Distraktionsfri återgivning

[Strmbrg]

Kanske detta är vad det egentligen borde handla om, detta med apparatur, teknik och hemma-musik-lyssning?

Det är ju bara när jag inte distraheras, som det är bra.


I mitt eget fall, så distraheras jag uppenbarligen inte av tex vare sig single-end-distorsion eller av att basen försvinner under 40Hz.

Någon annan skulle kanske distraheras av just detta, eller något annat tillkortakommande hos just min anläggning.

Jag distraheras tex av när det låter "grått, kompakt och trångt".
När stråksektioner låter "som blåsinstrument" eller "glasartat".
Eller när basen låter "tjock".

Något att spinna vidare på kan alltså vara om det är distraktionsfrihet -frihet från störande fel eller distorsionsfrihet - frihet från alla fel som är att eftersträva.
Jag kan nämligen tänka mig att distraktionsfrihet kan uppnås långt innan distorsionsfrihet har uppnåtts.

Men för att resonera kring detta bör man nog backa några steg, och ställa sig frågor kring själva syftet med att skaffa sig en hemma-musik-lyssnings-anläggning.

Vad - och det kan naturligtvis vara olika (och även flera samtidigt) saker - vill man uppnå?

[paa]

Det värsta man kan göra i det fallet är att bygga elektronik eller högtalare själv. Då kommer man alltid att distraheras av att sitta och leta efter fel eller möjligheter till förbättringar.

[Harryup]

Det värsta man kan göra i det fallet är att bygga elektronik eller högtalare själv. Då kommer man alltid att distraheras av att sitta och leta efter fel eller möjligheter till förbättringar.

Menar du att IÖ alltid gör det och mår bättre av att lyssna på andras kreationer? Känns tveksamt.

Sitter själv aldrig och letar fel medan gångerna då jag verkligen aktivt letar fel. Emellan det är det bara fel i inspelningar som tyvärr fångar ens intresse.
Har liksom ett musiklyssningsläge oavsett om jag är hemma eller borta. Frågar någon om vad jag tycker så kopplar jag om till tekniklyssningsläge.

mvh/Harryup

[Strmbrg]

Jag tror att man bör skilja mellam att leta fel och att störas av fel.

Dvs, vissa fel störs man spontant av - varefter man kanske letar rätt på vari själva felet ligger.

Andra fel letar man efter - varefter man kanske störs av dem, då man väl upptäckt dem.
Kanske upptäckte man dem först efter att man jämfört med något annat?

Skall man spetsa till det, eller kanske snarare trubba till det...
...så kan man kanske säga att det finns två ytterlighets-förhållningssätt.

Det ena är: Jaha-ja, nu skall vi se vad den här anlägningen går för.

Det andra är: Jaha-ja, det skall bli spännande att lyssna på den här musiken.

[Max_Headroom]

Det värsta man kan göra i det fallet är att bygga elektronik eller högtalare själv. Då kommer man alltid att distraheras av att sitta och leta efter fel eller möjligheter till förbättringar.

Jasså? Jag har både hemmabyggt försteg och hemmabyggda baslådor (köpta toppar för att spara tid och pengar) samt "hemmabyggd"* RIAA. Jag sitter aldrig och lyssnar efter potenteilla förbättringar. Man jag kanske är ett specialfall?

*) LTS-manick. Det var väl naqref eller nån som konstrurerade och layoutade kortet.

[paa]

Det värsta man kan göra i det fallet är att bygga elektronik eller högtalare själv. Då kommer man alltid att distraheras av att sitta och leta efter fel eller möjligheter till förbättringar.

Jasså? Jag har både hemmabyggt försteg och hemmabyggda baslådor (köpta toppar för att spara tid och pengar) samt "hemmabyggd"* RIAA. Jag sitter aldrig och lyssnar efter potenteilla förbättringar. Man jag kanske är ett specialfall?

*) LTS-manick. Det var väl naqref eller nån som konstrurerade och layoutade kortet.

Men det är ju skillnad. En byggsats är ju en färdig konstruktion som bara ska sättas ihop.

[subjektivisten]

Vad - och det kan naturligtvis vara olika (och även flera samtidigt) saker - vill man uppnå?

Jag vill kunna se på film och lyssna på musik utan att något stör mig. Jag har en anläggning som ger mig det och ett rum som nästan ger mig det.

[Nattlorden]

Jag får väl hoppas att alla som tagit sig så långt att de sitter på ett hififorum redan uppnått distraktionsfri återgiving och bara pysslar med att finslipa de småfel de finner när de aktivt letar fel.

[celef]

jag letar alltid fel, både stora och små, det är en del att vara intresserad, bland proffs kallas åkomman "yrkesskada", det går liksom av bara farten

säkerhetsexperten spanar in larm och möjliga inbrottsvägar vart han än kommer, brandmannen letar efter utrymmningsvägar och släckutrustning, rörmockar'n känner på elementen och kollar rördragningar, polisen kollar in skumma typer, militären ska se hård ut, politikern babblar på och lovar tunnt, och så vidare

[IngOehman]

Jag letar aldrig efter fel när jag lyssnar på musik.

Dock menar jag att man om man arbetar med sådana här saker, gärna
får vara bra på att "förstå det man hör", för det är vad man behöver göra
om man skall kunna komma framåt och utveckla återgivningskvaliteten.

Men jag brukar säga att man, om man inte skall hamna i situationen att
man till sist inte står ut med att lyssna på någon av sina fonogram, måste
komma ihåg att träna sin tolerans MINST lika mycket som sin förmåga
att identifiera återgivningsfelen.


Vh, iö

[Objektivisten]

Jag letar aldrig efter fel när jag lyssnar på musik.

Dock menar jag att man om man arbetar med sådana här saker, gärna
får vara bra på att "förstå det man hör", för det är vad man behöver göra
om man skall kunna komma framåt och utveckla återgivningskvaliteten.

Men jag brukar säga att man, om man inte skall hamna i situationen att
man till sist inte står ut med att lyssna på någon av sina fonogram, måste
komma ihåg att träna sin tolerans MINST lika mycket som sin förmåga
att identifiera återgivningsfelen.


Vh, iö

Status Quo alltså. Likabra att inte göra något, spara energin till något väsentligare. Själv har jag aldrig sagt något så korkat.

[BB]

Jag letar aldrig efter fel när jag lyssnar på musik.

Jag behöver aldrig leta efter fel. Dom står på kö!

Det må sedan vara inspelningen (programmaterialet), avspelningsutrustningen eller lyssningsrummet. Upplever just frånvaron av teknisk briljans med avseende på programmaterialet som en av de verkligt stora stötestenarna. Ett bärande vittnesbörd om detta är/var att varje gång jag bemödar/bemödade mig om att (med tillstånd) spela in ett musikaliskt framförande med egen enkel utrustning (om så bara med 2 mikrofoner), slås/slogs jag med häpnad över hur den enkla utrustningen får/fick det hela att låta som musik istället för en fabrik för framställning/behandling/produktion av ljud.

//BB

[Nattlorden]

Status Quo alltså. Likabra att inte göra något, spara energin till något väsentligare. Själv har jag aldrig sagt något så korkat.

Du missade att kvalitén ökade samtidigt...

[Goldfinger]

Men jag brukar säga att man, om man inte skall hamna i situationen att
man till sist inte står ut med att lyssna på någon av sina fonogram, måste
komma ihåg att träna sin tolerans MINST lika mycket som sin förmåga
att identifiera återgivningsfelen.

Vh, iö

Jag har lärt mig att på sätt och vis uppskatta även sämre inspelningar, genom att tänka att inspelningen är en del av musiken, detta är dock klart svårare om man har hört samma fonogram i bättre utgåva tidigare.

[IngOehman]

Visst är det så.

En dubbelambition liksom: Man vill å ena sidan inte bara stå ut med,
utan ha maximal behållning av det man har - men man vill å andra
sidan ha det bästa möjliga!

Fast man kan säga att det finns flera tänkbara inställningar:

Vad som helst duger

Det man har får duga

Rimligt bra duger bra

Tillräckligt bra duger (per definition)

Det bästa är gott nog

Endast det bästa är gott nog

Inte ens det bästa är gott nog


Kort sagt - tar man i för mycket så blir inget kul.

-----------------------------------------------------------------------------------------

Jag letar aldrig efter fel när jag lyssnar på musik.

Dock menar jag att man om man arbetar med sådana här saker, gärna
får vara bra på att "förstå det man hör", för det är vad man behöver göra
om man skall kunna komma framåt och utveckla återgivningskvaliteten.

Men jag brukar säga att man, om man inte skall hamna i situationen att
man till sist inte står ut med att lyssna på någon av sina fonogram, måste
komma ihåg att träna sin tolerans MINST lika mycket som sin förmåga
att identifiera återgivningsfelen.


Vh, iö

Status Quo alltså. Likabra att inte göra något, spara energin till något väsentligare. Själv har jag aldrig sagt något så korkat.

Visst, din tolkning korkad, men du har sagt väl så korkade saker även
tidigare. Tyvärr.

Att inte leta efter fel betyder dels inte att man inte hör några.

Det jag skrev var ju bara att hur mycket glädje man får av sin anlägg-
ning, delvis beror på vilken attityd man har när man lyssnar på musik
i den. Men huruvida man får framgång i att inte lägga märke till några
fel, beror även på hur stora felen är, och vilken karaktär de har, vilken
i sin tur ju beror på vilken attityd man hade när man plockade ihop sin
anläggning.

Både att inte leta fel när man musiklyssnar, och att leta fel infernaliskt
när man komponerar anläggningen - verkar i samma riktning: Mot att
man som resultat till slut får större behållning av musiken och störs
mindre av fel!

Du tänker fel om du får det till status quo. Tänk hårdare, båda sakerna
verkar ju i samma riktning..


Vh, iö

[phloam]

Vad - och det kan naturligtvis vara olika (och även flera samtidigt) saker - vill man uppnå?

Jag tror att det hjälper om man skiljer mentalt på intresset för hifi och intresset för musik. Man kan lätt tro att det skulle vara tvärtom, men man måste hålla på integriteten vad gäller musiken.

Klarar man det, eller vänjer sig, så kan man lyssna utan att distraheras så lätt.

[Strmbrg]

Vi är säkert olika tåliga för distraktioner.

Dessutom varierar förmodligen tåligheten beroende på både det ena och det andra.

Hm, man kan ju även fråga sig om en distraktion som man är "tålig" för, verkligen är en distraktion.


För egen del har jag emellanåt lätt för att få "griller i huvet".

Ett exempel:
När jag inte fick till en upplevelsemässigt jämn basåtergivning.
Jag satt bara och lyssnade på resonanser och orenheter.
Jag skaffade en dB-mätare och höll på och experimenterade med högtalarplacering; placering av mig själv; subbasplacering; subbasfasning; subbasnivå...
Men till slut mådde jag helt enkelt ganska dåligt av denna fixering.

Problemet löste sig dock till sist.

Det är bara att erkänna: Har man -som jag - väldigt lätt för att fastna i någon "ljudfundering" så är det bäst att man passar sig.

Tycker man att experimenterandet bara är underhållande, så är det ju en annan sak naturligtvis.

Jag har på senare tid snuddat vid tanken att undersöka den upplevda skillnaden mellan MP3 och CD. Men jag har hejdat mej.

[IngOehman]

Det ligger mycket i det du skriver.

Men...

Jag tror att det ibland är så, att skälet till att många inte förmår att
släppa sin "välljudsnojja", är att de inte haft tillräckligt bra verktyg
för att råda bot på de FAKTISKA bristerna i välljud, som plågar dem.

Så blir det faktiskt lätt om man har lite otur när man sätter upp sin
anläggning i sitt tänkta lyssningsrum.


Deras krav kan vara högst rimliga, men deras anläggningar kan ha
högst verkliga och klart störande fel (för alla som bryr sig) - och i
kombination med att de verkligen bryr sig, att de verkligen lider av
felen och att de inte har de verktyg (ofta är det kunskaperna som
brister allra mest) som behövs för att kunna åtgärda dem - så är
det MYCKET lätt att hamna i ett trial & error-hamsterhjul, som bara
går i cirkar runt - eller helt bortom, de verkliga felen. Det blir "olika"
men ungefär lika dåligt före och efter de åtgärder som provas.


Så jag tror inte man skall förenkla svårigheten att "komma till ro och
att kunna sitta och njuta av musik" till att det ALLTID är en fråga om
bara attityd.

Det kan faktiskt vara så att det ÄR för dåligt också, även för någon
med högst rimliga krav.


Vh, iö

[phloam]

Det finns ingen bra eller dålig välljudsnoja, det finns bara välljudsnoja. Den är signifikativ för hifi-nörden, som hela tiden sätter den i relation till musikupplevelsen fastän det inte behövs. En normalt fungerande hifi-anläggning, i ett normalt rum borde inte vara i vägen för en musikupplevelse.

Det är bara kravet på perfektion som kan ställa till det. Först om man går ner på sådant som inte kan kallas "hifi" öht, så kanske man kan börja prata om fel i återgivningen som är så stora att de stör. Egentligen.

Så en störning kan bara bero på antingen sammanblandning av musik och hifi, eller att man (omedvetet) prioriterar hifi högre än musiken. Det är ofta hifi-entusiastens förbannelse.

Vanligt folk köper en väl fungerande sterio och sen njuter de av musiken. Sancta simplicitas!

[IngOehman]

Håller inte med om den ovanstående förenklingen.

"Borde" är inte synonymt med "är".

Och "normalt fungerande hifi-anläggning, i ett normalt rum" är ingen-
ting som alls är entydigt. Det kan ju vara allting från en turträff till en
veritabel katastrof (oturträff).

För någon som inte bryr sig sådär jättemycket om musik i grunden,
leder det sistnämnda oftast bara till att det spelas mindre och mindre
musik, men att de inte reflekterar så mycket över det. De bara tänker
att de inte är så roade av att spela musik längre.

För den som är genuin musikälskare, är ett oturligt rum dock en helt
annan sak - för de reflekterar ju medvetet över att det inte är så kul
att lyssna som de vet att det har varit och kan vara.

Ju enklare anläggning (läs framför allt har mindre bandbredd och ett
orenare ljud) desto mindre betydelse har oturliga rum, exempelvis en
radio på köksbordet som bara spelar lite mellanregisterljud så spelar
dåliga miljöers beteende mycket mindre roll.

Så detta är ett potentiellt problem framförallt för dem som bryr sig så
mycket om musiken, att de skaffat sig en anläggning som är verkligt
kapabel - för med det följer att allting annat blir mycket känsligare.

- - -

Så min poäng är att jag INTE tycker man skall sopa en massa både
verkliga och vanlig problem under mattan och korkstyvt påstå att det
bara handlar om "nojjor". Det kan ju lika gärna vara faktiska fel som
enkelt skulle ha kunnat åtgärdas. Och min erfarenhet är att det faktiskt
ofta är det.


Eller om man vill vända på steken - på grund av att verkliga problem
i högambitiösa anläggningar är så vanliga (eftersom de blir så mycket
känsligare), menar jag att det ÄR nästan lika vanligt, om inte till och
med vanligare, att rakt uppställda high end-system, ger mindre musik-
glädje än en transistor-radio på köksbordet - och att det INTE beror
på varken att de som sitter och lyssnar är nojjiga, eller att high end-
anläggningen som sådan är sämre än transistorradion.

Det beror på att ingen kedja är bättre än sin svagasta länk, och det
är bättre att den svagaste länken gör det som transistorradion gör,
än att det gör det som dåliga rum gör, när de exponeras för den fulla
kapaciteten av en högklassig hifi-anläggning.


Eller för att säga det på ett tredje sätt - det som kallas nojjor, är nog
rätt ofta bara en bra hörsel, ett gott omdöme, en ouppfylld dröm/för-
väntning i kombination med en alldeles för svag och exponerad (men
bortglömd) länk i kedjan.


Vh, iö

[KarlXII]

Håller inte med om ovanstående komplicering.

Jag tror de flesta kan få en väldigt fin musikupplevelse med väldigt enkla medel. Det finns musikälskare som skiter fullständigt i hur det låter och fokuserar endast på det musikaliska budskapet. De lever i åratal med sin fina musik och sunkiga ljudanläggning och tänker inte fem sekunder på saken.

Sen finns det ljudbögar som oss, som dessutom har krav på återgivningen.
På ett eller annat sätt.

[IngOehman]

Visst är det så, men det du skriver är ju på intet sätt något argument
mot det jag skrev.

Jag tror du missförstod det ,och behöver läsa det en gång till, om du
är intresserad vill säga. Annars behöver du inte.


Vh, iö

- - - - -

Bättre version:

Visst är det så, men det du skriver (framförallt i mellanstycket) är ju på
intet sätt något argument mot det jag skrev, snarare verkar du ju hålla
med mig!

Du måste ha missförstått det jag skrev svårt, och behöver kanske läsa
det en gång till, om du är intresserad av att förstå det vill säga. Annars
behöver du ju inte.


Vh, iö

[KarlXII]

Visst är det så, men det du skriver är ju på intet sätt något argument
mot det jag skrev.

Jag tror du missförstod det ,och behöver läsa det en gång till, om du
är intresserad vill säga. Annars behöver du inte.


Vh, iö

Aha, du höll med phloam alltså?

[IngOehman]

Tror du allting är svart eller vitt?

Eller roar du dig bara genom att tramsa och provocera?


Hursomhelst: Nej, att du höll med mig betyder inte att jag
höll med phloam.


Vh, iö

[KarlXII]

Tror du allting är svart eller vitt?

Eller roar du dig bara genom att tramsa och provocera?


Hursomhelst: Nej, att du höll med mig betyder inte att jag
höll med phloam.


Vh, iö

Det var fan vad du ändrar dig hela tiden.
Nu vet jag inte riktigt vad jag svarar på längre.


Det jag skrev, skrev jag för att jag håller med Phloam. Men, jag håller med dig också till viss del.

Vem är det då som ser världen i svart och vitt?

[phloam]

IÖ, jag förstår att man gärna resonerar som du gör om man har intresse av att sälja perfektion till perfektionister Det som är en "veritabel katastrof" för en hifi-entusiast kan vara väldigt bra för en normalkonsument. Allt är relativt, som man säger.

Det finns inget i musiklyssnandet som ställer några särskilda krav på ljudet. Det är det man måste inse - att man älskar själva musiken, inte återgivningskvaliteten. Musikälskare måste lyssna på sin musik, oavsett vad de har tillgång till. Måste man ha hifi, då är man (dessutom) en hifi-älskare.

F.ö, att säga att en high end-anläggning kan funka sämre än en köksradio bara beroende på uppställning (vad som nu menas med köksradio) tycker jag iofs mest låter som en effektiv påspädning av generell hifi-noja

[IngOehman]

Det du gör är att försöka tala för alla och att förneka skillnader, och då är
det klart att du bara får ett möjligt svar - "det är nojjor"!


Det jag gör är att säga att alla är inte lika, och att alla förutsättningar inte
heller är det, varken med avseende på människorna eller med avseende
på anläggningar och rum.

Därför tycker jag det är fel slå ihop sådant som kan vara nojjor och sån't
som kan vara faktiska problem som gör musiken trist att lyssna på, till
att vara nojjor alltihopa.


Men missförstå mig inte - du behöver INTE hålla med mig.

Om du har en annan världsbild så är det helt okej!

Det var ju egentligen inte alls varken dig eller KarlXII jag skrev till, utan till
Strmbrg, som jag tror har lite bättre förutsättningar att förstå vad det är
som jag talar om.

Men jag har registretat även er syn på det hela. Tack för input!


Vh, iö

[phloam]

K12, precis som du skrev jag "dessutom" och det tror jag är centralt..!
Som du skriver så är inte musikintresset på nåt sätt beroende av någon särskilt bra ljudkvalitet. Däremot kanske hifi-intresset är beroende av att man har ett musikintresse

IÖ, ljudkvaliteten är inte "ett problem framförallt för dem som bryr sig så mycket om musiken , att de skaffat sig en anläggning som är verkligt kapabel". Det är ett problem för de som bryr sig mycket om ljudkvaliteten.

Det funkar inte åt båda hållen. Hifi-industrin vill ju gärna ha det till det, av förståeliga skäl. (Gillar du inte hifi så bryr du dig inte om musiken yada yada).

[KarlXII]

Det var ju egentligen inte alls varken dig eller KarlXII jag skrev till, utan till
Strmbrg, som jag tror har lite bättre förutsättningar att förstå vad det är
som jag talar om.

Men jag har registretat även er syn på det hela. Tack för input!


Vh, iö

Och du undrar om JAG roar mig med att tramsa och provocera.

Varsågod för input! Vad ska du göra med informationen?

[phloam]

IÖ, det är inte nojorna som jag slår ihop med nånting, utan det viktiga är att man inser att musikintresset inte kan slås ihop med hifi-intresset hur som helst.

Edit: Dvs. musikintresset innehåller inga som helst återgivningsnojor. De står hifi-intresset för Så den verkligt musikintresserade borde sky hifi-intresset som pesten, egentligen ch hitta en anläggning som fungerar adekvat (inte "perfekt")

Men att få medhåll från dig om det vore väl att som att krama vatten ur en sten

[IngOehman]

IÖ, det är inte nojorna som jag slår ihop med nånting, utan det viktiga är att man inser att musikintresset inte kan slås ihop med hifi-intresset hur som helst.

Edit: Dvs. musikintresset innehåller inga som helst återgivningsnojor. De står hifi-intresset för Så den verkligt musikintresserade borde sky hifi-intresset som pesten, egentligen ch hitta en anläggning som fungerar adekvat (inte "perfekt")

Men att få medhåll från dig om det vore väl att som att krama vatten ur en sten

Varför är det viktigt för dig att jag håller med dig? Om
det verkligen är viktigt så behöver du nog bara sluta
förenkla allting, eftersom det är generaliseringarna som
jag inte håller med om. Det blir bara dumma tumregler
av alltihopa, som defakto (objektivt) är felaktiga om
det finns exempel på att de inte stämmer. Så vad skall
man då ha dem till?

Det vill säga, du får gärna se det så, men du får nog
acceptera att jag inte håller med dig om det.

Jag frågar mig varför det så ofta blir bråk av sådant här,
varför det inte räcker med ETT varv, där var och en pre-
senterar sina invändningar och sin uppfattning, och låter
det vara med det.

Det som är subjektivt är subjektivt, medan det som är
objektivt faktiskt går att reda upp, och då är det rätt
meningslöst att diskutera det med hjälp av ett åsikts-
krig.

- - -

Och det där med att musikintresse skulle vara svårför-
enligt med önskemål om god återgivning...

Det är kanske en inställningen som begränsar dig?

Jag delar den inte. Tycker inte ens att levande musik
är ett problem för musiken, trots att fideliteten då är
fullständig.


Vh, iö

[phloam]

På vilket sätt "begränsa"? Den insikten frigör mig snarare.

Den som sitter och tänker på vilken perfekt ljudåtergivning det är "live" har definitiv problem, det kan jag hålla med om

Edit ang tillägg:
I så fall är det väl en lika dum tumregel att påstå att musikintresse skulle vara kopplat till hifi-intresse, när det istället är åt andra hållet.

Lite medhåll vore bara trevligt

[IngOehman]

Jag kan inte hålla med dig, eftersom det vore oärligt av mig.

Jag har aldrig träffat en musikintresserad person som inte bryr sig om hur
det låter när de har möjlighet att påverka det. T ex någon som lika gärna
lyssnar från foajén som inifrån konsertsalen.

Själv lyssnar jag dock hellre från en transistorradio än från vissa high end-
anläggningar jag hört, men det beror på en sak som strmbrg varit inne på
hela denna tråd - att det inte handlar om mätbara storheter på linjära och
på olinjära fel - utan på storleken på felens distraktionsförmåga!

Det handlar mycket mera om sort än om storlekar.

Så att man kan avnjuta musik med behållning från mycket enkla anlägg-
ningar (som jag höll med om, nota bene) är på inget sätt ett argument
mot vad jag skrev om problemen från många anläggningar som inte alls
är enkla.

Läs det jag skrev igen om det intresserar er vad jag skrev, annars inte.


Vh, iö

[phloam]

Och det där med att musikintresse skulle vara svårför-
enligt med önskemål om god återgivning...

Alltså, det är två olika separata intressen - de är inte "svårförenliga", utan poängen är att musikintresset inte är _beroende_ av någon speciell nivå på återgivningskvaliteten. Man har det musikintresse man har, alldeles oavsett.

[IngOehman]

...det viktiga är att man inser att musikintresset inte kan slås ihop med hifi-intresset hur som helst.

Jag har inga problem med att DU tycker så, och jag ber dig
därför också acceptera att JAG inte tycker så.

Ok?

LÅT andra tycka det de ärligt tycker. Sluta fiska medhåll, plz.

Om du tycker att det vore "trevlig" att jag håller med dig, så
måste du acceptera att du isåfall måste skriva saker som jag
kan hålla med dig om.


Vh, iö

[Bill50x]

Och det där med att musikintresse skulle vara svårför-
enligt med önskemål om god återgivning...

Alltså, det är två olika separata intressen - de är inte "svårförenliga", utan poängen är att musikintresset inte är _beroende_ av någon speciell nivå på återgivningskvaliteten. Man har det musikintresse man har, alldeles oavsett.

Jag är böjd att hålla med dig, i stort. Men det beror förstås på hur man definierar "musikintresse". De flesta musiker bör väl anses som "musikintresserade" men många av dem är helt ointresserade av återgivningskvalitet. Andra tycker att det ska vara hög klass på återgivningen för att deras och andras ansträngningar ska framgå klart och tydligt.

När det gäller oss musikkonsumenter så finns väl hela skalan från de som bara kan lyssna på musik i de allra bästa anläggningarna till de som avnjuter senaste hit´sen i mobiltelefonens högtalare...

Musik är två olika intressen, ja. Men de går att kombinera. Och fördelningen mellan dessa intressen är individberoende.

/ B

[Rydberg]

Personligen tycker jag att det är när man njutit av riktigt bra musik bra återgivet som man verkligen inte tänker på prylar eller fel utan bara dras med av musiken. När jag satt och lyssnade hemma i Ingvars källare så ville jag egentligen inte åka hem men så fick det ju bli ändå framåt småtimmarna.

[phloam]

...det viktiga är att man inser att musikintresset inte kan slås ihop med hifi-intresset hur som helst.

Jag har inga problem med att DU tycker så, och jag ber dig
därför också acceptera att JAG inte tycker så.

Ok?

LÅT andra tycka det de ärligt tycker. Sluta fiska medhåll, plz.

Om du tycker att det vore "trevlig" att jag håller med dig, så
måste du acceptera att du isåfall måste skriva saker som jag
kan hålla med dig om.


Vh, iö

Jag får väl be dig att läsa om och läsa rätt och tänka hårdare på det jag skrivit så kanske du förstår och kan hålla med åtminstone delvis

Ett sista försök: Den musik man tycker om och är intresserad av - artister, deras budskap, spelandet - lär inte förändras ett dugg av vilken anläggning du lyssnar på om den är adekvat som musikförmedlare. En bättre upplevelse av musiken innebär inte med automatik att man uppskattar den mer. Det finns s.a.s. en kärna hos musikintresset som inte låter sig påverkas av ytligare faktorer som t.ex. återgivningskvalitet.

Visst, man kan säga att musik och återgivning är två intressen som är relativt lätta att förena (till skillnad från, säg, etymologi och matlagning) men det är ett ytligt synsätt som gör musiken till föga mer en anledning att förbättra återgivningen - ibland in absurdum.

Kopplar man isär dessa till två parallella intressen med beröringspunkter så tror jag det blir lättare att inte plågas av minimala brister i återgivningskvalitet. Man behöver då inte oroa sig för att musikupplevelsen blir korrumperad på samma sätt/i samma grad som närvaro/återgivningsupplevelsen.

[Bill50x]

Ett sista försök: Den musik man tycker om och är intresserad av - artister, deras budskap, spelandet - lär inte förändras ett dugg av vilken anläggning du lyssnar på om den är adekvat som musikförmedlare. En bättre upplevelse av musiken innebär inte med automatik att man uppskattar den mer. Det finns s.a.s. en kärna hos musikintresset som inte låter sig påverkas av ytligare faktorer som t.ex. återgivningskvalitet.

Mjaeöh....
Det finns anläggningar, tyvärr även i dyrfi-klassen, som gör musik tråkigare än den är. All återgivning handlar tyvärr inte om klangfärg och olinjär dist. Så här håller jag inte med dig, en bättre upplevelse är för mig själva definitionen på bättre musik!

/ B

[KarlXII]

Mjaeöh....
Det finns anläggningar, tyvärr även i dyrfi-klassen, som gör musik tråkigare än den är. All återgivning handlar tyvärr inte om klangfärg och olinjär dist. Så här håller jag inte med dig, en bättre upplevelse är för mig själva definitionen på bättre musik!

/ B

...sa ljudnörden.


Min hustru skulle inte hålla med dig. Hon gillar musik, men hur det låter skiter hon i.
Min grunkor är för besvärliga att få igång, tycker hon. Hon har ett excellent utbyte av musiken som förmedlas genom sin lilla köksradio av märket Denver - även när den glidit på frekvensen och brusar och distar.

Ofattbart egentligen

[berma]

Det finns väl en slags HiFi upplevelse: f-n vad bra det låter – typ
Man kan lyssna välinspelad men tråkig musik och njuta av återgivningen.

Det är väl en konstupplevelse så god som någon (ingenjörskonst?) inget att förakta.

Musikupplevelse kan ju vara flera saker. t.ex. framförandet
eller musiken i sig. En Bob Dylan låt blir ju inte sämre för att
Sven-Ingvars framför den – det är ju samma låt.

Men Bob Dylan skulle antagligen göra en Sven-Ingvars låt bättre än originalet, framförandet alltså.

Och Pink Floyd är fortfarande Pink Floyd även i köksradion – eller?

///

[IngOehman]

Mjaeöh....
Det finns anläggningar, tyvärr även i dyrfi-klassen, som gör musik tråkigare än den är. All återgivning handlar tyvärr inte om klangfärg och olinjär dist. Så här håller jag inte med dig, en bättre upplevelse är för mig själva definitionen på bättre musik!

/ B

...sa ljudnörden.


Min hustru skulle inte hålla med dig. Hon gillar musik, men hur det låter skiter hon i.
Min grunkor är för besvärliga att få igång, tycker hon. Hon har ett excellent utbyte av musiken som förmedlas genom sin lilla köksradio av märket Denver - även när den glidit på frekvensen och brusar och distar.

Ofattbart egentligen

Som jag då, och som alla andra som främst bryr sig om musiken, om
jag får gissa.

Inget konstigt med det, och att man kan ha stor glädje av musik även
genom mycket enkla anläggningar är inte vad jag invändt emot. Det
är snarare något som jag påpekat flera gångar redan.

Snarare är det jag sagt det motsatta - att vissa väldigt dyra med gravt
missanpassade anläggninar rätt ofta är musikens fiende. Inte för att de
är så bra, utan för att de är så dåliga, i diciplinen hög distraktion.

Men de som har förmågan att förstå det jag skrivit har nog förstått det
för länge sedan, så det är antagligen meningslöst att jag repeterar det
ännu en gång till, men någon större skada lär det väl inte göra i varje
fall...


Vh, iö

[phloam]

Snarare är det jag sagt det motsatta - att vissa väldigt dyra med gravt
missanpassade anläggninar rätt ofta är musikens fiende. Inte för att de
är så bra, utan för att de är så dåliga, i diciplinen hög distraktion.

Men en dyr, gravt missanpassad anläggning är inte distraherande för någon annan än hifi-nörden. Den distraherar inte varje lyssnare genom att vara en inadekvat musikförmedlare, för det är den ju inte. Om vi talar om fungerande hifi-anläggningar som används som tänkt.

Däremot distraherar den kanske hifi-nörden från en fullständig närvaroupplevelse, genom att vara "dålig" ur ett hifi-perspektiv. Vilket i sin tur kan påverka själva musiklyssnandet negativt - men bara indirekt.

Alltså; släpper man hifi-intresset när man lyssnar på musik intresserat så kan man slippa frustration och distraktion. Frågan är om man klarar av släppa den biten helt.

Ingen fungerande musikanläggning kan vara "musikens fiende" Däremot kan alla anläggningar vara närvarokänslans fiende, då den helt perfekta hifi-anläggningen inte finns.

[phloam]

Så detta är ett potentiellt problem framförallt för dem som bryr sig så
mycket om musiken, att de skaffat sig en anläggning som är verkligt
kapabel - för med det följer att allting annat blir mycket känsligare.

Är det inte snarare ett problem enbart för den verkligt återgivningsintresserade?

[Strmbrg]

...
Jag frågar mig varför det så ofta blir bråk av sådant här,
varför det inte räcker med ETT varv, där var och en pre-
senterar sina invändningar och sin uppfattning, och låter
det vara med det.

...
Vh, iö

Finner det sympatiskt att göra så.

Det finns väl - typ - två grundambitioner i våra inlägg hära på det sk "forat".

Den ena är det kanske lite mer prestigemässiga att bevisa; inte ge sig; till varje pris invända; hacka på vissa men inte på andra etc.
Gärna bygga sina meningar på formuleringar av rigid karaktär.
Man talar helt enkelt om hur det förhåller sig, punkt.
Varvid nästa inlägger ätt det inte förhåller sig så, punkt.

Den andra är den lite mindre prestigemässiga, som kanske flyttar undan ens egen prestige till förmån för sökandet efter svar och reflexioner.
Alltså oavsett var man kan tänkas landa.

[Strmbrg]

...
Alltså; släpper man hifi-intresset när man lyssnar på musik intresserat så kan man slippa frustration och distraktion. Frågan är om man klarar av släppa den biten helt.
...

Det är nog en fungerande metod att nå musikfokus.
En av flera, vill säga.

Man bör nog emellertid backa några steg innan man börjar fundera över hur man skall göra (dvs innan metodvalet).

Vad är syftet?
Vad vill man åstadkomma?
Det kan ju faktiskt vara så, att man vill leta fel och fintrimma apparaturen. Det kanske helt enkelt är det som är (en del av) tillfredsställelsen?
I det läget vore det ju ganska förödande att inte hitta något att fintrimma.

Jag upplever att vi väldigt mycket diskuterar "hur" och ganska lite reflekterar över övergripande syften.
Även detta kan naturligtvis upplevas olika.

Många kanske är intresserade av metoder, helt enkelt.

[Bill50x]

Vad är syftet?
Vad vill man åstadkomma?
Det kan ju faktiskt vara så, att man vill leta fel och fintrimma apparaturen. Det kanske helt enkelt är det som är (en del av) tillfredsställelsen?
I det läget vore det ju ganska förödande att inte hitta något att fintrimma.

Det finns ingen anläggning som inte går att fintrimma (eller "grovtrimma" för den delen), allt handlar om ambitionsnivå, kunskap och ekonomi.

/ B

[Nattlorden]

Min hustru skulle inte hålla med dig. Hon gillar musik, men hur det låter skiter hon i.
Min grunkor är för besvärliga att få igång, tycker hon. Hon har ett excellent utbyte av musiken som förmedlas genom sin lilla köksradio av märket Denver - även när den glidit på frekvensen och brusar och distar.

Ofattbart egentligen

Jag skulle inte bli förvånad om hon inte snarare skulle tycka illa om en övertydlig, ljus audiofilprodukt än Denvern. Det måste inte vara den lilla enkla billiga saken som sabbar de musikaliska kvalitéerna mest...

[phloam]

Jag skulle inte bli förvånad om hon inte snarare skulle tycka illa om en övertydlig, ljus audiofilprodukt än Denvern. Det måste inte vara den lilla enkla billiga saken som sabbar de musikaliska kvalitéerna mest...

Aha, så tanken är att man tar bort allt som ev kan bli fel (diskant, bas, dynamik, volym, störande detaljer osv) och bara lämnar kvar lite som är bra? Tack, plötsligt kan jag med fog påstå att min musikmobil är en fantastiskt bra musikförmedlare

[DVD-ai]

Jag har varit just inne på detta med att ständigt leta fel i min anläggning, jag hamnade välldigt djupt i detta träsk med början i våras och höll på till in på vintern. jag kunde faktiskt inte lyssna på musik alls tillslut och inte titta på film, inget av det var kul längre...
Därför jag gick tillbaka till "basic" och skippade delat system tills vidare och gick ner i skala till piPs. Nu letar jag betydligt mycket mindre fel och har åter igen fått lusten tillbaka att börja lyssna på musik och titta på film

Det är alltså jätte bra med delade system, om man ser till att hålla sig i skinnet och inte fastna i den onda cirkeln där man bara letar fel och flyttar runt moduler, ställer in filtret och sedan e man inte nöjd i alla fall. Och så får man flytta modulerna igen och ställa om filtret igen och lyssna, för att konstatera att det kanske blev sämre igen och så vidare....

Ur detta sätt att se på saken så är fullregister helt överlägset, dom står där dom låter bäst och man är sedan "nöjd" med det och man kan inte fastna i samma "nojja" lika lätt... Även om delade system ofta medger större valmöjligheter och just möjlighet att få en bättre återgivning, så är också just "möjligheterna" med delade system det som är att stort problem för många...
Jag tycker att Ingvar borde hitta något sätt att trotsa naturlagarna så att piPs kunde få typ i16 + pY-2 prestanda för då skulle jag sitta nöjd med piPs framöver också...

I mitt fall så ligger problemet i att mitt rum har "vissa egenheter" (50Hz puckel deluxe!) som inte går att kompensera med moduler hur som helst (inte med genomförbara möbleringar i alla fall..) men man vill gärna tro det och man håller på och flyttar runt moduler och pillar på filtret nästan oavbrutet utan att någonsin kunna koppla av och acceptera felet för vad det är.

[Nattlorden]

Bruttotanke: Hade det inte gått att köra ex. pi60 ned till puckeln och sedan basar underpuckeln och fixa brytpunkterna lite isär så där blir en naturlig dipp av samma magnitud som puckeln?

[DVD-ai]

redan med i16 hade det säkerliget fungerat att göra så, puckeln verkar ha sitt maximum vid ca 50Hz, men håller sig mellan ca 40-60Hz... i16 o-delat låter betydligt mycket bättre än med moduler till i mitt rum.
Dom får ett respons som upplevs ganska stabil ner mot runt en 35hz eller så, dock så är lyssningsavstondet ju för litet så piPs spelar skiten ut i16s i i fråga om ljudkvalitet i mitt rum i alla fall... alltså är dom större systemen inget allternativ i nuvarande rum och tänker inte utsätta mig för den onda cirkeln igen genom att "försöka" eller "ge det en andra chans".

Det blir när jag flyttar till större som i16s komemr att vara med i bilden igen och då akompanjerat av pY-2 och senare pY-4

[subjektivisten]

Det är alltså jätte bra med delade system, om man ser till att hålla sig i skinnet och inte fastna i den onda cirkeln där man bara letar fel och flyttar runt moduler, ställer in filtret och sedan e man inte nöjd i alla fall. Och så får man flytta modulerna igen och ställa om filtret igen och lyssna, för att konstatera att det kanske blev sämre igen och så vidare....

En anledning varför jag tagit Ingvar till hjälp. Dom pengarna har varit väl använda för att slippa massa pill och flyttande.

[KarlXII]

Den här tråden handlar om distrationsfri återgivning. Inte om Ino.

[phloam]

När jag läser ovanstående kan jag inte låta bli att tänka att vissa system - speciellt "no nonsense"-anläggningar - liksom inbjuder till felsök och mekande osv. genom sin utformning.

En designad väggstereo typ B&O gör det inte, Den säger "så här är jag, deal with it. Spela musik eller gör nåt annat" Det kan ju vara rätt skönt kanske

[E]

Den här tråden handlar om distrationsfri återgivning. Inte om Ino.

Distraherar Ino?

Mvh E*

[-Martin-]

Kanske detta är vad det egentligen borde handla om, detta med apparatur, teknik och hemma-musik-lyssning?

Ja varför inte

Det är ju bara när jag inte distraheras, som det är bra.

Precis

I mitt eget fall, så distraheras jag uppenbarligen inte av tex vare sig single-end-distorsion eller av att basen försvinner under 40Hz.

Det är för att du är alldeles för förlåtande till din natur.

Någon annan skulle kanske distraheras av just detta, eller något annat tillkortakommande hos just min anläggning.

Då måste jag få komma hem och lyssna hos dig.

Jag distraheras tex av när det låter "grått, kompakt och trångt".

Jag gillar när det är trångt.

När stråksektioner låter "som blåsinstrument" eller "glasartat".

Själv får jag en lätt glasartad blick vid dessa tillfällen.

Eller när basen låter "tjock".

Fast Pavarotti var väl tenor(?)

Något att spinna vidare på kan alltså vara om det är distraktionsfrihet -frihet från störande fel eller distorsionsfrihet - frihet från alla fel som är att eftersträva.

Det är ju samma sak.

Jag kan nämligen tänka mig att distraktionsfrihet kan uppnås långt innan distorsionsfrihet har uppnåtts.

Nädu jävul, det går inte.

Men för att resonera kring detta bör man nog backa några steg, och ställa sig frågor kring själva syftet med att skaffa sig en hemma-musik-lyssnings-anläggning.

Kan vara att man har en himla massa pengar som man inte vet var man ska göra av.

Vad - och det kan naturligtvis vara olika (och även flera samtidigt) saker - vill man uppnå?

Spekulation! (Eller var det en fråga?)

[E]

Min hustru skulle inte hålla med dig. Hon gillar musik, men hur det låter skiter hon i.
Min grunkor är för besvärliga att få igång, tycker hon. Hon har ett excellent utbyte av musiken som förmedlas genom sin lilla köksradio av märket Denver - även när den glidit på frekvensen och brusar och distar.

Tror inte alls att hon skiter i hur det låter. Om dina grunkor var mindre
besvärliga att få igång, skulle hon säkert föredra dem! Om deras
återgivning (i det rummet) nu är mera distraktionsfri än den där
köksradions, vill säga.

Jag har aldrig träffat en musikintresserad person som inte bryr sig om hur
det låter när de har möjlighet att påverka det. T ex någon som lika gärna
lyssnar från foajén som inifrån konsertsalen.

Bra liknelse!

Mvh E*

[mx]

När jag läser ovanstående kan jag inte låta bli att tänka att vissa system - speciellt "no nonsense"-anläggningar - liksom inbjuder till felsök och mekande osv. genom sin utformning.

En designad väggstereo typ B&O gör det inte, Den säger "så här är jag, deal with it. Spela musik eller gör nåt annat" Det kan ju vara rätt skönt kanske

Väldigt skönt.

[mx]

Angående musikintresse så håller jag inte med Ingvar. Jag är musiker och
tycker det är lika roligt att lira gitarr eller trummor oavsett om det är i ett
garage, utomhus eller dylikt. Spela elgitarr utan förstärkare för mig själv i
mörkret för att inte väcka resten av huset fungerar också.

Sen har vi återgivningsintresset som skiljer sig från musikintresset enligt mig.
Där kan en dålig anläggning förstöra upplevelsen helt. Lite kuriosa är väl att
några av mina bästa musikupplevelser har jag fått i bilen via FM-radio och
dundrande asfalt på utsidan.

[KarlXII]

Tror inte alls att hon skiter i hur det låter. Om dina grunkor var mindre
besvärliga att få igång, skulle hon säkert föredra dem! Om deras
återgivning (i det rummet) nu är mera distraktionsfri än den där
köksradions, vill säga.


Mvh E*

Du tror, men jag vet.

[mx]

Tror inte alls att hon skiter i hur det låter. Om dina grunkor var mindre
besvärliga att få igång, skulle hon säkert föredra dem! Om deras
återgivning (i det rummet) nu är mera distraktionsfri än den där
köksradions, vill säga.


Mvh E*

Du tror, men jag vet.

Min sambo föredrar laptopens högtalare och Spotify framför vår anläggning i
vardagsrummet. Förklaringarna brukar vara "det är så omständigt att slå igång
den bara för att lyssna på lite musik".

Jaja, så kan det vara.

[E]

Tror ni inte på deras förklaringar, menar ni?

Jag kan inte tolka era berättelser på något annat vis än att de skulle
föredra den bättre anläggningen, om krångelfaktorn var densamma
(låg). De skulle välja det bättre (mer distraktionsfria), om det nu är
bättre med avseende på distraktionsfriheten.

Mvh E*

[KarlXII]

Tror ni inte på deras förklaringar, menar ni?

Jag kan inte tolka era berättelser på något annat vis än att de skulle
föredra den bättre anläggningen, om krångelfaktorn var densamma
(låg). De skulle välja det bättre (mer distraktionsfria), om det nu är
bättre med avseende på distraktionsfriheten.

Mvh E*

Du missar ju budskapet.
Dessutom är det ju du som inte tror på våra förklaringar.

Vad min hustru föredrar är redan klart: Den lilla radion.
Varför: För att den ger henne samma musikaliska utbyte som den stora riggen.


Dessutom, dvs i andra hand, är den lättare att få igång.

[E]

Aha, måste ha läst slavvrigt. Sorry och tack för förtydligandet!

Det kanske är en rätt så hygglig liten köksradio, den där Denvern.
Distraktionsfrihetsmässigt, alltså.

Mvh E*

[DVD-ai]

Den här tråden handlar om distrationsfri återgivning. Inte om Ino.

Va inte min mening att dra igång en sådan diskussion, utan ville delge mina erfarenheter med delade vs o-delade system i fråga om just att kunna slappna va och bara lyssna

[mx]

Aha, måste ha läst slavvrigt. Sorry och tack för förtydligandet!

Det kanske är en rätt så hygglig liten köksradio, den där Denvern.
Distraktionsfrihetsmässigt, alltså.

Mvh E*

Måste nog ta en titt på den. Kanske kan slänga ut anläggningen.

[Strmbrg]

Apropå Kalle 12s fru.

Detta med musik-tillgodo-görande-möjligheten som en funktion av återgivnings-nogrannheten:
Varför är kvinnor överlag mindre engagerade i hifi-apparatur än män?

Är kvinnor överlag mindre intresserade av musik?
Eller tillgodogör de sig musik på ett annat sätt?

Jag har sagt till min sambo att hon gärna får lyssna på min anläggning här i musikrummet.

Men hon säger att hon "inte kan sitta still sådär och bara lyssna".
Hon vill kunna syssla med annat samtidigt som musiken spelar, och här nere är det ju i princip utformat som en enmansbiograf utan bioduk.

[sprudel]

Apropå Kalle 12s fru.

Detta med musik-tillgodo-görande-möjligheten som en funktion av återgivnings-nogrannheten:
Varför är kvinnor överlag mindre engagerade i hifi-apparatur än män?

Är kvinnor överlag mindre intresserade av musik?
Eller tillgodogör de sig musik på ett annat sätt?

Jag har sagt till min sambo att hon gärna får lyssna på min anläggning här i musikrummet.

Men hon säger att hon "inte kan sitta still sådär och bara lyssna".
Hon vill kunna syssla med annat samtidigt som musiken spelar, och här nere är det ju i princip utformat som en enmansbiograf utan bioduk.

Här finns en sådan fru också. Därför fick hon en Tivoli Audio i julklapp och hon spelar ständigt på den. Jag förstår henne.
Vi hade med en sådan för några veckor sedan när vi åkte skidor som enda ljudalstare förutom oss själva.
All musik vi spelade lät görbra. Grymt imponerande. Vi lyssnade på musiken, hade quiz och jammade som bara den. Inte f-n var det HiFi, det var bara musikdiggande.

[Strmbrg]

Kan det möjligen finnas mer prylofili och teknikofili hos oss musik-älskande snubbar än vi vill erkänna?

Och om det är så: Varför skall det förnekas?

[sprudel]

Kan det möjligen finnas mer prylofili och teknikofili hos oss musik-älskande snubbar än vi vill erkänna?

Och om det är så: Varför skall det förnekas?

Förnekar inte det. Det är ljuvligt med en högpresterande anläggning, blir en annan upplevelse. Men båda upplevelserna känns bra.

[Nattlorden]

Prylofilin tar i så fall högst olika vägar... det kan vara speciella märken som skall hållas till, det kan vara estetiskt vackra prylar eller prestanda relaterad pryolfili... (kanske fler vägar?) och det kanske är lite för grovt att sortera alla tillsammans?

[Stereotypen]

Kan det möjligen finnas mer prylofili och teknikofili hos oss musik-älskande snubbar än vi vill erkänna?

Och om det är så: Varför skall det förnekas?

Jag tror att vi grabbar gärna vill maximera saker, ibland bortom vett och sans. Vi är mer benägna att söka "kickar" än damerna. Att lyssna på en bra anläggning kan ge en kick men kickarna varar inte, så för att få nya kickar så måste något förändras mellan varven. Dock når vi nog till slut en gräns (mognad?) då vi inser att det är dags att bromsa upp och fråga: vad ger det här mig egentligen? Antingen ger vi då upp vårt intresse eller så börjar vi om på ny kula med lite mer sunda ambitioner och kan närma oss intresset med en mer hållbar inställning.

[Nattlorden]

Nog måtte det ändå vara ny musik som kickarna bör komma via?

[Bill50x]

Nog måtte det ändå vara ny musik som kickarna bör komma via?

Ja, om vi pratar om musikintresse bör det vara så. Men det är ju faktiskt legitimt att ha ett hifi-intresse också (eller bara) och då kommer väl snarare kickarna av att det (förhoppningsvis) låter bättre.

Min sambo får kickar av att möblera om ibland, det är sällan det blir bättre men det blir annorlunda. Och det brukar hon vara nöjd med i typ ett halvår Och så kan det väl vara när man leker med sin anläggning också? Det togs för övrigt upp i tråden Ombyte Förnöjer även om den snabbt transformerades till en diskussion om f/e-lyssning...

/ B

[E]

Men hon säger att hon "inte kan sitta still sådär och bara lyssna".

Kan hon sitta still på konsert och bara lyssna, utan att pladdra med
någon väninna samtidigt?

Många är de som tror att de får ut mera eller blir effektivare om de gör
flera saker samtidigt. Ibland kan det vara bra, men inte alltid.

Mvh E*

[IngOehman]

Angående musikintresse så håller jag inte med Ingvar. Jag är musiker och
tycker det är lika roligt att lira gitarr eller trummor oavsett om det är i ett
garage, utomhus eller dylikt. Spela elgitarr utan förstärkare för mig själv i
mörkret för att inte väcka resten av huset fungerar också.

Vad är det du anser att du inte håller med mig om?

Ställer frågan eftersom jag ju håller med dig, om det som du skriver,
trots att du antyder att du skriver det för att INTE hålla med mig!
Har du verkligen förstått det jag skrivit?

Varför tror du att jag tycker något annat än det du skriver härovan?

Sen har vi återgivningsintresset som skiljer sig från musikintresset enligt mig.
Där kan en dålig anläggning förstöra upplevelsen helt. Lite kuriosa är väl att
några av mina bästa musikupplevelser har jag fått i bilen via FM-radio och
dundrande asfalt på utsidan.

Och igen håller du med mig!

Det är ju precis det jag skrivit!


Vh, iö

[IngOehman]

Tror ni inte på deras förklaringar, menar ni?

Jag kan inte tolka era berättelser på något annat vis än att de skulle
föredra den bättre anläggningen, om krångelfaktorn var densamma
(låg). De skulle välja det bättre (mer distraktionsfria), om det nu är
bättre med avseende på distraktionsfriheten.

Mvh E*

Du missar ju budskapet.
Dessutom är det ju du som inte tror på våra förklaringar.

Vad min hustru föredrar är redan klart: Den lilla radion.
Varför: För att den ger henne samma musikaliska utbyte som den stora riggen.


Dessutom, dvs i andra hand, är den lättare att få igång.

Ditt argument följer inte normala logiska regler för agument.

På vilket sätt är det ett argument för just den lilla, riggen att "den
ger samma musikaliska utbyte"?

Det är väl lika mycket ett argument för den stora riggen? Den ger
ju (rimligtvis) också samma musikaliska utbyte!


Ett argument för den ena framför den andra, måste vara baserad
på något SKILLNAD mellan dem.

T ex kvalificerar det du påstår vara andrahandsargumentet - att
den lilla anläggningen är lättare att få igång. Men att de båda två
ger henne samma musikaliska utbyte, är ju inte ett argument för
någon av dem.


Vh, iö

[phloam]

Det är väl förresten inte alls säkert att alla i alla lägen skulle välja fullt High Fidelity-blås före Denver. Det är inte säkert att man är på humör för en "live"-upplevelse, utan bara vill lyssna på lite Musik

[phloam]

Sen har vi återgivningsintresset som skiljer sig från musikintresset enligt mig.
Där kan en dålig anläggning förstöra upplevelsen helt. Lite kuriosa är väl att
några av mina bästa musikupplevelser har jag fått i bilen via FM-radio och
dundrande asfalt på utsidan.

Och igen håller du med mig!

Det är ju precis det jag skrivit!

IÖ, hur tolkar du det mx skriver? Jag ser det som "Där kan en dålig anläggning förstöra återgivningsupplevelsen helt."

Ser du det som att det står "förstöra musikupplevelsen helt." eller?

[IngOehman]

Jag ser det som att det står "upplevelsen" första gången (i mening två),
och "musikupplevelsen" andra gången (i mening tre).

Det vill säga det han skrev. Jag brukar läsa vad folk skriver istället för att
tolka in oskrivna saker i det. Om något är så oklart att jag känner att jag
inte alls kan ta ställning till det utan att tolka, så avstår jag ändå från att
tolka, till förmån för att fråga, om jag vill veta.

Och jag har som sagt inga invändningar mot det han skriver. Det är ju till
och med samma sak som jag själv skrivit tidigare i tråden.


Vh, iö

[E]

mx får väl hojta om han/hon menade något annat än det som
hamnade i själva inlägget.

Mvh E*

[Piotr]

Det är väl förresten inte alls säkert att alla i alla lägen skulle välja fullt High Fidelity-blås före Denver. Det är inte säkert att man är på humör för en "live"-upplevelse, utan bara vill lyssna på lite Musik

+1


/Peter

[mx]

Angående musikintresse så håller jag inte med Ingvar. Jag är musiker och
tycker det är lika roligt att lira gitarr eller trummor oavsett om det är i ett
garage, utomhus eller dylikt. Spela elgitarr utan förstärkare för mig själv i
mörkret för att inte väcka resten av huset fungerar också.

Vad är det du anser att du inte håller med mig om?

Ställer frågan eftersom jag ju håller med dig, om det som du skriver,
trots att du antyder att du skriver det för att INTE hålla med mig!
Har du verkligen förstått det jag skrivit?

Varför tror du att jag tycker något annat än det du skriver härovan?

Sen har vi återgivningsintresset som skiljer sig från musikintresset enligt mig.
Där kan en dålig anläggning förstöra upplevelsen helt. Lite kuriosa är väl att
några av mina bästa musikupplevelser har jag fått i bilen via FM-radio och
dundrande asfalt på utsidan.

Och igen håller du med mig!

Det är ju precis det jag skrivit!


Vh, iö

Hm, då var det jag som misstolkade dig tidigare. Ber om ursäkt för detta.

[phloam]

IÖ, om du nu kan hålla med mx, vilket jag också kan göra, kan du kort försöka beskriva vad du inte kan hålla med mig om?

Känns som om vi talar förbi varandra. Kanske att man måste definiera exakt vad "musikintresse" omfattar, ex.vis.

[KarlXII]

Ditt argument följer inte normala logiska regler för agument.

Jodå. Kvinnlig logik.

[IngOehman]

IÖ, om du nu kan hålla med mx, vilket jag också kan göra, kan du kort försöka beskriva vad du inte kan hålla med mig om?

Känns som om vi talar förbi varandra. Kanske att man måste definiera exakt vad "musikintresse" omfattar, ex.vis.

Ja, det är möjligt att vi talar förbi varandra, men jag tror jag förstår vad
du skriver, och jag har ju som alltid försökt att läsa det utan att tolka om
det på något sätt.

Bland annat är det här lite exempel på saker jag inte håller med om:

K12, precis som du skrev jag "dessutom" och det tror jag är centralt..!
Som du skriver så är inte musikintresset på nåt sätt beroende av någon särskilt bra ljudkvalitet.

Det håller jag inte med om.

Dock är det inte prislappen som indikerar ljudkvaliteten, och inte heller en
enkel kartläggning av några få parametrar, och det behöver inte alls vara
lika för alla.

Snarare är jag helt inne på "strmbrgs linje", att det är felens distraktions-
förmåga som korrumperar ljudkvaliteten - och jag har stött på åtskilliga
mycket "dyra och fina" anläggningar som distraherat åtskilligt. Men även
enkla anläggningar, t ex små radioapparater och bilanläggningar, som inte
gjort det i alls samma grad.

De svåra med de "fina anläggningarna" är att allting blir mycket känsligare.

Ett rum som inte bidrog ett dugg distraherande när ljudkällan var transistor-
radion, blir ett problem när alla dess karaktärer exiteras för fullt av den där
fina och mycket mera kapabla anläggningen - viket faktiskt kan göra att
JAG värderar återgivningen som sämre än från en klockradio!

(Det behöver inte betyda att någon annan, t ex du, håller med mig. Det
behöver inte betyda att du har upplevt något liknande eller att du ens kan
föreställa dig vad det är jag pratar om - men ändå är det det jag berättar
sant. Det är min helt sanna uppfattning. Och igen, du behöver INTE hålla
med mig. Det jag berättar om är min subjektiva åsikt. (Men ändå verkar
det, när folk berättar vad de upplevt, krypa fram att rätt många delar min
uppfattning. Kanske även någon som läser i den här tråden förstår vad
det är jag pratar om? Jag har ju talat om sådana här saker under årtion-
den, men jag tycker att strmbrg med begreppet distraktionsnivå, gjort en
påtaglig insats för att göra saken lättare att diskutera.)

Däremot kanske hifi-intresset är beroende av att man har ett musikintresse

Det VET jag att det inte behöver vara. Jag känner flera exempel på folk
som inte är musikintresserade, men som älskar hifi, både att testa, byta,
meka med prylarna, tänka på och även lyssna på dem, med hjälp av sina
skivor.

Och jag har verkligen inga synpunkter på det, bara så ingen tror det.

IÖ, ljudkvaliteten är inte "ett problem framförallt för dem som bryr sig så mycket om musiken , att de skaffat sig en anläggning som är verkligt kapabel". Det är ett problem för de som bryr sig mycket om ljudkvaliteten.

Det är en fruktansvärd generalisering. Kan inte hålla med om den heller.

Att förneka betydelsen av ljudkvaliteten för den som bryr sig så mycket
om musiken att de skaffat en anläggning som är verkligt kapabel, är dess-
utom en motsägelse av rang.

Det funkar inte åt båda hållen. Hifi-industrin vill ju gärna ha det till det, av förståeliga skäl. (Gillar du inte hifi så bryr du dig inte om musiken yada yada).

Det där är det enda hittills som jag håller med dig om, men om du med det
du skriver hävdar att motsatsen gäller, så är jag ändå av en annan åsikt.

Att de (hifi-industrin) har fel betyder inte att det är tvärtom. Det kan finnas,
och finns, flera nyanser än svart och vitt, men framförallt är inte allting
enfärgat. VISSA saker kan vara svarta, samtidigt som andra är vita, och
hela gränskala finns respresenterad, liksom alla färger.

Och dessutom så har ju strmbrg för denna tråd intoducerat en alldeles ny
och väldigt bra term för att möjliggöra sammanfattande beskrivningar,
som "mäter felen" via betraktaren. Det är (i varje fall för mig) det som
betyder mest, nämligen att anläggningens distraktionsnivå (till skillnad från
distorsionsnivå) är tillräckligt låg.

Ja har i alla tider hävdat att man inte kan nöja sig med att mäta storleken
på fel, utan man måste undersöka deras karaktär också, liksom deras
förmåga (irriterade) att "påminna om sin existens".

Det finns massor av mycket enkla anläggningar som inte alls har så stora
dylika fel, och deras enkelhet spelar dem i händerna, för det gör dem även
robusta, och musiken riskerar att drabbas mindre.

Och nu skall jag väl inte säga detta, men det är min uppfattning att även
jag i det ovanstående generaliserar alldeles för mycket, men jag känner
mig lite tvingad för att kunna fatta mig rimligt kort. Men jag kan väl säga
en sak, nämligen att det är min uppfattning att olika genrer av musik ofta
ställer väldigt olika stora krav på anläggningen. Så var det sagt.


Vh, iö

[mx]

En annan intressant sak är följande.

När jag sitter vid datorn och läser om hifi, diskuterar på forum etc. så kan jag
bara ha på musik i bakgrunden om det kommer från datorhögtalarna. I det här
fallet ett par Logitech Z-2300 eller från min MacBooks egna högtalare.

Om jag gör som många andra, dvs. lyssnar på min huvudanläggning medan
jag gör något annat kan jag inte koncentrera mig på något. Varken musiken
blir bra eller forum:andet(!).

Vad beror det på? Jag har personligen dragit slutsatsen att om jag lyssnar vid
datorn vet min hjärna redan om att det är dåligt och bara bakgrundsljud,
medan om jag sitter vid huvudanläggning så... eh, nä jag vet inte. Fler än jag
som har detta "problem"?

Lyssnar jag på musik på en bra anläggning kan jag fasiken inte göra mer än
lyssna och njuta.

[petersteindl]

En annan intressant sak är följande.

När jag sitter vid datorn och läser om hifi, diskuterar på forum etc. så kan jag
bara ha på musik i bakgrunden om det kommer från datorhögtalarna. I det här
fallet ett par Logitech Z-2300 eller från min MacBooks egna högtalare.

Om jag gör som många andra, dvs. lyssnar på min huvudanläggning medan
jag gör något annat kan jag inte koncentrera mig på något. Varken musiken
blir bra eller forum:andet(!).

Vad beror det på? Jag har personligen dragit slutsatsen att om jag lyssnar vid
datorn vet min hjärna redan om att det är dåligt och bara bakgrundsljud,
medan om jag sitter vid huvudanläggning så... eh, nä jag vet inte. Fler än jag
som har detta "problem"?

Lyssnar jag på musik på en bra anläggning kan jag fasiken inte göra mer än
lyssna och njuta.

Det skall du vara glad för

MvH
Peter

[Strmbrg]

Egentligen kanske det är riktigare att tala om distraktionsfri lyssning än om distraktionsfri återgivning?

Hur apparaturen och rummet beter sig är naturligtvis i större eller mindre grad avgörande för lyssningen.
Men resultatet påverkas även av processen efter trumhinnan.

Exempelvis så har jag upplevt att en anläggning med vissa distraherande egenheter kan ge en distraktionsfri(are) lyssning under gynnsamma mentala omständigheter. Samtidigt som dess tillkortakommanden distraherar mig mer under ogynnsamma mentala omständigheter.
Inte alltid, men ibland.

Vill gärna åter lyfta frågan om kvinnors musikintresse contra deras teknik- och apparatdito.

Jag tycker att det är kul med prylarna och intressant med tekniken. Vore de sakerna inte alls roliga, så skulle jag nog nöjt mej med betydligt enklare saker och likafullt uppskattat att lyssna.

Men egentligen så dämpades apparat-fokus ganska mycket precis samtidigt som jag erhöll den distraktionsfria lyssningen. Dvs när de nuvarande högtalarna installerats.
Grejerna gör sitt jobb, och därmed så bryr jag mej inte längre så mycket om dem.

[subjektivisten]

En annan intressant sak är följande.

När jag sitter vid datorn och läser om hifi, diskuterar på forum etc. så kan jag
bara ha på musik i bakgrunden om det kommer från datorhögtalarna. I det här
fallet ett par Logitech Z-2300 eller från min MacBooks egna högtalare.

Om jag gör som många andra, dvs. lyssnar på min huvudanläggning medan
jag gör något annat kan jag inte koncentrera mig på något. Varken musiken
blir bra eller forum:andet(!).

Vad beror det på? Jag har personligen dragit slutsatsen att om jag lyssnar vid
datorn vet min hjärna redan om att det är dåligt och bara bakgrundsljud,
medan om jag sitter vid huvudanläggning så... eh, nä jag vet inte. Fler än jag
som har detta "problem"?

Lyssnar jag på musik på en bra anläggning kan jag fasiken inte göra mer än
lyssna och njuta.

Vill säga tvärtom. Jag har inga problem att sitta som jag gör nu, med min netbook och lyssna på musik och surfa runt samtidigt. Det är värre att lyssna på dålig återgivning i bakgrunden, den pokar på min uppmärksamhet över sina fel medan det jag hör nu är bara musik som strömmar fram. Den enda gången som jag störs av att lyssna på min anläggning och t ex surfa samtidigt är när felen kommer fram som jag har kvar i rummet (baspeaken t ex).

[Piotr]

En annan intressant sak är följande.

När jag sitter vid datorn och läser om hifi, diskuterar på forum etc. så kan jag
bara ha på musik i bakgrunden om det kommer från datorhögtalarna. I det här
fallet ett par Logitech Z-2300 eller från min MacBooks egna högtalare.

Om jag gör som många andra, dvs. lyssnar på min huvudanläggning medan
jag gör något annat kan jag inte koncentrera mig på något. Varken musiken
blir bra eller forum:andet(!).

Vad beror det på? Jag har personligen dragit slutsatsen att om jag lyssnar vid
datorn vet min hjärna redan om att det är dåligt och bara bakgrundsljud,
medan om jag sitter vid huvudanläggning så... eh, nä jag vet inte. Fler än jag
som har detta "problem"?

Lyssnar jag på musik på en bra anläggning kan jag fasiken inte göra mer än
lyssna och njuta.

Så är det för mig i ganska hög grad också. Det är som att stor tydlighet, utsträckt frekvensomfång samt stor dynamik drar för mycket av min uppmärksamhet.

Funkar snarlikt vid umgänge. Lyssnar gärna på en liten skitapparat som bakgrundsskval när man sitter och umgås.

Undantaget är naturligtvis när man umgås med andra nördar.


/Peter

[phloam]

IÖ, jag märker att vi talar förbi varandra så det är nog ingen idé att jag svarar i detalj/direkt.

Följande måste förtydligas lite:

Jag ser det så här:

Musikupplevelsen består av en innehållsmässig del (artistens budskap, dess betydelse för lyssnaren, konstnärligt värde) som ligger till grund för att man överhuvudtaget intresserar sig för musiken som sådan. Musikupplevelsen består samtidigt av en formmässig del (eller vad man ska kalla den) som är viktigt för att budskapet når fram på rätt sätt. Saker som produktion, arrangemang och ljudkvalitet på inspelningen och återgivningskvalitet är här viktiga faktorer som bidrar till innehållet och till helhetsupplevelsen.

Ovanstående ser jag som självklart och däri ligger inte min poäng, s.a.s.

Så länge man har en adekvat(!) återgivningskvalitet så är det inga problem att ta till sig den innehållsmässiga delen av musikupplevelsen. Inte heller behöver den formmässiga bli särsklit lidande, även om det är en steglös skala där bättre ljud ger en bättre helhetsupplevelse (innehåll + form).

Ett "hifi-intresse" innebär att man fokuserar (ibland överdrivet mycket) på den formmässiga delen av musikupplevelsen. Det är ju naturligtvis bra, och kan ge bättre helhetsupplevelser. Men man behöver inte vara intresserad av high fidelity - Extra Hög kvalitet på den formmässiga delen - för att vara mycket intresserad av musiken som helhet, eller särskilt den innehållsmässiga delen. Formen är oftast en självklarhet, den finns där, musik och instrument går att urskilja, nemas problemas. Då kan "Denver-lyssnaren" fokusera på innehållet/budskapet och lyssna på musik på ett okomplicerat, icke-distraherat sätt.

Börjar man lyssna efter brister i den formmässiga presentationen kan detta ibland leda till onödig distraktion. Det är ett tveeggat svärd - potentiellt bättre upplevelser, men också potentiellt mer problemfyllt lyssnande.

Edit: Mitt musikintresse lägger väldigt stor vikt vid just den innehållsmässiga delen av musiken. Budskapet är för mig tusen ggr viktigare än kvaliteten på återgivningen - så länge den är adekvat för budskapet är det ok för mig. 128mp3, mobil, t.o.m. AM-radio i nödfall

Utan den delen finns inget som helst intresse för hifi eller musik som ljudkuliss.

[Strmbrg]

...
Ett "hifi-intresse" innebär att man fokuserar (ibland överdrivet mycket) på den formmässiga delen av musikupplevelsen. Det är ju naturligtvis bra, och kan ge bättre helhetsupplevelser. Men man behöver inte vara intresserad av high fidelity - Extra Hög kvalitet på den formmässiga delen - för att vara mycket intresserad av musiken som helhet, eller särskilt den innehållsmässiga delen. Formen är oftast en självklarhet, den finns där, musik och instrument går att urskilja, nemas problemas. Då kan "Denver-lyssnaren" fokusera på innehållet/budskapet och lyssna på musik på ett okomplicerat, icke-distraherat sätt.

Börjar man lyssna efter brister i den formmässiga presentationen kan detta ibland leda till onödig distraktion. Det är ett tveeggat svärd - potentiellt bättre upplevelser, men också potentiellt mer problemfyllt lyssnande.

Edit: Mitt musikintresse lägger väldigt stor vikt vid just den innehållsmässiga delen av musiken. Budskapet är för mig tusen ggr viktigare än kvaliteten på återgivningen - så länge den är adekvat för budskapet är det ok för mig. 128mp3, mobil, t.o.m. AM-radio i nödfall

Sympatiskt synsätt, tycker jag.

Samtidígt erkännes att jag inte "lever" efter dessa sympatiska resonemang.

Men det vore ju ypperligt om jag förmådde göra det!
Dvs, om musik-tillgodogörandet är själva syftet, så vore det naturligtvis perfekt om det kunde uppnås med enkla tekniska metoder.
Tex med en bordsradio för femti spänn på Myrorna.

[Nattlorden]

Denvern kommer inte att alltid presentera alla instrument, så det är inte bara frågan om "form". Men är man ok med att tro en cello är en synt eller en bas så...

[Bill50x]

Denvern kommer inte att alltid presentera alla instrument, så det är inte bara frågan om "form". Men är man ok med att tro en cello är en synt eller en bas så...

Om en cello låter som en synt, det kan jag leva med så länge musikerns intentioner och spelglädje kommer fram.

/ B

[Strmbrg]

Men här kommer ju vår goda förmåga att tolka till undsättning.

Det har mycket sällan varit något problem att känna igen bekantas röster i en telefon.

För det allra mesta, så finns instrumentets, eller röstens "signifikativiteter" kvar även via en väldigt förvriden signal.

Skulle nog inte tro att jag skulle uppleva en cello som en synt via en bordsradio.
Det finns nästan alltid tillräckligt med akustisk information kvar för att det skall gå att höra vilket instrumet det handlar om.

Ibland kan jag tycka att stråksektioner låter lite som blåsinstrument och/eller "liksom glasartade".
Men det är naturligtvis inte såpass mycket "fel" att jag inte hör att det faktiskt är en stråksektion som spelar.

Kanske är man alltför tolerant och fantasifull?

[IngOehman]

En annan intressant sak är följande.

När jag sitter vid datorn och läser om hifi, diskuterar på forum etc. så kan jag
bara ha på musik i bakgrunden om det kommer från datorhögtalarna. I det här
fallet ett par Logitech Z-2300 eller från min MacBooks egna högtalare.

Om jag gör som många andra, dvs. lyssnar på min huvudanläggning medan
jag gör något annat kan jag inte koncentrera mig på något. Varken musiken
blir bra eller forum:andet(!).

Vad beror det på? Jag har personligen dragit slutsatsen att om jag lyssnar vid
datorn vet min hjärna redan om att det är dåligt och bara bakgrundsljud,
medan om jag sitter vid huvudanläggning så... eh, nä jag vet inte. Fler än jag
som har detta "problem"?

Lyssnar jag på musik på en bra anläggning kan jag fasiken inte göra mer än
lyssna och njuta.

Jag ser det snarast som motsatsen till ett problem.

Min erfarenhet är precis densamma (principiellt) - och jag har till och med
dragit det hela till sin spets - således att min "fina anläggning" har två alter-
nativa lyssningsuppställningar - en så optimal som möjligt (som gör mig
närmast oförmögen att göra andra saker än att lyssna på musik) och en
lite enklare lyssning, som gör att det går utmärkt väl att ha musik på men
ändå arbeta samtidigt.

Och jag vill dra in en faktor ytterligare utöver distraktionen, för att förklara
vad jag menar med det, och det är distraktiones-vektorn, alltså riktningen
eller dimensionen i vilken distraktionen jobbar - om den drar uppmärksam-
heten från mindre spännande göranden och mot musiken eller om den drar
från musiken och mot återgivningsfelen.

I båda de nämnda lyssningarna så är distraktionen från återgivningens fel
mycket liten, så liten att det går perfekt att lyssna på musik med superstor
behållning i dem båda - men de skiljer sig på så vis att den bästa lyssningen
låter musiken ta över sinnena så till den milda grad att MUSIKEN i sig blir en
distraktion - för eventuella andra saker som man... borde ha gjort.

Men - jag är mycket tolerant mot mig själv, och jag klandrar mig inte för
ogjorda saker, när orsaken är att för bra musik har spelats på ett alldeles
för uppfyllande sätt.

- - -

Så för att sammanfatta:

BÅDE felen i återgivningen å ena sidan, och själva musiken å den andra, kan
påverka lyssnaren distraherande på olika sätt,

Felen kan vara inte bara ha olika mätmässig storlek, utan de kan även röra
sig i dimensionen som sträcker sig från "harmlösa" till "distraherande".

För musiken gäller faktiskt (nästan) detsamma - men även om musik som
man kommer för nära kan anses vara distraherande (på samma sätt som
en vacker kvinna) så tycker jag att bara den harmlösa änden av skalan går
att "återanvända". Så jag föreslår att denna axel när den berör musik och
dess återgivning, får sträcka sig från "harmlös" till "fullkomligt uppfyllande".

Uppfyllande musik - återgiven så väl att den betagande kraften är mer eller
mindre oförminskad, kan verkligen inkapacitera en människa, och därmed
betraktas som ett "distraherande" moment, om man borde ha gjort något
annat, t ex dammsugit eller nå't.

(T ex det här: http://open.spotify.com/track/3w0JVpARDrwQET3gWa4hSq )

- - -

Men som vanligt gäller det att veta vilken fråga det är som man söker svar
på, innan det är rimligt att säga om något är bra eller dåligt.

Att väl återgiven stark musik kan vara distraherande och lura en människa
på villovägar, bort från både tråkiga och viktiga göranden, är ju någonting
HELT annat än att ett återgivningsfel kan distrahera en människa bort från
musiken.

Man kan till och med säga att de är varandras absoluta motsatser.


En bättre distraktion än musik kan jag knappt komma på.


Vh, iö

[Richard]

Denvern kommer inte att alltid presentera alla instrument, så det är inte bara frågan om "form". Men är man ok med att tro en cello är en synt eller en bas så...

Om en cello låter som en synt, det kan jag leva med så länge musikerns intentioner och spelglädje kommer fram.

/ B

Jag accepterar inte att en cello låter som en synt.
Det tyder på så grava fel i inspelningen eller återgivningen att det berömda
"fönstret" färgar musiken negativt.

Och eftersom återgivning är precis likadant som att titta ut genom ett rent eller smutsigt fönster så föredrar i vart fall jag det rena fönstret.

Min erfarenhet är att man väldigt lätt kan suggerera sig till att "klockradion" låter musikernas intentioner komma fram bättre.


Det är helt enkelt inte sant- men är en väldigt effektiv försäljningsretorik.

[Bill50x]

Denvern kommer inte att alltid presentera alla instrument, så det är inte bara frågan om "form". Men är man ok med att tro en cello är en synt eller en bas så...

Om en cello låter som en synt, det kan jag leva med så länge musikerns intentioner och spelglädje kommer fram.

/ B

Jag accepterar inte att en cello låter som en synt.
Det tyder på så grava fel i inspelningen eller återgivningen att det berömda
"fönstret" färgar musiken negativt.

Och eftersom återgivning är precis likadant som att titta ut genom ett rent eller smutsigt fönster så föredrar i vart fall jag det rena fönstret.

Min erfarenhet är att man väldigt lätt kan suggerera sig till att "klockradion" låter musikernas intentioner komma fram bättre.


Det är helt enkelt inte sant- men är en väldigt effektiv försäljningsretorik.

Jag föredrar att titta på en duktig gymnast genom ett smutsigt fönster där man ändå ser hur duktig denne är än att ha ett helt rent fönster där gymnastens insatser ändå inte kommer fram...

Men vad har du fått klockradion ifrån, mig veterligen har jag inte hävdat att en sådan skulle vara bättre.

/ B

[mx]

Jag föredrar att titta på en duktig gymnast genom ett smutsigt fönster där man ändå ser hur duktig denne är än att ha ett helt rent fönster där gymnastens insatser ändå inte kommer fram...

Men vad har du fått klockradion ifrån, mig veterligen har jag inte hävdat att en sådan skulle vara bättre.

/ B

Alternativet var ju inte att titta på en duktig eller mindre duktig gymnast
genom ett rent fönster. Alternativet är snarare att beskåda en duktig
gymnast genom ett smutsigt eller ett rent fönster. Då väljer i alla fall jag
det rena fönstret.

Det här med att höra musikerns intentioner osv. har jag bara hört pratas
om i Linn-kretsar. För mig är det ett icke-problem eftersom en bra
anläggning alltid återger musikerns intentioner. Förstör den upplevelsen
så är det ju en dålig anläggning/dålig kombination tillsammans med
rummet, och ingenting som en stereoapparat ska kompensera för genom
att svänga eller ha för sig andra hyss.

[Bill50x]

Jag föredrar att titta på en duktig gymnast genom ett smutsigt fönster där man ändå ser hur duktig denne är än att ha ett helt rent fönster där gymnastens insatser ändå inte kommer fram...

Alternativet var ju inte att titta på en duktig eller mindre duktig gymnast
genom ett rent fönster. Alternativet är snarare att beskåda en duktig
gymnast genom ett smutsigt eller ett rent fönster. Då väljer i alla fall jag
det rena fönstret.

Nu var det inte så jag skrev. Eller så skrev jag otydligt. Jag menade exakt samma gymnast. Fönstret kan ju vara rent och blankt men ändå förvränga det man ser.

Nu är ju liknelser ofta(st?) inte speciellt lyckliga för diskussionen tenderar att handla om fel saker.

/ B

[mx]

Nu var det inte så jag skrev. Eller så skrev jag otydligt. Jag menade exakt samma gymnast. Fönstret kan ju vara rent och blankt men ändå förvränga det man ser.

Nu är ju liknelser ofta(st?) inte speciellt lyckliga för diskussionen tenderar att handla om fel saker.

/ B

Hur menade du då? Utveckla gärna.

Jag lyssnar alltid på bra musik enligt mig, oavsett om anläggningen är bra eller
dålig. Därför skulle jag aldrig få för mig att jämföra med hur dålig musik låter
på min anläggning.

Och med dålig musik menar jag inte produktion eller sådant utan helt enkelt
det jag tycker om att lyssna på.

[Nattlorden]

Skulle nog inte tro att jag skulle uppleva en cello som en synt via en bordsradio.
Det finns nästan alltid tillräckligt med akustisk information kvar för att det skall gå att höra vilket instrumet det handlar om.

Även om den är blandad ihop med syntar, elgitarr och sång och du inte har någon anledning att förvänta dig att där skulle finnas en cello i stycket?

[Bill50x]

Nu var det inte så jag skrev. Eller så skrev jag otydligt. Jag menade exakt samma gymnast. Fönstret kan ju vara rent och blankt men ändå förvränga det man ser.

Nu är ju liknelser ofta(st?) inte speciellt lyckliga för diskussionen tenderar att handla om fel saker.

Hur menade du då? Utveckla gärna.

Precis det jag skrev. Liknelser suger, även om jag ofta använder dem

Men... vi blir ofta lurade. Lite sälta på köttet får oss tro att det är smakrikt. En blank skärm på datorn gör att det man tittar på ser detaljrikt ut. En bild som är skärpt i Photoshop ser ut att innehålla mer detaljer - osv.

På samma sätt är det lätt att tro att en förstärkare med låg dist och rak/bred frekvensgång är "transparent". Speciellt om man jämför med typ ett rörsteg där frekvensgångsskillnader ofta kan höras direkt. Och när man uppfattar vissa saker bättre i rörsteget så skyller man på att det är disten som gör återgivningen "bättre". Eller att det är frekvensgångsskillnaderna som gör att det låter bättre. Många verkar förbise att det är TROTS frekvensgångsskillnaderna som det ändå låter mer realistiskt.

/ B

[mx]

Precis det jag skrev. Liknelser suger, även om jag ofta använder dem

[...]

/ B

Tror att jag förstår vad du menar.

[MichaelG]

Jag förstår inte diskussionen (väl medveten om att det kanske bara beror på att jag inte förstår ). För mig är det så oerhört självklart att jag alltid i alla lägen föredrar en så bra återgivning som möjligt när jag lyssnar på musik. Även om jag kan njuta av musik uppspelad via klockradio, njuter jag mer när musiken spelas via en god anläggning. Dessutom är min erfarenhet att jag lättare tar till mig "svår" musik live, eller via en god anläggning än via sämre återgivning. Musikaliska sammanhang och intentioner blir så mycket enklare att förstå via god återgivning.

Jag kan alltså aldrig och under några omständigheter föredra en sämre återgivning framför en bättre.

Hälsn. Michael

[phloam]

Michael - min personliga sammanfattning:

Om du vänder på det... Om ingen anläggning är perfekt, så skulle alla anläggningar ha "fel" som distraherar mer eller mindre Men så är det ju inte i praktiken. Man kan uppnå distraktionsfri musiklyssning mha långt enklare anläggningar, även under genomsnittlig hifi-nivå (Denver-nivån )

Man kan s.a.s. lätt få fram de "musikaliska intentionerna" även utan särskilt bra återgivning. Naturligtvis blir helhetsupplevelsen sämrre än med hifi, men det förklarar varför vissa kan njuta ostört av musik med enkla medel.

Det beror på lyssnaren, en hifi-intresserad lyssnare är ju mer angelägen om att formen ska bidra till en bättre upplevelse. Är syftet att få en så bra helhetsupplevelse som nånsins möjligt, då bör man använda hifi. Är syftet primärt att ta till sig de musikaliska intentionerna så räcker Denvern.

Innehållet (intentionerna) har liksom ett försprång framför formen (ljudkvaliteten), de är mer fundmentala för lyssnandet öht. För utan innehåll finns ingen orsak att ha form

[MichaelG]

Innehållet (intentionerna) har liksom ett försprång framför formen (ljudkvaliteten), de är mer fundmentala för lyssnandet öht. För utan innehåll finns ingen orsak att ha form

Jag ser snarast att de är varandras förutsättningar. Musik, graverad på en LP-skiva (eller lagrad som ettor och nollor på en CD) är fullständigt ointressant - jag rent av olyssningsbar - utan avspelningsutrustning.

Men jag håller med om att innehållet i sig är viktigare än ljudkvaliteten. Min poäng är dock att ju högre ljudkvalitet - desto mer av innehållet kan jag tillgodogöra mig. Jämför med en bok. Vilket är viktigast - berättelsen, eller trycket? Självklart är det ju för berättelsen man köper - och läser - boken. Men ju sämre tryck - desto svårare att tillgodogöra sig berättelsen.

Hälsn. Michael

[Kimpost]

Innehållet (intentionerna) har liksom ett försprång framför formen (ljudkvaliteten), de är mer fundmentala för lyssnandet öht. För utan innehåll finns ingen orsak att ha form

Jag ser snarast att de är varandras förutsättningar. Musik, graverad på en LP-skiva (eller lagrad som ettor och nollor på en CD) är fullständigt ointressant - jag rent av olyssningsbar - utan avspelningsutrustning.

Men jag håller med om att innehållet i sig är viktigare än ljudkvaliteten. Min poäng är dock att ju högre ljudkvalitet - desto mer av innehållet kan jag tillgodogöra mig. Jämför med en bok. Vilket är viktigast - berättelsen, eller trycket? Självklart är det ju för berättelsen man köper - och läser - boken. Men ju sämre tryck - desto svårare att tillgodogöra sig berättelsen.

Hälsn. Michael

Korrekt. Phloam vill nog bara trycka på att det inte krävs speciellt mycket för att trycket ska vara tillräckligt bra. Där bättre än tillräckligt inte ger speciellt mycket mervärde. Detsamma gäller nog musik, för de allra flesta.

[MichaelG]

Phloam vill nog bara trycka på att det inte krävs speciellt mycket för att trycket ska vara tillräckligt bra. Där bättre än tillräckligt inte ger speciellt mycket mervärde. Detsamma gäller nog musik, för de allra flesta.

Aha! Det du skriver kan jag nog till och med hålla med om. Jag uppfattade mer diskussionen som att det i vissa fall är en nackdel med bättre återgivning - något jag inte alls håller med om. Men att marginalnyttan minskar och att värdet av denna är olika för olika personer, köper jag helt av.

Hälsn. Michael

[Goldfinger]

Jag förstår inte diskussionen (väl medveten om att det kanske bara beror på att jag inte förstår ). För mig är det så oerhört självklart att jag alltid i alla lägen föredrar en så bra återgivning som möjligt när jag lyssnar på musik. Även om jag kan njuta av musik uppspelad via klockradio, njuter jag mer när musiken spelas via en god anläggning. Dessutom är min erfarenhet att jag lättare tar till mig "svår" musik live, eller via en god anläggning än via sämre återgivning. Musikaliska sammanhang och intentioner blir så mycket enklare att förstå via god återgivning.

Hälsn. Michael

Håller med, och väldigt tydligt blir det när man bygger och justerar egna konstruktioner, när saker börjar falla på plats kan helt plötsligt låtar som passerat obemärkta bli mycket intressanta att lyssna på.
Det blir väldigt uppenbart.

[Strmbrg]

Skulle nog inte tro att jag skulle uppleva en cello som en synt via en bordsradio.
Det finns nästan alltid tillräckligt med akustisk information kvar för att det skall gå att höra vilket instrumet det handlar om.

Även om den är blandad ihop med syntar, elgitarr och sång och du inte har någon anledning att förvänta dig att där skulle finnas en cello i stycket?

Jag vill nog inte påstå att jag kan identifiera varje enskild instrument-typ i konserhusmiljön heller.
Om jag inte tar hjälp av synen, vill säga.
Har väl inte heller något större behov av att kunna höra det.
Vare sig där eller hemma.

Vad jag syftar på i första hand, är om det går att identifiera ett enskilt instrument när det spelar solo.
Skulle jag höra Bachs Cellosolosviter via telefonens högtalare, så skulle jag säkerligen höra om det istället var en violin som man spelade på.

[Strmbrg]

...
Jag kan alltså aldrig och under några omständigheter föredra en sämre återgivning framför en bättre.

Hälsn. Michael

Inte jag heller.

Dvs förutsatt att det bättre ljudet inte medför mer "krångel", kostnader eller ingrepp i bostaden än vad är beredd att acceptera.

[mx]

eriken var här ikväll och med sina mark- och dämpningsskivor (från Ino) och
jag måste erkänna att mitt system bestående av Hegel H200 och Dynaudio
Contour S3.4 har aldrig låtit så bra. Herregud vilken upplevelse.

Vi lyssnade bland annat på en låt med Toto och jag försvann totalt från min
soffa och befann mig på okänd plats där endast jag och musiken befann sig.

Magiskt!

Nu måste jag ringa Ingvar och beställa lite dämpningsmaterial.

[Richard]

Jag föredrar att titta på en duktig gymnast genom ett smutsigt fönster där man ändå ser hur duktig denne är än att ha ett helt rent fönster där gymnastens insatser ändå inte kommer fram...

Alternativet var ju inte att titta på en duktig eller mindre duktig gymnast
genom ett rent fönster. Alternativet är snarare att beskåda en duktig
gymnast genom ett smutsigt eller ett rent fönster. Då väljer i alla fall jag
det rena fönstret.

Nu var det inte så jag skrev. Eller så skrev jag otydligt. Jag menade exakt samma gymnast. Fönstret kan ju vara rent och blankt men ändå förvränga det man ser.

Nu är ju liknelser ofta(st?) inte speciellt lyckliga för diskussionen tenderar att handla om fel saker.

/ B

Kanske skrev du en aning otydligt.
En god violinist som spelar genom två olika draperier-en som försämrar ljudet oacceptabelt och en som nästan är transparent- det är ju klart som korvspad att återgivningen blir bättre på alla sätt genom det transparenta draperiet.

Tydligt återgivning är tydlig sådan-för att tala gammalt Linn-språk.
Det är korrekt.

Visst håller du med mig i detta ?
Då jag själv insåg att otydlig återgivning gjorde att allting lät likadant pga sameness i själva avlyssningsapparaturen så föll min polett på plats.

Då kommer nästa följdfråga, Bill 50x: Vad i anläggningen orsakar sameness?
Vilka apparater färgar minimalt ? Och hur kan man kolla detta?

Denna fråga kan var och en fundera över, men bara om man vill det
förstås.

[IngOehman]

...
Jag kan alltså aldrig och under några omständigheter föredra en sämre återgivning framför en bättre.

Hälsn. Michael

Inte jag heller.

Dvs förutsatt att det bättre ljudet inte medför mer "krångel", kostnader eller ingrepp i bostaden än vad är beredd att acceptera.

Jag håller med er båda - men har två kommenterar till det:

1. Många high end-anläggningar ger totalt sett (med rum och allt), när
man tittar på felens karaktär och den därav följande distraktionsnivån,
en alldeles för dålig musikåtergivning. Jag säger alltså att de är dåliga
för att de (summan av allt som ingår i anläggningarna) blir för dåligt,
inte för att det är för bra.

2. Jag föredrar också alltid bästa möjliga återgivning, men det är inte
alltid en sådan som gör att jag får mest gjort.


Vh, iö

[Nattlorden]

Skulle nog inte tro att jag skulle uppleva en cello som en synt via en bordsradio.
Det finns nästan alltid tillräckligt med akustisk information kvar för att det skall gå att höra vilket instrumet det handlar om.

Även om den är blandad ihop med syntar, elgitarr och sång och du inte har någon anledning att förvänta dig att där skulle finnas en cello i stycket?

Jag vill nog inte påstå att jag kan identifiera varje enskild instrument-typ i konserhusmiljön heller.
Om jag inte tar hjälp av synen, vill säga.
Har väl inte heller något större behov av att kunna höra det.
Vare sig där eller hemma.

Vad jag syftar på i första hand, är om det går att identifiera ett enskilt instrument när det spelar solo.
Skulle jag höra Bachs Cellosolosviter via telefonens högtalare, så skulle jag säkerligen höra om det istället var en violin som man spelade på.

Jovisst, solo är något helt annat... men när du nu förstått hur JAG menade, kan man då kanske få ett annat svar på "originalposten"?

Dvs.

Denvern kommer inte att alltid presentera alla instrument, så det är inte bara frågan om "form". Men är man ok med att tro en cello är en synt eller en bas så...

Menar du fortfarande att den musikaliska upplevelsen är tillräcklig om du inte ens kan höra vilket instrument det är?

[subjektivisten]

eriken var här ikväll och med sina mark- och dämpningsskivor (från Ino) och
jag måste erkänna att mitt system bestående av Hegel H200 och Dynaudio
Contour S3.4 har aldrig låtit så bra. Herregud vilken upplevelse.

Vi lyssnade bland annat på en låt med Toto och jag försvann totalt från min
soffa och befann mig på okänd plats där endast jag och musiken befann sig.

Magiskt!

Nu måste jag ringa Ingvar och beställa lite dämpningsmaterial.

Tänk vad ännu mer dämpning, även lägre ner, kommer göra. Rummet är en extremt viktig del i kedjan, helt klart.

[mx]

eriken var här ikväll och med sina mark- och dämpningsskivor (från Ino) och
jag måste erkänna att mitt system bestående av Hegel H200 och Dynaudio
Contour S3.4 har aldrig låtit så bra. Herregud vilken upplevelse.

Vi lyssnade bland annat på en låt med Toto och jag försvann totalt från min
soffa och befann mig på okänd plats där endast jag och musiken befann sig.

Magiskt!

Nu måste jag ringa Ingvar och beställa lite dämpningsmaterial.

Tänk vad ännu mer dämpning, även lägre ner, kommer göra. Rummet är en extremt viktig del i kedjan, helt klart.

Hur dämpar jag "längre ner" och vad innebär det? Jag är idel öra.

[subjektivisten]

Isolering bakom ACO skivorna.

[mx]

Isolering bakom ACO skivorna.

Typ markskiva (stenull?) från något byggvaruhus? Om Jag sätter det mot
väggen och sedan ACO-skiva ovanpå det på samma yta, det borde bli bäst?

Jag har betongväggar som är hårdare än Clint Eastwood och Chuck Norris
tillsammans.

[phloam]

Phloam vill nog bara trycka på att det inte krävs speciellt mycket för att trycket ska vara tillräckligt bra. Där bättre än tillräckligt inte ger speciellt mycket mervärde. Detsamma gäller nog musik, för de allra flesta.

Aha! Det du skriver kan jag nog till och med hålla med om. Jag uppfattade mer diskussionen som att det i vissa fall är en nackdel med bättre återgivning - något jag inte alls håller med om. Men att marginalnyttan minskar och att värdet av denna är olika för olika personer, köper jag helt av.

Hälsn. Michael

Tack Kimpost

MichaelG, glömde påminna om att min poäng från början var att distraktioner kanske lättare kan bortses ifrån om man medvetet separerar intresset för själva musiken från intresset för fomen (i.e. HiFi-intresset) - eller snarare att man är medveten om det jag kom på tack vare denna tråd dvs innehåll + form = helhetsuplevelse (förenklat)

Då kan man välja fokus, istället för att maniskt tänka att varje försämring är katastrofal för hela grejen hela tiden. Man måste då inte ha det bästa i alla lägen eftersom disktraktionerna blir mer harmlösa (även om man är medveten om dem).

Detta tänk funkar också vid alla kvalitetsnivåer, eller typer av distraktioner. Om man nu vill komma bort från hifi'ns förbannelse - att skivor blir "olyssningsbara", att man "måste uppgradera", att "inspelningen förstör" osv osv.

Medvetenhet är bra, säger man trollets namn så går det upp i rök, typ

[Strmbrg]

En liten iakttagelse:

Sitter och spisar Mahlers nia.
Första satsen är ganska lång och lite "seg" emellanåt.

Jag tappade fokus litegrann och...
...inte fasen lät det sådär himla realistiskt och luftigt direkt.
Jag upplevde lite av det där "trånga, gråa ljudet" som jag definitivt ogillar.

Fokus styrdes över från positiv musikupplevelse till ljudanalys:
Kanske jag skulle ansluta högtalarna till 8 Ohmsutgångarna?
Det ger ju mer "luftighet".

Det gjorde jag emellertid inte.

Pausade, gick upp på övervåningen och laddade en tvättmaskin, bryggde en liten kopp i mockabryggaren, och lallade efter c:a fem minuter ner i ljudgrottan igen.

Körde vidare därifrån jag pausat musiken och...



Vilken annorlunda upplevelse!



Nu låter det ju så som jag vill att det skall.
Luftigt, högupplöst, bra djupkänsla.

Inget tekniskt är ändrat.
Ändå en mycket bättre upplevelse.

[30Hzbone]

Kanske.......ladda tvättmaskin = reset-knapp för tvåbeningar.

[Nattlorden]

Inte skall du tvinga dig att sitta och lyssna på sådant som bara Mahler och Mahler...

[Strmbrg]

Har läst nånstans att det där med kvalitén på elen har betydelse för ljudet.

Kanske elen fick en bättre kvalité när jag startade tvättmaskinen?

Jag menar, det brukar ju bli bättre om man moddar lite.

[IngOehman]

Tror nog den dominerande skillnaden var din egen kemiska balans.

Men annars tycker jag nog att Mahnlers 4:e, 5:e och 6:e och kanske
även den 7:e symponin, är de roligaste. Fast mera avencerade och
väldigt musikhistoriskt intressanta är tvivielsutan även symfonierna
efter dessa. Han är verkligen underskattat med avseende på att peka
ut vägen mot musikens framtid.


Vh, iö

[Strmbrg]

Tror nog den dominerande skillnaden var din egen kemiska balans. Men annars tycker jag nog att Mahnlers 4:e, 5:e och 6:e och kanske
även den 7:e symponin, är de roligaste. Fast mera avencerade och
väldigt musikhistoriskt intressanta är tvivielsutan även symfonierna
efter dessa. Han är verkligen underskattat med avseende på att peka
ut vägen mot musikens framtid.


Vh, iö

Tror jag också, man ska nog inte lägga allt ansvar utomkropps.

Mahler är givande att spisa.
Men vad som kanske stör mig en aning är att han upprepar sig lite väl mycket. Det är liksom samma musikaliska idé-komponenter i de flesta verken.

Så, på så vis är det nog lite Mahlande.

Utan likhterer i övrigt, så tycker jag att både Malle, Sjosta å Procke är ungefär samma slags skåpmusiks-kockar.

Äh, vi kör denna diskussion i Musikstugan istället.
Väl mött, eller hur det jönsiga uttrycket lyder.
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 36#1104836

[IngOehman]

Men då tar vi tag i det här istället:

Har läst nånstans att det där med kvalitén på elen har betydelse för ljudet.

Kanske elen fick en bättre kvalité när jag startade tvättmaskinen?

Jag menar, det brukar ju bli bättre om man moddar lite.

Jag tror att den helt dominerande orsaken till att elkvaliteten har fått ett
rykte om att vara så viktig, är att så många har märkt hur mycket bättre
det ofta låter när man lyssnar sent på kvällen och på natten.

Jag tror att analysen och slutsatsen ofta varit slarvig/blivit felaktig. Det
ÄR sant att det ofta låter mycket bättre på kvällen och natten, men det
har mycket lite med elnätets kvalitet att göra.

Dock är skälen inte bara psyologiska/fysiologiskan, utan det finns genuina
fysikaliska skäl också.


Vh, iö

[Nattlorden]

Att man inte är medveten om bakgrundsbrus är nog största faktorn, det har väl alla som jobbar i ett kontor med många datorer märkt när det blir strömavbrott och alla datorerna tystnar... det blir obehagligt tyst en liten stund tills man vänjt om sig...

[E]

obehagligt tyst

Jag tycker att det är obehagligt otyst på dagtid.

Man måste – utöver att sanera sitt eget hem från varjehanda
ljudsmuts – ljudisolera sin lägenhet/hus, alternativt flytta till en
geografiskt lämpligare plats, för att få en acceptabel svärta att måla
upp de önskade ljuden mot. Ibland, ofta, önskar jag inga ljud. Det
funkar inte att ringa "Önska i P1"! Eller gör det?

Å andra sidan kan nog elkvalitutten på "avlägsna" platser bli desto
sämre, i varje fall hvad avser avbr..t.

Mvh E*

[IngOehman]

Att man inte är medveten om bakgrundsbrus är nog största faktorn, det har väl alla som jobbar i ett kontor med många datorer märkt när det blir strömavbrott och alla datorerna tystnar... det blir obehagligt tyst en liten stund tills man vänjt om sig...

Jag förstår inte det ovanstånde.

Vad är det som är obehagligt med att det blir tyst?

Jag tycker att det är en oerhört behaglig känsla när
bakgrundsljud plötsligt upphör. Rena trippen faktiskt.


Vh, iö

[Kronkan]

Men då tar vi tag i det här istället:

Har läst nånstans att det där med kvalitén på elen har betydelse för ljudet.

Kanske elen fick en bättre kvalité när jag startade tvättmaskinen?

Jag menar, det brukar ju bli bättre om man moddar lite.

Jag tror att den helt dominerande orsaken till att elkvaliteten har fått ett
rykte om att vara så viktig, är att så många har märkt hur mycket bättre
det ofta låter när man lyssnar sent på kvällen och på natten.

Jag tror att analysen och slutsatsen ofta varit slarvig/blivit felaktig. Det
ÄR sant att det ofta låter mycket bättre på kvällen och natten, men det
har mycket lite med elnätets kvalitet att göra.

Dock är skälen inte bara psyologiska/fysiologiskan, utan det finns genuina
fysikaliska skäl också.

När barnen var små kunde jag när det var tyst och mökrt vid några tillfällen lyssna på P2 eller någon skiva och uppleva att det lät bra. Minns fortfarande tillfällen med direktsända konserer.
Väl inte funderar över fenomenet.

Men igår fick jag en litentankeställare. Sista tiden har jag/vi arbetatmed belysningen hemma. Hämtade en lampa som varit påreparation och i proncip bytt all el på. Skruva glatt i en 11 watts energisparlampa från IKEA i en av hållarna. Noterade av TV:n började pixelera. Slog av lampan och det slutade. Provade lite fram och tillbaka. Sambandet var klockrent. Säger nu inte att det påverkar ljudet. Men att det ändå kan finnas saker i ens eget hem som skräpar ner elen. Eftersom jag har ett problem med att någon kanal inte riktigt har fungerandee bild. Så nu blir det att försöka hitta problemet. Och om det finns hemma?






Vh, iö

[petersteindl]

Men då tar vi tag i det här istället:

Har läst nånstans att det där med kvalitén på elen har betydelse för ljudet.

Kanske elen fick en bättre kvalité när jag startade tvättmaskinen?

Jag menar, det brukar ju bli bättre om man moddar lite.

Jag tror att den helt dominerande orsaken till att elkvaliteten har fått ett
rykte om att vara så viktig, är att så många har märkt hur mycket bättre
det ofta låter när man lyssnar sent på kvällen och på natten.

Jag tror att analysen och slutsatsen ofta varit slarvig/blivit felaktig. Det
ÄR sant att det ofta låter mycket bättre på kvällen och natten, men det
har mycket lite med elnätets kvalitet att göra.

Dock är skälen inte bara psyologiska/fysiologiskan, utan det finns genuina
fysikaliska skäl också.

Vh, iö

När barnen var små kunde jag när det var tyst och mökrt vid några tillfällen lyssna på P2 eller någon skiva och uppleva att det lät bra. Minns fortfarande tillfällen med direktsända konserer.
Väl inte funderar över fenomenet.

Men igår fick jag en litentankeställare. Sista tiden har jag/vi arbetatmed belysningen hemma. Hämtade en lampa som varit påreparation och i proncip bytt all el på. Skruva glatt i en 11 watts energisparlampa från IKEA i en av hållarna. Noterade av TV:n började pixelera. Slog av lampan och det slutade. Provade lite fram och tillbaka. Sambandet var klockrent. Säger nu inte att det påverkar ljudet. Men att det ändå kan finnas saker i ens eget hem som skräpar ner elen. Eftersom jag har ett problem med att någon kanal inte riktigt har fungerandee bild. Så nu blir det att försöka hitta problemet. Och om det finns hemma?

Hej Kronkan, är det så här ditt inlägg skall vara. IÖ har aldrig haft barn vad jag vet så det borde i så fall vara dina Direktsändningar på P2 lät ofta fantastiskt bra.

Energisparlampor har en del HF som jag inte är så förtjust i.

MvH
Peter

[IngOehman]

Det finns en hel del potentiella ställatillkällor.

Ju närmare anläggningen det skapas HF desto värre. Ty elnätet som sådant
är ett filter som blir allt bättre med avståndet. Är frekvenserna riktigt höga är
det dock inte så stor skillnad mellan sådant som kommer via tråd och sådant
som strålar fritt.

Allting blir ju trådar och antenner om frekvensen är tillräckligt hög, och därtill
blir in- och utgångar alltmera lika varandra, som öppningar för skräp att ta sig
in. Men det intressanta är väl att det samband mellan klockan och störningar
som är en så populär föreställning, är mest en myt, och att den mest signifi-
kanta konsekvensen av tiden på dygnet, är den akustiska störnivån.

Därför bör varje audiofil tilldeles en trevlig villa någonstans, där han eller hon
kan spela för glatta livet, när andra sover och de flesta bilar står i garagen.


Vh, iö

[Nattlorden]

Jag förstår inte det ovanstånde.

Vad är det som är obehagligt med att det blir tyst?

Jag tycker att det är en oerhört behaglig känsla när
bakgrundsljud plötsligt upphör. Rena trippen faktiskt.

Det är väl obehagligt att märka hur mycket brus man varit utsatt för, plus att det i princip känns som en tryckförändring... samma som man märker av när man går in och ut ur ett ljuddött rum.

[Ragnwald]

Eller att då märka, hur pass mycket sus som faktiskt pågår i ens eget huvud.

[Kronkan]

Men då tar vi tag i det här istället:

Har läst nånstans att det där med kvalitén på elen har betydelse för ljudet.

Kanske elen fick en bättre kvalité när jag startade tvättmaskinen?

Jag menar, det brukar ju bli bättre om man moddar lite.

Jag tror att den helt dominerande orsaken till att elkvaliteten har fått ett
rykte om att vara så viktig, är att så många har märkt hur mycket bättre
det ofta låter när man lyssnar sent på kvällen och på natten.

Jag tror att analysen och slutsatsen ofta varit slarvig/blivit felaktig. Det
ÄR sant att det ofta låter mycket bättre på kvällen och natten, men det
har mycket lite med elnätets kvalitet att göra.

Dock är skälen inte bara psyologiska/fysiologiskan, utan det finns genuina
fysikaliska skäl också.

Vh, iö

När barnen var små kunde jag när det var tyst och mökrt vid några tillfällen lyssna på P2 eller någon skiva och uppleva att det lät bra. Minns fortfarande tillfällen med direktsända konserer.
Väl inte funderar över fenomenet.

Men igår fick jag en litentankeställare. Sista tiden har jag/vi arbetatmed belysningen hemma. Hämtade en lampa som varit påreparation och i proncip bytt all el på. Skruva glatt i en 11 watts energisparlampa från IKEA i en av hållarna. Noterade av TV:n började pixelera. Slog av lampan och det slutade. Provade lite fram och tillbaka. Sambandet var klockrent. Säger nu inte att det påverkar ljudet. Men att det ändå kan finnas saker i ens eget hem som skräpar ner elen. Eftersom jag har ett problem med att någon kanal inte riktigt har fungerandee bild. Så nu blir det att försöka hitta problemet. Och om det finns hemma?

Hej Kronkan, är det så här ditt inlägg skall vara. IÖ har aldrig haft barn vad jag vet så det borde i så fall vara dina Direktsändningar på P2 lät ofta fantastiskt bra.

Energisparlampor har en del HF som jag inte är så förtjust i.

MvH
Peter

Oj,oj,oj, Du har alldeles rätt. Barnen är mina. Har två vuxna. Försöker se om jag kan komma åt pixeleringen på bl a SVT2 HD.