Nybörjarfrågor angående Basta!

[peetwa]

Varför sluttar mina kurvor i basta snett neråt.



Så här ser det ut från tillverkaren.



Är det för att demo versionen inte räknar med baffelstöd?

[peetwa]

Hur gör man för att se hela systemet som en kurva? Dve frekvensgången från 20-20kHz

[Jocke]

Hur gör man för att se hela systemet som en kurva? Dve frekvensgången från 20-20kHz

Tools - Options.

/J

[peetwa]

Hur gör man för att se hela systemet som en kurva? Dve frekvensgången från 20-20kHz

Tools - Options.

/J

Oki, det är blockerat i demon. Ska köpa fullversionen imorgon.

[Mr_Ekan]

Vet du hur tillverkaren mätt responsen? Om mätningen gjorts i infinit baffel så borde Basta! kunna leverera ett snarlikt resultat.

En anledning (till avrullningen) skulle kunna vara induktiv förlustfaktor i talspolen; Le loss. Om du läser lite om det i manualen så ser du hur du kan matcha simulerad impedans mot faktisk impedans för att bestämma Le loss.

//Ekan

[peetwa]

Vet du hur tillverkaren mätt responsen? Om mätningen gjorts i infinit baffel så borde Basta! kunna leverera ett snarlikt resultat.

En anledning (till avrullningen) skulle kunna vara induktiv förlustfaktor i talspolen; Le loss. Om du läser lite om det i manualen så ser du hur du kan matcha simulerad impedans mot faktisk impedans för att bestämma Le loss.

//Ekan

Oki det var där skon klämde. Jag tog elementen från databasen och tänkte att impedansen skulle vara fixad.

[Rookie]

Åsså simulerar inte Basta! konuppbrytningar.

[celef]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

[peetwa]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

Jag kanske utryckte mig konstigt. Jag vill se responsen från två element från 20-20kHz i en kurva (se bild nedan). Alltså som en helt vanlig mätning. Inte som två kurvor med en dip i delningen. Och detta är givetvis helt möjligt i fullversionen.

[peetwa]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

Eller missförstod jag dig helt? Utveckla..

[Svante]

Mja, det finns tre effekter som spelar in här och de har redan nämnts, men jag kan sammanfatta:

1. Talspoleinduktansen, som i Basta! bestäms via Le och Le loss är det som ger lutningen. Le och Le loss brukar man inte hitta i databladet, utan behöver fås från en machning med en impedanskurva.

2. Konuppbrytningar modelleras inte av Basta!. De brukar lyfta kurvan och göra den "orolig". Kompenserar i viss mån effekterna av talspoleinduktansen.

3. Baffelsteget. Simuleras bara i fullversionen. Ger ett lyft på 6 dB mot högre frekvenser. Många av tillverkarnas kurvor är dock mätta i "oändlig baffel", och då finns det inget baffelsteg.

När man bygger högtalare seriöst behöver man skaffa sig koll på alla tre och eftersom tvåan inte täcks av simuleringen behöver den kompletteras med mätningar. Simuleringen är ett sätt att hamna nära slutkurvan, men den ska inte förväxlas med verkligheten.

Det är ganska utbildande, tycker jag, att lägga den simulerade kurvan ovanpå en uppmätt kurva. Det brukar gå ganska bra att se då var konuppbrytningarna sätter in. Där brukar kurvorna gå isär.

[celef]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

Eller missförstod jag dig helt? Utveckla..

nej, alltså, jag förstod inte riktigt varför man ville simulera ett helt system baserat på simulerade element, min erfarenhet säger mig att det är svårt nog att pricka rätt med simuleringar av uppmätta element med faktiska faslägen, men som svante skrev så kan det vara bra i utbildningssyfte, och det är ju en god anledning

[peetwa]

simuleringar av simulerade element är väl bara fungerande under en viss frekvens utifrån membranstorleken, vilka är poängerna med att simulera simulerade system?

Eller missförstod jag dig helt? Utveckla..

nej, alltså, jag förstod inte riktigt varför man ville simulera ett helt system baserat på simulerade element, min erfarenhet säger mig att det är svårt nog att pricka rätt med simuleringar av uppmätta element med faktiska faslägen, men som svante skrev så kan det vara bra i utbildningssyfte, och det är ju en god anledning

Jo, det är nog så jag har tänkt att arbeta.

Basta

Köpa grejjer

Mäta/lyssna

Se vilka korigeringar som kan bli aktuella genom simuleringar i basta

Mäta/lyssna

Se vilka korigeringar som kan bli aktuella genom simuleringar i basta

Osv.

[celef]

låter som en fungerande arbetsmetod

själv har jag länge önskat mig ett delningsfiltersimuleringsprogram som samtidigt kan simulera responsen med mätfiler i många olika vinklar och inte bara i en, kan basta det?

[Nwalmaer]

LspCAD kan det. Man kan välja på en simulering utifrån konarean vilket sällan är rätt, eller med en textfil som innehåller mätdata ur flera vinklar. Vilka program som kan generera den textfilen utifrån mätningar vet jag dock inte...

[celef]

är det sant, jag har den gamla pro-versionen och där har jag inte hittat den, finns den kanske med i den senare omarbetade versionen?

[peetwa]

Nu får Svante tillskott till sin ekonomi på måndag.

[Svante]

låter som en fungerande arbetsmetod

själv har jag länge önskat mig ett delningsfiltersimuleringsprogram som samtidigt kan simulera responsen med mätfiler i många olika vinklar och inte bara i en, kan basta det?

Nä inte än. Men det är snubblande nära.

[celef]

ja jädrans va schysst det där och möjlighet att se summeringen vid varje offaxisvinkel i en multigraf eller vattenfallsdiagram vore smutt

[peetwa]

Går det att simulera fasade kanter i baffle designer?

[celef]

det var någon, skrutten?, som simulerade fasade kanter genom att medelvärdesbedömma två baffelsimuleringar, "lilla" och "stora" baffeln

[peetwa]

Oki, tackar.

Så fasade kanter är till för att minska kantdiffraktion och råkar bara på verka baffelstödet då de ger en mindre baffel?

[phon]

Vet inte om dessa jag samlat på mig säger nåt:

Fasade kanter 1
Fasade kanter 2
Fasade kanter 3

[Svante]

Oki, tackar.

Så fasade kanter är till för att minska kantdiffraktion och råkar bara på verka baffelstödet då de ger en mindre baffel?

Nja, en fasad kant minskar orolighetena i baffelstödet vid höga frekvenser. Vid låga frekvenser, där själva "steget" är, är skillnaden minimal.

Basta! kan inte simulera fasade kanter.

[peetwa]

A, ni han före.

Jag satt just och läste igenom denna artikel

http://www.speakerdesign.net/understand.html

som angriper problemet tidsbaserat.

[peetwa]

Jag tror jag hajar. Kantdifraktion och baffelstöd är båda beroende fenomen som har att göra med baffelns bred, och att högtalaren vid vissa våglängder sprider sin energi i en sfär och vid högre våglängder i en halv sfär. Självade kantdifraktionen uppstår då en våg "bryts över kanten" och klapsar och på något sätt ger upphov till en tidsförsjuten mindre våg med motsatt polaritet. Baffelstödet är frekvensberoende men kantdifraktionen är det inte. En liten baffel ger uoohov till mindre amplitud i responssvaret. Att placera diskanten asymetriskt bör att alla kantdifraktioner inträffar samtidigt och mildrar därför deras effekter.

Är detta någorlunda rätt uppfattat?

[peetwa]

Vet inte om dessa jag samlat på mig säger nåt:

Fasade kanter 1
Fasade kanter 2
Fasade kanter 3

Hygglo. Tyska var ju det officiella språket på uppsala universitet långt in på tretiotalet. Årsböcker, abstracts och dyligt skrevs alltid på tyska. Nu förstår jag varför. Länge leve den tyska ingejörskonsten.

Dock behandlas endast frekvenssvar och inte tidsaspekten och polariteten. Är dessa ointresanta när det gäller fasining av kanter?

[Svante]

Jag tror jag hajar. Kantdifraktion och baffelstöd är båda beroende fenomen som har att göra med baffelns bred, och att högtalaren vid vissa våglängder sprider sin energi i en sfär och vid högre våglängder i en halv sfär. Självade kantdifraktionen uppstår då en våg "bryts över kanten" och klapsar och på något sätt ger upphov till en tidsförsjuten mindre våg med motsatt polaritet. Baffelstödet är frekvensberoende men kantdifraktionen är det inte. En liten baffel ger uoohov till mindre amplitud i responssvaret. Att placera diskanten asymetriskt bör att alla kantdifraktioner inträffar samtidigt och mildrar därför deras effekter.

Är detta någorlunda rätt uppfattat?

Ja, det tror jag, utom sista meningen. Assymetrisk placering gör att kantreflexen "smetas ut" i tidsled, vilket gör att högtfrekvensinnehållet i den blir lägre. Därmed blir "oroligheten" i tonkurvan vid höga frekvenser mindre.

Möjligen kan du ha hjälp av att läsa tekniska dokumentationen till Edge.

http://user.faktiskt.io/svante/edge

[peetwa]

Är kantdifraktion ett relativt marginellt fenomen men som är enkelt att korrigera och därför har blivit populärt i diy kretsar. Det finns ju flera duktiga högtalar konstruktörer som väljer att inte göra det på högtalare som kostar massor. Tex Bosse Bengtsons M3 Pro eller komersiella högtalare som B&W683 och Infinity Classia C336 med många flera?

[Svante]

Är kantdifraktion ett relativt marginellt fenomen men som är enkelt att korrigera och därför har blivit populärt i diy kretsar. Det finns ju flera duktiga högtalar konstruktörer som väljer att inte göra det på högtalare som kostar massor. Tex Bosse Bengtsons M3 Pro eller komersiella högtalare som B&W683 och Infinity Classia C336 med många flera?

Kantdiffraktion/baffelsteg är definitivt något man ska räkna med när man dimensionerar högtalare. Det rör sig ju om 6 dB ökning mot högre frekvenser. Det är dock inte säkert att det syns på kopplingsschemat till filtret att man har kompenserat för det.

[peetwa]

Sorry utryckte mig klumpigt. Så här menade jag. Är de fasade kanterna en marginell del av kantdiffraktions korrigeringen som är enkelt att göra och därför har blivit populärt i diy kretsar. Det finns ju flera duktiga högtalar konstruktörer som väljer att inte göra det (fasa kanter) på högtalare som kostar massor. Tex Bosse Bengtsons M3 Pro eller komersiella högtalare som B&W683 och Infinity Classia C336 med många flera?

[Svante]

Sorry utryckte mig klumpigt. Så här menade jag. Är de fasade kanterna en marginell del av kantdiffraktions korrigeringen som är enkelt att göra och därför har blivit populärt i diy kretsar. Det finns ju flera duktiga högtalar konstruktörer som väljer att inte göra det (fasa kanter) på högtalare som kostar massor. Tex Bosse Bengtsons M3 Pro eller komersiella högtalare som B&W683 och Infinity Classia C336 med många flera?

Mja, det är nog en sån där sak som man inte kan svara generellt på. Avfasningen påverkar tonkurvan högt uppe i diskanten, oftast mot det slätare. Men skillnaderna är typiskt små, och beroende på hur de sammanfaller med tex elementets egenskaper så kan det vara bättre att avstå.

Man kan alltså inte titta på högtalaren och säga "ah, kanterna är inte avfasade - dåligt" eller tvärtom.

[skrutten]

Avfasning eller inte är konstruktörens val mot sitt mål som kan vara annat än spikrak frekvensgång
(Det där tyska pappret ger jag inte såå mycket för...)

[peetwa]

Avfasning eller inte är konstruktörens val mot sitt mål som kan vara annat än spikrak frekvensgång
(Det där tyska pappret ger jag inte såå mycket för...)

Absolut. Dock tycker jag att det är så himla pedagogiskt att mäta massa olika hörn och ge ut det i tryck. Jag läste i high preformance loudspeakers att vid voicing av högtalare så kan man inte använda 70 eller 50 dB-skala utan man måste använda under 20 dB efter som det rör sig om justeringar på mellan 0-1 dB (för proffs (på mina rörde de ju som bekant om typ 5 dB)).

[phon]

(Det där tyska pappret ger jag inte såå mycket för...)

Nä, men det går alltid att använda som sömnpiller ......


Man kanske inte vill kompensera alla kanter, ibland vill man rent av utnyttja dom till att skapa någon viss lagom stor orolighet vid några lämpliga frekvenser.

[celef]

jag har problem med att det alltid är baffelns bredd som nämns vid sådana här diskussioner, så vitt jag har sett och förstår så har alla bafflar oxå en höjd, är detta mått helt transparant på en baffel?

[Svante]

jag har problem med att det alltid är baffelns bredd som nämns vid sådana här diskussioner, så vitt jag har sett och förstår så har alla bafflar oxå en höjd, är detta mått helt transparant på en baffel?

Nej (om du med transparent menar betydelselös). Basta simulerar utifrån hela baffelns form, och lägger diffraktionskällor längs hela kanten som summeras. Det visar sig dock att för höga, långsmala bafflar så spelar baffelbredden störst roll. Närheten till överkanten (för diskantelementet) är en parameter som det är rätt nyttigt att leka med.

Prova Edge om du undrar, den har samma baffelstegsmotor som Basta! men är gratis.

[peetwa]

jag har problem med att det alltid är baffelns bredd som nämns vid sådana här diskussioner, så vitt jag har sett och förstår så har alla bafflar oxå en höjd, är detta mått helt transparant på en baffel?

Jag satt och lekte lite med edge efter, tidningshögs utalandet i en annan tråd. Kan det inte vara på detta vis, de flesta bafflar är retangulära med smalare bas. Säg 25*40cm. Om man kollar i edge kommer 40*50cm ge en mycker större skilnad än 25*80cm. Därför väljer man felaktigt att tillskriva dessa egenskaper till baffelns bredd.

[peetwa]

Han inte se svantes inlägg innan jag skrev mitt.

[celef]

jorå, jag brukar leka med edge, och det är kul, jag har som ni upptäckt att hela baffeln har betydelse men har alltid förundrats varför bara baffelns bredd nämns, tyckte det var dags att fråga så här mitt i natten

[peetwa]

I edge kan man få förslag på baffelstegs korrektion. Kan man få detta även i basta. Om inte hur gör man för att knappa in en sådan i basta?

[peetwa]

Kan det ha något med RLC network att göra? Och vad är ett RLC network?

[Svante]

Advanced RLC network är ett nystan av motstånd, kondensatorer och spolar, som du specificerar själv med en nätlista. Man kan bygga baffelstegskompensation där. Eftersom kokboksvarianten som finns i Edge inte funkar så speciellt bra, och eftersom man kan se hur hela systemet blir i Basta! så har jag inte implementerat något förslag där.

Baffelstegskompensation brukar bestå i ett motstånd i parallell med en spole, i serie med elementet. Sätt dit dem i Advanced RLC network och pilla på värdena tills tonkurvan blir bra.

Ibland har man precis lagom hjälp av talpoleinduktansen, så att baffelsteget inte behöver kompenseras separat.

[peetwa]

Tackar!

[peetwa]

Vad har den här konstruktionen för verkningsgrad egentligen?

Är det ok att ändra på le loss för att få en rak tonkurva på ett bredbandselement?

Den är simulerad med rum och baffel.

[celef]

det ser orealistiskt bra ut det där, är det med baffelsteg och hela fadderittan?

[peetwa]

Jupp! Jordan JX92S 15 liter sluten låda. Smal baffel med elementet så högt upp i en hörna som det går. R=7 L=2 på advanced network.

[peetwa]

Dock undrar jag om verkningsgraden. Det står 87 på elementdatan från basta men bara 78 på grafen.

[Naqref]

Svårt att se men vad är det för Re och vad har du för signalspänning och mikrofonavstånd?

[peetwa]

Preset 1 meter till mick tror jag (scaled to distance 1 meter). Re är 6 ohm och suorce voltage 2,8.

[celef]

hur mycket tappar du i nivå genom baffelkorrigeringen, en 6-9db?

[peetwa]

hur mycket tappar du i nivå genom baffelkorrigeringen, en 6-9db?

Nä jag kör lite försiktigare typ 5 - 7 dB över lag.

[Svante]

87 dB är nog känsligheten i halvrymd. I helrymd blir den 6 dB lägre. Kanske finns det lite resistanser i serie i filtret?

Vad anger Basta! för känslighet på driver-fliken?

[peetwa]

87 dB är nog känsligheten i halvrymd. I helrymd blir den 6 dB lägre. Kanske finns det lite resistanser i serie i filtret?

Vad anger Basta! för känslighet på driver-fliken?

Sencitivity 87,2 dB

[Svante]

Mm, ser nu på impedanskurvan att den som lägst är ~13-15 ohm, vilket måste innebära att du har en massa serieresistans. Hur ser filtret ut?

[peetwa]

Det är bara baffelstegskorrektionen. Kan man återställa basta till utgångsvärdena. Det kanske är något mysko jag gjort i något tidigare projekt som ligger kvar?

Nej vänta det är mitt låga värde på Le loss som spökar när det gäller impedansen. När jag satte upp det fick jag vettig impedans men då dök 15000 Hz och över. Jag gör om. Hur nollar man?

[Svante]

Det är bara baffelstegskorrektionen. Kan man återställa basta till utgångsvärdena. Det kanske är något mysko jag gjort i något tidigare projekt som ligger kvar?

Nej vänta det är mitt låga värde på Le loss som spökar när det gäller impedansen. När jag satte upp det fick jag vettig impedans men då dök 15000 Hz och över. Jag gör om. Hur nollar man?

Du kan alltid göra ett helt nytt system med knappen "New" i ovankant. Vill du flytta över ditt element till det nya systemet så kan du spara det på fliken "driver", knappen save och ladda det i det nya systemet med knappen "load".

[peetwa]

Tackar!

Så här ser det ut innan man börjar mixtra med le loss



Så här ser det ut frå tillverkaren



och

[Svante]

Mm, Le loss är ju en parameter som gör det möjligt att få impedanskurvan att stämma. Värden mindre än 1 (1 motsvarar en vanlig induktans) gör att impedansen ökar flackare mot högre frekvenser och därmed avtar tonkurvan långsammare.

Man kan förstår strunta i att matcha Le loss mot den verkliga impedansen och pilla med den så att tonkurvan stämmer bättre mot mätta data. Basta! tar ju inte hänsyn till konuppbrytningar, som ju typiskt ger en höjning mot högre frekvenser och man kan i princip ge ett liknade beteende genom att leka med Le och Le loss.

Jag brukar dock hellre matcha impedanskurvan mot den verkliga, och sedan justera "i huvudet" där jag ser i mätningarna att elementet har uppbrytningar. Jag tycker det är lättare att hålla isär olika orsaker till tonkurvepåverkan på det sättet.

Le loss känns som fel parameter att leka med för att få högfrekvensgången att bli rak. Man tappar liksom verklighetsförankringen då. Den verkliga Le loss har man ju som regel ingen möjlighet att påverka.

Sen jobbar jag ju på en version av Basta! som kan ta in uppmätta kurvor också, och då blir det riktigt roligt. Jag måste bara bestämma mig att släppa programmen snart .

En sak till: När man tittar på tillverkarmätta kurvor på ett element måste man veta hur stor baffel de har mätt i och även om rummet påverkar mätningen. Det är inte helt ovanligt, tex ser det ut som rumseffekter vid låga frekvenser i mätningarna du visar. Vid högre frekvenser är det svårt att avgöra om det är baffeleffekter eller uppbrytningar som ger höjningen hos tonkurvan.

[peetwa]

Man kan förstår strunta i att matcha Le loss mot den verkliga impedansen och pilla med den så att tonkurvan stämmer bättre mot mätta data. Basta! tar ju inte hänsyn till konuppbrytningar, som ju typiskt ger en höjning mot högre frekvenser och man kan i princip ge ett liknade beteende genom att leka med Le och Le loss.

Det var det jag gjorde, mest för att få se baffelsteget i proportion till övriga vareabler. Dock påverkar man ju inte endast avrullningen uppåt utan även avrullningen neråt (i basen). Efter att ha testat runt lite så tror jag faktiskt att det kan bli en rätt rolig högtalare av det. Om man kollar den sista simuleringen och tillverkarens mätdata så bör jar simuleringen rulla av vid 2000 Hz ungefär där konuppbrytningen börjar.

[celef]

för länge sedan fanns det ett shareware program som var avsett att rita tonkurvor med, kurvorna exporterade man sedan till sitt favoritcadprogram

arbetsmetoden var, tror jag, att man gjorde shareware programmet halv transparant och la den ovanpå en mätgraf, justerade in sharewareprogrammets mätgraffönster till rätt skalor och sedan plottade, med reglar tror jag, upp tonkurvan för att sedan exportera resultatet som en mätfil

metoden var lika för impedansgrafer

vet ni vilket program detta var?

[rikkitikkitavi]

http://www.pvconsultants.com/audio/utility/spl.htm

när du fått den att funka under XP får du gärna berätta hur...

[rexq]

Svante du som sitter på så mycket kunskap om högtalare varför drar du inte igång ett eget högtalarmärke? Det vore riktigt skoj med Svante Speakers!

[Svante]

Svante du som sitter på så mycket kunskap om högtalare varför drar du inte igång ett eget högtalarmärke? Det vore riktigt skoj med Svante Speakers!

Hoho... Då skulle jag inte få sova alls...

[peetwa]

Så här ser högtalaren som simulerats i Basta ovan ut.

[rexq]

Svante du som sitter på så mycket kunskap om högtalare varför drar du inte igång ett eget högtalarmärke? Det vore riktigt skoj med Svante Speakers!

Hoho... Då skulle jag inte få sova alls...

Ähh du kan ju utveckla högtalaren på arbetstid.

[celef]

http://www.pvconsultants.com/audio/utility/spl.htm

när du fått den att funka under XP får du gärna berätta hur...

ja men där verkar den ju vara, funkar den inte under xp menar du? hur funkar den med vista då tro?

jag har kvar en gammal millenium-maskin, man kanske ska ta å packa upp den

[celef]

Så här ser högtalaren som simulerats i Basta ovan ut.

schysst och schysst bild, gjord i sketchup?

[peetwa]

Jupp. Tog 45 minuter att lada ner och göra bilden.

[rikkitikkitavi]

Sen jobbar jag ju på en version av Basta! som kan ta in uppmätta kurvor också, och då blir det riktigt roligt. Jag måste bara bestämma mig att släppa programmen snart .

hehe, det kan vi bestämma åt dig
så fort som möjligt. Jag vill väldigt gärna simulera lite

[peetwa]

Oki, det blev så här. Den vänstra är på 9 liter den högra är som min envägare på 20 liter.

[Rookie]

Svante du som sitter på så mycket kunskap om högtalare varför drar du inte igång ett eget högtalarmärke? Det vore riktigt skoj med Svante Speakers!

Och alla modeller i endast ett material... Furu!

[-Martin-]

Sen jobbar jag ju på en version av Basta! som kan ta in uppmätta kurvor också, och då blir det riktigt roligt. Jag måste bara bestämma mig att släppa programmen snart .

Är det mha grabbarna Hilbert och Bode ?

[peetwa]

Sen jobbar jag ju på en version av Basta! som kan ta in uppmätta kurvor också, och då blir det riktigt roligt. Jag måste bara bestämma mig att släppa programmen snart .

Pepp!

[Falken]

Hej!

Kastar ur mig några frågor här.
Tex. om man vill simulera mellan/diskant i LTS-trevägare

skall man då ange lådvolym= 6 liter ?

Baffel = 1000 x 260 mm ?

Hur många element kan man ta simulera samtidigt?

MVH

Falken

[Svante]

Hej!

Kastar ur mig några frågor här.
Tex. om man vill simulera mellan/diskant i LTS-trevägare

skall man då ange lådvolym= 6 liter ?

Baffel = 1000 x 260 mm ?

Hur många element kan man ta simulera samtidigt?

MVH

Falken

Hmm, nu har jag inte LTS-högtalarens egenskaper i huvudet , men är det så att mellanregistret har en lådvolym på 6 liter så ska man mata in det, ja. Diskanten sätter man lämpligen som "large closed box" eftersom eventuella luftfjädringar brukar vara inbakade i elementparametrarna för diskantelement. Baffeln ska matas in så stor som den är i verkligheten. Fullversionen har inga begränsningar i antal element, men riktigt många element gör beräkningen segare.

[Falken]

Tack svante.

Jo

Lådvolym 6 L - element = 5,? L

Men man anger väl 6 L i programmet?

[rexq]

http://user.faktiskt.io/svante/basta/manufacturers.htm

Typmany med H.

[Svante]

http://user.faktiskt.io/svante/basta/manufacturers.htm

Typmany med H.

Sedär. Thack!

[Svante]

Tack svante.

Jo

Lådvolym 6 L - element = 5,? L

Men man anger väl 6 L i programmet?

Nja, om lådvolymen är 6 liter och elementet stjäl 0,5 liter så ska man ange 5,5 liter. Basta! vet ju inte hur mycket elementet stjäl.

[rexq]

http://user.faktiskt.io/svante/basta/manufacturers.htm

Typmany med H.

Sedär. Thack!

Kalas, fast inte helt rätt än...

[Svante]

http://user.faktiskt.io/svante/basta/manufacturers.htm

Typmany med H.

Sedär. Thack!

Kalas, fast inte helt rätt än...

Haha, man ska aldrig skriva samma sak två två gånger.

[Falken]

Tack svante.

Jo

Lådvolym 6 L - element = 5,? L

Men man anger väl 6 L i programmet?

Nja, om lådvolymen är 6 liter och elementet stjäl 0,5 liter så ska man ange 5,5 liter. Basta! vet ju inte hur mycket elementet stjäl.

Ja och sedan får man räkna bort volym för port, stag
I lådan?

[Svante]

Tack svante.

Jo

Lådvolym 6 L - element = 5,? L

Men man anger väl 6 L i programmet?

Nja, om lådvolymen är 6 liter och elementet stjäl 0,5 liter så ska man ange 5,5 liter. Basta! vet ju inte hur mycket elementet stjäl.

Ja och sedan får man räkna bort volym för port, stag
I lådan?

Japp.

[Falken]

lite OT.

När vi ändå pratar avräkning av volym på porten.

ex.

Rördiameter: 10 cm
Längd: 20 cm
Rör tjocklek 2mm

5 x 5 x 3,14 x 20= 1,57 Liter

men tomrummet i porten då? (1,45L)

[Svante]

lite OT.

När vi ändå pratar avräkning av volym på porten.

ex.

Rördiameter: 10 cm
Längd: 20 cm
Rör tjocklek 2mm

5 x 5 x 3,14 x 20= 1,57 Liter

men tomrummet i porten då? (1,45L)

Hmm, vad är "rördiameter"? Ytter- eller inner-?

Hursomhelst, man kan tänka sig att man fyller röret med modellera eller nåt. Så mycket volyms som det modellerefyllda röret stjäl från lådan, så mycket ska man räkna bort.

Ofta är det inte så pillinoga eftersom det brukar vara en ganska liten andel av lådans volym.

[-Martin-]

Går det att använda två (eller flera) element samtidigt vid "nätverkning" under "Advanced options"?
Det är ju ganska vanligt numera i 2,5-vägare (säger han som aldrig gjort det...) att 0,5-basen (spole + element) ligger parallellt med mellan-basen (se t ex http://www.zaphaudio.com/Waveguidetmm.html ).

Om det inte går så är det ett önskemål inför kommande releaser.

[Falken]

lite OT.

När vi ändå pratar avräkning av volym på porten.

ex.

Rördiameter: 10 cm
Längd: 20 cm
Rör tjocklek 2mm

5 x 5 x 3,14 x 20= 1,57 Liter

men tomrummet i porten då? (1,45L)

Hmm, vad är "rördiameter"? Ytter- eller inner-?

Hursomhelst, man kan tänka sig att man fyller röret med modellera eller nåt. Så mycket volyms som det modellerefyllda röret stjäl från lådan, så mycket ska man räkna bort.

Ofta är det inte så pillinoga eftersom det brukar vara en ganska liten andel av lådans volym.

Ytter :10cm
inner :9.6cm

Jag tolkar dig som att hela röret skall räknas bort då även "tomrummet" i röret.

[Falken]

Hej!

Jag undrar om edge-filer går att importera in i basta?


Hur gör man för att lägga upp bild på edge och basta filer i bildformat på
faktiskt?

(frekvens/tonkurva)

[Svante]

Hej!

Jag undrar om edge-filer går att importera in i basta?


Hur gör man för att lägga upp bild på edge och basta filer i bildformat på
faktiskt?

(frekvens/tonkurva)

Funktionaliteten i Edge finns redan inbyggd i Basta!. Den finns under box-fliken, knappen baffle designer. I Demoversionen kan man inte addera kurvan till tonkurvan, men väl se baffelsteget som en separat kurva. Den heter "driver baffle step" på curves-fliken och dyker upp nere vid 0 dB i "response"-fönstret. Köpeversionen kan addera den till tonkurvan.

För att kopiera "response"-grafen väljer man Edit|copy response på menyn och klistrar sedan in det i valfritt program, tex paint eller ännu hellre något som kan spara bilderna som gif (vilket funkar bäst om det ska visas på nätet). Jpeg blir ganska fult för streckbilder, som regel.

[Svante]

Jag tolkar dig som att hela röret skall räknas bort då även "tomrummet" i röret.

Prixis.

[Svante]

Går det att använda två (eller flera) element samtidigt vid "nätverkning" under "Advanced options"?
Det är ju ganska vanligt numera i 2,5-vägare (säger han som aldrig gjort det...) att 0,5-basen (spole + element) ligger parallellt med mellan-basen (se t ex http://www.zaphaudio.com/Waveguidetmm.html ).

Om det inte går så är det ett önskemål inför kommande releaser.

Om elementen har varsitt filter kan man simulera dem som olika delsystem. Men det finns också konfigurationer som inte går att simulera, där elementen inte är lika inkopplade, men deras filtergrenar hänger ihop. En del .5-system är kopplade så, bla det du länkar till.

[phon]

Men det finns också konfigurationer som inte går att simulera, där elementen inte är lika inkopplade, men deras filtergrenar hänger ihop. En del .5-system är kopplade så, bla det du länkar till.

Man kanske kan rita ihop det respektive "andra" elementet i Advanced network och köra som två basar i parallell? Man får rita ihop två likadana element då, som ersätter det andra elementet i respektive kedja.

[Svante]

Men det finns också konfigurationer som inte går att simulera, där elementen inte är lika inkopplade, men deras filtergrenar hänger ihop. En del .5-system är kopplade så, bla det du länkar till.

Man kanske kan rita ihop det respektive "andra" elementet i Advanced network och köra som två basar i parallell? Man får rita ihop två likadana element då, som ersätter det andra elementet i respektive kedja.

Ja, det går med extrem handpåläggning, men så fort man ändrar lådvolym, avstämning eller nåt annat så måste man ju pilla dit nya värden i advanced network.

Men det är klart, är man desperat så...

[Densen]

Jag lånar tråden för en fråga.
I det eminenta programmet Basta finns ju val för teoretisk simulering av låga frekvensers ljudnivåhöjning orskat av rummets näraliggande ytor, Room gain). Blev det rätt det där?
Jo min undran är om man kan tala om min. nivåökning i sammanhanget. Utom då att avmarkera detta.
Då borde chansen att man ligger inom dessa mått sannolikt vara korrekt?

Är dessa data vad man brukar använda, 3 och 5 db/oct gain?

[peetwa]

För mig funkar det rätt hyggligt. Rummet är på 20 m2 och har två öppningar. Den tjocka svarta kurvan är den simulerade och den rödaktiga är den mätta. Högtalaren står rätt fritt 0,7 respektive 1meter från vägg.

[Falken]

Peetva :det ser ju väldigt bra ut


Jag har försökt simulera

Seas PX 17 LTS

Rf: 35 Hz
Vas: 42
Qts: 0,19
Qms: 1,1
Qes: 0,23
Qt: 0,19
Bl: 7,9
Re: 5,7
Sd: 130
Mm: 11.8
P : 80 W
93 dB



Seas CX 21 LTS

Rf: 43 Hz
Vas: 46
Qts: 0,33
Qms: 2,4
Qes: 0,37
Qt: 0,32
Bl: 9,1
Re: 5,1
Sd: 230
Mm: 22
P max: 150 W
95 dB

Men i basta med PX17 så får jag 2.1 Liter i sluten låda optimal lådvolym( Q=0,707)
detta kan väl ej stämma ?

I LTS-kompendiet så vill jag minnas att det stod 4-10 liter(sluten)?



Med CX 21 så får jag 24,5 liter optimal Q = 7 för lådan (portad)
I (LSPWIN)

I LTS-kompendiet så vill jag minnas att det stod 55 liter 30 Hz(portad)?

Lite parametrar som jag ej vet vad de skall vara i fliken "Driver"

Le ?
Le loss ?
Xmax ?
Cms ?
Rms ?
Added patway?

Vad det gäller effekten, skall man ange max effekt som man har att tillgå?

I mitt fall 200 W / kanal?

Vilken är max tillåtna hastighet i porten?

Eller är det så att man kan tillåta sig att ha hög hastighet om man
bara använder koniska portad med avrundade ändar?

CX21:

Hastihet 55,6 m/s vid 30 Hz med 200 W i 55 liter portad låda
med 40 cm port diameter 10 cm??

[Basso]

Hej falken, jag är inte den vassaste kniven i lådan men några saker kan jag hjälpa dig med. Le= talspolens induktans?. Xmax= max linjär slaglängd (endel anger slaglängden åt bara ett håll och andra, ändläge till ändläge (p-p)). Basta TROR jag använder sig av p-p. Xmek= max mekanisk slaglängd (innan elementet bottnar mekaniskt).
Rms= elementets effekttålighet i watt. Added pathway= avståndet mellan högtalarelementet och porten, portarna eller slavbasen anges i millimeter eller millisekunder.
Du kan fylla i 200w men antagligen så bottnar elementet tidigare, du kan se detta genom att aktivera kurvan som heter något i stil med x-max mol.
I fallet med cx21 så har förmodligen elementet överskridit x-max för länge sedan. Hur mycket effekt klarar den och samtidigt hålla sig inom max av sin slaglängd i nämnda lådan?
Hastigheten 55,6 m/s är väldigt hög. Jag försöker att hålla mig under 20 gärna runt 10 m/s, detta är dock INGEN tummregelsrekomendation utan massor av faktorer spelar säkert in.
Längden på röret(n) är även den en faktor att ta hänsyn till.
Inget av ovanstående skall tolkas som sanningar då det är jag som skrivit det

[Svante]

Men i basta med PX17 så får jag 2.1 Liter i sluten låda optimal lådvolym( Q=0,707)
detta kan väl ej stämma ?

I LTS-kompendiet så vill jag minnas att det stod 4-10 liter(sluten)?

Mja, man ska till att börja med ta notisen på "design suggestion"-fliken på allvar. Där står det ju

Note:these design suggestions should be considered as starting points only, since neither of them consider filters, the baffle step or the room gain.

Det är mycket troligt att LTS har inte stannade vid startpunkten när de rekommenderade sin lådvolym.

...men, hur jag än beter mig får jag inte Basta! att rekommendera mindre volym än 2,3 liter till PX17, med de parametrar du anger.

Med CX 21 så får jag 24,5 liter optimal Q = 7 för lådan (portad)
I (LSPWIN)

I LTS-kompendiet så vill jag minnas att det stod 55 liter 30 Hz(portad)?

Som sagt, de förslag som olika program ger är bara utgångspunkter. De får en att undvika de värsta katastroferna, men ska inte förväntas ge "Rätt" lösning. Det finns många lösningar som kan vara bra, och de bästa är sällan de som föreslås av programmen.

Tipset är i stället att titta på tonkurvan som simulatorn ger och se om den motsvarar de krav man har. Formlerna som programmen använder kom till i en tid när datorsimulering var något väldigt exklusivt och fyllde väl en funktion då. Nu får vi ju veta så mycket mer från de verktyg vi har idag.

Lite parametrar som jag ej vet vad de skall vara i fliken "Driver"

Le ?
Le loss ?
Xmax ?
Cms ?
Rms ?
Added patway?

Vad det gäller effekten, skall man ange max effekt som man har att tillgå?

Le och Le loss skaffar man sig lämpligen så som det står i manualen. Det finns ett särskilt kapitel om det.

Xmax brukar finnas i databladen, den talar om hur mycket konen kan röra sig utan att distorsionen blir allvarlig.

Cms räknas ut automagiskt om du anger Vas och Sd. Den är upphängningens fjädringsmjukhet

Rms räknas också ut automatiskt.

Added pathway lägger till en fördröjning, vilket kan vara viktigt om man har förflyttat elementen i djupled. Fördröjningen ger ju en fasförskjutning, och om man har flera element så blir den inbördes fördröjningen viktig.

Effekten Pmax är den maximala effekten som elementet tål innan det går sönder. Den används för att räkna ut MOL-kurvan.

Din förstärkares effekt matar du in (som max utspänning) på fliken "Power amplifier / AC-bass". Detta värde kommer också att användas för att räkna ut MOL-kurvan.

Vilken är max tillåtna hastighet i porten?

Eller är det så att man kan tillåta sig att ha hög hastighet om man
bara använder koniska portad med avrundade ändar?

CX21:

Hastihet 55,6 m/s vid 30 Hz med 200 W i 55 liter portad låda
med 40 cm port diameter 10 cm??

Hur mycket man ska tillåta väljer du själv på fliken "vent / passive radiator". Defaultvärdet är 10 m/s, men har man en väl utformad port kan man tillåta mer. Det värde du matar in här kommer att begränsa MOL-kurvan, framför allt kring fp. Efter värdena du skriver, så verkar det som att elementet inte ska ges 200 W vid 30 Hz i den lådan. 55 m/s är för mycket.

[Svante]

Basta TROR jag använder sig av p-p.

Nej, den anger toppvärde, åt ena hållet bara. Kan elementet röra sig 5 mm inåt och 5 mm utåt, dvs 10 mm p-p så ska man mata in 5 mm.

Rms= elementets effekttålighet i watt.

Nej, Rms har inget med effekttålighet att göra, utan är den mekaniska resistansen ("segheten") i konens upphängning.

Added pathway= avståndet mellan högtalarelementet och porten,

Nej, det är en extra löpväg mellan högtalarelement och lyssnaren och modelleras som en fördröjning. Används typiskt om man har satt bas- och diskantelement på olika avstånd från lyssnaren.

[Falken]

Tack för bra svar

Jag undrar fortfarande om det räcker med de parametrar som jag angav
inledningsvis, eller om det är av största vikt att lägga in:


Le ?
Le loss ?
Xmax ?

Svante skrev:

Mja, man ska till att börja med ta notisen på "design suggestion"-fliken på allvar. Där står det ju


Kan du förklara lite mer ingående vad dessa 3 alternativ är?



Öhman

Keele

Margolis/small

MVH

Falken

[Svante]

Tack för bra svar

Jag undrar fortfarande om det räcker med de parametrar som jag angav
inledningsvis, eller om det är av största vikt att lägga in:
Le ?
Le loss ?
Xmax ?

Le och Le loss är viktiga för högre frekvenser. Första inlägget i den här tråden frågar om det.

Mja, man ska till att börja med ta notisen på "design suggestion"-fliken på allvar. Där står det ju

Kan du förklara lite mer ingående vad dessa 3 alternativ är?



Öhman
Keele
Margolis/small

Det är tre personer som har hittat på sätt att hitta "optimala" system.
De bygger alla på att man ska få så nära "maximally flat" eller Butterworthrespons för ett givet element.

Man kan väl tillägga att Ingvar själv brukar kalla sin formel för "leksaksformel" just för att den inte ger ett färdigt system. Sök på "leksaksformel" här på Faktiskt så får du se.

[Falken]

Nja nu flummar du iväg lite här Svante.

Vad jag vill veta är vilken karaktär du får på ditt system

[Svante]

Jag förstår inte frågan.

[Falken]

Vad det gäller Design Suggestion så uppfattar jag det som att Fp och Vb

ändras .

Rätt eller fel?

Är det något annat som ändras mer är Vb och fp?

Kan man se porthastigheten/s nånstans?

MVH

Falken

[Falken]

2 st frågor

längs ned i bastaföntret så står följande i röd text:

is not a valid floating point value

vad är detta ?


Kan man se porthastigheten någonstans?

[peetwa]

2 st frågor

längs ned i bastaföntret så står följande i röd text:

is not a valid floating point value

vad är detta ?


Kan man se porthastigheten någonstans?

Floating point betyder att det är ett fel någonstans i beräkningarna troligtvis för att du använd punkt . istället för komma ,

Du kan välja att visa hastigheten under curves. Vent Velocity

[Falken]

Tack

[Svante]

2 st frågor

längs ned i bastaföntret så står följande i röd text:

is not a valid floating point value

vad är detta ?


Kan man se porthastigheten någonstans?

Om det inte står något före "is" så har du antagligen lämnat någon ruta blank.

Lufthastigheten i porten kan man se via fliken curves. Bocka för vent velocity.

Du kan också se hur stor utnivå systemet kan prestera om du begränsar lufthastigheten till tex 10 m/s. Den ställer du på fliken vent/passive radiator under vent limits. Slå sedan på kurvan Max output level (MOL) på fliken "curves". MOL-kurvan visar systemets maximala utnivå, givet bla begränsningen i lufthastighet i porten.
Det finns flera begränsande faktorer, tex konamplitud. De finns beskrivna i bruxen.

[Svante]

Vad det gäller Design Suggestion så uppfattar jag det som att Fp och Vb

ändras .

Rätt eller fel?

Är det något annat som ändras mer är Vb och fp?

Rätt.

Nej.

[Falken]

Tack för det

[Rundberg]

Som en liten övning hade jag tänkt att ge mig på att simulera BOSSO med originalelementet. Med en dåres brist på självinsikt så petade jag in vad jag kunde från databladet och satte igång.

Nu till min (mycket nybörjar-)fråga:

När jag simulerar i fri rymd så verkar allt vara frid och fröjd och jag får följande resultat (med rom gain):



Eftersom högtalaren är tänkt att hänga på en vägg så tyckte jag att det hade varit skoj att försöka simulera även det. Till min förvåning så uppstår jättedippen Allan vid cirka 321Hz:



Ska det verkligen vara på det viset?!?! Vad har jag gjort för fel?

En annan fråga i samband med den andra simuleringen:

När jag mäter med den flyttbara miken så verkar det som om Basta! antar att elementet är parallellt med väggen och inte med baffeln, stämmer det?

Tacksam för all hjälp som kan fås!

MVH

/Mattias

[rikkitikkitavi]

du ser den sk väggreflexen vilken kommer i motfas vid någon frekvens jämfört med ljudet som kommer direkt från högtalarelementet och därför blir det utsläckning.

Exakt vid vilken frekvens beror på avståndet mellan väggen och elementet, ju mindre avstånd desto högre upp i frekvens. Sedan är det så också att eftersom högtalaren strålar mer och mer riktat ju högre frekvens du har så minskar ju väggreflexen i styrka (men normalt inte förrän över något kHz och uppåt)

Hade man haft perfekt reflekterande ytor och ett helt rundstrålande element hade du fått ömsom förstärkning, ömsom utsläckning uppåt i frekvens, sk kamfiltereffekt.

Naqref skrev en fin-fin tråd om detta med Carlssonhögtalare som exempel med många fina bilder som förklarar detta (och andra fenomen)

Så du har inte gjort något fel. Det skall vara såhär (tyvärr , eftersom det kan komplicera saker och ting)

[Svante]

Ska det verkligen vara på det viset?!?! Vad har jag gjort för fel?

En annan fråga i samband med den andra simuleringen:

När jag mäter med den flyttbara miken så verkar det som om Basta! antar att elementet är parallellt med väggen och inte med baffeln, stämmer det?

Tacksam för all hjälp som kan fås!

MVH

/Mattias

Ja, det ska det. Det är ursvårt att bli av med den där dippen. Det vore iofs roligt om någon kunde lägga en högtalare på rygg på golvet och göra ett svep med mikrofonen på identiskt samma position som i bastasimuleringen. Jag gjorde det i någon annan tråd, med en snedställd wellpapp- hrrm -prototyp.

Elementet sitter i baffeln och därmed i plan ("parallellt") med den, däremot är väggen snedställd. Hur menar du att du ser att elementet sitter parallellt med väggen?

[paa]

Varför fungerar inte PDF-dokumentet som ligger på den här adressen (med Adobe Reader)?
http://user.faktiskt.io/svante/basta/Ba ... _sheet.pdf

[nolimitsoya]

Det gör det ju... Öppnat med Evince i mitt fall.

[Rundberg]

Tack för era svar, det förklarade saken!

Elementet sitter i baffeln och därmed i plan ("parallellt") med den, däremot är väggen snedställd. Hur menar du att du ser att elementet sitter parallellt med väggen?

Aha! Jag antog att det var baffeln man snedställde...

Hur fungerar det när man simulerar två olika system där det ena har en baffel parallell med väggen och den andra inte eller ett system som har olika vinklar mot samma vägg (typ Ino A2 eller Bremenäggen)?

Mvh

Mattias

[paa]

Ponera (simulera) att man tar defaultelementet i Basta, trollar bort induktansen så att den blir noll, och sätter elementet i en stor baffel.
Då ser man att frekvenskurvan för elementet stiger en dB från ca 500Hz till ca 5kHz.
Varför gör den det?

[Svante]

Ponera (simulera) att man tar defaultelementet i Basta, trollar bort induktansen så att den blir noll, och sätter elementet i en stor baffel.
Då ser man att frekvenskurvan för elementet stiger en dB från ca 500Hz till ca 5kHz.
Varför gör den det?

Det beror på att modellen för strålimpedansen är en pulserande sfär. En sådan kan approximeras med en medsvängande luftmassa vid låga frekvenser, men vid höga frekvenser sjunker massan med frekvensen. Det beror i sin tur på att strålningen blir mer riktad och då är det en allt mindre del av luften som svänger med.

En bafflad kolv har ett snarlikt beteende.

När man kommer upp över en viss frekvens verkar alltså konen lite lättare och då ökar utnivån.

[peetwa]

Under fliken added path way kan man förskjuta eller flytta fram ett element i djupled. Men vart i från utgår dedtt mått. Är det från där en baskon är som djupast eller är det från spindeln eller är från baffeln?

[Svante]

Under fliken added path way kan man förskjuta eller flytta fram ett element i djupled. Men vart i från utgår dedtt mått. Är det från där en baskon är som djupast eller är det från spindeln eller är från baffeln?

Mja, det utgår från... 0 mm.

Alltså, modellen som finns i Basta! antar som så många andra att membranet är kolvformigt och styvt. Platt alltså, och att det inte har konuppbrytningar. I verkligheten är det ju konformigt och alla delar rör sig dessutom inte i fas.

Added pathway är ett enkelt sätt att kompensera för detta. En första approximation på lämligt värde för added pathway kan vara konens "djup".

Det finns även added pathway till basreflexröret, och där kan man lägga till avståndet mellan element och rör, för att kompensera för löptiden inuti lådan. Det brukar inte göra så jättestor skillnad, men för lådor med stora avstånd kan det skilja en gnutta.

[peetwa]

Konens djup det är snappat..

[paa]

För ett enskilt element är det ju ointressant om det har en liten fördröjning, det viktiga är ju när man sätter ihop två olika element att man får den relativa slillnaden rätt, och den beror på mycket mer än konens form. Ofta brukar man gissa att mitten av talspolen är källan för ljudet, men som sagt, det beror på andra saker också. En mätning är nästan nödvändig. För att få till filtren att fungera i flera riktingar kan man behöva fundera över det utstrålade vågfronternas form också.

Ett gammalt citat lyder så här:

Vågfronten är tänkta linjerna där ljudet breder ut sig samtidigt. Svårt/enkelt?

Du har tex ett diskantmembran som vibrerar med en viss frekvens sedan väljer du ett avstånd med ett valfritt antal fasrotationer ut från diskanten och kollar ut mot sidorna off axis hur den "vågen" sträcker sig. Då får du vågfrontens utseende vid den frekvensen på det avståndet.

Fokalpunkten/vågfrontscentrum är den punkt där mitten skulle vara på vågfrontens approximativa cirkel.

Fokalpunkterna på två olika element är dock inte samma punkt som anger tidsskillnaden.

Kanske krånglade jag till det, eller så är det ännu krångligare i verkligheten?

[peetwa]

Nä vi ska väll alla den vägen vandra. Jag har hamnat i stiltje efter som mätmikrofonen jag beställt tar för evigheter att få hem från musikbörsen i Malmö. Varje gång jag ringt ger dom mig en ny leveranstid och det har dom gjort i fyra veckor. När jag får mikrofonen tänkte jag göra en serie mätningar och lägga sista handen på mitt filter på jordanhögtalarna som jag bygger i en annan tråd. Dock har jag kommit underfund med att ”beamande” högtalare har sina begränsningar t.ex. när man är i köket eller kollar på bio. Detta viste jag i och för sig med erfarenheterna från mina Gamma envägare men dom hade en spridning man kunde leva med. Så, när jag inte har kunnat bygga något på en månad så har fantasin skenat iväg och jag funderar på att ta upp spåret med en tvåvägare.

När man i basta simulerar den till tänkta diskanten med basen så får man de jämnaste kurvorna när fasen sammanfaller vid delningen på 3500 Hz (aktivt fjärdeordningen Linkwitz-Riley 24 dB). Detta innebär att man får en added pathwat på 7 mm på diskanten. Om konen på jordan-elementen har ett djup på säg 20 mm. Så borde diskantens baffel hamna 27 mm bakom basens baffel. Detta kan man väll lösa antingen med att luta baffeln ca 10 grader bakåt eller sätta diskanten på en hylla som är försänkt 27 mm (typ som ino pi60). Om jag har förstått det hela rätt skulle detta även kunna ge jämnare frekvensgång runt delningen of axis.

Edit: tog bort dubblet.

[Svante]

Hur fungerar det när man simulerar två olika system där det ena har en baffel parallell med väggen och den andra inte eller ett system som har olika vinklar mot samma vägg (typ Ino A2 eller Bremenäggen)?

Njaej, det fungerar inte. Eller... Det fungerar inte med en gemensam mikrofonposition, man får bygga två olika system och sätta mikrofonen på "rätt" ställen för respektive system.

Sen kan man lägga ihop bidragen.

[Svante]

Nä vi ska väll alla den vägen vandra. Jag har hamnat i stiltje efter som mätmikrofonen jag beställt tar för evigheter att få hem från musikbörsen i Malmö. Varje gång jag ringt ger dom mig en ny leveranstid och det har dom gjort i fyra veckor. När jag får mikrofonen tänkte jag göra en serie mätningar och lägga sista handen på mitt filter på jordanhögtalarna som jag bygger i en annan tråd. Dock har jag kommit underfund med att ”beamande” högtalare har sina begränsningar t.ex. när man är i köket eller kollar på bio. Detta viste jag i och för sig med erfarenheterna från mina Gamma envägare men dom hade en spridning man kunde leva med. Så, när jag inte har kunnat bygga något på en månad så har fantasin skenat iväg och jag funderar på att ta upp spåret med en tvåvägare.

När man i basta simulerar den till tänkta diskanten med basen så får man de jämnaste kurvorna när fasen sammanfaller vid delningen på 3500 Hz (aktivt fjärdeordningen Linkwitz-Riley 24 dB). Detta innebär att man får en added pathwat på 7 mm på diskanten. Om konen på jordan-elementen har ett djup på säg 20 mm. Så borde diskantens baffel hamna 27 mm bakom basens baffel. Detta kan man väll lösa antingen med att luta baffeln ca 10 grader bakåt eller sätta diskanten på en hylla som är försänkt 27 mm (typ som ino pi60). Om jag har förstått det hela rätt skulle detta även kunna ge jämnare frekvensgång runt delningen of axis.
Nä vi ska väll alla den vägen vandra. Jag har hamnat i stiltje efter som mätmikrofonen jag beställt tar för evigheter att få hem från musikbörsen i Malmö. Varje gång jag ringt ger dom mig en ny leveranstid och det har dom gjort i fyra veckor. När jag får mikrofonen tänkte jag göra en serie mätningar och lägga sista handen på mitt filter på jordanhögtalarna som jag bygger i en annan tråd. Dock har jag kommit underfund med att ”beamande” högtalare har sina begränsningar t.ex. när man är i köket eller kollar på bio. Detta viste jag i och för sig med erfarenheterna från mina Gamma envägare men dom hade en spridning man kunde leva med. Så, när jag inte har kunnat bygga något på en månad så har fantasin skenat iväg och jag funderar på att ta upp spåret med en tvåvägare.

När man i basta simulerar den till tänkta diskanten med basen så får man de jämnaste kurvorna när fasen sammanfaller vid delningen på 3500 Hz (aktivt fjärdeordningen Linkwitz-Riley 24 dB). Detta innebär att man får en added pathwat på 7 mm. Om konen på jordan-elementen har ett djup på säg 20 mm. Så borde diskantens baffel hamna 27 mm bakom basens baffel. Detta kan man väll lösa antingen med att luta baffeln ca 10 grader bakåt eller sätta diskanten på en hylla som är försänkt 27 mm (typ som ino pi60). Om jag har förstått det hela rätt skulle detta även kunna ge jämnare frekvensgång runt delningen of axis.

Det verkar som att du har lång efterklangstid hemma hos dig...

[peetwa]

Tror det hjälper om jag fyller tangentbordet med stenull.

[paa]

När jag modellerar högtalarelement så att impedanskurvan blir ok, så blir det så att frekvensgången faller kraftigare upp mot höga frekvenser än dom gör på verkliga högtalarelement.
Gör jag något fel?

[Martin]

När jag modellerar högtalarelement så att impedanskurvan blir ok, så blir det så att frekvensgången faller kraftigare upp mot höga frekvenser än dom gör på verkliga högtalarelement.
Gör jag något fel?

Det där har jag också registrerat och tänkt på. Kan det inte vara så enkelt att på verkliga högtalarelement så är frekvenskurvan kompenserad så att den är rakare mot högre frekvenser (kanske upp till en viss frekvens där den faller av kraftigare istället).

[Rookie]

Åsså tar väl inte basta hänsyn till konens utformning, material, uppbrytning osv...

[Svante]

Åsså tar väl inte basta hänsyn till konens utformning, material, uppbrytning osv...

Ja, det är ju det som är hela förklaringen. Man kan iofs fuska och minska Le, men det är ju... fusk. Bättre vore att simulera konuppbrytningarna. Det är inte helt trivialt, men framför allt brukar det inte finnas nödvändiga data i databladen för att göra det.

Man har dock ganska mycket att lära av att göra just jämförelsen mellan Basta!-simulering och uppmätt tonkurva. Man ser då ganska tydligt när konuppbrytningarna sätter in. Det är såvitt jag vet, det bästa sättet att extrahera konuppbrytningsinformation från databladen. Jämförelsen alltså, som inte behöver vara just med Basta!.

[Martin]

Man ser ju det rätt tydligt på många metallmembran där uppbrytningarna sker kraftigt vid en vissa frekvenser istället för utspritt att generella trenden liknar mera den simulerade responsen om man bortser från konuppbrytningarna.

[paa]

Man har dock ganska mycket att lära av att göra just jämförelsen mellan Basta!-simulering och uppmätt tonkurva. Man ser då ganska tydligt när konuppbrytningarna sätter in. Det är såvitt jag vet, det bästa sättet att extrahera konuppbrytningsinformation från databladen. Jämförelsen alltså, som inte behöver vara just med Basta!.

Men om man importerar mätkurvor från Sirp, hur funkar det?
Går Basta!-programmet in i en helt annan mode då, eller?
Finns det någon beskrivning av detta i manualerna?

[Svante]

Man har dock ganska mycket att lära av att göra just jämförelsen mellan Basta!-simulering och uppmätt tonkurva. Man ser då ganska tydligt när konuppbrytningarna sätter in. Det är såvitt jag vet, det bästa sättet att extrahera konuppbrytningsinformation från databladen. Jämförelsen alltså, som inte behöver vara just med Basta!.

Men om man importerar mätkurvor från Sirp, hur funkar det?
Går Basta!-programmet in i en helt annan mode då, eller?
Finns det någon beskrivning av detta i manualerna?

Om man importerar en Sirpmätning till Basta! så ersätts den akustiska delen av simuleringen med mätkurvan, men den elektriska delen av simuleringen är kvar. Sirpmätningen är ju dels av den elektriska impedansen (som ju behövs för att den elektriska simuleringen ska bli riktig) och dels överföringen från elektrisk spänning till ljudtryck.

Hmm, var det svar på frågan?

[n3mmr]

Jag har hamnat i stiltje efter som mätmikrofonen jag beställt tar för evigheter att få hem från musikbörsen i Malmö. Varje gång jag ringt ger dom mig en ny leveranstid och det har dom gjort i fyra veckor.

En ECM8000?

Öhh, asså, avbeställ, och beställ en EMM-8 från ibf-akustik i tyskland. Kostar inte mer, i sig, men man får fixa en egen förstärkare, och sen har man ett kalibreringsprotokoll.

Leveranserna verkar ta en vecka eller så, eller mindre.

[MrMusic]

Hoppas att det är ok att jag lånar tråden lite..

Tänkte använda datablad för att simulera en design innan det börjar inhandlas element och göras riktiga mätningar. Så jag tänkte kolla lite vilka möjligheter som finns med den nya Basta versionen (ver 1 använder jag redan..)

För Basta 2.0:
1. Man kan vad jag förstår använda uppmätta tonkurvor istället för simulerade. Fungerar baffeldesignern även för dessa?

2. Kan man simulera även lådstorlek för uppmätta kurvor som importeras? Jag antar att resultatet i så fall till stor del beror på hur stor lådvolym som använts för den importerade mätningen. Är dessa mätningar oftast gjorda på samma sätt? "Oändlig" volym sluten låda?
-> om approximationen om volym & lådtyp stämmer, är det precis som vanligt för lådstorlekssimuleringa då? eller påverkar det i sin tur låddesignen man kan göra i Basta?

mvh
/John

[rikkitikkitavi]

vad jag vet kan man än så länge inte importera andra mätkurvor än de som gjorts med SIRP.

[Svante]

Hoppas att det är ok att jag lånar tråden lite..

Tänkte använda datablad för att simulera en design innan det börjar inhandlas element och göras riktiga mätningar. Så jag tänkte kolla lite vilka möjligheter som finns med den nya Basta versionen (ver 1 använder jag redan..)

För Basta 2.0:
1. Man kan vad jag förstår använda uppmätta tonkurvor istället för simulerade. Fungerar baffeldesignern även för dessa?

Nej, man kan bara lägga till elektriska komponenter till elementet. Den akustiska delen är bortkopplad, inklusive baffelsteget.

2. Kan man simulera även lådstorlek för uppmätta kurvor som importeras? Jag antar att resultatet i så fall till stor del beror på hur stor lådvolym som använts för den importerade mätningen. Är dessa mätningar oftast gjorda på samma sätt? "Oändlig" volym sluten låda?
-> om approximationen om volym & lådtyp stämmer, är det precis som vanligt för lådstorlekssimuleringa då? eller påverkar det i sin tur låddesignen man kan göra i Basta?

mvh
/John

Mätningar i databladen är ibland gjorda i låda, ibland i stor baffel ibland med baffelsteg ibland utan. Har man tur så står det vilket. Men i Basta är mätta data är mätta data, så det går inte att koppla på ett annat akustiskt system på elementet. Däremot så går lågfrekvensbeteendet (där ju lådan har störst inverkan) väldigt bra att förutse med en simulering utifrån T/S-parametrar. Ofta tom bättre än en mätning i rum. Om man inte vill ha rummet med, förstås.

vad jag vet kan man än så länge inte importera andra mätkurvor än de som gjorts med SIRP.

Jo, jag släppte precis en version med förbättrat stöd för import av textfiler. Det borde gå att importera de flesta sorterna nu.

[MrMusic]

Ok, tackar!

Vad gäller bas-lådstorlek så är det säkert som du säger att det t o m lättare att få relevanta resultat från simulering än mätdata.

Det hade dock varit riktigt smutt att kunna få med break-ups och baffelsimulering i samma beräkning, men man kan ju inte få allt
Det är inget som är på gång för version 3?

[Svante]

Ok, tackar!

Vad gäller bas-lådstorlek så är det säkert som du säger att det t o m lättare att få relevanta resultat från simulering än mätdata.

Det hade dock varit riktigt smutt att kunna få med break-ups och baffelsimulering i samma beräkning, men man kan ju inte få allt
Det är inget som är på gång för version 3?

Du kan få med uppbrytningar och baffelsteg i samma simulering, men då blir båda mätta...

Jag har tänkt tanken att man skulle kunna lägga till ett baffelsteg, egentligen är det nog inte så svårt, men då kommer man att vilja dra bort ett baffelsteg också och då vete 17 om man inte ackumulerar lite för många fel för att det ska bli riktigt bra.

[MrMusic]

Ok, tackar!

Vad gäller bas-lådstorlek så är det säkert som du säger att det t o m lättare att få relevanta resultat från simulering än mätdata.

Det hade dock varit riktigt smutt att kunna få med break-ups och baffelsimulering i samma beräkning, men man kan ju inte få allt
Det är inget som är på gång för version 3?

Du kan få med uppbrytningar och baffelsteg i samma simulering, men då blir båda mätta...

Jag har tänkt tanken att man skulle kunna lägga till ett baffelsteg, egentligen är det nog inte så svårt, men då kommer man att vilja dra bort ett baffelsteg också och då vete 17 om man inte ackumulerar lite för många fel för att det ska bli riktigt bra.

Det ligger högt på min önskelista iaf om det gör någon skillnad
Att kunna kompensera effekterna för brakeups och diffraktioner mot varandra innan man ens har börjat såga MDF vore toppen tycker jag. (Det kanske kan vara default avsatt, så blir det inte fel lika lätt )