RRRRR (tio riktiga gissningar i rad) i en singellyssnarsituation. Det är då lätt
att statistiken tolkas fel därvidlag - alltså som en indikation på att apparaten
måste färga väldigt mycket om en lyssnare svarar rätt varje gång.
Men så kan inte statistisken användas. Jag bara nämner det eftersom många
uppfattar eller tror att svarsseriens statistiska utseende mäter själva appa-
raten, men den är bara ett mätetal för statistiken själv, det vill säga för hur
säker man kan vara på att iakttagelserna* är beroende av någon egenskap
hos testobjektet, men inte för påverkans storlek.
Vh, iö
- - - - -
*T ex att apparaten färgar extremt mycket, eller att den färgar oerhört lite.
Så om en person säger sig uppfatta att apparaten färgar väldigt lite och gis-
sar rätt varje gång, medan en annan person säger sig höra att apparaten
färgar kollossalt mycket, men gissar helt fel i blindlyssningen, så betyder det
att det baserat på lyssningstesten, inte finns något skäl att tro att apparaten
färgar mycket, trots att den ena personen felfritt kunde detektera den var-
enda gång.
PS. Ursäkta att jag pladdrar istället för att skriva ekvationer.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
Hahahaha!
