Nattlorden skrev:petersteindl skrev:Vilken av dessa menar du eller menar du något helt annat?
Samtliga. ( Obs - jag syftar inte specifikt på audio utan på verkligheten i stort )
Ok, jag försöker förstå vad du menar. Det kan ju faktiskt vara så att det man ser med ögonen är en perceptuell verklighet. En annan verklighet kan vara den objektiva fysikaliska verkligheten som kan mätas med olika fysikaliska mätinstrument.
Et exempel är om du sitter i konserthuset och tittar på instrumenten som spelas. Då ser du en massa olika och lika instrument. Du ser en fagott och en violin och en cello och en kontrabas och ett valthorn och en oboe och en klarinett och en trumpet och en trombon och en del av slagverk som t.ex. en puka och en cymbal och en bastrumma etc. Du ser varje instrument för sig. Det är din perceptuella verklighet enligt ditt eget synsinne. Den fysikaliska verkligheten som kan registreras med mätinstrument ser ut på sitt sätt. Kom ihåg att den fysikaliska verkligheten beskrivs på sådant sätt att dina mätskalor skall visa på din upplevelse. T.ex. så kan ditt mätinstrument registrera fotoner d v s reflekterat ljus i form av kraftbärande partiklar som är det elektromagnetiska fältets energikvantum. Jamen, kan man inte bara plocka fram sin kamera för att mäta den fysikaliska verkligheten, kanske någon säger. Nej det kan man inte. Fotot är inte den fysikaliska verkligheten och fotot måste man ju titta på för att registrera data. Och vi har ju kommit överens om att till fullo särskilja den fysikaliska verkligheten från den upplevda verkligheten. Eftersom ett fotografi skall framkalla en upplevd bild av verkligheten genom att synsinnet skall vara involverat så är ett fotografi allt annat än en mätning av den fysikaliska verkligheten. Vill man använda synen så är det bättre att titta på verkligheten än på ett fotografi om det är verkligheten man vill studera.
Vilka medel står då till buds för en beskrivning av den fysikaliska verkligheten? Jo, beskrivningen består i våra mätskalor som vi plockat fram enligt vårt mätsystem. Fotoner blir det som skall registreras enligt vårt fysikaliska mätsystem. Därefter kan man jämföra det med våra ögons registrering av fotoner. Då kan vi se om dessa domäners resultat sammanfaller och om det i så fall inte föreligger skillnad så uttrycker de samma sak utan skillnad. De båda domänerna är i så fall isomorfa. De fysikaliska mätningarna kan uttryckas i olika diagram. Fotonen är i någon mån immateriell. Den har en energi, en frekvens, och en rörelsemängd. Alltså är det dessa storheter vi får mäta för att få fram den fysikaliska verkligheten sådan vi definierar den.
Det duger helt enkelt inte att komma med krystade, långsökta och framtvingade mellanting och sätta ihop kombinationer av olika verkligheter som finns i olika domäner. Det blir i så fall bara en massa fabler och förbisnackande utan något egentligt mål. Varje enskild domän måste analyseras var och en för sig om något meningsfullt skall kunna uttryckas.
Skall det vara den fysikaliska domänen som beskrivs så är det ett nödvändigt villkor att inget annat kommer med i den domänen som inte har där att göra.
Energi, frekvens, och rörelsemängd skall mätas upp och ge beskrivningen av t.ex. första trombonen som du ser eller någon av andra violinerna.
Jag börjar med att ta upp synsinnet och dess upplevelsers motsvarande fysikaliska verklighet. Det är absolut nödvändigt ta upp synsinnet för att överhuvudtaget kunna förstå hörselsinnet som i sig är separat från synen har sin egen upplevelsevärld vilket man förnimmer om man är blind eller om man blundar eller om man befinner sig i mörker. Öppnar man ögonen för att se, så förändras hörselns upplevelsevärld och blir styrd av synen så att båda dessa världar smälter ihop till en och endast en medveten varseblivning. Detta är fundamentala essentiella fakta vad gäller perception och varsebliven medvetenhet enligt den kunskap som finns på området.
Man kan redan här börja fundera på vilka problem som kan uppstå. Temporala d v s tidsmässiga problem är en typ av problem. Tänk dig att du ser på en segelbåtstävling. Du befinner dig på 1,5 km avstånd från starten och startens närmaste punkt. Du tittar i kikare på starten och segelbåtarna börjar närma sig startlinjen och överträder denna med råge innan startskottet kommer och ingen båt blir tillsagd för tjuvstart. Vad är det då som hänt? Jo, det tar ungefär 4,5 sekunder för startskottet att nå dina öron eftersom ljudhastigheten är ungefär 340 m/s. Fotonerna d v s det du ser med ögonen går med ljusets hastighet och vi kan avrunda den tiden till att säga att det autentiska vad gäller synen är omedelbar. Således får den autentiska synupplevelsen och den autentiska hörselupplevelsen för dig en tidsdiskrepans på 4,5 sekunder. För de som befinner sig kring startfältet blir det inte så. Vems verklighet är korrekt? Jo, här kan vi se att den upplevda verkligheten måste ses från betraktaren. Dessutom är det så att den fysikaliska verkligheten måste mätas upp i betraktarens position om man vill kunna göra en jämförelse dem emellan.
Nu kan vi genast konstatera att det temporala skeendet inte korrigeras mellan syn och hörsel. Alla som sett en film där ljudet varit ur synk vet att hörseln inte synkas i tiden gentemot synen. Däremot är det annat som synkas.
Kom ihåg, än så länge har inte trombonisten börjat spela på trombonen. Inga akustiska vibrationer som ger tryckförändringar i luften har således uppstått och vi utgår från att vårt nervsystem inte har nervimpulser från någon ljudvåg. Vi börjar dessutom med att utgå ifrån att inga andra nervimpulser som kan frambringa trombonupplevelse finns. Man kan ju tänka trombonljud utan att någon trombon ens är närvarande och det rör sig i så fall om nervimpulser baserat på minnen.
Det betyder att redan här måste vi börja separera imaginära gamla historiska minnesupplevelser från reella autentiska perceptuella upplevelser.
Vi kan då välja att säga att de perceptuella upplevelserna skall definieras som en funktion av inkommande information mot våra respektive receptorer.
Summa summarum: Den fysikaliska verkligheten av det vi ser kan mätas med utrustning som registrerar fotoner och dess energi, frekvenser, och rörelsemängd.
Den sensoriska medvetna varseblivna och därmed upplevda verkligheten mäts på helt annat sätt.
Men, så enkelt är det ändå inte för om vi mäter på natten utan ljus så ser vi ju inte så mycket, men vi förutsätter att omgivningens verklighet inte har förändrats bara för att solen har gått ner, vilket den ju fysikaliskt sett inte har gjort. Däremot ser nattdjuren som t.ex. katter desto mer. Deras sensoriska upplevelsevärld av omgivningen blir i detta fall betydligt korrektare gentemot den fysikaliska världen än människans sensoriska upplevelsevärld. Den sensoriska upplevelsevärlden är det man kallar för kausal och således skiljer den sig mellan olika organismer. Är då deras respektive verklighet felaktiga? Om kausaliteten är felaktig för organismen så blir den sensoriska upplevelsevärlden också felaktig och överlevnadschansen för organismen blir betydligt mindre om inte det sensoriska kan anpassas.
Nästa frågeställning blir, vilka storheter registrerar man då man mäter den fysikaliska akustiska verkligheten hos ljudvågor i luften? Ja, vad är ljudvågor i luften? Jo det är tryckförändringar som uppkommer på grund av någon fast materia som vibrerar och därmed ger förtätningar och förtunningar i luften. Det är alltså en tryckvariation i atmosfären med avseende på tiden som registreras. Därefter omvandlas denna tryckvariation till spänningsvariation. Därefter bestämmer man vad man tycker är intressant att analysera och väljer resterande mätutrustning för att berätta och redogöra för just detta. En spektrumanalysator kan vara bra om man vill mäta frekvenser och dess amplituder. Man kan även mäta frekvensernas inbördes faslägen samt en del annat som man ur mätpunkterna kan härleda fram.
Då har vi kombinationen av två separata fysikaliska verkligheter. Den ena mäter fotoner med att registrera energi, frekvens, och rörelsemängd och den andra mäter ljudtrycksvariationer i en punkt. Representerar dessa två fysikaliska verkligheter trombonen ifråga? Representerar dessa två fysikaliska verkligheter en hel symfoniorkester ifråga?
Det får bli detta inlägg. Mer om detta kommer i andra inlägg.
MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.
Går inte det, så existerar ingen verklig verklighet vad gäller smak. Frågan är om det existerar vad gäller lukt. Dessutom kan man fråga sig om det ens existerar vad gäller känsel. För att inte tala om, om det existerar verklig verklighet vad gäller ljud 
Jaha. Jag är inte säker på att jag förstår ditt exempel. Jag vill nog helst separera sensoriskt objekt från fysikaliskt objekt. Då får man en upplevd sensorisk verklighet och en fysikalisk verklighet. Om vi båda mäter den fysikaliska längden på näsan med samma mätprocedur samt samma randvillkor så är det våra respektive mätutrustning som registrerar diskrepansen. Använder vi olika mätutrustning så ligger problemet i ena eller båda mätutrustningarna.
Pinocchio? Kanske dags att dra den om Rödluvan också? 
Ja, det är en obehaglig association. Jag håller med dig.
