Spelar "Loudnessracet" nå'n roll för dig?

[Strmbrg]

För egen del vette fan om det gör det.
Jag har åtminstone inte UPPLEVT något störande, som jag kan härleda till just detta.

Jag kanske har tur, som sällan lyssnar på musik som är utsatt för dessa övergrepp?

[AndreasArvidsson]

Jag tycker att var och varannan ny skiva påverkats kraftigt av detta. Hur kan du inte ha drabbats undrar jag?

[Strmbrg]

Jag tycker att var och varannan ny skiva påverkats kraftigt av detta. Hur kan du inte ha drabbats undrar jag?

Jag vet inte riktigt.
Kanske beror det på att jag mest lyssnar på sådant som är ganska gammalt.
Kanske att slakten inte drabbat "mina" genrer?

[IngOehman]

Nästan all musik är utsatt för dessa övergrepp.

All är det inte lika mycket och illa som popmusiken. T ex är den klassiska musiken som regel mycket mindre komprimerad, men jag hade ju helst sett att ingen kompression alls förekom.

Men innan jag skriver mera om den saken så vill jag nämna att jag tycker det är synd att se att det även i denna tråd förenklas så det ses sammanblandning mellan loudnessrace och kompression.

- - -

Loudnessrace är "tävlingen" i att låta starkast.

Kompression används ofta, och långt ifrån alltid är det bara för att höja medelvärdet. Det komprimeras till höger och vänster och det vanligaste är att man gör det för att man vill kontrollera dynamiken, t ex från dynamikosäkra sångare, trummisar och basister (som är de vanligaste) eller för att skapa det ena eller andra soundet, och då komprimerar man ofta efter mix.

När det gäller klassiskt musik är det en rätt så vanlig uppfattning bland t ex skivbolagsdirektörer, att verklighetens dynamik "inte får plats i ett normalt vardagsrum". Det är ett knepigt uttalande eftersom dynamik inte tar plats fysiskt, den får plats även i hörlurar. Men vad de som påstår sådana saker menar är väl antagligen att folk därhemma tycker att fortissomot blir för starkt och störande ELLER att pianissimot blir för svagt och svårhört, om man inte komprimerar musiken.

Om sedan Strmbrg störs av detta eller inte, eller ens märker av det, är en annan fråga.

Och skickligt gjort är det inte så lätt att höra en kompressor används*.

Jag tycker dock att den dynamiska upplevelsen från att sitta framför en orkester och lyssna live (eller lyssna på de helt okomprimerade inspelningarn jag gjort själv av stora orkestrar) är något helt annat än att lyssna på majoriteten av alla inspelningar som finns att köpa, och som är påtagligt komprimerade, även om det är väldigt, väldigt långt kvar till den grad av kompression som används för popmusik.


Vh, iö

- - - - -

*Vilket INTE skall tolkas som att jag säger att det inte spelar någon roll. Jag säger bara att det inte behöver låta onaturligt och tekniska manipulerat. Musiken blir bara odynamisk och tråkig på ett sätt som påminner mera om en orkester som spelar tråkigt än om det sönderkomprimerade vansinne som drabbar mången populärmusik. Men får man jämföra med full dynamik så är skillnaden inte att ta miste på. Jämföra får man dock inte göra. Man får hålla tillgodo med de inspelningar som släpps. Och jag är inte förvånad om de som lyssnar på dem inte spontant reagerar på att de är komprimerade.

Det skall även nämnas att det förstås finns undantag, alltså kommersiellt släppta inspelningar av akustisk musik, som inte är komprimerade överhuvudtaget.

[PerStromgren]

Jag håller med Strömmis och har inte störts. Ibland skulle jag vilja ha lite kompression; det är inte alltid fotissimo blir behagliga när jag lyssnar. "Får plats" beskriver bra vad det är fråga om, tycker jag.

[Zeeall]

Majoritet av den musik jag lyssnar på är negativt påverkad av loudnesskriget.

Edit: Måste dock säga att senaste åren så har trycket lättat lite. Hårdrocksalbum pressas inte riktig lika hårt som dom gjorde för 10 år sedan. men vi snackar typ en ökning från 8-10db crest till typ 10-12...

[jeff_belowski]

Ja, precis. Var det inte "loudness war" det kallades tidigare?

Jag tycker att jag kommit undan rätt så bra.

[IngOehman]

Jag håller med Strömmis och har inte störts. Ibland skulle jag vilja ha lite kompression; det är inte alltid fotissimo blir behagliga när jag lyssnar. "Får plats" beskriver bra vad det är fråga om, tycker jag.

Intressant...

Jag har ju haft lite speciella möjligheter att jämföra och delar faktiskt din uppfattning om att det finns gott om exempel på inspelningar där det kan bli obehagligt när man når fortissimo. Men jag delar inte din konsekvensanalys. Alltså att det betyder att man borde komprimera mera.

Saken är ju den att de inspelningar jag har tillgång till, där ljudkvaliteten är på topp och där ingen kompression användts överhuvudtaget, inte alls är drabbade av detta fenomen!

Det verkar alltså bara vara, eller framförallt vara, inspelningar som är olinjärt processade på olika sätt som man får känslan av att det blir påfrestande då det "tas i"...

De inspelningar jag gjort själv (alltid simpla inspelningar, bara ett par mikrofoner och rätt in på inspelningsmediat utan processning) och som garanterat är okomprimerade, lider inte alls av problemet.

Sammanfattningsvis är det min uppfattning att det ÄR ett problem att det ofta låter påfrestande när det är starkt, men att det ofta beror på att musiksignalen har påverkats olinjärt på något sätt. Och att då som bot klämma till med mera av samma vara är jag försiktigt tveksam till. Det hade varit bättre att låta bli helt enkelt, tänker jag. Eller tror du att det kan vara din egen anläggning som storknar?

Ett enkelt sätt att skaffa sig i varje fall ett hum om saken är att spela samma sak svagare.

Om det fortfarande låter som om de starka partierna är obehagligare på något sätt (även om det är lättare att stå ut med det då det är svagare) så ligger det nog i inspelningen, om det låter helt perfekt bra då nivån dras ned lite så är det troligare att problemet sitter i den egna anläggningen.


Vh, iö

[Strmbrg]

För att konkretisera lite så leder nedanstående länk till ett vax som jag uppfattar som hyfsat dynamiskt och upplöst.
Eller med ett mindre tekniskt begrepp: hyfsat verklighetslikt ljud.

Självklart rätt långt från verkligheten trots det, förvisso, men ändå på den helt acceptabla delen av "skalan".

http://open.spotify.com/album/6PsxZ8hKv5BuaTO1ysM64m

[PerStromgren]

IÖ, jag menar verkligen för stor dynamik. Jag har några skivor som jag vill kunna lyssna på svagt, men det blir väldans bullrigt ibland och jag bantar dynamiken själv med volymkontrollen i soffan. Nu är min anläggning inte i stånd att spela så starkt, men så länge den inte slår av, tror jag att det är rätt distortionsfritt. Det är inte då jag spelar på gränsen det är problem, utan då jag vill lyssna svagt, som sagt. Ett bra exempel var igår,då jag lyssnade på en gammal (nåja, 1982) Deccainspelninga av Tjajkovskikjs fiolkonsert. Jag satt och läste och blev tvungen att ställa ned volymen en bit in i stycket.

Ställbar dynamik, tack! Jag har full respekt för er som vill ha FD.

[PJo]

Blev oerhört besviken då mjag för dyra pengar inskaffat Kraftwerk Der Box bara för att upptäcka att den är, ja ..

[KentLindqvist]

..FörWerkad?

[RogerJoensson]

Blev oerhört besviken då mjag för dyra pengar inskaffat Kraftwerk Der Box bara för att upptäcka att den är, ja ..

Uysch då.

-Köp gamla cd:s istället!

Discogs säger 1995 om min Computerworld-cd 0777 7 46040 2 4 (jag trodde den var äldre). Hursomhelst ser den rätt mycket trevligare ut... Den mår inte dåligt av lite vrid medurs på basratten, men i övrigt låter den bara najs.

[IngOehman]

IÖ, jag menar verkligen för stor dynamik.

Jag tror dig, och jag har inte trott att du menade något annat heller. Inte heller misstror jag att du uppfattar att det blir bättre när du justerar volymkontrollen efterhand, men trots det:

1. Så betyder det inte att inspelningen hade stört dig lika mycket om den varit okomprimerad. Det kan ingen av oss veta.

2. Så säger inte din formulering "Ibland skulle jag vilja ha lite kompression; det är inte alltid fotissimo blir behagliga när jag lyssnar. "Får plats" beskriver bra vad det är fråga om, tycker jag." att det måste vara en för stor dynamik det handlar om. Den säger bara att du vill ha kompression, men det kan ju även bero på att det låter störande när det är starkare.

Det framgår heller inte om ditt "ibland" betyder "vid vissa tillfällen" = önskemål om en kompressor du har hemma. Eller om du menar "med vissa inspelningar" = önskemål om att inspelningarna hade varit mera komprimerade, vilket ju drabbar alla som köper dem. Det låg nära till hands att du menade det sistnämnda eftersom jag ju tog upp frasen "få plats i ett vardagsrum" som något som jag hört från skivbolagsdirektörer som argument för att komprimera inspelningen innan de ges ut.

Det är ju en avgörande skillnad mellan att önska fonogrammen mera komprimerade (så uppfattade jag det av det du skrev, men jag förstår att det kan ha varit felaktigt, jag tolkade, kanske fel) och att säga att man själv skulle vilja ha en kompressor därhemma. Det senare än ju inget man behöver orda om, bara att skaffa. Och det drabbar heller ingen annan som skaffas samma inspelning.

Jag har några skivor som jag vill kunna lyssna på svagt, men det blir väldans bullrigt ibland och jag bantar dynamiken själv med volymkontrollen i soffan. Nu är min anläggning inte i stånd att spela så starkt, men så länge den inte slår av, tror jag att det är rätt distortionsfritt.

Det torde oavsett vilket inte vara ett problem för de fall där du som du skriver vill "kunna lyssna på dem svagt".

Det är inte då jag spelar på gränsen det är problem, utan då jag vill lyssna svagt, som sagt.

Okej, så när du lyssnar svagt stör de starkaste passagerna, men när du drar på gör de det inte?

Jag noterar detta men har ingen riktigt bra kommentar till det hela. Det bästa jag kan komma med är att det låter som om du inte har några invändningar alls mot inspelningen, men att du vill ha en kompressor när du spelar svagt. Stämmer det?

Om så undrar jag nyfiken om du testat med single end-rörförstärkare? Jag frågar bara för att jag tycker många sådana är väldigt bra på att "domesticera" musiksignalen, det vill säga anpassa dem för spelning på svag nivå.

Jag skulle inte beskriva grundproblemet som du gör dock, alltså att problemet är att de starka passagerna blir för starka när man spelar svagt, för är det så så spelar man ju inte tillräckligt svagt bara.

Så jag skulle nog hellre vilja säga att problemet är att de SVAGA passagerna blir för svaga när du spelar svagt. Så svagt som gör att du tycker att de starkaste passagerna är lagom. Och just i det fallet tycker jag att vissa rörförstärkare kan göra underverk - de kan spela musiken rikt och fylligt, trots svag volym, så man slipper uppfatta musiken blodfattig, tunn och kall bara för att man spelar svagt.

Men det är möjligt att en kompressor skulle passa dig bättre. Jag vet inte.

Ett bra exempel var igår,då jag lyssnade på en gammal (nåja, 1982) Deccainspelninga av Tjajkovskikjs fiolkonsert. Jag satt och läste och blev tvungen att ställa ned volymen en bit in i stycket.

Okej, och då frågar jag:

När du dragit ned - blev allt bra då? Om så är det ju snarare fråga om att du spelade för starkt snarare än att de starkaste passagerna var för starka.

Om det inte blev bra utan de svaga passagerna blev för svaga, så kanske jag kan tycka att det är DET som är det riktiga problemet. Att de svaga passagerna blir för svaga när man spelar svagt. Eller vad tycker du?

Ställbar dynamik, tack! Jag har full respekt för er som vill ha FD.

Jag har full respekt för alla - vad de än vill göra med musiksignalen därhemma!

De som vill förstöra fonogrammen tycker jag är svårare att respektera dock. Fonogrammen delar vi ju alla på. Jag ser helt att man lämnar dem så bredbandiga, levande, rika och oförstörda som möjligt. Att det sedan kanske inte passar alla må vara hänt, men det är rimligast då, kan jag tycka, att det problemet tas om hand i det enskilda fallet.

Jag kan även tycka att det kanske är att begära för mycket att en inspelning av högdynamisk musik inte får vara dynamisk - för att den skall passa som svag bakgrundsmusik för t ex läsning av en god bok. Men samma argumentation kan man ju klaga på att viss musik har fel tempo och anse att den skall gå snabbade eller långsammare för att passa det man tänkt ha den till, eller att instrumenten har helt fel klang och att det behöver ändras, eller att något annat är fel - för en speciell applikation. Men då undrar jag varför man inte väljer musik som passar bättre?

Det finns ju massor av musik som kanske till sin natur passar bättre för ett enskilt musikbehov. Men som sagt - man får förstås skruva till vad som helst därhemma. Vi lever i en fri värld. Hurra för det.


Vh, iö

[AndersP]

Nu förstår jag knappt vad man egentligen ser på kurvorna, men jag kan inte låta bli att observera att nya inspelningar ofta är ordentligt toppklippta och rumphuggna på olika sätt samtidigt som gamla goda inspelningar ibland kunde ha styrts ut starkare så att dom efter mastring (producenten vill ofta matcha låtarnas nivå så att helhetsintrycket av ett album svarar mot ett konstnärlig mål) tangerar 0 dB på ett eller ett par ställen typ. Man borde väl ha utnyttjat det dynamikutrymme man hade tillgång till? Om inte annat för att maximera avståndet till brusgolvet?
Kan det ha att göra med att vinylmasters direkt pressats till CD?

[matssvensson]

Jag störs mest av att vinylversionen så ofta låter bättre än CD/nerladdad fil för nysläppt musik, vilket jag tycker verkar vara extremt slöseri med kapabiliteten hos modern digitalteknik. Samtidigt kan jag glädjas åt att fortsatt få utnyttja min vinylsvarv när jag vill maximera upplevelsen.

Annars kan jag acceptera processad musik så länge det smälter ihop med det artistiska uttrycket på ett upplevelsepositivt vis.

/Mats

[Morello]

Om så undrar jag nyfiken om du testat med single end-rörförstärkare? Jag frågar bara för att jag tycker många sådana är väldigt bra på att "domesticera" musiksignalen, det vill säga anpassa dem för spelning på svag nivå.



Vh, iö

Problemet med en sådan distorsionsgenerator är att den pga. avsaknad av tidskonstanter kommer att rendera ohygglig distorsion.
Jag tor Per i sådana fall behöver en bra kompressor med justerabara tidskonstanter för att "domesticera" återgivningen.

[Morello]

Men som sagt - man får förstås skruva till vad som helst därhemma. Vi lever i en fri värld. Hurra för det.


Vh, iö

Ja, vi gör ju det - till skillnad mot alla stackars satar i saudarabien, vars före detta kung vår idiot till kung valde att hylla vid hans bortgång.

[ante_77]

IÖ, jag menar verkligen för stor dynamik. Jag har några skivor som jag vill kunna lyssna på svagt, men det blir väldans bullrigt ibland och jag bantar dynamiken själv med volymkontrollen i soffan. Nu är min anläggning inte i stånd att spela så starkt, men så länge den inte slår av, tror jag att det är rätt distortionsfritt. Det är inte då jag spelar på gränsen det är problem, utan då jag vill lyssna svagt, som sagt. Ett bra exempel var igår,då jag lyssnade på en gammal (nåja, 1982) Deccainspelninga av Tjajkovskikjs fiolkonsert. Jag satt och läste och blev tvungen att ställa ned volymen en bit in i stycket.

Ställbar dynamik, tack! Jag har full respekt för er som vill ha FD.

Loudness-knapp.

Vid "bakgrundslyssning" kan det faktiskt vara bra med en sådan.
Men att få det "inbygtt" i CD'n känns bara korkat.

[IngOehman]

Avskyr loudness.

Finns ingenting naturligt i att ändra klangen som funktion av ljudnivån. Däremot är det naturligt att höra klangen annorlunda när det spelas svagare, så naturligt att man kan diskutera om det ens upplevs annorlunda...

Så nejtack till loudness säger jag. De enda fall då sådana filter kan få något att bli bättre än som kompensation för inversa fel i inspelningar och i den egna anläggningen, men då finns det ju bättre medicin - närmare bestämt filter specifikt avsedda att rätta till inspelningsfelen + en bättre egen anläggning.

Men som sagt - man får förstås skruva till vad som helst därhemma. Vi lever i en fri värld. Hurra för det.


Vh, iö

Ja, vi gör ju det - till skillnad mot alla stackars satar i saudarabien, vars före detta kung vår idiot till kung valde att hylla vid hans bortgång.

Det såg nästan lite politiskt ut det där, men om det var okej så tycker nog jag att det behövs perspektiv, och min uppfattning är att alla kungadömen i arabvärlden kännetecknas av att vara mänskligare och trevligare än de religiöst styrda grannländerna. Med det sagt förnekar jag inte att de har långt kvar att gå till att bli demokratiska länder. Men på vissa punkter är några av oljemonarkierna mera civilicerade än något demokratiskt land jag känner till.

Om så undrar jag nyfiken om du testat med single end-rörförstärkare? Jag frågar bara för att jag tycker många sådana är väldigt bra på att "domesticera" musiksignalen, det vill säga anpassa dem för spelning på svag nivå.



Vh, iö

Problemet med en sådan distorsionsgenerator är att den pga. avsaknad av tidskonstanter kommer att rendera ohygglig distorsion.
Jag tor Per i sådana fall behöver en bra kompressor med justerabara tidskonstanter för att "domesticera" återgivningen.

Tvärtom menar jag att det är just därför som rörförstärkare gör jobbet mycket bättre. De är organiska och konsekventa i sin signalhantering - de komprimerar med hjälp av den milda olinjäriteten. De dödar inte känslan av liv och rörelse som kompressorer ofta gör (även om additiva processer är avsevärt bättre).

Konventionella kompressorer med sina pumpningar är helt enkelt vidriga anbringade på komplexa signaler. Och tittar man på distorsion med andra metoder än THD, t ex sådana där man inkluderar grundtonsdistorsion (det kan man göra med skillnadssignalanalys) så är distorsionen från kompressorer värre, och värst blir den från flerbandskompressorer. Fördelen med en sådan analys är att man kan lyssna direkt på distorsionen.

Att rena sinustoner slipper igenom en kompressor skapligt oförvanskade hjälper liksom inte. Det är ett fyrkantigt krav utan värde.


Vh, iö

[KentLindqvist]

IÖ, jag menar verkligen för stor dynamik. Jag har några skivor som jag vill kunna lyssna på svagt, men det blir väldans bullrigt ibland och jag bantar dynamiken själv med volymkontrollen i soffan. Nu är min anläggning inte i stånd att spela så starkt, men så länge den inte slår av, tror jag att det är rätt distortionsfritt. Det är inte då jag spelar på gränsen det är problem, utan då jag vill lyssna svagt, som sagt. Ett bra exempel var igår,då jag lyssnade på en gammal (nåja, 1982) Deccainspelninga av Tjajkovskikjs fiolkonsert. Jag satt och läste och blev tvungen att ställa ned volymen en bit in i stycket.

Ställbar dynamik, tack! Jag har full respekt för er som vill ha FD.

Loudness-knapp.

Vid "bakgrundslyssning" kan det faktiskt vara bra med en sådan.
Men att få det "inbygtt" i CD'n känns bara korkat.

Hm. Har loudness, som man betraktade det förr (Loudness-knappen) något med loudnessrace att göra?
Har för mig att loudnessknappen bara hissar bas och diskant för en skön hängmatta?!? Dessutom en reversibel process?

Loudnessrace innebär väl mera en våldtäkt på musiksignalen i syfte att blidka massorna. Går inte att motkompensera
eftersom halva musikinnehållet ligger i producentens papperskorg på skrivbordet...

[ante_77]

IÖ, jag menar verkligen för stor dynamik. Jag har några skivor som jag vill kunna lyssna på svagt, men det blir väldans bullrigt ibland och jag bantar dynamiken själv med volymkontrollen i soffan. Nu är min anläggning inte i stånd att spela så starkt, men så länge den inte slår av, tror jag att det är rätt distortionsfritt. Det är inte då jag spelar på gränsen det är problem, utan då jag vill lyssna svagt, som sagt. Ett bra exempel var igår,då jag lyssnade på en gammal (nåja, 1982) Deccainspelninga av Tjajkovskikjs fiolkonsert. Jag satt och läste och blev tvungen att ställa ned volymen en bit in i stycket.

Ställbar dynamik, tack! Jag har full respekt för er som vill ha FD.

Loudness-knapp.

Vid "bakgrundslyssning" kan det faktiskt vara bra med en sådan.
Men att få det "inbygtt" i CD'n känns bara korkat.

Hm. Har loudness, som man betraktade det förr (Loudness-knappen) något med loudnessrace att göra?
Har för mig att loudnessknappen bara hissar bas och diskant för en skön hängmatta?!? Dessutom en reversibel process?

Loudnessrace innebär väl mera en våldtäkt på musiksignalen i syfte att blidka massorna. Går inte att motkompensera
eftersom halva musikinnehållet ligger i producentens papperskorg på skrivbordet...

Mmm,

Fick uppfattningen att han var tvungen att sänka volymen en bit in i stycket.
Man kan även tolka det som att han fick ställa upp volymen i början av stycket.

Kanske en loudness-knapp hade avhjälpt problemet.

Har man loundess-knapp så slipper dom där idioterna, som drar i spakarna innan färdig produkt, dra i sina spakar så jävulskt.

Med andra ord.
En "ren" utgåva borde säljas. Luodnes-knappar eller kompressorer kan säljas i butik om konsumenterna vill ha detta.

[IngOehman]

Typ.

[RogerJoensson]

Vill man spela svagt så funkar ju fulldynamiskt många gånger rätt dåligt om musiken är sådan som går upp och ner i volym, eftersom man ju bitvis inte hör något alls... I sådant läge kan "additiv kompression" vara rätt najs. Man låter den dra upp det svaga istället för att platta till topparna. Det låter rätt avstämt inte alls lika skadat.
Jag vill inte ha sådan behandling redan på fonogrammet, dock, för när jag själv lyssnar så är det sällan jag vill ha något annat än fulldynamiskt, men som alternativ för den som vill ha lite skval på medan man gör annat, när man vill kunna snacka samtidigt som man slölyssnar, så skulle det nog många gånger vara en välkommen möjlighet.

[ante_77]

Vill man spela svagt så funkar ju fulldynamiskt många gånger rätt dåligt om musiken är sådan som går upp och ner i volym, eftersom man ju bitvis inte hör något alls... I sådant läge kan "additiv kompression" vara rätt najs. Man låter den dra upp det svaga istället för att platta till topparna. Det låter rätt avstämt inte alls lika skadat.
Jag vill inte ha sådan behandling redan på fonogrammet, dock, för när jag själv lyssnar så är det sällan jag vill ha något annat än fulldynamiskt, men som alternativ för den som vill ha lite skval på medan man gör annat, när man vill kunna snacka samtidigt som man slölyssnar, så skulle det nog många gånger vara en välkommen möjlighet.

Precis.

Dessutom så har ju de flesta Hembioreceivers en massa "HALL", "DANCE", "JAZZ", "FLAT" mm.
Det samma gäller väl bilstereo.

Är man rädd för att dessa effekter inte är bra nog, så bör man nog koncentrera sig om att det man faktiskt släpper ut på marknaden inte är bra nog.
Vad för slags undermåliga produkter Nils-Oskar har i stugan och bilen, bör inte ljudnissarna i diverse studios bry sig om.
Varför behöver dom så satans dyra monitorer och mixerbord i så fall?
Det hade räckt med ett LG-system från Elgiganten åt dom.

[Strmbrg]

Hurrni,

Innan jag glider in i förrådet för en sista strykning av några garderobsdörrar (nä, inga panelhögtalare utan just garderobsdörrar):

-Kan ni ge mig tips på några generellt sett välljudande skivbolag*) som sysslar med "klassisk musik"?
Chandos känner jag redan till och Hyperion håller jag just på och utforskar, men är inte helt övertygad om via lurarna. Återstår att bedöma via finstereon.

*) Nä, skivbolagen i sig bryr jag mig inte om huruvida de är välljudande, det är vaxen jag är intresserad av.

[Bill50x]

-Kan ni ge mig tips på några generellt sett välljudande skivbolag som sysslar med "klassisk musik"?

Linnrecords.com

/ B

[RogerJoensson]

Skulle du kunna nämna dina två absoluta favoriter, från Linn Records (köptips)?

[Bill50x]

Skulle du kunna nämna dina två absoluta favoriter, från Linn Records (köptips)?

Om det är mina två absoluta favoriter vet jag inte, men dessa lyssnar jag lite på just nu. Oftast är jag mer inne på Linnrecords pop/folk/jazz-utgåvor.

Dunedin Consort. Mozart: Requiem (Reconstruction of first performance)
http://www.linnrecords.com/recording-mo ... quiem.aspx



Scottish Chamber Orchestra. Beethoven: Piano Concertos 3, 4 & 5
http://www.linnrecords.com/recording-lu ... 3-4-5.aspx



/ B

[RogerGustavsson]

Jag störs av detta eviga tillplattande av dynamiken. Det är även filmmusik som görs på detta sätt. På min sons befäl tittade jag på musikfilmen "Whiplash". Mycket storbandsmusik i den och hjälp vad "förpackad" den låter! (fast det tänker man inte på när man har fullt upp med filmens handling, men när man vill kolla på några sekvenser efteråt) Jo, soundtracket finns även på Spotify och Wimp. Det är tyvärr typiskt för dagens inspelningar av storband, ofta fattas 8-10 dB dynamik jämfört med äldre inspelningar eller live. I fallet "Whiplash" är även ljudbilden knasig, smal och utan koppling till hur musikerna brukar stå på scen.

Ska kanske precisera mig lite. Visst det finns genre där komprimering är en ingrediens men det är inte det det handlar om. Klassisk musik kan vara störande dynamisk om man tvingas höja volymen för att överrösta störljud i omgivningen, annars är det ofta inte störande.

[IngOehman]

Vill man spela svagt så funkar ju fulldynamiskt många gånger rätt dåligt om musiken är sådan som går upp och ner i volym, eftersom man ju bitvis inte hör något alls... I sådant läge kan "additiv kompression" vara rätt najs. Man låter den dra upp det svaga istället för att platta till topparna. Det låter rätt avstämt inte alls lika skadat.

Exakt. Additiv kompression är som jag skrev mycket trevligare än en vanlig, men den behöver trimmas vilket kan vara lite besvärligt. Speciellt när man spelar äldre välljudande inspelningar på CD eller vinyl, så kan maxnivån variera en del, och kräva trimning.

Jag vill inte ha sådan behandling redan på fonogrammet, dock, för när jag själv lyssnar så är det sällan jag vill ha något annat än fulldynamiskt, men som alternativ för den som vill ha lite skval på medan man gör annat, när man vill kunna snacka samtidigt som man slölyssnar, så skulle det nog många gånger vara en välkommen möjlighet.

Håller med.

Men samtidigt undrar jag lite försiktigt hur ofta de som vill lyssna på odynamisk musik lite försiktigt i bakgrunden, måste välja just musik som är väldigt dynamisk? Varje tillfälle har ju liksom sina egenskaper, och när det skulle passa med något jämnstarkt, varför då välja något jättedynamiskt, och komprimera det?

För mig känns det lite som att någon vill använda spansk peppar på en späd potatis, men är missnöjd med att den spanska pepparn är så stark att det inte går att känna de fina nyanserna i potatissmaken. Kanske är det helt enkelt ett tecken på att det inte är rätt krydda? Kanske hade en liten klick smör varit bättre?

Eller om man har två vägar till jobben, en rak och jämn, en kurvig och kuperad, och väljer den kurviga men klagar på att det svänger så jävligt... JAMEN TA INTE DEN VÄGEN DÅ!

Typ.


Vh, iö

[ante_77]

Vill man spela svagt så funkar ju fulldynamiskt många gånger rätt dåligt om musiken är sådan som går upp och ner i volym, eftersom man ju bitvis inte hör något alls... I sådant läge kan "additiv kompression" vara rätt najs. Man låter den dra upp det svaga istället för att platta till topparna. Det låter rätt avstämt inte alls lika skadat.

Exakt. Additiv kompression är som jag skrev mycket trevligare än en vanlig, men den behöver trimmas vilket kan vara lite besvärligt. Speciellt när man spelar äldre välljudande inspelningar på CD eller vinyl, så kan maxnivån variera en del, och kräva trimning.

Jag vill inte ha sådan behandling redan på fonogrammet, dock, för när jag själv lyssnar så är det sällan jag vill ha något annat än fulldynamiskt, men som alternativ för den som vill ha lite skval på medan man gör annat, när man vill kunna snacka samtidigt som man slölyssnar, så skulle det nog många gånger vara en välkommen möjlighet.

Håller med.

Men samtidigt undrar jag lite försiktigt hur ofta de som vill lyssna på odynamisk musik lite försiktigt i bakgrunden, måste välja just musik som är väldigt dynamisk? Varje tillfälle har ju liksom sina egenskaper, och när det skulle passa med något jämnstarkt, varför då välja något jättedynamiskt, och komprimera det?

För mig känns det lite som att någon vill använda spansk peppar på en späd potatis, men är missnöjd med att den spanska pepparn är så stark att det inte går att känna de fina nyanserna i potatissmaken. Kanske är det helt enkelt ett tecken på att det inte är rätt krydda? Kanske hade en liten klick smör varit bättre?

Eller om man har två vägar till jobben, en rak och jämn, en kurvig och kuperad, och väljer den kurviga men klagar på att det svänger så jävligt... JAMEN TA INTE DEN VÄGEN DÅ!

Typ.


Vh, iö

Hmmm....

Känns lite konstigt tänkt.
Nu lyssnar man väl kanske på en låt för att man gillar den.

Man kanske skulle tänka sig det på detta vis.
Jag har sån satans lust at lyssna på (valfri låt), men eftersom jag ska ha låg volym så väljer jag Dj Bobo eller låter Macarena snurra på repeat.

[peterbrorsson]

Hmmm....

Känns lite konstigt tänkt.
Nu lyssnar man väl kanske på en låt för att man gillar den.

Man kanske skulle tänka sig det på detta vis.
Jag har sån satans lust at lyssna på (valfri låt), men eftersom jag ska ha låg volym så väljer jag Dj Bobo eller låter Macarena snurra på repeat.

Haller med! Men Macarena pa repeat ar som en lobotomi utan bedovning

[MichaelG]

Känns lite konstigt tänkt.
Nu lyssnar man väl kanske på en låt för att man gillar den.

Fast nu handlade det ju om skval i bakgrunden medan man gör annat och vill kunna snacka samtidigt som man slölyssnar - är det verkligen så himla viktigt att välja fulldynamikinspelning av Ravels Bolero just då!??!

[MichaelG]

-Kan ni ge mig tips på några generellt sett välljudande skivbolag*) som sysslar med "klassisk musik"?

Jag tycker att inspelningar utgivna på Archiv ofta har en tilltalande klang (jag gillar väl klangen av tidstypiska instrument). Exempelvis Haydnsymfonier med The English Concert under ledning av Pinnock. Äldre Deccainspelningar brukar jag gilla. Ett exempel är Askungen av Prokofiev (hela baletten på dubbel CD) med Cleveland Orchestra under ledning av Ashkenazy. Philips har gjort en del trevliga inspelningar. En jag är väldigt förtjust i är Gershwin: Rhapsody in Blue, Piano concerta in F och An American in Paris med Edo de Waart vid pinnen. BIS med sina fulldynamiska inspelningar låter också mycket bra ibland (dock gillar jag inte alltid klangen). En skiva jag ofta återkommer till och som ger full njutning på alla plan är Ravels två pianokonserter m.m. med Yukie Nagai på piano och Malmö Symfoniorkester vid övriga instrument.

[Strmbrg]

Tack!

[hcl]

Det här med kompression är inte helt lätt. Många gånger ger kompression (signalnivåreglerad volymreglering) en effekt som ger både en dynamikmässigt behaglig kontroll och en närhet till framförandet som är svår eller nästan omöjlig att uppnå på andra sätt. På annat material gör kompression nytta på så sätt att programmaterialet är spelbart utan att man sitter och övervakar volymen kontonuerligt, t.ex. för att undvika att grannarna ringer polisen eller för att ö.h.t. taget höra de svagare partierna i ett musikstycke. Även programmaterial med skillnad mellan medelnivå och toppnivå bortåt 20 dB kan vara 10 eller t.o.m. 20 dB komprimerade. Det är dessutom ofta så att ett musikstycke kräver en viss nivåvariation, som inte låter sig regleras på något autometiskt sätt. Kompression i materialet kan m.a.o. vara t.o.m. musikaliskt nödvändigt.

Man skulle nog många gånger kunna komma långt (t.ex. i mobil utrustning) med en väldimensipnerad automatisk kompressor, men detta då främst i sammanhang där man inte är så känslig för ev. påverkan av det musikaliska innehållet.

Loudness-race idiotin är dock en annan sak och helt förkastlig.

Exemplen som Bill50x gav är väldigt bra, f.f.a. Requiem, som jag tycker är fantastisk.

[ante_77]

Känns lite konstigt tänkt.
Nu lyssnar man väl kanske på en låt för att man gillar den.

Fast nu handlade det ju om skval i bakgrunden medan man gör annat och vill kunna snacka samtidigt som man slölyssnar - är det verkligen så himla viktigt att välja fulldynamikinspelning av Ravels Bolero just då!??!

Skulle det göra dig något om Haddaway spelades i bakgrunden?

Visst fan skulle det göra det.

Om man väljer fulldynamikinspelning eller inte är väl skit samma. Man väljer låt, that's it.
Man har väl inte dubbla uppsättningar med fulldynamik och låglyssningsvolym utgåva?

Full dynamik bör alltid finnas som råmaterial. Hur man väljer att spela upp den hemma är en annan sak.

[Strmbrg]

Känner mig lite off nu. Jag väljer sällan "låt". Jag väljer snarare en komposition, och därefter försöker jag hitta en inspelning av sagda komposition som jag tilltalas av.
Vilket inte alltid är så (jävla) enkelt.

[PJo]

Känner mig lite off nu. Jag väljer sällan "låt". Jag väljer snarare en komposition, och därefter försöker jag hitta en inspelning av sagda komposition som jag tilltalas av.
Vilket inte alltid är så (jävla) enkelt.

Ok. Så funkar inte jag. Helt plötslig under dagen, utan någon som helst förvarning kan en låt "poppa upp" i hjärnan. Jag bara måste spela den då jag kommer hem. Då tilltalas jag av tanken att den är "så bra som möjligt" om ni förstår vad jag menar. Om jag däremot korkar upp en flaska rött för en helkväll - Då håller jag med dig Strmbrg. I fallet klassisk musik kan det då även vara kul att jämföra goda upptagningar mot varandra. Jag menar dirigent (helst om det är samma orkester) eller Orkester (helst om det är samma dirigent). Men jag tycker ändå till syvende och sist att det inte finns någon som helst anledning att ge ut "förstört materiel.

[Strmbrg]

Nä, förtsört materiel är ju hyfsat meningslöst. Fast kanske inte för "den stora massan"?
De kanske inte besväras av förstördheten? De reflekterar kanske inte över slika aspekter utan är nöjda med att kunna "nynna med i melodin"?
Inte vet jag, men jag går förvisso ofta och gnolar på "Avestaforsens brus" och då spelar inte ljudkvaliteten någon roll alls, eftersom jag bara gnolar eller tänker på melodin.

[JB]

Nä, förtsört materiel är ju hyfsat meningslöst. Fast kanske inte för "den stora massan"?
De kanske inte besväras av förstördheten? De reflekterar kanske inte över slika aspekter utan är nöjda med att kunna "nynna med i melodin"?
Inte vet jag, men jag går förvisso ofta och gnolar på "Avestaforsens brus" och då spelar inte ljudkvaliteten någon roll alls, eftersom jag bara gnolar eller tänker på melodin.

Det är där skillnaden mellan musiklyssnare och hifi-nörd ligger (sedan finns det ju förstås dom som tillhör båda kategorierna), en musiklyssnare lyssnar på musiken och en hifi-nörd lyssnar på ljudet och vill att det ska låta så likt det lät i inspelningsrummet som möjligt.
När jag själv mixar musik så försöker jag att få fram ett visst sound, och visst är det ju såklart väldigt enkelt att bara spela in alla instrument och sedan exportera projektet utan att lägga på några effekter eller mixa/mastra överhuvudtaget, men då låter det ju som verkligheten, och verkligheten låter ganska tråkigt om ni frågar mig (och när jag gör elektronisk musik så finns det ju ingen verklighet att utgå ifrån, då gäller det bara att försöka få fram de ljud man tänker sig kan passa in)

Men jag kan absolut hålla med om att det blir lite tråkigt att lyssna på när man hör att enda prioriteringen med mixen var att få den att låta så högt det bara går, och här är ett bra exempel:

http://open.spotify.com/track/4wLKVG0c7xvLDrILLfDhLk

Försök att lyssna på den här låten på hög volym och se hur länge ni står ut! :)

[Bill50x]

Men samtidigt undrar jag lite försiktigt hur ofta de som vill lyssna på odynamisk musik lite försiktigt i bakgrunden, måste välja just musik som är väldigt dynamisk? Varje tillfälle har ju liksom sina egenskaper, och när det skulle passa med något jämnstarkt, varför då välja något jättedynamiskt, och komprimera det?

Nu lyssnar man väl kanske på en låt för att man gillar den.

Man kanske skulle tänka sig det på detta vis.
Jag har sån satans lust at lyssna på (valfri låt), men eftersom jag ska ha låg volym så väljer jag Dj Bobo eller låter Macarena snurra på repeat.

Det är väl inte konstigare att välja odynamisk musik när man ska ha den som bakgrund till annat, samvaro vid middagsbordet med vänner tex, än att man väljer musik efter humör eller hänsyn till omgivningen?

/ B

[PJo]

Jag har sån satans lust at lyssna på (valfri låt), men eftersom jag ska ha låg volym så väljer jag Dj Bobo eller låter Macarena snurra på repeat.

Förstår, men samtidigt - lyssnar jag på lå volym SKALL det låta bra även då. Ok - De starkaste passagerna i stycket kan ibland kanske bli "för högt" men jag lever med det. Allt i livet består av val. Det gäller bara att ta konsekvenserna av sina val. Jag har gjort mina och står för dem. Kommer granne och klagar (vilket har hänt 1 gång sedan 1989 då har jag medvetet spelade högt) hände följande. Jag bjuder in granne, bjuder på vin och det slutade i total sämja = granne hämtade fru.

[ante_77]

Men samtidigt undrar jag lite försiktigt hur ofta de som vill lyssna på odynamisk musik lite försiktigt i bakgrunden, måste välja just musik som är väldigt dynamisk? Varje tillfälle har ju liksom sina egenskaper, och när det skulle passa med något jämnstarkt, varför då välja något jättedynamiskt, och komprimera det?

Nu lyssnar man väl kanske på en låt för att man gillar den.

Man kanske skulle tänka sig det på detta vis.
Jag har sån satans lust at lyssna på (valfri låt), men eftersom jag ska ha låg volym så väljer jag Dj Bobo eller låter Macarena snurra på repeat.

Det är väl inte konstigare att välja odynamisk musik när man ska ha den som bakgrund till annat, samvaro vid middagsbordet med vänner tex, än att man väljer musik efter humör eller hänsyn till omgivningen?

/ B

Hade man kunnat göra den odynamisk hemma så är det väl ok.
Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Kanske man skulle ha en tredje utgåva som är någonstans mitt i mellan?

Sedan så finns det gott om odynamiska alster där ute, så odynamiskt kanske man inte behöver leta efter så mycket.

[ante_77]

Jag har sån satans lust at lyssna på (valfri låt), men eftersom jag ska ha låg volym så väljer jag Dj Bobo eller låter Macarena snurra på repeat.

Förstår, men samtidigt - lyssnar jag på lå volym SKALL det låta bra även då. Ok - De starkaste passagerna i stycket kan ibland kanske bli "för högt" men jag lever med det. Allt i livet består av val. Det gäller bara att ta konsekvenserna av sina val. Jag har gjort mina och står för dem. Kommer granne och klagar (vilket har hänt 1 gång sedan 1989 då har jag medvetet spelade högt) hände följande. Jag bjuder in granne, bjuder på vin och det slutade i total sämja = granne hämtade fru.

Självklart ska det låta bra även vid lyssning på låg volym.
Men då kan man leka med loudness-knapp eller annat som sitter i din hemelektronik. Man behöver ju inte förstöra hela inspelningen.

[AndreasArvidsson]

Hade man kunnat göra den odynamisk hemma så är det väl ok.
Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Kanske man skulle ha en tredje utgåva som är någonstans mitt i mellan?

Sedan så finns det gott om odynamiska alster där ute, så odynamiskt kanske man inte behöver leta efter så mycket.

Jag kan tycka att bäst vore om utgåvan är dynamisk och man lägger på en kompressor själv. Då kan du få den dynamik du själv vill.

[ante_77]

Hade man kunnat göra den odynamisk hemma så är det väl ok.
Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Kanske man skulle ha en tredje utgåva som är någonstans mitt i mellan?

Sedan så finns det gott om odynamiska alster där ute, så odynamiskt kanske man inte behöver leta efter så mycket.

Jag kan tycka att bäst vore om utgåvan är dynamisk och man lägger på en kompressor själv. Då kan du få den dynamik du själv vill.

Precis så.
Då har man utgångsläget att lyssna hur man vill.
Mixandet kan man göra hemma.

[hcl]

Hade man kunnat göra den odynamisk hemma så är det väl ok.
Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Kanske man skulle ha en tredje utgåva som är någonstans mitt i mellan?

Sedan så finns det gott om odynamiska alster där ute, så odynamiskt kanske man inte behöver leta efter så mycket.

Jag kan tycka att bäst vore om utgåvan är dynamisk och man lägger på en kompressor själv. Då kan du få den dynamik du själv vill.

Precis så.
Då har man utgångsläget att lyssna hur man vill.
Mixandet kan man göra hemma.

Riktigt så enkelt är det inte. Om man inte bryr sig så mycket när man inte vill ha så mycket dynamik kanske, men skall det dynamikkomprimerade bli bra också så krävs det att det görs vid mix. Mix hemma?

[IngOehman]

Njae... så kan man förstås se det, men till slut har man plockat sönder vad verket egentligen "är" om man går får långt i den där riktningen.

Jag menar nog att välden vore bäst om alla skapade musik så att den låter så bra som möjligt i den bästa tänkbara anläggningen, spelad på precis den nivå som gör musiken mest rättvisa.

I de fall någon hellre tar den av musiken på något annat sätt, så får de hantera det hemma.

Du har dock helt rätt i att man kan göra en massa intressanta ändringar om man backar ända till mix, men frågan är om man inte förlorar vad inspelningen/musiken är då? Eller riskerar att göra det. Jag brukar ibland säga att ljudkvalitet och sound är olika saker, och att det som kan sammanfattas som "sound" är det som inte kan påverkas av den anläggning man spelar musiken i. En låt låter helt enkelt som samma produktion och låt, oavsett om man spelar den i en klockradio eller i en superanläggning. Men det är bara i superanläggningen som man kan avgöra ljudkvaliteten - vilket säger en sak: Man behöver lyssna i en superanläggning när man skapar produktionen - om man bryr sig om ljudkvaliteten. De som har sämre anläggning har inte glädje av det, men heller inte nackdel av det.

Därför bör man alltid arbeta i bästa möjliga lyssning när man skapar musik. Gör man det så kommer alla som bryr sig därhemma att finna att det är värt att satsa på kvalitet. Gör man det inte så kan man inte avnjuta musiken med hög ljudkvalitet i någon anläggning, vilket jag tycker är lite synd.

Hade man kunnat göra den odynamisk hemma så är det väl ok.
Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Kanske man skulle ha en tredje utgåva som är någonstans mitt i mellan?

Sedan så finns det gott om odynamiska alster där ute, så odynamiskt kanske man inte behöver leta efter så mycket.

Jag kan tycka att bäst vore om utgåvan är dynamisk och man lägger på en kompressor själv. Då kan du få den dynamik du själv vill.

Jag håller helt med om att det är rimligt att den som sitter därhemma väljer fritt vad de vill låta anläggningen göra med inspelningarna, och att det är där om någonstans man skall komprimera eller aktivera loudness eller vad man nu av något skäl vill göra, om och när man önskar göra det.

- - -

Men trots det är det min uppfattning att både klang och dynamik är delar av musiken, inte något utanför själva musiken, och att det därför - för mig - känns konstigt att vilja ändra på musiken som funktion av att jag av någon anledning inte vill lyssna på den som den är tänkt.

Då finns det ju annat, som passar. Det finns ju så otroligt mycket musik att välja mellan! Om situationen inte passar för Bolero, varför ändå välja Bolera och inte välja någon musik som passar för situationen? Jag förstår inte poängen med att spela bolero och samtidigt se till så att man inte får höra kompositionenbolero som den är.

Jag tänker lite lika när det gäller tavlor. Inte tusan vill jag belysa en tavla jag gillar med konstigt färgat ljus, sätta den bakom ett mjölkigt glas eller hänga den på sniskan, för att den skall passa möblemanget eller vad det nu kan finnas i miljö- eller annat sammanhang, som gör att en tavla passar eller inte passar. Om jag har en snutt vägg där det vore trevligt med en tavla, så väljer jag en som passar, inte en som inte passar och ändrar den så att det blir något annat än vad den är.

En tavla som ser ut på ett visst sätt och därför passar i ett rum av en viss stajl, kan man väl hänga i ett rum där den passar, och när den väl hänger där så kan jag gå dit när jag vill titta på den. Nu var kanske tavlor ett dåligt exempel eftersom jag nog tycker att det kan vara intressant även att titta på tavlor i en bok, och jag tycker nog helt enkelt att tavlor är rätt så oberoende av miljön. Det står liksom för sig själv.


Jag vill nog helt enkelt bara säga att jag för det mesta nog helst tar del av konstverk som de är tänkta, och tycker därför att det är rimligt att processa dem, bara om det finns skäl att tro att det skadats och jag därför behöver "reparera dem" för att kunna avnjuta dem som de var tänkta. T ex använda tonkontroll mot förstörande processning som drabbat musiken på vägen längs inspelnings-/avspelningskedjan på vägen. Men som sagt - jag är helt för allas frihet att göra vad de vill med sina fonogram i sina hem. Men trots det vill jag tipsa om hur fantastiskt mycket i musikväg är, när det spelats in väl, när man inte skruvat sönder det, och/eller när det sluppit bli illa färgat i uppspelningsanläggningen.


Vh, iö

[roggaro]

Brian Eno hade ju en konstellation av tavlor/egenhändiga + då musik. den gick bort när jag bytte från XP till 8.1 (gick inte att installera mera)

[IngOehman]

Trist.


Vh, iö

[roggaro]

ja man får bara inse faktum, men den va fin att bara köra igång liksom på XP apparaturet

[IngOehman]

Jag har fortfarande inte vågat byta bort XP på någon av mina datorer.

Det vill säga... 486:an har ju inte ens fått XP, knappt windows alls.

Det vill säga jag installerade väl någon tidig Window-version på den, men kör nästan bara DOS-program på den. Och då blir det ju NC.


Vh, iö

[hcl]

(Ursäkta slarvig citering. Jag sitter med svårhanterlig läsplatta...)

Njae... så kan man förstås se det, men till slut har man plockat sönder vad verket egentligen "är" om man går får långt i den där riktningen.

Jag menar nog att välden vore bäst om alla skapade musik så att den låter så bra som möjligt i den bästa tänkbara anläggningen, spelad på precis den nivå som gör musiken mest rättvisa.

I de fall någon hellre tar den av musiken på något annat sätt, så får de hantera det hemma.

...

Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Något åt det hållet kan nog fungera.

Jag fuskar lite med inspelning och mixning och något som är tämligen klart är att den bästa mixen för maximal upplevelse hemma i vardagsrummet ofta inte fungerar alls i bil eller i en iPod på stan. Jag är därför inne på att man gör två mixar, en studio-master version för hemlyssning och en version anpassad för mobilt bruk och då lämpligen lossy-kodad (typ 256k+ MP3). Förutom att man då får möjlighet till olika dynamik i resp. mixså ger det dessutom möjlighet att åtgärda negativa effekter av MP3-kodningen kan ge (som ofta kan vara ganska tydligt hörbara).

[peh]

Ingenting gör mig mer förbannad än den destruktiva mastering som är så förhärskande inom branschen idag. Förr fanns det en "Loudness"-knapp på förstärkaren för den som önskade fördärva dynamiken av något skäl. Gott så. Nu är knappen borttagen från apparaturen, och istället permanent "intryckt" direkt vid release! Fasansfullt.

Vad jag inte heller kan begripa är att många branschtalesmän påstår att det är artistens avsikt att det skall låta sönderkomprimerat! Må hända stämmer det i vissa fall, p.g.a. inkompetens gällande ljudåtergivning (trots allt skillnad på en musiker och en ljudtekniker) men det är inte en slump att skivorna bara blir starkare och plattare för varje år. Snart är det bara brus kvar! Branschens mörkermän har tveklöst ett finger med i spelet, för tyvärr stämmer det att en dynamiklös platta säljare bättre. Det är precis som när TV-handlaren skruvar upp färg och kontrast till max: det blir en omedelbar "Wow!"-faktor.

Jag brukar likna det vid Pepsis gamla reklamtrick "The Pepsi Challenge". Det påstods i reklamen att testpersoner oftast föredrog Pepsi över Coca-Cola i blindtest. Reklam kan vara lurigt, men jag tror absolut inte det var något fel på den testmetodik som tillämpades av reklammakarna. Faktum är nämligen att Pepsi är sötare än Coca-Cola! Därför samma wow-faktor. Vad musikindustrin gör just nu är att strö socker och sötningsmedel över alla fonogram man kan komma över! Precis som med Pepsi orkar man dock, som "konsument", inte med sötblasket mer än i ytterst begränsad omfattning.

Men jag är en flitig användare av MasVis. I princip är det nästan så att man kan köra ett par spår från det nyinskaffade fonogrammet i MasVis, kolla crestfaktorn + allpass-graferna, och vid undermåligt "betyg" bara utbrista: "-Skräp! NÄSTA!"

[RogerJoensson]

Jag vet inte om du har glömt vad loudnessknappen gjorde, men det gjorde vanligtvis inget med dynamiken. Den höjde oftast bas och diskant vid låg inställning på volymratten. Visst låter det lite mjukare och mer insjunket om mycket att kraften ligger i midden, men det är eq det är fråga om, inte komprimering, toppklippning och liknande. Det bästa av allt var att man kunde låta bli att använda den.

[MultiMan]

Jag vet inte om du har glömt vad loudnessknappen gjorde, men det gjorde vanligtvis inget med dynamiken. Den höjde oftast bas och diskant vid låg inställning på volymratten. Visst låter det lite mjukare och mer insjunket om mycket att kraften ligger i midden, men det är eq det är fråga om, inte komprimering, toppklippning och liknande. Det bästa av allt var att man kunde låta bli att använda den.

Loudness-ratten som Yamaha hade (har?) tyckte jag var klart användbar beroende på lyssningssituation.

[IngOehman]

(Ursäkta slarvig citering. Jag sitter med svårhanterlig läsplatta...)

Njae... så kan man förstås se det, men till slut har man plockat sönder vad verket egentligen "är" om man går får långt i den där riktningen.

Jag menar nog att välden vore bäst om alla skapade musik så att den låter så bra som möjligt i den bästa tänkbara anläggningen, spelad på precis den nivå som gör musiken mest rättvisa.

I de fall någon hellre tar den av musiken på något annat sätt, så får de hantera det hemma.

...

Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Något åt det hållet kan nog fungera.

Jag fuskar lite med inspelning och mixning och något som är tämligen klart är att den bästa mixen för maximal upplevelse hemma i vardagsrummet ofta inte fungerar alls i bil eller i en iPod på stan. Jag är därför inne på att man gör två mixar, en studio-master version för hemlyssning och en version anpassad för mobilt bruk och då lämpligen lossy-kodad (typ 256k+ MP3). Förutom att man då får möjlighet till olika dynamik i resp. mixså ger det dessutom möjlighet att åtgärda negativa effekter av MP3-kodningen kan ge (som ofta kan vara ganska tydligt hörbara).

De synpunkter du yttrar härovan hör jag rätt så ofta från olika håll, men de stämmer inget vidare med vad jag själv har erfarit. Snarare tvärtom - den version som låter bäst, har en tendes att göra det alltid, i varenda usel anläggning.

Det finns undantag, men de är rätt så sällsynta hävdar jag. För mobillyssning (i lurar) är det dock trevligt med lite X-feed. Men det är en annan fråga, och även i det fallet är den en manipulation som bäst sker i uppspelningsanläggningen.


Vh, iö

[Harryup]

Jag ser tokmastring som bara en av de onödiga defekter som drabbar inspelningar. Allmänt illaljudande tycker jag är väsentligt vanligare. Jag köper och lyssnar på den musik jag gillar och tyvärr så finns det ju ett visst behov av allmän kvalitetshöjning. Jag väljer inte bort musik om den är komprimerad om det inte finns någon bättre version.
Masvis ser jag som ett utbildningsprogram/analys, inte ett verktyg för att välja skivor med.

/Harryup

[Strmbrg]

Jag brukar välja bort det som låter illa i mina öron. Egentligen oavsett varför det låter illa.
-Själva musiken
-Framförandet, men här brukar jag inte ha så mycket åsikter
-Mikningen, tex låter nog mikar en masse ofta lite illa, tror jag
-Lokalens klang och tillgrumlingsfaktor
-Efterprocessningen
-Anläggningen
-Lyssningsrummets klang och tillgrumlingsfaktor

[BORIS]

....
Men jag är en flitig användare av MasVis. I princip är det nästan så att man kan köra ett par spår från det nyinskaffade fonogrammet i MasVis, kolla crestfaktorn + allpass-graferna, och vid undermåligt "betyg" bara utbrista: "-Skräp! NÄSTA!"

Du tycker inte att musiken har större värde, att musikerns arbete har större värde än att du kan låta ett datorprogram avgöra och döma ut verket som skräp?

Om det verkligen är så att din ilska bottnar i att musiken behandlas illa bör du fundera på hur du behandlar den genom detta beteende

[Strmbrg]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?
Intressant tanke.

[RogerJoensson]

Snarare tvärtom - den version som låter bäst, har en tendes att göra det alltid, i varenda usel anläggning.

Det finns undantag, men de är rätt så sällsynta hävdar jag.

Musik med djup fuldynamisk bas, brukar kunna ställa till rätt ordentliga problem i mindre/sämre anläggningar. Det kan låta kanon i en bra anläggning, men får basarna att totalhaverera i sämre anläggningar. Ofta är basreflexhögtalare med hög avstämning en del av ekvationen, små (bil)högtalare i snudd på omöjliga "lådor", osv. Även många disco/PA-högtalare kan må riktigt dåligt av fulldynamisk, djup bas. Det tar man vanligtvis hänsyn till vid mix/mastring av pop/rockproduktioner och liknande. Man har tyvärr inget val om det ska gå att spela upp på hygglig volym överallt, utan att det låter ohyggligt illa när man drar på.

Detta har dock inget med modern tokmasting att göra, utan avvägningar man väl nästan alltid har varit (snudd på) tvingad att göra.

[JB]

Snarare tvärtom - den version som låter bäst, har en tendes att göra det alltid, i varenda usel anläggning.

Det finns undantag, men de är rätt så sällsynta hävdar jag.

Musik med djup fuldynamisk bas, brukar kunna ställa till rätt ordentliga problem i mindre/sämre anläggningar. Det kan låta kanon i en bra anläggning, men får basarna att totalhaverera i sämre anläggningar. Ofta är basreflexhögtalare med hög avstämning en del av ekvationen, små (bil)högtalare i snudd på omöjliga "lådor", osv. Även många disco/PA-högtalare kan må riktigt dåligt av fulldynamisk, djup bas. Det tar man vanligtvis hänsyn till vid mix/mastring av pop/rockproduktioner och liknande. Man har tyvärr inget val om det ska gå att spela upp på hygglig volym överallt, utan att det låter ohyggligt illa när man drar på.

Detta har dock inget med modern tokmasting att göra, utan avvägningar man väl nästan alltid har varit (snudd på) tvingad att göra.

Jag har faktiskt fått en del klagomål på att folk tycker mitt bands album som jag mixat har för mycket dynamik och att det inte går att lyssna på i orginalanläggningar i bilar och datorhögtalare hemma osv utan att basen från kaggen slår igenom, och då har jag ändå komprimerat det en del (ligger väl på 11-13 i crest har jag för mig, så helt brickwallat är det iaf inte) så hade jag släppt det helt utan masterkomprimering kan ni ju tänka er hur mycket klagomål jag hade fått (utöver att folk skulle tycka att det låter för lågt)
Låter så här förövrigt om någon vill höra:
http://user.faktiskt.io/JB/soul_decay_-_undead_supremacy_(new_mix).zip

Vad säger ni? för mycket drag i kaggen? man vill ju kunna känna takten också, gillar inte när kaggen ligger i bakgrunden och snällt frågar om den får vara med i låten.
Det man kan göra är att sänka basen i kaggen och mixa fram mer "klick" i den som många gör för att spara plats i mixen.

[peh]

....
Men jag är en flitig användare av MasVis. I princip är det nästan så att man kan köra ett par spår från det nyinskaffade fonogrammet i MasVis, kolla crestfaktorn + allpass-graferna, och vid undermåligt "betyg" bara utbrista: "-Skräp! NÄSTA!"

Du tycker inte att musiken har större värde, att musikerns arbete har större värde än att du kan låta ett datorprogram avgöra och döma ut verket som skräp?

Om det verkligen är så att din ilska bottnar i att musiken behandlas illa bör du fundera på hur du behandlar den genom detta beteende

Jag skrev "i princip är det nästan så", syftande på att branschen nu gått till sådana extremer att fonogrammen är näst intill olyssningsbara. Självfallet kan jag även lyssna på lo-fi, om så krävs. Finns det inget annat så kan man naturligtvis inte rata inspelningen endast p.g.a. dess tekniska meriter (eller snarare brist på desamma). Jag har samlat på mig gott om nyutgåvor av skramliga, raspiga, blues- och jazz-inspelningar från 1910-talet och framåt. Har även lika tekniskt usla demos med Buddy Holly, Hank Williams, m.fl. från 1950-talet. Det är långt ifrån välljud! Nästan att ett punkband på J. Random högstadieskola låter bättre...

Inspelningarna är trots detta lyssningsbara. Vad jag pratar om är fonogram som kunde varit bättre, men som helt i onödan förstörts av klåfingriga producenter och masteringtekniker. Kulturskymning!

[RogerJoensson]

Vad säger ni? för mycket drag i kaggen? man vill ju kunna känna takten också, gillar inte när kaggen ligger i bakgrunden och snällt frågar om den får vara med i låten.
Det man kan göra är att sänka basen i kaggen och mixa fram mer "klick" i den som många gör för att spara plats i mixen.

Alltså, jag kan ju inte den här genren så bra, men dom gånger jag har hört den sortens -inte-dragspelsvals-precis på radion så har basen ofta varit väldigt tunn, brölig (odefinierad och söndertrasad till ingeting) och det tycker jag verkligen låter skit (tunt och klent). Istället för tryck så blir det gröt, när man skruvar upp. Detta låter jämförelsevis mycket bättre.
Basen är hyggligt djup, men det ska rätt små/dåliga högtalare till för att den ska låta illa av den anledningen?
Om man vill ha basen mer definierad, men ändå tjock, så går det ju att skära lite i den djupaste bottnen och höja lite högre upp, så att centrum på dunkedunket förskjuts högre upp i frekvens. Eller bara skära lite i det djupaste. Det kanske passar de som gnäller? -Eller så vill de helt enkelt att att det ska låta lika illa som något annat och i så fall så är det bara för dig att försöka argumentera för din åsikt...
Att komprimera mer vore synd och ännu mer klick är inte min smak heller.

[hcl]

(Ursäkta slarvig citering. Jag sitter med svårhanterlig läsplatta...)

Njae... så kan man förstås se det, men till slut har man plockat sönder vad verket egentligen "är" om man går får långt i den där riktningen.

Jag menar nog att välden vore bäst om alla skapade musik så att den låter så bra som möjligt i den bästa tänkbara anläggningen, spelad på precis den nivå som gör musiken mest rättvisa.

I de fall någon hellre tar den av musiken på något annat sätt, så får de hantera det hemma.

...

Men då bör man sitta med dubbla utgåvor. Den ena utgåvan spelas således bara på lågvolym och den andra på högre volymer.

Något åt det hållet kan nog fungera.

Jag fuskar lite med inspelning och mixning och något som är tämligen klart är att den bästa mixen för maximal upplevelse hemma i vardagsrummet ofta inte fungerar alls i bil eller i en iPod på stan. Jag är därför inne på att man gör två mixar, en studio-master version för hemlyssning och en version anpassad för mobilt bruk och då lämpligen lossy-kodad (typ 256k+ MP3). Förutom att man då får möjlighet till olika dynamik i resp. mixså ger det dessutom möjlighet att åtgärda negativa effekter av MP3-kodningen kan ge (som ofta kan vara ganska tydligt hörbara).

De synpunkter du yttrar härovan hör jag rätt så ofta från olika håll, men de stämmer inget vidare med vad jag själv har erfarit. Snarare tvärtom - den version som låter bäst, har en tendes att göra det alltid, i varenda usel anläggning.

Det finns undantag, men de är rätt så sällsynta hävdar jag. För mobillyssning (i lurar) är det dock trevligt med lite X-feed. Men det är en annan fråga, och även i det fallet är den en manipulation som bäst sker i uppspelningsanläggningen.

Vh, iö

Antingen har du en väldigt tyst bil och dynamiskt kapabel bilstereo eller så har du inte provat lika dynamiska inspelningar som jag provat med. Jag har flera inspelningar där långa partier är så svaga att de är nätt och jämnt skönjbara ii bilen och ändå blir de starka partierna så starka att bilstereon och mina öron blir en begränsning. Hemanläggningen och öronen anterar samma dynamik utan problem och både de svaga partierna och de starka partierna är fullt njutbara (givet att man gillar musiken:-).

[Svante]

I debatter om dynamik är det lätt att glömma skillnaden mellan terrassdynamik och toppfaktor. Det ni talar om i bilen, där man har ett bakgrundsbuller och inte vill blåsa sönder öronen i de starkare partierna så kan man behöva minska terrassdynamiken. Men detta är väsensskilt från tokmastering där den kortsiktiga dynamiken minskas genom att minska amplituden på transienta ljud med en limiter. Det förra kan göras ganska snyggt, men det senare slår ihjäl musiken.

[IngOehman]

Inte alls.

När det tokmastras så görs oftast både ock, och faktum är att terassdynamiken ofta är den första som ryker. Det är inte ens säkert att en limiter används vid tokmastringen. Det används ofta flerbandskompressorer idag. Visst kan det användas en limiter också, men påfallande ofta då inställd så att den arbetar mera som en kompressor än som en limiter. Alltså med attack- och relese-tider inställda.

Men framförallt är inte tokmastring synonymt med något enkelt och entydigt. Det kan gå till på många olika sätt.

Jag ser tokmastring som bara en av de onödiga defekter som drabbar inspelningar. Allmänt illaljudande tycker jag är väsentligt vanligare. Jag köper och lyssnar på den musik jag gillar och tyvärr så finns det ju ett visst behov av allmän kvalitetshöjning. Jag väljer inte bort musik om den är komprimerad om det inte finns någon bättre version.
Masvis ser jag som ett utbildningsprogram/analys, inte ett verktyg för att välja skivor med.

/Harryup

Det är nog inte avsett att vara ett verktyg att välja musik med, och jag tror heller ingen tror att det är det MasVis är till för.

Däremot kan det vara ett verktyg som kan vara till hjälp när man väljer mellan olika utgåvor av en och samma inspelning - inte som verktyg att välja med, men som ett verktyg som visar varför den man tyckte lät bäst, låter bäst.


Vh, iö

[Conan]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?
Intressant tanke.

Varför skulle en tokmastrad låt nånsin låta dynamisk och luftig?

Men tanken är intressant och det vore jättespännande att höra något exempel.

[RogerGustavsson]

Undrar om begreppet dynamik ibland missförstås? Några tycks tro att det är direkt förknippat med "tryck".

Det är alldeles för många nya inspelningar som enligt mig är döda/odynamiska till så stor grad att likheten med musiken som den framförs live är liten. Vet inte varför man gör så men det är irriterande. Lite märkligt är att samma musik framförd live och inspelad av diverse TV-kanaler kan vara betydligt mera dynamisk.

[Strmbrg]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?
Intressant tanke.

Varför skulle en tokmastrad låt nånsin låta dynamisk och luftig?

Men tanken är intressant och det vore jättespännande att höra något exempel.

Nä, jag vet inte om det överhuvudtaget kan bli så att en tokmastrad låt kan uppfattas som dynamisk och luftig. Jag tänker mig att man skulle lyssna på EN version och alltså inte jämföra sig fram till en uppfattning.

[PJo]

Blev oerhört besviken då mjag för dyra pengar inskaffat Kraftwerk Der Box bara för att upptäcka att den är, ja ..

Uysch då.

-Köp gamla cd:s istället!

Discogs säger 1995 om min Computerworld-cd 0777 7 46040 2 4 (jag trodde den var äldre). Hursomhelst ser den rätt mycket trevligare ut... Den mår inte dåligt av lite vrid medurs på basratten, men i övrigt låter den bara najs.

Självklart har jag skivorna "lösa" med.

[peh]

Undrar om begreppet dynamik ibland missförstås? Några tycks tro att det är direkt förknippat med "tryck".

Crest factor is where it's at!

Ovanstående får för övrigt bli mitt sena bidrag till anti-loudnesskrigsslogan (eller säger man payoff, numera?). Men det är kanske fel tråd?

[JB]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?
Intressant tanke.

Varför skulle en tokmastrad låt nånsin låta dynamisk och luftig?

Men tanken är intressant och det vore jättespännande att höra något exempel.

Nä, jag vet inte om det överhuvudtaget kan bli så att en tokmastrad låt kan uppfattas som dynamisk och luftig. Jag tänker mig att man skulle lyssna på EN version och alltså inte jämföra sig fram till en uppfattning.

Klart den kan.. det du ser i masvis är den totala dynamiken i stereomixen.
Jag skulle tex kunna ta en låt som har 25 i crest och lägga till en 20 khz sinusvåg som hela tiden bara har den nivån som krävs för att komma upp till peakgränsen, då skulle den kunna få bara några få dB i crest och samtidigt låta lika dynamiskt som den gjorde innan, men nu skulle ju såklart ingen göra en sådan mix, såvida inte någon vill göra en skiva som inte "går" att masvisa =P

[Panelguy]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

[JB]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Fast tänk på att nya utgåvor även kan ha andra förbättringar som kanske gör att dom ändå låter bättre i överlag än dom gamla utgåvorna, även om dom är lite hårdare komprimerade, men det missar ni helt om ni bara går efter masvis.

[Almen]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Jo, så illa är det. Det enda jag kan komma på på rak arm (om vi nu ser endast till dynamiken) är LTS-utgåvan av Adolphson och Falks Med rymden i blodet.

Det finns ett antal ommixar som gjorts, och där är det möjligt att man fått till högre dynamik, men då rör det sig oftast om flerkanalsmixar för surround.

[RogerGustavsson]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Fast tänk på att nya utgåvor även kan ha andra förbättringar som kanske gör att dom ändå låter bättre i överlag än dom gamla utgåvorna, även om dom är lite hårdare komprimerade, men det missar ni helt om ni bara går efter masvis.

Det beror till viss del vilken musik man lyssnar på. De som är lite yngre är ju uppvuxna med det tokmastrade och har kanske ingen referens till hur det lät innan dess? Det kan finnas förbättringar i återutgivningar men det är mycket ovanligt. Jag har nog bara stött på det i samband med riktigt gamla inspelningar, där man städat upp klangen och möjligen utgått från ett bättre originalmaterial, var ofta bandkopior i flera led på vinyltiden.

[KentLindqvist]

Tokmastrat - Om branschen själv får välja!

jesusfresk.jpg (28.4 KiB) Visad 1649 gånger

[MichaelG]

Hm, undrar hur jag skulle reagera om jag tog ett - i mitt tycke - dynamiskt och luftigt vax, och det visade sig att en mätning av det skulle visa att det var både hårt komprimerat och klippt i topparna?

Skulle jag rata vaxet därefter?

Tumregelmässigt utgår jag från att när jag får dra upp volymen för att medelnivån ska bli "lagom" beror det på att inspelningen har stor dynamik. När jag måste dra ner volymen för att det ska bli "lagom" beror det på att inspelningen har sämre dynamik. Detta stämmer inte alltid, men tillräckligt ofta för att det ska vara en användbar tumregel tycker jag. Men då och då tycker jag att en inspelning med hög medelvolym (där jag alltså får dra ner volymen - vilket alltså enligt min hypotes kan bero på litet dynamikomfång) låter riktigt bra. Detta trots att det alltså kan vara en tämligen komprimerad inspelning. Men tycker jag att det låter bra, så tycker jag det. Huruvida inspelningen verkligen är komprimerad, eller inte är egentligen ointressant. Annat än möjligen som ren kuriosa.

[Panelguy]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Jo, så illa är det. Det enda jag kan komma på på rak arm (om vi nu ser endast till dynamiken) är LTS-utgåvan av Adolphson och Falks Med rymden i blodet.

Det finns ett antal ommixar som gjorts, och där är det möjligt att man fått till högre dynamik, men då rör det sig oftast om flerkanalsmixar för surround.

Jag vet inte vad Bernie Grundman har gjort med Jennifer Warnes´ "The Hunter" men skulle han då ha försämrat det han gjorde 16 år tidigare? (Mastering 1992 Bernie Grundman Remastered 2008 Chris Bellman at Bernie Grundman Mastering) K2HD utgåvan (24-Bit/100kHz mastering) har jag ingen koll på.

http://store.acousticsounds.com/d/69094/Jennifer_Warnes-The_Hunter-Gold_CD

http://store.acousticsounds.com/d/100501/Jennifer_Warnes-The_Hunter-K2_HD_CD

[Bill50x]

Men tycker jag att det låter bra, så tycker jag det. Huruvida inspelningen verkligen är komprimerad, eller inte, är egentligen ointressant. Annat än möjligen som ren kuriosa.

Håller med - förutom att det inte är kuriosa för mig. Med tiden lär man sig en hel del om hur det som låter bra ser ut ut i MasVis. Man får akta sig för att gå den enkla vägen och bara gå efter crestvärdet, det är knappast ens en grovsortering man kan göra. Men det är intressant att se hur materialet är behandlat och hur det korrelerar med hur det låter. Tycker jag.

Jag har tex jämfört en del musik i vanlig CD-kvalité (dvs sådant jag redan hade hemma, men som jag har rätt dålig koll på om det är original-cd eller senare utgivning) med återutgivningar i 24/96 resp 24/192 från tex HD-Tracks. I nästan alla jämförelser kommer HD's utgåvor till korta när det gäller crest, ibland med så mycket som 7-8 dB. Någon enstaka gång har de legat bättre till än vad jag redan hade. Men återigen, jag har dålig koll på vilka versioner jag har, rent historiskt. Och nu när jag sålt av alla CD så har jag ingen möjlighet att kolla fakta.

Men vid lyssningstest mellan "original" och HD-Tracks så är det bara i relativt få fall som det faktiskt också låter sämre. Här minns jag tex en R.E.M.-skiva som lät otroligt dåligt. Ibland låter det bättre trots "sämre värden". I många fall är (den upplevda) genomsnittsnivån samma, eller till och med lägre, i HD-utgåvan. Jag tycker det är mycket svårt att bara gå efter siffrorna i MasVis eller ta en snabb titt på hur spektrumet ser ut. Den stora förtjänsten med MasVis är att snabbt kunna dra igen några skivor för koll och samtidigt så har man något att skicka med när man skriver till skivbolaget/producenten/artisten för att klaga/fråga. Jag har fö skrivit till HD-Tracks och bifogat en del exempel, bland annat på den ovan nämnda REM-skivan. Det gjorde jag i början på året men inget svar har inkommit.

/ B

[Bill50x]

... utgåvan (24-Bit/100kHz mastering) har jag ingen koll på.

Udda format. 44,1 / 48 / 88,2 / 96 / 192 har jag sett hur mycket som helst av, men 100k? Någon som sett det förut?

/ B

[IngOehman]

Crestfaktorn säger ingenting alls om ljudkvaliteten - om man inte vet något om vad den borde vara. Och det är ju olika från musik till musik.

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Fast tänk på att nya utgåvor även kan ha andra förbättringar som kanske gör att dom ändå låter bättre i överlag än dom gamla utgåvorna, även om dom är lite hårdare komprimerade, men det missar ni helt om ni bara går efter masvis.

Jo, så kan man förstås spekulera.

Det är även tänkbart att en senare utgåva är mindre illa mastrad - även med avseende på kompression.

Men i praktiken så är det nästan undantagslöst så att musik som spelats in för länge sedan, låter bättre ju äldre CD-utgåva man hittar. Det finns undantag, någon japansk specialutgåva, något som något audiofilbolag släppt...

Men normalt så förstörs musiken mer och mer för varje gång som den återutges. Det är min erfarenhet, och denna erfarenhet är helt baserad på lyssningar, gjorda långt innan MasVis ens fanns.

Dock är det glädjande att se att MasVis hjälper till att förklara vad det beror på. Min favvograf är allpassgrafen, kanske delvis eftersom just denna var mitt förslag/idébidrag till MasVis. Den visar det som jag menar är den mest avgörande ljudkvalitetspåverkanda faktorn - den vågdeformation som kompressorerna lämnar efter sig som bieffekt/skitig restprodukt.


Vh, iö

[Panelguy]

... utgåvan (24-Bit/100kHz mastering) har jag ingen koll på.

Udda format. 44,1 / 48 / 88,2 / 96 / 192 har jag sett hur mycket som helst av, men 100k? Någon som sett det förut?

/ B

Tror alla K2HD är i det formatet. Min "Kind of Blue" och "Surfacing" med McLachlan är i 24-Bit/100Hz.
"K2 High Definition (K2HD) is a mastering technique developed by JVC Music. K2HD encodes the music in 24 bit and 100 kHz resolution while in the mastering stage, even though the end product is a standard red book CD (16 bit, 44.1 kHz) and does not require special hardware for playback"

[KentLindqvist]

Min favvograf är allpassgrafen, kanske delvis eftersom just denna var mitt förslag/idébidrag till MasVis. Den visar det som jag menar är den mest avgörande ljudkvalitetspåverkanda faktorn - den vågdeformation som kompressorerna lämnar efter sig som bieffekt/skitig restprodukt.


Vh, iö

Snälla, förklara!

[Max_Headroom]

... utgåvan (24-Bit/100kHz mastering) har jag ingen koll på.

Udda format. 44,1 / 48 / 88,2 / 96 / 192 har jag sett hur mycket som helst av, men 100k? Någon som sett det förut?

/ B

Bara i studiosammanhang (synclavier).
Lite knäppt med högupplöstformat för konsumentbruk tycker jag. Finns liksom inget behov, CD-formatet räcker så himla bra alltså.

[RogerGustavsson]

Lite knäppt med högupplöstformat för konsumentbruk tycker jag. Finns liksom inget behov, CD-formatet räcker så himla bra alltså.

Ovan citerades:

"K2 High Definition (K2HD) is a mastering technique developed by JVC Music. K2HD encodes the music in 24 bit and 100 kHz resolution while in the mastering stage, even though the end product is a standard red book CD (16 bit, 44.1 kHz) and does not require special hardware for playback".

Blir väl ingen högre upplösning i slutändan med andra ord?

[Max_Headroom]

Lite knäppt med högupplöstformat för konsumentbruk tycker jag. Finns liksom inget behov, CD-formatet räcker så himla bra alltså.

Ovan citerades:

"K2 High Definition (K2HD) is a mastering technique developed by JVC Music. K2HD encodes the music in 24 bit and 100 kHz resolution while in the mastering stage, even though the end product is a standard red book CD (16 bit, 44.1 kHz) and does not require special hardware for playback".

Blir väl ingen högre upplösning i slutändan med andra ord?

Hade inte hört talats om formatet innan. Att ha högre upplösning i produktion kan vara en bra idé i samband med processning, om man nu skall hålla på med sådant (vilket är en fundamental del av mycket modern pop/rock/synth-musik). Men det finns ju högupplösta format för konsumentbruk också, som färmst då riktar sig till s.k. audiofiler.

[Panelguy]

Lite mer om K2HD mastering;
http://www.jvcmusic.co.jp/k2technology/e/k2hd/index.html

[Panelguy]

Inga synpunkter på K2HD?, låter det som JVC säger vettigt?

[ninecats]

Förvänansvärt ofta störs jag, trots att det ryktas om att det börjar minska. Lyssnade på min MFSL-utgåva av Crime Of The Century igår och hade nästan glömt hur bra pop/rock kan låta. Men visst, det är väl främst pop/rock med högupplösta instrument som det märks hos mig, inte naturlig klang osv. Elektroniskt och disco kan ju rent av gynnas av lite loudness.

[roggaro]

nä! hur ska man orka?

[hcl]

Inga synpunkter på K2HD?, låter det som JVC säger vettigt?

I bästa fall gör det väl ingen skada, men att mellanlanda på 100 kHz sampling (om nu det är en nödvändig del av konceptet) verkar korkat. Omsampling är alltid obra, d.v.s. något man inte bör göra om man inte måste.

[Almen]

Inga synpunkter på K2HD?, låter det som JVC säger vettigt?

Vettigt att addera brus över 20 kHz och kalla det för "high-dimension"? Nja...

[RogerGustavsson]

Inga synpunkter på K2HD?, låter det som JVC säger vettigt?

Vettigt att addera brus över 20 kHz och kalla det för "high-dimension"? Nja...

Ja fattar inte vad man lägger till om det saknas i originalfilen. Är det en Legato Link-liknande process?

[IngOehman]

Förvänansvärt ofta störs jag, trots att det ryktas om att det börjar minska. Lyssnade på min MFSL-utgåva av Crime Of The Century igår och hade nästan glömt hur bra pop/rock kan låta. Men visst, det är väl främst pop/rock med högupplösta instrument som det märks hos mig, inte naturlig klang osv. Elektroniskt och disco kan ju rent av gynnas av lite loudness.

Är du medveten om att loudness är ett begrepp som används för flera olika saker?

Antingen betyder det "höghet" och syfter till utstyrning, och konsekvensen av ett önskemål om stor loudness är att man i förkommande fall måste komprimera och förlorar då toppnivå, under förutsättning att man lyssnar således att man vrider på volymkontrollen så att man tycker att det blir lagom starkt.

Loudness war skapar alltså INTE högre ljud, bara sämre ljudkvalitet med bl a lägre transientdynamik.

Alternativt så åsyftar loudness ett inkopplingsbart filter som lyfter bas och diskant, med syftet att få dem lika lätthörda som när man spelar starkt. Det kan ifrågasättas om det är vettigt att ändra klangen på det viset då det inte finns någonting naturligt i att ändraklangen på det viset. Vissa loudness funktioner kallas fysiologisk loudness eller fysiologisk volymkontroll, och det betyder att filterfunktionen tilltar vid litet volympådrag, men minskar när man drar upp volymen. Det finns även apparater med dubbelvolymreglage, där den ena (som har samma funktion som en vanlig volymkontroll är avsedd att dras upp så att det blir "live-nivå". Med den andra så drar man sedan ned volymen till den nivå man vill lyssna på, och får i samma veva loudnessfiltret aktiverat. Fördelen med den senare lösningen är att den blir oberoende av faktorer som rumsstorlek, lyssningsavstånd, högtalarkänslighet, förstärkargain... Sammanfattningsvis vill jag nog säga att alla nämnda varianter är ungefär lika dåliga. Ingen av dem fungerar eftersom de allihopa utgår ifrån en felaktig tes.

Men sammanfattningsvis har alltså filterfunktionen loudness INGENTING med loudness war (loudness race) att göra. Det enda de har gemensamt är att de båda är enfaldiga företeelser, som förstör musik och musikupplevelser.


Vh, iö

[ninecats]

Nope, hade jag ingen aning om. Jag märker av när saker komprimerats för hårt och därigenom sänker musikupplevelsen. Vad det kallas är sekundärt för mig, men jag gillar inte trenden. Fin redogörelse till trots!

[Panelguy]

Inga synpunkter på K2HD?, låter det som JVC säger vettigt?

Vettigt att addera brus över 20 kHz och kalla det för "high-dimension"? Nja...

Ja fattar inte vad man lägger till om det saknas i originalfilen. Är det en Legato Link-liknande process?

Vet ej men enligt JVC tycks något gå förlorat i överföringen från den analoga mastern.
"For example, when a CD master is produced from an analog master tape, everything above 20kHz is cut during CD formatting. K2HD processing reproduces the lost high-frequency components almost the same as the analog master"

[RogerGustavsson]

Inte för att jag vet men det är nog inte vanligtvis speciellt mycket över 20 kHz på de analoga banden utom möjligen vid låg nivå och om extremt bredbandiga mikrofoner har använts och hur ofta är det fallet? Hur är det egentligen på vinyl, finns där mycket över 20 kHz annat än störningar?

[CODY]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre? Man får lätt intrycket att samtliga remastrade utgåvor är försämringar av äldre utgåvor och så illa kan det väl inte vara....eller???

Det är ju jättesvårt att svara på, men populära skivor är ofta utgivna många gånger och därmed ofta remastrade flera gånger. Från toppen av mitt huvud ger jag dig: Irish Tour med Rory Gallagher från 2012. Makalöst ljud jämfört med åttitalsCDn. Och Velvet Undergrounds tredje skiva från 1969 återutgiven för fjärde gången i höstas i stor fet box (6 cd). Där finns också olika 3 olika mixar av LPn. Dessutom finns den "förlorade" fjärde LPn med, också den utgiven tidigare 1985 på både CD och LP (2 st). De ommixades då för att "rädda" ljudet, men som i den nya lådversionen är "rå", dvs inte ommixad - på gott och ont.

[micromodular]

Känns lite att jag vill kasta mig in i debatten...

Men.. Jag anser att dynamiken i musiken är en del av det konstnärliga uttrycket.
Sedan om det inte passar var å annans ljud utrustning får stå för de själva..anser jag.
Men skivindustrin anser nått annat...anser dom.

[KentLindqvist]

Känns lite att jag vill kasta mig in i debatten...

Men.. Jag anser att dynamiken i musiken är en del av det konstnärliga uttrycket.
Sedan om det inte passar var å annans ljud utrustning får stå för de själva..anser jag.
Men skivindustrin anser nått annat...anser dom.

På pricken!

https://www.youtube.com/watch?v=FjuhW-4tyEI

[Harryup]

Har ett antal FIM-skivor och några är K2. Har även de flesta av skivorna i andra utföranden och tycker att de faktiskt ger ett renare, lugnare och mera obesvärat lyssningsintryck. Spelar dom gärna. Köpte de första nästan på skoj då det var några äldre Decca men de lovade gott. Så går det att få en inspelning upplevas som bättre så spelar det inte mig någon roll om man hur man har gjort det. Inklusive använt onödigt bra utrustning.

/Harryup

[Almen]

Finns det några exempel på remastrade utgåvor som är till det bättre (mer dynamiska) jämfört med äldre?

Irish Tour med Rory Gallagher från 2012. Makalöst ljud jämfört med åttitalsCDn.

Har du jämfört dynamiken på respektive utgåvor?

[CODY]

De är därutinnan varudeklarade i så måtto att det på amazon anges DR-värde för olika utgåvor. Vad jag minns ärdet ungefär samma. Jag har inte "jämfört" i övrigt

[Almen]

OK.

[CODY]

Här haru

http://dr.loudness-war.info/album/list?artist=rory+gallagher&album=

[Almen]

Danke! Men din 2012:a var inte med där, va?

[CODY]

Jo det tror jag men jag verkar ha förväxlat Irish Tour med Top Priority, se tråd.

http://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=6&t=51406&hilit=gallagher

I slutet av tråden finns det något blått och rött som gäller just Irish Tour. Kan det va nått?

Alltnog, var min poäng att det finns nyare remasters (mycket vanligt) som låter mycket bättre än de remasters som gjordes på åttiotalet. Och avsevärt bättre än nittiotalsremasters.

[JockeX]

För att återknyta till trådens ämne. Ja loudnessracet spelar roll för mig.

I dessa digitala tider förstår jag inte varför inte artister kan släppa två versioner. En version som går ut på radio så att artisterna kan slåss i sitt loudness-race om vem som låter högst på radion, och en dynamisk version som man kan lyssna på när artisterna inte slåss om samma utrymme.

Även artisterna själva måste väl sitta där i studion när de lyssnat på det färdiga komprimerade resultatet och tycka att det lät bisarrt mycket sämre än när inte dynamiken strippades bort.

[Bill50x]

Även artisterna själva måste väl sitta där i studion när de lyssnat på det färdiga komprimerade resultatet och tycka att det lät bisarrt mycket sämre än när inte dynamiken strippades bort.

Den här diskussionen har ju gått många varv i andra trådar, men:

Jag är inte så säker på att musikerna gillar den okomprimerade varianten bättre. Många förstår nog inte att man måste anpassa medelnivån innan man gör några jämförelser utan de lyssnar nog helt enkelt i studion och tycker det låter fetare när man drar alla reglar till max. Varför man dessutom gillar dist på röster har jag inte förstått, heller.

Jag tror också att musikerna går på snacket om att man måste anpassa sig till den unga generationen, som lyssnar med sunkiga hörlurar i T-banan eller motsvarande.

/ B

[Panelguy]

För att återknyta till trådens ämne. Ja loudnessracet spelar roll för mig.

I dessa digitala tider förstår jag inte varför inte artister kan släppa två versioner. En version som går ut på radio så att artisterna kan slåss i sitt loudness-race om vem som låter högst på radion, och en dynamisk version som man kan lyssna på när artisterna inte slåss om samma utrymme.

Även artisterna själva måste väl sitta där i studion när de lyssnat på det färdiga komprimerade resultatet och tycka att det lät bisarrt mycket sämre än när inte dynamiken strippades bort.

Jag kan förstå att man vill att viss musik ska låta högt och "bra" i radion men att man komprimerar sådan musik som inte är den vanliga radiosmörjan förstår jag inte.

[Strmbrg]

Bryr sig folk i gemen?

Nu menar jag under förutsättning att ingen påtalar problemet för dem eller antyder problemet via en enkät eller så
Så min frågeställning är snarast: Hur många av alla musiklyssnare har SJÄLVA för egen maskin noterat loudnessracet och dessutom störts av det?
Jag tror det stannar vid att man irriteras på att det blir så himla högt ljud när TV-reklamen kommer.

Men jag kan ha fel.

[Panelguy]

Bryr sig folk i gemen?

Nu menar jag under förutsättning att ingen påtalar problemet för dem eller antyder problemet via en enkät eller så
Så min frågeställning är snarast: Hur många av alla musiklyssnare har SJÄLVA för egen maskin noterat loudnessracet och dessutom störts av det?
Jag tror det stannar vid att man irriteras på att det blir så himla högt ljud när TV-reklamen kommer.

Men jag kan ha fel.

Folk i gemen bryr sig överhuvudtaget inte om ljudåtergivning så att de skulle bry sig om något loudnessrace är väl knappast troligt. Jag har inte stött på det men kanske det redan idag finns skivor där volymen, likt TV-reklamen, är betydligt högre på vissa spår som man vill att folk ska uppmärksamma

[IngOehman]

Min favvograf är allpassgrafen, kanske delvis eftersom just denna var mitt förslag/idébidrag till MasVis. Den visar det som jag menar är den mest avgörande ljudkvalitetspåverkanda faktorn - den vågdeformation som kompressorerna lämnar efter sig som bieffekt/skitig restprodukt.


Vh, iö

Snälla, förklara!

Det är inte så lätt att förklara när man inte vet vad det är som är oklart, men jag gör ett försök:

När en korv ser jämntjock ut så är det inte säkert att en kompressor har orsakat jämntjockheten, det kan även bero på att musiken är till sin natur odynamisk. Och OM en kompressor är orsaken kan den dessutom vara inställd på många olika sätt, vissa reducerar dynamiken på ett sätt som mera liknar att sitta med handen på volymkontrollen och justera ned när det blir starkt och vice versa. Andra reglerar bort dynamiken på ett snabbare sätt, så den inte bara "drar ned volymen" utan gör det så snabbt att volymen ändras så snabbt att enskilda vågformer blir förvrängda.

Det kan man vara intresserad av at få veta, eftersom det betyder att kompressorn inte bara förstör dynamiken, utan den skapar då även hörbar distorsion en mass. Och sättet att ta reda på om så sker med MasVis, är att köra den färdigkompimerade signalen genom ett allpassfilter, som flyttar runt förhållandet mellan grund- och övertoner, således att den platta toppen som kompressorn/limitern ställt till med, flyttar sig på vågen, och vågen får tillbaka något som i varje fall liknar ursprungshöjden.

Så när man jämför filens toppamplitud (eller dess crestfaktor, det spelar ingen roll, förhållandet blir lika) med samma fil allpassfiltrerad, så ger skillnaden en indikation om hur mycket signalen blivit deformerad distorsionsmässigt av mastringen.

Bäst hade varit om allpassmanövern hade körts på själva korven också (och visats t ex grå bakom korven så man ser bådas silhuett) för då hade man fått se var i tiden som vågen är förvrängd, och faktiskt också ungefär hur mycket.


Vh, iö

[Morello]

Bryr sig folk i gemen?

Nu menar jag under förutsättning att ingen påtalar problemet för dem eller antyder problemet via en enkät eller så
Så min frågeställning är snarast: Hur många av alla musiklyssnare har SJÄLVA för egen maskin noterat loudnessracet och dessutom störts av det?
Jag tror det stannar vid att man irriteras på att det blir så himla högt ljud när TV-reklamen kommer.

Men jag kan ha fel.

Ytterligt få - kanske någon procent gissar jag.
Nu talar jag om "vanligt folk" - inte folk på faktiskt.se etc.

[sportbilsentusiasten]

Ingenting gör mig mer förbannad än den destruktiva mastering som är så förhärskande inom branschen idag.

Fast jag är MER förbannad på att man MASTRAR OM gammal musik utan att berätta det för konsumenterna då man återutger musiken, tex i samlingar.
DET för mig är klart värre

Lyssnade på Death Magnetic/Metallica och den är asbra på att ge mig en musikupplevelse, och det är det som är det viktiga. Kompressad o överstyrd som den är - skit samma. Jag njuter!
Samma med U2 Songs of Innocence. Mycket bra musik!

Jag föredrar att fokusera på det positiva (=musikupplevelsen), inte bristerna i mastering.
Gamal musik däremot, då man vant sig vid hur det ska vara, blir synnerligen förstörd om de mastar om den!

[sportbilsentusiasten]

Vad jag inte heller kan begripa är att många branschtalesmän påstår att det är artistens avsikt att det skall låta sönderkomprimerat! Må hända stämmer det i vissa fall, p.g.a. inkompetens gällande ljudåtergivning (trots allt skillnad på en musiker och en ljudtekniker) men det är inte en slump att skivorna bara blir starkare och plattare för varje år.

Nej det ÄR ingen slump.
Vad är det du inte förstår?
Att artisterna inte vill tjäna mer pengar?
Om du vore artist o någon sa "vi komprimerar så det låter fräckare o högre för att fler ska köpa din musik" - hur många tackar nej?

[sportbilsentusiasten]

Men jag är en flitig användare av MasVis. I princip är det nästan så att man kan köra ett par spår från det nyinskaffade fonogrammet i MasVis, kolla crestfaktorn + allpass-graferna, och vid undermåligt "betyg" bara utbrista: "-Skräp! NÄSTA!"

Då missar du en massa bra musik! Gör inte det.

[sportbilsentusiasten]

....
Men jag är en flitig användare av MasVis. I princip är det nästan så att man kan köra ett par spår från det nyinskaffade fonogrammet i MasVis, kolla crestfaktorn + allpass-graferna, och vid undermåligt "betyg" bara utbrista: "-Skräp! NÄSTA!"

Du tycker inte att musiken har större värde, att musikerns arbete har större värde än att du kan låta ett datorprogram avgöra och döma ut verket som skräp?

Om det verkligen är så att din ilska bottnar i att musiken behandlas illa bör du fundera på hur du behandlar den genom detta beteende

Jag skrev "i princip är det nästan så", syftande på att branschen nu gått till sådana extremer att fonogrammen är näst intill olyssningsbara.

Vilka skulle det vara?
Ge några exempel.
Min uppfattning är tvärtom att extremt få är så dåliga.

[sportbilsentusiasten]

Men i praktiken så är det nästan undantagslöst så att musik som spelats in för länge sedan, låter bättre ju äldre CD-utgåva man hittar. Det finns undantag, någon japansk specialutgåva, något som något audiofilbolag släppt...

Men normalt så förstörs musiken mer och mer för varje gång som den återutges. Det är min erfarenhet, och denna erfarenhet är helt baserad på lyssningar, gjorda långt innan MasVis ens fanns.

Har samma erfarenhet

[markusA]

Visst är det både märkbart och synd på bra musik som förmedlas på ett bristfälligt vis. Men, det finns samtidigt band som vill att det ska låta "sönderkomprimerat". Imho så vore det trevligt om de band som uppskattar dynamik inte tvingas till kassa kompromisser pga skivbolaget. Det finns oräkneliga skivor som hade blivit såå mycket bättre om de tillåtits andas lite mera.

[sportbilsentusiasten]

Bäst hade varit om allpassmanövern hade körts på själva korven också (och visats t ex grå bakom korven så man ser bådas silhuett) för då hade man fått se var i tiden som vågen är förvrängd, och faktiskt också ungefär hur mycket.

Smart!
Kan man lägga till denna funktion i Masvis?

[IngOehman]

Bryr sig folk i gemen?

Nu menar jag under förutsättning att ingen påtalar problemet för dem eller antyder problemet via en enkät eller så
Så min frågeställning är snarast: Hur många av alla musiklyssnare har SJÄLVA för egen maskin noterat loudnessracet och dessutom störts av det?
Jag tror det stannar vid att man irriteras på att det blir så himla högt ljud när TV-reklamen kommer.

Men jag kan ha fel.

Men varför skall man bry som om vanligt folk?

Om de inte bryr sig så är ju en bättre ljudkvalitet inget problem, för dem. Så varför låta bli att göra bättre, för att det finns många som inte bryr sig?

Självklart skall man utgå ifrån dem med högst krav, eller rättare sagt - titta på dem med de största behoven*.

Just den där attityden (jag vet inte om du avsåg att komma med den, eller vad orsaken till din synpunkt egentligen var) att man skall lyssna på dem som INTE bryr sig kan jag inte låta bli att bli irriterad av. Om målet är att alla skall bli nöjda så är det ju helt ointressant att fråga dem som inte bryr sig. Och dessutom - hur vet man om den som inte bryr sig kommer att bry sig lika lite i morgon? Det är ju delvis en fråga om personlig utveckling och kunskap.

Ju mera kunskap och erfarenhet man får, desto större är chansen att man börjar ställa högre krav. Så bara för att de flesta (den stora massan) inte ännu börjat reflektera så betyder det varken att de inte kommer att göra det, eller att en förbättring kommer att gå dem förbi.

Det kanske inte är helt klart vad jag menar med det sistnämnda, så jag kan förklara: Vad det handlar om är att man när man sätter ned människor, som inte anser att de bryr sig och som inte reflekterat över problemen, i en skön soffa och spelar en massa exempel på mer eller mindre förstörd musik, så inte bara hör nästan alla skillnad, de flesta börjar dessutom bry sig...


Vh, iö

- - - - -

*På samma sätt som man måste se på allt annat.

Säg att man ser att 99 procent av befolkningen inte insjuknar av ett färgämne som man använder i mat. Är det rimligt att säga att det är ett icke-problem, eftersom "de flesta" inte drabbas? Naturligtvis inte.

Man skall man göra tvärtom, och ta bort färgämnet - baserat på att vissa drabbas. De människor som ställer högst krav. Medvetet eller omedvetet.

Det är precis samma sak som att inse att man skall fråga dem som störs av dålig ljudkvalitet och från det skapa en förbättring. Alltså istället för att fråga dem som inte bryr sig, och från de svar man får från dem blunda för möjligheterna att göra världen bättre.


MEN (och det är ett viktigt men) när det gäller loudness war så är det viktigt att inte missa målet genom att tro att syftet med R128 är att skapa en bättre ljudkvalitet. Det är det inte, och det SKALL det inte vara.

EBU R128 är BARA ett verktyg som avser ge kreativ frihet, genom att eliminera söndermastring av programmaterial - som gjorts med syftet att överrösta andra programmaterial (med loudness). Men det är INTE ett verktyg som finns för att styra något baserat på några idetal, det vill säga hindra något att producera musik på vissa specifika sätt. R128 hindrar ingen från att komprimera överhuvudtaget. Så den som gör det för att få fram ett sound som de gillar behöver inte känna sig på något sätt hotad av R128. R128 innebär INGA begränsningar alls med avseende på sound. Det enda man inte kan göra om man följer R128, är att överrösta andra med nivå.

Kontrollen av nivån (volymen) lämnas helt enkelt tillbaka till lyssnaren!

[IngOehman]

Vad jag inte heller kan begripa är att många branschtalesmän påstår att det är artistens avsikt att det skall låta sönderkomprimerat! Må hända stämmer det i vissa fall, p.g.a. inkompetens gällande ljudåtergivning (trots allt skillnad på en musiker och en ljudtekniker) men det är inte en slump att skivorna bara blir starkare och plattare för varje år.

Nej det ÄR ingen slump.
Vad är det du inte förstår?
Att artisterna inte vill tjäna mer pengar?
Om du vore artist o någon sa "vi komprimerar så det låter fräckare o högre för att fler ska köpa din musik" - hur många tackar nej?

Njae...

peh: Det är ett faktum att det finns många artister som vill att det skall låta sönderkomprimerat, och man behöver inte inkompetensförklara dem för att söka en förklaring på det. Smak är helt enkelt subjektivt, och även associativt - den som vuxit upp med vissa extremt förvrängda produktioner och upplevt dem i ett positivt sammanhang har inte mera fel i att gilla dessa, än någon annan har när de gillar något annat.

Däremot är det också ett faktum att all komprimering inte görs för att få det sound som följer på tokkomprimering, i många fall (kanske de flesta?) handlar det om just att hävda sig i loudness-rejset. Och DET är ett dålig skäl om man ser till ljudkvalitetskonsekvensen (att det leder till att det låter sämre än de som skapar musiken vill, men de ändå väljer det på grund av nivåfördelen).

Det är detta, och bara det, som R128 avser råda bot på. Med R128 så får musik samma chans att hävda sig även om man låter den vara okomprimerad, och då kan man äntligen välja fritt att skapa musiken som man vill att den skall vara. Man kan komprimera hur mycket man vill, eller man kan välja att inte göra det. Man är inte längre tvingad av det pågående kriget, att skrika för full hals hela tiden. Men man får fortfarnde göra det, om man vill, och så skall det naturligtvis vara - full kreativ frihet!


Sportbilsentusiasten: Många säger nej, eller försöker göra det.

Men det är oftast inte artisten som bestämmer, eller ens producenten eller ljudteknikern. Det är ofta skivbolaget (det vill säga någon person där) som ju finansierar produktionen, som har sista ordet. I förekommande fall så är det egentligen inte ens där som det hela bestäms, utan av radiostationer som återkopplar till skivbolaget att de måste komprimera mera för att det skall bli radiomässigt...

Men R128 kan detta vara ett minne blott.


Vh, iö

[Strmbrg]

Det är annonsintäkterna som "bestämmer" tror jag. Jag är av den uppfattningen att reklamradiostationerna inte primärt är radiostationer utan snarare annonsförsäljare. De har bara valt "METODEN radio" för sin verksamhet.
Hade de bedömt någon annan metod vara effektivare så skulle de inte ägnat sig åt radio. Det är vad jag tror.
Ur det perspektivet blir kvalitets- och konstnärsaspekten på musiken hyfsat underordnad. Musiken kunde lika gärna vara vad som helst som skapar uppmärksamhet för reklamtavlan som de säljer yta på.

[IngOehman]

Okej...

När du nu delgivit oss den inskten/uppfattningen* känns det som om du nu, i skenet av det du just skrev, behöver utsättas för din egen fråga:

Spelar "Loudnessracet" nå'n roll för dig?


Vh, iö

- - - - -

*Och jag tror det ligger något i det du skriver även om det kanske var i svartvitaste laget.

Det finns defintivt människor som arbetar med att skapa den radio du beskriver och som brinner för radiomediet, och som inte lika gärna skulle kunna göra något annat för att sälja annonser. Men samtidigt kan det ju ändå finnas männiksor högre upp i organisationen, de som är inblandade finansieringsmässigt, som är så att det stödjer din tes.

[Panelguy]

Men i praktiken så är det nästan undantagslöst så att musik som spelats in för länge sedan, låter bättre ju äldre CD-utgåva man hittar. Det finns undantag, någon japansk specialutgåva, något som något audiofilbolag släppt...

Men normalt så förstörs musiken mer och mer för varje gång som den återutges. Det är min erfarenhet, och denna erfarenhet är helt baserad på lyssningar, gjorda långt innan MasVis ens fanns.

Har samma erfarenhet

Några audiofilbolag som är kända för att göra bra jobb?.... Cisco, MFSL, SMe, JVC?

[Strmbrg]

Okej...

När du nu delgivit oss den inskten/uppfattningen* känns det som om du nu, i skenet av det du just skrev, behöver utsättas för din egen fråga:

Spelar "Loudnessracet" nå'n roll för dig?


Vh, iö

- - - - -

*Och jag tror det ligger något i det du skriver även om det kanske var i svartvitaste laget.

Det finns defintivt människor som arbetar med att skapa den radio du beskriver och som brinner för radiomediet, och som inte lika gärna skulle kunna göra något annat för att sälja annonser. Men samtidigt kan det ju ändå finnas männiksor högre upp i organisationen, de som är inblandade finansieringsmässigt, som är så att det stödjer din tes.

Ja, det var det där slutliga syftet jag syftade på, dvs de som äger och bestämmer över sitt företag. Självklart finns det en hel del människor längre "ner" i organisationen som tycker att det är väldigt givande att göra just radio.

Jag är inte helt hundra på vad du menar med din fråga till mig dock. Men jag svarar på vad jag tror att du vill veta. Nämligen huruvida loudnessracet spelar någon roll för just mig.
Och, nej, det gör det inte. Helt enkelt för att jag uppenbarligen inte besväras av något sådant race i den musik jag gillar att lyssna på.
Om du hade någon klurigare tanke med din fråga så får du nog förklara lite mer.

Förresten... de där stationerna som lever på reklam - spelar inte de huvudsakligen dagsaktuella hits? Jag vet bara en reklamstation som spelar annat. Nämligen den där som lirar hits från sextio- till åttiotal.

PS
Det gjordes ju några försök med reklamfinansierad klassisk-musik-radio för många år sedan. Men likriktningen har eliminerat allt som inte ger maximalt annonsvärde. Och det kan jag abslolut ha stor förståelse för. Ty, varför slå upp en anslagstavla mitt i skogen?

[music4ever]

Lyssnade på Death Magnetic/Metallica och den är asbra på att ge mig en musikupplevelse, och det är det som är det viktiga. Kompressad o överstyrd som den är - skit samma. Jag njuter!

Jag njuter inte av Death magnetic utgåvan, den låter rent ut sagt för djävligt. Men TV-spelsrippen av samma skiva, den kan jag njuta till. Enorm skillnad.

[JB]

Lyssnade på Death Magnetic/Metallica och den är asbra på att ge mig en musikupplevelse, och det är det som är det viktiga. Kompressad o överstyrd som den är - skit samma. Jag njuter!

Jag njuter inte av Death magnetic utgåvan, den låter rent ut sagt för djävligt. Men TV-spelsrippen av samma skiva, den kan jag njuta till. Enorm skillnad.

Jag brukar normalt inte störa mig så mycket på dagens mixning/mastring, men Death Magnetic är ett av få undantag.. den är verkligen olyssningsbar.. så även jag kör med Guitar Hero versionen.