PerStromgren skrev:Moment-23 skrev:Många använder nog grejjerna även till hemmabio, därav baskraven.
Varför är det så stora krav på LF-återgivning på film? Är det alla [s]pojk[/s]filmer med bomber och granater?
Den där frågan kan man faktiskt ge ett tämligen konkret svar.
Det är nämligen på det viset att filmer är absolutnivåkodade, till skillnad från
musik som aldrig är det.
Aboslutnivåkodad betyder att den som skapat filmen inte bara har bestämt
hur starkt den skall spelas för att låta som han eller hon vill ha den, utan det
system som man använder för att lagra ljudet möjliggör även att den infor-
mationen inkluderas.
Den som har ett korrekt kalibrerat (och korrekt fungerande nota bene) hem-
mabiosystem kan helt enkelt vrida upp volymkontrollen till 0 dB, och få höra
filmen precis som den avsetts vara.
Det är förstås en sanning med modifikation, men med reservation för att allt
fungerar som det skall och att oegentligheter från högtalare och rum bortses
ifrån, så är det i princip sant.
Och vad betyder då "0 dB" volymkontrollnställning för ett korrekt kalibrerat
system? Jo det betyder att en testton som läggs på -18 dB (skall man vara
noga så finns det två standarder(!) där den andra föreskriver att testtonen
skall ligga på -20 dB...) skall ljuda 85 dB på lyssningsplats.
Detta är alltings utgångspunkt.
- - -
När filmen skapades, ljudlades och lyssnades på, så var deras system nivå-
kalibrerat på samma sätt.
Normal praxis för hur filmer ljudläggs följer dessa riktlinjer:
1. Dialog på normal nivå (tal, inte skrik) läggs på ungefär 70 dB (alltså 15 dB
under testtonen = -33 dB).
2. Inga ljud starkare än 33 dB över detta, KAN läggas på filmen, eftersom man
då överstyr systemet.
3. Baskanalen/effektkanalen/lfe-kanalen/.1-kanalen (ja, kärt barn har många
namn heter det ju) är undantagen från punkt 2 ovan, då den har 10 dB head
room ytterligare, det vill säga under 125 Hz kan man, på .1-kanalen lägga ljud
som är 43 dB starkare än normal dialogen. Det görs, men det är mycket säll-
synt. Det är i själva verket sällsynt att några filmer som är bra ljudlagda, har
några av de 5.1 (6.1 och 7.1 i sällsynta undantagsfall) kanalerna fullt utstyrda.
- - -
Så om man skall sammanfatta så långt:
1. För att kunna återge en extremljudproducerad film så behöver alla de 5 (6
eller 7) kanalerna kunna skapa ljudnivå om 103 dB på lyssningsplats. Alltså
70+33 dB, eller om man föredrar 85+18 dB.
2. För att kunna återge dito film så behöver .1-kanalen kunna skapa en ljud-
nivå om 113 dB på lyssingsplats*.
Utgår man ifrån den alternativa standarden så kan man lägga på 2 dB på dessa
nivåer.
- - -
Och till sist - vad behövs för att kunna åstadkomma det?
Det är faktiskt inte den lättaste frågan i världen att svara på, även om det
kan verka som det är lätt att räkna ut det. Men saken är den att det finns
inga specifikationer för om kraven gäller statiska ljud, eller om det även är
transientljud som skall klaras av... (Det senare än mycket svårare.)
Men för att göra det enkelt så skissar jag nu en situation där det får blir två
olika frågor, och situationen är ett tänkbart exempel på högtalare i ett rum:
Rummet är 4*2,2*5 meter stort och lyssningsavståndet är 3,16 meter från
resp. högtalare. Efterklangstiden i rummet är 0,25 s och den akustiska rums-
radien (Dc) är då 0,75 meter.
Högtalarnas medeldirektivitet (Di) är 2. Det ger
ett Dc*Di =1,5 meter, vilket betyder att man i hela rummet kan nå ett statistk
ljudtryck som motsvarar det man kan mäta upp 1,5 meter från högtalarna,
som är 20log1,5 = 3,5 dB svagare än det 1 meter från högtalarna i ekofritt
rum.
Statiskt ljudtryck:
Det betyder att man för att uppnå 103 dB från en högtalare med en känslig-
het om 86,5 dB @ 1m, 1w (vilket är ett ungefärligt medelvärde för alla hög-
talare) så behöver man 103 - (86,5 - 3,5) = 20 dB mer än 1 W = 100 W.
Men om man vill kunna återge även dynamiska händelser med rätt "topp" så
krävs det mycket mera (och skall man kunna göra det utan att korrumpera de
statiska ljudtrycksnivåerna så krävs det förstås också ett mera dämpat rum).
Men oavsett rum så krävs alltså detta för att nå 103 dB transientljudtryck
(peakRMS):
Transient-ljudtryck:
Med ett lyssningsavstånd om 3,16 meter så förlorar man 20log3,16 = 10 dB
jämfört med en meter framför högtalaren. Det betyder att man för att uppnå
103 dB från en högtalare med en känslighet om 86,5 dB @ 1m, 1w, så behö-
ver man 103 - (86,5 - 10) = 26,5 dB mer än 1 W = 450 W.
Och som sagt, .1-kanalen har 10 dB head room ytterligare, vilket ger 4500 W
om man vill klara peak-ljudtrycken och förutsätter samma känslghet för bas-
systemet. Siffrorna kanske låter orealistiska, men som tur är finns det lösningar.
Dels finns det möjlghet att göra kolossalt stora förstärkare, men framförallt
är det möjligt att med hjälp av kloka placeringar (angränsningsyttsamverkan
är lätt att åstadkomma vid långa våglängder) och multipla basmoduler nå rätt
mycket högre systemkänslighet än 86,5 dB.
Mig veterligt finns inga krav på att ljudsystemen som används skall klara av
att återge de transientljudtryck så finns kodade på filmen (det finns inte på
något sätt omnämt, och alla mätrocedurer som föreskrivs är statiska) men
jag brukar alltid dimensionera så att även transienterna klaras av, om någon
vill ha ett "no limit"-system.
Kan dock nämna att det är mycket svårt, nästan omöjligt (och möjligen är
det även oönskat) att nå ned under efterklangstider på 0,1 s i det lite lägre
registret, så om man skall klara att få en vettig balans (läs - inte på tok för
kraftig nivå på statiska ljud) trots bevarade av transientljudtrycken, så kan
en högre direktivitet än 2 behövas i många rum.
Vh, iö
- - - - -
*Och det kanske kan intressera någon att THX-normen (talar om den riktiga,
inte de nedskalade nymodigheterna som gör att nästan vad som helst kan få
kallas THX) faktiskt bara kräver att bassystemet skall klara att nå 110 dB på
lyssningsplats.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).