Moderator: Redaktörer
Nattlorden skrev:Om inte flerkanalaren specats vid "alla kanaler drivna" så kan det finnas lägen där de inte alls lever upp till sin spec.
Sen kan det också hända att man specar vid olika hög dist, så där faktiskt finns mer att hämta i det lösa slutsteget innan det når samma distnivå som specats vid i receivern.
Så, jo.... en watt är en watt, men hur man mäter watt kan variera.
Sen kan det naturligtvis vara ren journalist-BS också...
BPM skrev:
Är inte en watt en watt?
jansch skrev:Skillnaden på "kontinuerlig uteffekt" och "musikeffekt" kan utan vidare vara mer än 50% beroende på hur man mäter. (Och hur många "mångkanalare" klarar hög kontinuerlig uteffekt på alla kanaler utan att något överhettningsskydd slår till?)
phon skrev:BPM skrev:
Är inte en watt en watt?
Det är väl som med kalorier?![]()
BPM skrev:Det för mig in på den andra aspekten..
Hur kan två förstärkare som båda mäter inom någon eller ett par tiondelar av en decibel i alla hörbara frekvenser (och bortom..och såklart vid effektuttag som inte ger vare sig den ena eller den andra en fördel) ljuda olika. Man hör ofta att stärkare A låter mörkt och inbäddat, B ljust och detaljerat och C neutralt men när man läser mätningar på frekvenskurvor finns ingenting som skiljer. Då kan jag inte förstå hur det kan vara möjligt.
Vilka möjliga förklaringar finns det?
AndreasArvidsson skrev:BPM skrev:Det för mig in på den andra aspekten..
Hur kan två förstärkare som båda mäter inom någon eller ett par tiondelar av en decibel i alla hörbara frekvenser (och bortom..och såklart vid effektuttag som inte ger vare sig den ena eller den andra en fördel) ljuda olika. Man hör ofta att stärkare A låter mörkt och inbäddat, B ljust och detaljerat och C neutralt men när man läser mätningar på frekvenskurvor finns ingenting som skiljer. Då kan jag inte förstå hur det kan vara möjligt.
Vilka möjliga förklaringar finns det?
Suggestionseffekter är en mycket troligt anledning. Jag personligen ger inte mycket för öppna tester då utfallen av dessa ofta blir att det finns stora skillnader även om inga faktiskt finns. Det är så vi människor fungerar.
IngOehman skrev:Fast de flesta förstärkare går faktiskt att detektera i F/E-lyssning, så att de
skulle vara helt ofärgande stämmer inte.
Men visst har de flesta förstärkare små påverkanseffekter om man jämför med
vissa andra delar av kedjan. Jag tror jag skulle våga påstå att det statistiskt är
högtalarna och rummet som påverkar mest (alla aspekter, inte bara de som det
är populärt att tillskriva dessa delar att påverka).
Och därefter kommer nog faktiskt slutstegen.
Men i ett enskild fall, det vill säga en enskild anläggning, kan förstås t ex en CD-
spelare vara mera påverkande än slutsteget, eller någon annan länk. Generella
sanningar finns inte för saker som är av statistisk natur. Men typ-svar finns.
Vh, iö
bootstrap skrev:AndreasArvidsson skrev:BPM skrev:Det för mig in på den andra aspekten..
Hur kan två förstärkare som båda mäter inom någon eller ett par tiondelar av en decibel i alla hörbara frekvenser (och bortom..och såklart vid effektuttag som inte ger vare sig den ena eller den andra en fördel) ljuda olika. Man hör ofta att stärkare A låter mörkt och inbäddat, B ljust och detaljerat och C neutralt men när man läser mätningar på frekvenskurvor finns ingenting som skiljer. Då kan jag inte förstå hur det kan vara möjligt.
Vilka möjliga förklaringar finns det?
Suggestionseffekter är en mycket troligt anledning. Jag personligen ger inte mycket för öppna tester då utfallen av dessa ofta blir att det finns stora skillnader även om inga faktiskt finns. Det är så vi människor fungerar.
Precis. Fast jag skulle nog påstå att det gäller alltid (oavsett person) och inte ofta
AndreasArvidsson skrev:BPM skrev:Det för mig in på den andra aspekten..
Hur kan två förstärkare som båda mäter inom någon eller ett par tiondelar av en decibel i alla hörbara frekvenser (och bortom..och såklart vid effektuttag som inte ger vare sig den ena eller den andra en fördel) ljuda olika. Man hör ofta att stärkare A låter mörkt och inbäddat, B ljust och detaljerat och C neutralt men när man läser mätningar på frekvenskurvor finns ingenting som skiljer. Då kan jag inte förstå hur det kan vara möjligt.
Vilka möjliga förklaringar finns det?
Suggestionseffekter är en mycket troligt anledning. Jag personligen ger inte mycket för öppna tester då utfallen av dessa ofta blir att det finns stora skillnader även om inga faktiskt finns. Det är så vi människor fungerar.
IngOehman skrev:Varför kallar du det en dogm?
Dogmer är "läror" baserade på religiös övertygelse och inte vad man
kan lära sig baserat på studier av dessa saker.
Studerar man saken så finner man att det är ungefär såsom de tre
diskuterar. Så vad föranleder dig att kalla det för en dogm?
Vh, iö
sprudel skrev:Nu matar du en dogm!bootstrap skrev:jag skulle nog påstå att det gäller alltid (oavsett person) och inte oftaAndreasArvidsson skrev:Jag personligen ger inte mycket för öppna tester då utfallen av dessa ofta blir att det finns stora skillnader även om inga faktiskt finns.
IngOehman skrev:Varför kallar du det en dogm?
sprudel skrev:Mu matar du en dogm! Att skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.
sprudel skrev:skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.
grafpro skrev:
Det allmänna påståendet att rörförstärkare låter bättre genom att klippa mjukt är lite svårt att förstå. Rörförstärkare ger gradvis ökad distorsion långt under klippnivån och låter hemskt när de verkligen klipper. Transistorslutsteg låter bra ända upp till klippnivån och där genast hemskt. Hur kan man sammanfatta det i att ge rörförstärkaren fördel?
grafpro skrev:Det allmänna påståendet att rörförstärkare låter bättre genom att klippa mjukt är lite svårt att förstå. Rörförstärkare ger gradvis ökad distorsion långt under klippnivån och låter hemskt när de verkligen klipper. Transistorslutsteg låter bra ända upp till klippnivån och där genast hemskt. Hur kan man sammanfatta det i att ge rörförstärkaren fördel?
Almen skrev:sprudel skrev:skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.
Fast det stämmer ju förmodligen, rent statistiskt.
petersteindl skrev:Almen skrev:sprudel skrev:skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.
Fast det stämmer ju förmodligen, rent statistiskt.
Jag har inte läst hela tråden, men det känns som en konstig citering? Det verkar stympat och taget från ett sammanhang på något sätt.
Nåväl, om jag nu skall göra en ansats till att förstå vad sprudel enligt ditt citat med emfas säger så är det följande:
Fakta nr 1
Sprudel menar att skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta.
Fakta nr 2
Sprudel menar att om det, trots svår uppfattbarhet, hörs skillnader så skulle i så fall dessa skillnader i högre grad vara inbillning än realitet.
Med din citerings hjälp, har jag fårstått sprudel rätt då?![]()
Mvh
Peter
petersteindl skrev:Almen skrev:sprudel skrev:skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.
Fast det stämmer ju förmodligen, rent statistiskt.
Jag har inte läst hela tråden, men det känns som en konstig citering? Det verkar stympat och taget från ett sammanhang på något sätt.
Nåväl, om jag nu skall göra en ansats till att förstå vad sprudel enligt ditt citat med emfas säger så är det följande:
Fakta nr 1
Sprudel menar att skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta.
Fakta nr 2
Sprudel menar att om det, trots svår uppfattbarhet, hörs skillnader så skulle i så fall dessa skillnader i högre grad vara inbillning än realitet.
Med din citerings hjälp, har jag fårstått sprudel rätt då?![]()
Mvh
Peter
Almen skrev:petersteindl skrev:Almen skrev:sprudel skrev:skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.
Fast det stämmer ju förmodligen, rent statistiskt.
Jag har inte läst hela tråden, men det känns som en konstig citering? Det verkar stympat och taget från ett sammanhang på något sätt.
Nåväl, om jag nu skall göra en ansats till att förstå vad sprudel enligt ditt citat med emfas säger så är det följande:
Fakta nr 1
Sprudel menar att skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta.
Fakta nr 2
Sprudel menar att om det, trots svår uppfattbarhet, hörs skillnader så skulle i så fall dessa skillnader i högre grad vara inbillning än realitet.
Med din citerings hjälp, har jag fårstått sprudel rätt då?![]()
Mvh
Peter
Jag läste sprudel såsom att han yttrar ovanstående påstående som något som han motsätter sig. Alltså, han tycker att det är en dogm att "skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.". Jag tycker tvärtom att det är närmast en truism.
Men det kan vara jag som har uppfattat sprudel precis tvärtom.
grafpro skrev:Tanken att en stor effektreserv ger bättre ljud också vid låga nivåer återstår att bevisa. Det är en myt.
RogerGustavsson skrev:grafpro skrev:Tanken att en stor effektreserv ger bättre ljud också vid låga nivåer återstår att bevisa. Det är en myt.
Tycker också det verkar vara en myt. Är det någon som undersökt det noggrannare? Har själv högtalare med rätt låg verkningsgrad och gör sällan av med stora effekter. Det är rätt få inspelningar/fonogram idag som verkligen tillåter stora effektuttag om man samtidigt vill vara kvar i rummet. Att återge inspelningar med crestfaktor på nedåt 7-8 dB kräver verkligen inga stora effekter... Det är minst 10-18 dB mindre än bättre inspelningar bjuder på, översatt till W blir 10-63 gånger.
shifts skrev:grafpro: Högdynamiska inspelningar av störa körer, vad har de för effektåtgång? Du uttrycker dig väl kategoriskt tycker jag.
Nattlorden skrev:För att man valt att betrakta när den gradvisa disten inträffar som påbörjad klippning, inte ättestupet som du refererade till nu.
grafpro skrev:Brukar man det? De rörförstärkare jag satt mätprober i har vanligen nätt och jämnt nått upp till uppgiven effekt, då med kraftigt och synbart deformerad signal (ättestup) och tiotals procent dist. Men det finns säkert exempel på apparater med mer återhållna uppgifter. Har du något?
Nattlorden skrev:grafpro skrev:Brukar man det? De rörförstärkare jag satt mätprober i har vanligen nätt och jämnt nått upp till uppgiven effekt, då med kraftigt och synbart deformerad signal (ättestup) och tiotals procent dist. Men det finns säkert exempel på apparater med mer återhållna uppgifter. Har du något?
Vänd på det. Speca när förstärkaren uppvisar mer än 0.02% dist och kolla hur mycket mer det finns att hämta efter denna punkten.
sprudel skrev:bootstrap skrev:AndreasArvidsson skrev:BPM skrev:Det för mig in på den andra aspekten..
Hur kan två förstärkare som båda mäter inom någon eller ett par tiondelar av en decibel i alla hörbara frekvenser (och bortom..och såklart vid effektuttag som inte ger vare sig den ena eller den andra en fördel) ljuda olika. Man hör ofta att stärkare A låter mörkt och inbäddat, B ljust och detaljerat och C neutralt men när man läser mätningar på frekvenskurvor finns ingenting som skiljer. Då kan jag inte förstå hur det kan vara möjligt.
Vilka möjliga förklaringar finns det?
Suggestionseffekter är en mycket troligt anledning. Jag personligen ger inte mycket för öppna tester då utfallen av dessa ofta blir att det finns stora skillnader även om inga faktiskt finns. Det är så vi människor fungerar.
Precis. Fast jag skulle nog påstå att det gäller alltid (oavsett person) och inte ofta
Mu matar du en dogm! Att skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.
grafpro skrev:sprudel skrev:Mu matar du en dogm! Att skillnader mellan slutsteg är svåra att uppfatta, och att dessa skillnader skulle vara inbillning i högre grad än realitet.
Bagdad Bob skulle imponeras. Det är exakt tvärtom.
I blinda test (jag har gjort åtskilliga) ÄR skillnader mellan slutsteg svåra att uppfatta. Vanligen kan ingen uppfatta några skillnader alls.
grafpro skrev:I öppna test är däremot de allra flesta mycket bestämda på hur olika slutsteg låter och kan målande beskriva de stora skillnaderna. Inbillning, alltså.
grafpro skrev:Vad gäller effekt och klippning tycker jag det viktigaste har sagts, men kanske bör man också notera det extremt logaritmiska förhållandet mellan effekt och upplevd ljudnivå. Dämpad musik kräver (med normalkänsliga högtalare) toppeffekt hos förstärkaren på ca 0,1W. Aktiv lyssning (lite för högt för samtidiga samtal) kräver uppåt 1W. Partynivå (används i vissa hem också vid matlagning) kräver 10W. 100W behöver man inomhus endast om man önskar disconivå som får grannarna att ringa polisen. PA utomhus inför hundratals människor kräver tusentals watt.
grafpro skrev:Då håller jag verkligen med dem som tidigare påpekat att det är ganska ointressant hur effekten anges, flera tiotals procent upp eller ner beroende på sättet att specificera har marginell betydelse.
grafpro skrev:Tanken att en stor effektreserv ger bättre ljud också vid låga nivåer återstår att bevisa. Det är en myt.
grafpro skrev:Det allmänna påståendet att rörförstärkare låter bättre genom att klippa mjukt är lite svårt att förstå.
grafpro skrev:Rörförstärkare ger gradvis ökad distorsion långt under klippnivån och låter hemskt när de verkligen klipper. Transistorslutsteg låter bra ända upp till klippnivån och där genast hemskt. Hur kan man sammanfatta det i att ge rörförstärkaren fördel?
sprudel skrev:IngOehman skrev:Varför kallar du det en dogm?
Dogmer är "läror" baserade på religiös övertygelse och inte vad man
kan lära sig baserat på studier av dessa saker.
Studerar man saken så finner man att det är ungefär såsom de tre
diskuterar. Så vad föranleder dig att kalla det för en dogm?
Vh, iö
Begreppet är inte enbart knutet tilt religiösa sammanhang.
Utdrag från NE:
dogm (grek. do´gma 'mening', 'lärosats', av doke´ō 'mena', 'hålla före', 'förmoda'), med grundbetydelsen 'något som framstår som rätt och riktigt', lärosats som fastslagits på ett förpliktande sätt. I protestantiska kyrkor avses med dogmer (ibland med en pejorativ biton) lärosatser ... (39 av 260 ord)
sprudel skrev:Kanske är myt ett bättre ur vissa aspekter, men en myt som som tämligen frekvent hänvisas till som om den vore "sanning" skulle man ju kunna likna vid en dogm.
sprudel skrev:Att påstå att upplevda skillnader av slutstegs samverkan med högtalare (alltid) är att hänföra till suggestionseffekter är ett d-t tveksamt påstående sannolikhetsmässigt.
sprudel skrev:Det är att sprida en myt, som i sin tur en del läsare tycks ta till sig som en allmänt rådande uppfattning på detta forum. Så är det ju inte.
sprudel skrev:Vidare kan man inte lyssna på ett slutsteg, däremot ett slutsteg och högtalare i kombination. Du hör väl till dem som är mån om att påpeka just detta har jag för mig.
bootstrap skrev:AndreasArvidsson skrev:BPM skrev:Det för mig in på den andra aspekten..
Hur kan två förstärkare som båda mäter inom någon eller ett par tiondelar av en decibel i alla hörbara frekvenser (och bortom..och såklart vid effektuttag som inte ger vare sig den ena eller den andra en fördel) ljuda olika. Man hör ofta att stärkare A låter mörkt och inbäddat, B ljust och detaljerat och C neutralt men när man läser mätningar på frekvenskurvor finns ingenting som skiljer. Då kan jag inte förstå hur det kan vara möjligt.
Vilka möjliga förklaringar finns det?
Suggestionseffekter är en mycket troligt anledning. Jag personligen ger inte mycket för öppna tester då utfallen av dessa ofta blir att det finns stora skillnader även om inga faktiskt finns. Det är så vi människor fungerar.
Precis. Fast jag skulle nog påstå att det gäller alltid (oavsett person) och inte ofta
sprudel skrev:bootstrap skrev:AndreasArvidsson skrev:BPM skrev:Det för mig in på den andra aspekten..
Hur kan två förstärkare som båda mäter inom någon eller ett par tiondelar av en decibel i alla hörbara frekvenser (och bortom..och såklart vid effektuttag som inte ger vare sig den ena eller den andra en fördel) ljuda olika. Man hör ofta att stärkare A låter mörkt och inbäddat, B ljust och detaljerat och C neutralt men när man läser mätningar på frekvenskurvor finns ingenting som skiljer. Då kan jag inte förstå hur det kan vara möjligt.
Vilka möjliga förklaringar finns det?
Suggestionseffekter är en mycket troligt anledning. Jag personligen ger inte mycket för öppna tester då utfallen av dessa ofta blir att det finns stora skillnader även om inga faktiskt finns. Det är så vi människor fungerar.
Precis. Fast jag skulle nog påstå att det gäller alltid (oavsett person) och inte ofta
@IÖ.
Du ville ha exempel.
RogerGustavsson skrev:grafpro skrev:Tanken att en stor effektreserv ger bättre ljud också vid låga nivåer återstår att bevisa. Det är en myt.
Tycker också det verkar vara en myt. Är det någon som undersökt det noggrannare? Har själv högtalare med rätt låg verkningsgrad och gör sällan av med stora effekter. Det är rätt få inspelningar/fonogram idag som verkligen tillåter stora effektuttag om man samtidigt vill vara kvar i rummet. Att återge inspelningar med crestfaktor på nedåt 7-8 dB kräver verkligen inga stora effekter... Det är minst 10-18 dB mindre än bättre inspelningar bjuder på, översatt till W blir 10-63 gånger.
grafpro skrev:Nattlorden skrev:grafpro skrev:Brukar man det? De rörförstärkare jag satt mätprober i har vanligen nätt och jämnt nått upp till uppgiven effekt, då med kraftigt och synbart deformerad signal (ättestup) och tiotals procent dist. Men det finns säkert exempel på apparater med mer återhållna uppgifter. Har du något?
Vänd på det. Speca när förstärkaren uppvisar mer än 0.02% dist och kolla hur mycket mer det finns att hämta efter denna punkten.
Ha! Det är en kul idé. Man kunde generöst tänka sig en standard där max effekt specificeras som den effekt då förstärkaren överskrider 0,1% THD, och där en effektreserv anges till den effekt då förstärkaren ger 3% THD. Typiska rörförstärkare skulle då ge noll watt, med en effektreserv på något tiotal watt!
IngOehman skrev:Det ligger ju i den enkla människans natur att söka tumregelbeskrivningar
av... så mycket som möjligt.
Komorok skrev:Tumregler är kompromisser och varje gång man kompromissar så dör man lite.
MichaelG skrev:IngOehman skrev:Det ligger ju i den enkla människans natur att söka tumregelbeskrivningar
av... så mycket som möjligt.
Jag är en enkel människa ity jag gillar tumregler. Dessa får mig att tro att har begripit något, vilket alltid ger mig samma sköna känsla av tillfredsställelse.![]()
Hälsn. Michael
PerStromgren skrev:Komorok skrev:Tumregler är kompromisser och varje gång man kompromissar så dör man lite.
Så länge man bara dör litet är det helt OK!
darkg skrev:Kompromisslöshet - fåfänglighetens fåfänglighet
darkg skrev:Kompromisslöshet - fåfänglighetens fåfänglighet
IngOehman skrev:Tumregler och andra försök att göra det enkelt och ytligt, som är
komplext, är fåfänga.
Vh, iö
Så sant! Hela tillvaron är ju en enda kompromiss för att öht komma överens. Ambitionen att vara kompromisslös i allt brukar innebära de allvarligaste kompromisserna i sig. T.ex. att hävda tolkningsföreträde över andra gör diskussionen och meningsutbytet mycket svårt. Öppningen för diskussion känns begränsad.lennartj skrev:darkg skrev:Kompromisslöshet - fåfänglighetens fåfänglighet
Ingenting är kompromisslöst om man granskar det närmare.
darkg skrev:IngOehman skrev:Tumregler och andra försök att göra det enkelt och ytligt, som är
komplext, är fåfänga.
Vh, iö
Men vem säger att tumregler skulle ha sådana krafter? Med tumregel förstår vi väl alla någonting ungefärligt, preliminärt; en praktiskt användbar mall som fungerar tillräckligt väl tillräckligt ofta?
Edit: som en vetenskaplig teori ungefär.
Morello skrev:darkg skrev:IngOehman skrev:Tumregler och andra försök att göra det enkelt och ytligt, som är
komplext, är fåfänga.
Vh, iö
Men vem säger att tumregler skulle ha sådana krafter? Med tumregel förstår vi väl alla någonting ungefärligt, preliminärt; en praktiskt användbar mall som fungerar tillräckligt väl tillräckligt ofta?
Edit: som en vetenskaplig teori ungefär.
Tumregler är förenklingar för människor som inte förmår och/eller är för lata för att skaffa sig kunskapen. Tumregler har ingenting med vetenskapliga teroier att skaffa!
KarlXII skrev:bootstrap skrev:Livet är för stort och komplext för att man ska kunna klara sig utan tumregler.
Det beror allt på hur man förenklar det.
PerStromgren skrev:KarlXII skrev:bootstrap skrev:Livet är för stort och komplext för att man ska kunna klara sig utan tumregler.
Det beror allt på hur man förenklar det.
Det finns tumregler för det också!
Skämt åsido, vi brukar ha den här diskussionen om tumregler då och då. Den brukar sällan ge något. Jag tänker fortsätta använda både dem och begreppet, några andra vägrar att ta i dem med tång. Vi är olika.
IngOehman skrev:Varje gång man kan pensionera en tumregel (på grund av att man har
skaffat sig den kunskap och insikt om alla samband som överflödiggör
tumregeln - man förstår istället för att följa en regel) så växer man som
människa!
IngOehman skrev:Tumregler är motsatsen till att ha begripit något, de är "istället för att
begripa". Det som man begriper har man ju ingen nytta av tumregler för.
IngOehman skrev:Om du MichaelG istället för att tala om att begripa, hade skrivit att de
ger dig känslan av att du behärskar något, så hade jag förstått vad du
menat, men begripa är ju just vad man inte gör när man vilar sig mot
tumregler.
Vh, iö
Morello skrev:Tumregler är förenklingar för människor som inte förmår och/eller är för lata för att skaffa sig kunskapen.
darkg skrev:IngOehman skrev:Tumregler och andra försök att göra det enkelt och ytligt, som är
komplext, är fåfänga.
Vh, iö
Men vem säger att tumregler skulle ha sådana krafter? Med tumregel förstår vi väl alla någonting ungefärligt, preliminärt; en praktiskt användbar mall som fungerar tillräckligt väl tillräckligt ofta?
Edit: som en vetenskaplig teori ungefär.
Morello skrev:Tumregler är förenklingar för människor som inte förmår och/eller är för lata för att skaffa sig kunskapen.
Tumregler har ingenting med vetenskapliga teroier att skaffa!
bootstrap skrev:Livet är för stort och komplext för att man ska kunna klara sig utan tumregler.
Morello skrev:Varför då? Jag kan tex. ytterligt lite om kemi - jag känner till denna begränsning hos mig själv, men varför ska jag använda tumregler?
Det är väl bättre att konsultera någon annan- som kan?
Morello skrev:Varför då? Jag kan tex. ytterligt lite om kemi - jag känner till denna begränsning hos mig själv, men varför ska jag använda tumregler?
Det är väl bättre att konsultera någon annan- som kan?
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 16 gäster