Högtalare av murblock.

[Zeeall]

http://danielballou.com/#cinder-speakers



Finn ett fel

[Perfector]

Varför ingen genomgång till blockets övre kavitet när diskanten ändå är en sluten enhet?
Och hur får dom blocket trycktätt så att reflexporten funkar ok?

[AndreasArvidsson]

Portad diskant ser man inte var dag




Sen att den inte är tätad på insidan, ingen isoterm och att terminalen sitter på sidan är ju också spännande.

[nuffe]

Portad diskant ser man inte var dag

[ Bild ]


Sen att den inte är tätad på insidan, ingen isoterm och att terminalen sitter på sidan är ju också spännande.

+1 många fel...

Henrik

[Tarzan]

Portad diskant ser man inte var dag

[ Bild ]


Sen att den inte är tätad på insidan, ingen isoterm och att terminalen sitter på sidan är ju också spännande.

Murblock är väl inte helt lufttäta? Så man kan kanske hoppa över lite isotermisering och ändå få ett ok q-värde? Men portad diskant... Man får väl anta att de öppnat upp mellan hålrummet uppe och nere.

[Almen]

Men han kör ju med NAD 3020!

[Almen]

Portad diskant ser man inte var dag

[ Bild ]

Men portad diskant... Man får väl anta att de öppnat upp mellan hålrummet uppe och nere.

Ser ju inte ut så.

[AndreasArvidsson]

Portad diskant ser man inte var dag

[ Bild ]


Sen att den inte är tätad på insidan, ingen isoterm och att terminalen sitter på sidan är ju också spännande.

Murblock är väl inte helt lufttäta? Så man kan kanske hoppa över lite isotermisering och ändå få ett ok q-värde? Men portad diskant... Man får väl anta att de öppnat upp mellan hålrummet uppe och nere.

Nej det är dem inte. Därför som jag anmärkte på att insidan inte var tätad.

På montagebilderna så är det 2 separata kaviteter. Om det är så även på den färdiga modellen vet jag ej.

[Tarzan]

Portad diskant ser man inte var dag

[ Bild ]

Men portad diskant... Man får väl anta att de öppnat upp mellan hålrummet uppe och nere.

Ser ju inte ut så.

Nej, inte i den animationen. Men jag hoppas att animationen på ett missvisande sätt skulle illustrera hur enkel konstruktionen var. Animationen hade ju blivit mycket mer omständlig om den hade inkluderat en vinkelslip eller såg av något slag som tog bort biten i mitten av blocket.

[ChristianAndersson]

http://danielballou.com/#the-projects

Många strängar på luren:



Modernism by the books:



Putsade (och målade) murblock för utomhusbruk.

[Strmbrg]

Kanske vill konstruktören åstadkomma någotslags mer eller mindre okontrollerad kardioid utstrålning?
Basreflexröret kanske i själva verket skall betraktas som entrén till en fågelholk? Sedan skruvar man bara loss endera träskivan när det är dags att tömma högtalaren.

[darkg]

Terminalerna på sidan var lite charmigt ändå, men i så fall på olika sidor tycker jag.

[Svante]

Kanske vill konstruktören åstadkomma någotslags mer eller mindre okontrollerad kardioid utstrålning?
Basreflexröret kanske i själva verket skall betraktas som entrén till en fågelholk? Sedan skruvar man bara loss endera träskivan när det är dags att tömma högtalaren.

Nej, det är ju fåglarna som fixar isotermiseringen. Men för at inte skrämma vettet ur dem så har man dett till att ljudet inte når fågelholksdelen. Det vore ju taskigt.

[Svante]

Han är visst "industrial designer". Sådana har högtalarkonstruktörer fått kämpa emot i alla tider.

[Laila]

Kanske vill konstruktören åstadkomma någotslags mer eller mindre okontrollerad kardioid utstrålning?
Basreflexröret kanske i själva verket skall betraktas som entrén till en fågelholk? Sedan skruvar man bara loss endera träskivan när det är dags att tömma högtalaren.

Nej, det är ju fåglarna som fixar isotermiseringen. Men för at inte skrämma vettet ur dem så har man dett till att ljudet inte når fågelholksdelen. Det vore ju taskigt.

Nej, för fåglarna, dä ä välan boena . . . typ ?

[jonasz]

På animeringen så ser det ut som det är en försänkning i bakstycket där de båda kaviteterna förbinds.

[Perfector]

På animeringen så ser det ut som det är en försänkning i bakstycket där de båda kaviteterna förbinds.

Nu vann du en stor kaka tror jag.
Visst är det en försänkning i bakstycket.

[Svante]

På animeringen så ser det ut som det är en försänkning i bakstycket där de båda kaviteterna förbinds.

Ah. Det blir då en intern slitsport mellan de två kaviteterna. Såna lådor är knepiga.

[Zeeall]

På animeringen så ser det ut som det är en försänkning i bakstycket där de båda kaviteterna förbinds.

Ah. Det blir då en intern slitsport mellan de två kaviteterna. Såna lådor är knepiga.

Är det verkligen det?

https://vimeo.com/113951626

Bättre kvalitet än GIF-filen ^

[gflar]

Syns om man pausar "vimeon", det är urfräst nästan hela bakstyckets tjocklek, mellan de genomgående pinnskruvarna som som drar ihop baffel och bakstycke.

[Zeeall]

Syns om man pausar "vimeon", det är urfräst nästan hela bakstyckets tjocklek, mellan de genomgående pinnskruvarna som som drar ihop baffel och bakstycke.

Det har du ju helt rätt i!

[petersteindl]

Det är väl vid 00:02 som utfräsningen i bakstycket syns tydligt.

[t0mas]

Det är väl vid 00:02 som utfräsningen i bakstycket syns tydligt.

Stämmer bra det.

Screenshot_2017-01-15-05-41-52.png (1.96 MiB) Visad 2588 gånger

[Belker]

Han är visst "industrial designer". Sådana har högtalarkonstruktörer fått kämpa emot i alla tider.

Den typen av okunniga uttalanden har en industridesigner fått kämpa mot i alla tider. Oväntat att höra dig från dig, Svante, som brukar framstå som en upplyst person.

[Strmbrg]

Det kan ju även vara sålunda, att urfräsningen syftar till att åstadkomma ett slavelement. Förvisso ett hyfsat högfrekvent sådant. Jag tror att den där högtalaren låter riktigt bra!
Åtminstone för dem som gillar det den hasplar ur sig.

Nä, det där är inte tillräckligt originellt för min inskränkta, men dock smaklösa smak.

[Svante]

Han är visst "industrial designer". Sådana har högtalarkonstruktörer fått kämpa emot i alla tider.

Den typen av okunniga uttalanden har en industridesigner fått kämpa mot i alla tider. Oväntat att höra dig från dig, Svante, som brukar framstå som en upplyst person.

...eller så ligger det något i det, åtminstone rent statistiskt. Jag har mer än en gång hört förstahandsuppgifter från högtalarkonstruktörer som har fått en färdigdesignad alldeles för liten låda att stoppa ett element i, med förväntan om superljud.

[Svante]

Det kan ju även vara sålunda, att urfräsningen syftar till att åstadkomma ett slavelement. Förvisso ett hyfsat högfrekvent sådant. Jag tror att den där högtalaren låter riktigt bra!
Åtminstone för dem som gillar det den hasplar ur sig.

Nä, det där är inte tillräckligt originellt för min inskränkta, men dock smaklösa smak.

Då skulle den inte ha en port.

[Zeeall]

Det är väl vid 00:02 som utfräsningen i bakstycket syns tydligt.

Stämmer bra det.

Screenshot_2017-01-15-05-41-52.png

D'oh! Hur kunde jag missa det?

[Belker]

Han är visst "industrial designer". Sådana har högtalarkonstruktörer fått kämpa emot i alla tider.

Den typen av okunniga uttalanden har en industridesigner fått kämpa mot i alla tider. Oväntat att höra dig från dig, Svante, som brukar framstå som en upplyst person.

...eller så ligger det något i det, åtminstone rent statistiskt. Jag har mer än en gång hört förstahandsuppgifter från högtalarkonstruktörer som har fått en färdigdesignad alldeles för liten låda att stoppa ett element i, med förväntan om superljud.

Om vi leker med den osannorlika tanken att en industridesigner skulle diktera en kritisk konstruktionsparameter, så talar vi inte om produktutveckling i professionell mening. Den typen av krav kommer troligare från produktion, logistik eller rent av kunderna (hemska tanke!).

[hifikg]

Den typen av okunniga uttalanden har en industridesigner fått kämpa mot i alla tider. Oväntat att höra dig från dig, Svante, som brukar framstå som en upplyst person.

...eller så ligger det något i det, åtminstone rent statistiskt. Jag har mer än en gång hört förstahandsuppgifter från högtalarkonstruktörer som har fått en färdigdesignad alldeles för liten låda att stoppa ett element i, med förväntan om superljud.

Om vi leker med den osannorlika tanken att en industridesigner skulle diktera en kritisk konstruktionsparameter, så talar vi inte om produktutveckling i professionell mening. Den typen av krav kommer troligare från produktion, logistik eller rent av kunderna (hemska tanke!).

Eller ekonomerna Eller marknadsförarna...

[Svante]

Den typen av okunniga uttalanden har en industridesigner fått kämpa mot i alla tider. Oväntat att höra dig från dig, Svante, som brukar framstå som en upplyst person.

...eller så ligger det något i det, åtminstone rent statistiskt. Jag har mer än en gång hört förstahandsuppgifter från högtalarkonstruktörer som har fått en färdigdesignad alldeles för liten låda att stoppa ett element i, med förväntan om superljud.

Om vi leker med den osannorlika tanken att en industridesigner skulle diktera en kritisk konstruktionsparameter, så talar vi inte om produktutveckling i professionell mening. Den typen av krav kommer troligare från produktion, logistik eller rent av kunderna (hemska tanke!).

Ändå har jag hört det direkt av högtalarkonstruktörer. Möjligen är det så att jag inte har koll på den exakta yrkesbenämningen, men definitivt har personer som huvudsakligen pysslat med design fått bestämma ramarna för tekniken, varpå teknikern har fått en omöjlig uppgift.

[Belker]

Oproffsig produktutveckling, som sagt!

[Strmbrg]

Det kan ju även vara sålunda, att urfräsningen syftar till att åstadkomma ett slavelement. Förvisso ett hyfsat högfrekvent sådant. Jag tror att den där högtalaren låter riktigt bra!
Åtminstone för dem som gillar det den hasplar ur sig.

Nä, det där är inte tillräckligt originellt för min inskränkta, men dock smaklösa smak.

Då skulle den inte ha en port.

1 Vad är det som säger att konstruktören tänkt på det?
2 Vad är det som säger att jag tänkt på det?
3 Hur sjutton skulle fåglarna ta sig in - VA?

[petersteindl]

Tror ni verkligen att industridesigner bestämmer över bolaget eller dess produkter eller ens över produkternas design? Det måste i så fall vara hobbybaserad verksamhet där kunskap inte råder. Det kan i vart fall inte vara i professionellt sammanhang om det skall finnas någon relevans.

Jag vill inflika att i ett aktiebolag har bolagsstämman yttersta ansvaret för vad de vill göra med bolaget. Bolagsstämman väljer Styrelse som skall styra bolaget och ta till vara på stämmans intressen. Styrelsen konstituerar sig och väljer Styrelseordförande. I princip blir denne bolagets högste höns. Styrelsen utser och anställer en VD som skall driva bolaget enligt styrelsens riktlinjer och VD väljer det operativa teamet som VD anser att han kan jobba med och som kommer sköta sin roll ur VD:ns perspektiv. VD rapporterar inför Styrelsen. Här kan Styrelse och bolagsstämma lägga sitt veto och ge sina förslag och riktlinjer.

Så, nu har jag gått igenom den styrande ledningens sammansättning och ansvarsfördelning. VD måste dock kunna jobba operativt med den operativa personalen för att det skall kunna bli en bra organisation. Det är VD:ns uppgift att bygga en operativ organisation.

Denna organisation består av en finansiell chef kallad CFO (Chief Financial Officer), en Marknadschef som är en av de viktigaste positionerna eftersom denne ofta även är produktchef. Marknad och produkter går hand i hand men om bolaget är marknadsorienterat så är Marknadschefen över Produktchefen. Om bolaget är produktorienterat så är Produktchefen över Marknadschefen och bolagets Varumärkesplattform bestämmer varumärkesstrategin som ligger som grund för bolagets affärsstrategi. Det upprättas styrdokument för bolaget och allt detta skall Styrelsen godkänna och naturligtvis ägarna d v s Bolagsstämman, men ägarna ingår ofta i Styrelsen och om styrelsens sammansättning representerar ägarnas procentuella ägarandelar, vilket den borde göra, så kommer Styrelsen automatiskt representera ägarna på det mest naturliga sättet. Detta utgör den styrande ledningen.

Nu är inledningen med beskrivning av ett bolags ledningshierarki avklarad. Nu kommer man till den operativa ledningen som ansvarar inför VD.
Beroende på hur styrdokumentet för bolaget ser ut så kommer den operativa hierarkin bestämmas.

Låt oss först utgå ifrån att bolaget i första hand är marknadsorienterat. Ett praktexempel är beats hörlurar. Man skapade en ny marknad för hörlurar som kallas fashion. Jag utgår från att vi i första hand talar om audioprodukter.
Då blir det Marknadschefen som bestämmer över marknadsorienterat och tillsammans med Produktchefen bestäms produktgrenar och produktsortiment. Är dessa befattningar på en och samma person så bestämmer/utformar denne i stort sett hela bolaget, utåt sett.

Underställd denna Marknadschef är Marknadsföringschefen och denne skall sköta marknadsföringen enligt Marknadschefen och styrdokumentet d v s varumärkesplattformen. Marknadsföringschefen rapporterar till Marknadschefen. Det är en mycket stor distinktion dem emellan. Marknadsföringsavdelningen bestämmer inte jota övar vad de skall marknadsföra. De är experter på marknadsföring. De skall marknadsföra bolagets kärna som är specificerat i styrdokumentet. De skall även marknadsföra bolagets produkter i enlighet med bolagets kärna. Då finns en marknadsföringsstruktur som marknadsförarna slaviskt måste följa och det är Marknadschefen som är överordnad där även Produktchefen ligger emellan.

Nu har vi kommit ner i hierarkin. Nu skall produkterna tas fram och det görs med i huvudsak tre team. Vi har R&D för Audio, Industridesign och Produktion. Dessa tre skall samsas om att färdigställa produkter enligt direktiv från Marknadschefen och Produktchefen.

Redan här bör det framgå att professionell industridesign är underställd ganska många och framför allt är det styrdokumentet VMP VaruMärkesPlattformen som ligger som fast grund. Audioavdelningen gör ljuddesignen. Human Interface och funktioner bestämmer Produkt/Marknadschef och R&D och industridesign följer direktiv.
Industridesign är uppbyggd på flera faser.

I fas 1 gås först VMP igenom och Produktchefen och Marknadschefen och R&D går igenom vad produkten skall göra.
Därefter i fas 1 börjar designarbetet med skisser. Det kan bli tre olika alternativa designvägar.
Bolaget bestämmer en av dessa och föreslår vissa förändringar där R&D Audio för säga sitt och även Produktion.

Då kommer vi in i fas 2 där skisserna från det bolaget valt uppdateras och förfinas och möjligen förändras. Här kommer ytterligare viktiga personer in och det är Mekanikdesign där noggranna produktritningar görs utifrån designen och projektledning skall till. Mekanikdesign blir den person som skall knyta samman design (formgivning), produktion och ljuddesign från R&D. Det är dessa ritningar som prototyper och verktyg görs från. Det är förberedelse till produktion där varje ingående del i produkten skall få en ritning.

Under detta skede jobbar Mekanikdesign, R&D och Industridesign och Produktion tillsammans för att ta fram 1a prototyp.
Den skall godkännas av bolaget. Prototypen kan gå genom hela bolaget ända in i styrelsen för ett godkännande. Det är kul med en prototyp man kan ta och känna på. Det är som ett barn som skall födas där alla i släkten väntar på att frågade med babyn. Ett godkännande på Styrelsenivå innebär en totalt erkännande att fortsätta utvecklingsarbetet. Sedan skall det bli en fungerande prototyp med ljud. Beroende på VMP så sätts det övergripande ljudet i produkten. Produktion ger sina synpunkter. Är ljudet i fokus och den dominerande parametern så kommer det prioriteras och Industridesignern följer dessa direktiv från R&D Audio.

Jag ser ofta på forumet att Marknadsföring eller Industridesign på något sätt skulle bestämma över en produkts utförande, funktion och form men som ni ser så är marknadsföringsavdelningen, som brukar vara extern, inte ens inblandad vid produkters framtagning om bolaget styrs professionellt och ekonomi eller administration är inte heller inblandade vid produktframtagning. Den som sätter priset på produkten är Marknadschefen i samråd med Produktchef. I större bolag kan det även finnas en Varumärkeschef som skall se till att Varumärket förs fram på rätt sätt och det är denne som bestämmer produktlinjernas namn och enskilda produkters typbeteckning. Även de som gör industridesign bestämmer inte över produktens design. De skall utifrån givna parametrar, som jag gått igenom, formge produkten på ett sådant sätt att produkten helst funktionsmässigt sett kan bli ännu bättre än vad R&D klarat och detta i samband med att appellera till bolagets potentiella kundkrets enligt VMP.

Som ni kanske ytterligare märkt så finns ännu inte Försäljningsorganisationen med dess Försäljningschef ens nämnd. De har inget att säga till om vid framtagandet av produkt, annat än att ge feedback från kunder till Produktchef och Marknadschef innan produkter tas fram.

Jag hoppas kunna slå ihjäl den myt som finns på detta forum om att ekonomiavdelning och marknadsföring och försäljning på något sätt skulle ansvara eller styra produkterna vid dess framtagning.

Ekonomiavdelningen med CFO kan vara med då man bestämmer hur mycket pengar projektet får kosta och vara med och ge mallar för budgetering där Försäljningschefen fyller i mallarna så man kan bedöma produktens ekonomiska förankring. Är den låg så kan Marknadschef, Varumärkeschef och VD ändå bestämma att produkten återspeglar bolagets kärna och skapa immateriella mervärden för bolaget. Produkten kan efter erkännande på marknaden även yngla av sig till billigare produkter fast tillhöra samma serie.

I produktorienterade företag är snarast Produktchefen över Marknadschefen. Resten är i stort sett lika fast då med kanske ännu större fokus på funktion där form kan utmejslas för att förhöja känslan av produktens funktion där en lyckad industridesign ger produkten en sober, funktionell och stilren design som appellerar till bolagets och produktens potentiella kundkrets.

Mvh
Peter

[Belker]

Mycket bra inlägg, Peter! Det du beskriver stämmer med min verklighet som industridesigner, även om jag inte jobbar med just audio fn.

[Svante]

Det må vara hur det vill med det, men det finns ändå gott om exempel på där design har gjort livet surt för de som ska få högtalaren att låta.

[petersteindl]

Det må vara hur det vill med det, men det finns ändå gott om exempel på där design har gjort livet surt för de som ska få högtalaren att låta.

Om det finns gott om exempel, ge gärna några av dessa exempel.

Mvh
Peter

[Strmbrg]

Lite bortsett från dr Steindls beskrivning av företagsorganisationer:
-Vad är det som säger att inte styrelsen och företagsledningen SJÄLVA huvudsakligen är marknads- och säljorienterade?
Vad gäller många audioföretag så är det väl för övrigt ofta ganska så små organisationer det handlar om.

[Zeeall]

Såååja gubbar, käka ett chill pill.

[Svante]

Det må vara hur det vill med det, men det finns ändå gott om exempel på där design har gjort livet surt för de som ska få högtalaren att låta.

Om det finns gott om exempel, ge gärna några av dessa exempel.

Nu är jag nog bitvis förhindrad att göra det, men ett exempel är Audio Pro.

[Piotr]

Oproffsig produktutveckling, som sagt!

Majoriteten av alla högtalare kommer nog till på det viset. Inte så många testvinnare hos Stereophile eller Absolute sound från den gruppen dock.

Jag är mao på Svantes lag.

[Piotr]

Mycket bra inlägg, Peter! Det du beskriver stämmer med min verklighet som industridesigner, även om jag inte jobbar med just audio fn.

Jag har jobbat med audio och industridesigners och det stämmer illa med min verklighet.

[BORIS]

Det må vara hur det vill med det, men det finns ändå gott om exempel på där design har gjort livet surt för de som ska få högtalaren att låta.

Ja, tack och lov finns det folk som ser till att saker och ting både är sköna att betrakta och att använda.

[petersteindl]

Mycket bra inlägg, Peter! Det du beskriver stämmer med min verklighet som industridesigner, även om jag inte jobbar med just audio fn.

Jag har jobbat med audio och industridesigners och det stämmer illa med min verklighet.

Jag hade tänkt ta upp Zound som en lite annorlunda benchmark eftersom de har en annan struktur men ändock ungefär innanför det organisatoriska som beskrivits.

Edit: Jag har deletat inlägget på i princip all text utom min första mening. Hoppas det är ok så här.

Med vänlig hälsning
Peter

[Piotr]

Högst opassande att diskutera detta på öppet forum.

Jag har för övrigt erfarenhet av att jobba med ett flertal företag i Sverige och globalt och det är denna erfarenhet jag bygger mitt uttalande på.

[petersteindl]

Det må vara hur det vill med det, men det finns ändå gott om exempel på där design har gjort livet surt för de som ska få högtalaren att låta.

Om det finns gott om exempel, ge gärna några av dessa exempel.

Nu är jag nog bitvis förhindrad att göra det, men ett exempel är Audio Pro.

Njae, det håller jag inte med om. Men bara delvis och det gäller vilken tidsepok du vill hänföra till.

Om jag väljer Audio Pro då Karl-Erik Ståhl utvecklade produkterna, d v s under bolagets första period, anser du att Audio Pro även under denna tidsepok stämmer in på din beskrivning?

Med vänlig hälsning
Peter

[DVD-ai]

Boooooring....

Jag tycker att trådens ursprungliga ämne är mycket intressantare, kan ni starta en egen tråd om erat sidospår istället ??

[Svante]

Om det finns gott om exempel, ge gärna några av dessa exempel.

Nu är jag nog bitvis förhindrad att göra det, men ett exempel är Audio Pro.

Njae, det håller jag inte med om. Men bara delvis och det gäller vilken tidsepok du vill hänföra till.

Om jag väljer Audio Pro då Karl-Erik Ståhl utvecklade produkterna, d v s under bolagets första period, anser du att Audio Pro även under denna tidsepok stämmer in på din beskrivning?

Med vänlig hälsning
Peter

Nej, senare. Jag minns speciellt ett tillfälle för tiotalet år sedan då jag blev varse detta. De tidiga ACE-produkterna var härligt befriade från "design"-tokerier.

[Svante]

Boooooring....

Jag tycker att trådens ursprungliga ämne är mycket intressantare, kan ni starta en egen tråd om erat sidospår istället ??

Ja, vad ska vi säga mer om blockhögtalaren då menar du? Hur den där interna slitsen påverkar ljudet, kanske?

[Piotr]

Raderat

[petersteindl]

Högst opassande att diskutera detta på öppet forum.

Jag har för övrigt erfarenhet av att jobba med ett flertal företag i Sverige och globalt och det är denna erfarenhet jag bygger mitt uttalande på.

Jag har ändrat mitt inlägg. Hoppas att det du tycker var opassande nu är borttaget. Om inte så ring, PMa eller skicka sms eller e-mail.

Med vänlig hälsning
Peter

[Laila]

......
Att högtalarens yttre i princip redan från början är genom materialval, färg och form satt eftersom det är starkt förknippat med Varumärket och inarbetat sedan 70 år och är en stor del av deras VMP, .....
Med vänlig hälsning
Peter

Nog är varumärket inarbetat alltid, men 70 år är väl att ta i, ca 55 år är ju inte kattskit heller . . . typ.

[DVD-ai]

Boooooring....

Jag tycker att trådens ursprungliga ämne är mycket intressantare, kan ni starta en egen tråd om erat sidospår istället ??

Ja, vad ska vi säga mer om blockhögtalaren då menar du? Hur den där interna slitsen påverkar ljudet, kanske?

t.ex. det ja

Eller om det är en bra ide att ha detta materiel till en högtalare pga otätheter eller varför/hur det kommer sig att lådan är utan dämpning i relation till detta (kanske är det just en tanke med otätheten och avsaknaden mav fyllning?).
Eller om man tycker högtalaren är snygg eller inte ?
Är det en fiffig lösning, eller bara en onödig lösning, varför skulle man vilja ha en sådan konstruktion, ska man montera ihop den själv ?
Om man satte anslutningarna i bakstycket så hade den väll varit mer praktisk och medge minimalt med extra jobb för potentiella köpare ?

Och detta var saker jag kom på nu medan jag skrev detta så det finns antagligen mer.
Men eftersom det tråden från början handlade om blev överkört efter typ 5inlägg så blev knappast högtalarna färdig diskuterad kring innan allt skenade iväg.
Även om några av er kanske tyckte det ?!

Resultatet blir ju att då orkar ingen prata om det tråden skulle handla om utan dom som skenat iväg tar över tråden och den blir om något helt annat än den borde ha varit, i san Faktiskt.se anda

[Piotr]

Högst opassande att diskutera detta på öppet forum.

Jag har för övrigt erfarenhet av att jobba med ett flertal företag i Sverige och globalt och det är denna erfarenhet jag bygger mitt uttalande på.

Jag har ändrat mitt inlägg. Hoppas att det du tycker var opassande nu är borttaget. Om inte så ring, PMa eller skicka sms eller e-mail.

Med vänlig hälsning
Peter

Jag tycker.. en himla massa.

Editerat pga: stuff!

[darkg]

Jag gillar idén allt mer. Den mest bulkiga delen, blocket, är billigt och standard och tillgängligt. Behöver inte bearbetas (ja, målas invändigt då kanske?). Resten kan erbjudas som kompakt byggsats! Ev egna infall i design och teknik kan lätt provas (tex ny baffel). Och även som icke byggsats blir det ett smidigt bygge för alla som inte har tillgång till verkstad, maskiner och handlag.

Baksidan blir väldans tunn, kan det vara bra det? Annars får den väl göras tjockare helt enkelt. Då kan man samtidigt slippa fräsa, om man tar två skivor och sågar hål i den inre.

(Förresten, ett par block till så har man ett stativ!)

Kan det rentav vara nåt för fukdist-initiativet?

[Harryup]

Tror ni verkligen att industridesigner bestämmer över bolaget eller dess produkter eller ens över produkternas design? Det måste i så fall vara hobbybaserad verksamhet där kunskap inte råder. Det kan i vart fall inte vara i professionellt sammanhang om det skall finnas någon relevans.


Mvh
Peter

Ja, ytterligare en floskel som härjar på faktiskt som skall beskriva hur det "är". Vi har enbart ingenjörer som industridesigners och givetvis har dom inget självständigt jobb utan jobbar ihop med alla led för att optimera produkterna för både användare och produktion och alla andra led.

mvh/Harryup

[petersteindl]

......
Att högtalarens yttre i princip redan från början är genom materialval, färg och form satt eftersom det är starkt förknippat med Varumärket och inarbetat sedan 70 år och är en stor del av deras VMP, .....
Med vänlig hälsning
Peter

Nog är varumärket inarbetat alltid, men 70 år är väl att ta i, ca 55 år är ju inte kattskit heller . . . typ.

Ja där ser man. Jag trodde de startade i slutet på 40-talet eller början på 50-talet. Det betyder att de popgrupper som använde Marshall i början på 60-talet kan klassas som early adopters. Beatles hade Vox från början men väl bytte till Marshall och Jimi Hendrix använde Marshall och i princip resten Marshall måste haft en enorm expansion i början.

Med vänlig hälsning
Peter

[darkg]

......
Att högtalarens yttre i princip redan från början är genom materialval, färg och form satt eftersom det är starkt förknippat med Varumärket och inarbetat sedan 70 år och är en stor del av deras VMP, .....
Med vänlig hälsning
Peter

Nog är varumärket inarbetat alltid, men 70 år är väl att ta i, ca 55 år är ju inte kattskit heller . . . typ.

Ja där ser man. Jag trodde de startade i slutet på 40-talet eller början på 50-talet. Det betyder att de popgrupper som använde Marshall i början på 60-talet kan klassas som early adopters. Beatles hade Vox från början men väl bytte till Marshall och Jimi Hendrix använde Marshall och i princip resten Marshall måste haft en enorm expansion i början.

Med vänlig hälsning
Peter

Den så kallade Marshall-planen.

[IngOehman]

Han är visst "industrial designer". Sådana har högtalarkonstruktörer fått kämpa emot i alla tider.

Den typen av okunniga uttalanden har en industridesigner fått kämpa mot i alla tider. Oväntat att höra dig från dig, Svante, som brukar framstå som en upplyst person.

...eller så ligger det något i det, åtminstone rent statistiskt. Jag har mer än en gång hört förstahandsuppgifter från högtalarkonstruktörer som har fått en färdigdesignad alldeles för liten låda att stoppa ett element i, med förväntan om superljud.

Självklart finns det industridesigners som ser formen som utgångspunkten, och tycker att konstruktörens uppgift är att då det att fungera. Men alla människor är inte likadana, och det gäller även industridesigners.

De generaliseringar och trista ordval som "sådana" (precis som om alla är lika) följt av en svepande beskrivning av hur de behöver bekämpas av konstruktörerna, gör ditt inlägg rätt så trist att läsa.

Jag har stött på åtskilliga industridesigners som i grunden har ett väldigt funktionalistiskt tänk och som verkligen vill börja med fysiken, alltså med en form som ger maximal funktion - så de så tidigt som möjligt vet vad de har att "kämpa MED", när de formger.

Med inte mot, och projekten kan bli väldigt kul för alla inblandade! Jag har inte upplevt att jag behövt "kämpa mot". I varje fall inte på ett hopplöst sätt*.

Riktigt så enkelt som att det alltid startar med en högtalare med en fungerande form och därpå kommer formgivningen som inte förstör formen men gör produkten läcker, är det förstås sällan, jag förenklade lite. I verkligheten finns förstås oftast en dialog hela tiden.


Vh, iö

- - - - -

*Snarare finns det ibland fall då man "utbildar korsvis". Om en ide kommer från ett håll, som möter motstånd från det andra, så är det konstruktivt att den som ser "felet" utbildar den andre i problemet. Vad det består av och varför lösningen måste ändras. Det är till glädje för alla inblandade. Speciellt när ämnet är högtalarkonstruktion och både konstruktören och designern är en sorts formgivare. Det blir ofta så att formen i lite högre grad präglas av konstruktören, medan ytor i högre grad (typ nästan fullständigt) styrs från det estetiska perspektivet.

Ge och ta, på ett sätt som gör att man förlorar intet och får massor. Att ge upp en tanke för att släppa fram en annan som när den är färdigbearbetad inte har någon nackdel, är ju ingen nackdel, så att säga.


Min erfarenhet är den, att de flesta industridesigners är genuint intresserade av just hur form relaterar till funktion. Och i många fall är de själva dessutom väldigt kunniga - de gör sällan t ex obekväma stolar. När det gäller högtalare och deras konstruktion så är det ju ett rätt så tekniskt komplext ämne, där funktionen dessutom är osynlig - och de som jag kommit i kontakt med har därför varit väldigt vetgiriga när det haft ett uppdrag jag varit inblandad i. De vill INTE formge på ett fysikaliskt olyckligt sätt.

- - -

PS. Eller så här:

Har någon högtalarkonstruktör drabbats av någon puckad industridesigner? Ja, självklart. Det gör inte gruppen industridesigners puckade.

Har någon akustiker någon gång drabbats av någon puckad arkitekt? Ja, självklart. Det gör inte arkitekter som grupp puckade.

Har du någon gång drabbats av någon som varit dum i trafiken? Troligen. Det gör inte bilister till dumbommar.

[IngOehman]

...eller så ligger det något i det, åtminstone rent statistiskt. Jag har mer än en gång hört förstahandsuppgifter från högtalarkonstruktörer som har fått en färdigdesignad alldeles för liten låda att stoppa ett element i, med förväntan om superljud.

Om vi leker med den osannorlika tanken att en industridesigner skulle diktera en kritisk konstruktionsparameter, så talar vi inte om produktutveckling i professionell mening. Den typen av krav kommer troligare från produktion, logistik eller rent av kunderna (hemska tanke!).

Ändå har jag hört det direkt av högtalarkonstruktörer. Möjligen är det så att jag inte har koll på den exakta yrkesbenämningen, men definitivt har personer som huvudsakligen pysslat med design fått bestämma ramarna för tekniken, varpå teknikern har fått en omöjlig uppgift.

Att du har hört det betyder att problemet finns. Det betyder inte att det är det normgivande.

Självklart finns till och med EXTREMT designdrivna audio-företag, där man knappt ens bryr sig om att be en skicklig konstruktör att göra det bästa möjliga. Det räcker att det finns någon sorts funktion - man känner kunderna och vet att de inte bryr sig.

Inget fel med det, men det betyder inte att det måste vara så, eller att det oftast är så. Sett från mitt perspektiv så är det så alldeles för ofta, men det är ju bara min åsikt. Jag tycker inte sådant junk behövs alls, eftersom jag inte är intresserad av att köpa det.


Vh, iö

[MagnusÖstberg]

Jag tror det är väldigt vanskligt att försöka dra några generella slutsatser i dessa spörsmål.

Jag har sett båda varianterna av myntet. Ibland förstår man inte företag alls, medan andra har en klok process.

[IngOehman]

Håller med, men reagerar framförallt på den trista generalisering mot/om industridesigners som gjordes i tråden.

De är människor, de är olika, vissa av dem är väldigt, väldigt bra. De förtjänar att få slippa läsa svepande generaliserande påståenden om att de förstör produkter genom att göra jobbet omöjligt för ingenjörerna. De är ju motsatsen - de gör jobbet till en glädje för ingenjörerna, som får chans att kommunicera hur fysiken styr formen, således att produkten kan bli fenomenal.

JUST de formgivare som går under beteckningen "inddustridesigners" är, enligt min erfarenhet, särskilt bra på, eller bryr sig särskilt mycket om, funktionalism. Form som HJÄLPER produkten att bli bra.

De verkar nästan alltid dessutom förstå att det som är vackert för ögat i hög grad beror på vad hjärnan förstår - former som är tekniskt bra blir liksom vackra av sig själva, samtidigt som de växer i takt med att kunskapen gör det.


Vh, iö

[DQ-20]

Vi har enbart ingenjörer som industridesigners och givetvis har dom inget självständigt jobb utan jobbar ihop med alla led för att optimera produkterna för både användare och produktion och alla andra led.

mvh/Harryup

Låter som en bra beskrivning av vad en genomsnittlig industridesigner håller på med. Tycker jag. Form som stödjer funktion. Gränsnittet mellan människa och maskin. Sådana grejor. Ibland blir jag förvånad hur människor som tillhör en grupp utmålar människor i en annan grupp som förkastliga utan att känna någon individ som tillhör den grupp som väcker missnöje. Bara en allmän reflektion.

/DQ-20

PS. Till mitt försvar måste jag säga att jag inte hade läst IÖ:s inlägg ovan när jag skrev mitt. Men jag låter det stå kvar, "me too"-vibben till trots.

[Laila]

. . . typ.

[Harryup]

Håller med, men reagerar framförallt på den trista generalisering mot/om industridesigners som gjordes i tråden.

De är människor, de är olika, vissa av dem är väldigt, väldigt bra. De förtjänar att få slippa läsa svepande generaliserande påståenden om att de förstör produkter genom att göra jobbet omöjligt för ingenjörerna. De är ju motsatsen - de gör jobbet till en glädje för ingenjörerna, som får chans att kommunicera hur fysiken styr formen, således att produkten kan bli fenomenal.

JUST de formgivare som går under beteckningen "inddustridesigners" är, enligt min erfarenhet, särskilt bra på, eller bryr sig särskilt mycket om, funktionalism. Form som HJÄLPER produkten att bli bra.

De verkar nästan alltid dessutom förstå att det som är vackert för ögat i hög grad beror på vad hjärnan förstår - former som är tekniskt bra blir liksom vackra av sig själva, samtidigt som de växer i takt med att kunskapen gör det.


Vh, iö

Jag skulle inte skilja på industridesigners och ingenjörer eftersom att de designers jag träffat genom åren (≈20år) som jag jobbat i närheten av har alla varit ingenjörer. Förmodligen har alla varit civ.ing också. Däremot är min erfarenhet att de sällan träffar rätt i design direkt utan förståendet för hantering av produkten växer fram under tidens gång. Det negativa som jag har upplevt är att de många gånger låser sig vid en första lösning och har lite svårt att fantisera förutsättningslöst vidare för att optimera produkten utan att ha i bakhuvudet/tycka att de redan har löst allt genom sin första design. De har absolut varit förstående när man haft synpunkter på hur designen påverkas och hanteras av olika grupper användare men på något sätt så ingår inte något total överblick i utbildning ifrån t.ex. KTH. Man utgår ifrån CAD och vill göra det så snyggt det går utifrån ritningen men ifrågasätter sällan direkt om ritningen egentligen är optimerad eller borde justeras för att man skall kunna göra en ännu bättre lösning för användaren. Hos oss tillkommer mera insikter och information under konstruktionens gång vartefter man låter användare kika på en grunka. En egenskap som jag många ggr stött på saknas hos ingenjörer är att man skall kunna ta upp en sak man konstruerat och tänka på den enbart som användare, går den att använda lätt? I bakhuvudet finns ofta att "jag har" konstruerat denna grunka och jag vet att den funkar så nu ändrar vi den inte. Har personligen sänkt flera utföranden på produkter som gått igenom alla "instanser" hos oss då fantasin om hur användare kommer hantera eller missförstå produkterna och brukarnas besvär inte sällan underskattats.

/Harryup

[Belker]

Harryup, jag vet inte riktigt vad du menar med att det inte går att skilja ingenjörer från industridesigners. Menar du att de designers du träffat i grunden har ingenjörsutbildnigar och sedan "glidit in" i rollen som designer? I så fall kan jag försäkra dig om att så inte hör till vanligheterna hos våra stora arbetsplatser för industridesigners; Electrolux, Ericsson, Volvo cars/trucks, Scania, Atlas Copco, Veryday, NoPicnic, Howl osv. De allra flesta har utbildning från Konstfack, Umeå ID eller motsvarande internationellt. Många har dubbla utbildningar som civ.ingenjör/industridesigner, men verkar i yrket som designers. Hur det dagliga arbetet skiljer sig åt mellan de två rollerna har jag inte riktigt tid att gå in på här, men Peter Steindl har beskrivit det väl här i tråden. Kan bara säga att vi har HELT olika uppgifter och vi är HELT beroende av varandra för att det ska bli bra.

[IngOehman]

Håller med, men reagerar framförallt på den trista generalisering mot/om industridesigners som gjordes i tråden.

De är människor, de är olika, vissa av dem är väldigt, väldigt bra. De förtjänar att få slippa läsa svepande generaliserande påståenden om att de förstör produkter genom att göra jobbet omöjligt för ingenjörerna. De är ju motsatsen - de gör jobbet till en glädje för ingenjörerna, som får chans att kommunicera hur fysiken styr formen, således att produkten kan bli fenomenal.

JUST de formgivare som går under beteckningen "inddustridesigners" är, enligt min erfarenhet, särskilt bra på, eller bryr sig särskilt mycket om, funktionalism. Form som HJÄLPER produkten att bli bra.

De verkar nästan alltid dessutom förstå att det som är vackert för ögat i hög grad beror på vad hjärnan förstår - former som är tekniskt bra blir liksom vackra av sig själva, samtidigt som de växer i takt med att kunskapen gör det.


Vh, iö

Jag skulle inte skilja på industridesigners och ingenjörer eftersom att de designers jag träffat genom åren (≈20år) som jag jobbat i närheten av har alla varit ingenjörer. Förmodligen har alla varit civ.ing också. Däremot är min erfarenhet att de sällan träffar rätt i design direkt utan förståendet för hantering av produkten växer fram under tidens gång. Det negativa som jag har upplevt är att de många gånger låser sig vid en första lösning och har lite svårt att fantisera förutsättningslöst vidare för att optimera produkten utan att ha i bakhuvudet/tycka att de redan har löst allt genom sin första design. De har absolut varit förstående när man haft synpunkter på hur designen påverkas och hanteras av olika grupper användare men på något sätt så ingår inte något total överblick i utbildning ifrån t.ex. KTH. Man utgår ifrån CAD och vill göra det så snyggt det går utifrån ritningen men ifrågasätter sällan direkt om ritningen egentligen är optimerad eller borde justeras för att man skall kunna göra en ännu bättre lösning för användaren. Hos oss tillkommer mera insikter och information under konstruktionens gång vartefter man låter användare kika på en grunka. En egenskap som jag många ggr stött på saknas hos ingenjörer är att man skall kunna ta upp en sak man konstruerat och tänka på den enbart som användare, går den att använda lätt? I bakhuvudet finns ofta att "jag har" konstruerat denna grunka och jag vet att den funkar så nu ändrar vi den inte. Har personligen sänkt flera utföranden på produkter som gått igenom alla "instanser" hos oss då fantasin om hur användare kommer hantera eller missförstå produkterna och brukarnas besvär inte sällan underskattats.

/Harryup

Jag känner inte igen någonting av det där överhuvudtaget, från den verklighet jag lever i.

De industridesigners jag arbetat med har oftast utbildat sig på konstfack eller liknande, inte på KTH. Och de har aldrig varit låsta till en urspunglig ide, om något så precis tvärtom. JAG har i förekommande fall blivit förtjust i en ursprunglig ide från dem, som behövt justeras minimalt av tekniska skäl, vilket väldigt ofta (normalt) lett till att en hel drös av nya vägar att gå formmässigt kommer fram!

Så min erfarenhet av industridesigners har varit att deras hjärnor kokat av ideer, och att jag rätt så ofta känt att jag nästan behövt agera broms. Och så tycker jag det skall vara också.


Vh, iö

[petersteindl]

Jag vill bara inflika att industridesign är en utbildningsgren på Konstfack eller motsvarande. Däremot så finns det ytterligare en arbetsuppgift i produktframtagning som inte nämnts och det är mekanikdesign. Det är de som får till produktionsritningar utifrån det material som industridesigners levererar. Vissa industridesignföretag kan leverera mekanikdesigntjänsten utöver industridesign. Ofta är det dock beställarna av designen som har mekanikdesign inhouse. Mekanikdesign är ledet mellan industridesign och produktion. Mekanikdesign ligger inte på Konstfack utan det är på tekniska högskolor, exempelvis på KTH.

Man skall inte förväxla industridesign med mekanikdesign. 2 skilda utbildningar, 2 skilda arbetsuppgifter. Båda är viktiga men mekanikdesign är helt essentiellt annars blir det ingen produktion överhuvudtaget. Jag vet att det finns olika grenar inom mekanikdesign och vissa som går den linjen har väldigt bra sinne för formgivning d v s industridesign, andra är mer ingenjörsmässiga. Skulle tippa att mycket av den formgivning som finns inom hifi är gjord av mekanikdesigners som är mer lagda åt det ingenjörsmässiga hållet, men även de kan ibland lyckas med formgivning.

I USA jobbas det ibland lite annorlunda än vad vi är vana med i Europa. Jag vet att många av de största inom High End anlitar samma företag för att ta fram och tillverka sina lådor och dessa lådföretag är specialiserade på att gå från ax till limpa. Krell kan tex visa en kommande produkt så får de strax en låda med allt som ingår på nån vecka. Mark Levinson likaså. De anlitar alltså samma låddesignföretag som gör rubbet och gör det både bra, snabbt och till ett förvånansvärt bra pris. De jobbar efter fasta koncept. Dessa företag har duktiga mekanikdesigners. Jag har för länge sedan fått offerter och tittat på detta alternativ. Jag är dock för egen och udda för sådana lösningar men det är betydligt billigare än att anlita ledande industridesigners.

Med vänlig hälsning
Peter

[jonasz]

Vart köper man dessa cementblock i lämplig storlek? Vore roligt att testa.

[BORIS]

Jag vill bara inflika att industridesign är en utbildningsgren på Konstfack eller motsvarande. Däremot så finns det ytterligare en arbetsuppgift i produktframtagning som inte nämnts och det är mekanikdesign. Det är de som får till produktionsritningar utifrån det material som industridesigners levererar. Vissa industridesignföretag kan leverera mekanikdesigntjänsten utöver industridesign. Ofta är det dock beställarna av designen som har mekanikdesign inhouse. Mekanikdesign är ledet mellan industridesign och produktion. Mekanikdesign ligger inte på Konstfack utan det är på tekniska högskolor, exempelvis på KTH.

Man skall inte förväxla industridesign med mekanikdesign. 2 skilda utbildningar, 2 skilda arbetsuppgifter. Båda är viktiga....

Med vänlig hälsning
Peter

Visst är båda viktiga. Det är dock missvisande att placera Industridesign och dess utbildning på konstfack och motsvarande i motsats till tex Mekanikdesign som då placeras på tekniska högskolor. Visst man kan läsa industridesign på Konstfack men man kan läsa på många andra ställen också som tex Lunds Tekniska Högskola och en rad andra universitet och högskolor.

Det finns också utbildningar inom Teknisk Design som är en civilingenjörsutbildning där man blandar naturvetenskap och teknik med design, finns bla på Chalmers och LTH

[Belker]

Vart köper man dessa cementblock i lämplig storlek? Vore roligt att testa.

Apapap, försök inte gå on topic nu!

[Harryup]

Jag känner inte igen någonting av det där överhuvudtaget, från den verklighet jag lever i.

De industridesigners jag arbetat med har oftast utbildat sig på konstfack eller liknande, inte på KTH. Och de har aldrig varit låsta till en urspunglig ide, om något så precis tvärtom. JAG har i förekommande fall blivit förtjust i en ursprunglig ide från dem, som behövt justeras minimalt av tekniska skäl, vilket väldigt ofta (normalt) lett till att en hel drös av nya vägar att gå formmässigt kommer fram!

Så min erfarenhet av industridesigners har varit att deras hjärnor kokat av ideer, och att jag rätt så ofta känt att jag nästan behövt agera broms. Och så tycker jag det skall vara också.


Vh, iö

Nu vet jag ju inte om du har varit inblandad i projekt andra än audiogrunkor men de projekt jag talar om är saker som skall hanteras av läkare och patienter. Så det handlar om produkter som hanteras i kanske lite mera obekanta miljöer.

mvh/Harryup

[petersteindl]

Jag skulle inte skilja på industridesigners och ingenjörer eftersom att de designers jag träffat genom åren (≈20år) som jag jobbat i närheten av har alla varit ingenjörer. Förmodligen har alla varit civ.ing också. Däremot är min erfarenhet att de sällan träffar rätt i design direkt utan förståendet för hantering av produkten växer fram under tidens gång. Det negativa som jag har upplevt är att de många gånger låser sig vid en första lösning och har lite svårt att fantisera förutsättningslöst vidare för att optimera produkten utan att ha i bakhuvudet/tycka att de redan har löst allt genom sin första design. De har absolut varit förstående när man haft synpunkter på hur designen påverkas och hanteras av olika grupper användare men på något sätt så ingår inte något total överblick i utbildning ifrån t.ex. KTH. Man utgår ifrån CAD och vill göra det så snyggt det går utifrån ritningen men ifrågasätter sällan direkt om ritningen egentligen är optimerad eller borde justeras för att man skall kunna göra en ännu bättre lösning för användaren. Hos oss tillkommer mera insikter och information under konstruktionens gång vartefter man låter användare kika på en grunka. En egenskap som jag många ggr stött på saknas hos ingenjörer är att man skall kunna ta upp en sak man konstruerat och tänka på den enbart som användare, går den att använda lätt? I bakhuvudet finns ofta att "jag har" konstruerat denna grunka och jag vet att den funkar så nu ändrar vi den inte. Har personligen sänkt flera utföranden på produkter som gått igenom alla "instanser" hos oss då fantasin om hur användare kommer hantera eller missförstå produkterna och brukarnas besvär inte sällan underskattats.

/Harryup

Jag känner inte igen någonting av det där överhuvudtaget, från den verklighet jag lever i.

De industridesigners jag arbetat med har oftast utbildat sig på konstfack eller liknande, inte på KTH. Och de har aldrig varit låsta till en urspunglig ide, om något så precis tvärtom. JAG har i förekommande fall blivit förtjust i en ursprunglig ide från dem, som behövt justeras minimalt av tekniska skäl, vilket väldigt ofta (normalt) lett till att en hel drös av nya vägar att gå formmässigt kommer fram!

Så min erfarenhet av industridesigners har varit att deras hjärnor kokat av ideer, och att jag rätt så ofta känt att jag nästan behövt agera broms. Och så tycker jag det skall vara också.


Vh, iö

Nu vet jag ju inte om du har varit inblandad i projekt andra än audiogrunkor men de projekt talar om är saker som skall hanteras av läkare och patienter. Så det handlar produkter som hanteras i kanske lite mera obekanta miljöer.

mvh/Harryup

Är det korrekt citerat så här?

[Harryup]

Jag känner inte igen någonting av det där överhuvudtaget, från den verklighet jag lever i.

De industridesigners jag arbetat med har oftast utbildat sig på konstfack eller liknande, inte på KTH. Och de har aldrig varit låsta till en urspunglig ide, om något så precis tvärtom. JAG har i förekommande fall blivit förtjust i en ursprunglig ide från dem, som behövt justeras minimalt av tekniska skäl, vilket väldigt ofta (normalt) lett till att en hel drös av nya vägar att gå formmässigt kommer fram!

Så min erfarenhet av industridesigners har varit att deras hjärnor kokat av ideer, och att jag rätt så ofta känt att jag nästan behövt agera broms. Och så tycker jag det skall vara också.


Vh, iö

Nu vet jag ju inte om du har varit inblandad i projekt andra än audiogrunkor men de projekt talar om är saker som skall hanteras av läkare och patienter. Så det handlar produkter som hanteras i kanske lite mera obekanta miljöer.

mvh/Harryup

Är det korrekt citerat så här?

Blev ju en allmänt suverän svenska också. Det är fel på internet.

[nuffe]

Vart köper man dessa cementblock i lämplig storlek? Vore roligt att testa.

Apapap, försök inte gå on topic nu!

[petersteindl]

Jag vill bara inflika att industridesign är en utbildningsgren på Konstfack eller motsvarande. Däremot så finns det ytterligare en arbetsuppgift i produktframtagning som inte nämnts och det är mekanikdesign. Det är de som får till produktionsritningar utifrån det material som industridesigners levererar. Vissa industridesignföretag kan leverera mekanikdesigntjänsten utöver industridesign. Ofta är det dock beställarna av designen som har mekanikdesign inhouse. Mekanikdesign är ledet mellan industridesign och produktion. Mekanikdesign ligger inte på Konstfack utan det är på tekniska högskolor, exempelvis på KTH.

Man skall inte förväxla industridesign med mekanikdesign. 2 skilda utbildningar, 2 skilda arbetsuppgifter. Båda är viktiga....

Med vänlig hälsning
Peter

Visst är båda viktiga. Det är dock missvisande att placera Industridesign och dess utbildning på konstfack och motsvarande i motsats till tex Mekanikdesign som då placeras på tekniska högskolor. Visst man kan läsa industridesign på Konstfack men man kan läsa på många andra ställen också som tex Lunds Tekniska Högskola och en rad andra universitet och högskolor.

Det finns också utbildningar inom Teknisk Design som är en civilingenjörsutbildning där man blandar naturvetenskap och teknik med design, finns bla på Chalmers och LTH

Jag tänkte mest på skillnaden i den titel som ges beroende på utbildning.

På Konstfack blir kandidaterna Bachelor of (Fine) Arts efter 3 år och Master of (Fine) Arts efter 5 år.

På tekniska linjer på Universitet och på Tekniska högskolor blir man Bachelor of Science respektive Master of Science som motsvarar Civilingenjör vad jag förstått.

I viss mån verkar kurserna väldigt lika från olika högskolor, men studier på KTH respektive Konstfack skiljer sig högst betydligt, åtminstone gjorde de det förr i tiden.

Sedan kan studenter välja att plugga till Bachelor degree in Mechanical Engineering och därefter Master Industrial Design. Den kombinationen verkar bra och är från Teknisk högskola.

Med vänlig hälsning
Peter

[darkg]

Vart köper man dessa cementblock i lämplig storlek? Vore roligt att testa.

Hmm, jag känner mig säker på att de varit typ vanliga, men antingen minns jag fel eller så är det en förlegad typ eller så är mina googlekrafter försvagade.

[Kalejdokom]

Det ser ut att vara vanlig Leka-sten. Kallas även Murblock. Finns att köpa på vanliga byggvaruhus, typ Byggmax m.fl.

Med lite tur/letande kan man nog hitta murblock med färdiga hålrum i:
https://www.bing.com/images/search?q=mu ... &FORM=IGRE

[Belker]

Den där typen av block är nog inte så vanliga i Sverige. Leca ger garanterat inte samma resultat.

[darkg]

Till linjekällan:

[Perfector]

Till linjekällan:

[ Bild ]

Ser ut som en basreflexkanal

[DVD-ai]

När murar någon en högtalare nu då ?!

[Perfector]

När murar någon en högtalare nu då ?!

Tror det redan är gjort i en annan tråd, men jag kommer inte ihåg vilken.

[IngOehman]

Jag känner inte igen någonting av det där överhuvudtaget, från den verklighet jag lever i.

De industridesigners jag arbetat med har oftast utbildat sig på konstfack eller liknande, inte på KTH. Och de har aldrig varit låsta till en urspunglig ide, om något så precis tvärtom. JAG har i förekommande fall blivit förtjust i en ursprunglig ide från dem, som behövt justeras minimalt av tekniska skäl, vilket väldigt ofta (normalt) lett till att en hel drös av nya vägar att gå formmässigt kommer fram!

Så min erfarenhet av industridesigners har varit att deras hjärnor kokat av ideer, och att jag rätt så ofta känt att jag nästan behövt agera broms. Och så tycker jag det skall vara också.


Vh, iö

Nu vet jag ju inte om du har varit inblandad i projekt andra än audiogrunkor men de projekt jag talar om är saker som skall hanteras av läkare och patienter. Så det handlar om produkter som hanteras i kanske lite mera obekanta miljöer.

mvh/Harryup

Du har helt rätt i att jag primärt varit inblandad i framtagandet av audiogrunkor, även om jag har riklig erfarenhet av geodetiska mätsystem och hur industridesign kommit in där också. Så det jag skrev om mina erfarenheter kommer därifrån, du har helt rätt i det.

Men sådant som produkter som hanteras av läkare och patienter har jag kommit mycket lite i kontakt med. I princip bara som designer/konstruktör dessutom, det vill säga vid framtagande av den anordning för patienter med underbensbrott som jag gjorde för Karolinska, så var jag själv både konstruktör och designer.

Och mitt intryck av medicinsk utrustning, kan jag väl lägga till, är att den oftast ser ut som om ingen riktig industridesigner varit inblandad alls, den anordning jag gjorde inkluderad.


Vh, iö

[WhereNextColumbus]

Vet inte hur länge det har funnits, men KTH som nämnts tidigare har ett program för civ. Ing som heter design och produktutveckling. Appropå. Som student på ett annat program kan jag även intyga att det går en och annan trevlig prick där som ni kanske får ha glädjen att jobba med i framtiden

[ChristianAndersson]

Feelgoodalternativet till Lecablock*



*Numera har dessa i Sverige vdv förutom gråsuggsmodellen spår för armering och eller öppna avslut.
Annars kan man om man vill ha kulutseendet slå två flugor i en smäll mhja Isoblok/Ergotherm då ingår invändig tätning; bara att ta bort passande volym isoleringsmaterial...


tandsten