Varför låter det så illa?

[Ogjort]

Vi kom in på en sak i en annan tråd...

Vi har idag bättre produktionsverktyg än någonsin. Även tillgängliga för en långt mindre peng än någonsin tidigare. Ändå låter väldigt mycket inspelad musik sämre idag än någonsin förut. Kanske den mesta musiken - i alla fall inom den breda "säljande" populärmusiken.

Hur kan det ha blivit på det viset?
Jag har funderat väldigt mycket på den saken - och har några tankar:

"Loudness War" är förstås en stor bov i dramat, kanske den största - men inte den enda, tror jag.

Backar vi till 1950-talet, tidigt 1960-tal, då det faktiskt gjordes en del förträffliga inspelningar, så existerade knappt klangbearbetning i postproduktion, annat än ev. vid graveringstillfället. Och då via filter i plåtlådor, stora som hus...
Men vid själva inspelningen förlitade man sig på rumsakustik och mikrofonplacering. Högtalare och annan "monitorutrustning" hade sannolikt stora brister, så att börja pilla med "soundet" i postproduktion var vanskligt och osäkert. Så det fick vara som det var. För säkerhets skull, lät man bli att göra något..?

Men vartefter mångkanalsinspelning och själva musikstudion blev produktionsplats, kunde man börja experimentera med ett ökande antal manicker som kreativa verktyg. Och samtidigt började man därmed addera allehanda oönskade "fel" i kedjan - på köpet så att säga. Och som en följd av allt detta blev också lyssningssituationen oerhört viktig och avgörande.
Ingen vill ju medvetet att det ska låta illa - men... vad är det "vi" lyssnar på egentligen vid alla avgöranden och bedömningar? Kontrollrummets högtalare och akustik blev en jättefaktor för slutresultatet. Och har man passerat ett antal studior genom livet så är det övertydligt att ur de aspekterna finns oftast mycket övrigt att önska. De flesta, vill jag säga, produktionsplatser låter lite hipp som happ. (läs illa) Så hur vet någon vad de egentligen åstadkommer?

Jag skulle vilja säga att även monitorsystemens brister är en stor bov i ljudförstörelsen.

Jag tror att: Om vi kunde lyssna på massor av musik i just den miljö den tillverkades, så skulle den låta betydligt bättre än när den sedan flyttats till annan uppspelningsutrustning.
(det är ju därför "filosofin" bakom MQA t.ex. blir så oerhört fånig - som det lät i studion... Johejdu )
Jag kan tänka mig att någon form av "standardisering" skulle mildra eländet.
Hur nu det skulle kunna gå till?

Sen har vi problemet med gemene mans (och många "proffs") problem med att skilja ljudkvalitet från musik och "framgång". En låt som säljer miljooooooner måste väl låta bra? Därför måste vi lära oss att låta likadant. Vi vill ju också sälja.
Automatiska masteringstjänster på nätet t.ex. innehåller ofta möjligheten att "matcha" skruvandet till vald förebild. Så - vi tar en superhit - så får vi den här att låta lika "bra".

Vandrar man runt på olika - inte minst, hempularforum på nätet, så handlar det ofta om att få reda på hur man efterliknar något som uppnått stor försäljningsframgång. Sådant måste väl låta... bra!

Samma inom ytterst seriös ljudproduktion.
"Nu har vi gjort en podd som växer och verkar bli framgångsrik. Så istället för att spela in själva vänder vi oss nu till er, så det ska låta "professionellt".
Så spelar man in fina röster som INTE låter som demolerad reklamradio.
Nä, vet ni vad: Sådär låter det inte "professionellt". Kan ni inte? Då går vi någon annanstans.
Så (motvilligt) skruvar man, nyttjar proximityeffekten, tokkomprimerar, och totalförstör ljudet.
DÅ - blir kunden nöjd och förstår att NU är vi proffs.

Det uppstår ett ljudideal baserat på kommersiell framgång och hur det redan låter i omvärlden istället för på konkret ljudkvalitet.

Jag, Ingvar Öhman och Lars Mossberg, hade en lång diskussion om detta inför vår knastertorra podd om ljud. Hur ska vi göra? Ska vi visa på något annorlunda - med risk för att: Här sitter gamla gubbar och talar om ljudkvalitet, och så kan de inte ens spela in en podd som låter "professsionellt"! Jisses!

Det blev många diskussioner fram och tillbaka, innan vi bestämde oss för att ändå "chansa".

Och visst kommer det synpunkter. Typ:
Hörrni - det låter som att Mossan rör sig. Hur kommer det sig?
Jo - det är för ATT han rör sig

Det är så ovanligt att det finns inte...

Hemstudioforum består huvudsakligen av: Den som har flest pluggar när hen dör - vinner!
Att egalisera, kopiera, masteringsgurubeundra, och därmed sabotera alla möjligheter som dagens produktionsutrustning möjliggör.

Vilka pluggar ska jag använda för att få till ett "bra" gitarrljud/sångljud/trumsound?

Och jag vill påstå att:
En jättebov i dramat är hejdlösa brister i lyssningsutrustningen.

Folk hör inte vad de egentligen gör - och därför blir det som det blir.

Tankar om detta?

[JM]

I egenskap som senior neuroforskare, läkare och psykolog sedan 40 år är det inte svårt att hitta några viktiga fysikaliska och psykologiska variabler hur det kommer sig att det låter så illa.
1 Stereoljud mix/reproduktion är den initiala boven.
2 Konstgjorda reflexer i samma lokalisation som direkt ljudet i stället för 60 grader lateralt. Alla studier visar att lägga reflexer i samma lokalisation som direktljudet ger sämsta spatiala upplevelsen relativt alla andra lokalisationer.
3 Lådhögtalare i produktion-ledet och reproduktions-ledet där rumsbidragens viktiga spatiala frekvenser med korrekta frekvenser över 1000 Hz saknas.

Med 5 kanaler (ej hembio lösningar) kan ett betydligt ljud skapas i dagens små lyssningsrum. Mittkanal mycket riktad + 2 mycket riktade sidohögtalare + 2 laterala 60 graders reflexhögtalare med ca 20 ms fördröjning. Studier ger inget stöd för att reflexer från framvägg, tak eller bakvägg tillför någon positiv spatial upplevelse snarare tvärtom Lokki mfl. Hembiolösningarna med en skog högtalare är mer till för att återge häftiga artificiella film effekter än att återge naturligt spatialt ljud.

JM

[LeifB]

Har väl diskuterats mycket om kvaliteten på inspelat matrial här. Det är ingen underdrift att den är undermålig för oss audiofiler.
Dagens ungdomar bryr sig inte. Det är väl på väg att bli mono på allt till slut.
Sen har vi all streaming på nätet. Gratis tjänsten är ju typ undermålig kvalite.
Några få betalar för att få bättre kvalite. Främst vi som är äldre och har upplevt stereo eran på 70-90-talet.
Hifiklubben har tappat många kunder och de blir tvingade att försöka lära ungdomar att stereo är bra.
Det är svårt att lära ungdomarna att tycka om musik och hifi rent allmänt.
Visst har väl illigal nedladdning av musik bidragit till flera artister inte har känt att det vara lönsamt att producera högkvalitativ musik. Eller så har de dragit ner på kostnaden och då har kvaliten blivit sämre.
Artisterna har känts sig tvungna att köra livespelningar för att klara sig ekonomiskt.
Artisterna har inget intresse av att serva oss med hög teknologi på inspelningar när dom inte får betalt för mödan. Dom mer kända äldre artisterna har fortfarande råd att anlita en erkänd duktig mixer.

[Ronnie]

Jag tror ju då att problemet är sisådär trefaldigt:
-Folk blir inte övertygade om att det är rimligt att få till välljud nånstans även om de besökt nån HiFi-entusiast som inbillat sig att han fått till just det -genom att köpa den populäraste CD-spelaren och den knäppaste diffusorn
-Folk är inte så intresserade av skönhet hos ljud utan fokuserar mer på melodier och lyrik
-Det blir mest de apa-efterfenomen, som du skriver om, och allmänt kaos därför

[RJohan]

Backar vi till 1950-talet, tidigt 1960-tal, då det faktiskt gjordes en del förträffliga inspelningar, så existerade knappt klangbearbetning i postproduktion, annat än ev. vid graveringstillfället. Och då via filter i plåtlådor, stora som hus...
Men vid själva inspelningen förlitade man sig på rumsakustik och mikrofonplacering. Högtalare och annan "monitorutrustning" hade sannolikt stora brister, så att börja pilla med "soundet" i postproduktion var vanskligt och osäkert. Så det fick vara som det var. För säkerhets skull, lät man bli att göra något..?

Jag som är stor diggare av just denna tids inspelningar anser att det är just tack vare att man inte hade mökligheter till någon vidare manipulation av ljudet som gjorde att det låter så bra! Jämför senare tiders 'audiofilbolag' som Opus 3 eller Chesky, som ju har ungefär samma tillvägagångssätt.

[hifikg]

...Dom mer kända äldre artisterna har fortfarande råd att anlita en erkänd duktig mixer.

Men inte storheter som ABBA

[hifikg]

...-Folk är inte så intresserade av skönhet hos ljud utan fokuserar mer på melodier och lyrik...

Det är väl just det som kräver bra återgivning av välgjorda inspelningar. Superkomprimering gör det omöjligt att följa melodier och än svårare att hänga med i texterna.

[peterh]

Bra analys av ogjort!

Kan tillägga attt nutidens ungdomar ofta saknar referenser av verklig musik, enda som lyssnas på är studiokonstruktioner
med mosat ljud.

Jag saknar 60-talets musikskola och den musik som skapades av dåtidens ungdomar.

[petersteindl]

Ungdom av idag konsumerar musik på språng d v s mobilt. De jag pratat med skulle aldrig kunna tänka sig att sitta still i ens 15 minuter för att lyssna på musik i nån slags stereo. Farsan har en stereo och han kan sitta och lyssna, heter det.
Ok, har du någon kompis som sitter och lyssnar på musik i stereon?
Nä, känner ingen och har aldrig hört talas om det.

Själv har de inte ens vid något tillfälle i hela sitt liv suttit och lyssnat på musik. Det är helt otänkbart säger de.

Det lyssnas i lurar på språng. Det lyssnas i bilen. Men mest fibblas det med mobilen. Tjejerna tar selfies. Spel och dator och snacka i mobilen och surfa i mobilen. Begreppet ”låter bra” är det ingen som vet vad det betyder. Ungarna till en 60-årig hifinörd har hört talas om begreppet. Farsan håller på med sånt. Jaha, är det inget för dig frågar jag då. Då får jag en konstig undrande blick. Vem f_n vill va som farsan?

[Imperial-Blomman]

Ja kan inte så mycket om inspelning å produktion.
Men när man ser dagens studios så tror man att man snart e framme på mars.
Både hårdvaru mässigt å mjukvarumässigt.

De e så mycket grejjer att man smäller av.

Åsså har vi hardcore inspelarna Bo Hansson R.I.P å Didrik De Geer mfl.
Som gjort fantastiska inspelningar oftast i kyrkor.


Går de inte å få till nån medel väg mellan dessa så att man i framtiden
Kan få ett lagom ljud.
Vi e ju så jävla bra på lagom annars.

[Ogjort]

Ungdom av idag konsumerar musik på språng d v s mobilt. De jag pratat med skulle aldrig kunna tänka sig att sitta still i ens 15 minuter för att lyssna på musik i nån slags stereo. Farsan har en stereo och han kan sitta och lyssna, heter det.
Ok, har du någon kompis som sitter och lyssnar på musik i stereon?
Nä, känner ingen och har aldrig hört talas om det.

Själv har de inte ens vid något tillfälle i hela sitt liv suttit och lyssnat på musik. Det är helt otänkbart säger de.

Det lyssnas i lurar på språng. Det lyssnas i bilen. Men mest fibblas det med mobilen. Tjejerna tar selfies. Spel och dator och snacka i mobilen och surfa i mobilen. Begreppet ”låter bra” är det ingen som vet vad det betyder. Ungarna till en 60-årig hifinörd har hört talas om begreppet. Farsan håller på med sånt. Jaha, är det inget för dig frågar jag då. Då får jag en konstig undrande blick. Vem f_n vill va som farsan?

Jag tror inte man bör generalisera "ungdom av idag" på det viset. Det finns alla sorter.
Och skillnaden mot tidigare generationer är troligen inte så stor. Det har alltid - mer eller lite mindre - varit relativt få människor som har ett genuint djupt musikintresse. Även om det på "min" tid ofta fanns en stereoanläggning i hemmet, så hade de flesta musik "på". Inte satt de ner och lyssnade koncentrerat.
Så det är nog ungefär lika många idag som... alltid. Och som alltid, är ungdomar i majoritet som festivalbesökare med levande musik.
Några för att verkligen lyssna på musiken - många egentligen av andra orsaker. Det råkar bara vara musik "på" - samtidigt.

Men oavsett om personen har ett specialmusikintresse eller inte så vill jag citera Lars Mossberg:

Det finns ingen som tycker att det är dåligt när det låter bra.

[Imperial-Blomman]

Då får jag en konstig undrande blick. Vem f_n vill va som farsan?

Den var bra Peter...

Men tyvvär så har du väldigt mycket rätt i de de skriver.

Min ena grabb passar i på de du skriver Peter.
Min andra grabb köper vinyl å börjar bli mer å mer intresserad av det "analoga" ljudet. Där tar det sig sakta.
Men även han e lik när de gäller på språng å bärbart.

[hifikg]

Mitt barnbarn kunde sitta med mig i mörkret och lyssna ända upp till skolåldern, kanske lite till, men idag är det helt otänkbart (hon har fyllt 15 redan). Hon blev mycket berörd av Diana Krall och Sway. Hon utbrast i "Morfar, jag kan se henne" där vi satt i kolmörkret. Och det var ändå via ESL 63 den gången. Vet inte om hon har musik i öronen när hon pysslar o pusslar, för sådant tar hon sig gärna tid till. Kanske kommer musiklyssningen tillbaka.

[ottovonkopp]

Att de flesta inte bryr sig om hur det låter är i mitt tycke ingen anledning att vad det verkar "medvetet" göra så att inspelningen låter illa.

Borde inte vara jobbigare eller dyrare att få det låta bättre än vad det gör idag. Spelade själv in en CD med mitt band på musikhuset på 90-talet utan några effekter eller efterbearbetning. Spelade live rätt upp och ner och ljudet är betydligt bättre än de flesta nyare pop produktioner.

Min dotter uppskattar bra ljud och alla hennes kompisar är förvånade att det låter så bra när de har lite party hos henne (trots usla inspelningar). En enkel billig stereo med väl valda komponenter.

[jansch]

Ogjort Skriver:
........ Ändå låter väldigt mycket inspelad musik sämre idag än någonsin förut. Kanske den mesta musiken - i alla fall inom den breda "säljande" populärmusiken.

Hur kan det ha blivit på det viset?......

Vi stackars få ljudnördar som finns kvar har nog bara inte förstått att BRA ÄR INTE ÄR = REALISTISKT, det är heller inte tekniskt sett "välkopierat".
Någa associationer:

- Leif Mannerström, om jag minns rätt, berättade en gång om en test som han gjort på skolbarn/ungdomar. Dom föredrog hallonsaft gjord på essence (isobutylmetanoat) istället för riktiga hallon. Det smakade mer hallon.

- Anita Fröding gör väldigt bra porträffmålningar bättre(?!) och intressantare än de verkliga personerna.

- många kvinnor hade nog sett rätt tista ut utan smink - vi skapar idealbilder.

När det gäller musik dock försöker jag lura mej själv att Dirty Loops inspelningar, t.ex "work the shit out" är så närma autentiskt man kan komma. Fast jag vet ju att så bra ljud i ett trumset går aldrig att få i verkligheten, det hade aldrig låtit så RÄTT.

Vi har ju dessutom, inom ljudnörderiet, en speciell liten avdelning vi kallar för audiofiler, där hög naturtrogenhet inte är målet.

[Imperial-Blomman]

Min farsa har tagit över mina gamla Sonab 2212 å e väldigt nöjd m ljudet i dom.
Då å då ringer han å sejjer att nu måste de vara fel på högtalarna.
Nån lödnin lr nåt som e trasigt för de låter inte bra.

Då brukar ja sejja åt honom å peta i nån bra cd å då brukar han ringa tebax
å beklaga sej över dålig utsändning på radio lr nån dåligt proddad musik.
Å han sejjer att han inte hör så bra.

[goat76]

Det hela är väldigt enkelt. Om allt görs rätt i varje enskilt steg redan från första början i produktionen istället för att försöka forma det rätt i efterhandsproduktionen, då blir slutresultatet bättre nästan per automatik. När möjligheten finns att redan innan inspelningsknappen har tryckts in höra i kontrollrummet hur slutresultatet kommer att låta, då får man möjlighet att rätta till de eventuella felen redan i det stadiet där de uppstår.

[Ogjort]

Vi stackars få ljudnördar som finns kvar har nog bara inte förstått att BRA ÄR INTE ÄR = REALISTISKT, det är heller inte tekniskt sett "välkopierat".

Vill bara inflika att det jag talar om inte har någonting med realism att göra.
Kan ha - men behöver inte alls ha det.

[Bill50x]

För ett antal år sedan (typ2009) släppte The Beatles hela sin katalog remastrat, såväl i mono som i stereo. Monoutgåvorna sades vara dynamiskt opåverkade medan stereoversionerna var försiktigt komprimerade för att möta dagens ljudideal.

På TPB fanns det en ung man(?) som ansåg att remastringen var alldeles för blek och kraftlös så han hade satt sig och komprimerat hela rasket inkl lite tonala förändringar. Han menade att han lyckats nöjaktigt och att musiken änligen lät bra. Som den insiktsfulle läsaren förstår var resultatet inget annat än katastrof. Tok-komprimering och limitering gav max ett par dB i dynamik, ljudet var otroligt grötigt och distat. Exakt alla nyanser i musiken var totalt borta. Jag gissar att personen var "uppfostrad" med dagens ljud, det var så han förväntade sig att det skulle låta. Precis som exemplet med hallonsaften ovan. Eller som en hamburgare på Max, det bara dryper av såser så man känner inte vad köttet, eller annan enskild komponent, smakar.

Men det har ju förekommit protester, kommer ni ihåg Metallicas "Death Magnetic"? Tom recensenter reagerade!

Jag tror dock att reklamradion med dess behov av räckvidd och låta högre än konkurrenterna var en start på hela problematiken. Samt alla tekniska möjligheter att skruva på ljudet. Vinylsinglarna som spelades i juke-boxarna på 50-60talet var inga ljudmässiga underverk heller

/ B

[Maarten]

Tycker att många av argumenten i tråden känns igen men att de är .. navelskådande .. eller har en utomståendes distanserade kikarperspektiv. Jag tror snarare att förklaringar (som vanligt) står att finna inom psykologi inkl gruppsykologi, människors olika intressen, särintressen, sökande efter snabba belöningar, och såklart 'circle of confusion'.
Tror heller inte dålig monitorlyssning har något med detta att göra. Genelec, stora JBL, visar i varje fall bra resultat vid 'objektiva' mätningar (t ex Spinorama). Sen vad som är vanligast i studios vet jag ej.

[peterh]

Tycker att många av argumenten i tråden känns igen men att det är .. navelskådande .. eller har en utomståendes distanserade kikarperspektiv. Jag tror snarare att förklaringar (som vanligt) står att finna inom psykologi, människors olika intressen, sökande efter snabba belöningar och såklart 'circle of confusion'.
Tror heller inte dålig monitorlyssning har något med detta att göra. Genelec, stora JBL, visar i varje fall bra resultat vid 'objektiva' mätningar (t ex Spinorama). Sen vad som är vanligast i studios vet jag ej.

Vi är i alla fall överens om att det låter skit om många moderna inspelningar, om vi skall skylla på utrustningen eller
inblandade personer kan vi ju diskutera.

1965 kunde man i alla fall spela in artister som hollies med god ljudkvalitet och detta är fullt njutbart på gamla vinyler. Numera
är det tveksamt om man kan göra lika bra inspelningar.

[Ogjort]

Tycker att många av argumenten i tråden känns igen men att de är .. navelskådande .. eller har en utomståendes distanserade kikarperspektiv. Jag tror snarare att förklaringar (som vanligt) står att finna inom psykologi inkl gruppsykologi, människors olika intressen, särintressen, sökande efter snabba belöningar, och såklart 'circle of confusion'.
Tror heller inte dålig monitorlyssning har något med detta att göra. Genelec, stora JBL, visar i varje fall bra resultat vid 'objektiva' mätningar (t ex Spinorama). Sen vad som är vanligast i studios vet jag ej.

Jag kanske varit otydligt - men jag menar nog att "gruppsykologi" och o-reflekterade "gruppbeteenden" i hög grad ingår i min inledande fundering.

/Anders O.

[tamburinifan]

.Det hela är väldigt enkelt. Om allt görs rätt i varje enskilt steg redan från första början i produktionen istället för att försöka forma det rätt i efterhandsproduktionen, då blir slutresultatet bättre nästan per automatik.

Precis. Finns många exempel i nutid på detta, t ex EST`s inspelningar.

Film har lyckats hålla god standard med preciserade studios för ett erhålla Dolbystaus, lär tyvärr ej ske i musikstudios=folk hör ej vad de gör.

[Ogjort]

När det gäller musik dock försöker jag lura mej själv att Dirty Loops inspelningar, t.ex "work the shit out" är så närma autentiskt man kan komma. Fast jag vet ju att så bra ljud i ett trumset går aldrig att få i verkligheten, det hade aldrig låtit så RÄTT.

Det här är intressant i sammanhanget.
Jag vill hävda att Dirty Loops (tyvärr) är ett kanonexempel på när det låter riktigt, riktigt illa.

Om vi ska röra oss i hyfsat "samma härad" med en studioproduktion med alla fix o trix påkopplade, som ändå låter relativt bra,
skulle jag föreslå Nu Jøk, med Jøkleba. https://open.qobuz.com/album/0060252771042


/Anders O.

[Conan]

Hemstudioforum består huvudsakligen av: Den som har flest pluggar när hen dör - vinner!
Att egalisera, kopiera, masteringsgurubeundra, och därmed sabotera alla möjligheter som dagens produktionsutrustning möjliggör.

Vilka pluggar ska jag använda för att få till ett "bra" gitarrljud/sångljud/trumsound?

Och jag vill påstå att:
En jättebov i dramat är hejdlösa brister i lyssningsutrustningen.

Folk hör inte vad de egentligen gör - och därför blir det som det blir.

Tankar om detta?

Tänker att du måste ställa dig flera "varför-frågor" kring detta:

1. Varför är dagens... ja ska vi kalla dem ljudtekniker eller... mer intresserade av pluggar än att sträva efter en bra återgivning av ett naturligt instrument/sång?

2. Varför har dagens inspelningsstudior hejdlösa brister i lyssningsutrustningen?

Mina idéer om svar:

1. Dagens ljudtekniker vill inte bara spela in ljud för kommande återgivning, utan de vill också vara med och "skapa" ljud/musik/sound.

2. Ljudteknikern är inte så intresserad av återgivning, utan det är mer spännande att vara med och skapa ljud här & nu. Hur det låter hemma hos någon annan är inte så viktigt.

En "varför" till":

- Varför bryr sig inte skivbolagen?

En till:

- Varför är det inte samma fenomen inom TV & Film? Här blir ju produktionerna bättre & bättre ur ett återgivningsperspektiv.

Lite elakt svar:

- Inom TV & Film är inspelningstekniker satta att återge det som filmas och följa producentens/regissörens intentioner. Kameramän och bildmixare är yrkesmän inom sitt gebit. Inom ljudvärlden är teknikern en wannabe-musiker och vill vare med och skapa coola sound.

[Magnuz]

Jag tror att en stor anledning är att folk spelar för lågt (svagt). På ordentlig volym låter bra produktioner bra men dåliga moderna produktioner förjävligt. På låg volym däremot låter bra produktioner tråkigt men dåliga moderna produktioner låter om inte bra så i alla fall mindre illa.

[Maarten]

Tycker att många av argumenten i tråden känns igen men att de är .. navelskådande .. eller har en utomståendes distanserade kikarperspektiv. Jag tror snarare att förklaringar (som vanligt) står att finna inom psykologi inkl gruppsykologi, människors olika intressen, särintressen, sökande efter snabba belöningar, och såklart 'circle of confusion'.
Tror heller inte dålig monitorlyssning har något med detta att göra. Genelec, stora JBL, visar i varje fall bra resultat vid 'objektiva' mätningar (t ex Spinorama). Sen vad som är vanligast i studios vet jag ej.

Jag kanske varit otydligt - men jag menar nog att "gruppsykologi" och o-reflekterade "gruppbeteenden" i hög grad ingår i min inledande fundering.

/Anders O.

Ja, eller så läste jag slarvigt. Visst finns kopplingar till gruppsykologi i ditt första inlägg. Men jag funderar över om en lite 'djupare' psykologisk aspekt är att sinnena triggar rätt mycket på differenser och att ifall detta då leder manipulationer och 'kladd-klåda' hos alla som har en möjlighet att förändra något i produktioner? Så länge det inte finns en naturlig motvikt mot dessa tendenser (som ibland förekommer mer naturligt inom andra områden och som troligen fanns även inom detta område innan 50-60-talet) så kommer det dra iväg. Lite liknande taskig entropi.

Begreppet entropi kan illustreras med ett stökigt rum: I ett fullständigt städat/ordnat rum kan varje sak bara finnas på en plats, det vill säga det finns bara ett sätt att ställa alla saker i rummet så att det har egenskapen att vara fullständigt städat. I ett stökigt rum spelar det ingen roll om en viss bok står till höger eller vänster i bokhyllan; rummet är i alla fall lika stökigt. Rummets entropi är antalet sätt man kan ställa saker för att uppnå en viss stökighetsnivå. Ju stökigare rummet är, desto fler ställen kan de ligga på och desto högre entropi får rummet.

Utöver mycket annat (varav en del nämnts i tråden).
Circle of confusion kan inte nämnas för många gånger.


@Peterh; Javisst. Det är ju trista i detta, - att en bra ljudkvalitet inte hade varit till nackdel för någon men gynnat en del.

[Bill50x]

Jag tror att en stor anledning är att folk spelar för lågt (svagt). På ordentlig volym låter bra produktioner bra men dåliga moderna produktioner förjävligt. På låg volym däremot låter bra produktioner tråkigt men dåliga moderna produktioner låter om inte bra så i alla fall mindre illa.

Du har en poäng där. De flesta bra inspelningar låter ännu bättre när man drar upp volymen. Jag har ett enkelt exempel med "Kruthornet" - en studentikos inspelning från 1980 i Uppsala. Min oproffisga åsikt är att de antingen a) inte hade råd med efterbearbetning eller b) inspelningsgänget gorde bästa möjliga eftersom beställaren inte hade en aning.

Men du har rätt Magnuz, många sena "moderna" inspelningar låter rätt OK på låg volym. De kanske är tänkta för sammanhang där man inte har användning/fördel av mer dynamislka produktioner?

Jag har själv erfarenhet av spelandet av Telarcs 1812 som kostade min chef typ 10 tusen kronor i reparation av högtalarsysemet i sin bil (som jag lånade en helg). 10 tusen var myclet pengar 1985!

Rent lyssningsmässigt (tänk inte tekniska data nu) så kan jag särsklija en skiljelinje mellan dynamikreducering för att skapa en vettig lyssningsmiljlö/nivå hemma och att återge verkligheten, som förmodligen skulle driva grannarna till vansinne. Om anläggninger över huvud klarar av dynamiken.

IÖ's idé om att fonogrammen skulle innehålla fullt spjäll och att det finns en dynamikreducering i elektroniken, som kan användas när det är befogat/behövs, är ingen dålig idé - för oss medvetna konsumenter. För många skulle det bara betyda ytterligare "en grej till att ställa in". Tänk om man kunde fixa en "dynamik-loudness"?

/ B

[jockewe]

En till aspekt är de personer som producerar ljud, hur många är lika geniala som artisten?

I tråden har ju nämnts en del namn som är riktiga konstnärer på att göra ett bra ljud, långt ifrån alla kan någonsin uppnå denna kvalitet oavstt hur många böcker som läses eller tips som testas. Procentuellt sett blir det ju en minskande del välgjort ljud eftersom mängden produkter ökar så infernaliskt.

[I-or]

Ja, visst finns det massor av skäl till att det låter så illa idag. Jag listar några av dem utan rangordning (många har redan nämnts ovan):

- Hemmastudior (betydligt bättre monitorer, mikrofoner och elektronik gör föga nytta när man ställer upp rubbet i sovrummet)
- Bortrationaliserade ljudtekniker
- Ett övermått av postproduktionsverktyg som medför att man tror sig kunna fuska med upptagningen av akustiska instrument
- Postproduktionsexcesser, där varje steg inför ytterligare distorsion och ibland leder till ren instabilitet som pumpande nivåer eller andra konstigheter
- Överkompression
- Gruppsykologi
- En hel generation musikskapare som har växt upp utan referenser från naturtroget ljud och därför inte känner igen distorsion, överkompression och konstig klangbalans
- En hel generation konsumenter som har växt upp med referenser från överprocessat ljud och därför uppfattar naturligt ljud som felaktigt
- Skivbolag och studior har slutligen insett att vanliga dödliga har (och egentligen alltid har haft) noll intresse för sann ljudkvalitet - tidigare var det framförallt yrkesstoltheten hos ljudteknikerna som höll emot här

Utöver detta har musikskaparna även insett att man kan rationalisera bort både musiker och körsångare för att istället skapa allt i datorn. Det låter därför därefter, både musikaliskt och ljudkvalitetsmässigt.

Kolla gärna in denna intervju med studiorävarnas studioräv Steve Lukather som lär ha spelat på ca 2000 album med de största artisterna från allehanda genrer under 70- 80- och 90-talet och liksom många andra av de främsta studiomusikerna inte bara stod för musicerandet utan även de facto skapade stora delar av musiken. "They gave us a sketch but we had to finish the painting": https://www.youtube.com/watch?v=4nBbzajS29o

Både musikskapande och musikinspelning är till stor del helt enkelt en motsvarighet till hötorgskonst idag eftersom det är vad marknaden nöjer sig med. Som tur är skapas det i kraft av den enorma mängden fortfarande en hel del bra musik även om ljudkvaliteten säkerligen är försvunnen för evigt.