NAD3020 - funderingar.

[Flint]

Jag hittade ett schema på NAD3020. Ett klart måste att simulera. Säg till om ni hittar några fel i det. Drivtrissorna är inte de rätta. Jag har inte dom i komponentbanken men det påverkar inte frekvensgången. Jag har provat olika.

Synpunkter på frekvensgången? Hur tänkte konstruktören? Vad är det i konstruktionen som gör att den enligt många låter bra.

[Bill50x]

Frågan är om simuleringen av frekvensgången återspeglar verkligheten. Jag har haft ett par 3020 (har fortfarande en som är moddad till 3040 och ger ungefär dubbla effekten) och tycker inte att det upplevda ljudet speglas av frekvensgångsgrafen. Snarare låter 3020´an lite mjukt avrullad högst upp. Eller så saknar den det vassa ljudet som så många sk bättre konstruktioner dras med....

/ B

[Flint]

Frågan är om simuleringen av frekvensgången återspeglar verkligheten. Jag har haft ett par 3020 (har fortfarande en som är moddad till 3040 och ger ungefär dubbla effekten) och tycker inte att det upplevda ljudet speglas av frekvensgångsgrafen. Snarare låter 3020´an lite mjukt avrullad högst upp. Eller så saknar den det vassa ljudet som så många sk bättre konstruktioner dras med....

/ B

Tolkar du den simulerade frekvensgången som att förstärkaren borde låta vasst och hårt?

Jo simuleringen stämmer nog. Ingångsfiltret ger den här kurvformen. Jag äger ingen 3020 men har testat ingångsfiltret på två andra förstärkare med exakt samma verkan. Både simulerat och uppmätt i den grymma verkligheten. I båda fallen också med ökad lyssningskvalitet som följd.

[Flint]

Om man ändrar lite på ingångsfiltrets värden så att det blir ett normalt andraordningens Butterworh får man fram det här. Varför gjorde inte konstruktören det? Jag vet att det inte går att svara på det men man kan ju alltid spåna på en anledning.

[Bill50x]

Inte hårt och vasst, men i den första grafen sker ju en höjning från ca 5 kHz. Så lite ljust borde det väl klinga? Men som jag skrev, mitt minne av 3020 (länge sedan jag lyssnade) är snarare en mjuk avrullning snarare än ljusare ljud. Men det är kanske höjningen från ca 100 Hz som spelar ett spratt här?

/ B

[Magnuz]

"Men det är kanske höjningen från ca 100 Hz som spelar ett spratt här?"

Troligen, den är ju mycket större i oktaver räknat.

[Flint]

Inte hårt och vasst, men i den första grafen sker ju en höjning från ca 5 kHz. Så lite ljust borde det väl klinga? Men som jag skrev, mitt minne av 3020 (länge sedan jag lyssnade) är snarare en mjuk avrullning snarare än ljusare ljud. Men det är kanske höjningen från ca 100 Hz som spelar ett spratt här?

/ B

Intrycken du beskriver stämmer med mina när jag testar kopplingen på mina slutsteg men jag har valt den vanliga Butterworth-typen och bara i diskanten. Alltså avrullning utan ökning. Jo 6dB HP i basen också. Det är så jag kör mitt 20W Hiragabygge just nu. Har aldrig tidigare varit så nöjd med något transistorslutsteg.

Det bygget ser ut så här.

[Flint]

"Men det är kanske höjningen från ca 100 Hz som spelar ett spratt här?"

Troligen, den är ju mycket större i oktaver räknat.

Japp. Det borde kunna bidra med ökad "trivselfaktor".

[Nattlorden]

Man kanske haft lite idéer om med vilken sorts högtalare som de kom att kopplas ihop med... så att baslyftet borde passa bra med stativare som faller ifrån lite?

( Inga andra kretsar som är inblandade som du bortsett från, typ att tonkontrollerna inte är neutrala i neutralläget? )

[Flint]

Man kanske haft lite idéer om med vilken sorts högtalare som de kom att kopplas ihop med... så att baslyftet borde passa bra med stativare som faller ifrån lite?

( Inga andra kretsar som är inblandade som du bortsett från, typ att tonkontrollerna inte är neutrala i neutralläget? )

Jag har bara simulerat slutsteget så jag vet inte om det som ligger före har som du menar matchande egenskaper. Kanske.

[hasse]

en vild gissning är att peakarna kompenserar för något i försteget .

Jag håler med om att 3020 låter avrullad i diskanten. och basen är ganska bumlig.

[Flint]

en vild gissning är att peakarna kompenserar för något i försteget .

Jag håler med om att 3020 låter avrullad i diskanten. och basen är ganska bumlig.

Du berättade via PM att du hade ett bygge på gång. Vad är det? Finns schemat på nätet?

[Svante]

Intressant, egentligen ganska dålig tonkurva på den stärkaren om simuleringen stämmer. Helt klart är det en liten påverkan, topparna i ändorna på tonkurvan motsvarar ungefär 0,8 dB. Det finns säkert folk som reagerar positivt på det, även om skillnaden är ganska liten. Precis lagom liten för att lura någon att det är något annat än tonkurveavvikelser det är frågan om. Vilket fö får mig att efterlysa samma kurvor med dB-skala*, då hade man sett hur stor skillnaden är direkt.

*Jag är lite rabiat med detta efter att ha rättat alltför många rapporter med linskala på frekvens- och amplitudaxel. Det går ju inte att se hur mycket det påverkar utan att famla efter räknedosan !

[Flint]

Intressant, egentligen ganska dålig tonkurva på den stärkaren om simuleringen stämmer. Helt klart är det en liten påverkan, topparna i ändorna på tonkurvan motsvarar ungefär 0,8 dB. Det finns säkert folk som reagerar positivt på det, även om skillnaden är ganska liten. Precis lagom liten för att lura någon att det är något annat än tonkurveavvikelser det är frågan om. Vilket fö får mig att efterlysa samma kurvor med dB-skala*, då hade man sett hur stor skillnaden är direkt.

*Jag är lite rabiat med detta efter att ha rättat alltför många rapporter med linskala på frekvens- och amplitudaxel. Det går ju inte att se hur mycket det påverkar utan att famla efter räknedosan !

Logaritmisk skala. Dock icke graderad i dB.

[Flint]

Intressant, egentligen ganska dålig tonkurva

Vad bygger du den uppfattningen på?

[IngOehman]

Med tanke på att det är rätt lätt att förse ett sluteteg med en tonkurva inom +/-0,05 dB från 3 - 20 000 Hz kan man ju undra varför inte alla gör det?

I synnerhet med tanke på att det redan finns saker i kedjan som är svåra att få raka, och det brukar i F/E-lyssning gå att höra tämligen små avvikelser. Vissa hör nedåt 0,1 dB, men praktiskt taget alla hör 0,4 dB.

Har för övrigt mätt på 3020 och mitt minne är att överskjutningarna var något mindre än 0,75 dB, men jag är inte helt säker. Kan någon som äger en apparat mäta på den?


Vh, iö


PS. Menar Svante på allvar att han behöver miniräknare för att omvandla linjärskala till dB? Det gör man väl nästan i sömnen när man är så yrkesskadad som... vi är? För inte kan väl jag vara värre skadad?

[Svante]

Intressant, egentligen ganska dålig tonkurva

Vad bygger du den uppfattningen på?

Transparensidealet.

[Svante]

PS. Menar Svante på allvar att han behöver miniräknare för att omvandla linjärskala till dB? Det gör man väl nästan i sömnen när man är så yrkesskadad som... vi är?

Ja. Absolut. Jag är så rabiat att jag får alla i min omgivning att ange allt i dB, så jag vet inte att 0.9 ggr motsvarar -0.9 dB. Det är klart att man ska kräfva grafer och mätinstrument som visar resultaten i dB? Saker och ting är ju i dB. Volt är bara någon sorts konstig omvandling.

För inte kan väl jag vara värre skadad?

Nej, inte alls. Du är fortfarande kvar i den simpla linjära världen, den har jag lämnat.

[Flint]

Intressant, egentligen ganska dålig tonkurva

Vad bygger du den uppfattningen på?

Transparensidealet.

Jaha. Ja då vet jag. Men jag ger dig en chans till att återupprätta din status. Vad grundar du din uppfattning på?

[IngOehman]

PS. Menar Svante på allvar att han behöver miniräknare för att omvandla linjärskala till dB? Det gör man väl nästan i sömnen när man är så yrkesskadad som... vi är?

Ja. Absolut. Jag är så rabiat att jag får alla i min omgivning att ange allt i dB, så jag vet inte att 0.9 ggr motsvarar -0.9 dB. Det är klart att man ska kräfva grafer och mätinstrument som visar resultaten i dB? Saker och ting är ju i dB. Volt är bara någon sorts konstig omvandling.

För inte kan väl jag vara värre skadad?

Nej, inte alls. Du är fortfarande kvar i den simpla linjära världen, den har jag lämnat.

Nä, det där stämmer ju inte alls. Jag uppehåller mig ju i alla dimensioner samtidigt.

Det tror jag har varit uppe tidigare i någon tråd...

Jag tänker i dB och linärt (och linjärkvadratiskt) på samma gång, beroende på vad frågan gäller. Hur presentationen ser ut tycker jag inte spelar så stor roll, men även jag har blivit anklagad för att vara svårt dB-krävande mot mina X-jobbare...

Jag tycker i princip att det är fel med linjär presentation bara när det borde ha varit logaritmerat.


Tycker för övrigt att det går prima med t ex log-volt istället för dB.

(Precis som jag inte kräver oktaver (eller dO - dussoOktav), annat än i notsystem - jag tycker logskala med frekvens angiven i Hz funkar prima.)


Vh, iö

[Svante]

Nä, det där stämmer ju inte alls. Jag uppehåller mig ju i alla dimensioner samtidigt.

Lite... Thomas diLeva, då?

(Precis som jag inte kräver oktaver (eller dO - dussoOktav), annat än i notsystem - jag tycker logskala med frekvens angiven i Hz funkar prima.)

Mja, det gör ju jag. Bifogar exempel på hur ett spektrum av en sågtandsvåg egentligen ska se ut, när alla axlarna är riktiga:

[Flint]

Svante. Ingår inte spicesimulering i den utbildning du bedriver?
Av någon anledning får jag den känslan.

[Flint]

Någon som i övrigt har synpunkter på slutsteg av typen Sziklai. Det är första gången jag har provat den typen men intrycket verkar vara positivt. I alla fall ljudmässigt men temperaturkänsligheten och dc-offset kunde kanske vara bättre. Lite känsligt på hfe-matchning.

[Svante]

Svante. Ingår inte spicesimulering i den utbildning du bedriver?
Av någon anledning får jag den känslan.

Du får känslan att det inte ingår? Nja, jag är inte särskilt utbildad på spice, nej. Däremot har jag haft två exjobbare som under våren har gjort högtalarsimuleringar i spice, så jag exponeras för det, men indirekt.

Ska jag simulera så skriver jag programmet själv.

[Flint]

Svante. Ingår inte spicesimulering i den utbildning du bedriver?
Av någon anledning får jag den känslan.

Du får känslan att det inte ingår? Nja, jag är inte särskilt utbildad på spice, nej. Däremot har jag haft två exjobbare som under våren har gjort högtalarsimuleringar i spice, så jag exponeras för det, men indirekt.

Ska jag simulera så skriver jag programmet själv.

Se det inte som ett påhopp men jag trodde att spice helt klart ingick i den bästa av utbildningar dvs. den du står för och bedriver. KTH är ju gräddan av teknisk kunskap. Jag är förvånad och kanske besviken. Det är ju P-spice dina elever kommer att jobba i när dom lämnar dig och KTH.

[Flint]

PS. Menar Svante på allvar att han behöver miniräknare för att omvandla linjärskala till dB? Det gör man väl nästan i sömnen när man är så yrkesskadad som... vi är?

Ja. Absolut. Jag är så rabiat att jag får alla i min omgivning att ange allt i dB, så jag vet inte att 0.9 ggr motsvarar -0.9 dB. Det är klart att man ska kräfva grafer och mätinstrument som visar resultaten i dB? Saker och ting är ju i dB. Volt är bara någon sorts konstig omvandling.

För inte kan väl jag vara värre skadad?

Nej, inte alls. Du är fortfarande kvar i den simpla linjära världen, den har jag lämnat.

Nä, det där stämmer ju inte alls. Jag uppehåller mig ju i alla dimensioner samtidigt.

Det tror jag har varit uppe tidigare i någon tråd...

Jag tänker i dB och linärt (och linjärkvadratiskt) på samma gång, beroende på vad frågan gäller. Hur presentationen ser ut tycker jag inte spelar så stor roll, men även jag har blivit anklagad för att vara svårt dB-krävande mot mina X-jobbare...

Jag tycker i princip att det är fel med linjär presentation bara när det borde ha varit logaritmerat.


Tycker för övrigt att det går prima med t ex log-volt istället för dB.

(Precis som jag inte kräver oktaver (eller dO - dussoOktav), annat än i notsystem - jag tycker logskala med frekvens angiven i Hz funkar prima.)


Vh, iö

Stämmer in. Det är som ett sätt att tänka.

[IngOehman]

Precis som jag inte kräver oktaver (eller dO - dussoOktav), annat än i notsystem - jag tycker logskala med frekvens angiven i Hz funkar prima.

Mja, det gör ju jag.

Du kräver notangivelser? Alltid?


Vh, iö

[Svante]

Du kräver notangivelser? Alltid?

Nej, förstås inte. Det bara slog mig att jag faktiskt hade gjort en sån axel i mitt spektrumprogg, och då kunde jag inte låta bli.

Men dB på y-axeln är nästan alltid bra, och log-frekvens på frekvensaxeln likaså, må vara utan musikalisk notnotation.

[Svante]

Se det inte som ett påhopp men jag trodde att spice helt klart ingick i den bästa av utbildningar dvs. den du står för och bedriver. KTH är ju gräddan av ... ja allt vad gäller teknisk kunskap. Jag är förvånad och kanske besviken. Det är ju P-spice dina elever kommer att jobba i när dom lämnar dig och KTH.

Oj, nejdå, påhoppad kände jag mig inte. Det finns gott om folk som kan p-spice på KTH, så jag känner mig lugn inför vad teknologerna får lära sig. Det är ju inte jag som lär dem allt, tack och lov.

Sen är det också lite skillnad på att begripa hur ett program funkar praktiskt, handhavandemässigt och "bakom kulisserna", dvs hur beräkningarna egentligen går till i datorn. Jag tror jag har det senare rätt klart för mig, men är rätt handfallen i det första.

[Flint]

Se det inte som ett påhopp men jag trodde att spice helt klart ingick i den bästa av utbildningar dvs. den du står för och bedriver. KTH är ju gräddan av ... ja allt vad gäller teknisk kunskap. Jag är förvånad och kanske besviken. Det är ju P-spice dina elever kommer att jobba i när dom lämnar dig och KTH.

Oj, nejdå, påhoppad kände jag mig inte. Det finns gott om folk som kan p-spice på KTH, så jag känner mig lugn inför vad teknologerna får lära sig. Det är ju inte jag som lär dem allt, tack och lov.

Sen är det också lite skillnad på att begripa hur ett program funkar praktiskt, handhavandemässigt och "bakom kulisserna", dvs hur beräkningarna egentligen går till i datorn. Jag tror jag har det senare rätt klart för mig, men är rätt handfallen i det första.

Att spicesimulering har sina fallgropar är nog sant och det bör nog mest ses som ett hjälpmedel typ räknedosan. Men företagen i branschen vill säkert vara så effektiva som möjligt och simulering är effektivt. Därav reflektionen.

[Flint]

Det slog mig...
Finns simulering även inom den ekonomiska världen?
Finns det spice/simuleringsmallar för olika företagsstrukturer?
Om inte - varför inte?

[Rickard]

yep. "War gaming" kallas scenariosimulering av hela företag och marknader. Konsultfirman BoozAllenHamilton är exempelvis mycket duktiga på detta.

Inom finans används monte carlo-simuleringar hela tiden. Prissättning av avancerade optioner som är "path dependent" kräver i många fall att man simulerar många (säg 2^16? i vissa fall) pristrajektorier för värdepapper.

[Flint]

yep. "War gaming" kallas scenariosimulering av hela företag och marknader. Konsultfirman BoozAllenHamilton är exempelvis mycket duktiga på detta.

Inom finans används monte carlo-simuleringar hela tiden. Prissättning av avancerade optioner som är "path dependent" kräver i många fall att man simulerar många (säg 2^16? i vissa fall) pristrajektorier för värdepapper.

Kan inte noggrannheten verka förledande?

[Rickard]

Kopplingen till elektrotekning finns klart inom exempelvis portföljoptimering. Här används reglerteknik för att skapa optimala portföljstrategier. Man letar "optimala kontroller" som maximerar någon lämplig "funktional" av portföljen, exempelvis förväntat "värde" eller "nytta" i framtiden.

I praktiken löser man Hamilton-Jacobi-Bellman-ekvationer, vilka är välkända för regler- och elektrotekniknissar.

[Rickard]

Vad gäller optioner så är exaktheten inte skenbar. Det går alltså att räkna ut "rättvisa" priser, i den meningen att alla andra priser skulle ge riskfria vinster åt någon av parterna.

[Flint]

Kopplingen till elektrotekning finns klart inom exempelvis portföljoptimering. Här används reglerteknik för att skapa optimala portföljstrategier. Man letar "optimala kontroller" som maximerar någon lämplig "funktional" av portföljen, exempelvis förväntat "värde" eller "nytta" i framtiden.

I praktiken löser man Hamilton-Jacobi-Bellman-ekvationer, vilka är välkända för regler- och elektrotekniknissar.

Intressant... Hur stor är tillförlitligheten? Hur beräknar man globala förändringars påverkan? Räknar man in force majeure?

[Rickard]

Kopplingen till elektrotekning finns klart inom exempelvis portföljoptimering. Här används reglerteknik för att skapa optimala portföljstrategier. Man letar "optimala kontroller" som maximerar någon lämplig "funktional" av portföljen, exempelvis förväntat "värde" eller "nytta" i framtiden.

I praktiken löser man Hamilton-Jacobi-Bellman-ekvationer, vilka är välkända för regler- och elektrotekniknissar.

Hur stor är tillförlitligheten? Hur beräknar man globala förändringars påverkan? Räknar man in force majeure?

Vad du räknar på är den infitesimala dynamiken hos portföljen. Inte globala förändringar etc. Det klassiska problemet som går tillbaka till nobelpristagaren Merton är att balansera andelen riskfyllt värdepapper (säg aktie) och andelen riskfritt värdepapper (säg statsobligation eller bankkonto) så att förväntade värdet på fortföljen maximeras på slutdagen. Aktien modelleras som en geometrisk brownsk rörelse.
Svaret är att man skall ha ett statiskt förhållande mellan de två. Alltså behöver du balansera om portföljer kontinuerligt allt eftersom aktien faller och ökar i värde.

I ärlighetens namn fungerar detta bäst i teorin. Med mer avancerade modeller för prisrörelserna (läs Levýprocesser) kan det nog ge bättre resultat.

[Flint]

Kopplingen till elektrotekning finns klart inom exempelvis portföljoptimering. Här används reglerteknik för att skapa optimala portföljstrategier. Man letar "optimala kontroller" som maximerar någon lämplig "funktional" av portföljen, exempelvis förväntat "värde" eller "nytta" i framtiden.

I praktiken löser man Hamilton-Jacobi-Bellman-ekvationer, vilka är välkända för regler- och elektrotekniknissar.

Hur stor är tillförlitligheten? Hur beräknar man globala förändringars påverkan? Räknar man in force majeure?

Vad du räknar på är den infitesimala dynamiken hos portföljen. Inte globala förändringar etc. Det klassiska problemet som går tillbaka till nobelpristagaren Merton är att balansera andelen riskfyllt värdepapper (säg aktie) och andelen riskfritt värdepapper (säg statsobligation eller bankkonto) så att förväntade värdet på fortföljen maximeras på slutdagen. Aktien modelleras som en geometrisk brownsk rörelse.
Svaret är att man skall ha ett statiskt förhållande mellan de två. Alltså behöver du balansera om portföljer kontinuerligt allt eftersom aktien faller och ökar i värde.

I ärlighetens namn fungerar detta bäst i teorin. Med mer avancerade modeller för prisrörelserna (läs Levýprocesser) kan det nog ge bättre resultat.

Kul, du verkar påläst. Jag uppskattar fackmänniskor och framför allt i områden där jag själv inte kan ett smack. Det ger dig å andra sidan ett stort ansvar. Hur tacklar du det? Ansvaret gentemot dina kunders pengar? Jag förutsätter att du jobbar i investeringbranschen.

[Rickard]

Kul, du verkar påläst. Jag uppskattar fackmänniskor och framför allt i områden där jag själv inte kan ett smack. Det ger dig å andra sidan ett stort ansvar. Hur tacklar du det? Ansvaret gentemot dina kunders pengar? Jag förutsätter att du jobbar i investeringbranschen.

Jag är fortfarande student. Förhoppningsvis är jag klar med mina examina till jul Har ett av mina två exjobb kvar. Visst lockar investmentbanking etc, men jag lär inte få särskilt mycket användning av räknekunskaperna. Åtminstone inte i Sverige. Och klimatet inom branschen verkar inte så vänligt, åtminstone inte utomlands. Men jag får se vad som händer.

[Flint]

Kul, du verkar påläst. Jag uppskattar fackmänniskor och framför allt i områden där jag själv inte kan ett smack. Det ger dig å andra sidan ett stort ansvar. Hur tacklar du det? Ansvaret gentemot dina kunders pengar? Jag förutsätter att du jobbar i investeringbranschen.

Jag är fortfarande student. Förhoppningsvis är jag klar med mina examina till jul Har ett av mina två exjobb kvar. Visst lockar investmentbanking etc, men jag lär inte få särskilt mycket användning av räknekunskaperna. Åtminstone inte i Sverige. Och klimatet inom branschen verkar inte så vänligt, åtminstone inte utomlands. Men jag får se vad som händer.

Lycka till. Försök att vara ärlig. Vi som inte är lika drivna i ämnet global investeringsekonomi är på sätt och vis beroende av det.

[Flint]

Kul, du verkar påläst. Jag uppskattar fackmänniskor och framför allt i områden där jag själv inte kan ett smack. Det ger dig å andra sidan ett stort ansvar. Hur tacklar du det? Ansvaret gentemot dina kunders pengar? Jag förutsätter att du jobbar i investeringbranschen.

Jag är fortfarande student. Förhoppningsvis är jag klar med mina examina till jul Har ett av mina två exjobb kvar. Visst lockar investmentbanking etc, men jag lär inte få särskilt mycket användning av räknekunskaperna. Åtminstone inte i Sverige. Och klimatet inom branschen verkar inte så vänligt, åtminstone inte utomlands. Men jag får se vad som händer.

Vad räknar du med att kunna uträtta i ditt liv?

[Rickard]

Vad räknar du med att kunna uträtta i ditt liv?

Det där var ingen lätt fråga...
Jag vet inte vad jag vill uträtta. Vad jag dock inte vill är att av lättja låta möjligheter fara förbi mig och sedan riskera bitterhet i efterhand. Så länge jag får stimulera mig intellektuellt så är pengar och makt sekundärt.
Det är lätt att de futtiga rader man skriver exempelvis på ett forum kan ge ett felaktigt intryck av ens person. Jag är mycket ödmjuk inför framtiden.

[i]

Vad räknar du med att kunna uträtta i ditt liv?

Det där var ingen lätt fråga...
Jag vet inte vad jag vill uträtta. Vad jag dock inte vill är att av lättja låta möjligheter fara förbi mig och sedan riskera bitterhet i efterhand. Så länge jag får stimulera mig intellektuellt så är pengar och makt sekundärt.
Det är lätt att de futtiga rader man skriver exempelvis på ett forum kan ge ett felaktigt intryck av ens person. Jag är mycket ödmjuk inför framtiden.

Jag behöver säkert inte säga det, men för ens personliga tillfredsställelses skull så ska man ha som mål att alltid göra ett bra jobb, hur simpelt det jobb man gör just nu kan synas vara. Och att i det inräkna att hjälpa sina medarbetare och kunder.

Det är nog det som gör att man mår bra den senare halvan av livet.

[Flint]

Ingångsfilter och konstruktion är kanske inte så intressant.
Men om man tittar på ingångsimpedans då. Blir det roligare då?
Hur påverkar den här ingångsimpedansen IC-kabel och försteg?

Ingångsimpedans NAD3020 slutsteg.

[EngelholmAudio_inaktiv]

Ingångsimpedans NAD3020 slutsteg.

2.5kOhm vid 20kHz?

Nej men va faan...

[UrSv]

För att simulera verkar inte en del värden vara lite märkliga eller tittar jag på fel version av 3020? Denna tittar jag på (courtesy of The Class A Amplifier Site):

[Flint]

Det är schemat jag har gått efter. Om du hittar något värde som jag har missat eller fel på så säg till.
Mitt uppritade schema finns i början av tråden.

Jo jag har hittat två fel. Jag har 1u mot 0.1u // över biaskretsen och sen har jag glömt 0.1u bas-bas på sluttrissorna men det påverkar inte ingångsimpedansen.

[UrSv]

Nu är jag ju inte nån fena på att läsa scheman men det verkar som om dessa är lite konstiga:

R661 (feedback) är 390 skall vara 470
R635 (under R661) saknas
R639 saknas
R645 är 1k5 skall vara 390
R647 verkar osäker beroende på vad som sitter egentligen
C627 är 1u skall vara 0.1u
C633 saknas
C641 saknas

Med reservation för mitt förstånd...

[Flint]

Motkopplingen verkar variera i två steg. Jag räknade på läget där de två motstånden var parallellkopplade. dvs. normaldrift.

Japp R639 saknas. Skall kompletteras.

R645 var jag tvungen att välja för att få normal bias i sluttrissorna i simuleringen.


Ingångsfiltret påverkas dock icke av nämda fel.

[Flint]

Ingångsfiltrets funktion kan skalas ner till det här.

[UrSv]

Verkar väl var rimligt med normalfallet eftersom det verkar vara kopplat så för att hålla liet styr på steget innan utgångsreläet slått till.

Du tror inte kondingarna påverkar simuleringen märkbart?

[Flint]

Verkar väl var rimligt med normalfallet eftersom det verkar vara kopplat så för att hålla liet styr på steget innan utgångsreläet slått till.

Du tror inte kondingarna påverkar simuleringen märkbart?

Nej men jag ska givetvis rätta till det här och simulera.
Tyvärr har jag bara schemat uppritat i P-spice och programmet har inte samma enkla funktion för impedansmätning som CircuitMaker så resultatet får bli uA i förhållande till 1V in.
Jag har simulerat funktionen säg 50ggr med olika värden och brytfrekvenser och konstaterat att det till 99% är ingångsfiltret som styr frekvensgången och ingångsimpedansen..

[Flint]

Nu har jag rättat till felen. Jag märker ingen skillnad.
Dela en volt med strömmen = impedansen.









Byt ut KV mot Kohm i den här.

[Flint]

Jag är inte ute efter att hänga någon eller något. Jag är bara nyfiken på hur saker fungerar.
Jag undrar om inte den relativt låga impedansen vid högre frekvenser kan ha positiv påverkan och hindra IC-kabeln
från att dj*vlas med resonanser?

[Style]

Vad gäller optioner så är exaktheten inte skenbar. Det går alltså att räkna ut "rättvisa" priser, i den meningen att alla andra priser skulle ge riskfria vinster åt någon av parterna.

baserat på den vi beräkningstillfället kända informationen ja (eller inte ens det då mycket, särskilt kvalitativ, info inte vägs in)

misstaget den oinvigde lätt gör är att tro att detta är ett exakt sätt att bestämma hur man ska placera sina pengar. Det är det naturligtvis inte.

[Flint]

Vad gäller optioner så är exaktheten inte skenbar. Det går alltså att räkna ut "rättvisa" priser, i den meningen att alla andra priser skulle ge riskfria vinster åt någon av parterna.

baserat på den vi beräkningstillfället kända informationen ja (eller inte ens det då mycket, särskilt kvalitativ, info inte vägs in)

misstaget den oinvigde lätt gör är att tro att detta är ett exakt sätt att bestämma hur man ska placera sina pengar. Det är det naturligtvis inte.

Om man tar den klassiska Teliaaktien. Är man inte lite tom i kolan om man köper något som man blir erbjuden, nästan påtvingad?

[Svante]

Jag är inte ute efter att hänga någon eller något. Jag är bara nyfiken på hur saker fungerar.
Jag undrar om inte den relativt låga impedansen vid högre frekvenser kan ha positiv påverkan och hindra IC-kabeln
från att dj*vlas med resonanser?

Mja, det är ju bra om impedansen är låg och resistiv vid höga frekvenser, allra helst ska den väl vara kabelns impedans, för då blir det inga reflexioner där. Men å andra sidan är det inte alls viktigt för ett riktigt byggt försteg. Men säg nu att försteget har en utresistans på 100 ohm, vilket inte är ovanligt, och att detta lastas med 2k2 vid höga frekvenser, då sjunker diskanten med 20*log(2k2/(2k2+100))=-0,4dB, och det är ju hörbart, men inte hemskt allvarligt.

[UrSv]

Nu är väl ji och för sig det steg som visas bara effektsteget i en NAD 3020 och drivs normalt av förstegsdelen i samma NAD 3020 så huruvida man får problem med kablar etc är väl inte så troligt om man inte tar bort byglarna på baksidan och kör som rent slutsteg (vilket naturligtvis blir fallet om man tänker klona effektsteget)?

Det kunde ju vara intressant (men mer jobb..) att simulera hur det "mäter" med försteget inkopplat eftersom det där sitter en tonkontroll och balans i "serie" med tidigare visat ingångsfilter.

[IngOehman]

En sak som borde vara signifikant, är väl att ha med förstegets utimpedans i varje fall. Det torde (åtminstone vid drivimpedanser större än 0 ohm) i viss mån minska överskjutandet i låga och höga änden.

Som jag nämnde kan jag inte minnas att så stora överskjut som nästan en dB gick att få fram på de exempelar jag mätt för massor av år sedan.


Vh, iö

[Flint]

Nu är väl ji och för sig det steg som visas bara effektsteget i en NAD 3020 och drivs normalt av förstegsdelen i samma NAD 3020 så huruvida man får problem med kablar etc är väl inte så troligt om man inte tar bort byglarna på baksidan och kör som rent slutsteg (vilket naturligtvis blir fallet om man tänker klona effektsteget)?

Det kunde ju vara intressant (men mer jobb..) att simulera hur det "mäter" med försteget inkopplat eftersom det där sitter en tonkontroll och balans i "serie" med tidigare visat ingångsfilter.

Jo jag ska nog ta med försteget i en simulering också. Åtminstone linjedelen.

[UrSv]

Gott, och apropos drivimpedans större än 0 Ohm så är ju faktiskt drivimpedansen här rätt mycket högre (R541 och R543).

[Flint]

(Parentes)
Så här ser det ut som jag spelar just nu. Försteg och slutsteg. Försteget är ett SRPP-kopplat ECC82-steg med utimp. på ca. 500ohm.
(Subjektiv uppfattning om ljudet/musiken kombinationen presterar - mycket bra)






Totala frekvensgången






Slutstegets ingångsimpedans. 11Kohm vid 20kHz.
(KV = Kohm)






Så här belastar slutsteget försteget.

[Flint]

Huh,,, NAD-schemat är inte kul att rita om.

Förklaring till varför jag vill dissekera NAD3020.
Jag vill gå tillbaka i historien och försöka förstå varför en
lyckad konstruktion är just en lyckad konstruktion.
Jag har harvat igenom en del gamla rörklassiker.
Nu är jag inne på 80-talet.
Kanske kommer jag till nutid vad det lider.

[Nattlorden]

Vi väntar med spänning på när du kommer till 208:an.

[Flint]

Vi väntar med spänning på när du kommer till 208:an.

Jag med. Om du hittar ett schema, hör av dig.

[i]

Huh,,, NAD-schemat är inte kul att rita om.

Förklaring till varför jag vill dissekera NAD3020.
Jag vill gå tillbaka i historien och försöka förstå varför en
lyckad konstruktion är just en lyckad konstruktion.
Jag har harvat igenom en del gamla rörklassiker.
Nu är jag inne på 80-talet.
Kanske kommer jag till nutid vad det lider.

Aha, du gör grundforskning inför vårt ultimata DIY kraftfulla och transparanta slutsteg !

[Flint]

Huh,,, NAD-schemat är inte kul att rita om.

Förklaring till varför jag vill dissekera NAD3020.
Jag vill gå tillbaka i historien och försöka förstå varför en
lyckad konstruktion är just en lyckad konstruktion.
Jag har harvat igenom en del gamla rörklassiker.
Nu är jag inne på 80-talet.
Kanske kommer jag till nutid vad det lider.

Aha, du gör grundforskning inför vårt ultimata DIY kraftfulla och transparanta slutsteg !

Så kan man kanske se det. Jag kallar det nyfikenhet.
Historien finns där. Varför inte använda den som facit
och göra det lätt för sig. Slippa uppfinna hjulet pånytt.
Kalla det gärna lathet. Eller effektivitet.

[Flint]

Vilket värde har C508 (C507) i försteget? (strax efter volympotten)

[Johan_Lindroos]

Flint, jag har schema på 208:an. Jag har det bara på papper, så jag kan skicka det till dig om jag får din adress. Jag tror att det även är servicemanualen, men jag kan ha fel där för det var längesedan jag tittade bland 208-pappren.

[Flint]

Flint, jag har schema på 208:an. Jag har det bara på papper, så jag kan skicka det till dig om jag får din adress. Jag tror att det även är servicemanualen, men jag kan ha fel där för det var längesedan jag tittade bland 208-pappren.

Det låter kalas. Jag PM:ar dig min adress. Fakturera portokostnaden.

[Flint]

Jag tackar för bidrag om schema på NAD208 från olika håll. Tack.

[Flint]

Morello. Jag bockar och bugar. Nu stundar en period på ca. två veckor till en månad av pusslande i Cadence.
Efterbrännkammaren inte minst att reda ut.

[Flint]

Vilket värde har C508 (C507) i försteget? (strax efter volympotten)

Ingen som har ett förslag på C508?
Det sk*ter sig.

[Flint]

Nu har jag fått igång försteget. Det tog tid. Vissa värden är osäkra men som det ser ut så stämmer det. Två trissor fick jag välja andra. Konstig konstruktion av tonkontrollen. Verkar vara en blandning mellan motkopplad och passiv. Jag förstår inte kopplingen. Kolla gärna om jag har missat något. Det kan hända. Volymkontrollen är uppvriden till 20%. P-spice är inte kul på pottar så det får bli fasta motstånd.

Schemat.



Frekvensgång för enbart försteget. Pottarna i neutralläge.



Frekvensgång försteg med slutsteget anslutet.



Förstärkarens totala frekvensgång. För och slutsteg.



Tonkontrollernas inverkan. Max och minlägena mätt på pottarnas ytterstift.
Röd = max bas
Grön = min bas
Blå = max diskant
Gul = min diskant



Logaritmisk skala.

[Flint]

Flint, jag har schema på 208:an. Jag har det bara på papper, så jag kan skicka det till dig om jag får din adress. Jag tror att det även är servicemanualen, men jag kan ha fel där för det var längesedan jag tittade bland 208-pappren.

Tack Johan.
Manualen/schemat kom idag. Jag har inte vågat öppna kuvertet än. Det är ett mastigt projekt jag har "lurat" in mig i. Det såg jag när jag tittade på bilderna från Morello. Mycket runtomkringkretsar, men jag tycker i alla fall att jag borde få igång en kanal av förstärkaren som sådan. Ett mandomsprov i simulering.

[Johan_Lindroos]

Bra att det kom fram. Då blir det bara att öppna kuvertet och sätta tänderna i det! Eller det kanske trots allt är bäst att inte öppna det, för jag tror som du att det kan bli lite mastodontarbete att simulera hela schemat. Tur att det inte är någon annan än du själv som lurat in dig i det...


Kommentar till 3020, bas- och diskantkurvorna:
NAD brukade förr alltid påpeka* att bas- resp diskanttonkontrollerna bara justerade bas respektive diskant, och lämnade mellanregistret opåverkat. Med de simulerade kurvorna så ser det påståendet inte alls ut att stämma. Eller de sortens tonkontroller kanske kom något senare? Någon som vet mer kringe det?

*Åtminstone stod det så i HiFi-klubbens katalog

[Flint]

Bra att det kom fram. Då blir det bara att öppna kuvertet och sätta tänderna i det! Eller det kanske trots allt är bäst att inte öppna det, för jag tror som du att det kan bli lite mastodontarbete att simulera hela schemat. Tur att det inte är någon annan än du själv som lurat in dig i det...


Kommentar till 3020, bas- och diskantkurvorna:
NAD brukade förr alltid påpeka* att bas- resp diskanttonkontrollerna bara justerade bas respektive diskant, och lämnade mellanregistret opåverkat. Med de simulerade kurvorna så ser det påståendet inte alls ut att stämma. Eller de sortens tonkontroller kanske kom något senare? Någon som vet mer kringe det?

*Åtminstone stod det så i HiFi-klubbens katalog

Jag smyger med 208:an och låter inspirationen styra. Passar på när det regnar. Då fungerar jag bra. Jag har själv bett om projektet. Ingen skugga faller över dig. Tack.

Om 3020 tonk.
Japp. Jag blev också förvånad att bas och diskant lappar över så mycket. Det blir som en andra volymkontroll.
Hoppas att jag inte har gjort något fel i inläsningen men det verkar ju stämma i övrigt.

[Flint]

Nu har jag skalat ner NAD3020:s tonkontroll till grunden. Första gången jag träffar på den här typen av tonkontroll. Har aldrig sett något liknande. Kretsen är icke inverterande. Det vanligaste är ju Baxandallprincipen där insignal och motkoppling går ihop på minusingången. Eller helt passiv kontroll. Ritade i Circuitmaker och kopierade kretsen fyra gånger (viket inte är lika lätt i Orcade, än i alla fall). Ställde in ett ytterläge på vardera. Då är överlappningen mycket bättre. Inget att klaga på i den kretsen.
Men det känns ovanligt med log. pottar i en tonkontroll.
(Nu vet jag, var det inte en Norrman som konstruerade NAD3020? Ursäkta påhoppet, brödrafolket i väst.)

[Flint]

Till sist RIAA-delen.
Ser bra ut. Håller sig inom en dB.
37.5dB först. vid 1kHz.
111ohm utimp. vid 1kHz.

[hasse]

när jag kopplar in skiv spelaren i riaa steget låter det förjävligt. Villken pickup är ingången anpassad för?

[Flint]

när jag kopplar in skiv spelaren i riaa steget låter det förjävligt. Villken pickup är ingången anpassad för?

Ingen aning utöver att det bör vara en MM. Jag bara simulerade den elektriska funktionen. Men givetvis säger simuleringen ingenting om hur det låter. Mätningar knappast heller. Om värdena ligger inom hyfsat rimliga nivåer.
Vilken PU kör du? Beskriv hur fel det låter.

[Harryup]

Om man jämförde 3020 på vanlig lyssningsnivå så lät den i allmänhet som jämförelse lät den lite mörkt, mindre "briljant" än många andra apparater.
Men på låg volym så lät den som om den hade loudness inkopplad i jämförelse. Rätt mycket bas direkt där andra steg lät tunt.

[dimitri]

Jag förstår dig Flint,
Själv längtar jag till upplevelser av musiken förmedlade av en Philips "allt i ett" från 1970. Den spelade för jämnan. Nu när jag har en (i mina ögon) superanläggning är det mycket mindre musik.
D

[IngOehman]

Förklaring till varför jag vill dissekera NAD3020.
Jag vill gå tillbaka i historien och försöka förstå varför en
lyckad konstruktion är just en lyckad konstruktion.
Jag har harvat igenom en del gamla rörklassiker.
Nu är jag inne på 80-talet.

Kanske kommer jag till nutid vad det lider.

Aha, du gör grundforskning inför vårt ultimata DIY kraftfulla och transparanta slutsteg !

Så kan man kanske se det. Jag kallar det nyfikenhet.
Historien finns där. Varför inte använda den som facit
och göra det lätt för sig. Slippa uppfinna hjulet pånytt.
Kalla det gärna lathet. Eller effektivitet.

Jag gör inte anspråk på att sitta inne med sanningen, men jag kan ju gissa...

Jag tror att NAD 3020 varit sensationellt framgångrik som konstruktion av främst två skäl:

1. Den har inga uppenbara fel (den är inte instabil, den är inte ljus eller mörk i klangen (möjligen lite avrundad i ändarna), den är inte brusig eller fult oren), även om den inte heller excellerar på någon punkt.

2. Men: Den spelar SIGNIFIKANT MYCKET starkare utan att klippa, än allas förväntningar, och än andra 2*20W-förstärkare gjorde.

Att den gör de beror på att den inte alls är på 2 * 20 W som NAD specificerade! Det exempelar jag mätte på, klippte (när man spelade en dynamisk musiksignal) vid 43 W i 8 ohm, och ungefär 60 W i 4 ohm!

Inte konstigt att folk fick för sig att NAD med 3020 "visade att watt inte är allt"... En NAD-watt låter starkare än en vanlig watt. Sa folk till varandra. Många av dem var hifi-handlare. Vad de inte sa var att de inte bara lät starkare - utan de VAR starkare också. Myten att det kan låta starkt utan att vara det fick fästa direkt, fast det i verkligheten lät starkt för att det var det mättekniskt!

Snacket om "strömstarka nätdelar" gick också när man ville förklara att det lät mycket trots liten effekt. Få saker är mindre relevanta i detta fall: NAD 3020 hade inte alls en strömstark nätdel, utan en tämligen mjuk nätdel, som svackade rätt rejält vid statiska belastningar! Men faktum är, att just sådana mjuka nätdelar är utmärkta om man vill ha större dynamisk effekt än statisk (liten trafo och stora kondensatorer). Dessutom är de snälla mot nätet störmässigt.

Enda egentliga nackdelarna är att de inte passar illa konstruerade högtalare med minimumimpedanser under 3 ohm, och att verkningsgraden går ned en smula vid små och medelstora effektuttag, men det spelar ju liten roll för förstärkare som är såpass små som det trots allt handlar om här.


Vh, iö

[Bill50x]

Jag tror att NAD 3020 varit sensationellt framgångrik som konstruktion av främst två skäl:

1. Den har inga uppenbara fel (den är inte instabil, den är inte ljus eller mörk i klangen (möjligen lite avrundad i ändarna), den är inte brusig eller fult oren), även om den inte heller excellerar på någon punkt.

2. Men: Den spelar SIGNIFIKANT MYCKET starkare utan att klippa, än allas förväntningar, och än andra 2*20W-förstärkare gjorde.

Håller med och vill tillägga:

Den var billig på sin tid. Den var en "no-nonsense" förstärkare med bara de allra nödvändigaste funktionerna. Den var förlåtande på lite mindre välljudande material. Och den fungerade bra som förförstärkare eftersom man kunde använda för- och slutsteg separat. NAD släppte även ett försteg kallat 1020 (eller var det 3010?) som dock aldrig vann acceptans eftersom man snålat in på nätdelen - i tron att en sådan är mindre viktig i ett försteg.

/ B

[i]

Hur är det egentligen, om man vill bygga en förstärkare och få så mycket effekt för så lite pengar som möjligt (utan att offra nämnvärd ljudkvalitet), vilka delar ska man satsa på och vilka kan man spara på ?

Om vi tittar på följande komponenter:
1. Nätdel: Transformator
2. Nätdel: Kondensatorer
3. Nätdel: övrig elektronik (ev IC-kretsar, OP etc.)
4. Förstärkarsteg: Effektransistorer
5. Förstärkarsteg: övrig elektronik

?

F ö: kan man vinna något väsentligt på att slakta enklare förstärkare och ta delar från dem ? Kan man t ex utnyttja en förförstärkares kretskort som t ex ingångssteg i en effektförstärkare ?
Eller kan man utgå från en billig effektförstärkare och byta ut effekttransistorerna och kanske transformator och kondensatorer för att få större effekt ?

[IngOehman]

Nu efterlyses det tumregler vill jag lova!

Svaret är att ALLA delar (av de du nämner) bör vara precis rätt dimensionerade om man skall få ut så mycket prestanda som möjlig per krona. Däremot är det naturligtvis så att olika delar kostar olika mycket när de är rätt dimensionerade.

Att ange exakta pris-proportioner är dock omöjligt, eftersom marknaden ändrar sig, och saker dessutom ändrar sig i inkrement, på grund av att komponenter inte tillverkas med alla kombinationer av steglöst valbara variabler.


Vh, iö

[i]

Min fundering kom utav att det verkade som att Nad 3020 hade sparat in på nätdelen men kostat på effekttransistorerna ? Eller missförstod jag det ?

[IngOehman]

Nejdå, den är utmärkt väldimensionerad för sitt bruk. Dock är den måhända dimensionerad annorlunda än trenderna, men dem skall man alltid strunta i. De är ju trender. Nästan lika ointressanta som tumregler.


Vh, iö

[i]

IÖ, citat:
"Snacket om "strömstarka nätdelar" gick också när man ville förklara att det lät mycket trots liten effekt. Få saker är mindre relevanta i detta fall: NAD 3020 hade inte alls en strömstark nätdel, utan en tämligen mjuk nätdel, som svackade rätt rejält vid statiska belastningar! Men faktum är, att just sådana mjuka nätdelar är utmärkta om man vill ha större dynamisk effekt än statisk (liten trafo och stora kondensatorer)."

Detta tolkade jag som att de valt en för liten transformator ("som svackade rätt rejält vid statiska belastningar") och delvis kompenserat med kondingar ("liten trafo och stora kondensatorer").
Och att idén (den ekonomiska) med detta var att spara de pengar som en stor transformator skulle kosta.

[Bill50x]

Detta tolkade jag som att de valt en för liten transformator ("som svackade rätt rejält vid statiska belastningar") och delvis kompenserat med kondingar ("liten trafo och stora kondensatorer").
Och att idén (den ekonomiska) med detta var att spara de pengar som en stor transformator skulle kosta.

Vad menar du med "för liten transformator"? För liten för vad då? Att den svackar vid statisk belastning kanske inte spelar någon roll för oss som använder förstärkaren till att spela musik med... Det viktiga måste trots allt vara hur den lät, och den lät bra på sin tid. Visst sparade man pengar med en liten trafo och stora kondingar istället, men det var ju en inbesparning som kom oss konsumenter tillgodo.

Det svåra är inte att bygga en bra förstärkare för 100.000:-, det svåra är att bygga en bra för 1.000:-.

/ B

[i]

Detta tolkade jag som att de valt en för liten transformator ("som svackade rätt rejält vid statiska belastningar") och delvis kompenserat med kondingar ("liten trafo och stora kondensatorer").
Och att idén (den ekonomiska) med detta var att spara de pengar som en stor transformator skulle kosta.

Vad menar du med "för liten transformator"? För liten för vad då? Att den svackar vid statisk belastning kanske inte spelar någon roll för oss som använder förstärkaren till att spela musik med... Det viktiga måste trots allt vara hur den lät, och den lät bra på sin tid. Visst sparade man pengar med en liten trafo och stora kondingar istället, men det var ju en inbesparning som kom oss konsumenter tillgodo.

Det svåra är inte att bygga en bra förstärkare för 100.000:-, det svåra är att bygga en bra för 1.000:-.

/ B

Det här var precis det jag menade !

[IngOehman]

Snacket om "strömstarka nätdelar" gick också när man ville förklara att det lät mycket trots liten effekt. Få saker är mindre relevanta i detta fall: NAD 3020 hade inte alls en strömstark nätdel, utan en tämligen mjuk nätdel, som svackade rätt rejält vid statiska belastningar! Men faktum är, att just sådana mjuka nätdelar är utmärkta om man vill ha större dynamisk effekt än statisk (liten trafo och stora kondensatorer).

Detta tolkade jag som att de valt en för liten transformator ("som svackade rätt rejält vid statiska belastningar") och delvis kompenserat med kondingar ("liten trafo och stora kondensatorer").
Och att idén (den ekonomiska) med detta var att spara de pengar som en stor transformator skulle kosta.

Vad menar du med "för liten transformator"? För liten för vad då? Att den svackar vid statisk belastning kanske inte spelar någon roll för oss som använder förstärkaren till att spela musik med... Det viktiga måste trots allt vara hur den lät, och den lät bra på sin tid. Visst sparade man pengar med en liten trafo och stora kondingar istället, men det var ju en inbesparning som kom oss konsumenter tillgodo.

Det svåra är inte att bygga en bra förstärkare för 100.000:-, det svåra är att bygga en bra för 1.000:-.

/ B

Det jag skrev skulle inte tolkas som att transformatorn är för liten. Jag skrev:
"Men faktum är, att just sådana mjuka nätdelar är utmärkta om man vill ha större dynamisk effekt än statisk (liten trafo och stora kondensatorer)."

Och jag menade precis det.

Idag händer det att man stöter på folk som argumenterar för det motsatta, men en effektstark trafo (jag förutsätter nu 230 V enfas) och liten kondensatorbank är VÄLDIGT dålig ingenjörskonst.

För varje trafo finns en rimlig minimum-kondensatorbank. Större kan man alltid ha dock.


Vh, iö

[Flint]

Några saker skiljer NAD3020 från andra jämngamla konstruktioner.

1.
Ostabbad drift av sluttrissorna 2x28V. Annars stabbad spänning i övrigt. Samma till alla steg. +29.9V / -25.6V. Det bör innebära att förstärkaren bara klipper på utg.trissorna vid överbelastning.

2.
Tonkontrollens utformning. Ovanlig princip med låg open loop-förstärkning.

3.
Slutsteget har 12dB ingångsfilter i både bas och diskant.

[IngOehman]

Jag tror att huvudskälet till apparatens populäritet trots allt är att den, i kraft av sin höga uteffekt jämfört med specifikationen, framstod som en "mera imponerande" förstärkare.

Tror inte heller man skall undervärdera många av dåtidens konkurrerande apparaters dålighet, som arbetande kraftigt till 3020's fördel. Det är ju lättare att verka duktig bland medelmåttor.

Personligen uppfattar jag inte de kraftiga HP- och LP-filtern i 3020 som någon fördel, men de användes av NAD i marknadsföringen. Jag har för mig att det stod "NADs filosofi är att koncentrera sig på det hörbara området och filtrera bort störningar, så att förstärkaren skall kunna koncentrera sig på musiksinalen", eller något liknande i broschyrerna.

Idén antyder att mycket låga och mycket höga frekvenser skulle vara jobbiga för förstärkaren att hantera. Förvisso kan mycket höga frekvenser vara svårhanterbara för förstärkare med låg slewrate, men om jag inte minns fel borde 3020 kunna klara väsentligt högre bandbredd än ingångsstegets LP-filter.

Att låga frekvenser skulle vara svårhanterade är en tveksam sanning - en som möjligen är något sannare dock, när en LP-spelare är signalkedja, och när man ser problemet främst ur en basreflexhögtalares synvinkel...

Om jag får välja fritt gillar jag nog bandbredden på 0,3 Hz - 200 000 Hz. Det brukar låta allra bäst.


Vh, iö

- - - - -

PS. En sak till skiljer 3020 från många andra samtida (små) förstärkare, nämligen att den har effekttransistorer som klarar mer än vanligt - en förlusteffekt om hela 234 W (om jag minns rätt). Jag tror både 3055 och 2955 klarade 117 W i TO3-kapseln.

[Flint]

Njae. Mina enkla subjektiva lyssningstest pekar på receptet;
Så hög openloopbandbredd som möjligt.
(sen ökar givetvis bandbredden ytterligare efter motkoppling)
och ett 12dB lågpassfilter på ingången med sig runt 50/60kHz brytfrekvens. Då går 20kHz fri från påverkan. Se min Hiragaversion i början av tråden. Jag har också provat idén på ett annat mer standardbetonat steg med samma resultat. Så tycker jag idag. Om ett halvår när jag har gjort fler tester tycker jag kanske något annat. Utveckling.

[IngOehman]

Så kan man förstås göra. Jag gillar att går från "ingen åsikt" till "åsikt" först i samband med att karläggandet är klart.

Jag tror du har helt rätt avseende open loop bandbreddens betydelse dock, med reservation att jag inte tror att open loop bandbredden är av betydelse alls , utan att det är slewraten som måste vara tillräckligt hög. Vid en given LF-förstärkning är släktskapet rätt stort dock.

När det gäller värdet av lågpassfiltret för du gärna utveckla rsonemanget, och menar du att det skall sitta bara i effektförstärkaren, eller bör alla delar i kedjan vara försedda med dylika LP-filter?


Vh, iö

- - - - -

PS. Enligt mina försök till kartläggning av hörbara effekter av LP-filter av andra ordningen (Butterworth) ligger hörbarhetsgränsen under 80 kHz, men jag skulle nog ändå inte vilja lägga LP-filtret lägre än så. Man vill ju gärna ha lite marginaler kvar. Många bäckar små...

[PeterAkemark]

Om jag får välja fritt gillar jag nog bandbredden på 0,3 Hz - 200 000 Hz. Det brukar låta allra bäst.


Vh, iö

- - - - -

PS. En sak till skiljer 3020 från många andra samtida (små) förstärkare, nämligen att den har effekttransistorer som klarar mer än vanligt - en förlusteffekt om hela 234 W (om jag minns rätt). Jag tror både 3055 och 2955 klarade 117 W i TO3-kapseln.

Du har helt rätt att en 2N3055/2955 hade en angiven förlust effekt om 117W. Men jag undrar om en 3055/2955 var kapabel att arbeta med full effekt upp till 200kHz. Det får dessutom anses förvånansvärt att någon, NAD, designade ett "nytt" slutsteg med just 2N3055, en klar 60-tals transistor. Att sedan slutsteget fortfarande uppskattas är ju faktiskt väldigt roligt med tanke på dess topologi som starkt påminner om en rad applikationsrapporter från 60-talet.

[phon]

....... förvånansvärt att någon, NAD, designade ett "nytt" slutsteg med just 2N3055, en klar 60-tals transistor .........

Jag tänkte just samma sak redan i början av tråden. Har ett eget slutsteg här som jag pillade ihop redan 1972 med just 3055'or. Det går fortfarande, precis som en gammal NAD tydligen.

Nu var det hiskeligt länge sedan jag mätte på det, troligen på Otala-TIM/TID debatt-tiden och vad jag kommer ihåg var det inga 200kHz open loop, troligen inte 20kHz heller.

3055 är väl bäst på att hantera likström och något däröver. Har för mig att man tyckte detsamma redan på den tiden. Men slitstarka är dom, går sällan eller aldrig sönder.

[Flint]

2N3055/2955 är inte så dåliga som de ett tag fick rykte.
De flesta sluttrissor är mycket olinjära i förstärkning över sitt arbetsområde även idag. Säg 250ggr först. vid 10mA men bara 20ggr vid 20A.
N3055 klarar (om jag minns rätt) 10ggr vid 15A. Det är konstruktionen som sådan det hänger på. Konstruktionen bör ta hänsyn till dessa fakta.
Sen sitter sluttrissorna i regel som emitterföljare vilket minskar kravet på nivåliniaritet. Spänningsförstärkningen sker i tidigare steg.

[phon]

Haha, du har säkert rätt konstruktionen är det nog ... Jag har bergis satt dit 10uF mellan varenda bas-kollektor också för säkerhets skull .... man vill ju inte att det skall självsvänga

Näe, har faktiskt.se ingen aning om hur det ser ut, men steget låter fortfarande i alla fall. Slitstrakt var det sa Bull. 33 år gammalt och inkopplat till mina subbar idag.

[PeterAkemark]

Av schemat att dömma, är det inte ett klass-B steg med dito övergångsdistortion. Det finns iaf inga emittermotstånd vilket gör det svårt att få en stabil tomgångsström. Svårt att tro att det skulle platsa som ett slutsteg till bra högtalare idag? Borde låta mindre bra.

Phon, du har helt rätt en 2N3055 i open-loop gav inga 20 kHz i bandbredd, snarare 1-2 kHz. Hur du ingen kurva över dämpfaktorn, där kan du se var open-loop brytpunkten ligger.

[phon]

Peter, 1-2kHz, jag vill minnas att det var nåt sånt, men jag har inga mätningar dokumenterade alls från den. Man får väl bygga om den till en NAD3020 istället, sluttrillorna sitter ju redan där.

Så här ser den ut i alla fall. Att den kan spela starkt, och i stereo, framgår kanske av bilden





Den passar precis bredvid min Idestam-Almqvist rörförstärkare, som jag också har kvar men inte använder. Som synes, Carlsson-nät som lock på chassit .... Jag körde nån matrisstereo på den, därav 224 på knappraden. Det var på 70-talet, nu går den som bassdriver.

[PeterAkemark]

Tjusiga rattar... är det Elfa eller Deltron? Snygg skapelse
Vad blev det av alla simuleringar, jag har Simetrix (PSpice-like)och tänkte att försöka få ihop ett slutsteg i det och se....