Moderator: Redaktörer
SirAnselm skrev:Okej, men finns det då någon fördel med låg känslighet och/eller låg verkningsgrad?

IngOehman skrev:...en högtalare ALLTID bör dimensioneras för högsta möjliga verkningsgrad, givet dess storlek och den undre gränsfrekvens man önskar.
silvervarg skrev:piP har 5 ohm har jag för mig. Om de hade tillverkats av någon stor firma (som vill förenkla/fördunkla saker för konsumenter) så hade de troligen inte varit specade till 5 ohm på papperet.
IngOehman skrev:
Känslighet säger hur mycket högtalaren låter vid en given spänningsnivå. Oftast väljer man 2,83 volt som motsvarar 1 W i 8 ohm, men i vissa fall anger man känsligheten id andra spännngr, t ex 1 eller 2 volt.
Verkningsgrad berättar hur mycket effekt man får ut jämfört med den som skickas in i högtalaren. Det är ett knepigt mått således att man måste välja om man skall referera till den nominella impedansen eller den verkliga (frekvensberoende). I regel är den intressanta frågan vilken verkningsgrad man har där impedansen är som lägst mellan 100 och 400 Hz, ty i det registret sätts nästan alltid gränsen.
Tyvärr är det mycket sällsynt man så höga verkningsgrader.
IngOehman skrev:
Känslighet säger hur mycket högtalaren låter vid en given spänningsnivå. Oftast väljer man 2,83 volt som motsvarar 1 W i 8 ohm, men i vissa fall anger man känsligheten id andra spännngr, t ex 1 eller 2 volt.
Verkningsgrad berättar hur mycket effekt man får ut jämfört med den som skickas in i högtalaren. Det är ett knepigt mått således att man måste välja om man skall referera till den nominella impedansen eller den verkliga (frekvensberoende). I regel är den intressanta frågan vilken verkningsgrad man har där impedansen är som lägst mellan 100 och 400 Hz, ty i det registret sätts nästan alltid gränsen.
Tyvärr är det mycket sällsynt man så höga verkningsgrader.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Tror det kan vara bra att tillägga att
känsligheten inte bara beror på spännningen utan även
avståndet mellan lyssnare och högtalare. Känsligheten anges vid tex 2,83V/1m. Observera att vid 2m tappar man 6dB.
Samtidigt har man ofta 2 el flera högtalre vilket ger mer ljudtryck.
Verkningsgraden = P_akustisk_effekt_ut / Pin
som - generellt sett och lite förenklat - för ett element är
(ur labben för Elak-kursen av S.G.)
Som kuriosa kan nämnas att verkningsgraden beror på både lufttryck, luftfuktighet och även lufttemperaturen.
I formeln ovan syns även varför en 4 Ohmshögtalare har högre verkningsgrad än enhmare.
Om man vill ha en mkt hög verkningsgrad så ska man alltså
maximera Bl och elementets area
minimera massan och talspoleresistansen
Som formeln indikerar får man välja hur man vill ha det.
IngOehman skrev:Först och främst måste man skilja på känslighet och verkningsgrad.
.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Om man vill konvertera verkningsgrad till känslighet:
Känsligheten i dB/W/m = 112 + 10 * log10 (verkningsgrad)
Svante skrev:Sigurd_Ruschkowski skrev:Om man vill konvertera verkningsgrad till känslighet:
Känsligheten i dB/W/m = 112 + 10 * log10 (verkningsgrad)
Mm, även den formeln har förutsättningar som behöver uppfyllas. En är att elementet måste ha 8 ohms rent resistiv impedans vid den frekvens som avses. En annan är att det strålar i hel- eller halvrymd (jag minns inte vilket, nu).
Sigurd_Ruschkowski skrev:Halvrymd.
8 Ohm tror jag inte det behöver vara. När jag härledde den, valde jag att Pin = 1 W.
Frekvensen, hmmmm, räcker väl att det är inom det masskontrollerade området.
soundbrigade skrev:Nå herrar akustikakademiker, ser ni något Heisenbergskt förhållande här? Vad jag menar ser man två eller fler motstående parametrar som verkar hänga ihop där en förbättring av en parameter verkar ge en försämring av en annan. Grovt påhittat, efter en tidig morgonrakning men lagom slö hyvel, verkningsgrad vs distortion eller känslighet vs undre gränsfrekvens eller vad 17 som helst.
Men nu var det ju kompletta högtalare det handlade om och för att få upp känsligheten kan man även använda flera element i parallell - då ökar förstås priset.....nothing like a free lunch.
Dahlqvist skrev:Sigurd_Ruschkowski skrev:...nothing like a free lunch.
Agreed. However, there is no such thing as a free lunch.![]()
/D
(leg. Besserwisser)
Svante skrev:Ja, fast samtidigt blir det ju lite fri lunch över att använda två högtalare.
Verkningsgraden stiger ju med en faktor fyra för låga frekvenser.
Eller hur?
Sigurd_Ruschkowski skrev:"Besplatnie piragii nikogda ne bivaet!"
???
Svante skrev:Ja, fast samtidigt blir det ju lite fri lunch över att använda två högtalare.
Verkningsgraden stiger ju med en faktor fyra för låga frekvenser.
Eller hur?
Sigurd_Ruschkowski skrev:Ino,
låt oss reda ut dem.
"vissa av dem på grund av att de är tumregelmässiga förenklingar"
Vad syftar du på? Du kanske kan berätta lite om på vilket sätt de förenklar?
"men i andra fall är de helt enkelt felaktiga"
Vad tycker du är felaktigt i det jag skrivit i denna tråd? Och om jag har fel vad är då rätt enligt dig?
Sigurd_Ruschkowski skrev:Tror det kan vara bra att tillägga att
känsligheten inte bara beror på spännningen utan även
avståndet mellan lyssnare och högtalare.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Känsligheten anges vid tex 2,83V/1m. Observera att vid 2m tappar man 6dB. Samtidigt har man ofta 2 el flera högtalre vilket ger mer ljudtryck.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Verkningsgraden = P_akustisk_effekt_ut / Pin
som - generellt sett och lite förenklat - för ett element är
(ur labben för Elak-kursen av S.G.)
Som kuriosa kan nämnas att verkningsgraden beror på både lufttryck, luftfuktighet och även lufttemperaturen.
I formeln ovan syns även varför en 4 Ohmshögtalare har högre verkningsgrad än enhmare.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Om man vill ha en mkt hög verkningsgrad så ska man alltså
maximera Bl och elementets area
minimera massan och talspoleresistansen
Sigurd_Ruschkowski skrev:Som formeln indikerar får man välja hur man vill ha det.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Man kan inte säga att en högtalare med låg känslighet är felkonstruerad men kanske dåligt konstruerad - den är bara dimensionerad enligt de parametrar som konstruktören/marknadsavdelning/mfl vill ha. Resten är kompromisser.
Sigurd_Ruschkowski skrev:iö skrev:Det är inte så bra om någon som läser det du skriver förleds se det som en pålitlig kunskapskälla.
Svårt detta med "kunskapskällor". Vad är exakt och vad är tumregler? Vad är förenklingar?
Sigurd_Ruschkowski skrev:Med Internets existens finns det så många kunskapskällor att det kan bli lite väl mkt av de goda.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Samtidigt finns det en uppsjö av böcker som är fulla av förenklingar och tumregler.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Även skrivna av personer som är kända världen över inom branschen, och inte ens då är det "rätt" alltid.
Sigurd_Ruschkowski skrev:Kan det finnas flera sätt att se på saker och ting kanske....
Sigurd_Ruschkowski skrev:iö skrev:Det är inte så bra om någon som läser det du skriver förleds
Hmmmm.....
Är vi ine alla lite förledda? Förledda av den kunskapsbas som vi står på och det vi tror är exakt? Det som är exakt idag är kanske inte det i morgon. Delen "vad är kunskap" inom filosofin tycker jag är mäkta intressant.
IngOehman skrev: Enheten är inte "dB", utan "dB@2,83 volt, 1 meter" (t ex).
Morello skrev:Enheten är Bell, prefixet är "d" och förutsättningar är 1 meter och 2, 83 V.
Nattlorden skrev:Är ni klara nuuuuuu?![]()
soundbrigade skrev:Jag avskyr all sorts censur, men tycker att herrar akademiker skulle tänka på frågan, vem som frågade och varför. Hade jag varit novis, ställt en fråga och fått dessa svar PLUS ett trist tjôt om vem som har mest rätt, hade jag nog lämnat forumet.
Den intellektuella nivån och kunnandet är enormt här inne men man kan slå ihjäl folk med kunskap om man inte ser upp.
i skrev:Å andra sidan kan det vara värre att bli ignorerad (dvs få inga svar alls). Tycker jag i alla fall.
På många fora är det många frågor och få svar. Det kan man i allmänhet inte beskylla faktiskt.se för...
Svante skrev:IngOehman skrev: Enheten är inte "dB", utan "dB@2,83 volt, 1 meter" (t ex).
Detta är tillräckligt illa för att jag ska göra ett avsteg från mitt dekret.
Dekret av.
Enheten är dB.
2,83 volt, 1 meter och fö även hel/halvrymd eller vilken annan förutsättning som helst är just förutsättningar för mätningen. Ska mätfrekvensen kanske stå med i enheten också?
Själva tecknet "@" (engelska "at"-sign) säger ju att det är ett villkor för mätningen eller hur?
Visserligen är begreppet känslighet normalt definierat som "hur mycket får jag ut per insignal", men då gör man det på linjära storheter. Mikrofoner tex har en känslighet i mV/Pa. Högtalare skulle kunna ha en känslighet mätt i Pa/V, men det har blivit en de facto-standard att mäta den i dB under vissa givna förutsättningar i stället.
Dekret på.
Wikipedia skrev:Enhet har flera betydelser:
Något mångfaldigt eller sammansatts egenskap att utgöra en helhet, t ex riksenhet
Något mångfaldigt eller sammansatt som agerar som en enhet, t ex avdelning i en organisation
Den enklaste eller minsta självständigt fungerande delen i en helhet, t ex beståndsdel, taxeringsenhet,
Måttenhet, till exempel i SI-systemet SI-enhet.
I matematiken finns enheter.
Enhet, svenskt politiskt parti Enhet (parti).
SirAnselm skrev:Jag försöker med en sista fråga:
Om en konstruktör av en högtalare, en stativare kanske, vill göra en högtalare med så bra ljud som möjligt, som går så djupt som möjligt i frekvensen, men han kanske av någon anledning bara har en viss volym att "leka" med.
Vad har han för val? Kan han påverka känsligheten utan att öka volymen på lådan? T.ex. genom element- och filterval?
SirAnselm skrev:Nu har jag inget exempel ur den riktiga världen i huvudet, men om ni tänker er en stativare från ett känt märke som är skapligt trögdriven. Hade den kunnat göras med högre känslighet/verkningsgrad? Utan att ändra på lådan? Kanske t.o.m utan att byta ut elementen?
Svante skrev:Ja, fast samtidigt blir det ju lite fri lunch över att använda två högtalare.
Verkningsgraden stiger ju med en faktor [s]fyra[/s] två för låga frekvenser.
Eller hur?
Edit: Pinsamt att det kom från mig... Uteffekten från två parallellkopplade högtalare stiger med en faktor fyra, men eftersom ineffekten fördubblas så stiger verkningsgraden bara med en faktor två.
Vid låga frekvenser.
Fy på mig.
Fast lite fri lunch är det ju ändå.
Morello skrev::( Vad är detta för samtalston?
IngOehman skrev:Svante skrev:Ja, fast samtidigt blir det ju lite fri lunch över att använda två högtalare.
Verkningsgraden stiger ju med en faktor [s]fyra[/s] två för låga frekvenser.
Eller hur?
Edit: Pinsamt att det kom från mig... Uteffekten från två parallellkopplade högtalare stiger med en faktor fyra, men eftersom ineffekten fördubblas så stiger verkningsgraden bara med en faktor två.
Vid låga frekvenser.
Fy på mig.
Fast lite fri lunch är det ju ändå.
Det du påstår är fortfarande felaktigt. Det framgår inte att verkningsgradsökningen fordrar att högtalarna står tätt ihop.
Om de har en undre gränsfrekvens om säg 40 Hz och befinner sig säg 4 meter isär (vilket inte är varken ovanliga egenskaper hos högtalare eller en ovanlig möblering) så kommer verkningsgraden för de två tillsammans att vara snarlik den för en av dem, spelandes ensam.
Du bör kanske korrigera ditt inlägg igen, tills det blir rätt.
Vh, iö
Svante skrev:
Inte alls. Det står ju där, måhända uttryckt på ingenjörsvis.
Svante skrev:IngOehman skrev:Svante skrev:Ja, fast samtidigt blir det ju lite fri lunch över att använda två högtalare.
Verkningsgraden stiger ju med en faktor [s]fyra[/s] två för låga frekvenser.
Eller hur?
Edit: Pinsamt att det kom från mig... Uteffekten från två parallellkopplade högtalare stiger med en faktor fyra, men eftersom ineffekten fördubblas så stiger verkningsgraden bara med en faktor två.
Vid låga frekvenser.
Fy på mig.
Fast lite fri lunch är det ju ändå.
Det du påstår är fortfarande felaktigt. Det framgår inte att verkningsgradsökningen fordrar att högtalarna står tätt ihop.
Om de har en undre gränsfrekvens om säg 40 Hz och befinner sig säg 4 meter isär (vilket inte är varken ovanliga egenskaper hos högtalare eller en ovanlig möblering) så kommer verkningsgraden för de två tillsammans att vara snarlik den för en av dem, spelandes ensam.
Du bör kanske korrigera ditt inlägg igen, tills det blir rätt.
Vh, iö
Inte alls. Det står ju där, måhända uttryckt på ingenjörsvis.
Svante skrev:Nåväl, "dekret på" skrev jag för några inlägg sedan, jag önskar jag aldrig hade skrivit "dekret av". Jag ser redan nu vart det är på väg.
Sigurd_Ruschkowski skrev:SirAnselm -
din tråd har fått en lite tråkig inriktning och kanske jag är en del av orsaken till detta. Ber om uräkt för detta.
Ino - jag avstår medvetet från att kommentera ditt inlägg då jag inte ser något fruktbart i att svara.
Morello skrev:Svante skrev:
Inte alls. Det står ju där, måhända uttryckt på ingenjörsvis.
Ja, men en lekman (mediastudent?) förstår nog inte.
"Avståndet mellan ljudkällorna skall vara avsevärt mindre än våglängden"
IngOehman skrev:
..att dess strömningsförluster är så stora att massa-fjäder aktion blir försumbar..
Vh, iö
Morello skrev:Ang känslighet:
Ljudtrycket anges logaritmerat (kotra en referens) och villkoren i meter och volt. Det är tre storheter, vilket kräver tre enheter då dessa inte krivs som ett bråk.
IngOehman skrev:Ja, troligen.
Det är dock inte bara en fråga om att undvika onödiga förluster, utan även en fråga om att kontrollera alla oönskade resonanssystem som uppkommer under konstruerandet, vilket i ogynnsamma fall betyder att mer eller mindre stora förluster måste införas. Självklart kommer då också ens egna toleranser för de där "collaterala felen" in.
För att kunna svara på frågan i mera detalj måste man därför nästan gå in på specifika praktiska fall. Förutsättningarna är ju olika i olika konstruktioner, beroende på hur mycket "smuts" som ingår i grundkonstruktionen.
Vh, iö
IngOehman skrev:Det du påstår är fortfarande felaktigt. Det framgår inte att verkningsgradsökningen fordrar att högtalarna står tätt ihop.
IngOehman skrev:Jag kan möjligen hålla med om att tre enheter är inblandade. Men eftersom alla tre enheter krävs för entydighet i angivelsen, och bör skrivas tillsammans (så ingen kommer bort), tycker jag det är rimligt att definiera de tre tillsammans som "enhet man anger känslighet i".
paa skrev:Menar ni att om man har en (enda) basmodul som har rak frekvensgång mellan säg 16 och 80 Hz, och jämför frekvensgången vid lyssningsplats med två likadana basmoduler med några meters avstånd, så kommer man i det senare fallet att få en höjning av de lägsta frekvenserna?
paa skrev:Menar ni att om man har en (enda) basmodul som har rak frekvensgång mellan säg 16 och 80 Hz, och jämför frekvensgången vid lyssningsplats med två likadana basmoduler med några meters avstånd, att man kommer, i det senare fallet, att få en höjning av de lägsta frekvenserna?
Morello skrev:Formulering var en typisk tentamensformulering - man ger studenten en liten ledtråd och har man gjort son läxa förstår man vad som menas.
Jag komemr osökt att tänka på den ELAK-tenta jag skrev under kursen som Svante ger.
"...röret är litet..." (röret som ventilerar en rundtagande mikrofon
Hur tolka detta?
Tenta skrev:3. En kondensatormikrofon för mätändamål har en volym bakom membranet på 0,1 cm3. För att utjämna de långsamma atmosfäriska tryckvariationerna på membranets bak- och framsida
är volymen är ventilerad mot omvärlden via ett litet rör med diametern 0,1 mm och längden 5 mm. Uppskatta mikrofonens undre gränsfrekvens (5p)!
Nattlorden skrev:Tycker dock adjektivet är både onödigt och ev. missledande, det är ju helt uppenbart att svaret på frågan bör vara precis detsamma om man hade skrivit "stort rör" i och med att dimensionen är med.
Att pga ett adjektiv strunta i att göra en fullständig analys, utan antaga att anledningen till att det finns där är för att indikera att en del av beräkningen inte behöver utföras är i mitt tycke slarv.
Svante skrev:Saken är den att en fullständig analys ligger utanför kursen. Däremot finns det två olika formler för den akustiska impedansen för ett rör beroende på om det är stort eller litet. Villkoren finns angivna intill formlerna. Formeln för "stort rör" försummar flödesprofilen och de resistiva förlusterna, vilket var en något av en fälla i den här uppgiften. Ett av kursmålen är att man ska kunna välja lämplig ekvation när man räknar på såna här saker och uppgiften var bitvis ett test av det.
Studenten bör förstås undersöka om röret är litet med hjälp av de kriterier som finns för ekvationens giltighet.
Svante skrev:IngOehman skrev:Det du påstår är fortfarande felaktigt. Det framgår inte att verkningsgradsökningen fordrar att högtalarna står tätt ihop.
Och hur tätt ihop är tätt ihop?
Håller du med om att "tätt ihop" är lika felaktigt som "låga frekvenser"?
Svante skrev:Det är mycket vanligt, åtminstone på KTH, att man i tankegångar inser att det finns begränsningar i giltigheten för ett uttryck. Man kanske inte vill göra ett långt utlägg om detta just då eftersom det bara förstör den röda tråden. Därför lade jag till ett "låga frekvenser", som egentligen fodrar en fråga om man vill ta reda på vad det betyder; "hur låga?". Svaret blir "så låga att prylarna/avstånden är väsentligt kortare än våglängden". Vilket i sin tur leder till en fråga; "vad är väsentligt kortare..." som ger ett svar, det beror på vilken noggrannhet man vill ha svaret.
Svante skrev:Här tar ingenjören fram papper och penna och börjar räkna. Nöjer jag mig med upp till 3 dB fel kanske svaret blir (jag har inte räknat) 1/4 våglängd, men vill jag ha högst 0,1 dB fel blir svaret kanske 1/20 våglängd. Att skriva 1/8 våglängd som en gräns som alltid fungerar är närmast att betrakta som en tumregel, vilket iofs kan vara bra i enklare fall. Men det ingenjörsmässiga förhållningssättet är förstås att räkna ut eller på annat sätt ha koll på hur stort felet blir.
Svante skrev:Såna här korta reservationer gör kommunikationen effektiv eftersom diskussioner om alla sidovillkor lätt tar fokus från det man egentligen skulle lära sig.
Svante skrev:Samtidigt är det kanske dumt av mig att ta med den kulturen utanför KTH eftersom det kanske inte fungerar lika tydligt här. Eller så är det bra att visa att man kan ha med reservationerna utan att ta fokus från huvudfrågan.
Svante skrev:IngOehman skrev:Jag kan möjligen hålla med om att tre enheter är inblandade. Men eftersom alla tre enheter krävs för entydighet i angivelsen, och bör skrivas tillsammans (så ingen kommer bort), tycker jag det är rimligt att definiera de tre tillsammans som "enhet man anger känslighet i".
Ok, vill du inkludera frekvens i enheten också? Rymdvinkel eller kanske riktning? Eller behövs de inte för entydigheten?
Svante skrev:Nej, nu får jag ge mig. <- Macka.
Svante skrev:Morello skrev:Formulering var en typisk tentamensformulering - man ger studenten en liten ledtråd och har man gjort son läxa förstår man vad som menas.
Jag komemr osökt att tänka på den ELAK-tenta jag skrev under kursen som Svante ger.
"...röret är litet..." (röret som ventilerar en rundtagande mikrofon
Hur tolka detta?Tenta skrev:3. En kondensatormikrofon för mätändamål har en volym bakom membranet på 0,1 cm3. För att utjämna de långsamma atmosfäriska tryckvariationerna på membranets bak- och framsida
är volymen är ventilerad mot omvärlden via ett litet rör med diametern 0,1 mm och längden 5 mm. Uppskatta mikrofonens undre gränsfrekvens (5p)!
Mm, "litet rör" är en ledtråd till att de resistiva förlusterna är väsentliga. Dimensionerna på röret finns ju där också.
Tenta skrev:3. En kondensatormikrofon för mätändamål har en volym bakom membranet på 0,1 cm3. För att utjämna de långsamma atmosfäriska tryckvariationerna på membranets bak- och framsida
är volymen är ventilerad mot omvärlden via ett litet rör med diametern 0,1 mm och längden 5 mm. Uppskatta mikrofonens undre gränsfrekvens (5p)!
IngOehman skrev:Sigurd_Ruschkowski skrev:SirAnselm -
din tråd har fått en lite tråkig inriktning och kanske jag är en del av orsaken till detta. Ber om uräkt för detta.
Du har inget att be om ursäkt för. Det är mänskligt att fela och fel går alltid att rätta. Du hade ju inget ont uppsåt med det hela. Eller hur?
Ino - jag avstår medvetet från att kommentera ditt inlägg då jag inte ser något fruktbart i att svara.
IngOehman skrev:Hursomhelt får du gärna svara.
Jag har ingenting emot att diskutera sakfrågan. Tyckte bara att påståendena var lite för många och lite för felaktiga tidigare. Men det är väl glömt nu?
Morello skrev:Svante skrev:Mm, "litet rör" är en ledtråd till att de resistiva förlusterna är väsentliga. Dimensionerna på röret finns ju där också.
Japp, och har man gjort sin läxa riktigt ordentligt räcker ledtråden.
IngOehman skrev:Morello skrev:
Japp, och har man gjort sin läxa riktigt ordentligt räcker ledtråden.
Har man gjort sin läxa ordentlig borde väl inte ledtråden behövas, eller?
Tror du att mikrofoner i verkligheten har rör som berättar att de är små? Dom mikrofonerna (eller mikrofonprojekten) har jag aldrig stött på.![]()
Vh, iö
Nattlorden skrev:Svante skrev:Saken är den att en fullständig analys ligger utanför kursen. Däremot finns det två olika formler för den akustiska impedansen för ett rör beroende på om det är stort eller litet. Villkoren finns angivna intill formlerna. Formeln för "stort rör" försummar flödesprofilen och de resistiva förlusterna, vilket var en något av en fälla i den här uppgiften. Ett av kursmålen är att man ska kunna välja lämplig ekvation när man räknar på såna här saker och uppgiften var bitvis ett test av det.
Studenten bör förstås undersöka om röret är litet med hjälp av de kriterier som finns för ekvationens giltighet.
Nu säger du emot dit själv. Andra stycket är precis det som gäller.
Fällor i uppgifter bör undvikas. Studenten skall bevisa att han kan utföra de beräkningar som kursen omfattar, inte att han kan avkoda klurig frågeforumulering. Allt sådant trams från lärare borde i princip klassas som tjänstefel.
Tentamensfrågor skall ställas på kursens huvudsakliga koncept, dessa är de som man bör kolla att folk kan... inte en obskyr formel i en fotnot på sidan 42... "för att göra tentan svårare".
Nej, fram för en rättfram huvuddel av tentan som kollar av det viktiga på ett rakt sätt för godkänt på kursen samt en trickig valfri fråga för de som jagar betyg.
Nattlorden skrev:Tenta skrev:Uppskatta mikrofonens undre gränsfrekvens (5p)!
Följande lösning tycker jag borde ge full poäng:
"Jag tycker mycket om mikrofonens undre gränsfrekvens."
Morello skrev:Svante skrev:Mm, "litet rör" är en ledtråd till att de resistiva förlusterna är väsentliga. Dimensionerna på röret finns ju där också.
Japp, och har man gjort sin läxa riktigt ordentligt räcker ledtråden.
Nattlorden skrev:Svante skrev:Saken är den att en fullständig analys ligger utanför kursen. Däremot finns det två olika formler för den akustiska impedansen för ett rör beroende på om det är stort eller litet. Villkoren finns angivna intill formlerna. Formeln för "stort rör" försummar flödesprofilen och de resistiva förlusterna, vilket var en något av en fälla i den här uppgiften. Ett av kursmålen är att man ska kunna välja lämplig ekvation när man räknar på såna här saker och uppgiften var bitvis ett test av det.
Studenten bör förstås undersöka om röret är litet med hjälp av de kriterier som finns för ekvationens giltighet.
Nu säger du emot dit själv. Andra stycket är precis det som gäller.
Fällor i uppgifter bör undvikas. Studenten skall bevisa att han kan utföra de beräkningar som kursen omfattar, inte att han kan avkoda klurig frågeforumulering. Allt sådant trams från lärare borde i princip klassas som tjänstefel.
Tentamensfrågor skall ställas på kursens huvudsakliga koncept, dessa är de som man bör kolla att folk kan... inte en obskyr formel i en fotnot på sidan 42... "för att göra tentan svårare".
Nej, fram för en rättfram huvuddel av tentan som kollar av det viktiga på ett rakt sätt för godkänt på kursen samt en trickig valfri fråga för de som jagar betyg.
Svante skrev:Faktum är att enda sättet att få ordning på känslighetssoppan är att säga att
1. Känslighetens enhet är bel, men att man oftast skriver decibel, dB.
2. Referensen för känslighet är 7,07 µPa/V ( = 20µPa / 2,83 V)
Så, om högtalaren levererar ett ljudtryck på 0,2 Pa när vi lägger på 1 V så blir känsligheten 20*log10 ( (0,2 Pa/V) / (7,07µPa/V) )=89 dB.
Lite äckligt att skriva ut enheterna sådär i formeln, men det klargör kanske vad jag menar.
BengtO skrev:Ni e så duktiga!!
Svante skrev:Edit: såg just att Ingvar var inne på detta några inlägg upp, men att han glömde kvadraten på avståndet.
Svante skrev:Det är en viktig del av kursen att inse att så trånga rör har en väsentligt annorlunda akustisk impedans än vad stora rör har.
Naqref™ skrev:Svante skrev:Edit: såg just att Ingvar var inne på detta några inlägg upp, men att han glömde kvadraten på avståndet.
Kanske för att det bara gäller tumregelmässigt vid långa avstånd (d v s avstånd som vida överstiger dimensionen på ljudkällan).
Magnuz skrev:Svante skrev:Det är en viktig del av kursen att inse att så trånga rör har en väsentligt annorlunda akustisk impedans än vad stora rör har.
Jag antar att det egentligen har mer med mediets (luftens) egenskaper att göra än med rörets? Vad är det egentligen som gör att gränsen går där den går?
Svante skrev:Svante skrev:Faktum är att enda sättet att få ordning på känslighetssoppan är att säga att
1. Känslighetens enhet är bel, men att man oftast skriver decibel, dB.
2. Referensen för känslighet är 7,07 µPa/V ( = 20µPa / 2,83 V)
Så, om högtalaren levererar ett ljudtryck på 0,2 Pa när vi lägger på 1 V så blir känsligheten 20*log10 ( (0,2 Pa/V) / (7,07µPa/V) )=89 dB.
Lite äckligt att skriva ut enheterna sådär i formeln, men det klargör kanske vad jag menar.
Inser just nu att det går att utvidga det här resonemanget till att även innefatta avståndet.
Enheten blir fortfarande dB (ja bel då...) och referensen blir 7,07 µPa·m²/V.
Man mäter alltså upp ljudtrycket, multiplicerar med avståndet² och dividerar med inspänningen. Detta är känsligheten på linjär form. För att omvandla det till känslighetsnivå (alla saker som mäts i dB är ju en nivå) så dividerar man med referensen 7,07µPa·m²/V, logaritmerar och multiplicerar med 20.
Edit: såg just att Ingvar var inne på detta några inlägg upp, men att han glömde kvadraten på avståndet.
Ni är delvis ute och cyklar båda två.
- Kod: Markera allt
Rena rama Tour De France här... Ni har väl inte dopat er?
Svante skrev:Kan du kanske ge dig med att "dB@2,83V, 1m" inte är en enhet?
IngOehman (E:s fetstil) skrev:Morello skrev:Ang känslighet:
Ljudtrycket anges logaritmerat (kotra en referens) och villkoren i meter och volt. Det är tre storheter, vilket kräver tre enheter då dessa inte krivs som ett bråk.
Så kan man anse, tydligen.![]()
Jag kan möjligen hålla med om att tre enheter är inblandade. Men eftersom alla tre enheter krävs för entydighet i angivelsen, och bör skrivas tillsammans (så ingen kommer bort), tycker jag det är rimligt att definiera de tre tillsammans som "enhet man anger känslighet i".
Som sagt - enheter kan vara sammansatta, och det är de här.![]()
IngOehman (E:s fetstil) skrev:Sigurd_Ruschkowski skrev:Känsligheten anges vid tex 2,83V/1m. Observera att vid 2m tappar man 6dB. Samtidigt har man ofta 2 el flera högtalre vilket ger mer ljudtryck.
Man tappar ljudtryck med avståndet, men högtalaren har samma känslighet oavsett vid vilket avstånd du väljer att avlssna den ifrån. Ligger känsligheten på 87 dB@2,83 volt, 1 meter, så gör den det när du sitter 47 meter ifrån den också. Enheten är inte "dB", utan "dB@2,83 volt, 1 meter" (t ex).
E skrev:Svante skrev:Kan du kanske ge dig med att "dB@2,83V, 1m" inte är en enhet?
En enhet är det väl, fast bara inte någon SI-enhet.
Morello skrev:Ni är delvis ute och cyklar båda två.
Ljudtrycket avtar som 1/r, vilket näppeligen är en linjär funktion i r.
IngOehman skrev:Min uppfattning är att en enhet i den bemärkelse vi talar om här, är "det man mäter något i". Där kan ingå både vägningskurvor, referensnivåer, allmänna villkår eller vad tusan som helst! Därför är dB@2,83V,1m en annan enhet än dB@1V,1dm. Liksom dB är något annat än B (bel), liksom dB(A) är en annan enhet än dBu, eller dBm o.s.v...
IngOehman skrev: Enheten är inte "dB", utan "dB@2,83 volt, 1 meter" (t ex).
Svante skrev:Ok, baserat på detta, är dB en enhet som man kan mäta känslighet med?
Svante skrev:E skrev:Svante skrev:Kan du kanske ge dig med att "dB@2,83V, 1m" inte är en enhet?
En enhet är det väl, fast bara inte någon SI-enhet.
Ok...
-Om en förstärkare lämnar 100 watt i 4 ohm är enheten "W@4ohm" då?
Svante skrev:-Om en bil går i 170 km/h i vindstilla och på plan mark, är enheten "km/h@0°, 0m/s" då?
Svante skrev:-Om en bilmotor lämnar som mest 100 hk vid 5000 rpm, är enheten "hk@5000rpm" då?
Bill50x skrev:Suck. Det blir bara så trist när två duktiga tekniker ska kriga om vad som är "rätt". Visst, man kan bråka om vad som är en SI-enhet. Man kan bråka om vad som är en standard eller en de fakto överenskommelse.
Men, det är bara åsikter. Och varför bråka om sådant? Diskutera den aktuella saken istället. Om ett hjul är runt, HUR runt det är och HUR man mäter - det är en sak. Man att slänga olika mätstander i huvudet på varandra och diskutera dessa - låt oss slippa.
/ B
IngOehman skrev:
Man brukar kalla inverterade (1/X) proportionaliteter för omvända.
Vh, iö
- - - - -
Svante skrev:Bill50x skrev:Suck. Det blir bara så trist när två duktiga tekniker ska kriga om vad som är "rätt". Visst, man kan bråka om vad som är en SI-enhet. Man kan bråka om vad som är en standard eller en de fakto överenskommelse.
Men, det är bara åsikter. Och varför bråka om sådant? Diskutera den aktuella saken istället. Om ett hjul är runt, HUR runt det är och HUR man mäter - det är en sak. Man att slänga olika mätstander i huvudet på varandra och diskutera dessa - låt oss slippa.
/ B
Anledningen för mig är att den andre teknikern så hårdnackat vägrar att ändra sig när han har fel. Dessutom blir han otrevlig när jag påpekar det och börjar undra om vad jag har för agenda eller kalla det jag säger för pladder när argumenten tar slut.
Jag var ganska bra på att ta sånt här för nåt år sen, men jag har tappat den förmågan. Det gick ganska bra så länge jag höll mig till mitt dekret, det är det enda som har funkat som motmedel mot de här otrevliga diskussionerna. Det är tråkigt att behöva göra så och ganska svårt att delta i trådar där Ingvar diskuterar om jag inte ska kommentera vad han skriver. Men det är väl så, vi kan inte diskutera med varandra längre så jag får väl återgå till det förhållningssättet. Vi ser ju vad som händer när jag inte använder det.
*Suck*
Bill50x skrev:Jag har full förståelse för dina synpunkter. Å andra sidan är du inte heller så resonabel, tex när vi diskuterar säljare och marknadsföring
Morello skrev:Är det bara jag som alltid är resonabel och aldrig låter kunskapen övergå i tyckande?
Svante skrev:Morello skrev:Är det bara jag som alltid är resonabel och aldrig låter kunskapen övergå i tyckande?
Bah! Jag säger bara en sak; politik...![]()
Morello skrev:Svante skrev:Morello skrev:Är det bara jag som alltid är resonabel och aldrig låter kunskapen övergå i tyckande?
Bah! Jag säger bara en sak; politik...![]()
Du tycker fel och jag har rätt.
Svante skrev:Bill50x skrev:Jag har full förståelse för dina synpunkter. Å andra sidan är du inte heller så resonabel, tex när vi diskuterar säljare och marknadsföring
Nej, och där tycker jag att vi ändå har kommit till ett accepterande av den andres åsikt, eller hur. Det känns juste för i våra diskussioner är det ju just åsikter det är frågan om.
Och vi kan båda yttra våra åsikter utan att det startar ett 5-sidigt bråk, i varje fall upplever jag det så.
Morello skrev:IngOehman skrev:
Man brukar kalla inverterade (1/X) proportionaliteter för omvända.
Vh, iö
- - - - -
Man och man. Av alla matematiker och fysiker jag träffat har ingen sagt så om en funktion av typen 1/r.
Kraniet skrev:1: går det att skapa två lika bra (ljudkvalité) högtalare med olika känslighet? (jag antar att det då förutsätter att den ena är en mindre optimerad högtalare i avseende av känslighet/lådvolym etc, men bortsett från det.)
Kraniet skrev:2: vilket är viktigare i avseende av ljudkvalité - känslighet eller verkningsgrad?
Kraniet skrev:
3: kan man ha låg känslighet men hög verkningsgrad och tvärtom? vilket är att föredra?
Kraniet skrev:
4: är hög känslighet/verkningsgrad viktigare i vissa frekvensområden än i andra?
Kraniet skrev:
5: vad krävs för att få hög känslighet och samtidigt utsträckt basförmåga?
Kraniet skrev:
Personligen så tycker jag mig se ett motsatsförhållande mellan känslighet och utsträckt basförmåga. Då man tittar på "vanliga" komersiella högtalare alltså. Så fort en högtalare har väldigt hög känslighet så har den inte så utsträckt basförmåga och tvärtom. Men vad jag kan förstå av Öhman är detta mera ett resultat av dåligt ingenjörsarbete snarare än en "inneboende fysikalisk regel" eller vad man nu vill kalla det.
Naqref™ skrev:Morello skrev:IngOehman skrev:
Man brukar kalla inverterade (1/X) proportionaliteter för omvända.
Vh, iö
- - - - -
Man och man. Av alla matematiker och fysiker jag träffat har ingen sagt så om en funktion av typen 1/r.
Jag har hört uttrycket omvänt proportionell många gånger.
Kraniet skrev:ok... intressant tråd det här (förutom de mindre trevliga delarna..)
för att återgå till trådens ämne. jag tycker det är lite svårt att skönja nån slags generell regel angående låg/hög känslighet.
1: går det att skapa två lika bra (ljudkvalité) högtalare med olika känslighet? (jag antar att det då förutsätter att den ena är en mindre optimerad högtalare i avseende av känslighet/lådvolym etc, men bortsett från det.)
2: vilket är viktigare i avseende av ljudkvalité - känslighet eller verkningsgrad?
3: kan man ha låg känslighet men hög verkningsgrad och tvärtom?
vilket är att föredra?
4: är hög känslighet/verkningsgrad viktigare i vissa frekvensområden än i andra?
5: vad krävs för att få hög känslighet och samtidigt utsträckt basförmåga?
Personligen så tycker jag mig se ett motsatsförhållande mellan känslighet och utsträckt basförmåga.
Då man tittar på "vanliga" komersiella högtalare alltså. Så fort en högtalare har väldigt hög känslighet så har den inte så utsträckt basförmåga och tvärtom. Men vad jag kan förstå av Öhman är detta mera ett resultat av dåligt ingenjörsarbete snarare än en "inneboende fysikalisk regel" eller vad man nu vill kalla det.
Det blir ju en del generalisering kring detta antar jag. Inget jag ser som nån större nackdel sålänge alla är med på att det är generaliseringar man pratar om och inte "hela sanningen".
Skulle vi inte röra oss med generaliseringar skulle nog forumet upphöra efter det att alla skrivit så deras fingrar blöder (alla utom de som genraliserar då)
Sen skulle jag vilja veta mer om "hyperisotermisering" men det passar väl mer i en ny tråd.
Svante skrev:Naqref™ skrev:Morello skrev:IngOehman skrev:Man brukar kalla inverterade (1/X) proportionaliteter för omvända.
Man och man. Av alla matematiker och fysiker jag träffat har ingen sagt så om en funktion av typen 1/r.
Jag har hört uttrycket omvänt proportionell många gånger.
Ja, "omvänt proportionell" betyder ju just 1/r.
Svante skrev:Att säga att något avtar proportionellt mot avståndet, menades 1/r, är väl också ok om det inte är en avhandling man skriver på. Vore det en avhandling kanske jag skulle rekommendera en omskrivning till just "omvänt proportionell".
Svante skrev:Bill50x skrev:Suck. Det blir bara så trist när två duktiga tekniker ska kriga om vad som är "rätt". Visst, man kan bråka om vad som är en SI-enhet. Man kan bråka om vad som är en standard eller en de fakto överenskommelse.
Men, det är bara åsikter. Och varför bråka om sådant? Diskutera den aktuella saken istället.
Anledningen för mig är att den andre teknikern så hårdnackat vägrar att ändra sig när han har fel. Dessutom blir han otrevlig när jag påpekar det och börjar undra om vad jag har för agenda eller kalla det jag säger för pladder när argumenten tar slut.
IngOehman skrev:1. Bill50x' inlägg är mycket klokt och jag håller med honom till 100%.
Ingvar skrev:...avtar ljudtrycket LINJÄRT med avståndet...
Bill50x skrev:För mig som amatör är distinktionen mellan känslighet och verkningsgrad oklar. Båda betyder för mig "lite in mycket ut".
LarsR skrev:Är Pascal en eller två enheter? Eller är det en person.......? Fundamentalt eller påhittat?
Aptrist läsning.IngOehman skrev:4. Svantes påstående om att jag antytt en "agenda" är en lögn från hans sida.(Om han verkligen drabbats av hjärnblödning eller propp eller något liknade är han ursäktad dock, och isåfall får jag hoppas på bättring.)
Vh, iö
Morello skrev:Ursäkta om jag rörde till det, min anmärkning gällde:Ingvar skrev:...avtar ljudtrycket LINJÄRT med avståndet...
Omvänt proportinoell kan man säga, men något som avtar linjärt är inte en funktion av typen 1/r.
Detta om detta.
iö skrev:Effekten avtar alltså kvadratiskt med avståndet - och eftersom effekten är proportionell mot kvadraten på ljudtrycket blir ljudtrycket avståndsproportionellt, det vill säga omvänt. Ljudtrycket sjunker alltså (precis som jag skrev) linjärt med avståndet!
Morello skrev:IngOehman skrev:Man brukar kalla inverterade (1/X) proportionaliteter för omvända.
Man och man. Av alla matematiker och fysiker jag träffat har ingen sagt så om en funktion av typen 1/r.
SirAnselm skrev:IngOehman skrev:Ja, troligen.
Det är dock inte bara en fråga om att undvika onödiga förluster, utan även en fråga om att kontrollera alla oönskade resonanssystem som uppkommer under konstruerandet, vilket i ogynnsamma fall betyder att mer eller mindre stora förluster måste införas. Självklart kommer då också ens egna toleranser för de där "collaterala felen" in.
För att kunna svara på frågan i mera detalj måste man därför nästan gå in på specifika praktiska fall. Förutsättningarna är ju olika i olika konstruktioner, beroende på hur mycket "smuts" som ingår i grundkonstruktionen.
Vh, iö
Okej, om vi nu tar de högtalare jag själv äger, piPs, som exempel. Nu kanske de är ett dåligt exempel eftersom de ju varken är trögdrivna eller saknar basförmåga, kanske inte ens är praktiskt möjligt att få dem att gå djupare heller, men men...
Om du nu hade velat pressa ner dem några Hz till, hade det varit möjligt utan att göra dem mer trögdrivna eller "tumma" på egenskaperna i de högre registren, alltså frekvenserna över det som kallas bas? Givet samma volym på lådan.
SirAnselm skrev:För övrigt otroligt nöjd med högtalarna
patrikf skrev:Ingvar, jag vill att du editerar bort mitt riktiga namn pga att det är sökbart på google
Bill50x skrev:För mig som amatör är distinktionen mellan känslighet och verkningsgrad oklar. Båda betyder för mig "lite in mycket ut".
Bill50x skrev:För mig som amatör är distinktionen mellan känslighet och verkningsgrad oklar. Båda betyder för mig "lite in mycket ut".
Bill50x skrev:Personligen tycker jag dock att högtalare som inte kräver en massa ineffekt ofta låter väldigt dynamiskt, även om ljudet i sig inte är speciellt hifi-mässigt.
patrikf skrev:...jag rekommenderar lite läsning:
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som tilldrar sig allt större intresse. Metoden har tagit inspiration från flera olika håll, bl a dialektisk filosofi och zenbuddhistiska tankesätt.
DBT utvecklades i USA under 1990-talet av Marsha Linehan och i Sverige har Anna Kåver, tillsammans med Åsa Nilsonne, varit en av arbetssättets ledande förespråkare.
En av grundpelarna i DBT är acceptans och denna bok vill på ett lättfattligt sätt förklara begreppet och visa hur det tillämpas. Acceptans innebär att välja att se, ha och stå ut med både sin inre och yttre verklighet, utan att fly, undvika, förvränga eller döma den - hur plågsam den än kan vara.
Ett accepterande förhållningssätt innebär inte att man avstår från att söka förändring i en svår situation, utan att man ger upp sitt krig mot tillvaron. Att acceptera är, även om det kan tyckas paradoxalt, att handla aktivt, i enlighet med sina värderingar och mål.
Det är denna dialektik - ett ständigt växelspel - mellan acceptans och förändring som är en av de karakteristiska egenskaperna i DBT.
IngOehman skrev:Men visst, det beror på vad man menar med att "fungera". Att det är en bekvämare och enklare väg att vara taktisk tror jag säkert stämmer (jag har aldrig provat). Men syftet med att alls bry sig om saker är väl inte att få en bekväm och enkel tillvaro - det är att vara till nytta.
IngOehman skrev:Enstaka gnällspikar som gnäller på mig offentligt är vad ni ser, och om ni tittar noga ser ni säkert att de praktiskt taget allihopa är människor som beter sig illa själva, utan att tyckas ha något annat syfte är just att komma med personangrepp. Dessa personers synpunkter kan man helt enkelt bortse ifrån. Eller möjligen se som ett tecken på att man gör rätt. Det är ju de som visar civilkurage som blir utsatta för de där människorna. Taktikerna blir det aldrig.
Vh, iö
IngOehman skrev:Och igen - jag vet att ärlighet varar längst, för jag får extremt positiv feedback, många gånger dagligen.
MichaelG skrev:
Men jag vågar påstå att en hel del av tjafset här på Faktiskt har att göra med din som jag uppfattar det ovilja att närma dig ett kontroversiellt ämne på ett diplomatiskt sätt.
patrikf skrev:IngOehman skrev:Enstaka gnällspikar som gnäller på mig offentligt är vad ni ser, och om ni tittar noga ser ni säkert att de praktiskt taget allihopa är människor som beter sig illa själva, utan att tyckas ha något annat syfte är just att komma med personangrepp. Dessa personers synpunkter kan man helt enkelt bortse ifrån. Eller möjligen se som ett tecken på att man gör rätt. Det är ju de som visar civilkurage som blir utsatta för de där människorna. Taktikerna blir det aldrig.
Vh, iö
Kan du vara rakryggad och berätta vilka gnällspikarna är och ge exempel på deras gnäll?
PatrikF skrev:Det är att IÖ har en förmåga att föra in diskussioner om saker på ett personligt plan(hävdar personangrepp, ondska osv). Det är det får diskussionerna att kantra.
patrikf skrev:Jag vill inte stopa avslöjandet av bluffar, det borde du veta. Däremot tycker jag att jakten på det uppenbart verkningslösa tar för mycket plats. Det blir så banalt. Själv är jag mer intresserad av det subtila och välkamouflerade bluffandet, som du nog också vet. Det som bidrar till myten om rätt och fel inom hifi.
Men det är bara för sakens skull.
MichaelG skrev:IngOehman skrev:Och igen - jag vet att ärlighet varar längst, för jag får extremt positiv feedback, många gånger dagligen.
Alltså... I princip håller jag med dig. Jag tycker inte man skall vara oärlig. Jag håller också med dig i det du brukar hävda att det inte nödvändigtvis finns olika sanningar. Det finns det som är sant och det som inte är det.
Däremot har alla människor sina sanningar. Och dessa kan vara olika. Och det har inte nödvändigtvis något att göra med vad som verkligen är sant eller inte.
Om ett antal personer exempelvis tycker sig höra stora skillnader mellan två olika CD-spelare, så är det så. Det är alltså sant att de tycker sig höra det de tycker sig höra. Det betyder emellertid inte att det verkligen finns några skillnader mellan spelarna i fråga.
Om man då vill ifrågasätta deras sanning (att de två spelarna låter olika) så ger man sig in i ett socialt sammanhang att likna vid ett veritabelt getingbo. Och detta måste man vara medveten om. Och agera utifrån vad man vill uppnå.
Att ge sig på någons "sanning" gör man inte ostraffat i vår kultur.
Och då spelar det som sagt mindre roll vad som är sant eller inte.
Det är ofta den som ifrågasätter någons sanning som uppfattas som "bad guy" inte den som far med osanning!
Ifrågasättandet uppfattas gärna som att man inte respekterar den andre och hans åsikter. Man är en bessewisser som sätter sig till doms över andras upplevelser.
Alternativt riskerar man att uppfattas som en don Quixote i sin hopplösa kamp mot alla väderkvarnar. En man kan avfärda med "ja, ja - nu är han igång igen".
I vissa lägen är det värt att ta dessa strider, även om man kan uppfattas som antingen skitviktig eller tossig. Men man kan också välja hur man tar striderna. En dos artighet, en dos erkännande, en dos försiktigt undrande och en dos alternativt synsätt kan kanske uppfattas som "taktik", medan det i själva verket kanske bara är ett konstruktivt sätt att förhålla sig till en annan persons sanning i syfte att få denne intresserad av sin egen syn på saken.
Observera att jag inte egentligen har några synpunkter på ditt sätt att föra fram dina ståndpunkter på. Pang på rödbetan och rakt på sak passa mig fint.
Men jag vågar påstå att en hel del av tjafset här på Faktiskt har att göra med din som jag uppfattar det ovilja att närma dig ett kontroversiellt ämne på ett diplomatiskt sätt.
Samtidigt som jag förstår din ovilja att låtsas respektera och delvis hålla med om vad du uppfattar som rena dumheter. Varför skulle du göra det?
Och här någonstans tappade jag bort vad jag egentligen ville ha sagt...![]()
patrikf skrev:Det ante mig att det skulle vara svårt att konkretisera vad dina upplevelser av påhopp handlar om egentligen. Läge att söka svaret inom dig själv kanske.
Rydberg skrev:Här är ett typiskt exempel på påhopp som du brukar skriva Patrik. Du måst verkligen känna dig kränkt på något sätt för annars fattar jag inte varför du håller på.patrikf skrev:Jag vill inte stopa avslöjandet av bluffar, det borde du veta. Däremot tycker jag att jakten på det uppenbart verkningslösa tar för mycket plats. Det blir så banalt. Själv är jag mer intresserad av det subtila och välkamouflerade bluffandet, som du nog också vet. Det som bidrar till myten om rätt och fel inom hifi.
Men det är bara för sakens skull.
patrikf skrev:Du får gärna förklara vad som skulle vara ett påhopp i den där texten Rydberg, så ska jag försöka förklara hur jag menar om du är intresserad.
Bill50x skrev:IngOehman skrev:1. Bill50x' inlägg är mycket klokt och jag håller med honom till 100%.
Om det var min passus att man ska tolka inlägg så positivt som möjligt, då är jag glad att du håller med mig. Och att du själv lever efter den synpunkten
patrikf skrev:Det blir inte bättre av att hålla på med en massa antydningar till höger och vänster.
Det var ingen antydning. Det var klarspråk. Sluta.patrikf skrev:Du gör det lät för dig kaffekoppen. Varför inte tala ur skägget? Det blir inte bättre av att hålla på med en massa antydningar till höger och vänster. Det du skrev nyss har du skrivit många gånger nu, som en katt kring het gröt.
Kaffekoppen skrev:Det var ingen antydning. Det var klarspråk. Sluta.patrikf skrev:Du gör det lät för dig kaffekoppen. Varför inte tala ur skägget? Det blir inte bättre av att hålla på med en massa antydningar till höger och vänster. Det du skrev nyss har du skrivit många gånger nu, som en katt kring het gröt.
Kraniet skrev:ok... intressant tråd det här (förutom de mindre trevliga delarna..)
för att återgå till trådens ämne. jag tycker det är lite svårt att skönja nån slags generell regel angående låg/hög känslighet.
1: går det att skapa två lika bra (ljudkvalité) högtalare med olika känslighet? (jag antar att det då förutsätter att den ena är en mindre optimerad högtalare i avseende av känslighet/lådvolym etc, men bortsett från det.)
2: vilket är viktigare i avseende av ljudkvalité - känslighet eller verkningsgrad?
3: kan man ha låg känslighet men hög verkningsgrad och tvärtom?
vilket är att föredra?
4: är hög känslighet/verkningsgrad viktigare i vissa frekvensområden än i andra?
5: vad krävs för att få hög känslighet och samtidigt utsträckt basförmåga?
Personligen så tycker jag mig se ett motsatsförhållande mellan känslighet och utsträckt basförmåga.
Då man tittar på "vanliga" komersiella högtalare alltså. Så fort en högtalare har väldigt hög känslighet så har den inte så utsträckt basförmåga och tvärtom. Men vad jag kan förstå av Öhman är detta mera ett resultat av dåligt ingenjörsarbete snarare än en "inneboende fysikalisk regel" eller vad man nu vill kalla det.
Det blir ju en del generalisering kring detta antar jag. Inget jag ser som nån större nackdel sålänge alla är med på att det är generaliseringar man pratar om och inte "hela sanningen".
Skulle vi inte röra oss med generaliseringar skulle nog forumet upphöra efter det att alla skrivit så deras fingrar blöder (alla utom de som genraliserar då)
Sen skulle jag vilja veta mer om "hyperisotermisering" men det passar väl mer i en ny tråd.
Kraniet skrev:använde inte Carlsson ett seriemotstånd i nån/några av sina skapelser? Det går ju styra basåtrgivningen något genom det konstycket väl? På bekostnad av känslighet visserligen.
Han anväde ju även "acoustic damping" som åstadkommer samma sak fast med gullfiber bakom konen.
I "lekmannatermer" blir väl båda varianterna en modifiering av elementes Q.
Har man inte möjlighet att bestämma elementets parametrar helt fritt är väl dessa metoder enda som återstår (eller byta konstruktionsidé helt förstås).
Man hör ju dock ingen som säger att de carlsson som använder sig av dessa tekniker (bara säker på att acoustic damping används i en del lådor) låter dåligt. Personligen kan jag nog inte säga att jag tycker okänsliga högtalare låter dåligt rent generellt.
Så svaret på frågan bakom tråden borde bli.
Nej okänsliga högtalare behöver inte låta sämre än känsliga ditos och tvärtom. Det beror helt enkelt på konstruktion till konstruktion.
Dock bör man alltid sträva efter en konstruktion med så hög känslighet som möjligt.
Kan man sammanfatta det så?
Kraniet skrev:Så svaret på frågan bakom tråden borde bli.
Nej okänsliga högtalare behöver inte låta sämre än känsliga ditos och tvärtom. Det beror helt enkelt på konstruktion till konstruktion.
Dock bör man alltid sträva efter en konstruktion med så hög känslighet som möjligt.
Kan man sammanfatta det så?
SirAnselm skrev:Kraniet skrev:Så svaret på frågan bakom tråden borde bli.
Nej okänsliga högtalare behöver inte låta sämre än känsliga ditos och tvärtom. Det beror helt enkelt på konstruktion till konstruktion.
Dock bör man alltid sträva efter en konstruktion med så hög känslighet som möjligt.
Kan man sammanfatta det så?
Nja, inte om det var ursprungsfrågan du syftade på. Jag har aldrig sagt att det ena låter bättre än det andra, det vore ju väldigt svårt att säga eftersom en högtalare oftast bara finns i en version och den är antingen "trög" eller "lätt"...
Det jag undrade över var om inte låg känslighet snarare är ett resultat av att konstruktören inte velat/orkat/haft tid att konstruera en högtalare med högr känslighet. Kanske pga av designkrav eller ekonomiska krav?
Ibland kan man nästan få känslan av att vissa tycker att "fina" högtalare SKA vara trögdrivna, nästan som att bara för att högtalarna endast kan spela ut med ett par Krell monblock så är det skitbra högtalare. Det tycker jag verkar konstigt...
Kraniet skrev:försökte faktiskt driva den tesen hos en hifihandlare en gång. jag hävdade att en högtalare som kräver "rätt sorts" förstärkare för att "blomma ut" är en felaktigt konstruerad sådan. Självklart höll han inte med mig.
Rimligtvis bör man ju kunna stälal ett sådant krav att alla normalt fungerande förstärka ska kunna driva högtalaren utan problem.
Sen att man kanske vinner "dynamiskt headroom" med mer watt är ju en annan sak. Men en högtalare som får låter galet pga "fel" förstärkare är ju lite sådär kan man tycka.
IngOehman skrev:Nåja, så svårt att säga det vet jag inte om det är. Det är ju bara att säga det. För att kunna göra det med fog behöver vi kanske förvisso tala om verkningsgrad och inte känslighet, och man måste därtill jämföra med en hypotetisk version utan onödiga förluster. Det är fullt görligt!
IngOehman skrev:Förvisso blir svaret i någon mån hypotetiskt, men visst kan man med fog säga att en given högtalare hade varit bättre om den närmat sig ekvationens gräns, eftersom det betyder att dess termiska kompression minskat, eller att kraven på förstärkaren hade gjort det.
IngOehman skrev:Då kan man dra två slutsatser:
1. Dålig verkningsgrad går bara att definiera med utgångspunkt från högtalarens storlek och dess undre gränsfrekvens. Dålig verkningsgrad är inte en specifik siffra, utan måste relateras till de andra ramarna.
2. Om man tar hänsyn till punkt 1 kan man kritisera en högtalare för sin "onödigt dåliga" verkningsgrad, men man kan inte hävda en annan högtalare vara felfri bara för att verkningsgraden är nära vad som går att åstadkomma.
Kort sagt: Det finns hundratals egenskaper som finns att ta hänsyn till, och en i sanning god högtalare hanterar förstås alla på ett bra sätt.
Vh, iö
Bill50x skrev:En högtalare kan konstrueras för att vara en snäll last för en förstärkare. På så sätt säkerställer man att denna kommer låta så bra som möjligt på alla förstärkare (dvs att förstärkaren blir flaskhalsen i återgivningen). Men varför skulle detta vara det enda sättet att konstruera högtalare på? Varför ska enbart effektbehovet vara styrande på en högtalare?
/ B
Kraniet skrev:Bill50x skrev:En högtalare kan konstrueras för att vara en snäll last för en förstärkare. På så sätt säkerställer man att denna kommer låta så bra som möjligt på alla förstärkare (dvs att förstärkaren blir flaskhalsen i återgivningen). Men varför skulle detta vara det enda sättet att konstruera högtalare på? Varför ska enbart effektbehovet vara styrande på en högtalare?
/ B
Varför skulle man ens vilja ha en högtalare som är en jobbig last? Om man nu kan undvika det vill säga.
Vissa högtalare har ju skarpa fasvridningar som får vissa förstärkare att helt enkelt inte orka med. Med kompression och annat fuss som resultat. Eftersom högtalaren förmodligen är tänkt för en öppen marknad bör den väl rimligen ses som felaktig? Om tillverkaren också levererar förstärkare som är dimensionerad för högtalaren är ju en annan sak. Eller?
Ovan nämnda exempel på situation uppsod då jag frågade om jag kunde lyssna på högtalare x via förstärkare b (den senare en inegrerad cambridge på 30w) varpå säljare svarar "nä men det är ingen vits". Underförstått att det skulle fungera så dåligt att det inte ens var värt att låta mig prova.
Andra exempel på "dåligt" konstruerade högtalare är sådana med hårda mellanbasar i metall eller kevlar med skarpa ringningar i högfrekvensområdet som passas ihop med mjukdomes. Där man inte kunnat delat nog långt för att effektivt filtrera bort ringningarna. Sådana högtalare får ofta betyget att vara väldigt bra men fungerar bäst med vissa förstärkare. En teori av Lynn Olsen är att detta är att de "bättre" förstärkarna förmodligen har lägre distorsion eller annan betoning i mellanregisterområdet så rigningarna blir mindre påtagliga. Om sådana högtalare säg det ofta också att rumsplaceringen är extra noga. Antagligen för att där också kunna "tona" in dom bättre så man hör färgningarna mindre.
Är en sådan högtalare också "korrekt" konstruerad?
Kraniet skrev:ja svår last kan det väl vara utan att det är nåt fel. men det bör väl inte vara en svårare last än vad som behövs?
Bill50x skrev:Frågan är ju förstås vad man menar korrekt? Om man menar en högtalare med korrekt återgivning så kan den mycket väl vara en svår last.
Alla apparater är i viss mån beroende av varandra. Om tex en pickup har en elak ringning i översta diskanten och ett använt riaa-steg klipper pga detta så kommer den pickupen att låta sämre i detta riaa än i ett som tål den högre nivån med mer dist. Det senare riaa´t kanske har sämre egenskaper i övrigt men är man känslig för denna typ av dist (eller lyssnar på musik med hög outut i detta frekvensområde) så har man problem. Och, man dömer ut "fel" riaa.
Själklart vore det bättre om alla apparater var "korrekt" konstruerade. Men så länge det finns kompromisser i sökande av välljudet så kommer det alltid att finnas apparater som "kräver" mer av sin omgivning.
IngOehman skrev:Bill50x skrev:Frågan är ju förstås vad man menar korrekt? Om man menar en högtalare med korrekt återgivning så kan den mycket väl vara en svår last.
"Korrekt" är inte en synonym med riktig, utan betyder väl ungefär "i överensstämmelse med originalet", så en högtalare som är korrekt är väl välåtergivande, får man kanske anta?
Visst kan den vara en svår last, men varför skall den vara det? Impedansen är ju en rätt s fri parameter, så varför sätter man den så att sannolikheten är dålig att den skall kunnamedge att förstärkaren låter bra?
Jag menar - visst man kan sätta den lite olika beroende på ändamålet med högtalaren. För en enklare och i sig lite orenare högtalare kanske det är rimligt att anta att den kommer att användas med billiga och effektsvaga förstärkare, och då kanske det är viktigare att man utnyttjar effekten än att man säkerställer lägsta möjliga distorsion från förstärkaren. Men annars är det väl rimligt att man väljer en impedans som ger en optimal balans mellan effektuttag och renhet från förstärkarna - alltid! Eller?Alla apparater är i viss mån beroende av varandra. Om tex en pickup har en elak ringning i översta diskanten och ett använt riaa-steg klipper pga detta så kommer den pickupen att låta sämre i detta riaa än i ett som tål den högre nivån med mer dist. Det senare riaa´t kanske har sämre egenskaper i övrigt men är man känslig för denna typ av dist (eller lyssnar på musik med hög outut i detta frekvensområde) så har man problem. Och, man dömer ut "fel" riaa.
Jag tycker ju att alla apparater kännetecknas av sin FEL och inte av sina förtjänster, och den beskrivning du ger låter som ett bra skäl att underkänna båda RIAA-stegen. Är ett fel tillräckligt påfallande bryr jag mig inte så mycket om huruvida en annan egenskap INTE råkar vara dålig. Oavsett om en egenskap inte är dålig kommer det ju vara problemen med det den inte är bra på som jag kommer att drabbas av. Varför skall man använda sådana dåliga konstruktioner? Så himla svårt är det inte att konstruera ett RIAA-steg som klarar båda dessa kriterier - med bravur.Själklart vore det bättre om alla apparater var "korrekt" konstruerade. Men så länge det finns kompromisser i sökande av välljudet så kommer det alltid att finnas apparater som "kräver" mer av sin omgivning.
Frågan är om det där kompromissande verkligen är nödvändigt? Tycker det finns rätt många tämligen problemfria apparater trots allt, och jag blir därför ofta förvånad över de tämligen påtalade problem som vissa accepterar.
Tror att kompromisstänkandet för det mesta är ett utslag av något annat än att väga fel mot fel. Upplever att det oftare kompromissas bland dem som söker sound, och som därför accpeterar ett fult fel för att de gillar ett ledsagande snyggt fel.
Helt ok förstås, men om man inte skiljer på dem så blir det svårt att veta vad diskussionen handlar om. Att kompromissa för att minimera upplevelserna av felen i kedjan är inte alls samma sak som att "välja färgande apparatur för att man gillar färgen, trots svagheterna som samma färgning drar med sig".
(Kan tillägga att jag talar uteslutande om elektrinkiapparater nu, det vill säga transmissionslänkarna i kedjan, eftersom diskussionen blir väldigt mycket mera komplicerad när enkoder- och dekoderdelarna av kedjan inkluderas, det vill säga mikuppställning, mikrofoner, högtalare, högtalaruppställning och rum.)
Vh, iö
Kraniet skrev:Vissa högtalare som band tex är ju automatiskt en svårare last pga tekniken. Men dylika högtalare (tex Magnepan) har inget annat värde än rent subjektiv smak som jag personligen inte delar![]()
Nattlorden skrev:Kraniet skrev:Vissa högtalare som band tex är ju automatiskt en svårare last pga tekniken. Men dylika högtalare (tex Magnepan) har inget annat värde än rent subjektiv smak som jag personligen inte delar![]()
Fast om vi skall vara ärliga här... så är inte det en så speciellt svår last ändå... ta MG1.4 t.ex. som var i princip spikraka på 5 ohm. Inte alls säker på att jag vill kalla det svårt jämfört med många andra om alla frekvenser tas i beaktande...
Användare som besöker denna kategori: Doofus och 17 gäster