Vilket var/är det bästa musikdecenniet

[Erol]

Inspirerad av ett antal trådar där olika musikdecenniers braighet diskuteras skapar jag nu en omröstning. Tala gärna om vilket decennium du röstade på och hur gammal du är.

[Nattlorden]

80-talet. 37.

[CODY]

80-talet, 40

[shifts]

00-talet, 30.

[Pitts]

...80-talet men kunde lika gärna ha röstat på 60 eller 70-talet. Ålder 44 (snart 45)..

[L4]

-70, född 72.

[Britt-Gunnar]

2000-talet, 27

[Bill50x]

70-talet. 55.

/ B

[PekkaJohansson]

60-talet. 38.

Med vänlig hälsning

Pekka

[skeptikern73]

60-talet, 35. Väldigt jämt mellan 60 och 70 här...

[Tengil]

60,70,80,90,00 alla dessa decennier har ju massor med bra musik, men -70talet vinner för det var då som man gick igång ordentlig och började intressera sig på allvar, och jag är 42år.

Vh Christer

[phloam]

1980-90, årtiondet då synthesizern mognade som instrument, från att ha varit en experimentell plojgrej för en o annan pionjär till ett kraftfullt datorbaserat verktyg som möjliggjorde konstnärliga visioner som aldrig förr. (42 ca)


vadå flamebait!?

[FalloutBoy]

2000-talet, 30.

[Max_Headroom]

80-talet. 36.

Edit:
80-talet det ljuva
Som ett majackord på en DX 7:a

[Falkis]

70-talet, 24

[Poppen]

pop, rock soul tveklöst 70-talet.
Jazz 60 talet.
Men det skrevs massor av bra musik för Tin Pan Alley på 40-talet.

Popmusiken som är vår tids urbana folkmusik har stagnerat i sin utveckling precis som det vi kallar allmoge folkmusiken som fanns i slutet av 1800 talet fann sin slutliga for redan då.
Hur utveckla r man en Polska i dag ? ( blir det bättre av av att göra det i dödmetalutförande ? ) Och Chopin försökte göra kostmusik av det och lyckades väl ganska bra.

Det är med sådana jämförelser jag vågar påstå att popmusiken går inte utveckla mera man kan dock välja att blanda den med world musik etc. men dessslutliga form kommer nog inte att ändras precis som sjottis och sno och polska.

Exprimentlustan som fanns på 70-talet tycks ha gåt förlorad idag.
Titta på band som Led Zeppelin, Yes, Earth Wind & fire ( tidigt 70-tal),
Philly &% Family Stone.

Sådana bansd som hela tiden försökte spränga nya gränser finns inte idag.

På 60 -talet försökte Miles Davis uppfina ny musik ständigt.

Oasis gör det knappast. De plankar bara Beatles.

[phloam]

Exprimentlustan som fanns på 70-talet tycks ha gåt förlorad idag.
Titta på band som Led Zeppelin, Yes, Earth Wind & fire ( tidigt 70-tal),
Philly &% Family Stone.

Sådana bansd som hela tiden försökte spränga nya gränser finns inte idag.

Ah, då kan jag m.fl. glädja dig med att det visst finns/har funnits, men om jag får gissa med tanke på de exempel du ger så kanske inte du lyssnar på den typ av musik där det hänt mest på senare tid?

Men håller med om att många musikstilar i princip har "funnit sin form", speciellt om man talar vanlig populärmusik.

[Bill50x]

Exprimentlustan som fanns på 70-talet tycks ha gåt förlorad idag.
Titta på band som Led Zeppelin, Yes, Earth Wind & fire ( tidigt 70-tal),
Philly &% Family Stone.

Sådana band som hela tiden försökte spränga nya gränser finns inte idag.

Jodå, dom finns. Men drunknar i mängden. När Pink Floyd 1970 släppte sin Atom Heart Mother spelades titellåten (en hel skivsida - ca 23 minuter) i radion. Skulle det hända idag?

Då, på 70-talet, syntes och hördes banbrytande band. Dom var en väsentlig del av den musikaliska utvecklingen. Idag används musik på ett helt annat sätt och i otroligt mycket större mängder, så den "progressiva" musiken hamnar i skymundan. Men lyssna på Joanna Newsom som trakterar sin harpa på ett (i alla fall för mig) nytt sätt. Cocorosie är ett annat exempel.

/ B

[Max_Headroom]

Det enda nyskapande jag har hört på länge, vad jag kan komma på är Motion Trio.
Ananrs har det mesta redan gjorts, ofta på 80-talet. Men en del nytt har ju tillkommit sedan dess, t.ex. Drum 'n' Bass.
Hip Hopen har ju utvecklats från att vara politisk, kreativ och nyskapande (tidigt 80-tal) till att bli hyperkomersiell, töntig och fördummande.

Mycket av det som kommer nu nytt idag hade lika gärna kunnat komma ut på 70-talet eller ännu tiidgare. Kanske kan det också vara en orsak till minskad skivförsäljning: Det är helt enkelt inte speceillt spännande och intressant med den muzak som ges ut idag. Var finns dagens motsvarigheter till Art of Noice eller Gary Numan?

[phloam]

Var finns dagens motsvarigheter till Art of Noice eller Gary Numan?

Jag grubblar över detta ibland; nu hänger jag inte med alls idag men jag frågar mig t.ex. om det öht finns några gränser kvar att överskrida när artister som t.ex. Aphex Twin, Einsturzende, Download, Foetus, Autechre osv osv satt milstolpar långt ut i världsrymden redan för typ 10-15 år sedan. Det går liksom inte att göra mer extrem musik. Kanske musikuniversum nått sin yttersta gräns och "imploderar", man söker sig tillbaks till redan kända stilarter och försöker utveckla dem? Därav alla korsningar mellan musikstilar (ibland ganska krampartat imho).

Därför tycker jag 80 och även 90-talet var spännande eftersom det kanske var nånstans därefter som det nådde max och sedan "vände" nån gång 2000 ca.

Är det nån mer än jag som förresten tycker att 80-talsinfluenser i modern musik förekommer nu? (Feta synthbasgångar, ett visst sound, svårt att precisera, ett moderniserat 80talssound?) Kanske visar på min teori Snart når vi kanske tillbaks till 50....40.....30tal (argh) osv

[Bill50x]

... men jag frågar mig t.ex. om det öht finns några gränser kvar att överskrida när artister som t.ex. Aphex Twin, Einsturzende, Download, Foetus, Autechre osv osv satt milstolpar långt ut i världsrymden redan för typ 10-15 år sedan. Det går liksom inte att göra mer extrem musik.

Varför måste musiken utvecklas i extrem riktning? Rocken blev tyngre och tyngre och den "värsta" sorten kallas väl för typ death metal. Men rocken har ju utvecklats i många olika riktningar, symfonisk rock på 70-talet, punken i slutet på den eran, mycket mer synt under 80-talet osv. Numera influeras mycken musik av närliggande genrer men också helt väsensskilda. Rap´en tog tidigt till sig jazzen tex, jazzen har utvecklats mot att bli rockigare och tillfredsställa en publik som växt upp med just rock.

Ofta blir musiken mer komplex, men det betyder ju inte att den är mer extrem.

/ B

[phloam]

Ofta blir musiken mer komplex, men det betyder ju inte att den är mer extrem.

Nej precis, bra sagt, det är ungefär så jag menar också; att när musiken inte gärna kan vara nyskapande genom att bli mer extrem (eller komplicerad) till innehåll eller form eller användande av ny teknik, så får man gå en annan väg; man gör den stilmässigt mer komplex. Dvs. man blickar tillbaks och/eller blandar olika genrer, osv.

[IngOehman]

Svårt att välja mellan 60-, 70- och 00-talet.

Är 46.


Vh, iö

- - - - -

Fast 70-talet måste nog vinna. Det är ju liksom för 60-talet som Mahlers
femma är för fyran. Faktum är att 40-talet var en rätt suverän musik-
period det också.

[Max_Headroom]

Är det nån mer än jag som förresten tycker att 80-talsinfluenser i modern musik förekommer nu? (Feta synthbasgångar, ett visst sound, svårt att precisera, ett moderniserat 80talssound?) Kanske visar på min teori Snart når vi kanske tillbaks till 50....40.....30tal (argh) osv

Ja, visst gör det det! Och det har det gjort i flera år. Jag föredrar dock som det lät när det faktiskt var nytt. Men för kidsen som växer upp idga är det nytt. Vilka Gary Numan eller Vince Clarke är har dom ingen aning om.
Sedan hände det ju mycket under 80-talet med hårdrocken. Även omd et var pudelrocken som man fick höra i radio så utvecklades det mörkare och framför allt betydlgit mer avancerade saker på annat håll. En utveckling som pågick även under 90-talet. Nu går det inte att komma så mycket längre där heller utan att det blir en atonal, mullrande röra av alltihop.

Verkar mest vara gamla synthare här på faktiskt.se?

[phloam]

Jag föredrar dock som det lät när det faktiskt var nytt. Men för kidsen som växer upp idga är det nytt. Vilka Gary Numan eller Vince Clarke är har dom ingen aning om.

Generellt ja, samtidigt som jag misstänker att i vissa kretsar av unga musiker finns en viss avundsjuka över att de missade 80talet och att vill visa sin uppskattning och förståelse samt återskapa lite av känslan utan att plagiera

[Zeeall]

Blir nog 70-talet för mig, 21 år. Är stor fantast av tidig hårdrock och heavy metal.

[petersteindl]

60-talet och 00-talet dvs runt sekelskiftet och framåt d v s förra sekelskiftet 1900 alltså; Stravinskij, Debussy, Ravel och några till

54 bast

MvH
PS

[jari]

Är 53 år,så 70-talet gäller för mig.

[IngOehman]

Jag har två reflexioner på den här tråden såhär långt:

1. Att 60- och 70-talet är de största musicdecennierna tror jag är
svårt att komma ifrån. Det är ju liksom bara att lyssna på dem.

2. Är förvånad över att 90-talet renderat så få röster. För mig
kändes det ju trots allt som en väg tillbaka till musik, från det
mög som var 80-talet. Men kanske är det helt enkelt så, att det
är svårt att få fram något annat än "mest popularitet" från en
sådan här omröstning. Om t ex alla de som tycker att 60- och 70-
talen var bäst, tycker att 90-talet eller 00-talet var näst bäst, så
märks det ju inte alls i omröstningen, eftersom de redan har an-
vänt sin röst på ett annat årtionde. Kenpigt sådant här.


Sen har jag en fråga också:

Var skall man räkna övergångarna mellan årtiondena? Är det när
tiotals-siffran växlar, eller är det när musikstilarna gör sina tids-
typiska växlingar? Frågar bara på grund av att det senare brukar
ske några (tre oftast) år in på varje årtionde.

Det gör att man kan få lite kluriga resultat om man specificerar
övergångarna till när tiotalssiffran växlar.

Räknar man 60-talet som 1964-1973, 70-talet som 1974-1983, 80-
talet som 1984-1993 o s v... så blir det mera musikstilsorienterat*,
och kanske tydligare.


Vh, iö

- - - - -

*Fast skall man vara riktigt noga så är kanske vissa "musikaliska
årtionden" 9 år långa, andra är 10, 11 eller kanske i något fall till
och med 12 år långa. Men man skall ju inte krångla till det mer än
nödvändligt (bara så mycket som är nödvändigt! ).

[Bill50x]

2. Är förvånad över att 90-talet renderat så få röster. För mig kändes det ju trots allt som en väg tillbaka till musik, från det mög som var 80-talet. Men kanske är det helt enkelt så, att det
är svårt att få fram något annat än "mest popularitet" från en sådan här omröstning. Om t ex alla de som tycker att 60- och 70-talen var bäst, tycker att 90-talet eller 00-talet var näst bäst, så märks det ju inte alls i omröstningen, eftersom de redan har använt sin röst på ett annat årtionde. Kenpigt sådant här.

Tror mer det behövs lite mer distans innan man kan bedöma sådana här saker. 90-talet, det är ju bara 10-15 år sedan

/ B

[Jansson]

70-talet så klart för då var jag ung och vacker!
Nu är jag 47 å inte lika ung och möjligtvis inte lika vacker som då.

/Gunnar

[verdad]

70-talet. Tycker det är svårt att komma förbi det. Över 40, men inte mycket.

[phloam]

Jag tycker, i eftertankens kranka blekhet att:

I denna tråden är det kanske lämpligt att sig till årtionden eftersom det handlar om vilket _årtionde_ man tycker är bäst musikaliskt sett (inte vilken period en viss favoritmusikstil hade sin storhetstid, vilket ju kan spänna över tiotalsgränserna).

Man borde helt enkelt identifiera vad ens favoritmusik kallas för och tala om den, istället för det förvirrande "??-talsmusiken" - oavsett hur man räknar, speciellt då alla inte räknar/tänker på samma sätt.

Exempel: Bättre att specificera att man t.ex. gillade New Romantic-vågen eller den tidiga Glamrocken (gärna kompletterat med tidsperiod räknat i år, ej decennier) om det nu är det man personligen menar med "bra 80talsmusik".

"80-talsmusik" bör för tydlighetens skull reserveras för den musik som just kom fram mellan 1980 och 1990 och inget annat, även om man enligt ovan kan se andra mönster utanför dessa gränser. Men då är det nog bättre att tala om vilken typ av musik man avser och namnge den, för att undvika missförstånd.

I princip håller jag dock med om att man ofta kan se återkommande tendenser över årtiondegränserna, men då man talar om dessa så bör man kanske säga just "perioden 76-84" specifikt, för tydlighetens skull.

Just my 2 cents.

[RJohan]

Jazz var som bäst precis i hacket mellan 50 och 60-talen, populärmusik, alltså typ Frank Sinatra eller Dinah Washington, var också bäst då. Rockmusik (då, under några år kallad popmusik, allt för att förvirra) var bäst på slutat av 60-talet.

Så, då blir det 60-talet för mej. Fast inte 100% klockrent, det finns mycket annat som också är bra.

JohanR (IMHO, naturligtvis)

[Ronnie]

20 eller 30-talet kanske. 1720 till 1739 alltså.
Barockmusik

Är 32 år

[Magnuz]

60-talet, tror jag. Förutom rock/pop-explosionen också bra (och nyskapande) jazz, soul, folkrock etc. 70-talet innehöll också en hel del bra musik, men också massor av verkliga kalkoner som t.ex. hela discovågen, mycket av den sena "progressiva" rocken och en stor del av punken. 80-talet var nog i mina öron kanske lite bättre, så länge man aktade sig för den absoluta mittfåran och de värsta pudelrock- och synthexcesserna. 90-talet var ingen höjdare. De bra 80-talsbanden som fanns kvar (R.E.M., Metallica, U2 o.s.v.) började suga, eurodisco uppstod ( ) och med några få undantag var väl grungen inte så spännande heller. 2000-talet tycker jag egentligen det är för tidigt att uttala sig om ännu men kanske känns det som att det är för mycket retro.

[Pinnick]

90-talet drar jag till med då. Pantera, Dream Theater, Porcupine Tree, Flower Kings, Opeth m.fl började ju sina karriärer sent 80 tidigt 90-tal.
Jag började ju lyssna på musik när jag var 5-6 år kanske och fick min första LP 1983 när jag var 6,9 år gammal som var Kiss "Lick it up". Jag lyssnade ju mest på hårdrock hela 80-talet men kan inte direkt säga tt jag lyssnar så mycket på 80-tals musik längre. Iron Maiden, Queensryche och sånt därnt är okej .. men jag lyssnar sällan på sånt. 80-talet känns inte riktigt intressant. 70-talets Rainbow och Purple är ju isf mer intressant.
Under 00-talet så har ju 90-tals banden fortsatt men det är ändå 90-talsband (om man kan säga så om de som började under 90-talet) som snurrar allra flitigast i min spelare. Hm vad hände egentligen i rock/metalgenren under 00-talet? Slipknot t.ex. och annan nu-metal och gothrock som inte är min grej.

Det är intressant att läsa övrigas inlägg och vad för musik som folk har hittat och lagt märke till under varje årtionde.

edit: slutet av 80 och början av 90-talet var väl då den nya progrockvågen drog igång igen med Dream Theater som största namnet. Dessa är väl enligt dem själva influerade av band som Rush, Yes, Gentle Giant, Marillion m.fl. Vad nu progrock är? Enligt Steven Wilson (PT) så är det en musikstil där man tar använder ny teknik och förändrar soundet hela tiden.

hejhej

[Ceder]

70-talet (60 talet låg bra till också)

Varför? all pop och rock efter det är bara upprepningar.. band som Deep Purple (och andra) skapade något nytt! (heavy)

dessutom var funk och soul var på top!

Fast helst hade jag röstat på 1967 - 1977

EDIT: är 34 år

//Ceder

[phloam]

För att inte skriva skit i "annan" tråd....


Jag påstår helt fräckt att det är en hel massa tyckande i denna tråd, vilket ju är helt ok. Dock menar jag att jag hittils är den ende som lagt fram ett skäl till att mitt favoritårtionde skulle vara "bättre" (suck) än andra, dvs framväxten och etablerandet av ett helt nytt sorts instrument - synth + dator...!

Enda rivalen skulle väl vara elgitarren (när kom den fram ordentligt egentligen?), medges

[IngOehman]

Njae...

Synthen kom fram på 60-talet, och de användes massor då och under
hela 70-talet.

Men det var först på 80-talet som man började lära sig att missbruka
dem på de mest sliskiga sätt, och göra en massa halvdansbandsaktig
eller schlagerbetonad "synth-musik" med dem. Och detta mög slog i
princip ut alla progrssiv pop, och började således totalt dominera hela
musiklivet, på ett sätt som inte existerat före 80-talet. Det vill säga...
det är ju inte riktigt sant för det fanns det ju de som spelade pudelrock
också...

Jag tror huvudproblemet var att man på samma gång som musikens
genre-mångfald stympades (i synnerhet i media), så gjorde man sig av
med allt det progressiva från 60- och 70-talens pop/rock/punk-musik.


Själva musiken "togs liksom bort från musiken". Hmmm, undrar om det
är någon som försod det där...


Vad jag säger är ju egentligen bara att musiken är inuti och ytan är
utanpå. Problemet med 80-talet var inte att ytan ändrades, utan att
innanverket gjorde det, stympades närmare bestämt.


Vh, iö

[phloam]

Njae...

Synthen kom fram på 60-talet, och de användes massor då och under
hela 70-talet.

Men det var först på 80-talet som man började lära sig att missbruka
dem på de mest sliskiga sätt, och göra en massa halvdansbandsaktig
eller schlagerbetonad "synth-musik" med dem. Och detta mög slog i
princip ut alla progrssiv pop, och började således totalt dominera hela
musiklivet, på ett sätt som inte existerat före 80-talet. Det vill säga...
det är ju inte riktigt sant för det fanns det ju de som spelade pudelrock
också...

Ah, lite tuggmotstånd!

Alltså - visst gjordes det en massa bra och spännande saker med synthar före 1980, men jag syftar mer på den senare tiden då synthen blev mer etablerad som instrument, mer användbar för alla, och inte minst började smälta ihop med den moderna datorn (som ju före/kring 1980 inte direkt kan sägas ha utgjort mer än en enkel styranordning för synthen) med ett gränssnitt som inte bara tekniker förstod sig på.

Någonstans (vill inte gissa exakt årtal) blev ju datorn så kraftfull och lättanvänd att synthen i princip blev ett tillägg till datorn, istället för tvärtom. Nu kan man göra _allt_ i datorn.

Den här snabbt accelererade utvecklingen har inte någon motsvarighet någonstans i musikhistorien vad jag kan se.

Men, det där med datorn kanske snarare hör till 90talet, främst menar jag att själva synthens ökade användbarhet, prestanda, överkomlighet osv ledde till en kreativ våg under perioden 1980-90 som var ganska speciell.


Sen undrar jag om du kan ge några typexempel på det "mög" du tänker på? Annars kan jag nog inte relatera till vad du menar riktigt.

[IngOehman]

Howard Jones?

[grannilsson]

Hallå !

Jag är sjukt svag för 70-tals musik
men det började ju egentligen på senare tid av 60-talet.

Är 45 år, snart 46.

Vh Göran Nilsson

[soundbrigade]

Jag kryssade för 70-talet (är 55 själv). Mycket musik jag lyssnar på idag (och då) var typiskt 70-talsmusik, även, vilket redan påpekats, mycket spirade redan på 60-talet. Flower Power och den psychedeliska musiken är ju typiskt 67 - .
Mycket av ny musik jag stött på idag har väldigt mycket gemensamt med 70-talsrocken.

[IngOehman]

En intressant sak är, tycker jag, att till och med melodifestivabidragen
var musik ända fram till det musikaliska 80-talets inträde. Tycker jag,
igen.

Det var som om musiken förlorade sig själ några år in på 80-talet, för
att inte börja få den tillbaka förrän 15-20 år senare.

Men på melodifestivalen kommer den goda musiken nog att lysa med
sin frånvaro länge till. I varje fall nästan. Det finns ju alltid några del-
tagare / bidragsgivare som inte förstått att melodifestivalbidrag skall
vara dålig dur-trallvänlig dum-schlager, alltså musik för alla dem som
egentligen inte tycker om musik...

Lika dum ide som vin för människor som inte tycker om vin...


Vh, iö

[Max_Headroom]

Howard Jones?

Vad är det för fel på Howard Jones nu plötsligt? Han var en av ytterst få som framförde sin verk på scen, live. Och då inte med något förinspelat band eller så.
Hans musik skiljer sig sig också en del rent arrgangemangsmässigt från det som vad som är brukligt inom pop. Läs om Jones på wikipedia så får du veta mer.
Dessutom hade han en föredömlig frisyr.

Jag kan förstå om du inte gillar Stock-Aitken-Waterman-produktioner, för det är liksom nåt helt annat, mer banalt.

[Max_Headroom]

Jag tror huvudproblemet var att man på samma gång som musikens
genre-mångfald stympades (i synnerhet i media), så gjorde man sig av
med allt det progressiva från 60- och 70-talens pop/rock/punk-musik.

Det gjordes ju massor av progresiv synthmusik på 80-talet. Vad säger du om Art of Noise, OMD, Cabaret Voltaire, Skinny Puppy eller AFX Twin? Även om vissa av dessa anävnde alla möjliga typer av instrunment.

[soundbrigade]

Det är inget bevis på IÖs synth-teori, men jag läste om en av mina favoritgrupper, Renaissance, att man mot slutet bara körde massa Yamaha-synthar för att simulera stråkorkestrar vilket drog ner den musikaliska kvaliteten. Gruppen tappade det mesta av musikalitet och originalitet den hade i början - och visst stämmer det.

Vi kan ju iofs alltid hitta undantag. This Mortal Coil kom i början av 90-talet. Robert Fripp, Brian Eno, David Sylvian producerar ju fortfarande spännande musik (men är alla barn av 70-talet).

[Max_Headroom]

Det är inget bevis på IÖs synth-teori, men jag läste om en av mina favoritgrupper, Renaissance, att man mot slutet bara körde massa Yamaha-synthar för att simulera stråkorkestrar vilket drog ner den musikaliska kvaliteten.

Det låter rimligt, om det var på 80-talet. DX7an kunde låta fantastiskt, framför allt väldigt annorlunda jämfört med alla analogsyntar. Analoggänget kom dock snart upp med nya grejjor med digitala oscilatorer med avacerade vågformer och envelop-genratorer som var lika branta och mer lika många, eller fler, justringspunkter som på DX7an.
DX7 och FM-syntes rent allämnt är svårt att förstås sig på och DX7an hade välförtjänt dåligt rykte som svårprogramerad (ja jag har provat och den är jobbig).
Min personliga favorit var Roland Jupiter 6 och senare super JX10. Båda låter riktigt fett och är enkla att ratta till justa ljud på.

Ville man simulera stråorkestrar på den tiden så var nog Synclavier eller Fairlight rätt väg att gå. Lyssna på "Ludwigs leksaks polka" av Benny Andersson. Helt gjort på Synclavier. Fräckt!

[soundbrigade]

Max, är du med i SAS? (inom ())

[CODY]

Hej,

Indelningen i årtionden är en smula missvisande och det är ingen kritik mor Erol.

Själv föreslår jag följande och förutsatt att vi håller oss inom området pop och rock.

Det musikaliska Femtiotalet tog slut ungefär 1965 (det Gyldene Året).

I samband med det Gyldene Året och några år därefter hände mycket, några exempel: Folksångaren Bob Dylan började spela elgitarr, blev kallad Judas.

Byrds gjorde 8 miles high med inspieration från coltrane och folk, Led Zep blandade blues med rock och gav ut två utmärkta skivor 1969, Stooges anförda av motowntrummisen Iggy började titta på hårdblues och gav 1969 ut den fulländade och själbetitlade debuten.

I wanna be your dog: http://www.youtube.com/watch?v=zjmLsSs0xDY

Beatles började titta öster och västerut med känt resultat (perioden mellan 1965 och 1973 kallas i fortsättningen ”sextiotalet”)

Det musikaliska sextiotalet tog slut ca 1973 (t ex Raw Power och Dark Side of the Moon). Och även om det fanns vissa artister som gjorde fina släpp, tex Bowie och Pink Floyd mellan 1973 och 1977/88 finns det inte mycket att hämta fram till ca 1977 – 1978 för den som tycker om musik. Perioden 1973 – 1977/78 kallas i fortsättningen ”Sjuttiotalet).

Sjuttiotalet bjöd alltså enligt mig på mycket få minnesvärda stunder. Man tänker på Emerson Lake Palmer och andra ”progressiva” supergrupper. Ointressant. Fyllt av omotiverat solospel.

1977 började det bli bra igen och Iggy gav ut lust for life. Det fanns punk också, en del var bra. Det kom ene reaktion med det trista. T ex kom Plastic letters med Blondie 1978, njut av detroit 442

http://www.youtube.com/watch?v=drNWjF7N3Rs

Och Accidents never happen:

http://www.youtube.com/watch?v=3yZZK_vC ... re=related

Här någonstans och med liknande artister tar Sjuttiotalet (äntligen) slut och Åttiotalet börjar och pågår till ca 1989 (fortsättningsvis ”Åttiotalet”). Det som enligt mig händer är att man tar ett nytt grepp och hittar tillbaka till låtskrivandet samt återigen liksom på Sextiotalet besöker andra genres. Man börjar också använda syntehizers mer allmänt. Dessa var tidigare ett form av experiment eller ”stråkmaskiner”. En annan fåra är att gitarrpopen kommer åter, man tänker på R.E.M., Cure, och Pixies, som gör musik där låtarna står på egna ben och kan spelas på akustik gitarr utan ytterligare pålägg etc. Indiepop blir ett fenomen, kanske mest arketypiskt utryckt genom Smiths. This Charming Man:

http://www.youtube.com/watch?v=kGnjrTkv1gs

Joy division, New Order och andra storheter från åttiotalet behöver inte nämnas.

Den som tycker perioden 1980 – 1990 är mög eller ointressant kan gotta sig åt följande:

Metallica 1982: http://www.youtube.com/watch?v=UX2jrWifKak

New order, ceremony

http://www.youtube.com/watch?v=MhNDKZmxRLM

U2 pride

http://www.youtube.com/watch?v=r8Pnlhs7 ... 1&index=20

detta kan jämföras med ELP Hoedown från 1973 (Sjuttiotalet). Snacka om mög! Kolla knarkarblicken @2.25!

http://www.youtube.com/watch?v=N0FuFfcCZiE

Slutligen, den som svepande avfärdar syntar som okänsliga och trista samt 80-talets låtbyggande som ointressant anbefalles en titt på Nobody’s diary med yazoo. En mycket bra komponerad låt där den något kalla klangen av synthen balanseras av Moyet’s varma röst. Ett konstverk, vars budskap går rakt in i hjärtat. Detta är ett arketypiskt exempel på åttiotalspop.

Nobody's diary 1983: http://www.youtube.com/watch?v=R_kzhvYZtQc

Ovanstående artister är ett urval gjort med hänsyn till att alla skall känna igen dem. Ingen är obskyr eller kräver specialkunskaper.

MVH/Cody

[sportbilsentusiasten]

Är 45 år, snart 46.

Ja det får vi hoppas

[sportbilsentusiasten]

Hur svårt kan det vara?
60talet är väl 1a jan 1960 till sista dec 69...är väl bara på faktiskt det ska bli debatt över man delar in det

[soundbrigade]

Det är väl det .... men å andra sidan, om nu musiken uppträtt som mer eller mindre avgränsade stilar skulle ju en indelning kunna göras efter "rådande stil". Jag undviker själv att säga att jag gillar 60-talsmusik eftersom folk förknippar det med den sunkiga rocken i decenniets början.

Det är inte lätt....

[Max_Headroom]

Max, är du med i SAS? (inom ())

Inte vad jag vet...

[soundbrigade]

Max, är du med i SAS? (inom ())

Inte vad jag vet...

Svenska AnalogSympatisörerna (svenskt analogt synthforum).

[Max_Headroom]

Max, är du med i SAS? (inom ())

Inte vad jag vet...

Svenska AnalogSympatisörerna (svenskt analogt synthforum).

Jaha, nej. Jag är inte med där.

[phloam]

Jag tror huvudproblemet var att man på samma gång som musikens
genre-mångfald stympades (i synnerhet i media), så gjorde man sig av
med allt det progressiva från 60- och 70-talens pop/rock/punk-musik.


Själva musiken "togs liksom bort från musiken". Hmmm, undrar om det
är någon som försod det där...


Vad jag säger är ju egentligen bara att musiken är inuti och ytan är
utanpå. Problemet med 80-talet var inte att ytan ändrades, utan att
innanverket gjorde det, stympades närmare bestämt.

Jag tror att det du ger uttryck för här är att du upplevde en tendens som var särskilt tydlig under senare 80tal - nämligen att musikscenen "skiktades" och kommersialiserades på ett helt nytt sätt.

Under sent 60- och 70-tal så var det helt enkelt i hög grad kommersiellt gångbart med progressiv, politiskt brännbar och t.o.m. psykedelisk musik. Superstjärnorna och svärmorsdrömmarna Beatles gjorde låtar om LSD och Bowie experimenterade med androgynitet, Kraftwerk kunde bli stora trots sin rätt extrema musik. Det var hippt att vara "konstig". Ända in på tidigt 80tal gällde detta, med t.ex. DAF (!) på hitlistorna tillsammans med en massa annan högkvalitativ nyskapande musik. New romance, synthpop osv. Kvalitet betalade sig fortfarande.

Sen hände något svårdefinierbart - ett vägval blev tvunget (kanske pga den ökande kommersialiseringen av media med reklam-tv och reklamradio? Kanske för att den musikaliska utvecklingen krävde det?) där artister med konstnärlig integritet och visioner gick "under jord" medan andra artister utforskade den nya uttalat kommersiella domänen.

För de lyssnare som följde med den nya "independent" eller avant garde-rörelsen ner till de mer obskyra nivåerna så var senare 80tal minst lika fantastiskt som någon annan period*. Men för alla andra så upplevde man nog snarare motsatsen - ytlighet, kommersialisering av värsta sort, osv.

Så Ingvar, det var inte musiken det var fel på, det var scenen som ändrades i grunden. Du hamnade kanske fel och lyssnade på fel musik helt enkelt Är det så kan jag förstå din reaktion gällande kvaliteten. Men det är oerhört fel att säga att "musiken efter ca 83 var mög" för det är bara halva sanningen.

* Jag minns, var det 86 nånting, när jag satt på nattöppet Mc Donalds i malmö efter en omtumlande och otrolig konsertupplevelse - Skinny Puppy i högform, Edward Ka-Spel solo som förband (bara det!!). Musik som man väntat en livstid på att få höra. Där satt man, och på radion spelades Roxette's nya hitlåt som skulle erövra världen. Kontrasten var total.

[phloam]

Perioden 1973 – 1977/78 kallas i fortsättningen ”Sjuttiotalet).

CODY, helt suverän verklighetsbeskrivning! Dock måste jag hålla på det jag skrev förut och puffa för att istället för "Sjuttiotalet" osv - kan man inte hitta på nån alternativ benämning??

Om vi slår alla våra kloka huvuden ihop så kanske vi kan komma på nåt riktigt bra; som ger rättvisa åt dessa perioder som vi nog alla kan vara överens om existerade och som du beskriver så väl

Perioder borde ha periodnamn - vadsomhelst är nästan bättre än "XX-talet" som bara blir mer förvirrande ju mer man talar om det, känns det som.

Kanske nåt i stil med "postpsykedeliska eran" eller "synthromantiska perioden"... "80talet" säger mig numera ingenting, musikmässigt sett, efter att ha debatterat det här

[CODY]

Perioden 1973 – 1977/78 kallas i fortsättningen ”Sjuttiotalet).

våra kloka huvuden ihop

Precis så gör vi! Du är klokast i musikfrågor på faktiskt! Jag återkommer.

[CatsupCat]

...beror på vad man gillar för genre.
För oss jazzfantomer så framstår nog (slutet av) 50-talet som höjdarepoken.

[Erik_AA]

Får bli 70-talet trots att jag inte ens var född då, finns verkligen hur mkt bra material som helst därifrån.

[phloam]

Ok alla som valt 70-talet, ge exempel på vad som var så jäkla bra då? Stilar, artister, låtar.... försök övertyga mig

[Erik_AA]

Kan ju spontant ge de två band jag lyssnar mest på just nu:

Queen, Roxy music.

[Bill50x]

Sex pistols, Kraftwerk, The Clash....

[CODY]

Sex pistols, Kraftwerk, The Clash....

Tillhör Åttiotalet.

[PekkaJohansson]

Du skämtar väl, Cody? Trodde du hade järnkoll på följande:

1977 - Never Mind the Bollocks, Here's the Sex Pistols

1970 - Tone Float (som Organisation)
1970 - Kraftwerk
1971 - Kraftwerk 2
1973 - Ralf und Florian
1974 - Autobahn
1975 - Radioaktivität
1977 - Trans Europa Express
1978 - Die Mensch-Maschine

1977 – The Clash (UK)
1978 – Give 'Em Enough Rope
1979 – The Clash (US)
1979 – London Calling

Genesis till och med 1974, Kraftwerk och delar av discovågen är för övrigt det jag helst lyssnar på från sjuttiotalet.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Bill50x]

Sex pistols, Kraftwerk, The Clash....

Tillhör Åttiotalet.

Kanske, men dom fanns faktiskt redan på 70-talet. Jag köpte en skiva med Kraftwerk igår (vit vinyl!) som är från 1973. Man Machine kom väl 1978 om jag inte missminner mig.

Sid Vicious i Sex Pistols dog -79 så han var knappast med på 80-talet....

The Clash var lite senare ja, men mästerverket London Calling kom -79.

/ B

Edit: Pekka har givetvis ännu mer koll...

[CODY]

Du skämtar väl, Cody?

Cody skämtar aldrig!

Genom att ange "Åttiotalet" med inledande versal ville jag markera att det är vad som på engelska kallas en defined term (se mitt inlägg ovan). Jag har alla Clashskivorna du nämner och de flesta Kraftwerkskivorna.

Jag menar att Åttiotalet börjar ca 1978 och fortsätter till ca 1987-88.

Sjuttiotalet pågår 1973 - 1978. Punken var en sorts till största delen outhärdlig prog (den svenska betydelsen). Kraftwerk var för exprimentiella för att få genomslag på Sjuttiotalet och uppskattades efter förtjänst först på Åttiotalet - Populärmusikens Postmodernistiska Period.

Om man för diskussionens skull godtar en kronologisk uppdelning, är det nog dött lopp mellan 1970 - och 1980-talen.

Eat yer self fitter!

MVH/Cody

[CODY]

men mästerverket London Calling kom -79.

Sandinista kom 1980. Efter Beatles White Album är detta den skiva som innehåller mest bra musik av alla skivor som finns.

Powderkeg!

MVH/Cody

[PekkaJohansson]

Sjuttiotalet pågår 1973 - 1978.

Intressant definition av ett decennium!

Med vänlig hälsning

Pekka

[soundbrigade]

King Crimson, Moody Blues, Yes, Renaissance - alla bra 70-tals- (och 60-tals) band.

[CODY]

Sjuttiotalet pågår 1973 - 1978.

Intressant definition av ett decennium!

Med vänlig hälsning

Pekka

Själv tycker jag att Sextiotalet börjar 1965 och pågår till 1973. Före 1965 pågick Femtiotalet eller rockmusikens spädbarnsperiod.

Det som händer 1978 hör Åttiotalet till.

Att använda decennier som indelning av musikaliska perioder ger inte ett tillfredställande resultat.

Realm Of Dusk (R.O.D.)

[CODY]

King Crimson, Moody Blues, Yes, Renaissance - alla bra 70-tals- (och 60-tals) band.

Håller med. Kan inte så mycket om dem om jag skall vara ärlig.

Cyber Insects/Cody

[PekkaJohansson]

Själv tycker jag att Sextiotalet börjar 1965 och pågår till 1973. Före 1965 pågick Femtiotalet eller rockmusikens spädbarnsperiod.

Det som händer 1978 hör Åttiotalet till.

Att använda decennier som indelning av musikaliska perioder ger inte ett tillfredställande resultat.

Jag envisas med att låta decennier förbli tioåriga perioder. Om vi testar att låta de musikaliska decennierna starta tre år efter de kalendariska får vi följande resultat:

Femtiotalet börjar 1953 efter Hank Williams död och med de olika embryona till rock'n'roll. Det fortsätter till tidigt 60-tal med artister som Dion, Roy Orbison, Gene Pitney och Elvis precis efter lumpen.

Sextiotalet, med dess musikaliska och samhälleliga omvälvningar, börjar 1963 med Beatlemania - detta årtal menar jag är oomtvistligt! Det fortsätter med Byrds, summer of love, psykedelika, symfonirock och en återgång till bluesbaserad rock.

Sjuttiotalet börjar 1973 när artister som Pink Floyd, Genesis, Yes, Purple, Zeppelin och Bowie tillsammans har omdefinierat rockmusiken. Egentligen inträder förstås förändringen tidigare - sjuttiotalet är möjligen något längre än tio år om vi måste vara så flexibla.

Åttiotalet börjar 1983 när den progressiva rocken i bred bemärkelse, punken och den första tidens new wave har ersatts av synthpop och heavy metal.

Det är förstås omöjligt att dra exakta gränser, men poängen är att resonemanget om musikaliska decennier håller rimligt väl.

Med vänlig hälsning

Pekka

[CODY]

Jag envisas med att låta decennier förbli tioåriga perioder. Om vi testar att låta de musikaliska decennierna starta tre år efter de kalendariska får vi...[ etc ]

Intressant!

Jag ser att du lägger till saker som hände i samhället etc. Själv tänker jag endast på hur musiken lät och vilken tidigare musik som influerade den.

Ser även att vi är ense om att Sjuttiotalet/1970-talet börjar 1973. Det råder konsensus

Jag tänker så här också: 1965 - 1973 = musikalisk innovation och lekfullhet, genreöverskriande kreativitet.

1973 - 1978: Stagnation, formbundet (enligt mig)

fr 1978 (ca): genreöverskridande och med fruktbara bakåtblickar till t ex Sextiotalet och Femtiotalet. En utveckling som är fruktbar och vars idéer står sig till ca 1988. Ett postmodernt projekt.

Dr. Faustus' Letter/Cody

[Max_Headroom]

Håll er till kalenderåret så slipper ni fundera på när olika tider började och slutade. En platta som kom 31a decmber 1979 är 70-tal. 1a januari 1980 80-tal. Enkelt. Alla har samma regler.

[Bill50x]

Håll er till kalenderåret så slipper ni fundera på när olika tider började och slutade. En platta som kom 31a decmber 1979 är 70-tal. 1a januari 1980 80-tal. Enkelt. Alla har samma regler.

Egentligen håller jag med dig. Musik som gavs ut, eller en grupps bästa/mest signifikativa musik utgivningsår. tycker jag speglar musikens hemvist. Kom en platta 1979 så är det en 70-talare.

Men samtidigt är det lite tekniker-fyrkantigt, eller säg advokat-bokstavstroget, om det passar bättre här på Faktiskt

Att knyta ihop musiken med vissa språng, såväl inom musiken som i samhället i övrigt, det har sina poänger. Men då kanske man inte ska tala om 70-talet utan om tex symfonirockeran istället?

/ B

[phloam]

Håll er till kalenderåret så slipper ni fundera på när olika tider började och slutade. En platta som kom 31a decmber 1979 är 70-tal. 1a januari 1980 80-tal. Enkelt. Alla har samma regler.

Egentligen håller jag med dig. Musik som gavs ut, eller en grupps bästa/mest signifikativa musik utgivningsår. tycker jag speglar musikens hemvist. Kom en platta 1979 så är det en 70-talare.

Men samtidigt är det lite tekniker-fyrkantigt, eller säg advokat-bokstavstroget, om det passar bättre här på Faktiskt

Att knyta ihop musiken med vissa språng, såväl inom musiken som i samhället i övrigt, det har sina poänger. Men då kanske man inte ska tala om 70-talet utan om tex symfonirockeran istället?

/ B

Håller med Max, och Bill. Vi har för dåliga ord för att beskriva det man egentligen menar med "80talsmusik" eller liknande. Men å andra sidan, vad sade man då? Vad kallade man Clash? Var inte det Punk? Vad var New Wave? New Romance? Tidiga Kraftwerk var ju inte långluggad "synthmusik" i bemärkelsen råsynth a la Frontline Assembly och Nitzer Ebb (som ju kallades "Body Music" f.ö.) eller Front 242 utan snarare, ja, vad? (Även om de naturligtvis passade in i synthfacket generellt sett.)

Jag tror (efter att ha fuskfluktat på wikipedia ) att ett mycket bättre namn för den där nyskapande konstiga musiken efter den rena punken, och just i tidssynk med slutet av 70- och tidiga 80-talet, är just.... New Wave! Både 70- och 80-talet innehölll en hel massa bra New Wave-musik (för att hitta ett samlingsnamn som rymmer just det där speciella "nya" som kom då) helt enkelt.

Nuförtiden tycks kanske denna term lite löjlig, och kanske greppar för mycket, men den är rätt bra ändå. För det var mycket kul som hände då!

Alltså: 80tal = anno 1980 - 89. Den där braiga 80talsmusiken som var på 70talet (gah!!) = New Wave. Alla på en gång, say after me: NEW WAVE *hurraaaa*

[phloam]

Pekka, CODY et al:

Känns tryggt med den kompetens ni uppvisar så nu ber jag om hjälp

I det ni skriver, vill jag bena ut/passa in (bl.a tidsmässigt) följande som jag möjligen ser som större strömningar musikledes:

rock 'n roll: Elvis och det där köret. Typ 50tal, kanske 60tal? Kan för lite.

psykedelia: Height Ashbury, Woodstock '68 och däromkring?

Proggressivt: Vad fan är detta?? Genesis eller Nationalteatern?? 70talsmörker?? Tidiga weirdo-Kraftwerk??

Punk: efter proggrörelsen, motreaktion yada yada, snart kommer....

....New Wave!!!: Sent 70tal, den nya kreativiteten, svårplacerade grupper som Talking Heads osvosv. PostPunk???

....som övergick i New Romance (Cure osv) tidiga 80talet. fram till 84 kanske. SYNTH!!!

Independent (things go underground!!) ? mitten 85 kanske och framåt i princip. Bra musik tar avstånd från populärmusik.

...som leder till förgreningar under mark; techno, acid, industri, och på den vägen är vi fortfarande.

Det intressantaste på sent 80 - början 90talet var ju neo-psykedeliska ravescenens stora framgångar... och fall med Goa-trams och rejv-kommisioner på senare 90tal. Technon överlever dock som sådan.

2000tal. Idol-uttagningar? Nostalgi för att överleva. Jag vet ingenting längre.

[soundbrigade]

Independent (things go underground!!) ? mitten 85 kanske och framåt i princip. Bra musik tar avstånd från populärmusik.

Är det såndan musik som kallas Indie-pop?
Jag trodde en gång att indie-pop var typ Monsoon, Quintessence och Sheila Chandra, tills jag kom på att det bara var skränig och gapig illa spelad, hastigt hopraffsad poprock av värsta slaget.

[Jansson]

Pekka, CODY et al:

Känns tryggt med den kompetens ni uppvisar så nu ber jag om hjälp

I det ni skriver, vill jag bena ut/passa in (bl.a tidsmässigt) följande som jag möjligen ser som större strömningar musikledes:

rock 'n roll: Elvis och det där köret. Typ 50tal, kanske 60tal? Kan för lite.

psykedelia: Height Ashbury, Woodstock '68 och däromkring?

Proggressivt: Vad fan är detta?? Genesis eller Nationalteatern?? 70talsmörker?? Tidiga weirdo-Kraftwerk??

Punk: efter proggrörelsen, motreaktion yada yada, snart kommer....

....New Wave!!!: Sent 70tal, den nya kreativiteten, svårplacerade grupper som Talking Heads osvosv. PostPunk???

....som övergick i New Romance (Cure osv) tidiga 80talet. fram till 84 kanske. SYNTH!!!

Independent (things go underground!!) ? mitten 85 kanske och framåt i princip. Bra musik tar avstånd från populärmusik.

...som leder till förgreningar under mark; techno, acid, industri, och på den vägen är vi fortfarande.

Det intressantaste på sent 80 - början 90talet var ju neo-psykedeliska ravescenens stora framgångar... och fall med Goa-trams och rejv-kommisioner på senare 90tal. Technon överlever dock som sådan.

2000tal. Idol-uttagningar? Nostalgi för att överleva. Jag vet ingenting längre.

Fast jag tror att det är skivbolagen, "branschens", sätt att kategorisera musik.

Jag har för mig att tex Television, Ramones, Blondie, Talking heads, Patti Smith var "New wave". Bara för att få in dom i nåt sorts fack.
Sen skulle tex Clash vara punk osv.

För egentligen finns det ju fantastisk, banbrytande viktig, excellent, mycket bra, bra, medelmåttig eller kanske dålig eller meningslös musik etc etc .

Personligen skiter jag i vilket fack musiken placeras i eller vad man väljer att kalla den. Den får ha vilken form som helst bara den innehåller något som ger den kvalitet.

Kommer ihåg en reklam från tiden för släppet av "heroes" där det stod ungefärligen:

" there´s new wave, there´s no wave and there´s David Bowie"

Dessutom protesterar jag mot att 70-talet skulle bara vara 73-77!

[phloam]

Kommer ihåg en reklam från tiden för släppet av "heroes" där det stod ungefärligen:

" there´s new wave, there´s no wave and there´s David Bowie"

Håller med - och samtidigt så är det ju bra att det finns ett så "kan betyda vadsomhelst" -namn som New Wave att ta till

Så många olika bra grupper som du säger - men det är väl ändå bättre att säga "New Wave" än "80-talsmusik". NW antyder åtminstone en ny kreativitet och är inte tidsmässigt missvisande...!

Förresten vad var "No Wave" nu igen, minns vagt...

[CODY]

Sextiotalet, med dess musikaliska och samhälleliga omvälvningar, börjar 1963 med Beatlemania - detta årtal menar jag är oomtvistligt!

Delar din iakttagelse reservationslöst. Om man med beatlemania menar Beatles som företeelse. Om man däremot menar musikaliskt är 1965 en långt bättre brytpunkt. Det var då man gjorde något mer eget -musikaliskt.

Sitter och tittar på min kopia av Rolled Gold. Fram till 1965 gör stones covers på Chuck Berry. Beatles gör - i och för sig smittande bra - popmusik och Mersey beat samt en och annan Chucken cover. Det är 1965 det händer. Satisfaction, 8 miles high, Norwegian Wood. Detta eskalerar och 1966 tar Beatles fram sitaren och Stones gör Paint it black.

Hot Runes!/Cody

[Jansson]

Kommer ihåg en reklam från tiden för släppet av "heroes" där det stod ungefärligen:

" there´s new wave, there´s no wave and there´s David Bowie"

Håller med - och samtidigt så är det ju bra att det finns ett så "kan betyda vadsomhelst" -namn som New Wave att ta till

Så många olika bra grupper som du säger - men det är väl ändå bättre att säga "New Wave" än "80-talsmusik". NW antyder åtminstone en ny kreativitet och är inte tidsmässigt missvisande...!

Förresten vad var "No Wave" nu igen, minns vagt...

Fast jag kom sen på att det stod: there´s old wave, there´s new wave, and there´s David Bowie.

Som sagt jag har lite dåligt minne ibland ......

"No wave", var det inte Sonic Youth som las i det facket. 90-tal?
fast de kanske skapade begreppet själva?. Minns inte.

Håller fullt med om att new wave är ett bättre begrepp än typ "80 -tals musik"
Absolut.
Men bara inom nya vågen fanns ju band som inte lät speciellt lika eller inte alltid hade något direkt gemensamt i sin lyrik.

[Magnuz]

Vi kanske helt enkelt kommer fram till att det är rätt meningslöst att kategorisera musik utifrån godtyckliga (ja, decennierna är godtyckliga - man kunde ju lätt tänka sig att hela tideräkningen försköts t.ex. tre år) tioårsperioder. Det är illa nog med genreindelning...

[CODY]

Vi kanske helt enkelt kommer fram till att det är rätt meningslöst att kategorisera musik

Har tänkt mycket på detta. För mig känns det meningsfullt att kategorisera enligt följande:

Sextiotalet = 1965 - 1975
Åttiotalet = 1975 - 1985

Startpunkten på Sextiotalet har redogjorts fär ovan. 1975 var definitivt det sista året då det rent allmänt gjorde nyskapande populärmusik. Åren därefter fram till 1978 får av godhet ingå i Åttiotalet. Ca 1985 slutar New Order och Depeche Mode att dansa, U2 blir pretentiösa, Smiths har redan gjort sitt statement och många artister från början av Åttiotalet tappar kreativ fart (Cosetllo, t ex)

Fördelen med denna kategorisering är att man undviker Sjuttiotalet som kategori och den enda musik som var unik för det kronologiska sjuttiotalet kan glömmas och gömmas i Sextiotalet och Åttiotalet. Det är bäst så. För alla.

Synpunkter?

New Big Prinz/Cody

[IngOehman]

Varför måste musiken utvecklas i extrem riktning? Rocken blev tyngre och tyngre och den "värsta" sorten kallas väl för typ death metal. Men rocken har ju utvecklats i många olika riktningar, symfonisk rock på 70-talet, punken i slutet på den eran, mycket mer synt under 80-talet osv...

...Ofta blir musiken mer komplex, men det betyder ju inte att den är mer extrem.

Håller med om i princip allt det där, men menar nog att hårdrocken (den
lilla som fanns) på 70-talet utvecklades till pudelrock och metall, men att
punken snarare kom ur den progressiva pop-musilen (Kaliforniska Sparks
och liknande, men framförallt europeisk progressiv pop).

Den som levde och minns, minns att det största fiendeskapet rådde
mellan punkarna och den bilburna ungdomen, som lyssnade på rock.
Punken var en sorts anarki-pop, medan rocken var öl- och fest. Fast
punkarna festade förstås ändå.

(Några år in på 80-talet (när det musikaliska 80-talet började på allvar)
hände dock något mycket märkligt, för då började hårdrockarna hata
syntare, istället för punkare, den absoluta motsatsen alltså, kind of...)


Faktum är att 70-talets pop-musik influerade nästan all senare musik*.
En stor del av rockmusiken på 80-talet var noh mera influerad av pop-
band som City Boy och Queen, än av samtida 70-talshårdrocken.

Fast allt beror ju på vad man sorterar som vad.

Med amerikansk terminologi är ju till och med Beatles "Rock". Pop-beg-
reppet är ju inte en musikgenre där, utan mera något som berättar om
var och hur mycket musiken spelas.


Vh, iö

- - - - -

*Fast nog inte mycker när det gäller hiphop/rap:en, som dock till skill-
nad från vad många tror i Sverige idag, kom fram i mitten av 70-talet i
USA. Att den började smyga sig in i det europeiska musiklivet först 10
år senare beror nog mest på att radiobolagens musikmäniskor helt
enkelt inte fattade vad som hände i USA, eller att de fattade hur dåligt
det var. Attityd istället för musik.

Hiphopens utveckling till att bli musik och inte bara attityd och poesi fick
enligt mitt förfarande inte fart förrän på 00-talet! Och då influerat av...

Popmusiken!

[Max_Headroom]

*Fast nog inte mycker när det gäller hiphop/rap:en, som dock till skill-
nad från vad många tror i Sverige idag, kom fram i mitten av 70-talet i
USA. Att den började smyga sig in i det europeiska musiklivet först 10
år senare beror nog mest på att radiobolagens musikmäniskor helt
enkelt inte fattade vad som hände i USA, eller att de fattade hur dåligt
det var. Attityd istället för musik.

Hiphopens utveckling till att bli musik och inte bara attityd och poesi fick
enligt mitt förfarande inte fart förrän på 00-talet! Och då influerat av...

Popmusiken!

Såg på TV om en av Hip Hopens pionjärer. Som var med på 70-talet. Han spelade på ett elpiano och sjöng/rappade. Lät totlat annorlunda än det mökk som hip hopen skitit ut sedan mitten på 80-talet.
Jag vill mena att hip hopen kom till europa när den redan börjat komersialiserats i USA.

Jag har en hyllnings/samlingsskiva med Malcom McLaren. Där är det lite interjuver med också och han berättar om när han var i New York och av en slump träffade på Africa Bambata och bliv inbjuden till Hip Hop-fest. Det här måste ha varit 1981 eller nåt sånt. Kul att lyssna på och McLaren fick insperation till albumet Duck Rock som i sin tur kom att påverka Hip Hop grupper/artister som Rakim, KRS-one, De La soul m.fl.

Rakim i är intressant i samanhanget eftersom han dyker upp på en Art of Noise-skiva 1999. Och stora delar av Art of Noise var insyltade i Duck Rock som musiker, arrangörar och produktion.

[Jansson]

Vi kanske helt enkelt kommer fram till att det är rätt meningslöst att kategorisera musik

Har tänkt mycket på detta. För mig känns det meningsfullt att kategorisera enligt följande:

Sextiotalet = 1965 - 1975
Åttiotalet = 1975 - 1985

Startpunkten på Sextiotalet har redogjorts fär ovan. 1975 var definitivt det sista året då det rent allmänt gjorde nyskapande populärmusik. Åren därefter fram till 1978 får av godhet ingå i Åttiotalet. Ca 1985 slutar New Order och Depeche Mode att dansa, U2 blir pretentiösa, Smiths har redan gjort sitt statement och många artister från början av Åttiotalet tappar kreativ fart (Cosetllo, t ex)

Fördelen med denna kategorisering är att man undviker Sjuttiotalet som kategori och den enda musik som var unik för det kronologiska sjuttiotalet kan glömmas och gömmas i Sextiotalet och Åttiotalet. Det är bäst så. För alla.

Synpunkter?

New Big Prinz/Cody

Cody

Allt hänger ihop.
Musik korsbefruktas . Det lånas hit och dit. Det är en fortgående process.
Jag har letat efter den felande länken som gör 70 talet till ett helt decennium utan att delas upp i före och efter.

Svaret finns här, dvs den felande länken:

http://www.progarchives.com/subgenre.asp?style=17
http://www.progarchives.com/Krautrock-introduction.asp

Har börjat lyssna in mig på bla:

Neu:
http://se.youtube.com/watch?v=awNiwKoyo ... re=related

Can:
http://se.youtube.com/watch?v=xVQuelXdnkI

Faust:
http://se.youtube.com/watch?v=G3YA_jR6qn0

Amon Duul:
http://video.google.com/videosearch?hl= ... &ct=title#

som några exempel.
Kraftwerk behöver vi väl inte ta upp ?


Jag tror att vi i Sverige stirrar oss blinda på musik från GB och US när det fanns otroligt kreativ musik i Tyskland just under det tidsspannet.

Varför flyttar Bowie, den mest kreative och mesta entrepenören för nydanande musik under 70-talet, till Berlin runt -76-77?

Lyssna tex på Neu och tänk:
Bowie low, Iggy the idiot, Joy Division, Radiohead. PIL etc.

Så consensus: Det finns inga decennier, däremot en fortgående kreativ process.

Synpunkter?

[soundbrigade]

Så consensus: Det finns inga decennier, däremot en fortgående kreativ process.

Synpunkter?

Låter väl vettigt. Men denna kreativ process verkar dock ha avsomnat. Kanske dags att för dagens "musiker" att återigen boka en biljett till Berlin.

[Jansson]

Så consensus: Det finns inga decennier, däremot en fortgående kreativ process.

Synpunkter?

Låter väl vettigt. Men denna kreativ process verkar dock ha avsomnat. Kanske dags att för dagens "musiker" att återigen boka en biljett till Berlin.

Vet faktiskt inte... Jag tror att jag är för gammal och insnöad för att ha tid att upptäcka allt som tex finns på my space.
Tror att det är det "Berlin" som kreativa musiker söker sig till + live scener?
Kreativa musiker, poeter och konstnärer finns lika mycket nu som då.
Vägrar att tro nåt annat.

Neu tex. sålde skit och ingenting under hela sin verksamma tid.
Så nydanare lär väl inte ha nån genomslagskraft nu heller?

Vad som skiljer då från nu är att 70-talets radio och i viss mån tv var "med sin tid".
Man kunde i mycket större utsträckning upptäcka ny musik bara genom att sätta på radion.
Idag skiter media i ännu mer i kreativitet.

Mvh G

[Ragnwald]

60-talet och 00-talet dvs runt sekelskiftet och framåt d v s förra sekelskiftet 1900 alltså; Stravinskij, Debussy, Ravel och några till

60-talet är utan tvekan det mest revolutionerande seklet inom musiken.

[IngOehman]

Ja, och 70-talet.


Vh, iö

[phloam]

Samt 90-talet...!

[CODY]

1980-talet. 1980 och 1983 framstår som märkesår, jämte 1987, 1988, 1989, då Pixies släppte i tur och ordning, Come On Pilgrim, Surfer's Rosa och Doolittle, etc etc. 1985 utgavs Velvet Underground V.U.

1985 - when it was good to be alive!

[phloam]

1985 - when it was good to be alive!

En rik musikalisk grund och dessutom med en spännande framtid


Numera känner jag mig helt lost. Jag förväntar mig inte längre att få höra nåt lika "mindblowing" som Pink Ployd tidigt 70tal, Kraftwerk sent 70tal, Cabaret Voltaire tidigt 80tal, Foetus mitten av 80talet, Aphex Twin 90tal.... är jag bara svår att chocka numera, efter så mycket konstig musik?

Eller blir variationerna mindre uppseendeväckande eftersom det mesta är gjort? (Däremot tror jag säkert att dagens musik är lika "bra" som nånsin, bara inte lika "kontrasterande" eller annorlunda)

Jag får skapa ny tråd tror jag

[CODY]

Jag tror att vi i Sverige stirrar oss blinda på musik från GB och US när det fanns otroligt kreativ musik i Tyskland just under det tidsspannet.

Varför flyttar Bowie, den mest kreative och mesta entrepenören för nydanande musik under 70-talet, till Berlin runt -76-77?

Lyssna tex på Neu och tänk:
Bowie low, Iggy the idiot, Joy Division, Radiohead. PIL etc.

Så consensus: Det finns inga decennier, däremot en fortgående kreativ process.

Synpunkter?

Helt rätt. Bra att du räddar Sjuttiotalet. Problemet är väl att de som, liksom undertecknad, villl kategorisera allt möjligt till årtionden, drabbas av så många undantag att ketegoriseringen blir meningslös. Det naturliga är väl att se det som en process där musiker får inspiration av varandra och skapa nytt.

ertt kul exempel är the Fall, som alltid är bra och med i tiden, be it sjuttiotal, åttiotal, nittiotal eller tjuguhundratal.

Bekymret är ju att det är få som hörde det nyskapande när det skedde och därför blir kanske kartegoriseringen lidande. Jag tänker på Neu Can och annat du nämnt.

jag ställer en fråga till de vise i tråden angående var man skall placera, olika sorters -metal/core. Jag minns att jag lysnade på John Peel och hörde band som hette, Boltthrower, Carcass, Napalm Death (som blev kända sedan), vilket då var helt unik musik som var svår att ta till sig (köpte en platta med Sepultura och någon samlingsskiva, som jag inte gillar).

När föddes Grindcore och annat?

Edinburgh Man/Cody

[Jansson]

Phloam så kan vi inte ha det.
Jag vill verkligen rekommendera att du lyssnar på de band jag listar när jag trollar tillbaka 70-talet igen när. (Kolla föregående sida).
Visst är det väl så att du gillar du David Sylvian? Testa Can i så fall, du kommer att känna igen bassisten.

Alla.

Ett förslag.

Hur vore det om vi motiverar vårt val av decennium genom att göra en lista på 25 skivor där artist eller band väljs med ett album som exempel. Helst borde artisten eller bandet förekomma bara en gång.

Kanske är jobbigt? Eller här finns möjlighet att skapa en sjujäklarns inköpslista för musik som man kanske inte har hört tidigare. Rekommendationer från musikälskare kan väl aldrig vara fel?

Vad sägs?

"Välj ditt decennium och plocka ut 25 omistliga plattor".

Ska det här vara en ny tråd kanske? Tyck till.

[Jansson]

Jag tror att vi i Sverige stirrar oss blinda på musik från GB och US när det fanns otroligt kreativ musik i Tyskland just under det tidsspannet.

Varför flyttar Bowie, den mest kreative och mesta entrepenören för nydanande musik under 70-talet, till Berlin runt -76-77?

Lyssna tex på Neu och tänk:
Bowie low, Iggy the idiot, Joy Division, Radiohead. PIL etc.

Så consensus: Det finns inga decennier, däremot en fortgående kreativ process.

Synpunkter?

Helt rätt. Bra att du räddar Sjuttiotalet. Problemet är väl att de som, liksom undertecknad, villl kategorisera allt möjligt till årtionden, drabbas av så många undantag att ketegoriseringen blir meningslös. Det naturliga är väl att se det som en process där musiker får inspiration av varandra och skapa nytt.

ertt kul exempel är the Fall, som alltid är bra och med i tiden, be it sjuttiotal, åttiotal, nittiotal eller tjuguhundratal.

Bekymret är ju att det är få som hörde det nyskapande när det skedde och därför blir kanske kartegoriseringen lidande. Jag tänker på Neu Can och annat du nämnt.

jag ställer en fråga till de vise i tråden angående var man skall placera, olika sorters -metal/core. Jag minns att jag lysnade på John Peel och hörde band som hette, Boltthrower, Carcass, Napalm Death (som blev kända sedan), vilket då var helt unik musik som var svår att ta till sig (köpte en platta med Sepultura och någon samlingsskiva, som jag inte gillar).

När föddes Grindcore och annat?

Edinburgh Man/Cody

Åh, Grindcore kan jag inget om men finns inte Motörhead med som några sorts föregångare?

Vad jag fascineras av är att trots att jag var mycket med min tid under "70 och 80 talet" fortsätter att upptäcka bra musik från då det begav sig.

Kommer du ihåg när Joy Division började slå igenom? De slog ju egentligen igenom för merparten av lyssnarna först efter att de inte längre fanns.

Vad säger du f.ö. -25 lista på ditt 80 tal?

Mvh G

[phloam]

Jansson - skitbra inlägg!

Jag ska verkligen kolla dina tips då grupper som Can, Neu, Faust funnits där i bakgrunden men det har inte blivit av att jag lyssnat in mig på dem.

25 / decennie vore kul, starta ny tråd!

Egentligen är det precis som du säger; en ständig kreativ process som man sedan kanske korrelerar till egna upplevelser av olika årtionden i ens liv. Samt andra kreativa processer kanske, t.ex. klädmode

Musiken struntar nog i vilket år det är

[joseph]

70-talet 26år

[Jansson]

Jansson - skitbra inlägg!

Jag ska verkligen kolla dina tips då grupper som Can, Neu, Faust funnits där i bakgrunden men det har inte blivit av att jag lyssnat in mig på dem.

25 / decennie vore kul, starta ny tråd!

Egentligen är det precis som du säger; en ständig kreativ process som man sedan kanske korrelerar till egna upplevelser av olika årtionden i ens liv. Samt andra kreativa processer kanske, t.ex. klädmode

Musiken struntar nog i vilket år det är

Tack.
Fast jag börjar tveka om 25/decennie. Osäker om jag kan tillföra nåt.
Tycker mest att det blir skåpmat från min sida när jag tänker efter......
Hur som helst, hoppas det finns är nåt för dig att gilla bland de banden.

[phloam]

Fast jag börjar tveka om 25/decennie. Osäker om jag kan tillföra nåt.
Tycker mest att det blir skåpmat från min sida när jag tänker efter......

Jag är helt övertygad om att du kan tillföra mycket, så hjälp gärna till att skaka liv i musikdelen här

Sen vadå skåpmat, mina favoritgrupper som känns hur aktuella som helst är typ 20 år gamla företeelser numera ( ). Tänk att få upptäcka en ny favoritgrupp bland gamla band, hur coolt som helst. Åtminstone jag är mycket nyfiken på skåpmaten

[FalloutBoy]

Fast jag börjar tveka om 25/decennie. Osäker om jag kan tillföra nåt.
Tycker mest att det blir skåpmat från min sida när jag tänker efter......

Här har du lite inspiration från Pitchfork:
Top 100 Albums of the 1970s
Top 100 Albums of the 1980s
Top 100 Albums of the 1990s

[Jansson]

Fast jag börjar tveka om 25/decennie. Osäker om jag kan tillföra nåt.
Tycker mest att det blir skåpmat från min sida när jag tänker efter......

Här har du lite inspiration från Pitchfork:
Top 100 Albums of the 1970s
Top 100 Albums of the 1980s
Top 100 Albums of the 1990s

Tack
Jo jag tror mig sett de listorna förrut.
Lustigt, Bowies low som nr 1 på 70 tal. Precis det som är mitt första-val. Det är det jag menar med skåpmat. Tror inte jag kan tillföra mkt.
Schysst att se NEU debutplatta, CAN tago mago dock.

mvh G

[Jansson]

Fast jag börjar tveka om 25/decennie. Osäker om jag kan tillföra nåt.
Tycker mest att det blir skåpmat från min sida när jag tänker efter......

Jag är helt övertygad om att du kan tillföra mycket, så hjälp gärna till att skaka liv i musikdelen här

Sen vadå skåpmat, mina favoritgrupper som känns hur aktuella som helst är typ 20 år gamla företeelser numera ( ). Tänk att få upptäcka en ny favoritgrupp bland gamla band, hur coolt som helst. Åtminstone jag är mycket nyfiken på skåpmaten

Ok kanske ska leta fram skåpmaten i alla fall....

Mvh G

[CODY]

[
Kommer du ihåg när Joy Division började slå igenom? De slog ju egentligen igenom för merparten av lyssnarna först efter att de inte längre fanns.

Vad säger du f.ö. -25 lista på ditt 80 tal?

Mvh G

Javisst minns jag det. Alla vägar bar till JD. New Order bar till JD.

R.E.M. bar till Velvet underground som (baklänges) bar till JD. För att nämna några exempel.

På mer avancerade "discon" spelades Transmission och Love Will samtidigt som NO... Jag har hört att JD fortfarande (eller igen) spelas på "discon där det fortfarande (eller igen) finns 20åringar med smala svarta jeans...

Nog var NO ett bättre soundtrack till livet än JD. Och jag minns besvikelsen när första skivan Power Corruption & Lies inte innehöll Blue Monday utan man var tvungen att köpa maxin också. Nuförtiden betraktar jag JD och NO som ungefär samma grupp fram t o m Low-Life (1985), och håller JD-tiden för att vara den bästa tiden.

Can't rest on your laurels now, that you got none...

Hänger gärna med på en "bästa 80-talet" tråd. Skåpmat är den bästa maten!

MVH/Cody

[Jansson]

[
Kommer du ihåg när Joy Division började slå igenom? De slog ju egentligen igenom för merparten av lyssnarna först efter att de inte längre fanns.

Vad säger du f.ö. -25 lista på ditt 80 tal?

Mvh G

Javisst minns jag det. Alla vägar bar till JD. New Order bar till JD.

R.E.M. bar till Velvet underground som (baklänges) bar till JD. För att nämna några exempel.

På mer avancerade "discon" spelades Transmission och Love Will samtidigt som NO... Jag har hört att JD fortfarande (eller igen) spelas på "discon där det fortfarande (eller igen) finns 20åringar med smala svarta jeans...

Nog var NO ett bättre soundtrack till livet än JD. Och jag minns besvikelsen när första skivan Power Corruption & Lies inte innehöll Blue Monday utan man var tvungen att köpa maxin också. Nuförtiden betraktar jag JD och NO som ungefär samma grupp fram t o m Low-Life (1985), och håller JD-tiden för att vara den bästa tiden.

Can't rest on your laurels now, that you got none...

Hänger gärna med på en "bästa 80-talet" tråd. Skåpmat är den bästa maten!

MVH/Cody

Bra musik är tidlös och kommer nog alltid att upptäckas av ny publik.
Var på Kolingsborg runt 86 och hörde Nick Cave and the bad seeds. Innan konserten spelade man "Venus in furs" i PA´t. Ungdomar på sådär 16 år sjöng med. Jag blev lite förvånad faktiskt, hade dom verkligen hört den låten förut? Lite fördomsfullt av mig men samtidigt nåt jag inte glömt. Det var läckert.

Skåpmat får det bli.

Mvh G.