Moderator: Redaktörer
Svante skrev:Ja, det där är ju sant, men når inte ända fram. Man kan bara låta bli att excitera EN resonans på det sättet i det allmänna fallet. Man skulle iofs kunna tänka sig flera bashögtalare, som var och en har i uppgift att spela smalbandigt runt varsin resonans, men placerade där respektive resonans inte exciteras. Ytterligare ett problem är det psykoakustiska; även om inte anläggningen exciterar resonanserna så gör andra ljud det. Det blir då en psykoakustisk missmatch mellan anläggningsljud och andra ljud. Sånt kan göra att det låter skumt och talar för passiva lösningar.
Tror jag.
JM skrev:...
Självklart att passiva rumsombyggarlösningar utifrån avancerade rumsmätaranalyser ger möjlighet till en akustisk bättre lösning.
Denna enkla ovan beskrivna rumsspecifika lösning är bättre än att slumpmässigt fördela subbasarna i rummet eller använda någon tumregel.
Kom ihåg att nästan inga vanliga dämpmaterial har ngn nämnbar effekt under 80 Hz.
En del försöker släcka ut tryckmaxima med fasvända frekvensselektiva subbasar men detta skapar bara nya problem i resten av rummet.
JM
galder skrev:Tips på appar kanske vore på sin plats?
Xenod skrev:JM skrev:...
Självklart att passiva rumsombyggarlösningar utifrån avancerade rumsmätaranalyser ger möjlighet till en akustisk bättre lösning.
Denna enkla ovan beskrivna rumsspecifika lösning är bättre än att slumpmässigt fördela subbasarna i rummet eller använda någon tumregel.
Kom ihåg att nästan inga vanliga dämpmaterial har ngn nämnbar effekt under 80 Hz.
En del försöker släcka ut tryckmaxima med fasvända frekvensselektiva subbasar men detta skapar bara nya problem i resten av rummet.
JM
Mineralull är ett vanligt dämpmaterial och det kan dämpa väldigt bra även i låga frekvenser.
PappaBas skrev:@JM
jag har läste både boken och hans övriga artiklar bla:
http://www.harman.com/EN-US/OurCompany/ ... ltsubs.pdf
http://www.harman.com/EN-US/OurCompany/ ... omsPt3.pdf
Problemet med dessa är att för att kunna bedriva forskning så arbetar man med för ideala rum. Detta är en begränsning de själva tar upp.
Det gör att min åsikt är att man skall läsa slutsatserna och undersökningarna mer för att få en förståelse för vilka mekanismer som finns inte som "absoluta" sanningar.
Riktiga rum har andra geometrier, dörrar, fönster och olika beskaffenhet i väggar.
JM skrev:Xenod skrev:Mineralull är ett vanligt dämpmaterial och det kan dämpa väldigt bra även i låga frekvenser.
Håller inte med dig map mineralulls ljuddämpande förmåga. Om jag minns rätt så under 80 hz är förmågan bara några procent av effekten vid 300 Hz. Men du säkert några snygga kurvor där du kan överbevisa mig. Det är andra klumpiga åtgärder som krävs under 80 Hz.
JM
aisopos skrev:JM skrev:Xenod skrev:Mineralull är ett vanligt dämpmaterial och det kan dämpa väldigt bra även i låga frekvenser.
Håller inte med dig map mineralulls ljuddämpande förmåga. Om jag minns rätt så under 80 hz är förmågan bara några procent av effekten vid 300 Hz. Men du säkert några snygga kurvor där du kan överbevisa mig. Det är andra klumpiga åtgärder som krävs under 80 Hz.
JM
Om nu inte jag fått något om bakfoten så ljuddämpar väl mineralull bra, men tjockleken måste vara en hygglig procent av våglängden ...
Så vid 20Hz med en våglängd på ca 17 meter, så blir det en tjock bit mineralull ...
Xenod skrev:JM skrev:Självklart att passiva rumsombyggarlösningar utifrån avancerade rumsmätaranalyser ger möjlighet till en akustisk bättre lösning.
Denna enkla ovan beskrivna rumsspecifika lösning är bättre än att slumpmässigt fördela subbasarna i rummet eller använda någon tumregel.
Kom ihåg att nästan inga vanliga dämpmaterial har ngn nämnbar effekt under 80 Hz.
En del försöker släcka ut tryckmaxima med fasvända frekvensselektiva subbasar men detta skapar bara nya problem i resten av rummet.
JM
Sen tycker jag diskussionen kring undertryckning av resonanser mha basmodulers placering är mycket intressant! Bra att du tar upp det mer JM (även om jag tycker det var mycket tramsigt med allt trollprat...)!
Ett viktigt koncept som saknas i din redogörelse JM är att man också kan undertrycka resonanserna genom att använda multipla basmoduler som driver resonansen i motfas. Dvs istället för att placera modulerna i resonansen tryckminimum så placerar man två eller flera moduler på samma avstånd från ett tryckminimum och dessa driver då resonansen i motfas eftersom resonansen växlar fas vid varje tryckminimum.
Xenod skrev:Det som fortfarande förbryllar mig lite i detta ämne pratet om att man vill ha många moder som är utspridda på ett bra sätt mellan 20-150Hz. Är det stora "glapp" i distributionen av moderna så skall detta innebära att dessa frekvenser blir undertryckta och spelas för svagt. Diskussionen finns t.ex. i Master Handbook of Acoustics. Har man jämnt distribuerade moder som man exciterar så får man en jämn tonkurva och det blir bra, var väl typ min tolkning av avsnittet.
Men om man nu försöker undertrycka vissa av moderna genom att inte excitera dem eller genom att driva dem i motfas, varför blir då inte de andra moderna totalt dominerande? Eller det kanske de blir, det kanske blir apdåligt att bara ta hand om resonanserna mellan två begränsningsytor men har starka resonanser mellan övriga 4? Alltså att när man väl börjar behandla resonanser så får man behandla alla de starka resonanserna i nån grad, för att få ett acceptabelt slutresultat?
Eller är det så att man driver resonanserna "lagom" mycket när man placerar sina basmoduler smart? De finns med och förstärker vissa frekvenser fortfarande men "lagom" mycket och utan ett störande avklingningsbeteende?
Svante skrev:aisopos skrev:Om nu inte jag fått något om bakfoten så ljuddämpar väl mineralull bra, men tjockleken måste vara en hygglig procent av våglängden ...
Så vid 20Hz med en våglängd på ca 17 meter, så blir det en tjock bit mineralull ...
Njaej, mineralullen måste placeras där det finns partikelrörelse, dvs inte intill en vägg. Med en plan våg i fri rymd absorberar en 5 cm tjock mineralullsskiva lika mycket när låga frekvenser tränger igenom den som när höga gör det. Men intill en vägg finns även en reflekterad våg vars partikelhastighet är motsatt den infallande vågens och därför finns ingen partikelrörelse nära väggen relativt våglängden. Skivan behöver alltså inte vara tjock, men den ska sitt på rätt ställe.
Detta ställe kan dock vara olämpligt av andra skäl. Vem vill ha en gullfiberboll hängande mitt i rummet?
Lösningen blir att göra absorbenter som är tryckdrivna i stället, man har ju tryckmax intill väggen.
JM skrev:Backman noterar "iskallt" att det är dumt att trycksätta rummet där vi inte är o lyssnar. Detta energislöseri leder bara till problem. Cardioider kan ha en funktion relativt resonanser från lägsta resonansen upp till 80 Hz och mellan 80-300 där vi har spatial riktningskänslighet.
music4ever skrev:JM skrev:Backman noterar "iskallt" att det är dumt att trycksätta rummet där vi inte är o lyssnar. Detta energislöseri leder bara till problem. Cardioider kan ha en funktion relativt resonanser från lägsta resonansen upp till 80 Hz och mellan 80-300 där vi har spatial riktningskänslighet.
Det förutsätter ju att man inte vill kunna lyssna väl i hela rummet.
Sen undrar jag om det finns något rum i Sverige som är byggt efter de ideér som du framfört på sistone? För mig är det totalt ointressant om massa tekniska förklaringar inte korrelerar med hörselintrycket.
JM skrev:Xenod skrev:JM skrev:Självklart att passiva rumsombyggarlösningar utifrån avancerade rumsmätaranalyser ger möjlighet till en akustisk bättre lösning.
Denna enkla ovan beskrivna rumsspecifika lösning är bättre än att slumpmässigt fördela subbasarna i rummet eller använda någon tumregel.
Kom ihåg att nästan inga vanliga dämpmaterial har ngn nämnbar effekt under 80 Hz.
En del försöker släcka ut tryckmaxima med fasvända frekvensselektiva subbasar men detta skapar bara nya problem i resten av rummet.
JM
Sen tycker jag diskussionen kring undertryckning av resonanser mha basmodulers placering är mycket intressant! Bra att du tar upp det mer JM (även om jag tycker det var mycket tramsigt med allt trollprat...)!
Ett viktigt koncept som saknas i din redogörelse JM är att man också kan undertrycka resonanserna genom att använda multipla basmoduler som driver resonansen i motfas. Dvs istället för att placera modulerna i resonansen tryckminimum så placerar man två eller flera moduler på samma avstånd från ett tryckminimum och dessa driver då resonansen i motfas eftersom resonansen växlar fas vid varje tryckminimum.
Försökte medvetet undvika det du tar upp mest för jag delvis ännu inte har ett helhetsgrepp över bla hur basmoduler i motfas fungerar i rummet utanför den egentliga egenskapen att släcka viss resonans. Anar en hel del problem.
Misstänker att det var det Svante försökte ta upp att viss det går släcka ut en viss resonans i rummet med ett smalt bandpassfiter men det finns oönskade effekter på bla ursprungsljudet.
Kan resonansproblemen lösas med 4 subbar utan motfas är mycket vunnet.
Fokuserat basljud med ett antal supercardiod subbasar vore inte fel. '
Backman noterar "iskallt" att det är dumt att trycksätta rummet där vi inte är o lyssnar. Detta energislöseri leder bara till problem. Cardioider kan ha en funktion relativt resonanser från lägsta resonansen upp till 80 Hz och mellan 80-300 där vi har spatial riktningskänslighet.
Juha Backman, "Low-frequency polar pattern control for improved in-room response", presented at the AES 115th Convention, New York, 2003 October 10-13, preprint 5867:
"As a summary of the results presented above for the room-speaker interaction it can be stated that cardioid source has more immunity against changes in source placement or room absorption in sparsely modal range. Below the lowest mode the cardioid speaker does not have any advantage over the monopole source, but both exhibit higher output and less source position dependence than the dipole speaker. These results indicate that creating a loudspeaker that has unidirectional polar pattern in the sparsely modal region and omnidirectional below the lowest mode represents a good compromise between low-frequency output capability and avoiding room coloration effects."
JM
JM skrev:Litet tips hur du enkelt kan få bra ljud under 80 Hz, utan att bygga om rummet eller bruk av avancerad mätutrustning, genom smarta subwooferplaceringar.
Internettrollen finns bara om de matas. Ingen mat o internettrollen är döda.
Likadant är det med resonanserna under 80 Hz i det lilla rummet. Rumsresonanserna skapar bestämda rumsspecifika tryckmaximum o tryckminima.
Förenklat har rumsresonanserna har en trevlig egenskap - de har alltid sina tryckmaximum o tryckminimum på samma plats i det aktuella rummet för en given frekvens.
Dvs subwoofern matar rumsresonanserna olika mycket beroende på placeringen i rummet. Så med subwoofern placerad i tryckmaximum förstärks resonansen o i tryckminimum stimulerar subwoofern resonansen minst.
Med en mobiltelefon med hyffsad mikrofon o en enkel ljudtrycksapp samt en nerladdad tongenerator kan de mest störande resonanserna identifieras. Ställ in på tongeneratorn på den mest störande resonansfrekvensen. Möjligen bör subwoofern flyttas för bästa stimulering av resonansen. Gå runt i rummet o mät ljudtrycket. Exakta absolut värden är ointressanta. Relativa ljudtryck duger gott. På platsen där ljudtrycket är minst har vi ett tryckminimum. Obs tryckminimum behöver inte vara på golvet utan kan var som helst i rummet.
Här eller i närheten bör första subwoofern placeras. Därefter kan övriga resonanser identifieras o minimeras med ytterligare subwoofers. Flera studier har visat att sällan behövs fler än 4 subwoofers.
F Toole - Sound Reproduction: The Acoustics and Psychoacoustics of Loudspeakers and Rooms – August 22, 2008 s 216 ff
Internettrollen finns bara om de matas. Ingen mat o internettrollen är döda.
JM
JM skrev:Xenod skrev:JM skrev:...
Självklart att passiva rumsombyggarlösningar utifrån avancerade rumsmätaranalyser ger möjlighet till en akustisk bättre lösning.
Denna enkla ovan beskrivna rumsspecifika lösning är bättre än att slumpmässigt fördela subbasarna i rummet eller använda någon tumregel.
Kom ihåg att nästan inga vanliga dämpmaterial har ngn nämnbar effekt under 80 Hz.
En del försöker släcka ut tryckmaxima med fasvända frekvensselektiva subbasar men detta skapar bara nya problem i resten av rummet.
JM
Mineralull är ett vanligt dämpmaterial och det kan dämpa väldigt bra även i låga frekvenser.
Håller inte med dig map mineralulls ljuddämpande förmåga. Om jag minns rätt så under 80 hz är förmågan bara några procent av effekten vid 300 Hz. Men du säkert några snygga kurvor där du kan överbevisa mig. Det är andra klumpiga åtgärder som krävs under 80 Hz.
JM
JM skrev:Du har nog missat ngt? Mina påståenden är till skillnad från många tyckanden här på faktiskt förankrat i ffa medicinska o psykologiska forskningen. Men jag kan ha förståelse för att det inte är helt lätt omvärdera vissa "sanningar".
JM
music4ever skrev:Alla med basala kunskaper vet att inom stort sett alla forskningsområden så finns det olika resultat och det är sällan 100% av alla forskare ställer sig bakom ett slutgilltigt svar. Utan det finns olika svar beroende på en massa saker (olika metoder, olika hur man ställer frågan, olika hur man tolkar de resultat man får, etc etc).
Därför tycker jag det är ointressant när någon kommer med "sanningen" (som han/hon läst sig till av ett fåtal forskare/människor) om vi inte själva få testa och se om vill håller med om det. Till exempel så är det (ofta) rätt stora skillnader hur svanå bygger sina rum mot t ex Öhman. Båda har sin förklaring varför de gör som de gör, så då är det upp till mig själv att testa och se vad jag själv föredrar.
PerStromgren skrev:music4ever skrev:Alla med basala kunskaper vet att inom stort sett alla forskningsområden så finns det olika resultat och det är sällan 100% av alla forskare ställer sig bakom ett slutgilltigt svar. Utan det finns olika svar beroende på en massa saker (olika metoder, olika hur man ställer frågan, olika hur man tolkar de resultat man får, etc etc).
Därför tycker jag det är ointressant när någon kommer med "sanningen" (som han/hon läst sig till av ett fåtal forskare/människor) om vi inte själva få testa och se om vill håller med om det. Till exempel så är det (ofta) rätt stora skillnader hur svanå bygger sina rum mot t ex Öhman. Båda har sin förklaring varför de gör som de gör, så då är det upp till mig själv att testa och se vad jag själv föredrar.
Jovisst är det så. Man bör prova att äta allt, inte läsa vad andra rekommonderar. Skit kanske är gott? Man bör prova alla mediciner själv, inte gå på vad andra säger funkar. Man bör prova att dra i alla spakar på jobbet, inte gå på vad handboken säger . Etc.
Lite heller aldrig på en betald konsult!
PS. Hur bar du dig åt när du skrev din C-uppsats, förresten? Testade du allt själv?
Perfector skrev:PerStromgren skrev:music4ever skrev:Alla med basala kunskaper vet att inom stort sett alla forskningsområden så finns det olika resultat och det är sällan 100% av alla forskare ställer sig bakom ett slutgilltigt svar. Utan det finns olika svar beroende på en massa saker (olika metoder, olika hur man ställer frågan, olika hur man tolkar de resultat man får, etc etc).
Därför tycker jag det är ointressant när någon kommer med "sanningen" (som han/hon läst sig till av ett fåtal forskare/människor) om vi inte själva få testa och se om vill håller med om det. Till exempel så är det (ofta) rätt stora skillnader hur svanå bygger sina rum mot t ex Öhman. Båda har sin förklaring varför de gör som de gör, så då är det upp till mig själv att testa och se vad jag själv föredrar.
Jovisst är det så. Man bör prova att äta allt, inte läsa vad andra rekommonderar. Skit kanske är gott? Man bör prova alla mediciner själv, inte gå på vad andra säger funkar. Man bör prova att dra i alla spakar på jobbet, inte gå på vad handboken säger . Etc.
Lite heller aldrig på en betald konsult!
PS. Hur bar du dig åt när du skrev din C-uppsats, förresten? Testade du allt själv?
Bra skrivet.
4 miljarder flugor kan omöjligt ha fel.![]()
Ät skit, det är både gott och nyttigt
PerStromgren skrev:Jovisst är det så. Man bör prova att äta allt, inte läsa vad andra rekommonderar. Skit kanske är gott? Man bör prova alla mediciner själv, inte gå på vad andra säger funkar. Man bör prova att dra i alla spakar på jobbet, inte gå på vad handboken säger . Etc.
Lite heller aldrig på en betald konsult!
PS. Hur bar du dig åt när du skrev din C-uppsats, förresten? Testade du allt själv?
music4ever skrev:PerStromgren skrev:Jovisst är det så. Man bör prova att äta allt, inte läsa vad andra rekommonderar. Skit kanske är gott? Man bör prova alla mediciner själv, inte gå på vad andra säger funkar. Man bör prova att dra i alla spakar på jobbet, inte gå på vad handboken säger . Etc.
Lite heller aldrig på en betald konsult!
PS. Hur bar du dig åt när du skrev din C-uppsats, förresten? Testade du allt själv?
Har jag sagt man ska släppa allt och falla fritt mellan olika åsikter? Nej, det sa jag inte. Det jag sa var att man måste värdera de påståenden som framförs och framförallt inse att ingen forskning är hundraprocentig.
I vår c-uppsats så tog vi upp ofta och problematisera kring våra egna bias, hur val av metod kan påverka, hur vår tolkning av matrialet kan påverka, hur valet av forskning och analysmetod påverkar, etc. Jag hade nog velat haft mer av detta men hon jag skrev med tyckte det räckte.
PerStromgren skrev:music4ever skrev:Alla med basala kunskaper vet att inom stort sett alla forskningsområden så finns det olika resultat och det är sällan 100% av alla forskare ställer sig bakom ett slutgilltigt svar. Utan det finns olika svar beroende på en massa saker (olika metoder, olika hur man ställer frågan, olika hur man tolkar de resultat man får, etc etc).
Därför tycker jag det är ointressant när någon kommer med "sanningen" (som han/hon läst sig till av ett fåtal forskare/människor) om vi inte själva få testa och se om vill håller med om det. Till exempel så är det (ofta) rätt stora skillnader hur svanå bygger sina rum mot t ex Öhman. Båda har sin förklaring varför de gör som de gör, så då är det upp till mig själv att testa och se vad jag själv föredrar.
Jovisst är det så. Man bör prova att äta allt, inte läsa vad andra rekommonderar. Skit kanske är gott? Man bör prova alla mediciner själv, inte gå på vad andra säger funkar. Man bör prova att dra i alla spakar på jobbet, inte gå på vad handboken säger . Etc.
Lite heller aldrig på en betald konsult!
PS. Hur bar du dig åt när du skrev din C-uppsats, förresten? Testade du allt själv?
IngOehman skrev:Fakta bör alltid accepteras som sanna, men det betyder inte att allt är guld som glimmar.
Bara för att något är formulerat som vore det fakta så betyder det inte att det är det.
Problemet är ju att de som skriver texter också är människor, och gör samma misstag som många av dem som läser texter - de drar (i förekommande fall) slutsatser som är otillåtna att dra. Det är därför man ibland behöver undersöka saker själv för att det skall finnas något alls att dra slutsatser ifrån.
IngOehman skrev:Men om du promt vill veta hur skit smakar (vill du verkligen det?) så lär du dock vara tvungen att smaka, och OM du gör det, och skriver om det, så hoppas jag de som läser det du skrivit är förnuftiga nog att förstå att du, oavsett hur du formulerar dig, inte kan beskriva något annat än hur just DU upplevt smaken, att just den skit du ätit smakat. Det betyder inte att all skit smakar som just den du provätit, eller att någon annan hade upplevt smaken som du gjorde det.
vill man vara vetenskapligt så får man lov att göra det.
Vh, iö
IngOehman skrev:Förstår du skillnaden?
IngOehman skrev:Det är bara om man vill veta hur det smakar som man behöver smaka.
Svante skrev:IngOehman skrev:Det är bara om man vill veta hur det smakar som man behöver smaka.
Fast eftersom smakupplevelser i så hög grad beror av luktsinnet kan man kanske få en rätt bra approximation genom att extrapolera. Visserligen kommer eventuell, sälta, syra, sötma eller beskhet att passera obemärkt, men det kan det nog vara värt.
PerStromgren skrev:Du skrev inte "värdera", du skrev "testa själv", vilket jag reagerade emot. Att behöva prova allt själv innebär att inga fakta accepteras som varande sanna. Det gör livet oerhört besvärligt. Att värdera utsagor gör nog alla, vare sig de säger det eller inte. Jag var en vag känsla av att du inte värderar mina utsagor lika högt som din konsults, t. ex.
music4ever skrev:PerStromgren skrev:Du skrev inte "värdera", du skrev "testa själv", vilket jag reagerade emot. Att behöva prova allt själv innebär att inga fakta accepteras som varande sanna. Det gör livet oerhört besvärligt. Att värdera utsagor gör nog alla, vare sig de säger det eller inte. Jag var en vag känsla av att du inte värderar mina utsagor lika högt som din konsults, t. ex.
Hur får du ihop detta?
1. Inom stora delar av all forskning så finns det motstridiga åsikter och resultat. Eller menar du, på allvar, att all forskning har 100%igt homogent svar?
Därför får man värdera själv eller som i detta fallet, testa själv. Eller påstår du att du har läst vilken högtalare som är bäst för dig och köpt den utifrån det utan att lyssna alls? Samma kan man säga om alla sk "tekniska fördelar" som olika bildprocesseringskretsar påstår göra. Hur kan du bedöma om det de påstår stämmer om du inte testar själv?
PerStromgren skrev:Vad jag menar är att man måste bestämma sig för att lita på något som någon annan kommit fram till och börja där. Jag litar på en massa resultat, kanske speciellt då jag inte har tid eller lust att ta reda på det själv. Att vara skeptisk mot det mesta man läser blir tungt i längden.
Vad litar du på?
PerStromgren skrev:Dessutom är det värt att notera att vi ofta diskuterar vad som är bäst när det kommer till inköp. Hur kan man göra det om man måste prova allt själv?
music4ever skrev:PerStromgren skrev:Vad jag menar är att man måste bestämma sig för att lita på något som någon annan kommit fram till och börja där. Jag litar på en massa resultat, kanske speciellt då jag inte har tid eller lust att ta reda på det själv. Att vara skeptisk mot det mesta man läser blir tungt i längden.
Vad litar du på?
Jag litar inte på någon till 100 procent och jag förutsätter att alla med vetenskapligt sinne göra samma sak. Sen kan jag lita mer på en viss forskare, grupp eller inriktning än andra. T ex så är mitt förtroende för genusvetenskapen extremt låg, då jag upplever att den i stora delar snarare är en biasstyrd ideologisk inriktning än vetenskap. Däremot så är mitt förtroende hög för seriösa forskare som Steven Pinker, Robert Sapolsky mfl.
Man ska alltid vara skeptisk och kritisk ifrågasättande.
FBK skrev:Jag litar inte på någon då de inte har mina sinnen, de är personliga. Och eftersom vi är på ett ljudforum så tillägger jag att jag pratar ljud nu och inget annat.
PerStromgren skrev:Visst. Varför litar du på dig själv?
music4ever skrev:PerStromgren skrev:Dessutom är det värt att notera att vi ofta diskuterar vad som är bäst när det kommer till inköp. Hur kan man göra det om man måste prova allt själv?
Jag vet inte vad du gör. Jag väljer ut vad som är intressant och så testar jag det själv. Självfallet så går det alltid göra bättre och mer men så länge jag blir nöjd så har jag lyckats.
PerStromgren skrev:Visst. Varför litar du på dig själv?
lennartj skrev:Vad baserar du dina val på då?
Varifrån inhämtar du informationen som får dig att tycka att vissa produkter är intressantare än andra för dig att testa? Vems information litar du på?
lennartj skrev:Vad baserar du dina val på då?
Varifrån inhämtar du informationen som får dig att tycka att vissa produkter är intressantare än andra för dig att testa? Vems information litar du på?
Kevin_Mitnick skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:Det är bara om man vill veta hur det smakar som man behöver smaka.
Fast eftersom smakupplevelser i så hög grad beror av luktsinnet kan man kanske få en rätt bra approximation genom att extrapolera. Visserligen kommer eventuell, sälta, syra, sötma eller beskhet att passera obemärkt, men det kan det nog vara värt.
Surströmming?
Svante skrev:Kevin_Mitnick skrev:Surströmming?
Ja, det är ett annat exempel som det räcker att lukta på.
Svante skrev:Kevin_Mitnick skrev:Svante skrev:
Fast eftersom smakupplevelser i så hög grad beror av luktsinnet kan man kanske få en rätt bra approximation genom att extrapolera. Visserligen kommer eventuell, sälta, syra, sötma eller beskhet att passera obemärkt, men det kan det nog vara värt.
Surströmming?
Ja, det är ett annat exempel som det räcker att lukta på.
Almen skrev:Svante skrev:Kevin_Mitnick skrev:
Surströmming?
Ja, det är ett annat exempel som det räcker att lukta på.
Fast poängen där var väl att surströmming inte alls smakar som det luktar?
Svante skrev:...och jag nöjer mig med det, jag smakar inte på saker som luktar s**t.
Svante skrev:...och jag nöjer mig med det, jag smakar inte på saker som luktar s**t.
Användare som besöker denna kategori: Bing [Bot] och 15 gäster