Det beror på att du ju inte talar om och tänker i termer av vad som händer, utan bara om vad du upplever.
Och att fönster i förekommande fall kan förbättra upplevelsen är ju heller ingen märklighet. Frågan vem som helst med glasögon så får du se.
Personligen har jag dock svårt att förstå vad det är som gör att så många "vill att rörförstärkare skall vara något entydigt", upplevelsemässigt. Olika rörförstärkare låter inte alls likadant.
Studerar man en massa olika rörförstärkare blindt så finner man att de skiljer sig åt från varandra - massor. Det är inte alls likadana, och man finner även att det inte nädvändigtvis med lätthet gör att skilja mellan transistor- och rörförstärkare, inte om man studerar ett rikt utbud vill säga.
Men ser man dem när man spelar på dem så tycker de flesta att de låter på ett rätt så entydigt, eller i varje fall besläktat sätt, och om det är något som lyssnaren tycker är bra eller dåligt tycks ofta bero till stor del på vilka förutfattade meningar man har. Vid blind lyssning blir nästan alla lyssnare mycket försiktigare med vad de tycker om det de hör, för plötsligt har de bara just det de hör att hänga upp sin uppfattning på. Det är jobbigt för många, när skillnaderna plötsligt blir mycket mindre än man var övertygad om att de är...
BosseS skrev:Det här var lite smått roligt om man klipper o klistrar lite (ursäkta).
IngOehman skrev:Men är det verkligen så obegripligt?
Är det inte lite som att man vill gå längre än att putsa fönsterrutan - genom att helt sonika försöka ta bort den helt så att man kan titta ut obehindrat? Jag gillar att öppna fönster.
Att jämföra detta med att aldrig öppna fönstret utan bara köpa en massa obskyra glas att titta genom och jämföra med varandra, i jakten på det som ger "bäst upplevelse" av det man ser därbakom fönstret. Det kan man också göra, och det går väl bra det också.
Men är det lättare att förstå?
Missförstå mig inte, jag är ingen motståndare till att man kan tycka det är spännande att titta genom olika färgande glas och att jämföra dem med varandra, och kanske också blunda för chansen att titta hur det verkligen ser ut med fönstret öppet - men nog är Komoroks inställning ändå rätt så lätt att
förstå?
Jag tycker både idéerna är lätta att förstå. Typ lika lätta.
Vh, iö
IngOehman skrev:Nej, så är det verkligen inte.
Varken det ena eller det andra av det du påstår är sant.
Och vad i ordet "försöka" är svärt att förstå? Läs det jag skriver igen, och tolka inte in något annat än det jag faktiskt skriver.
Jag talar om vad man försöker åstadkomma, och om det verkligen är svårt att förstå vad det är som får någon att försöka det ena eller andra. Vad jag säger är att jag tycker det är lätt att förstå de flesta som har ett mål som de strävar efter.
Vh, iö
Vill minnas tidigare inlägg där IÖ känts sig missförstådd, men om man nu läser det första inlägget ordagrant och endast vad som står där - vad har färgade fönsterglas med hifi-förstärkare att göra???
Nä, det är meningen att man ska tolka inlägget...
Nej, det är verkligen INTE meningen att du skall tolka någonting - tvärtom!
Jag skriver ju tydligt "är det inte lite som att...". Det är alltså en liknelse. Och inte bara det - jag berättar att det är det till och med - så att du skall slippa tolka in någon annat än precis det jag skriver.
Ja, inte bara att du skall slippa, jag skrev det till och med så att du skall
förstå att du INTE skall tolka in något annat än det jag skrev. Bara läs det jag skriver.
Men bättre lycka nästa gång.
BosseS skrev:...och då håller jag faktiskt med. Rörförstärkare är som att spela med öppna fönster
Du säger att du "håller med", men du har ju inte ens förstått det jag skrivit. Du har tolkat själv och därför missförstått. Så går det lätt när man inte klarar att låta bli att tolka.
Jag har inte skrivit något alls om vad det är för förstärkare som släpper igenom signalen mera opåverkad, jag har bara skiljt på olika tankesätt, olika vägar att närma sig sitt mål. Det finns utmärkt transparenta rörförstärkare och det finns utmärkt transparenta transistorförstärkare. Även om du tror att du känner min uppfattning, så fråga istället. Det blir bara fel när du tolkar in något som jag inte skrivit (och sen kompletterar detta med larvig ironi, av sarkastiskt slag, alltså motsatsen till det du (felaktigt) tror att du vet att jag tycker). Jag förstår ju att du avsåg skapa ironisk humor, och det är ju bra att du försöker underhålla, men det blir inte så roligt när du helt missar målet.
Och för att fortsätta: Det finns även rejält färgande förstärkare både med rör och med transistorer. Jag har inte i det föregående inlägget tagit ställning för den ena eller andra aktiva komponenten. Du tror att jag har det, men det är ju bara för att du tolkar in saker som jag inte skrivit.
Men jag kan ta ställning till dessa saker nu, så du slipper tro en massa mera som inte stämmer:
MIN uppfattning är (och det finns flera delar av den) att man, eftersom ofärgande transistorförstärkare som regel är mycket billigare per watt, ofta (men inte nödvändigtvis alltid, det beror på) gör klokt i att välja en rimligt ofärgande transistorförstärkare om det är opåverkad signalpassage man vill ha.
Men det är också min uppfattning att ordentligt färgande transistorförstärkare alltsom ofta låter subjektivt dåligt. Rejält dåligt ibland till och med. Det är inga färgningar som är något att ha helt enkelt. Det finns dock rörförstärkare som påverkar musiksignalen rätt så mycket, men som i många fall gör det på ett sätt som man, i varje fall i förekommande fall, kan gilla.
Bara för att komplicera saken så finns det även samarbetssituationen med högtalaren att ta hänsyn till, och därför är det inte alltid så enkelt att definiera vad ofärgad betyder om inte gränssnitten mellan förstärkare och högtalare först definierats väldigt tydligt. Är det inte tydligt definierat så är det rimligt att alltid nöja sig med att betrakta summan av förstärkare och högtalare - och förstås rummet också som alltid har betydelse*.
Gränssnittet mellan försteg och slutsteg är mindre sällan oklart och därför hamnar klustringen på det viset.
Vh, iö
- - - - -
*Rummets betydelse är för mig av sådan betydelse att jag inte ens betraktar en högtalare som en enskildhet - alls. Jag betraktar en högtalare, alltid, tillsammans med BÅDE rummet de spelar och tillsammans med stereosystemet och människans sätt att höra. Talar då stereo. I andra fall är det ju de rådande fallen som gäller.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
jag "tror" det står ungefär 2000 timmar emot 12 timmar 
Rörbög