Tokoptimerad I-or port

[Neuhausen]

Då så många har 3d skrivare så har jag börjat rita en port som är definerad av variabler i Solidworks. Även en tokoptimerad tvådimensionell port kräver annars att man räknar ut och ändrar närmare tjugo mått manuellt när man vill ha en annan storlek.

Hittills så går det att ändra porthöjd och portbredd. Expansionens längd är en funktion av portens höjd, portens bredd är inte knuten till något annat. Genom att enbart ändra två värden så ändras ungefär tio ritningar och ritningsplan som används för att skapa den här 3d modellen:

Konfigurerbar port.png (57.46 KiB) Visad 2337 gånger

Portens yttre profil kommer att ändras så att den bara är formad som den inre porten när godstjockleken kräver det, även monteringsflänsen kommer bli rektangulär med en radie i hörnen i nästa ändring.

[Hjalmar_Branting]

Wow!
Snyggt gjort, kommer det vara en lös fläns på baffeln som man monterar porten i sen?
Jag räknade fram och printade en med mkt gott resultat ihop med Satori Wo24.

[johaneriksson]

Äntligen! Nuvarande fläns känns enklare att försänka än en rektangulär med radier om inte radien är samma som den på frässtålet.

[Neuhausen]

Flänsen du ser som placeholder på bilden är den som fräses ner i baffeln. Målet är att den skall vara så stor att hela porten skall kunna dras ut genom det hålet.

Men en separat fläns och port är en bra ide då det nog blir lättare att anpassa. Tex om man vill ha något lite snyggare än en 3d skriven del som fläns eller om man vill montera porten inifrån lådan.

[Neuhausen]

Den reknangulära portens radie bör väljas med omsorg för att så många som möjligt skall ha lämpligt frässtål.

Vilka storlekar på frässtål brukar ni använda för att försänka högtalare?

[rigi]

Snyggt. Kul att dom med kunskap hjälper oss vanliga till perfektion

[Glebster]

Snyggt!

[Neuhausen]

Nu ser det ut lite mer som jag tänkt det. Flänsen konfigureras inte baserat på portöppningens mått men det finns parametrar att ändra på samma ställe för att få den önskade formen på den. På bilden är flänsen inte riktigt tillräckligt stor för att kunna dra ut den inre tratten genom.

Fästhålen i flänsen verkade det som att jag skulle gå bet på att få konfigurerade automatiskt då det inte gick att välja variablerna när man skapade mönstret av hål. Men det gick att komma åt i ekvationseditorn. Så när man ändrar måtten på flänsen så följer hålen med, det går också att ändra antalet hål på den horisontella delen där.

Den yttre raka delen av portens baksida kan nu också konfigureras separat med vad jag hoppas är tillräcklig frihet.

Konfigurerbar port1.png (108.83 KiB) Visad 2243 gånger

[Imperial-Blomman]

De där ser riktigt trevligt ut

[johaneriksson]

Kanske kan vara en idé med olika varianter på inre tratten? En tokoptimerad med mindre baffel som man får föra in genom basens hål och en mindre inte riktigt tokoptimerad som går att montera utanför lådan och går in genom portens hål?

[Tell]

Bra projekt det här! Men bör den inte ha samma flare på insidan också för att minimera turbulensen även där?
Jag använde ju den här runda porten när jag bygde basar för ett tag sen (eller ja dom är inte färdiga än) som är mer eller mindre helt symetrisk istället för att bara ha flaren på utsidan, funkar fint den

[johaneriksson]

Bra projekt det här! Men bör den inte ha samma flare på insidan också för att minimera turbulensen även där?
Jag använde ju den här runda porten när jag bygde basar för ett tag sen (eller ja dom är inte färdiga än) som är mer eller mindre helt symetrisk istället för att bara ha flaren på utsidan, funkar fint den

Det kommer nog en rak mittendel och en inre tratt också.

[Maarten]

Wow! Strålande!

Vad är höjd/breddförhållande? För vilka ekvivalenta areor går höjden under 7-8 mm (som man bör undvika) och när blir höjden för stor?

Är profil baserat på dessa?
viewtopic.php?f=3&t=75308&p=2336371&hilit=slitsport#p2336314


viewtopic.php?f=10&t=74602&hilit=slitsport&start=30#p2305082

Det visar sig att det går att få en enkelsidig rakväggig expansion att fungera rimligt väl med en vinkel mellan ca 10 och 15 grader. Det viktigaste är att rundningarna i portmynningen har en bra form. Höjdkvoten för expansionen avgörs av hur mycket plats man har för portens längd och vilket flöde man har. Oftast är det ganska lagom med ca 3 gånger.

Dubbelsidig rakväggig expansion ger hälften så stora vinklar.

Nedan framgår hur mynningsrundningarna bör vara utformade:

DFT port.png

[Neuhausen]

Porten blir som Johan räknade med en byggsats med ytterdel, innerdel och en eller flera raka eller böjda mellandelar. Längden på ytter och innerdel går att konfigurera för de fall där man kan tillverka en port utan mellandel. Det går också att sätta ihop de två delarna manuellt i programmet innan utskrift för de mindre portarna.

Förhållandet mellan höjd och bredd får man hålla reda på själv då det går att sätta höjd och bredd separat.

Expansionen är baserat på bilden i tråden då den inte finns i något annat format längre. Jag bör även jämföra en port med porten på bilden för att se så inga stora fel smugit sig in! Expansionen åt sidorna tar jag ingen hänsyn till, det påverkar portens area så lite.

Att ha flera typer av inre expansioner är intressant.

[MagnusÖstberg]

Så jäkla coolt!

[Morgan]

Så jäkla smidigt - snyggt jobbat!!

Hur tänker man sedan med val av filamentmaterial och hur porten ska dämpas så att man inte får materialljud ifrån den? Linda den i bitumenfolie kanske, eller något annat material med höga inre förluster?

[Neuhausen]

Att täcka den med montagelim för att eliminera problem med ömtåliga utskrifter kan vara en ide. Det går även att förstärka med ett starkt material som trä om man gör så. Den dämpning som jag tänker på främst är butyl med folie på, som https://www.biltema.se/bil---mc/biltill ... 2000044169

[Neuhausen]

Då är frågan, hur mycket av den expanderade delen bör man inte räkna med i portens längd och medelarea?

Jämfört med arean i portens raka del har jag märkt ut 150% och 175% tvärs över porten i den här bilden. Avståndet mellan dem är ungefär samma som porthöjden på det smalaste stället. Från 175% till slutet av porten är avståndet något mindre.

Vad tror ni är bäst ställe att mäta portens längd på? Jag tänkte också mäta genomsnitsarean därifrån till portens andra ända.

Konfigurerbar port2.png (10 KiB) Visad 2013 gånger

[I-or]

Man kan gå tillväga på olika sätt, men mest rättframt är nog att räkna med hela längden från mynning till mynning i kombination med den genomsnittliga tvärsnittsarean.

För övrigt bör man uppmärksamma att ändkorrektionen beror på den hydrauliska diametern Dh = 2*w*h/(w+h), vilken när w>>h kan skrivas som Dh ≈ 2*h. För cirkulära portar är Dh = D, så som synes blir ändkorrektionen relativt liten för slitsportar.

För expanderande mynningar bör man använda dimensionerna för den konstanta delen av tvärsnittet vid beräkning av ändkorrektionen. Ändkorrektionen får oavsett tvärsnittsform ett stort beroende av var den inre mynningen placeras, men eftersom den är liten för slitsportar blir skillnaden i resonansfrekvens begränsad.

[paa]

Slutsatsen blir att man måste kontrollmäta avstämningfrekvensen när baselementet och porten sitter i lådan.

[I-or]

Nja, om man vet vad man gör så kan man pricka nästan exakt rätt även teoretiskt. Huruvida den inre mynningen är placerad långt ifrån lådväggarna eller nära dessa går förstås att hålla reda på. Att mynningen förses med en ordentlig fläns är en självklarhet.

FEM-lösningar kan vara extremt noggranna men även lumpade simuleringar ger goda uppskattningar. Eftersom även sådär +/- 7 % variation för avstämningsfrekvensen vanligen är av försumbar praktisk betydelse så räcker det för lekmannen att få till det hela hyggligt.

[Neuhausen]

Jag sitter just och tänker på portens inre fläns och hur bra det skulle vara att ha den lite mindre för att göra porten lättare att byta.

Kan man spara plats med en full radie i ändan av tratten? Hur stor bör den i så fall vara jämfört med portens höjd i mittsegmentet?

Hur stor bör en fläns som avslutar i fri luft inne i lådan vara?

[paa]

Men att räkna ut rörelseenergin hos luften i en port med variabelt tvärsnitt är ju ingen enkel sak, när porten är häften så tjock på mitten så går luften dubbelt så fort och energin blir fyra gånger högre, och så varierar det längs hela porten. Min praktiska erfarenhet är att avstämningen blir lägre än vad en överslagsberäkning indikerar.

[Hjalmar_Branting]

Jag gjorde en tokoptimerad slitsport enl formel som finns att finna på forumet till ett par basmoduler med Satori Wo24.
Ritade upp i Fusion 360 och printade ut.
Avstämningen hamnade lite lägre än den beräknade, mättes upp med en Clio men funkade fint att köra fast ton och titta/känna på konens utslag gör att fastställa avstämning, syntes tydligt på konens rörelse när den stod helt stilla.
Resultat blev kanon, har de som bakre basmoduler.

[I-or]

Men att räkna ut rörelseenergin hos luften i en port med variabelt tvärsnitt är ju ingen enkel sak, när porten är häften så tjock på mitten så går luften dubbelt så fort och energin blir fyra gånger högre, och så varierar det längs hela porten. Min praktiska erfarenhet är att avstämningen blir lägre än vad en överslagsberäkning indikerar.

För att lösa problem av den här typen för godtyckliga geometrier delar man in port och kavitetsvolym i finita element för att ta fram massa, styvhets- och dämpningsmatriser. Ur de två förstnämnda matriserna erhåller man avstämningsfrekvensen. I det här, i sammanhanget mycket enkla, fallet motsvaras denna operation av att utnyttja medelarean för tvärsnittet i beräkningarna. Rörelseenergin kommer inte in i dessa uttryck.

Att avstämningsfrekvensen ibland blir något lägre än förväntat beror inte sällan på att ändkorrektionen vid den inre mynningen i realiteten är väsentligt större än vad som förutsattes.

[I-or]

Jag sitter just och tänker på portens inre fläns och hur bra det skulle vara att ha den lite mindre för att göra porten lättare att byta.

Kan man spara plats med en full radie i ändan av tratten? Hur stor bör den i så fall vara jämfört med portens höjd i mittsegmentet?

Hur stor bör en fläns som avslutar i fri luft inne i lådan vara?

Vad menas med "full radie"?

Flänsarean bör vara minst lika stor som tvärsnittsarean i mynningen.

[sammel]

Jag sitter just och tänker på portens inre fläns och hur bra det skulle vara att ha den lite mindre för att göra porten lättare att byta.

Om man gör den inre så stor som den ”bör” va, så är det väl inget som hindrar att man gör den flänsen som mynnar
ut i någon del av lådan större, den kommer ändå att vara en del av ytan den kommer ut genom, om det nu är baffeln eller bakstycket,
på så sätt kan man nog få till ett tillräckligt stort hål för att lätt föra in och ta ut porten i sin helhet.

[E]

PI-ort – den tokoptI-ormerade porten?

Mvh E*

[Neuhausen]

Jag ber om ursäkt, fullradietratt är en bilgrej.

Screenshot from 2025-11-04 21-57-41.png (8.98 KiB) Visad 1802 gånger

Tack Sammel. Angående att göra den yttre flänsen tillräckligt stor för att få dit en tillräcklig inre fläns så är det nog mina fördomar som talar. Med så här mjuka former är en 3d utskrift nog lättare att slipa och lacka till hög finish än MDF. Det är inte heller något man behöver tänka förrän man är nöjd med avstämningen.

[paa]

Fullradietratten är dimensionerad för insug i en bilmotor, dvs optimerad för luft som går in i tratten.
I andra änden av bilen, utblåset av avgaserna sitter det inte någon sådan fullradietratt trots att det är högre hastighet på gaserna.
En basreflexport måste vara en kompromiss mellan insug och utblås, och utseendet blir därför annorlunda mot en insugsport eller en dragsters avgasrör.

[Neuhausen]

Jag tycker att du överdriver skillnaderna mellan insuget på en motor och en basreflexport och ignorerar att det som efterfrågades var skillnaden mellan en fullradietratt och ingen radie eller fläns alls. Men en diskussion om uppladdning av motorer hör inte hit och är knappast nödvändig eftersom du nämnde ett av få fordon där primärröret från avgasporten går direkt ut i luften och jämförelsen är aktuell.

[petersteindl]

Det man vill undvika eller minska är turbulent flöde.
En fundering. Det som påverkar borde vara flödeshastigheten, men också akustisk impedans på respektive sida på basreflexröret i förhållande till i röret och därmed utformningen på rörets bägge sidor.
Det är kanske inte säkert att rörets bägge sidor skall utformas lika.

[Neuhausen]

Det kan vara dags för prototyper ifall ingen ser utrymme för förbättringar eller någon förenkling.

Monteringsflänsen är 250X100mm, dess mått bestäms av hålet som krävs för att få in den inre flänsen, vars storlek är en funktion av portens storlek. Den minsta arean är 28.77cm2 med en bredd på totalt 195mm och med en höjd på 15mm. Tre förlängningsbitar på 50mm var finns på bilden, men fyra behövs för att göra proven för Rävelator och för att bli bättre på att förutsäga avstämningsfrekvensen för den här porten.

Lufthastigheten ser enligt Vituixcad ut att bli 35-40m/s vid nivåer som driver elementet till Xmax. Men det får ni gärna kontrollräkna. Vilka hastigheter har fungerat tillfredställande med slitsportar tidigare?

Då mindre portar är enklare att tillverka så undrar jag om någon är redo att tillverka och testa en port för 5-7" eller ännu mindre högtalare? Storleken på porten sjunker dramatiskt.

Konfigurerbar port3.png (45.54 KiB) Visad 2035 gånger

[johaneriksson]

Mina golvrävar behöver slitsportar och är väldigt enkla att utvärdera på då botten är löstagbar.

[Neuhausen]

Vilken volym har den och vilken avstämning passar?

[Tonyc]

Snyggt! Håller med Sammel om inre flänsen. Dessutom, om jag byggde/skrev ut något liknande så skulle jag nog göra bakkanten stegad, istället för helt rak, så att respektive del kunde tryckas in och därmed hamna på exakt rätt plats bakom nästa. Givetvis samma men på framkanten eller båda sidor för de bakomvarande.

[Neuhausen]

Jag tänkte först också gjort dem så att de styr mot varandra, men då det gör det svårt att slipa dem släta så tror jag att det går bättre att limma dem utan något sådant.

Jag övervägde möjligheten med hål för stift som kan fixera delarna. Det är en väldigt enkel modifiering.

[johaneriksson]

Vilken volym har den och vilken avstämning passar?

18-19 liter med avdrag för port och element samt något stag. I dagsläget avstämd till 32-33 Hz med ett 380 mm långt rör med invändig diameter 70 mm

Maximal bredd på flänsen kan vara 216mm. Själva porten behöver vara 20-30mm smalare än det eftersom det finns en ram att skruva fast botten i.

[Neuhausen]

Det tog 40 minuter att komma fram till ungefär rätt storlek och rita om portdelarna till den lådan. Att göra ritning och måttsätta tar längre tid så det hoppar jag över så länge, men flänsen är nu 170mm X 70mm. Måttet på porten är 120mm X 10mm på det smalaste stället. Genomsnittsarean för den 5cm långa expanderade delen är ca 16cm2 och för en rakbit 11.8cm2. En 20cm lång port får en genomsnittsarea på 13.9cm2 och en 15cm lång port får en snittarea på 14.6cm2.

Inre och yttre port blir med den portstorleken 50mm långa. Längden på mellanbitarna får jag prova mig fram med lite för att hitta det mest mångsidiga måttet. För den här volymen ser 50mm ut att bli för stora steg, men för mindre lådor kan det nog vara rätt.

Det skulle vara intressant att prova att minska portstorleken tills hela porten bara blir 10cm lång för en räv. Främst för att se om de höga lufthastigheterna man får då fungerar. Det är ett syfte i sig att göra 3d skrivna detaljer så små som möjligt. Är det något du vill prova Johan?

[johaneriksson]

Självklart ställer jag upp och provar det. Vi kan ju inte påstå att porten är optimal utan att veta det

[Tonyc]

@Neuhausen, Tack, fattar. Tänkte inte på slipning. Hål för stift är ju en annan lösning som ju är elegant.

[Maarten]

Den minsta arean är 28.77cm2.... Lufthastigheten ser enligt Vituixcad ut att bli 35-40m/s vid nivåer som driver elementet till Xmax. Men det får ni gärna kontrollräkna. Vilka hastigheter har fungerat tillfredställande med slitsportar tidigare?

I-or har väl nämnt typ 30 m/s eller mer, beroende på hur väl porten är gjord. Edit, se sista citatet.

Måttet på porten är 120mm X 10mm på det smalaste stället. Genomsnittsarean för den 5cm långa expanderade delen är ca 16cm2 och för en rakbit 11.8cm2. En 20cm lång port får en genomsnittsarea på 13.9cm2 och en 15cm lång port får en snittarea på 14.6cm2.

Är tanken att man ska nyttja typ 3-4 sådana för ett 8-10-tums element? Se även bild nedan.

Det skulle vara intressant att prova att minska portstorleken tills hela porten bara blir 10cm lång för en räv. Främst för att se om de höga lufthastigheterna man får då fungerar. Det är ett syfte i sig att göra 3d skrivna detaljer så små som möjligt. Är det något du vill prova Johan?

Bra idé! Det är så man optimerar, hitta var gränsen går och sen backa några steg.

Simulering i Basta och Vcad ger just nu väsentligt olika resultat (SBS?) och dessutom i Vcad höga flödeshastigheter (ca 43 m/s) i port om 28 cm^2 redan vid 2,83 V men det är också under portens avstämning där den inte längre fungerar (@15 Hz).
Vcad ger alltså ca 8 ggr högre hastighet i port och ca 2 ggr högre hastighet på konen (se bilder nedan @2,83 V men för Basta också MOL port velocity). Hittar just nu inte felet... men ska man kunna dra på lite så tycker jag porten är väl liten. Dvs, man kan inte dimensionera för 2,83 V eller så.
Men det beror som sagt för vilket element den är gjord och om man ska använda en eller flera portar.

Vcad_port_velocity.png (370.18 KiB) Visad 1975 gånger

Basta_la_vista_port_velocity.png (287.7 KiB) Visad 1975 gånger

Not: Vent limits är satt högt för att slippa se begränsningar av dessa.

Och drar man på 100 W så ger Vcad en porthastighet om 280 m/s. Det är nära ljudhastigheten. Något är skummelt...
Vcad help säger: "Air velocity [m/s] of vents. Turbulence warning 17.2 m/s (5% mach) and alarm 34.4 m/s (10% mach) for vents. Velocity [m/s] of cones and passive radiators."

Någon med ett tredje program för kontroll, portarea 28 cm^2 (diameter 6 cm), avstämning 24 Hz i 55 liter låda. I-or med sina scripts?


Edit: Från viewtopic.php?f=3&t=73720&p=2266556&hilit=hastighet#p2266556

För de egenskaper som man brukar ha för slitsportarna (ca 10-15 mm höga, med en avstämningsfrekvens om ca 17-25 Hz och hyggligt, men inte helt optimalt, utformade) kan man därför se ca 20 m/s som ett riktvärde med rimligt god noggrannhet för musiksignaler med låg grad av maskering*. Med mer normalt maskerande material kan man använda ca 25 m/s (en tokoptimerad slitsport bör kunna komma upp mot 30 m/s här - mer blir det nog inte, det går ganska fort när svårartad kompression sätter in och ger den slutgiltiga begränsningen)

[Neuhausen]

Du ser ut att ha satt den lilla Räv porten på Rävelatorn.

Att alla program räknar olika är en anledning att testa, både för avstämning och total kapacitet.

12v eller 14v tror jag Rävelatorporten är anpassad för.

[petersteindl]

Sätt mikrofonen 3 cm utanför porten och mät frekvensgång. Då syns det om Vcad eller Basta ger mest korrekt resultat. Jag håller en slant på Basta.

Ingen av dessa visar pipresonanserna eller vad de nu kallas.

Man kan även mäta i röret och begrunda.

Vill man lära sig mätmetoder så bör man mäta på olika ställen och analysera mätresultaten och begrunda varför.

Ofta tror man att det är objektet man mäter på, men då det i själva verket är mätmetoden man mäter fram, där objektet bara är en referens.

Var uppfinningsrika. Fantisera mera. Har någon satt mikrofonen i ett hörn, antingen på golvet eller mot taket. Sedan kan man flytta runt basmodulen och kanske göra 20 - 50 mätningar.
Sedan kan man sätta mätmikrofonen på de platser som basmodulen hade i mätningar. Man bör också lyssna på varje mätresultat, dels på vanliga lyssningspositionen, dels på olika lyssningspositioner.
Vad får man fram då? Tja, det syns i mätningarna och hörs med öronen. Kan man byta plats på mikrofon och basmodul med samma mätresultat? Begrunda.

Om mätningarna ger olika mätresultat, vilken mätning motsvarar lyssningen bäst?

Sedan kan man hålla på så för olika frekvensregister. Glöm inte att skriva ner alla lyssningsresultat och då kan man knipsa ihop varje lyssning med sin respektive mätning.

Übung macht den Meister.

[Neuhausen]

Nu är jag hemma och har tittat på Basta! och Vituixcad, med tillskott från WinISD.

De är är inte helt ovänner, Basta ger betydligt lägre nivå vid 20Hz vilket stämmer bra med lite lägre fart i porten. Nivå visas vid 20Hz och 30Hz. Längden på röret är Basta och Vituixcad helt överens om och WinISD vill ha ungefär en centimeter längre rör, ca 5%.

Basta! Lufthastighet 21,7m/s @17Hz
93,44 98,83

VituixCAD Lufthastighet 36,7m/s @20Hz
96 101,5

WinISD Lufthastighet 31,7m/s @19Hz
94,61 100,6

Hastigheterna i sig är i den smalaste delen på porten. Genomsnittsarean över 75mm i varje ända av porten är 39,57cm2/28,77cm2=1,38 gånger större och det expanderar till ungefär 1,85 gånger porthöjden innan den börjar öppna upp brantare för att avsluta på ungefär 2,5 gånger höjden.

Det gör det ännu mer intressant att prova miniatyrporten på en RävL, där en liten utskrift kan tillåta prov vid en frekvens där det finns mer musikinformation vid högre lufthastigheter och vid mer sansade ljudtrycksnivåer än Rävelatorns port.

[I-or]

Det är viktigt att notera att gränshastigheten om 30 m/s (RMS) som jag brukar nämna som en tumregel för en hyggligt välutformad port gäller i mynningen. I vissa fall, speciellt för slitsportar, kan man tillåta betydligt högre strömningshastigheter i den tvärsnittskonstanta sektionen.

Jag brukar vid simuleringar av maximal ljudtrycksnivå utnyttja minimum för två olika gränshastigheter, där den ena beror på Reynolds tal och den andra på Strouhals tal, vilket ger ett kraftigt beroende av portens utformning. Ingen allmänt tillgänglig simuleringsmjukvara som jag är medveten om erbjuder annat än rudimentära beräkningsmetoder här.

För övrigt bör man göra skillnad mellan hörbarhet för portens pipresonansbrus och dess närmast totala flödesmättnad (vilket är det som diskuteras ovan). Det är förstås skillnad mellan generell ljudkvalitet och maximal ljudnivå.

[Maarten]

Nu hittade jag felet varför Vcad och Basta gav så skilda resultat. Det var för att jag bockat för ett low-shelf-filter för att emulera Basta's room-gain. Nåväl, med denna urbockad blir resultaten som följer:

sb17cac-4-Vcad_Basta_la_vista_port_velocity.png (85.69 KiB) Visad 1817 gånger

Dvs resultaten från Vcad och Basta hamnar inom ca 1,5 ggr avvikelse från varandra.

wo24p-4-Vcad_Basta_la_vista_port_velocity.png (75.15 KiB) Visad 1817 gånger

Som synes är det lång port och den kan gå att minskas något men man bör överväga vertikal placering längs utsidan såsom jag gjorde för Rävarna.
T ex för wo24p-4:
Längd: 406 mm
Diameter: 80 mm, area 50 cm^2.

Alt: För wo24p-4:
Längd: 353 mm
Diameter: 75 mm, area 44 cm^2.


Sb17nbac har goda marginaler med portarea 28 cm^2, vilket kan minskas till 20 cm^2 (diameter motsvarande 50 mm). De Rävar jag byggde hade slarviga slitsportar med en area om 21 cm^2, vilka kunde ge 'puffljud' med tung reggae och uppskruvad bas på hög volym.

***********

Sen har vi detta med pipresonanser. Jg hade en idé om att mäta dessa i lådan. Den är varken tät eller optimal, varför det inte gav så mycket. Nedan bild är med 21 cm lång port (70 mm diameter men där sladdar är dragna genom porten):

Port, placering och pipresonanser i kass låda.jpg (127.01 KiB) Visad 1817 gånger

pipresonanser.jpg (47.75 KiB) Visad 1817 gånger

Man kan dock dämpa dessa enligt t ex följande: https://www.facebook.com/groups/DIYLoud ... 483306508/

Ported speaker pipe resonance reducing test. Ported speakers often have resonance what one didn’t want. That’s standing wave resonance occurred by open end pipe. It usually cancel out the midrange especially the port is placed in baffle. I tested to reduce pressure by opening holes at the node points. I tried several pipes, but here’s the two of them. Area of each hole is quarter of the port area. And the placement of the hole is quarter and half of the pipe. Each hole is covered by tape tighten foam. Holes at half reduced only 1st mode with a lot amount of attenuation. Maybe it could reduce 3rd mode too, but I couldn’t find significant result of 3rd. And holes and quarter reduced 1st and 2nd both. Not as much as first one at 1st mode, but it reduced a fair amount of peaks. As It was measured without any filter, so practically, If baffle step compensation and lowpass filter are applied, the 1st and even 2nd mode resonance both will be lowered enough as not to affect midrange response. It is widely known trick, but hope someone gets interesting.

pipresonanser_utan_dämpning.jpg (89.84 KiB) Visad 1817 gånger

pipresonanser_med_dämpning.jpg (89.88 KiB) Visad 1817 gånger

[I-or]

Pipresonanser kan kopplas till två helt väsensskilda problem som uppstår oberoende av varandra:

1. Linjär påverkan på frekvensgång och utklingningsförlopp - subjektivt leder detta till klangbalanspåverkan i kombination med en eftersläng i mellanregistret

2. Olinjär påverkan via turbulensgenererat modulationsbrus vid lite högre ljudtrycksnivåer - subjektivt leder detta till grusighet i mellanregistret


Pipresonanser kan man för övrigt med fördel mäta med mikrofonkapseln placerad någon cm innanför portmynningen. Om man vill mäta graden av turbulensgenererat skräp så måste man dock flytta ut mikrofonen och helst även förse den med ett turbulensskydd.

[Maarten]

Ja, inte är de snygga inte... Nedan mätt ett par cm in i port. Återigen, port (fasttejpat avloppsrör) och låda (slarvig och söndersågad) är smärre katastrof men det spelar nog liten roll för just dessa mätningar.
Nedan är utan basfilter men även med basfilter sticker de upp väl högt, endast ca 20 dB under nivån vid avstämning. Men med en dubbelt så lång port (för att få tillräcklig area) lär den hamna nära eller under delningen. Mindre bra. Här finns alltså goda skäl till att göra porten så liten som möjligt, ännu en fördel för slitsport.

Första portresonansen infaller vid 650-680 Hz, vilket är lägre än vad den teoretiskt bör vara för en 21 cm lång port (halvvågen bör hamna runt 820 Hz).

21 cm port, ofiltrerad bas, pipresonanser i kass låda.jpg (101.85 KiB) Visad 1726 gånger

[I-or]

En frekvensgång för portbidraget som uppvisar ungefär samma nivå vid den första pipresonansen som vid avstämningsfrekvensen är inte ovanlig om förutsättningarna är olyckliga. Botemedlen är a) en genomtänkt position för den inre mynningen, b) en hög grad av absorption i kaviteten och c) ett lagom elastiskt membran enligt ovan (eller ett dämpat hål) mitt i porten.

Pipresonansfrekvensen i diagrammet ovan är helt inom det normala givet ganska typiska ändkorrektioner för medsvängande luft strax utanför mynningarna.

[paa]

Jag gjorde en tokoptimerad slitsport enl formel som finns att finna på forumet till ett par basmoduler med Satori Wo24.
Ritade upp i Fusion 360 och printade ut.
Avstämningen hamnade lite lägre än den beräknade, ...

Detta verkar vara generellt att avstämningen hamnar lägre.

[I-or]

Mja, man måste som tidigare nämnts alltid noga beakta effekterna av ändkorrektioner om man av någon anledning måste pricka den beräknade avstämningsfrekvensen exakt. Slitsportar skiljer sig inte relativt cirkulära dito härvidlag, men placeringen hamnar av praktiska skäl ofta i botten av lådan, vilket leder till en större ändkorrektion än vanligt för den inre mynningen.

För övrigt kan förstås maximum för portfrekvensgången landa något lägre än minimum för elementfrekvensgången av elektroakustiska skäl.

[Froggy]

Hjälper det att konstruera så att den 1:a resonansen hamnar tillräckligt högt i frekvens relativt delningsfrekvensen för lågpass filtret?

[I-or]

Ja, att placera den första pipresonansen kanske en oktav eller mer ovanför basmodulens övre gränsfrekvens är en enkel lösning. Basmoduler som bara används under 80 Hz är inte särskilt svårkonstruerade, men om man vill upp mot kanske 300 Hz så ökar svårighetsgraden snabbt eftersom förutom att elementet bör vara mer högpresterande så måste man ta hänsyn till strukturresonanser, kavitetsresonanser och pipresonanser.

[Froggy]

Trevligt!

Jag gissar att man behandlar strukturresonanser, kavitetsresonanser och pipresonansersepaerat separat.

I så fall, är det möjligt med en tumregel för basmodul, dvs säg under 120 Hz (tex antal oktavers avstånd i förhållande till filtrets branthet eller något annat om jag är inne på fel spår ... ) ?

[I-or]

Visst, tumregler är, oavsett en del skriverier med motsatt budskap på detta forum, bra!

Man vill helst att pipresonansbidraget ska ligga åtminstone 20 dB under elementbidraget. Om man har en i övrigt svag lösning med en stark pipresonans och den övre gränsfrekvensen är 120 Hz med en flankdämpning om 24 dB/oktav så landar man på en pipresonansfrekvens om minst ca 215 Hz, vilket motsvarar en portlängd om i runda slängar högst 70-75 cm.

De olika resonanserna behandlas separat, ja.

[Froggy]

Ok, skulle en tumregel kunna se ut så här ?

-lågpass filter vid 120 Hz eller lägre
-lågpass filtret har en branthet om 24 dB/ oktav eller brantare
-1:a pipresonansen minst 2 oktaver över avstämningsferekvensen
-

[Neuhausen]

Filer för portarna är på väg!

[Neuhausen]

Är någon annan intresserad av att skriva ut en port?

Filerna är för inre port, yttre port och förlängningsbitar i olika längder.
Portarna som finns hittils är:

Rävelator med WO24p-4 bas i ca 55-60l låda. Farten med portens snittarea i beräkningen stannar på ca 30m/s enligt Basta.
Portens ändar har en snittarea på ca 39cm2, förlängningsbitarna har en area på 28.8cm2. Snittarean ser ut att bli 34-36 för Rävelatorn. Portens area i slutet är 80cm2. Så man kan välja på om man skall säga att farten är 30m/s, 40m/s eller 15m/s.


RävL med en fläns som ger utrymme för en lite större port.
150mm X 70mm fläns och 100 X 9mm minsta portarea. 9*9*,25*pi+90*9 = 8.74cm2


RävL, samma fläns men med mindre portarea för att tänja på möjligheterna med slitsport maximalt. Stämmer beräkningen i Basta så blir det 30m/s i mynningen och 62m/s när man använder portens snittarea. Det har potential att bli mycket lärorikt.
150mm X 70mm fläns och bred och 60 X 9mm minsta portarea. 9*9*,25*pi+60*9 = 6cm2.

[Hjalmar_Branting]

Jag kan skriva ut en port om någon vill ha.
Har ingen direkt användning själv för tillfället.

[I-or]

Ok, skulle en tumregel kunna se ut så här ?

-lågpass filter vid 120 Hz eller lägre
-lågpass filtret har en branthet om 24 dB/ oktav eller brantare
-1:a pipresonansen minst 2 oktaver över avstämningsferekvensen
-

Nja, för mer normala portlängder kan man flytta upp filtrets brytfrekvens mot 150-200 Hz eftersom det räcker med att den första pipresonansen hamnar en oktav över brytfrekvensen (inte avstämningsfrekvensen).

[Neuhausen]

Då filerna för prototyperna är på väg för produktion så började jag med ett kalkylblad för portberäkningarna. Jag använde Libreoffice Calc då jag vill ha ett lokalt dokument och då programmet är gratis. Excel kan också användas för att öppna det. Det är tänkt att hållas enkelt så det bör inte ta så lång tid.

I första hand hjälper det bara till med den genomsnittliga portarean då den varierar med portlängden. Så man väljer portstorleken och längden, sedan får man antagligen finjustera längden då den påverkar snittarean för porten. Den riktigt lilla porten kan eventuellt få en högsta avstämning på ca 33Hz i 20l låda då de två fasta delarna ger en portlängd på 90mm. I 10l låda så ger den snittarean istället ungefär 200m, vilket gör att snittarean ändras så att man får räkna om med ny area för att i slutet hamna på ca 175mm.

Det sparar lite knappande om vi även låter kalkylbladet beräkna avstämningsfrekvensen.

[Neuhausen]

Jag lade in beräkning av avstämningsfrekvensen åt båda hållen också. Så att man ser längden portformeln ger för volymen man valt och för varje porttyp i dokumentet. Men även den avstämningsfrekvens som den valda portlängden ger då portarna och förlängningarna finns i fasta längder.

Men hur hanterar man end correction på en sådan här port? Formeln avslutas normalt med end correction genom att subtrahera 0.85X7cm.

Är den motsvarande genomsnittsdiametern rätt sätt för den här porttypen eller finns det bättre sätt när man har full kontroll över formeln istället för att ta det som lådberäkningsprogrammet spottar ut?

Jag räknar med att vi får anledning att titta på det här när vi har resultat för faktisk avstämningsfrekvens för några portlängder och kan jämföra verklighet och beräknade värden.

[Maarten]

Är någon annan intresserad av att skriva ut en port?

Jag kan skriva ut en port om någon vill ha.
Har ingen direkt användning själv för tillfället.

Jag är självklart intresserad av utskrift av port. Först måste jag dock bestämma plats för porten (för att minimera excitering av pipresonanser) och det lär dröja då jag tror att mitt ljudkort (icke förvånande) har tröttnat på mig .

Så här skumma fel får jag, har inte sett liknande förut. Trodde först att det var något med sync men grejat runt med inställningar utan framgång. Bytt kablar ifall det skulle vara glapp , samt nätadapter och testat både med REW och ARTA med liknande konstiga resultat. Nåväl, det (ett gammalt EMU 0404 USB) har nästan 20 år på nacken ...

Konstigsa_resultat_EMU0404.png (284.34 KiB) Visad 1912 gånger

[Neuhausen]

Man kan gå tillväga på olika sätt, men mest rättframt är nog att räkna med hela längden från mynning till mynning i kombination med den genomsnittliga tvärsnittsarean.

För övrigt bör man uppmärksamma att ändkorrektionen beror på den hydrauliska diametern Dh = 2*w*h/(w+h), vilken när w>>h kan skrivas som Dh ≈ 2*h. För cirkulära portar är Dh = D, så som synes blir ändkorrektionen relativt liten för slitsportar.

För expanderande mynningar bör man använda dimensionerna för den konstanta delen av tvärsnittet vid beräkning av ändkorrektionen. Ändkorrektionen får oavsett tvärsnittsform ett stort beroende av var den inre mynningen placeras, men eftersom den är liten för slitsportar blir skillnaden i resonansfrekvens begränsad.

Jag ser att det redan finns information om ändkorrektionen, men jag känner inte att jag har tillräcklig information.

Men med måtten på delen med konstant tvärsnittsarea så verkar det bli en mycket liten korrigering.

[Neuhausen]

En del av portarna blir ganska mycket att skriva ut, så jag började rita en insatsport som är tänkt att kombineras med skivor av trä. Det är inspirerat av Mårtens skiss på en byggbar port och kan byggas med enkel eller dubbel expansion. Här med en totalt 300mm lång port med 10mm MDF skiva som förlängning. Den 3d skrivna delen är totalt 100X200mm. Profilen är avsedd för 8mm ensidig höjd eller 16mm tvåsidig höjd men växer inte mycket för de större porthöjderna.

En port med den här enkla formen tror jag att man gör mycket snabbare i trä med en slipmaskin och en mall. Men det blir bra mycket dammigare.

2d optimerad port.png (79.85 KiB) Visad 1870 gånger

Den är inte konfigurerbar för närvarande då 2d profilen jag använde tidigare bestod av ett antal raka streck. Den här består istället av splines för att ge helt sömlösa former precis som 3d portarna. Men den här typen är mycket enklare att göra konfigurerbar.

[Johan_Lindroos]

En del av portarna blir ganska mycket att skriva ut, så jag började rita en insatsport som är tänkt att kombineras med skivor av trä. Det är inspirerat av Mårtens skiss på en byggbar port och kan byggas med enkel eller dubbel expansion. Här med en totalt 300mm lång port med 10mm MDF skiva som förlängning. Den 3d skrivna delen är totalt 100X200mm. Profilen är avsedd för 8mm ensidig höjd eller 16mm tvåsidig höjd men växer inte mycket för de större porthöjderna.

En port med den här enkla formen tror jag att man gör mycket snabbare i trä med en slipmaskin och en mall. Men det blir bra mycket dammigare.

2d optimerad port.png

Den är inte konfigurerbar för närvarande då 2d profilen jag använde tidigare bestod av ett antal raka streck. Den här består istället av splines för att ge helt sömlösa former precis som 3d portarna. Men den här typen är mycket enklare att göra konfigurerbar.

Bra förslag! Får jag föreslå att de utskrivna delarna anpassas till en bit (ganska tunn) MDF som man inte behöver fräsa spår i? D.v.s. så att du gör en klack eller liknande i de utskrivna delarna istället, gärna med hål för några skruvar. På motsvarande vis skulle flänsen också kunna "filas" på för anslutning till en låda där det är ett enkelt rektangulärt hål. Om det går att begripa vad jag menar...

[Neuhausen]

Jag försöker beskriva vad jag tror att du menar.

Kopplingen mot portförlängningen spegelvänds så att träskivan ligger i ett urtag i det utskrivna portsegmentet. Porten skruvas sedan från portens utsida in i träskivan.

Att den skruvas så gör att träskivan snarast behöver vara tjockare på bilden, kanske minst 12mm för att få någon funktion alls, men hellre 16mm. Men det är inget problem att göra i 3d utskriften och den här typen är bara tänkt för stora system så porten kan inte vara så tunn ändå. Det är mycket skillnad på hur en träskruv drar när den får sticka genom materialet och när den måste vara kort nog att inte sticka genom materialet.

Mot lådans vägg så tror jag att du menar att porten har en fläns på lådans insida för att skruva porten mot lådans yttervägg från insidan eller med genomgående skruv från lådans utsida, med mutter på insidan, eventuellt isättsmutter i porten. Det sättet kräver att porten är anpassad till lådans materialtjocklek och är något jag ville undvika. Det är lätt att rita porten på det sättet också.

Men jag tror att jag har en enklare ide. Man bygger porten helt av trä men lämnar ett steg i var ända där en 3d skriven portända passar. Plastdelen blir ganska tjock, har platt baksida och är lätt att fästa med lim och skruv. Att basen för porten är av trä gör att man kan välja om bara plastdelen skall sticka ut genom ett rektangulärt hål i lådans sida eller om även träskivan som den ligger på skall sticka genom.

[Neuhausen]

Exemplen här är för 8mm ensidig porthöjd respektive 16mm ensidig porthöjd. MDF skivorna är 16mm tjocka. Med bara de två typerna så täcker man in nästan allt om man även tar hänsyn till både ensidig och tvåsidig expansion. Så 8mm-32mm hög minsta höjd i porten med bara två olika delar. Även om det inte är riktigt lika optimalt så går det också att sätta dem på portar med annan höjd.

Samma port kan användas antingen så att bara plastdelen går genom hålet i lådans sida eller så att även skivan går genom hålet. Det fungerar för alla materialtjocklekar.

Det kan också vara en ide att göra hörnbitar för att låta en slitsport byta riktning inne i lådan så att man kan välja sida för porten friare eller för de fall när porten inte får plats i lådan.

2d port typ 2.png (106.82 KiB) Visad 1782 gånger

[Hjalmar_Branting]

Porten jag gjorde blev med en stor fläns på insidan som skruvades i lådan från insidan, flänsen användes sen som fräsmall för att fräsa upp lådans myning mot port med R6.
Detta medför att man inte kan sticka in porten från utsidan eller labba med bredd när man väl gjort en port i lådan men det blev väldigt "fräsigt"

Edit; ser nu att vi inte snackar att samma sak så glöm detta

[Chris71]

Hej

jag är gärna testobjekt då jag ett antal byggen som behöver räddas från min kassa förmåga att använda cad och runda portar, skrivare finns så om det finns nån som kan modulera fram filer så skiver jag gärna ut och mäter i dessa projekt.

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17MFC + STAC F3=38Hz

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17NBAC + ADC F3=33Hz

2-vägs bokhyllehögtalare, 16liter Dynaudio MW160 + T330DA F3=38Hz

3-vägs fullregister 110liter med 26w/4534g00 i basen, detta kommer vara en väggmonterad modell så porten kommer löpa parallelt med den bakre väggen och basen kommer monteras väggnära och lågt. F3=23-25Hz

I samtliga fall är tanken att porten skall mynna neråt för att hitta optimal placering av porten med hänsyn till montering och utrymme i lådan.

Sämsta höj i låda är 330mm och de flesta har några extra cm, tanken är att montera porten från insidan och sen fräsa mynningen som ansluter till porten från utsidan.
Mer mått och detaljer finns att få.

[Neuhausen]

Hej

jag är gärna testobjekt då jag ett antal byggen som behöver räddas från min kassa förmåga att använda cad och runda portar, skrivare finns så om det finns nån som kan modulera fram filer så skiver jag gärna ut och mäter i dessa projekt.

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17MFC + STAC F3=38Hz

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17NBAC + ADC F3=33Hz

2-vägs bokhyllehögtalare, 16liter Dynaudio MW160 + T330DA F3=38Hz

3-vägs fullregister 110liter med 26w/4534g00 i basen, detta kommer vara en väggmonterad modell så porten kommer löpa parallelt med den bakre väggen och basen kommer monteras väggnära och lågt. F3=23-25Hz

I samtliga fall är tanken att porten skall mynna neråt för att hitta optimal placering av porten med hänsyn till montering och utrymme i lådan.

Sämsta höj i låda är 330mm och de flesta har några extra cm, tanken är att montera porten från insidan och sen fräsa mynningen som ansluter till porten från utsidan.
Mer mått och detaljer finns att få.

För de mindre elementen så har jag redan en färdig port med förlängningsmoduler exporterad till STEP för utskrift. Skicka email i PM så får du filerna. Porten är gjord för att monteras utifrån och flänsen är anpassad för att den inre tratten skall gå ut genom hålet för att det skall vara lätt att byta. Men vill du installera på ett annat sätt så hjälper jag till att ändra.

Liten modulär port.png (237.01 KiB) Visad 1342 gånger

Om den går att använda för 38Hz är en av sakerna vi vill prova, Basta säger att "actual port length" skall är något mindre än de 90mm som de två ändarna blir när de limmas ihop direkt. Men end correction skall tydligen göra mycket mindre på slitsportar, så det har god chans att fungera.

Skulle det inte fungera med den portstorleken så finns det tillräckligt mycket marginal i flänsens storlek för att öka portens bredd från 90mm till 105mm utan att man behöver kompromissa med den plana ytans storlek på den inre portmynningen. Den lilla lådan med 33Hz avstämning är inget problem och 16l lådan med 38Hz avstämning får också något längre port på grund av den lägre volymen.

För 10" elementet har jag två färdiga portar, en som är rätt i storlek men som kanske ger kortare port än vad som är möjligt i så stor låda. Jag kan korta dem i modellen utan att ta bort något av tratten ifall det behövs. Det finns också en större port i samma design som har onödigt stor portarea för att vara en slitsport.

Alla portarna hamnar gott och väl in underkant för lufthastigheterna en optimerad port skall klara. Ca 30m/s räknat på genomsnittsarean.

Det finns också en miniatyrport avsedd att sträcka gränserna maximalt i en högtalare liknande en Räv. Miniatyrporten har samma flänsstorlek som den porten som passar dina bokhyllehögtalare då den är gjort för att vara lätt att prova, men den går att göra mycket mindre och är egentligen tänkt för de element som spelar i så liten låda att basreflex inte är praktiskt möjligt. Den motsvarar ett rör med innerdiameter på 3.3cm och ser ut att fungera i både 19l och 16l lådan med en total längd på 90mm.

[Chris71]

Hej

jag är gärna testobjekt då jag ett antal byggen som behöver räddas från min kassa förmåga att använda cad och runda portar, skrivare finns så om det finns nån som kan modulera fram filer så skiver jag gärna ut och mäter i dessa projekt.

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17MFC + STAC F3=38Hz

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17NBAC + ADC F3=33Hz

2-vägs bokhyllehögtalare, 16liter Dynaudio MW160 + T330DA F3=38Hz

3-vägs fullregister 110liter med 26w/4534g00 i basen, detta kommer vara en väggmonterad modell så porten kommer löpa parallelt med den bakre väggen och basen kommer monteras väggnära och lågt. F3=23-25Hz

I samtliga fall är tanken att porten skall mynna neråt för att hitta optimal placering av porten med hänsyn till montering och utrymme i lådan.

Sämsta höj i låda är 330mm och de flesta har några extra cm, tanken är att montera porten från insidan och sen fräsa mynningen som ansluter till porten från utsidan.
Mer mått och detaljer finns att få.

För de mindre elementen så har jag redan en färdig port med förlängningsmoduler exporterad till STEP för utskrift. Skicka email i PM så får du filerna. Porten är gjord för att monteras utifrån och flänsen är anpassad för att den inre tratten skall gå ut genom hålet för att det skall vara lätt att byta. Men vill du installera på ett annat sätt så hjälper jag till att ändra.

Liten modulär port.png

Om den går att använda för 38Hz är en av sakerna vi vill prova, Basta säger att "actual port length" skall är något mindre än de 90mm som de två ändarna blir när de limmas ihop direkt. Men end correction skall tydligen göra mycket mindre på slitsportar, så det har god chans att fungera.

Skulle det inte fungera med den portstorleken så finns det tillräckligt mycket marginal i flänsens storlek för att öka portens bredd från 90mm till 105mm utan att man behöver kompromissa med den plana ytans storlek på den inre portmynningen. Den lilla lådan med 33Hz avstämning är inget problem och 16l lådan med 38Hz avstämning får också något längre port på grund av den lägre volymen.

För 10" elementet har jag två färdiga portar, en som är rätt i storlek men som kanske ger kortare port än vad som är möjligt i så stor låda. Jag kan korta dem i modellen utan att ta bort något av tratten ifall det behövs. Det finns också en större port i samma design som har onödigt stor portarea för att vara en slitsport.

Alla portarna hamnar gott och väl in underkant för lufthastigheterna en optimerad port skall klara. Ca 30m/s räknat på genomsnittsarean.

Det finns också en miniatyrport avsedd att sträcka gränserna maximalt i en högtalare liknande en Räv. Miniatyrporten har samma flänsstorlek som den porten som passar dina bokhyllehögtalare då den är gjort för att vara lätt att prova, men den går att göra mycket mindre och är egentligen tänkt för de element som spelar i så liten låda att basreflex inte är praktiskt möjligt. Den motsvarar ett rör med innerdiameter på 3.3cm och ser ut att fungera i både 19l och 16l lådan med en total längd på 90mm.

Det låter ju nästan för bra för att vara sant, men det är ju perfekt att vi har lite olika udda varianter att testa på, 10" lådan kommer gott och väl ha 50cm på höjden att jobba med så där finns utrymme för kreativitet om det är något som bör testas, mini porten är oxå av intresse då jag har en låda på knappt 10liter som jag valt att köra sluten men som behöver antingen minskas i volym eller testas med port, den kör en liten 5,25" purifi.

Skickar PM

[Chris71]

Mina bidrag har varit under all kritik, och jag skyller inte på någon annan än undertecknad själv då jag inte har körkort på 3D printern.
Blev ju väldigt uppspelt när den lilla bogserbåten kom ut med ett väldigt gott resultat, men tyvärr har jag inte varit lika tursam med portarna, det är något som inte litat som det skall med supportstrukturen. På inrådan av med erfaren printare så testade jag att luta den första utskriften i hopp om snyggare ytor och den kollapsade i brist på support, andra försöket såg ku lovande ut men stötte på liknande problem då porten var horisontellt placerad vilket blir lite som att skriva i luften då "röret" saknar stöd att skiva emot i underkanten av konstruktionen.

Men nu skall jag göra ett nytt försök att vara lite mer noggrann med inställningarna i Slicern för att se om det ger bättre resultat.

Återkommer förhoppningsvis med bättre resultat.

[johaneriksson]

Hur skrev du ut portarna? Jag har funderat kring att klyva den så man skriver ut två u formade delar och inte behöver några invändiga stöd.

[Chris71]

Hur skrev du ut portarna? Jag har funderat kring att klyva den så man skriver ut två u formade delar och inte behöver några invändiga stöd.

Klyvning tror jag att vår vän Hjalmar B har erfarenhet av och det hade ju varit mitt logiska förstahandsval om man hade haft för avsikt att göra så effektiva jobb som möjligt för skivaren, nu har ju våra duktiga konstruktörer gjort dem modulära med en framdel, bakdel och olika långa mellanbitar så det bästa resultatet har jag fått genom att helt sonika ställa dem på höjden och låta printern bygga på från plattan och uppåt.

På det hela taget så är det 99% med lite trådning i de tuffaste innekurvorna men inget som en exaktokniv och lite slipning inte rättar till.

Funderar lite runt längder och avstämning då jag inte räknat på dessa burkar som jag bygger nu, men har en del erfarenhet av tidigare omvandling från runt till slotportar som jag hyvlat och slipat fram med gott resultat, så om någon redan räknat på Räv varianterna så tar jag tacksamt emot info, annars kommer miniräknaren fram imorgon så skall jag börja testa avstämning även om alla lådor inte är klara.

Jag har egentligen inga svåra exempel, 3 ganska lika burkar med +15-20 liter som alla kommer ligga runt 32-38Hz ungefär och med de modulära portarna så hoppas jag på att kunna göra lite olika längder och testa för att se vilket resultat som fås, investerade precis i ett vägg stativ så borde kunna separera mätningar vid väggnära och fristående när jag väl kommer igång. Sen den mer permanent lösningen som skall bli kvar hemma påminner lite mer om 2st Rävelatorer ovanpå varandra som kommer ge ca 125Liter från golv till tak och där kommer någon form av den stora porten hamna för att stämma av 2st 26W basar och resten blir en lite speciell appolito i slutet utrymme som binder ihop golv och väggdelen till en enda pelare.

Tiden får utvisa hur nära verkligheten jag är, men just nu matas det mest ut kul portar på löpande band.

[Hjalmar_Branting]

Ser inte så stor vinning med att klyva, precis som Chris skriver, kör dem plana ytan mot bädd.
Kan kräva lite finjustering i slicern, främst dra ner på hastigheten och lite finpill så ska det gå bra.
Min slitsport jag gjorde till basmodulerna med Wo24 tillverkades så fast jag gjorde hela mittsektion i en bit, den blev så lång så jag fick klyva den och limma.
Biltemas Cyanoakrylatlim med aktivator är riktigt bra, öppettiden för limmet är minus 0,45sek dock Det fäster med en gång så man får sikta noga innan trycker ihop ytorna, jag hade en träkloss under som riktmall.

[Neuhausen]

Angående Biltemas cyanoakrylatlim så var det länge sedan jag behövde limma något, men jag tyckte att det rann för lätt, lämnade hålrum och att aktivatorn mest var användbar för att härda det lim som runnit iväg så att man kunde sprätta bort det.

Multiplex Zacki lim och andra superlim finns med olika viskositet och de tjockare varianterna härdar mycket långsammare.

MBS RC models i Herrljunga har jag gärna handlat från då det är en trevlig butik som haft bra service. https://mbs-rcmodels.se/lack-lim-och-spackel/

[Neuhausen]

För avstämningen har jag skapat ett kalkylblad som använder en klassisk formel för portlängdsberäkning från "Loudspeaker design cookbook" som jag rensat från traditionella måttenheter och ändrat konstanten till att stämma med civiliserade måttenheter. I översta raden står det med mycket stora bokstäver: Dokumentet är för närvarande bara avsett att jämföra verkliga resultat med beräknade resultat för att nå fram till en formel eller i värsta fall en lista över resulterande avstämningar.

Dokumentet beräknar genomsnittsarean för just de här portarna med och utan förlängningsbitar. Det beräknar också längden på en vanlig rund port från volym och portdiameter och presenterar det i fältet som heter 'mållängd'. Det finns sedan ett fält där man knappar in den faktiska längden på porten som man tillverkat och ett fält där den beräknade avstämningsfrekvensen för den porten presenteras.

Jag räknar med att vi kommer hitta fel som jag gjort i dokumentet samtidigt som vi försöker hitta en formel som stämmer på de här portarna. I-ors kommentarer till mig angående ändkorrektionen för slitsportar är inte implementerad. Ändkorrektionen är fortfarande gjord som för en rund port och om jag förstod rätt så skall en slitsport bli längre då ändkorrektionen görs i förhållande till höjdmåttet, inte diametern som för ett runt rör.

Då det troligtvis finns fel så vill jag inte ha för stor spridning på dokumentet, men de som behöver det för att kunna hjälpa till med utvecklingen av dokumentet skall givetvis ha ett exemplar. Tex de som skriver portar och provar i lådor.

[Neuhausen]

När man använder dokumentet så kommer den uträknade mållängden ändras när man ändrar längden på de förlängningar man använder eftersom det påverkar genomsnittsarean. Så det blir fel om man beräknat en port som blivit 40cm lång och sedan beräknar en port som bara blir 10cm, utan att "bygga porten" med förlängningar i delen där man gör det.

Jag har ingen förhoppning om att måtten nedan kommer stämma exakt och målet är att modifiera formlerna i dokumentet så att de stämmer så bra som möjligt.

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17MFC + STAC F3=38Hz

Portvariant: Räv-L
Kalkylblad version: 251215
Längd: 9.6cm.
Snittarea: 12,08cm2
Närmsta byggsatsmått: 9cm
Avstämning med närmsta byggsatsmått: 39,32Hz.

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17NBAC + ADC F3=33Hz

Portvariant: Räv-L
Kalkylblad version: 251215
Mållängd: 12,8cm.
Närmsta byggsatsmått: 13cm
Snittarea: 11,05cm2
Avstämning med närmsta byggsatsmått: 32,83Hz.

2-vägs bokhyllehögtalare, 16liter Dynaudio MW160 + T330DA F3=38Hz

Portvariant: Räv-L
Kalkylblad version: 251215
Målängd: 11,6
Närmsta byggsatsmått: 11cm
Snittarea: 11,47cm3
Avstämning med närmsta byggsatsmått: 38,85 (130mm lång ger 35.77Hz)

Portvariant Räv microport kan också fungera ok för den här, portavstämningen utan förlängningbit blir enligt dokumentet 36.69Hz. Snittarean är 8.47cm2 och total portlängd 90mm. Det går att ta av några millimeter på portlängden då tratten inkluderar en liten rak del, men osäkerheten i beräkningen gör att det är bäst att prova först. Det går också att ändra flänsens dimensioner, som i den här versionen är gjord för att passa i samma hål som den normala Räv-L porten.

3-vägs fullregister 110liter med 26w/4534g00 i basen, detta kommer vara en väggmonterad modell så porten kommer löpa parallelt med den bakre väggen och basen kommer monteras väggnära och lågt. F3=23-25Hz

Portvariant: Stor
Kalkylblad version: 251215
Målängd 110l: 23cm.
Närmsta byggsatsmått: 22,5cm
Snittarea: 62,94cm2
Målängd 125l: 19,3cm.
Närmsta byggsatsmått: 20cm
Snittarea: 64,9cm2
Avstämning med närmsta byggsatsmått 110l: 23,88Hz
Avstämning med närmsta byggsatsmått 125l: 23,7Hz

[Chris71]

När man använder dokumentet så kommer den uträknade mållängden ändras när man ändrar längden på de förlängningar man använder eftersom det påverkar genomsnittsarean. Så det blir fel om man beräknat en port som blivit 40cm lång och sedan beräknar en port som bara blir 10cm, utan att "bygga porten" med förlängningar i delen där man gör det.

Jag har ingen förhoppning om att måtten nedan kommer stämma exakt och målet är att modifiera formlerna i dokumentet så att de stämmer så bra som möjligt.

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17MFC + STAC F3=38Hz

Portvariant: Räv-L
Kalkylblad version: 251215
Längd: 9.6cm.
Snittarea: 12,08cm2
Närmsta byggsatsmått: 9cm
Avstämning med närmsta byggsatsmått: 39,32Hz.

2-vägs bokhyllemodell, 19liter SB17NBAC + ADC F3=33Hz

Portvariant: Räv-L
Kalkylblad version: 251215
Mållängd: 12,8cm.
Närmsta byggsatsmått: 13cm
Snittarea: 11,05cm2
Avstämning med närmsta byggsatsmått: 32,83Hz.

2-vägs bokhyllehögtalare, 16liter Dynaudio MW160 + T330DA F3=38Hz

Portvariant: Räv-L
Kalkylblad version: 251215
Målängd: 11,6
Närmsta byggsatsmått: 11cm
Snittarea: 11,47cm3
Avstämning med närmsta byggsatsmått: 38,85 (130mm lång ger 35.77Hz)

Portvariant Räv microport kan också fungera ok för den här, portavstämningen utan förlängningbit blir enligt dokumentet 36.69Hz. Snittarean är 8.47cm2 och total portlängd 90mm. Det går att ta av några millimeter på portlängden då tratten inkluderar en liten rak del, men osäkerheten i beräkningen gör att det är bäst att prova först. Det går också att ändra flänsens dimensioner, som i den här versionen är gjord för att passa i samma hål som den normala Räv-L porten.

3-vägs fullregister 110liter med 26w/4534g00 i basen, detta kommer vara en väggmonterad modell så porten kommer löpa parallelt med den bakre väggen och basen kommer monteras väggnära och lågt. F3=23-25Hz

Portvariant: Stor
Kalkylblad version: 251215
Målängd 110l: 23cm.
Närmsta byggsatsmått: 22,5cm
Snittarea: 62,94cm2
Målängd 125l: 19,3cm.
Närmsta byggsatsmått: 20cm
Snittarea: 64,9cm2
Avstämning med närmsta byggsatsmått 110l: 23,88Hz
Avstämning med närmsta byggsatsmått 125l: 23,7Hz

Tack det där var lite väl premium service och inte riktigt vad jag hade räknat med, jag tänkte att ni kanske hade något exempel där ni använt porten själva sen hade även denna lata odugling kunnat räkna själv.

Nu kom jag inte så långt att jag hade någon vidare automatisering då tillverkningen av portar i trä är tämligen manuell, men jag vill minnas att jag gjorde någon slags procentuell viktning mellan rakdel och ändbitar så att jag ganska enkelt kunde baserat på förhållande mellan genomsnittsareorna och den simulerade volymen i ett rakt rör ganska enkelt räkna fram ekvivalenta slot varianter, men det finns säkert smartare metoder.

Men supertack nu vet jagvad det behövs för bitar utskrivet iaf, återkommer med progress.

[johaneriksson]

Ett första försök att skriva ut optimerad port. Kortsidorna av porten får problem med lagerhöjd så Neuhausen ska optimera designen lite.

[Neuhausen]

Expansionen mot sidorna har aldrig haft någon praktisk funktion och när man kan skriva ut dem på det här sättet och nästan helt slippa efterbehandling så ändrar vi designen så att sidorna blir raka.

[sammel]

Ser ju väldigt fint ut.

[Tell]

Hur stort problem är det med eventuell turbulens när lagerhöjden inte räcker till sådär?

[Neuhausen]

På just det stället tror jag inte att det är ett problem alls. Så som portarna ursprungligen var tänkta att skrivas ut så skulle lagerhöjden påverka hela porten, då påverkar lagerhöjden där lufthastigheten är som högst och det har alltid varit tänkt att de skall slipas innan användning. Mest för att inte se ofärdig ut, som 3d skrivna saker ofta gör. Men också för att kunna pressa upp hastigheten till de vansinniga nivåer som är en stor del av meningen med slitsportar.

Men då Johan hittade en position där de kan skrivas ut så att det inte är nödvändigt att slipa, eller kanske bara behöver minimal putsning så har jag just ritat om porten och så att sidorna blir platta. Det är lite pyssel när man vill ha portens storlek konfigurerbar utan att man behöver rita om allt. Förutsatt att man vill ha någon radie i kanterna så är det mycket större risk för kollisioner mellan radier i en konfigurerbar modell när man har de raka kanterna än med rundade ändar.

[Neuhausen]

En liten uppdatering av hur det ser ut nu. Det rektangulära yttermåttet är 116mm X 26mm på den här porten.

Screenshot from 2025-12-17 14-10-18.png (176.09 KiB) Visad 787 gånger

[johaneriksson]

[Chris71]

Ett första försök att skriva ut optimerad port. Kortsidorna av porten får problem med lagerhöjd så Neuhausen ska optimera designen lite.

[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]
[ Bild ]

Vad är det team "port" vill uppnå med delningen på dylikt vis? färre delar?

[johaneriksson]

Bättre yta inuti porten samt enklare utskrift under prototypstadiet.

[Chris71]

Bättre yta inuti porten samt enklare utskrift under prototypstadiet.

Jag fattar, tycker att det varit relativt problemfritt med räv storleken iaf så långt.
Lite minimal trådning i ytterhörnet, lite fartbegränsning avvärjer det mesta dock sen tog smärgelduken resten.

[Neuhausen]

Tack för bilderna på den nuvarande porten, så länge man inte vill ha en 3d skriven ytfinish och kan tänka sig en snabb slipning så tycker jag att det ser mycket bra ut.

Man kan välja att skriva ut den nya i en del eller som flera delar. När man delar den så kan man skriva den så att det blir lite bättre finish inne i porten. Men inget förhindrar att man skriver ut dem i ett stycke och kanske får putsa lite på dem.

De nuvarande är inte lämpade för delning på det här sättet.

Vill man ytbehandla porten så att den inte ser hemmaskriven ut så är nog den nuvarande porten snyggast. Men vill man använda porten som den kommer ur skrivaren så har den nya stor fördel.

Det står en låda med en Bambulab P1S i hallen sedan några timmar tillbaka. Det skall bli intressant att pyssla med lite senare. Men jag har alltid haft lite svårt för 3d utskrifter då det ofta ser så ofärdigt ut, de fina resultaten en del fått här på forumet hjälper till att bryta ner motståndet.

[johaneriksson]

Nu är jag igång med min superfina testlåda bestyckad med en wo24p. Optimerad ior-port ska testas till Rävelator trevägarna. Intern volym om ungefär 60 liter. Slitsporten är 200mm bred, 15mm hög och jag kan variera längden från 25-40cm.

[momotom]

Nu snackar vi estetisk fest

[Calleberg]

Ahhh, vackert. Ett nytt "Benchmark" för "Tillräckligt bra". Gillart!

[Neuhausen]

Spännbanden var en snygg touch!

[Morello]

För att inte tala om den snobbiga slipsporten.

[Almen]

Elegant!

Nä, men jag är väldigt förtjust i sådana rishögar ((positivt menad) ingenjörs-beteckning på experimentuppkopplingar likt denna).

[jonasp]

Untz untz untz?

Hur har du tänkt utvärdera portarna? Har du tänkt mäta maximal lufthastighet i porten? Distorsion i porten? Eller testa vid vilken spänning som impedansen förändras (när dippen i impedanskurvan börjar fyllas i börjar porten komprimeras)?

[I-or]

Egentligen bör man mäta portbrus som Bezzola (även om han hade tillgång till ett efterklangsrum, vilket förenklar det hela), gärna i kombination med den slutgiltiga överstyrningspunkten.

https://www.comsol.com/paper/download/6 ... _paper.pdf

[Neuhausen]

Testmetod är intressant.

Det jag varit mest oroad för är oljud på grund av hög lufthastighet. Så att både spela in och mäta nivån på ljudet någon meter från porten tycker jag att är intressantast.

Men att mäta nivån på portens bidra med olika avstånd till begränsningsytor är intressant för många av de kompromisser som man behöver göra med portar. Att komplettera det med impedansmätningar är kanske en bra ide.

Men då de olika beräkningsprogrammen räknar väldigt olika på lufthastighet för portarna så skulle det också vara intressant att kunna mäta lufthastigheten.

[I-or]

Det går bra att beräkna partikel-/strömningshastigheten ur ljudtrycksnivån om man utför markplansmätningar utomhus. Om man sedan vill flytta inomhus när man bökar med huvuddelen av mätningarna så kan man korrelera inomhusresultaten med markplansresultaten.

Anledningen till att gränshastigheterna vid simuleringar skiljer sig så mycket är att strömningsakustik är ett ytterst komplicerat område.

[johaneriksson]

Det går bra att beräkna partikel-/strömningshastigheten ur ljudtrycksnivån om man utför markplansmätningar utomhus. Om man sedan vill flytta inomhus när man bökar med huvuddelen av mätningarna så kan man korrelera inomhusresultaten med markplansresultaten.

Anledningen till att gränshastigheterna vid simuleringar skiljer sig så mycket är att strömningsakustik är ett ytterst komplicerat område.

Inte riktigt läge för utomhusmätningar i landets norra del så vad är näst bästa metod?

[johaneriksson]

Lite hack på kurvan. Var ska jag börja söka för att hitta hacken vid 200 och 500 Hz?

[Neuhausen]

Kan du ge längd och mått på port och låda för den mätningen först så kan jag börja grubbla över om den får plats i Rävelator?

[I-or]

Det handlar om en ganska stor låda, så det bildas en ganska tydlig kavitetsresonans redan vid 215 Hz.

Eftersom det handlar om en basmodul är detta dock inget större problem, men om du vill bli av med topparna så kan du sätta mineralull på väggarna. Det bör dock observeras att förlusterna ökar även i lågfrekvensområdet med sådana åtgärder.

[I-or]

Inte riktigt läge för utomhusmätningar i landets norra del så vad är näst bästa metod?

Utomhusmätningar är uteslutna här också.

Använd simulerade resultat för spänningskänsligheten för basmodulen. Om man kan utföra korrelerande impedansmätningar eller närfältsmätningar så ökar noggrannheten påtagligt. Dessa resultat kan sedan ligga till grund för en uppskattning av gränshastigheten, t.ex. definierad som en reduktion av den linjärt förväntade ljudtrycksnivån om 3 dB.

Noggrannheten blir på detta sätt dock inte bättre än i bästa fall sådär +/- 15 % men är nog ändå tillräcklig för rock'n'roll som det brukar heta.

[petersteindl]

Lite hack på kurvan. Var ska jag börja söka för att hitta hacken vid 200 och 500 Hz?

[ Bild ]

Uteslutningsmetoden. Själv skulle jag mäta impedansen hos elementet i fri luft. Sedan skulle jag sluta lådan och mäta impedansen i sluten låda med befintligt dämpmaterial i lådan och sedan med lådan i stort sett fylld med dämpmaterial.

Efter detta kan man dra lite mer slutsatser. Impedanskurvan under 100 Hz ser bra ut.

Resonanserna över 100 Hz beror på att både massa och fjädring ingår d v s både kapacitans och induktans som bildar resonanskrets. Det kan då vara upphängningen eller spider eller membranuppbrytning eller pipresonans i basreflexröret eller resonanser p g a stående vågor inuti lådan.

Beroende på varje mätnings utseende så kan man dra slutsatser. Resonanser finns strax över: 200 Hz, 500 Hz, 1 kHz, 3 kHz, 4 kHz och 5 kHz. Alla med lite olika Q-värden.

[Maarten]

Gryffe Gryffindor! (Betyder grymt).

Egentligen bör man mäta portbrus som Bezzola (även om han hade tillgång till ett efterklangsrum, vilket förenklar det hela), gärna i kombination med den slutgiltiga överstyrningspunkten.

https://www.comsol.com/paper/download/6 ... _paper.pdf

Noterar att Bezzola har puffskyddet på i dessa mätningar, säkert klokt i detta fall:

Bezzola_GRAS.png (661.5 KiB) Visad 793 gånger

För att inte tala om den snobbiga slipsporten.

[Chris71]

Nu är jag igång med min superfina testlåda bestyckad med en wo24p. Optimerad ior-port ska testas till Rävelator trevägarna. Intern volym om ungefär 60 liter. Slitsporten är 200mm bred, 15mm hög och jag kan variera längden från 25-40cm.

[ Bild ]

Mitt tips är att interagera lite med Hjalmar Branting som redan har 2 såna lådor som har agerat botten till både OA52 och senast OA51 Purifi innan han uppgraderade till Purifi 10", det lär finnas en del erfarenheter att få då han jobbade med flera slot varianter innan han blev nöjd med resultatet.

[Maarten]

Några bilder lånade av pna och Neuhausens från maildialog om Rävelator, lägger in dem här för spårbarhet.
Jag har ingen koll på förutsättningar, hur de är gjorda (eller typ validitet eller reliablitet), varför de kanske ska tas med en nypa salt. Endast kort förklarande text, möjligen kan pna och Neuhausen kommentera ifall det är några synpunkter eller frågor:

Jag körde fyra scenarion, alla i 30 Hz med inflödet anpassat någorlunda för att försöka pricka 1, 10, 20 och 30 m/s i mitten av portkanalen.
Filmerna är olika storheter plottade under en cykel i taget från att utblåsningscykeln börjar i randvillkorsytan. Cykeln är utklippt ur en längre transient körning, tror det är typ 11:e cykeln i körningen, där förloppet stabiliserat sig hyfsat. Varje cykel tar 33 ms i "verkligheten" och 5 sekunder i videon och sen byter den plottade storheten till nästa cykel. Det är likadana flödes-pilar med längd och riktning från flödet genom hela filmsnuttarna.

Nedan är korta urkliipp som Neuhausen gjorde:
Flöde 1 MPS:



Flöde 10 MPS:



Flöde 20 MPS:



Flöde 30 MPS: Notera rökpuffarna!










En port på baksidan som mynnar framåt:

[jonasp]

Spännande! Är modelleringen utförd i Comsol?

[Neuhausen]

Vi använder Solidworks simulering.

Den nedre är gjord av mig med mycket lägre beräkningsprecision och där jag sätter farten direkt i portens smala del, så lådan är inte med alls. Tanken är att kunna göra en snabb simulering och sedan göra ändringar. För att först efter det försöka göra en mer högupplöst simulering. Eller att låta någon som är bra på det simulera.

De övre är gjorda av pna med vansinnig beräkningsprecision och med en större modell så att man ser insida och utsida arbetar tillsammans. pna beskriver nog skillnaden bäst själv.

[petersteindl]

Velocity i det här fallet är partikelhastigheten d v s particle velocity, och vad jag förstått ofta kallad flödeshastighet i strömningslära.

Då man mäter med mikrofon så mäter man ljudtrycket.

Ljudintensiteten = ljudtrycket multiplicerat med partikelhastigheten.

Men vid turbulens så funkar inte vanlig beräkning gällande vågrörelse. Turbulent rörelse är inte ljudvågor d v s vågrörelse i gängse mening.

Andra hastigheter är fashastighet och/eller våghastighet d v s ljudvågors hastighet i mediet som i detta fall är luften d v s ett kompressibelt medium. Våghastighet är applicerbar vid vågrörelse. Vid turbulens är det inte vågrörelse. Om det inte är vågrörelse så existerar heller inte det man kallar våglängd och i så fall är heller inte frekvens helt definierad.

Man måste införa ytterligare parametrar i ekvationerna. Vågekvationen fungerar då inte i sin enkla form och är inte applicerbar. Möjligtvis fungerar Navier-Stokes ekvationer. Dessa ekvationer har den nackdelen att för vissa fall blir beräkningarna kaotiska och då faller beräkningen.
Detta är I-ors specialitet och även lilltrolls som gjorde en del simuleringar gällande detta då han var anställd i Bremen. Jag hade tänkt komma in på den typen av frågor i petersteindl?-tråden i samband med vad entiteten ”ljud” är för något. I förenklad form finns finns första, andra och tredje derivata eller högre heltals-ordningens derivator. Jag gav dock arbetsuppgiften till lilltroll att beräkna och simulera ”fractions of derivatives”. Det är då t.ex. 1,5 eller 1,73 eller 2,38 ordningens derivator. Med icke-heltalsderivatorer kunde vi få perfekta modeller av högtalarelements impedanskurvor, vilket inte går med heltalsderivatorer.

Lägger man då på delningsfilter och högtalarelementens akustiska uppmätta frekvenskurvor i 180 olika riktningar så fick vi perfekta frekvensgångssimuleringar i samtliga gällande riktningar. Man håller sig innanför högtalarsystemets linjära område gällande ljudnivå.

Återkommer i frågan gällande definitionen på ljud. Turbulens ligger utanför gängse definition på ljud. Vid turbulens ökar energiförlusterna dramatiskt. Det får konsekvenser. Om energin skall förflyttas från alstraren till observatören och det är 4 meter i luften, så kommer energin från icketurbulent signal att följa gängse lagar gällande ljudnivån efter 4 meter, men vid turbulens med högre inneboende effektförluster så bör dess ursprungsnivå minska mycket fortare efter 4 meters fortskridande i luften.

Hur man ser på detta som ljud betraktat kan diskuteras. Detta är synnerligen överkurs.

Då en kvinna är havande och man gör ultraljudsmätningar för att se fostret och dess kön så går inte det utan att införa fractional derivatives. Detta applicerande av abstrakt teori till praktiskt användande används även vid andra idag vanliga företeelser. Däremot är kunskapen därom nästan obefintlig utanför det akademiska området.

[jonasp]

Vi använder Solidworks simulering.

Den nedre är gjord av mig med mycket lägre beräkningsprecision och där jag sätter farten direkt i portens smala del, så lådan är inte med alls. Tanken är att kunna göra en snabb simulering och sedan göra ändringar. För att först efter det försöka göra en mer högupplöst simulering. Eller att låta någon som är bra på det simulera.

De övre är gjorda av pna med vansinnig beräkningsprecision och med en större modell så att man ser insida och utsida arbetar tillsammans. pna beskriver nog skillnaden bäst själv.

Mycket intressant!

Jag tycker mig se att den inre portöppningen störs av närhet till sidoväggen, partikelhastighetsfronten (oklar terminologi!) är betydligt jämnare vid den yttre öppningen.

[Neuhausen]

Den tvådimensionella simuleringen kan nog luras lite, modellen pna använt där matas från ovansidan så flödet in mot porten kommer naturligt från det hållet.

Något jag tänkt på är konstruktioner som dirigerar om flödet in och ut ur den inre portmynningen ifall det blir trångt mot en vinkelrät vägg. Som tex det här där jag provar hur flödet blir med olika former på något som är i vägen framför porten. Den yttre och inre portmynningen tror jag att behöver hanteras på olika sätt då brus skapat av hög strömningshastighet utanför lådan är direkt hörbart men samma ljud inne i lådan har svårt att ta sig ut.

Screenshot from 2026-03-01 15-39-06.png (316.3 KiB) Visad 278 gånger

Nästa port på slaktbänken är den här som jag hoppas få lite bättre under kvällen. Jag har räknat med att portmynningen skall flyttas in 3-5cm från främre planet, men jag började här så att det finns något att jämföra med.

Screenshot from 2026-03-01 16-18-22.png (1.2 MiB) Visad 278 gånger

[I-or]

Det är inte enkelt att rikta om flödet utan att porten tappar prestanda, vilket framgår tydligt ur bilderna ovan. Detta behöver dock inte leda till katastrof i form av tydlig hörbarhet för skräpet.

Som mätningar av portskräpet i denna tråd: viewtopic.php?f=10&t=75915 visar är t.o.m. slitsportar som inte har inte mer än halvtafflig till hygglig utformning lågbrusande och lågkomprimerande. Notera att de maximala strömningshastigheterna ovan gäller peak till skillnad från RMS i den länkade tråden (peak-värden för sinussignaler är 1,41 gånger högre än RMS).

[Neuhausen]

Som ett sidoprojekt så planerar jag mina basar och när jag simulerade en port för dem så ser det ut som att jag skalat portar fel hittills.

Vid simuleringarna så har vi sett att de låga portarna gärna skjuter eldklot, men med samma fart på luften ser jag nu att en högre skalenlig port inte gör det.

Sättet jag skalat på tar inte hänsyn till det. Det blir så rätt det kan om man skalar porten för att få plats med den i en liten låda. Men en låg port kan också betyda att man fått plats med en väldigt bred port.

Här är en 30mm hög port och en 12mm hög port som båda just har börjat flöda inåt efter att ha flödat utåt med 30m/s. Vid den stora porten är det lungt och all luft är någorlunda överens om vart den skall, men vid den övre är det ganska rörigt.

Screenshot from 2026-03-02 14-20-47.png (191.92 KiB) Visad 152 gånger

[I-or]

Det ser ut som att portarna stör varandra en hel del eftersom asymmetrin i strömningen är omfattande trots att det handlar om symmetriskt utformade portar.

En helt annan sak är att man inte bör förlita sig alltför mycket på CFD-simuleringar - alldeles speciellt inte när det gäller strömningsakustik. Det är alldeles för lätt att Computational Fluid Dynamics förvandlas till Colorful Fluid Dynamics.

[I-or]

Det bör även observeras att den tokoptimerade formen har ett mynningshöjd/konstanthöjd-förhållande om 4:1. Det ser vid närmare anblick inte ut som att så är fallet ovan.

[petersteindl]

Det bör även observeras att den tokoptimerade formen har ett mynningshöjd/konstanthöjd-förhållande om 4:1. Det ser vid närmare anblick inte ut som att så är fallet ovan.

Jättebra info!

[I-or]

Jag kollade och det verkar tyvärr vara något skumt med bilden som jag lade upp tidigare. Så här ska den se ut:

tokopt_new.png (60.3 KiB) Visad 468 gånger

[Neuhausen]

Det ser ut att skilja lite på den bilden och den jag använde, särskilt upplösningen. Jag kontrollerar.

[I-or]

Det är helt klart min miss. När jag gjorde den gamla bilden för snart 5 år sedan så verkar jag ha redigerat bilden för att ta bort axlarna - antagligen eftersom jag bara ville visa den generella formen och inte ville att någon skulle tro att måtten var av vikt. Sidoförhållandet tycks då ha ändrats. Sedan har jag huvudsakligen lagt strömningssimulerandet åt sidan och hela tiden trott att detta var den korrekta formen.

Nu blir det förvisso för någorlunda normala portar i praktiken ingen avgörande skillnad i prestanda (det visar sig t.o.m. att även en jämförelsevis tafflig form fungerar väl), men om man kallar någonting för tokoptimerat så måste detta förstås vara fallet också.

[Neuhausen]

Visst var det fel och där jag tror är på sämsta stället. Se bild. Förhållandet var 4.5:1. Det skall bli intressant att se om det minskar skillnaden mellan portarna av olika storlek när det blir rätt.

Jag vet att jag reagerade på hur brant det såg ut från början, men när man ser det tillräckligt många gånger så blir det de normala.

Portarna påverkade varandra oväntat mycket när jag försökte simulera två portar samtidigt, så de sista timmarna datorn arbetat när jag var borta är ganska bortslösat. Annars blir det helt symmetriskt.

Men om jag tolkar dig rätt så skall även portens längd skalas med höjden precis som jag gjort?

Screenshot from 2026-03-02 23-08-18.png (443.74 KiB) Visad 429 gånger

[Calleberg]

Det bör även observeras att den tokoptimerade formen har ett mynningshöjd/konstanthöjd-förhållande om 4:1. Det ser vid närmare anblick inte ut som att så är fallet ovan.

Vad betyder det på Svenska? Konstanthöjd är inte ett begrepp jag är bekant med, och goggelmaskinen har problem med sär skrivning och pratar om Flygplan och Nötkreatur...

[Tank]

Det som benämns 56,52 till höger på bilden ovan.

[petersteindl]

Det bör även observeras att den tokoptimerade formen har ett mynningshöjd/konstanthöjd-förhållande om 4:1. Det ser vid närmare anblick inte ut som att så är fallet ovan.

Vad betyder det på Svenska? Konstanthöjd är inte ett begrepp jag är bekant med, och goggelmaskinen har problem med sär skrivning och pratar om Flygplan och Nötkreatur...

Om du tittar på bilden strax ovan så är höjden i slitsporten = 56,52. Det är i den delen som höjden är konstant.

Där porten når mynningen expanderar höjden. Expansionen skall då bli 4 ggr 56,52 = 226,08.
Så har jag förstått saken. Då är frågan hur den krökta linjen skall se ut däremellan. I exponentialhorn är den krökta linjen exponentiell. Så kan den vara i början i detta fall men inte mot slutet och jag kan tänka mig att det går en gräns vid 45 grader och därefter sker övergången till 90 grader snabbare d v s på kortare sträcka.

[Neuhausen]

Jag ser förenklat expansionen som två delar. En del som långsamt skall låta arean öka för att låta farten sjunka på den snabba luften som passerar ut ur porten. Formen är anpassad för att försöka få luften att hänga kvar vid väggen vid så hög fart som möjligt. När det inte längre går så börjar det strömma rakt ut ur porten, då finns ändå fördelen att alltför snabb luft inte strömmar förbi ett skarpt avslut på porten.

Den yttre delen behöver också formas för att luft skall kunna strömma in i porten längs ytterkanten utan att skapa problem.

Det jag är mest intresserad av är hur det ser ut när portarna pressas hårt. Den uppdaterade geometrin ser ut att ha gjort tydlig skillnad när jag tittar på de färgglada bilderna från nattens simulering av en uppdaterad 30mm port. Men jag får titta på det mer noga senare.

[Calleberg]

Det bör även observeras att den tokoptimerade formen har ett mynningshöjd/konstanthöjd-förhållande om 4:1. Det ser vid närmare anblick inte ut som att så är fallet ovan.

Vad betyder det på Svenska? Konstanthöjd är inte ett begrepp jag är bekant med, och goggelmaskinen har problem med sär skrivning och pratar om Flygplan och Nötkreatur...

Om du tittar på bilden strax ovan så är höjden i slitsporten = 56,52. Det är i den delen som höjden är konstant.

Där porten når mynningen expanderar höjden. Expansionen skall då bli 4 ggr 56,52 = 226,08.
Så har jag förstått saken. Då är frågan hur den krökta linjen skall se ut däremellan. I exponentialhorn är den krökta linjen exponentiell. Så kan den vara i början i detta fall men inte mot slutet och jag kan tänka mig att det går en gräns vid 45 grader och därefter sker övergången till 90 grader snabbare d v s på kortare sträcka.

Tackar ödmjukast för förklaringen.

[Calleberg]

Det som benämns 56,52 till höger på bilden ovan.

Det var ju Enkelt.. Den del av porten där höjden är konstant alltså, i de allra,allra flesta fall även portens minsta höjd.

[petersteindl]

Jag ser förenklat expansionen som två delar. En del som långsamt skall låta arean öka för att låta farten sjunka på den snabba luften som passerar ut ur porten. Formen är anpassad för att försöka få luften att hänga kvar vid väggen vid så hög fart som möjligt. När det inte längre går så börjar det strömma rakt ut ur porten, då finns ändå fördelen att alltför snabb luft inte strömmar förbi ett skarpt avslut på porten.

Den yttre delen behöver också formas för att luft skall kunna strömma in i porten längs ytterkanten utan att skapa problem.

Det jag är mest intresserad av är hur det ser ut när portarna pressas hårt. Den uppdaterade geometrin ser ut att ha gjort tydlig skillnad när jag tittar på de färgglada bilderna från nattens simulering av en uppdaterad 30mm port. Men jag får titta på det mer noga senare.

Vid simuleringar på horn och waveguides som vi gjorde för kanske 8 år sedan så är det skillnaden mellan den akustiska impedansen i hornet gentemot luftens karakteristiska impedans utanför. D v s det är ett problem som uppstår i mynningen till fri luft. I det här fallet är det ett rör eller en slits. Den expanderande delen vid mynningen fungerar som en slags transformator mellan ljudtryck och partikelhastighet. Skillnaden gentemot ett horn för exempelvis mellanregister är att våglängden är extremt lång i det här fallet, d v s 10-15 meter. Det är alltså exempelvis avståndet från från 1a positiv peak till nästa positiv peak. Detta avstånd ligger även inom rummets stående vågor mellan begränsningsytorna. Detta i sin tur påverkar akustiska impedanser rejält. Ta t.ex. ungefär 25 Hz avstämningsfrekvens och en slits som är 0,5 meter lång.
Då är det ungefär 15 meter från peak till peak på ljudvågen. Luftpartiklarna skall alltså förpassas fram och tillbaka för 1 våglängd enligt vågrörelseteori. Då är delar av vågen i slitsen och andra delar av samma våglängd i princip långt utanför d v s hos grannen bortom grannen. Då måste man kanske förenkla till fri luft utan väggar. Även detta är extremt svårt eftersom turbulens inträffar i mynningen d v s i området från akustisk impedans till karakteristisk impedans, och då gäller inte Eulers vanliga matematik och vågekvationen som vanligt normalt. Det är inte att betraktas som ett linjärt system. Med väggar och begränsningsytor och akustiska impedanser så har vi den hine i bakgrunden skrattandes. Då får I-or eller lilltroll ta på sig hjälmen och ta fram svärdet och skölden.

Luftens rörelse så som elastiskt medium är alltså på generellt sätt principiellt sett mer komplicerat än Einsteins ekvationer eller Heisenbergs. Det finns fler frihetsgrader. Minns jag rätt är det en rörelse i 16 eller kanske 18 dimensioner inom tensorkalkylens underbara värld applicerat på Navier-Stokes ekvationer, och då kommer rotation och skjuvning in i bilden + allehanda linjära och imaginära olinjäriteter. Egentligen hade Helmholz på 18-hundratalet en kunskapsnivå som var ganska anmärkningsvärd.

[I-or]

Jag ser förenklat expansionen som två delar. En del som långsamt skall låta arean öka för att låta farten sjunka på den snabba luften som passerar ut ur porten. Formen är anpassad för att försöka få luften att hänga kvar vid väggen vid så hög fart som möjligt. När det inte längre går så börjar det strömma rakt ut ur porten, då finns ändå fördelen att alltför snabb luft inte strömmar förbi ett skarpt avslut på porten.

Den yttre delen behöver också formas för att luft skall kunna strömma in i porten längs ytterkanten utan att skapa problem.

Det jag är mest intresserad av är hur det ser ut när portarna pressas hårt. Den uppdaterade geometrin ser ut att ha gjort tydlig skillnad när jag tittar på de färgglada bilderna från nattens simulering av en uppdaterad 30mm port. Men jag får titta på det mer noga senare.

Mja, vid beräkningen av den optimala form som presenteras ovan undviker man helt och hållet att befatta sig med den läskiga turbulensen i sig. Turbulensberäkningar blir sällan tillräckligt noggranna och kräver CFD, där formoptimering blir mycket svårhanterlig av numeriska skäl. Brutala metoder bör alltid sparas tills de eleganta metoderna inte längre räcker till.

Den elegante ingenjören utnyttjar istället den s.k. Helmholtz-ekvationen (frekvensplansmotsvarigheten till vågekvationen) som till skillnad från Navier Stokes ekvationer, vilka utnyttjas i CFD-beräkningar, är likartad men förenklad via linjärisering och rotationsfrihet. Beräkningen utförs alltså akustiskt, eller laminärt i strömningsdynamiska termer, och genom att skapa en form som i mynningen ger i det närmaste helt konstant axiell partikelhastighet över tvärsnittet minimerar man risken för rotation av flödet, d.v.s. turbulens.

När flödet ändå slutligen uppnår tillräckligt hög partikel-/strömningshastighet för att virvelavlösning ska uppstå så är formen nog inte särskilt mycket bättre än andra former, men omslaget till turbulent strömning sker alltså vid högre hastighet.

Simuleringar av denna typ gör dessutom ingen skillnad mellan in- och utloppfas, men den med denna metod framtagna optimala formen har både mät- och lyssningsmässigt visat sig ge minst oljud för en given strömningshastighet.

[paa]

Om man tittar på en jetmotor så ser man att framtill är det stora radier runt intaget men i bakänden där gaserna går ut är det nästan raka rör utan radier, möjligen bara en svag konisk form. Men när luften ska röra sig åt båda hållen i båda ändarna på en port så handlar de om kompromisser. En port ska ju kunna hantera små medel och höga hastigheter, och det kan i sig kräva olika lösningar för minsta motstånd resp lägsta brus. Tokoptimerad är nog ett bra ord. Fulländad är ett annat begrepp.

[petersteindl]

Om man tittar på en jetmotor så ser man att framtill är det stora radier runt intaget men i bakänden där gaserna går ut är det nästan raka rör utan radier, möjligen bara en svag konisk form.

Men när luften ska röra sig åt båda hållen i båda ändarna på en port så handlar de om kompromisser. En port ska ju kunna hantera små medel och höga hastigheter, och det kan i sig kräva olika lösningar för minsta motstånd resp lägsta brus. Tokoptimerad är nog ett bra ord. Fulländad är ett annat begrepp.

En jetmotor måste fungera som den gör. Det finns fler anledningar. Där skall luft flyttas utan att vara vågrörelse. Som en högtryckspruta som förflyttar luftmolekyler från alstraren och bortåt i 1 och endast 1 riktning.
Det är allt annat än vågrörelse, där partiklarna skall återgå till deras ursprungsposition. En annan sak är att man troligtvis vill ha laminär strömning vid utloppet för att kunna bibehålla maximalt energiflöde för transport av flygplanet. Dessutom har alstraren en hög fart i en riktning som är vektorn åt motsatta hållet som luftutflödet. Hastighetsskillnaden är stor.

I en basreflexport är det helt annorlunda förutsättningar vid vågrörelse. Personligen tror jag att det möjligen skulle kunna gå att optimera lite mera. Det är en uppgift jag i så fall med varm hand skulle överlämna till I-or för simulering.

Jag tror inte det handlar om minsta motstånd. Den karakteristiska impedansen finns där. Då tror jag det handlar om minsta motståndsskillnad eller snarast, minsta impedansskillnad vid portens utlopp mot luften där karakteristisk impedans råder och det kan vara så att det är helt olika för impedansen inuti lådan kontra utanför lådan.