Självklart att mindre konrörelse=lägre dist?

[BellsnWhistles]

Ibland känns det som en odiskutabel självklarhet när man läser om högtalarkonstruktion, men är det alltid så?
Jag skulle kunna tänka mig att ett ("vanligt" dynamiskt) högtalarelement vid mycket små konrörelser påverkas mer av t.ex. olinjäriteter i fjädring och upphängning.

[Nattlorden]

Lagom är bäst.

[paa]

Ibland känns det som en odiskutabel självklarhet när man läser om högtalarkonstruktion, men är det alltid så?
Jag skulle kunna tänka mig att ett ("vanligt" dynamiskt) högtalarelement vid mycket små konrörelser påverkas mer av t.ex. olinjäriteter i fjädring och upphängning.

Blandar du ihop det med hysteres-effekter?

[Nattlorden]

Striktion hör hemma i detta området.

[BellsnWhistles]

Blandar du ihop det med hysteres-effekter?

Olinjära förluster lär ju finnas i systemet.
Det måste ju finnas en undre gräns där kraften är liten i förhållande till friktion i upphängningarna.
Jämför med att få en cykel i rull, en viss kraft krävs för övervinna lagerfriktion och det där gruskornet som ligger framför däcket.

[celef]

jämför gärna mätningar på element/högtalare vid olika utnivåer, sådana brukar alltsom oftast visa att det blir mer dist med ökad utnivå

[subjektivisten]

Vissa element verkar dista klart hörbart långt innan dom är närheten av sitt max slaglängd. Och andra låter rent stort sett till deras max.

[paa]

Här, mitt i en lång kabeltråd, finns ett intressant inlägg om striktion hos högtalare:
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... 0286#10286

[steveo1234]

Vissa element verkar dista klart hörbart långt innan dom är närheten av sitt max slaglängd. Och andra låter rent stort sett till deras max.

Vilka då? Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

[bakerman22]

Vissa element verkar dista klart hörbart långt innan dom är närheten av sitt max slaglängd. Och andra låter rent stort sett till deras max.

Vilka då? Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

Behöver du fråga vilken tillverkare Subben syftade på...?

[steveo1234]

Vissa element verkar dista klart hörbart långt innan dom är närheten av sitt max slaglängd. Och andra låter rent stort sett till deras max.

Vilka då? Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

Behöver du fråga vilken tillverkare Subben syftade på...?

Ah, du tänkte så. Ok du har en poäng.

Ignorera frågan.

[subjektivisten]

Vissa element verkar dista klart hörbart långt innan dom är närheten av sitt max slaglängd. Och andra låter rent stort sett till deras max.

Vilka då? Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

Det är ju olika sorters dist. Världen är inte fyrkantig.

[steveo1234]

Vissa element verkar dista klart hörbart långt innan dom är närheten av sitt max slaglängd. Och andra låter rent stort sett till deras max.

Vilka då? Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

Det är ju olika sorters dist. Världen är inte fyrkantig.

Vilka sorters dist är det? Hur mätte du dem?

[subjektivisten]

Ett tips är att gå ut och lyssna lite. Verkar som du har dålig erfarenhet av olika högtalare.

[DS]

Vissa element verkar dista klart hörbart långt innan dom är närheten av sitt max slaglängd. Och andra låter rent stort sett till deras max.

Vilka då? Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

Peter Steindl`s 5" basar distar inte mycket förens det säger kaaslooopppp och spolen bottnar. Jag vågar knappt spela högt för man får ingen varning innan det inträffar!

Iofs kanske det distar mycket både på pappret o i verkligheten, men jag hör det då inte

[DS]

Ett tips är att gå ut och lyssna lite. Verkar som du har dålig erfarenhet av olika högtalare.

......

[steveo1234]

Ett tips är att gå ut och lyssna lite. Verkar som du har dålig erfarenhet av olika högtalare.

Jo det är sant. Min erfarenhet av olika högtalare är allt annat än bra. Mest skit där ute på marknaden tycker jag faktiskt. Varför jag ska gå ut och lyssna förstår jag inte. Det finns ju sällan högtalare utomhus.

Nåväl, jag ska kontemplera dina funderingar med fingret i navlen...
AAAUUUUUMMMMMM

[subjektivisten]

Ett tips är att gå ut och lyssna lite. Verkar som du har dålig erfarenhet av olika högtalare.

Jo det är sant. Min erfarenhet av olika högtalare är allt annat än bra. Mest skit där ute på marknaden tycker jag faktiskt. Varför jag ska gå ut och lyssna förstår jag inte. Det finns ju sällan högtalare utomhus.

Nåväl, jag ska kontemplera dina funderingar med fingret i navlen...
AAAUUUUUMMMMMM

Istället för bete dig som en barnunge, kan du svara på trådskaparens fråga?
"Ibland känns det som en odiskutabel självklarhet när man läser om högtalarkonstruktion, men är det alltid så?
Jag skulle kunna tänka mig att ett ("vanligt" dynamiskt) högtalarelement vid mycket små konrörelser påverkas mer av t.ex. olinjäriteter i fjädring och upphängning."

[subjektivisten]

På trådskaparens fråga så har jag hört högtalare som börjar låta illa vid tämligen små konslag, medans andra låter mycket renare vid större konrörelser. Som jämförelse kan vi ta en riktigt usel högtalare, Monitor audio PL-300 som låter fruktansvärt distad redan vid tämligen små konrörelser. Då finns det många andra högtalare, som låter renare även med större konrörelse.

[mx]

I vissa fall passar det utmärkt med subjektivt tyckande inser jag nu.

[Morello]

Striktion hör hemma i detta området.

Definiera "striktion".

[Naqref]

På trådskaparens fråga så har jag hört högtalare som börjar låta illa vid tämligen små konslag, medans andra låter mycket renare vid större konrörelser. Som jämförelse kan vi ta en riktigt usel högtalare, Monitor audio PL-300 som låter fruktansvärt distad redan vid tämligen små konrörelser. Då finns det många andra högtalare, som låter renare även med större konrörelse.

Du jämför alltså små äpplen med stora bananer istället för att jämföra små räliga bananer med stora fina. Var det inte du som klagade på att steveo1234 inte svarade på frågan?

[Naqref]

Ibland känns det som en odiskutabel självklarhet när man läser om högtalarkonstruktion, men är det alltid så?
Jag skulle kunna tänka mig att ett ("vanligt" dynamiskt) högtalarelement vid mycket små konrörelser påverkas mer av t.ex. olinjäriteter i fjädring och upphängning.

Mmm, så är det ju men dessa olinjäriteter tenderar att bli större vid högre utslag och väldigt sällan mindre.

Den "striktion" som en del här snackar om kan vara ett problem men behöver inte vara det. Det är ju inget nollgenomgångsbeteende som drabbar membranrörelsen varje gång membranet passerar viloläget.

[steveo1234]

Ibland känns det som en odiskutabel självklarhet när man läser om högtalarkonstruktion, men är det alltid så?
Jag skulle kunna tänka mig att ett ("vanligt" dynamiskt) högtalarelement vid mycket små konrörelser påverkas mer av t.ex. olinjäriteter i fjädring och upphängning.

Mmm, så är det ju men dessa olinjäriteter tenderar att bli större vid högre utslag och väldigt sällan mindre.

Den "striktion" som en del här snackar om kan vara ett problem men behöver inte vara det. Det är ju inget nollgenomgångsbeteende som drabbar membranrörelsen varje gång membranet passerar viloläget.

Jag kom faktiskt på ett element som blir bättre vid måttliga utslag för att sen bli mycket sämre igen. TC sounds 2000! Ett gammalt element, men i alla fall.

Med reservation för att jag inte minns fel. Alla andra element lyckas i bästa fall dista lika mycket vid högre slaglängd men vanligtvis så skjuter disten i höjden redan före halva xmax används.

Kan någon komma på nått annat?

[petersteindl]

Ibland känns det som en odiskutabel självklarhet när man läser om högtalarkonstruktion, men är det alltid så?
Jag skulle kunna tänka mig att ett ("vanligt" dynamiskt) högtalarelement vid mycket små konrörelser påverkas mer av t.ex. olinjäriteter i fjädring och upphängning.

Jag tror aldrig jag mätt på ett högtalarelement där disten minskat vid högre SPL.

Däremot var det så med de gamla Sonabdiskanterna att om man ville ta reda på om diskantelementen lät orent så var det enklast att man spelade mycket svagt och piano och rena sopraner i körmusik gav störst utslag. Spelade man starkare så blev det svårare att detektera distorsion. Detta berodde på friktion av något sned talspole, så visst kan friktion spela roll, men normalt sett betraktas sådana högtalarelement som trasiga. Huruvida sådant kan uppstå med dämpning med magnetisk olja vet jag inte. Huruvida oljan blir gammal och stelnar och därför innebär högre friktion vet jag inte heller, men jag känner till högtalarelement, både diskanter basar och mellanregister, vars upphängning har torkat efter något år och då ökar resonansfrekvensen markant och även distorsionen.

MvH
Peter

[Max_Headroom]

Vissa element verkar dista klart hörbart långt innan dom är närheten av sitt max slaglängd. Och andra låter rent stort sett till deras max.

Vilka då? Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

När det närmar sig Xmax så har man man i regel för länge sedan lämnat det linjära området. Det gäller för i alla element jag känner till. Ett par som har fått till i alla fall en del element som kan gå ovanligt hårt innan disten ökar markant är Dynaudio och Skaaning. Även ATC sägs vara bra på detta, men jag har inte sett några mätningar eller annat som styrker det bortsett från att jag vet hur elementen är byggda. Dom har i alla fall förutsättningar för att vara väldigt bra i detta avseende när tittar på konstruktionen.

[Ragnwald]

Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

När det närmar sig Xmax så har man man i regel för länge sedan lämnat det linjära området.

Trodde xmax var just det linjära området. Du kanske tänker på xmec?

[Kitchenmaster]

Jag vet inte om nedanstående bild är ett tecken på dist hos baselementet eller problem med själva mätningen, men vid vissa frekvenser ser det ut som att disten sjunker med ökad effekt in i elementet. Mätningen har jag hittat på nätet, men pilarna har jag ritat in.

[Svante]

Jag vet inte om nedanstående bild är ett tecken på dist hos baselementet eller problem med själva mätningen, men vid vissa frekvenser ser det ut som att disten sjunker med ökad effekt in i elementet. Mätningen har jag hittat på nätet, men pilarna har jag ritat in.

Att mäta dist vid låga nivåer är inte alltid så lätt eftersom man närmar sig brum/brusgolvet. Även om "disten" ökar procentuellt sett, så kan det tänkas bero på att det ligger en konstant störning i systemet, eventuellt i mätsystemet, som procentuellt sett blir större.

En sån där mätning skulle jag inte lägga någon större vikt vid utan att ha fått leka lite med olika signaler och nivåer själv.

Om den som har mätt inte har kommenterat och förklarat varför det blir sådär så betyder det inte så mycket.

[petersteindl]

En sån där mätning skulle jag inte lägga någon större vikt vid utan att ha fått leka lite med olika signaler och nivåer själv.

Om den som har mätt inte har kommenterat och förklarat varför det blir sådär så betyder det inte så mycket.

+1 Jag tror inte på mätningarna.

MvH
Peter

[Laila]

Själv så litar jag nästan aldrig på "kurvor" . . . .

[paa]

Jag kan tänka mig att den harts som ibland används för impegnering av spidern kanske kan vara lite problematisk?

[phon]

Själv så litar jag nästan aldrig på "kurvor" . . . .

Kurvor kan vara förföriska, man kan lätt hamna i distorderade situationer ...

[Nattlorden]

Striktion hör hemma i detta området.

Definiera "striktion".

statisk friktion

[Naqref]

Striktion hör hemma i detta området.

Definiera "striktion".

statisk friktion

Verkar vara ett allt annat än vedertaget begrepp. Är det nysvenska?

Statisk friktion heter just så och inget annat.

[Harryup]

Måste sätta ner foten.
Är det inte så att det diskuteras 2 olika ämnen i tråden?

1. Korta konutslag jämfört med längre för samma ljudvolym

och

2. Korta konutslag jämfört med längre ifrån samma element för olika ljudvolym

?

Om det är ett problem med korta konutslag så kanske det borde vara frekvensrelaterat? En diskant har väl inte typiskt högre dist än en långslagig bas? Hur olika långa slaglängder finns det på mellanregisterelement och finns där någon distrelation till de olika kostruktionerna?

Personligen har jag genomgående kortslagiga element och lider inte av det.

mvh/Harryup

[subjektivisten]

Du jämför alltså små äpplen med stora bananer istället för att jämföra små räliga bananer med stora fina. Var det inte du som klagade på att steveo1234 inte svarade på frågan?

Nej, jag jämför det jag ser och upplever från olika högtalare.

[Naqref]

Du jämför alltså små äpplen med stora bananer istället för att jämföra små räliga bananer med stora fina. Var det inte du som klagade på att steveo1234 inte svarade på frågan?

Nej, jag jämför det jag ser och upplever från olika högtalare.

Precis och just därför svarade du inte på den frågeställning som du klagade på steveo1234 att han inte svarade på.

[Naqref]

Måste sätta ner foten.
Är det inte så att det diskuteras 2 olika ämnen i tråden?

1. Korta konutslag jämfört med längre för samma ljudvolym

och

2. Korta konutslag jämfört med längre ifrån samma element för olika ljudvolym

?

Jo, en del diskuterar #1 (subjektivisten exvis) men frågeställningen rör #2.

Jag tolkar som att det kanske borde vara ett komma imellan längre och ifrån i ditt alternativ #2.

[Naqref]

Jag kan tänka mig att den harts som ibland används för impegnering av spidern kanske kan vara lite problematisk?

Gissningvis är det det största problemet för normala enheter.

[subjektivisten]

Precis och just därför svarade du inte på den frågeställning som du klagade på steveo1234 att han inte svarade på.

Vet inte vad du snackar om för frågeställning.

[Naqref]

Precis och just därför svarade du inte på den frågeställning som du klagade på steveo1234 att han inte svarade på.

Vet inte vad du snackar om för frågeställning.

Den frågeställning som finns i ursprungsinlägget? Du har väl läst det och inser vad där står?

[Svante]

Striktion hör hemma i detta området.

Definiera "striktion".

statisk friktion

Verkar vara ett allt annat än vedertaget begrepp. Är det nysvenska?

Statisk friktion heter just så och inget annat.

Om man då med statisk friktion menar torrfriktion utan rörelse, så förstår jag inte på vilket sätt det skulle vara viktigt att framhålla att det är just den statiska friktionen som är ett problem.

Bara det att (om) det är torrfriktion är ju en olinjär process, så man behöver inte poängtera skillnaden mellan den statiska (som gäller vid stillastående) och den dynamiska (som gäller vid glidning) friktionskoefficienten.

Vid våtfriktion (viskös friktion) och måttliga hastigheter är dock friktionskraften proportionell mot hastigheten, dvs linjär.

Sen finns det också något som heter magnetostriktion, som är ett helt annat fenomen, undras om detta har något att göra med den som hittade på ordet striktion för att beskriva de olinjära friktionskrafterna?

[steveo1234]

Precis och just därför svarade du inte på den frågeställning som du klagade på steveo1234 att han inte svarade på.

Vet inte vad du snackar om för frågeställning.

Den frågeställning som finns i ursprungsinlägget? Du har väl läst det och inser vad där står?

Nagref, nu kräver du nog lite för mycket va?

Jag tror att vi tryggt kan dra slutsatsen att större använd slaglängd skapar mer distorsion. Oavsett om det beror på ökad SPL eller sjunkande frekvens.

[Nattlorden]

Om man då med statisk friktion menar torrfriktion utan rörelse, så förstår jag inte på vilket sätt det skulle vara viktigt att framhålla att det är just den statiska friktionen som är ett problem.

Om man diskutterar extremt små konrörelser så är definitivt statisk friktion att ta hänsyn till. Det finns en minsta kraft som behövs för att få elementet att börja flytta på sig... spelar man svagare än detta händer alltså inget....

[steveo1234]

Om man då med statisk friktion menar torrfriktion utan rörelse, så förstår jag inte på vilket sätt det skulle vara viktigt att framhålla att det är just den statiska friktionen som är ett problem.

Om man diskutterar extremt små konrörelser så är definitivt statisk friktion att ta hänsyn till. Det finns en minsta kraft som behövs för att få elementet att börja flytta på sig... spelar man svagare än detta händer alltså inget....

Det måste vara en mycket liten friktion?
Jag kan inte komma ihåg någon högtalare som gått från att inte låta alls till att låta någonting (i ett diskret steg) när man vridit på volymen.

[Nattlorden]

Det måste vara en mycket liten friktion?
Jag kan inte komma ihåg någon högtalare som gått från att inte låta alls till att låta någonting (i ett diskret steg) när man vridit på volymen.

Där stod inget i originalposten om att det rörde hörbara volymer.

[Harryup]

Sätter in ett komma på naqrefs begäran.

,



mvh/Harryup

[Harryup]

Är den här tråden en bashögtalarfråga?
Måste man då inte ta hänsyn till lådtyp också? T.ex. kortslagigt i horn med hög verkningsgrad t.ex. jämfört med en isobarik eller en långslagig i basreflex?
Någonstans borde verkningsgraden sättas in i sammanhanget också tycker jag. Och kanske även BL-faktorn. Och uppnått ljudtryck, förmodligen diskuterar dom flesta på faktiskt hörbara ljud ur sin stereo.

mvh/Harryup

[Fackamato]

Om man då med statisk friktion menar torrfriktion utan rörelse, så förstår jag inte på vilket sätt det skulle vara viktigt att framhålla att det är just den statiska friktionen som är ett problem.

Om man diskutterar extremt små konrörelser så är definitivt statisk friktion att ta hänsyn till. Det finns en minsta kraft som behövs för att få elementet att börja flytta på sig... spelar man svagare än detta händer alltså inget....

Det måste vara en mycket liten friktion?
Jag kan inte komma ihåg någon högtalare som gått från att inte låta alls till att låta någonting (i ett diskret steg) när man vridit på volymen.

Finns där verkligen en friktion dock? Talspolen har ju inte kontakt med något, det är ju luft runt omkring. "Friktionen" skulle väl vara trögheten i spider samt upphängning i så fall?

Jag minns att M-X > M-X2 fick en ny spider och en annan upphängning (motor och det andra var detsamma) och disten gick ner och (användbar) xmax ökade något, enligt Haskins.

[subjektivisten]

Den frågeställning som finns i ursprungsinlägget? Du har väl läst det och inser vad där står?

Ja, jag läste "Självklart att mindre konrörelse=lägre dist?".
Och jag svara på det vad jag upplevt. Nothing more, nothing less.

[Svante]

Om man då med statisk friktion menar torrfriktion utan rörelse, så förstår jag inte på vilket sätt det skulle vara viktigt att framhålla att det är just den statiska friktionen som är ett problem.

Om man diskutterar extremt små konrörelser så är definitivt statisk friktion att ta hänsyn till. Det finns en minsta kraft som behövs för att få elementet att börja flytta på sig... spelar man svagare än detta händer alltså inget....

Åjo. Det beror på var den prylen med den statiska friktionskoefficienten sitter. Sitter den ute i elementets kant så kommer mitten att röra sig även om inte kanten gör det.

...detta om vådan av att extrapolera förenklade modeller för långt .

[NADifierad]

Ett element med lång väg att vandra måste ju röra sig en längre sträcka under samma tid, som multipla element med mindre slaglängd, behöver för att flytta samma luftmängd.

Kan denna längre slaglängd vara en nackdel, i sammanhanget?

[celef]

i klang+ton hittade jag ett gäng mätningar som visar bitvis lägre dist vid stigande ljudnivå, ganska coolt faktiskt

[MagnusÖstberg]

Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

När det närmar sig Xmax så har man man i regel för länge sedan lämnat det linjära området.

Trodde xmax var just det linjära området. Du kanske tänker på xmec?

+1

[Svante]

Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

När det närmar sig Xmax så har man man i regel för länge sedan lämnat det linjära området.

Trodde xmax var just det linjära området. Du kanske tänker på xmec?

+1

...fast det beror ju på vad man menar med linjärt. Xmax brukar väl definieras som (talspolens längd - magnetgapets höjd)/2. Kraftfaktorn kan mycket väl variera en hel del inom det området, dvs det kan dista mycket även innan man når Xmax.

[MagnusÖstberg]

Ja, talar man inte om hur man definerar linjär slaglängd så...

[Naqref]

Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

När det närmar sig Xmax så har man man i regel för länge sedan lämnat det linjära området.

Trodde xmax var just det linjära området. Du kanske tänker på xmec?

+1

...fast det beror ju på vad man menar med linjärt. Xmax brukar väl definieras som (talspolens längd - magnetgapets höjd)/2. Kraftfaktorn kan mycket väl variera en hel del inom det området, dvs det kan dista mycket även innan man når Xmax.

Xmax kan definieras så men ibland kan det definieras när disten når 10%. Xmax är när man fortfarande befinner sig i det linjära området. Men även sådant kan definieras olik.a

[Svante]

Jag kan inte nämnda ett enda element som inte distar massivt när det närmar sig xmax.

När det närmar sig Xmax så har man man i regel för länge sedan lämnat det linjära området.

Trodde xmax var just det linjära området. Du kanske tänker på xmec?

+1

...fast det beror ju på vad man menar med linjärt. Xmax brukar väl definieras som (talspolens längd - magnetgapets höjd)/2. Kraftfaktorn kan mycket väl variera en hel del inom det området, dvs det kan dista mycket även innan man når Xmax.

Xmax kan definieras så men ibland kan det definieras när disten når 10%. Xmax är när man fortfarande befinner sig i det linjära området. Men även sådant kan definieras olik.a

Hehe, vilket även det ger en del sanning i "som inte distar massivt när det närmar sig xmax."