Moderator: Redaktörer
JM skrev: Fungerar bra i stora lyssningsrummet rummet (11,5 x 5 x 5 m inklusive angränsande loft drygt 200 m2). Nu är målet att ha perfekt ljud enbart i lyssningspositionen och mer SPL.
rajapruk skrev:Ska bli kul att följa.
Jag har ingen input att ge tyvärr.
Vill du sälja dina CBT36K någon gång så är jag ev. intresserad.
jonasp skrev:Mycket trevlig tråd - kommer att följa med stort intresse! Du kanske vill kolla på Scan Speak 10f/4424 - ett fantastiskt bra bredbandselement, dock något kostsamt.
sportbilsentusiasten skrev:JM skrev: Fungerar bra i stora lyssningsrummet rummet (11,5 x 5 x 5 m inklusive angränsande loft drygt 200 m2). Nu är målet att ha perfekt ljud enbart i lyssningspositionen och mer SPL.
Efter Corona hade det varit trevligt att besöka ditt rum![]()
Stora rum låter alltid bättre än små i min bok
JM skrev:jonasp skrev:Mycket trevlig tråd - kommer att följa med stort intresse! Du kanske vill kolla på Scan Speak 10f/4424 - ett fantastiskt bra bredbandselement, dock något kostsamt.
Scan Speak 10f/4424 ser intressant ut. Men som sagt det blir dyrt med den mängd jag tänkt mig. Vilka är fördelarna med Scan Speak 10f/4424 jfr med Peerless TC9FD18-08?
JM
JM skrev:Scan Speak 10f/4424 ser intressant ut. Men som sagt det blir dyrt med den mängd jag tänkt mig. Vilka är fördelarna med Scan Speak 10f/4424 jfr med Peerless TC9FD18-08?
Baffel skrev:Testa denna
https://www.stereo.net.au/forums/topic/ ... the-world/
Elementet
https://www.eluxson.se/billiga-element- ... 205-8.html
På pappret, värdena på det elementet verkar ju helt knas såklart men blir det bara i närheten av hur det lovprisades i länken ovan kan det vara värt att testa. Det elementet säljs nu ut för lite drygt 100 kr st. Så runt 900 kr för 8 element.
Kraniet skrev:Kan tipsa om Dayton Audios pc83. De låter riktigt bra. Fin frekvensgång och kopparklätt polstycke för bättre högfrekvens. Men de kanske inte går tillräckligt djupt i basen.
https://www.daytonaudio.com/product/154 ... one-driver
avr7000 skrev:Om man har en kort linjehögtalare (låt säga en meter) ovanpå t ex en baslåda.
Jag antar att det då är lämpligt att ha mitten på linje i öronhöjd?
Tjänar man nåt på att böja den ? (finns det nåt att läsa om dett på nätet i så fall?)
Stefan
jonasp skrev:Tja, seriekopplar du dem i grupp om fyra och sedan parallellkopplar fyra grupper med fyra i varje bibehåller du 8 ohms impedans med höjer spänningskänsligheten med 12 dB. Effekttåligheten blir naturligtvis 16x högre än ett ensamt element, eller 480 W. Med så pass hög delningsfrekvens och känslighet blir den termiska kompressionen i praktiken mycket låg, även när du drar på rätt ordentligt. Vi talar om maximal ljudtrycksförmåga om ca 130 dB från ett par mätt på en meter. Jag tror det räcker.
Redigering: jag räknade med 85 dB känslighet vid 2,83V.
goranr skrev:Spännande tråd. Baserat på egen erfarenhet kan jag rekommendera att mäta upp de enskilda elementen. Det finns säkert viss spridning i parametrarna och har man riktig otur kan det smyga sig in något måndagsexemplar. Byggde för ett par år sedan fokuserande linjehögtalare med 20 st Tectonic elements, TEBM36S12. Det behövdes 67 st för att få ihop ett stereopar där resonansfrekvens och frekvensgång inte avvek alltför mycket.
En trevlig artikel är för övrigt James R. Griffin alster "Design Guidelines for Practical Near Field Line Arrays"
https://audioroundtable.com/misc/nflawp.pdf
Goranr
JM skrev:jonasp skrev:Tja, seriekopplar du dem i grupp om fyra och sedan parallellkopplar fyra grupper med fyra i varje bibehåller du 8 ohms impedans med höjer spänningskänsligheten med 12 dB. Effekttåligheten blir naturligtvis 16x högre än ett ensamt element, eller 480 W. Med så pass hög delningsfrekvens och känslighet blir den termiska kompressionen i praktiken mycket låg, även när du drar på rätt ordentligt. Vi talar om maximal ljudtrycksförmåga om ca 130 dB från ett par mätt på en meter. Jag tror det räcker.
Redigering: jag räknade med 85 dB känslighet vid 2,83V.
Få fram totala impedansen är inte så svårt. Hur räknar du fram verkningsgraden, spänningkänsligheten, mm utifrån att du har många element?
JM
JM skrev:Är det detta spridningsproblem i diskanten du löser med fokuserande linjehögtalare? Blir det inte då en linjekälla i bara en punkt med märkligt spridningsmönster utanför focus. Ok alla "beamande" högtalare fokuserar diskanten på mitt huvud i lyssningspositionen. 3,5" högtalare "beamar" över ca 2500 Hz ?. Kräver mindre PEQ o sänker sannolikt distorsionen i diskanten. Spännande ide som möjligen kan vara ngt för mig med fix lyssningsposition.
En sorts egoist-högtalare. Hur har du gjort? Gärna bilder.
Ayebee skrev:Hur bred tänkte du göra högtalaren? Dipolutsläckningen behöver tas i beaktande också, även om 16 element klarar en del... Om du vill undvika ojämnheter i frekvensgången off axis så vill du kanske använda så lite extra baffel som möjligt?
JM skrev:Menar du att baffeln skall vara så smal som möjligt?
JM
JM skrev:Har redan beställt 32 TC9-8 högtalare.
Baffel skrev:
Hur kommer det sig att du just beställde 32 st?
Baffel skrev:Joda den geometriska serien i sig hänger jag med på . Men varför just 16 per högtalare och inte 9 eller 25? Det var mest det jag var nyfiken på.
Baffel skrev:Joda den geometriska serien i sig hänger jag med på . Men varför just 16 per högtalare och inte 9 eller 25? Det var mest det jag var nyfiken på.
Jo en annan fråga. Om man då kopplar ihop parallellt och i serie så kan man ju få 8 ohm tex. Men med så många element utgår man från uppgivet ohmtal i de tekniska specifikationerna eller mäter man på varje element ? De borde ju diffa lite på varje element . Kopplas sedan 16 ihop så kan väl ohmtalet diffa rejält , eller de kanske tar ut varandra? Kan man inte på en högtalare med 16 element i få ohmtal X och på den andra ohmtal Y? Funkar de sedan ihop?
Nybörjarfrågor. Men ändå.
Baffel skrev:Ursäkta JM om jag kapar din tråd men jag är nyfiken på en sak. Med så många element blir det inte väldans trögdrivet ?
NADifierad skrev:Baffel skrev:Ursäkta JM om jag kapar din tråd men jag är nyfiken på en sak. Med så många element blir det inte väldans trögdrivet ?
Tvärtom.
Jonasp visade ett räkneexempel tidigare i tråden.
jonasp skrev:Seriekopplingen påverkar inte känsligheten men ökar impedansen. Parallelkopplingen ger sedan 4 ggr högre amplitud eftersom samma inspänning exciterar 4 grupper om element. Ökningen av känslighet blir då 20*log10(4) = 12 dB. Med en utgångspunkt av 85 dB vid 2,83 V når vi alltså ganska hiskliga 97 dB vid 2,83 V.
Vi kan resonera lite om vad det betyder. Om ett ensamt element spelar med 30W (vid 8 Ohm) in har vi 85 + 10*log10(30) = 100 dB ljudtryck. För att återge detta med 97 dB känslighet behöver vi endast 2W i 8 Ohm. Fördelar vi denna effekt på 16 element ser varje talspole en elektrisk effekt om 0,125 W.
jonasp skrev:Nej, varje element ser 2,83/4 V = 0,7 V om utspänningen är 2,83 V.
0,7 *0,7 / 8 W = 0,0626 W per element
Då kan vi kontrollera att detta blir 1 W vid 8 Ohm eftersom vi har 16 element:
16 * 0,0626 = 1 W
jonasp skrev:......
Vi kan resonera lite om vad det betyder. Om ett ensamt element spelar med 30W (vid 8 Ohm) in har vi 85 + 10*log10(30) = 100 dB ljudtryck. För att återge detta med 97 dB känslighet behöver vi endast 2W i 8 Ohm. Fördelar vi denna effekt på 16 element ser varje talspole en elektrisk effekt om 0,125 W.
Fanfaktiskt skrev:Då förstår jag inte riktigt. Du skrev:jonasp skrev:......
Vi kan resonera lite om vad det betyder. Om ett ensamt element spelar med 30W (vid 8 Ohm) in har vi 85 + 10*log10(30) = 100 dB ljudtryck. För att återge detta med 97 dB känslighet behöver vi endast 2W i 8 Ohm. Fördelar vi denna effekt på 16 element ser varje talspole en elektrisk effekt om 0,125 W.
För att få 97dB känslighet måste väl varje element få 2,83V ? 85dB a 1W x 16 element ger 97dB. 16 element a 0,125W ger väl 85dB?
jonasp skrev:Spoiler:Visa
Klart som korvspad, eller som de sagt i Texas: "Clear as mud!"
jonasp skrev:Ja, du har nog missuppfattat. Två parallella element ger nämligen en amplitudfördubbling, vilket ökar spänningskänsligheten med 6 dB. Två seriekopplade element ändrar inte spänningskänsligheten alls med dubblar impedansen. Jag kan härleda de här sambanden.
Fanfaktiskt skrev:Ja, tack! Först dock min uppfattning av ovanstående: Parallellkoppling av två 8 Ohms-element gör att motståndet halveras, alltså 4 Ohm. Halverat motstånd gör att dubbel effekt går in i elementen. Om man matar 2,83V per 8 Ohms-element suger det 1W per element ur förstärkaren. Vid parallellkoppling blir det 2W per element.
Fanfaktiskt skrev:Ett 8 Ohms-element ger, säg 90dB vid 2,83V och två 4 Ohms-element ger då 96dB vid 2,83V tillsammans.
Fanfaktiskt skrev:jonasp skrev:Seriekopplingen påverkar inte känsligheten men ökar impedansen. Parallelkopplingen ger sedan 4 ggr högre amplitud eftersom samma inspänning exciterar 4 grupper om element. Ökningen av känslighet blir då 20*log10(4) = 12 dB. Med en utgångspunkt av 85 dB vid 2,83 V når vi alltså ganska hiskliga 97 dB vid 2,83 V.
Vi kan resonera lite om vad det betyder. Om ett ensamt element spelar med 30W (vid 8 Ohm) in har vi 85 + 10*log10(30) = 100 dB ljudtryck. För att återge detta med 97 dB känslighet behöver vi endast 2W i 8 Ohm. Fördelar vi denna effekt på 16 element ser varje talspole en elektrisk effekt om 0,125 W.
Om förstärkaren trycker ut 2.83V får väl alla elementen samma spänning? Borde inte förstärkaren trycka ut 16W då?
Fanfaktiskt skrev:Uppenbarligen använder jag hemsnickrad fysikjonasp's uträkningar och JM's länk belyste varför: Två korrelerade källor ger +6dB. Elektriskt och akustiskt vardera 3dB.
Min nomenklatur måste jag fått från personalen i nån Hifibutik. Du är möjligtvis inte en fd säljare i en Hifibutik Peter?![]()
Jag vill också be om ursäkt för att ha kladdat ner JM's byggtråd.
Johan_Lindroos skrev:Fanfaktiskt skrev:Uppenbarligen använder jag hemsnickrad fysikjonasp's uträkningar och JM's länk belyste varför: Två korrelerade källor ger +6dB. Elektriskt och akustiskt vardera 3dB.
Min nomenklatur måste jag fått från personalen i nån Hifibutik. Du är möjligtvis inte en fd säljare i en Hifibutik Peter?![]()
Jag vill också be om ursäkt för att ha kladdat ner JM's byggtråd.
Vad menar du med ”Elektriskt och akustiskt vardera 3 dB” i relation till de +6 dB i meningen före?
Fanfaktiskt skrev:Johan_Lindroos skrev:Fanfaktiskt skrev:Uppenbarligen använder jag hemsnickrad fysikjonasp's uträkningar och JM's länk belyste varför: Två korrelerade källor ger +6dB. Elektriskt och akustiskt vardera 3dB.
Min nomenklatur måste jag fått från personalen i nån Hifibutik. Du är möjligtvis inte en fd säljare i en Hifibutik Peter?![]()
Jag vill också be om ursäkt för att ha kladdat ner JM's byggtråd.
Vad menar du med ”Elektriskt och akustiskt vardera 3 dB” i relation till de +6 dB i meningen före?
Jag menade att elektriskt lägger ett extra element till 3dB förutsatt att elementen inte spelar i samma område. Om dem spelar i samma område och korrelerar så förstärks nivån med ytterligare 3dB.
JM skrev:Baffel jag uppskattar dina tankar!
Nu är det ett problem med frekvenser över ca 1000 Hz i denna linjehögtalare med element som är ca 9 cm i diameter. Under 1000 Hz kommer ljudet i form av cylindriska ljudvågor och där ljudet minskas med 3 dB för varje fördubbling av avståndet - förutsatt att högtalaren går från golv till tak. Över 1000 Hz börjar högtalaren allt mindre sprida ljudet cylindriskt och allt mer som multipla punktkällor med oönskade interferenser och ljudet minskar med 6 dB vid fördubbling av avståndet.
Antag att högtalarna är placerade i cirkelbåge i vertikalplanet med en radie lika med lyssningsavståndet. Dvs alla högtalarna är fokuserade på huvudet i lyssningspositionen.
Hur blir då uppmätta tonkurvan i lyssningspositionen för båglinjehögtalaren jämfört med om linjehögtalaren är rak i vertikalplanet där endast ett fåtal högtalare är fokuserade på huvudet?
JM
Johan_Lindroos skrev:Menar du med parallell- eller seriekopplade element eller något annat?
Du borde tänka så här istället: Två ljud källor, exakt likadana, på samma avstånd till en mottagarpunkt, summerar varsitt ljudtryck P, till P+P, alltså 2P. Ljudtrycksnivåskillanaden ges av 10log(2)^2 = 20log2 = 6 [dB].
Eller är det något annat du avser?
petersteindl skrev:Känner att jag vill kommentera detta. En förstärkare trycker inte ut effekt. Att det blivit en slags slentrianstandard att ange effekt på förstärkare är lite vilseledande.
Fanfaktiskt skrev:Som konsument är Watt lättast att räkna med. Att förstärkaren är en spänningsgivare och effekten bränns av i talspolen behöver jag inte bry mig om då jag bara matchar Watt. Eller rättare sagt så lägger jag mig under vad högtalaren klarar av. Sen kan man förstås uttrycka sig bättre på ett seriöst Hifi-forum.
petersteindl skrev:Baffel, du är ett perfekt exempel. Tack!![]()
Mvh
Peter
JM skrev:Nu är det dags att fixa tid till att bygga egna högtalare. Diskussionerna i parallelltrådarna inspirerar. Det var över 30 år sedan sist. Klart ringrostig. Är insnöad på dipoler och linjehögtalare.
Då för länge sedan (>30 år sedan) byggde jag ett par linjehögtalare ett 2 x 0,01 m långt membran, 1 m bred o 2,2 m hög och med mängder med ferrit magneter (fanns inga överkomliga neodymium magneter då). Aktivt delade med Nakamichi EC-100 med JBL 15" i basen. Inget höjdarljud.
Har ett par linjehögtlare med 20 Fountek FR88EX i var sluten låda delade vid ca 180 Hz. Drygt 2 m höga. Låter så där. Något fattas. Distorsion.
Jag har ett par CBT36K line array, enligt Don Keele, som sprider ljudet lite för mycket för att passa mitt rum. För många reflexer och för tidigt.
Funderar på en klassiskt dipol med 8-utbredning mer likt mina Quad 989. Fungerar bra i stora lyssningsrummet rummet (11,5 x 5 x 5 m inklusive angränsande loft drygt 200 m^3). Nu är målet att ha perfekt ljud enbart i lyssningspositionen och mer SPL. Fanns det långa (2 m) tunnfilm högtalare med frekvens 300 -20000 skulle jag inte tveka att köpa.
Tänkt göra konstruktionen enkel med samma typ av element rak igenom över 160 Hz. Under 160 Hz har jag redan 4 x 15" Eminence Alpha 15 A/kanal i dipol konfiguration. En sluten subbas i varje hörn under 60 Hz.
Funderar på en samling Peerless 3,5" TC9FD18-08 https://hificompass.com/en/speakers/mea ... tc9fd18-08.
Avstånden mellan högtalarna blir teoretiskt för stort och diskantens direktljud kommer inte bli optimalt. Men med bara en lyssningsplats borde det gå att fixa med lite PEQ.
Finns säkert bättre element.
Tacksam för återkoppling med förslag.
JM
JM
I-or skrev:BEM står för Boundary Element Method. Man löser vågekvationen på ränderna till de olika begränsningsytorna och väljer sedan mottagarpositioner där man summerar de olika delbidragen.
Med FEM (Finite Element Method) löser man vågekvationen i en hel volym och man måste då använda sig av massor av mycket små volymelement för att kunna beskriva höga frekvenser. I praktiken leder detta till att man endast kan lösa problemen nära källan eller för låga frekvenser. Sedan finns det numeriska fördelar att ta hänsyn till, FEM resulterar normalt i bandmatriser som är enklare att lösa, men i praktiken måste man gå över till BEM för stora källor på stora avstånd och för höga frekvenser.
Jag har 64 GB RAM i min dator, men det räcker inte särskilt långt för akustiska beräkningar i full-FEM-fallet.![]()
Det fiffigaste är att blanda FEM och BEM och på detta sätt kan man modellera precis allt från det elektromagnetiska fältet i motorn via mekaniken i de rörliga delarna och lådan till ljudavstrålningen, inkluderande strömningsmekaniska effekter i porten o.s.v. Man kan t.o.m. inkludera de grundfysikaliska förutsättningarna för komponenterna i delningsfiltret i en och samma modell, men modellbyggandet tar oerhört lång tid och så pass omfattande simuleringar utförs knappast i praktiken.
JM skrev:Don Keele gjorde likande simuleringar. Upptill ca 1000 Hz var spridningen vertikalt rätt ok för en rak linjehögtalare. Med stigande frekvens ökade loberna markant ffa i vertkalpalnet även med 10 mm diskanter.
Nu har jag snart 16 x 2 st 3,5 tums högtalare att förhålla mig till. Mina CBT36 högtalare delas vid 1000 Hz till diskanterna.
Tanken är skippa diskanter och med PEQ skapa ett direktljud med en rak tonkurva även över 1000 Hz i lyssningspositionen och strunta i övriga positioner. Shading och fördröjning av aktuella element är primärt inte på tapeten men inte uteslutet.
Hur smal kan baffeln vara minimalt och vad tror du är optimal bredd. Konsekvenser? Laterala reflexer är inget problem i mitt rum så länge som dipolutsläckningen lateralt är dominerande.
Vad tror du händer om jag kör utan baffel och bara placerar högtalarna dikt an mot varandra och fixarar alla 16 i högtalarmagneterna?
Är mina tankar ok? Eller har jag missat något viktigt.
Har du tips på långa bandlinje källor nya eller begagnade att köpa till rimligt pris tar jag tacksamt emot tips.
Målet är rak tonkurva, ingen kompression, högre SPL än mina Quad 989 samt inte mycket sämre distorsion i en position och oförändrat optimala reflexer.
JM
jonasp skrev:I-or, har du simulerat/räknat på konvexa och konkava linjekällor?
Almen skrev:OK, då är jag hyfsat med. Men för BEM, kan det inte bli fel vid summeringen mellan randytorna? Om det är stort avstånd, menar jag?
I-or skrev:Almen skrev:OK, då är jag hyfsat med. Men för BEM, kan det inte bli fel vid summeringen mellan randytorna? Om det är stort avstånd, menar jag?
Nej, det är snarare så att ljudfältet beskrivs sämre riktigt nära källan eftersom diskretiseringen (exakt hur man delar in randytan i element med ändlig storlek, i modellen ovan handlar det om triangulära element med ca 2-4 mm långa sidor) ger större skillnader här. På längre avstånd, d.v.s. liknande avstånd för alla element på randen, kommer alla små lokala fel i lösningen att jämnas ut vid summeringen i mottagarpositionen.
I-or skrev:jonasp skrev:I-or, har du simulerat/räknat på konvexa och konkava linjekällor?
Ja, men jag ser dock inte riktigt fördelarna med dessa konfigurationer annat än i PA-sammanhang för konvexa källor. En bättre lösning i hifi-sammanhang (för att göra frekvensgången i princip oberoende av mottagarposition) är att göra linjekällan så lång att den sträcker sig nästan från golv till tak och dra nytta av golv/tak-reflektionernas skapande av en virtuellt oändlig linjelängd. Det är just här Keele har snubblat en hel del i sina analyser i mitt tycke.
JM skrev:Vad tror du händer om jag kör utan baffel och bara placerar högtalarna dikt an mot varandra och fixarar alla 16 i högtalarmagneterna?
I-or skrev:jonasp skrev:I-or, har du simulerat/räknat på konvexa och konkava linjekällor?
Ja, men jag ser dock inte riktigt fördelarna med dessa konfigurationer annat än i PA-sammanhang för konvexa källor. En bättre lösning i hifi-sammanhang (för att göra frekvensgången i princip oberoende av mottagarposition) är att göra linjekällan så lång att den sträcker sig nästan från golv till tak och dra nytta av golv/tak-reflektionernas skapande av en virtuellt oändlig linjelängd. Det är just här Keele har snubblat en hel del i sina analyser i mitt tycke.
goranr skrev:Det är inte helt enkelt att få till vare sig konvexa eller konkava former. Det enda raka är raka![]()
Skämt åsido, jag har alltid tänkt mig konvexa linjehögtalare som ett sätt att nå en stor publik där man har en teatersittning (alltså på olika höjd från scenen), på bekostnad av viss kameffekt.
Jag gjorde ett par olika approximativt-konkava linjehögtalare och valde att vika en rak konstruktion på mitten så att det blev två kordor på en cirkelbåge. Då får man inte en så skarp fokuspunkt. Mina erfarenheter är att frekvensgången inte påverkas inom 20-30 cm i höjdled men det beror förstås på vilken vinkel man har mellan över- och under-del.
Solveit skrev:Finns en lång intressant tråd om en som bygger line array.
Och några av medlemmarna har besökt han och säger att det är bland det bästa dom hört.
https://www.diyaudio.com/forums/full-ra ... array.html
Baffel skrev:Solveit skrev:Finns en lång intressant tråd om en som bygger line array.
Och några av medlemmarna har besökt han och säger att det är bland det bästa dom hört.
https://www.diyaudio.com/forums/full-ra ... array.html
Tack, mycket intressant. Ska studeras.
673 sidorWOW , de där måste vara något i hästväg.
Crumboo skrev:Baffel skrev:Solveit skrev:Finns en lång intressant tråd om en som bygger line array.
Och några av medlemmarna har besökt han och säger att det är bland det bästa dom hört.
https://www.diyaudio.com/forums/full-ra ... array.html
Tack, mycket intressant. Ska studeras.
673 sidorWOW , de där måste vara något i hästväg.
Det där projektet har inspirerat mig mycket, och har ett eget bygge på gång (ännu på modelleringsstadiet) i den här tråden. Nu ser det dock inte ut att bli en hel linje längre, utan en WWmmmmTmmmmWW.
juanth skrev:En något kortare version: https://yabb.jriver.com/interact/index. ... c=105889.0
solhaga skrev:
Roligt projekt, Crumboo.
Nästan att det rycker i byggtarmen (men bara lite).
Och kul att du blandar simuleringar med mätningar.
Tänker du 3D-utskriva vågledarna?
Baffel skrev:Så...smal baffel, tätt mellan elementen , dipol, rundade hörn på baffeln. Från golv till tak. Sen frid och fröjd med bra ljud dessutom ? Är det så "enkelt"?
Linjehögtalare med just TC9FD18-08 behövs det inte delas av, så de får hjälp av / med basmoduler och/ eller toppdiskanter?
Crumboo skrev:solhaga skrev:
Roligt projekt, Crumboo.
Nästan att det rycker i byggtarmen (men bara lite).
Och kul att du blandar simuleringar med mätningar.
Tänker du 3D-utskriva vågledarna?
Nja, "vågledarna" som jag tror du menar är som jag tänker i nuläget absorbenter för att snäva av den horisontella ljudutstrålningen. De här högtalarna sitter i hörnen av rummet och jag vill i någon mån begränsa tidiga reflexer från väggarna. En av de stora poängerna med linjehögtalaren är ju att minimera reflexer från horisontella ytor (golv- och takreflexer) men man behöver se upp med vertikala ytor/kanter där samstämmiga reflexer från från flera element kan stöka till ljudbilden. Här har jag en del experiment kvar att göra.
Baffel skrev:Det verkar som en del har byggt linjehögtalare men i dagsläget inte använder dem som huvudhögtalare. Rätta mig om jag har fel på den punkten ,men om så är fallet varför använder ni inte linjehögtalare nu? Om de nu är så bra dvs.
Baffel skrev:Det verkar som en del har byggt linjehögtalare men i dagsläget inte använder dem som huvudhögtalare. Rätta mig om jag har fel på den punkten ,men om så är fallet varför använder ni inte linjehögtalare nu? Om de nu är så bra dvs.
Baffel skrev:
Dessutom kräver de inte en hel del EQande?
solhaga skrev:Det bästa vore givetvis om du kunde få lyssna på någons linjehögtalare.
Crumboo skrev:Baffel skrev:
Dessutom kräver de inte en hel del EQande?
Åjo, utan EQ blir det pannkaka. De behöver EQ:as upp neråt eftersom de små elementen faller som de gör (men med 25 stycken kan man ändå få ut bas hela vägen ner). De behöver också EQ:as uppåt eftersom ljudtrycket minskar efterhand som elementen blir okorrelerade (när våglängden blir mindre än avståndet mellan elementen).
Baffel skrev:Crumboo skrev:Baffel skrev:
Dessutom kräver de inte en hel del EQande?
Åjo, utan EQ blir det pannkaka. De behöver EQ:as upp neråt eftersom de små elementen faller som de gör (men med 25 stycken kan man ändå få ut bas hela vägen ner). De behöver också EQ:as uppåt eftersom ljudtrycket minskar efterhand som elementen blir okorrelerade (när våglängden blir mindre än avståndet mellan elementen).
Låter rimligt.
Maarten skrev:Förvånansvärt hög distorsion trots de många elementen som är koppla 5 seriellt * 5 parallellt. Från http://www.loudspeakerdatabase.com/
Liknar ju nästan elementets distorsion vid 2,83v från Hificompass.
https://hificompass.com/en/speakers/mea ... tc9fd18-08
Är det så att elementet inte minskar så mycket i distorsion, trots lägre insignal?
Maarten skrev:EDIT, fel länk ovan, distortion från denna
https://yabb.jriver.com/interact/index. ... c=105889.0
Baffel skrev:Maarten skrev:Förvånansvärt hög distorsion trots de många elementen som är koppla 5 seriellt * 5 parallellt. Från http://www.loudspeakerdatabase.com/
Liknar ju nästan elementets distorsion vid 2,83v från Hificompass.
https://hificompass.com/en/speakers/mea ... tc9fd18-08
Är det så att elementet inte minskar så mycket i distorsion, trots lägre insignal?
Jo men känsligheten med 16 st i varje högtalare blir runt 95-96 dB /2,83v , om jag inte minns fel . Står någonstans i de första sidorna i denna tråd.
I-or skrev:.
I fjärrfältet blir dock förhållandena betydligt bättre eftersom alla element har ungefär samma avstånd till mottagarpositionen. Sådär 10-30 meter är dock ett ganska stort lyssningsavstånd även för en slottsaudiofil.
I-or skrev:Baffel skrev:Maarten skrev:Förvånansvärt hög distorsion trots de många elementen som är koppla 5 seriellt * 5 parallellt. Från http://www.loudspeakerdatabase.com/
Liknar ju nästan elementets distorsion vid 2,83v från Hificompass.
https://hificompass.com/en/speakers/mea ... tc9fd18-08
Är det så att elementet inte minskar så mycket i distorsion, trots lägre insignal?
Jo men känsligheten med 16 st i varje högtalare blir runt 95-96 dB /2,83v , om jag inte minns fel . Står någonstans i de första sidorna i denna tråd.
Känsligheten för höga frekvenser blir inte alls så hög som man kan tro p.g.a. källans stora utbredning, se simuleringar här: https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=3&t=71164&start=78.
JM skrev:Var går det att tag på långa bandmembran? Gärna hela långa dipol diskanthgt med neodynium magneter. Någon kines sålde ngt åt det hållet för några år sedan. Kan inte hitta hemsidan.
JM
solhaga skrev:Att klona dessa är fullt möjligt för en DIY:are:[ YouTube ]
Infinity IRS 5.
Fast jag skulle nog haft AMT:er istället för band.
Baffel skrev:solhaga skrev:Att klona dessa är fullt möjligt för en DIY:are:[ YouTube ]
Infinity IRS 5.
Fast jag skulle nog haft AMT:er istället för band.
Baffel skrev:Tycker jag mig ana lite byggklåda?![]()
IRSVVVVVVVVVV, dvs IRSV med AMT:er!Baffel skrev:Låt säga att du fick obegränsat med pengar och tid . Vad hade du byggt för högtalare då? Högtalare för eget bruk.
Just nu inget i högtalarväg(g).Baffel skrev:Eller kanske en mer jordnära fråga. Funderar du på att bygga något nu?
solhaga skrev:Just nu inget i högtalarväg(g).Baffel skrev:Eller kanske en mer jordnära fråga. Funderar du på att bygga något nu?
I-or skrev:Mätresultaten ser helskumma ut eftersom distorsionen är alldeles för jämn i frekvensled. Det ser ut som att han har mätt brus av något slag och det är som vanligt svårt att spekulera i vad som har gått fel (jag blir aldrig klok på hur folk mäter och detta gäller märkligt nog även många ingenjörer). Amatörer har tyvärr oerhört svårt att få till respektabla akustiska mätningar i nästan alla sammanhang.
Dock är det så att när man sprider elementen så tappar man ljudtrycksnivå i närfältet (eftersom faslägena för elementen varierar stort i mottagarpositionen), vilket gör att de i en linjekonfiguration får arbeta betydligt hårdare än man skulle kunna tro. Man erhåller ändå fortfarande en distorsionsminskning relativt ett enstaka element för låga till medelhöga frekvenser, när källans dimensioner är någorlunda små i förhållande till våglängden.
I fjärrfältet blir dock förhållandena betydligt bättre eftersom alla element har ungefär samma avstånd till mottagarpositionen. Sådär 10-30 meter är dock ett ganska stort lyssningsavstånd även för en slottsaudiofil.
...measured at the listening position showing REW's THD plot.
..My usual listening levels vary between 85 dB to 88 dB average. I always keep a RadioShack SPL meter nearby. My measurements are all SPL calibrated with the RadioShack meter. Don't forget, arrays drop about 3 dB per doubling distance instead of the usual 6 dB you get with point source speakers. I won't claim to get the 3 dB drop per doubling distance over the complete frequency spectrum but it does come quite close.
JM skrev:Tack Maarten!!
Plockat fram min ofullbordade linjehgt med 16 TC9 element.
Vad tror ni experter om att ...
... för att minska tidiga laterala reflexer hörbara i lyssningspositionen över delningsfrekvensen 300 Hz upp till mer riktade frekvenser?
Ursäkta min slarv snabb ritning.
Är diffraktionsproblemen försumbara med denna dipol? Tar diffaktionerna ut varandra då de har motsatt fas?
Tanken är att (Waveguiden) vågledaren skall även ge hgt stöd på golvet.
Har inte monterat Waveguiden. 16 TC9 är på plats.
JM
JM skrev:För långa våglängder borde ske en viss utsläckning hos TC9-dipolerna och därmed borde även diffraktionerna vara i motfas och släckas ut till viss del. Verkar vara "overkill" att runda hörnen.
JM
I-or skrev:JM skrev:Nu är det dags att fixa tid till att bygga egna högtalare. Diskussionerna i parallelltrådarna inspirerar. Det var över 30 år sedan sist. Klart ringrostig. Är insnöad på dipoler och linjehögtalare.
Då för länge sedan (>30 år sedan) byggde jag ett par linjehögtalare ett 2 x 0,01 m långt membran, 1 m bred o 2,2 m hög och med mängder med ferrit magneter (fanns inga överkomliga neodymium magneter då). Aktivt delade med Nakamichi EC-100 med JBL 15" i basen. Inget höjdarljud.
Har ett par linjehögtlare med 20 Fountek FR88EX i var sluten låda delade vid ca 180 Hz. Drygt 2 m höga. Låter så där. Något fattas. Distorsion.
Jag har ett par CBT36K line array, enligt Don Keele, som sprider ljudet lite för mycket för att passa mitt rum. För många reflexer och för tidigt.
Funderar på en klassiskt dipol med 8-utbredning mer likt mina Quad 989. Fungerar bra i stora lyssningsrummet rummet (11,5 x 5 x 5 m inklusive angränsande loft drygt 200 m^3). Nu är målet att ha perfekt ljud enbart i lyssningspositionen och mer SPL. Fanns det långa (2 m) tunnfilm högtalare med frekvens 300 -20000 skulle jag inte tveka att köpa.
Tänkt göra konstruktionen enkel med samma typ av element rak igenom över 160 Hz. Under 160 Hz har jag redan 4 x 15" Eminence Alpha 15 A/kanal i dipol konfiguration. En sluten subbas i varje hörn under 60 Hz.
Funderar på en samling Peerless 3,5" TC9FD18-08 https://hificompass.com/en/speakers/mea ... tc9fd18-08.
Avstånden mellan högtalarna blir teoretiskt för stort och diskantens direktljud kommer inte bli optimalt. Men med bara en lyssningsplats borde det gå att fixa med lite PEQ.
Finns säkert bättre element.
Tacksam för återkoppling med förslag.
JM
I ett stort rum med lång efterklangstid är det extra fördelaktigt med den stora riktverkan som en linjekälla ger, vilket gör att det låter som ett vettigt val i ditt fall.
Linjekällor är dock luriga bestar och den utdragna placeringen av elementen gör att den normala punktkälleapproximationen inte fungerar alls. Man kan glömma enkla beräkningar där man direkt summerar källstyrkan från de olika elementen.
De stora fasskillnaderna mellan elementen i mottagarpositionen gör att spänningskänsligheten faktiskt är lägre för linjekällans 16 element över ca 2 kHz än för ett enstaka element (kopplade 4/4 i serie/parallell, alltså med oförändrad total resistans). Hög riktverkan har ett högt pris, speciellt på korta avstånd, d.v.s. i det här fallet under 30 meter eller så.![]()
För att motverka detta kan man lågpassfiltrera de yttre elementen för höga frekvenser, vilket förstås ger en viss reduktion av riktverkan, men denna kommer ändå att vara hög.
Andra typer av linjekällor och areakällor av band-, planar- och elektrostattyp, undviker frekvensgångsproblemen via extremt låg rörlig massa, vilket via en helt annan koppling till luften ger en betydligt jämnare frekvensgång. Luften framför och bakom membranet är helt enkelt betydligt svårare att flytta på än membranet självt och denna akustiska impedans är frekvensberoende på ett sätt som ofta ger en ganska jämn frekvensgång.
Nedan visas frekvensgången modellerad med FEM/BEM respektive en förenklad Matlab-modell för ett avstånd om 3 meter med maximalt kompakt monterade element. Dessa är modellererade som ideala kolvar och med en rigid baffel om 0,4x1,4 m. Förutsättningarna är en dipolkälla i fri rymd. Frekvensupplösningen är inte bättre än 1/3 oktav eftersom beräkningstiden är låååång för så pass stora källor.
Resistansen i specen ser inte riktigt ut att stämma med impedanskurvan och spänningskänsligheten. Därför användes vid simuleringen 7,7 ohm, vilket ger god överensstämmelse här. Vill man ha den mer exakta spänningskänsligheten för dessa element, får man lägga till ca 3-4 dB över ca 7 kHz, där konerna uppvisar en del resonanser.
I-or skrev:Skillnaderna mellan BEM-modellen och den förenklade Matlab-modellen ligger framförallt i diffrationseffekter från baffeln (dipol) och till mindre del i geometrin för elementen.
Så här vackra bilder över ljudfältet kan man få fram med BEM (observera att det räcker med att modellera 1/4 av högtalaren p.g.a. symmetri). Det framgår av bilden nedan att ljudtrycksnivån reduceras mycket tydligt för en stående lyssnare, alltså med öronen placerade runt 950 mm ovanför xy-planet. Frekvensgången blir också tydligt annorlunda. Om man vill ha ett vettigt ljud även för stående lyssnare måste man höja upp högtalaren så att toppen av den översta konen sitter i öronhöjd eller högre.
I-or skrev:JM skrev:Don Keele gjorde likande simuleringar. Upptill ca 1000 Hz var spridningen vertikalt rätt ok för en rak linjehögtalare. Med stigande frekvens ökade loberna markant ffa i vertkalpalnet även med 10 mm diskanter.
Nu har jag snart 16 x 2 st 3,5 tums högtalare att förhålla mig till. Mina CBT36 högtalare delas vid 1000 Hz till diskanterna.
Tanken är skippa diskanter och med PEQ skapa ett direktljud med en rak tonkurva även över 1000 Hz i lyssningspositionen och strunta i övriga positioner. Shading och fördröjning av aktuella element är primärt inte på tapeten men inte uteslutet.
Hur smal kan baffeln vara minimalt och vad tror du är optimal bredd. Konsekvenser? Laterala reflexer är inget problem i mitt rum så länge som dipolutsläckningen lateralt är dominerande.
Vad tror du händer om jag kör utan baffel och bara placerar högtalarna dikt an mot varandra och fixarar alla 16 i högtalarmagneterna?
Är mina tankar ok? Eller har jag missat något viktigt.
Har du tips på långa bandlinje källor nya eller begagnade att köpa till rimligt pris tar jag tacksamt emot tips.
Målet är rak tonkurva, ingen kompression, högre SPL än mina Quad 989 samt inte mycket sämre distorsion i en position och oförändrat optimala reflexer.
JM
Keeles simuleringar är utförda på ett liknande sätt som i den förenklade Matlab-modellen som jag använde i simuleringarna ovan. Denna metod är väldigt enkel, man delar bara in källan i en massa små element och summerar delbidragen i en given mottagarposition med hänsyn tagen till amplitud och fas. Sedan kan man förstås också flytta runt mottagarpositionerna och skapa snygga färgkartor. Om geometrin är enkel finns det t.o.m. analytiska lösningar att tillgå (integraler). BEM-lösningen är dock något helt annat via en fullständig lösning av den tredimensionella vågekvationen och inkluderar alla effekter från diffraktion till akustisk impedans.
Baffelns bredd i simuleringarna ovan är 400 mm eftersom man behöver en ungefärligen så pass bred baffel för att den inte ska vara alltför smal vid de 300 Hz som du ville ha som undre gränsfrekvens. Vill man ha lite snyggare utbredda diffraktionseffekter i frekvensled kan man med fördel göra den avsmalnande från kanske 45 till 30 cm, botten till topp. Baffellöst är alltså ej att rekommendera om du siktar på låg distorsion nedåt 300 Hz. Du lär nog behöva en förstärkare som levererar minst 40 Vrms, d.v.s. 200 W i 8 ohm för att erhålla tillräckliga ljudtrycksnivåer vid 10 kHz (högre upp i frekvens är effektinnehållet lågt för oklippta musiksignaler).
För upp till medelhöga ljudtrycksnivåer kommer du inte att nå ned till Quad 989:s superlåga distorsion i mellanregister och diskant. Jag vill minnas att elektrostatkonstruktionen där ger < 0,03 % (-70 dB) THD upp till ca 85 dB / 1 m för frekvenser över 200 Hz eller så. Dina linjekällor kommer dock att ha relativt låg THD och kunna spela betydligt högre än 989 innan lavindistorsionen sätter in.
I-or skrev:jonasp skrev:I-or, har du simulerat/räknat på konvexa och konkava linjekällor?
Ja, men jag ser dock inte riktigt fördelarna med dessa konfigurationer annat än i PA-sammanhang för konvexa källor. En bättre lösning i hifi-sammanhang (för att göra frekvensgången i princip oberoende av mottagarposition) är att göra linjekällan så lång att den sträcker sig nästan från golv till tak och dra nytta av golv/tak-reflektionernas skapande av en virtuellt oändlig linjelängd. Det är just här Keele har snubblat en hel del i sina analyser i mitt tycke.
I-or skrev:En konkav konfiguration blir direkt hemsk ur ett vertikalt riktverkansperspektiv, minsta förflyttning från fokalpunkten ger enorma frekvensgångsskillnader. Detta kan man ha i åtanke när man ser konkava bafflar för konventionella högtalare, liksom det faktum att man även börjar få interferensproblematik för raka bafflar i MTM- eller BMTMB-konfiguration o.s.v. när c/c-avstånden mellan elementparen överstiger ca en halv våglängd.
Alla former av spridda källor som samverkar ställer till det en hel del, även konventionella tvåvägskonstruktioner har ojämn vertikal spridning (och ofta av andra skäl även ojämn horisontell dito) runt delningsfrekvensen.
("Fasfel" är ett olyckligt begrepp som man helst bör undvika här och även i många andra sammanhang. Det är inget "fel" på faslägena för ljudtrycksbidragen från de yttre elementen, det är bara precis det fasläge som uppstår via den fördröjning som löpvägsskillnaden till mottagarpositionen ger upphov till.)
I-or skrev:Ja, men man kan ju "fuska" med s.k. shading också, d.v.s. att man reducerar signalnivån till de yttre elementen för höga frekvenser och därmed får högre spänningskänslighet/verkningsgrad. Dock försvinner då fördelarna med linjekällans utstrålningskarakteristik (frånvaro av vertikala reflektioner). Detta har man nog gjort på samtliga kommersiella tillämpningar som jag har sett.
Möjligen kan man även få till en hygglig lösning för en bredbandig linjekälla med högkänsliga neodymiumdiskanter (de måste sitta tätt för att man ska slippa vertikal interferens när man flyttar huvudet upp och ned, därav kravet på mindre utrymmeskrävande neodymiummotorer).
I praktiken är det bara långa bandelement som fungerar riktigt bra som bredbandiga linjekällor eftersom de har lätta membran och därmed hög verkningsgrad även för höga frekvenser och dessutom är kontinuerliga strålare.
Maarten skrev:JM, här är då ett försök till simulering av 17 st 100mm element på en 10000mm*200mm baffel (för att till viss del emulera spegling i tak och golv). Lyssningsavstånd 2 m (det ser av okänd anledning lite 'sämre' ut på 3 m). Jag antar dock att allt är skalbart då det är linjära samband. Principen visas alltså förmodligen gott och väl.
JM, Linjekälla med öppen baffel, 3 m lyssningsavstånd. I övrigt samma förutsättningar som föregående (17 st 100 mm elements osv):
Maarten skrev:Bygg du med de elementen Juanth, om du nu redan har dem. Distorsionens toppar i bilden ovan är ca 3%, oklart vid vilket ljudtryck.
Här får ni något att suga på … och såga, för jag har ännu inte helt klart för mig hur VituixCad räkna ut allt (rums-fliken verkar inte påverka simuleringar nedan och jag vet inte hur CTA-2034A-standarden ser ut avseende rum, som finns med i VituixCad's kalkyler etc. Jag gissar dock hej vilt att tak och golv är de som visas i bilden nedan då justeringar här verkar göra skillnad):
Givetvis borde jag göra en linjekäla från golv till tak, som ju kommer att förändra bilden, men det får någon annan göra.I-or skrev:Tja, för mig låter det mest knasigt. Man kan förstås hålla på och definiera kurvformer hit och dit om man anser att linjekällan ska sväva fritt i rymden, men krökta linjekällor fungerar inte lika bra som fullhöga raka dito i normala rum. Detta eftersom de premisser som Keele har använt för sina simuleringar helt försummar det faktum att konstruktören har två alldeles utmärkta begränsningsytor (golv och tak) som kan utnyttjas till den raka linjekällans fördel.
Med en fullhög rak linjekälla slipper man helt problematiken med de första golv- och takreflektionerna och man behöver inte utnyttja vare sig mattor, soffbord, takabsorbent eller speciella filter-/baffelkonfigurationer som för en konventionell högtalare.
Men det som är lite intressant är att verktyget nog kan få fram det som avsågs i de första inläggen i tråden och kanske ett svar på hur IÖ o Keele tänkte?
Lyssningsavstånd är 3 m:
Maarten skrev:Lyssningsavstånd är 3 m:
EDIT: Det var inte så mkt jobb att lägga till element för att förhoppnnigsvis komma nämre golv och tak:
OBS, denna är gjord med lyssningsavstånd 2m. För 3 m blir den snarlik, dvs lyssningsavstånd påverkar minimalt.
OBS, denna är gjord med lyssningsavstånd 2m. För 3 m blir den snarlik den böjda ovan, dvs lyssningsavstånd påverkar mycket.
Hmm, de två mittersta ser ut ha bäst potential, varför det kanske går att komma fram även med Keele/IÖ-modellen, Om man vet rumsdimensioner och lyssningsavstånd. Men den raka linjekällan från golv till tak känns ju mer fail-proof. Kräver bara lite eq och en bättre lösning för diskanten.
I-or skrev:Skälet ligger i förhållandet mellan akustisk resistans och reaktans, vilket för dynamiska element som har relativt hög rörlig massa medför att de ger en konstant frekvensgång när samtliga delar av membranet strålar i fas i mottagarpositionen (som för en konventionell konstruktion). När källan blir utbredd kommer dock faslägena från de olika ljudtrycksbidragen i mottagarpositionen att variera och därför faller ljudtrycksnivån med 3 dB/oktav i närfältet. I fjärrfältet, när avståndet är minst ca 10 ggr större än källans längd, är detta dock inte fallet och frekvensgången blir hyggligt konstant.
För lätta membran som bandelement balanseras dock effekterna ganska väl i närfältet när membranet är långt och smalt, vilket resulterar i en hyggligt konstant frekvensgång.
I-or skrev:Nej, inte numer. Jag hade dock en liknande konstruktion för 25 år sedan, men all elektronik var analog. Den var försedd med långa banddiskanter, varför den bara var i behov av mycket begränsad frekvensgångskorrektion. Detta fungerar helt klart väl även i praktiken och fördelarna är som störst i akustiskt svåra/obehandlade rum. Det är mycket trevligt att kunna öka lyssningsavståndet om det behövs eftersom det då blir betydligt enklare att integrera högtalarna med normal möblering. Intressant nog låter det alltid som om ljudet emanerar från öronhöjd, vare sig man står upp eller sitter ned och dessutom med nästan identisk frekvensgång (t.o.m. stående några decimeter från högtalaren), vilket aldrig förekommer med konventionella högtalare.
When the wave-length of sound becomes comparable to the dimensions of the horn, however, cross reflections can occur.
I-or skrev:I ett stort rum med lång efterklangstid är det extra fördelaktigt med den stora riktverkan som en linjekälla ger, vilket gör att det låter som ett vettigt val i ditt fall.
Linjekällor är dock luriga bestar och den utdragna placeringen av elementen gör att den normala punktkälleapproximationen inte fungerar alls. Man kan glömma enkla beräkningar där man direkt summerar källstyrkan från de olika elementen.
..
Keeles simuleringar är utförda på ett liknande sätt som i den förenklade Matlab-modellen som jag använde i simuleringarna ovan. Denna metod är väldigt enkel, man delar bara in källan i en massa små element och summerar delbidragen i en given mottagarposition med hänsyn tagen till amplitud och fas. Sedan kan man förstås också flytta runt mottagarpositionerna och skapa snygga färgkartor. Om geometrin är enkel finns det t.o.m. analytiska lösningar att tillgå (integraler). BEM-lösningen är dock något helt annat via en fullständig lösning av den tredimensionella vågekvationen och inkluderar alla effekter från diffraktion till akustisk impedans
...
Alla former av spridda källor som samverkar ställer till det en hel del, även konventionella tvåvägskonstruktioner har ojämn vertikal spridning (och ofta av andra skäl även ojämn horisontell dito) runt delningsfrekvensen.
steven33 skrev:Jag förstår att det är högtalaren som du vill fokusera på. Men jag kan inte låta bli och beundra din vackra utsikt över havet.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 235 gäster