Framtiden inom hifi, vad önskar konsumenterna?

[dewpo]

Jag skrev i tidigare tråd att jag trodde att framtiden för hifi var ett breddat utbud av smarta-högtalare
Alltså att dagens plojhögtalare som förvisso är smarta, men mindre välljudande
Skulle växa till sig och bli verklig funktionella avancerade (high-end) produkter!

Dessa nya produkter börjar redan poppa upp lite varstans

Här är ett exempel =>
https://www.hifiklubben.se/bang--olufsen-beosound-balance-traadlos-hogtalare/bobalancenatural/


Och här ytterligare ett =>
https://www.brl.se/sv/artiklar/harman-kardon-citation-tower-gra.html?gclid=CjwKCAjwp_GJBhBmEiwALWBQkzM1gZK0iUpmC-FtVracX9BD9b8wy9msm59cqaRFsXCx5oIPDt9I9hoCLSIQAvD_BwE


Men vad tror expertisen på faktiskt? Kommer den traditionsfyllda hifi marknaden gå denna vägen?
Eller är hifi nördar alldeles för konservativa?

Och hur ser ni på de tekniska aspekterna på dylika högtalare?
BO högtalaren längre upp på sidan drivs av 7 klass D förstärkare
Men jag kan tänka mig att högtalare högre upp i prisklass kanske får ännu mer avancerade lösningar?
Helt-aktiv digital-delning ger ju oändliga möjligheter

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

För den som vill ha alla moderna möjligheter i sitt gör det själv projekt finns denna =>
https://www.exasound.com/Products/s88StreamingDAC.aspx



Streamer och 8 kanalers DAC i ett, perfekt för att aktivt system
Tyvärr väldigt dyr

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Men nu släpper vi nuet och återvänder till framtiden!
Hur ser framtidens hifi ut?

Spekulerar fritt

[Calleberg]

Ett försteg med digitalingångar men utan intern dac.

Då kan man mata det med valfri streamer/digital ljudkälla och använda valfri dac. Mycket flexibelt när ny teknik och nya format dyker upp.

Dyra allt-i-ett streamers, riskerar att snabbt bli bojsänken.

[hifikg]

Kabelnasarna roterar på sina kabeltrummor och uppfinner Oxygen Contact Plus MkII. En spray som MÅSTE användas för att trådlös överföring ska bli hifi!

[Nattlorden]

Det kanske börjar ställas frågor typ "men vad kan de då?" om vanliga högtalare från personer som vant sig vid "typ Sonos"... så det kanske behöver finnas sådant här i sortimentet för att inte hamna i bakvattnet och enbart tilltala de mest konservativa hifientusiasterna ?

Vänjer man sig att säga "Ok Gugge - spela Rammstein" så kanske att behöva slå igång en hel stereoanläggning känns lite B....

[Conan]

Ja det är nog ganska sannolikt att såna där smarta, snygga högtalare är framtiden. Om man själv skulle "downsiza" nån gång, är det väl typ två såna B&O-högtalare som gäller kan jag tänka mig.

[dewpo]

Kabelnasarna roterar på sina kabeltrummor och uppfinner Oxygen Contact Plus MkII. En spray som MÅSTE användas för att trådlös överföring ska bli hifi!

Hos mina föräldrar bryter musiken upp när man kör mikrovågsugnen
Jag köper direkt! Om sprayen löser det problemet

[Nattlorden]

Kabelnasarna roterar på sina kabeltrummor och uppfinner Oxygen Contact Plus MkII. En spray som MÅSTE användas för att trådlös överföring ska bli hifi!

Hos mina föräldrar bryter musiken upp när man kör mikrovågsugnen
Jag köper direkt! Om sprayen löser det problemet

Står den inne i ett skåp - blyskärma!

[petersteindl]

Enkelhet, smidighet, något som förenklar i livet, användarvänlighet, snygga grejer, hållbarhet, funktionalitet, omedelbarhet, överkomlighet, glädjespridare och som ger upplevelsekickar mer värda att ha än kickar från andra gebit samt väldigt mycket bättre ljud än dagens ljud.

Det sista är min hypotes och det är utifrån den erfarenhet jag har vid demo av ljud som går utöver det vanliga. Sedan tror jag att det blir kvinnor som kommer vara pådrivande när det gäller det nya välljudet som ännu inte finns på marknaden och aldrig ens funnits något i närheten av, där kvinnorna vill ha ljudet och gubbarna koncentrerar sig på prylarna. Andra marknader för morgondagens ljud med fullskalig storlek på 3D-ljud blir inom Gaming och Virtual Reality.

Hifigubbarna har nöjt sig med dockskåpsvarianten och fula, överkomplicerade, tråkiga och dyra metoder för att sila myggen runt sina inbillade kameler i sina mansgrottor.

MvH
f.d. hifigubbe

[I-or]

Det är något förvånande att hifi-älskarna fortsätter att krama sina passiva högtalare så hårt. Aktiva konstruktioner har prestandamässigt enbart fördelar. Storleksminskningen för typiska högtalare kommer nog även att märkas av inom hifi-området framöver, aktiva konstruktioner kan prestera högklassig bas utan jättekaviteter. Mindre, totalt sett billigare, mer lättanvänt och ofta med högre prestanda är min hifi-prognos.

Vanliga dödliga uppskattar bra ljud men vill inte krångla eller betala alltför mycket, så de kommer i de flesta fallen att nöja sig med multi-room-lösningar.

[hcl]

Det är något förvånande att hifi-älskarna fortsätter att krama sina passiva högtalare så hårt. Aktiva konstruktioner har prestandamässigt enbart fördelar.

Verkligen! Jag har haft helaktiva system i 30 år (d.v.s. högtalare där varje element drivs av en dedicerad effektförstärkare utan något passivt filter däremellan). All elektronik måste inte sitta i högtalarlådan bara för att det är möjligt. Det kanske är ett bra sätt att pressa priset på helheten, men inte nödvändigt.

[sportbilsentusiasten]

Enkelhet, smidighet, något som förenklar i livet, användarvänlighet, snygga grejer, hållbarhet, funktionalitet, omedelbarhet, överkomlighet, glädjespridare och som ger upplevelsekickar mer värda att ha än kickar från andra gebit samt väldigt mycket bättre ljud än dagens ljud.

Det sista är min hypotes och det är utifrån den erfarenhet jag har vid demo av ljud som går utöver det vanliga. Sedan tror jag att det blir kvinnor som kommer vara pådrivande när det gäller det nya välljudet som ännu inte finns på marknaden och aldrig ens funnits något i närheten av, där kvinnorna vill ha ljudet och gubbarna koncentrerar sig på prylarna. Andra marknader för morgondagens ljud med fullskalig storlek på 3D-ljud blir inom Gaming och Virtual Reality.

Hifigubbarna har nöjt sig med dockskåpsvarianten och fula, överkomplicerade, tråkiga och dyra metoder för att sila myggen runt sina inbillade kameler i sina mansgrottor.

MvH
f.d. hifigubbe

Medhålla på allt.
Insiktfullt rakt igenom

Hälsningar från "fortfarande hifigubbe"
(gillar prylar) :

[NADifierad]

Min framtidsönskan, för egen del, är en produkt som kan allt min Najda kan nu, plus extra allt .
Flera digitala och analoga ingångar. Även balanserade.
Inbyggd mediaspelare, Hdmi in och ut ,osd , inbyggt mätprogram med dedikerad mic, touchscreen fjärr modell större, för programering utan att blanda in datorn,etc osv .

[hifikg]

Det kanske börjar ställas frågor typ "men vad kan de då?" om vanliga högtalare från personer som vant sig vid "typ Sonos"... så det kanske behöver finnas sådant här i sortimentet för att inte hamna i bakvattnet och enbart tilltala de mest konservativa hifientusiasterna ?

Vänjer man sig att säga "Ok Gugge - spela Rammstein" så kanske att behöva slå igång en hel stereoanläggning känns lite B....

Vaddå "slå igång"? Stänger du någonsin av??

[peterh]

Framtiden för hifi tror jag är tillgång till bra inspelningar. Dagens grottinspelningar låter onaturligt oavsett anläggning.

[Kraniet]

Tittar jag på vad mina familjemedlemmar och kompisar köper och använder så är det nästan 100% aktiva/smarta högtalare. Marshall, Sonos, Samsung, Bose.
Det ska vara litet, lättanvänt och låta tillräckligt bra.

Turligt nog låter ju många smarta högtalare bättre än de billiga mini/mid-system som var vanligt att samma personer använde förr.

[I-or]

Stämmer. Att högtalarna oftast låter bättre idag, trots den beskedliga storleken, beror på att de numer är aktiva och ordentligt ekvaliserade. Den alltför vanliga egenheten att endast använda en högtalare är dock en nackdel.

[solhaga]

Apropå S88, så verkar den inte ha Roon Core.
Då får man utföra Convolution eller dylikt innan DAC:en om man har ett aktivt system.
E68 är då ett bättre val.

[dewpo]

Apropå S88, så verkar den inte ha Roon Core.
Då får man utföra Convolution eller dylikt innan DAC:en om man har ett aktivt system.
E68 är då ett bättre val.

Korrekt den kräver att man har en server där delningsfilter och dylikt processas!
Men den har ändock en trevlig funktionalitet, den agerar slutpunkt till Roon eller HQPLayer via nätverk.
Man kan alltså ha endast S88´n i stereoracket och Roon alternativt HQPlayer servern i ett annat rum!
E68 måste anslutas direkt till servern, alternativt via Sigma Streamern

[Conan]

Stämmer. Att högtalarna oftast låter bättre idag, trots den beskedliga storleken, beror på att de numer är aktiva och ordentligt ekvaliserade. Den alltför vanliga egenheten att endast använda en högtalare är dock en nackdel.

Fast vete tusan om det inte är bättre att ha en bättre högtalare av bättre sort, än två stycken riktigt kassa som dessutom kommer att placeras minst sagt godtyckligt i medelsvennens rum.

[solhaga]

Apropå S88, så verkar den inte ha Roon Core.
Då får man utföra Convolution eller dylikt innan DAC:en om man har ett aktivt system.
E68 är då ett bättre val.

Korrekt den kräver att man har en server där delningsfilter och dylikt processas!
Men den har ändock en trevlig funktionalitet, den agerar slutpunkt till Roon eller HQPLayer via nätverk.
Man kan alltså ha endast S88´n i stereoracket och Roon alternativt HQPlayer servern i ett annat rum!
E68 måste anslutas direkt till servern, alternativt via Sigma Streamern

Ja, det låter ju trevligt.
Hm, dags att börja spara då; min E38 är ju såå gammal nu!

[Strmbrg]

Är man intresserad av prylarna och tekniken eller är man intresserad av vad prylarna och tekniken kan göra?
Hifi är nästan dött om vi tittar över kanten på ankdammen. Många vet inte vad jag snackar om när jag nämner ”hifi”, de har inte hört ordet.
Folk har inte ro eller tid att sitta still och finlyssna på musik. Folk är splittrade, rastlösa och distraherade. Vare sig modellbygge eller frimärkssamlande funkar i dagens mentaliteter.
De kan ju inte ens släppa mobilen när de ”umgås” med sina barn.

[Harryup]

Återväxten av de som ens vet skillnaden mellan en HiFi-butik och en webshop är på utdöende.
Om man ser till vilka tidningar som säljs i butiker som en avspegling så köper folk; digital kameror, köksredskap, bilar, inredning, flum, långtradare, palats, resor, jakt och fiskegrejor. Men numera inga HiFi-grunkor. Inte ens dator-tidningar finns det längre om man reser runt i någon större utsträckning.

/Harry

[Conan]

Apropå S88, så verkar den inte ha Roon Core.
Då får man utföra Convolution eller dylikt innan DAC:en om man har ett aktivt system.
E68 är då ett bättre val.

Korrekt den kräver att man har en server där delningsfilter och dylikt processas!
Men den har ändock en trevlig funktionalitet, den agerar slutpunkt till Roon eller HQPLayer via nätverk.
Man kan alltså ha endast S88´n i stereoracket och Roon alternativt HQPlayer servern i ett annat rum!
E68 måste anslutas direkt till servern, alternativt via Sigma Streamern

Det där ni pratar om är nog raka motsatsen till "Framtiden inom hifi, vad önskar konsumenterna".

[martinsson]

Den traditionella två-kanals hifi'n så som den ser ut idag kommer försvinna (flera källor + försteg/slutsteg + högtalare) och tillverkarna kommer gradvis bli färre men större, vi kommer istället se aktiva dsp kompenserade högtalare med uppkoppling för streaming och möjligheter att anpassa sig till rummet.

Features kommer bli än viktigare (mjukvara), de kommer kunna anpasa sin roll efter vad som krävs av dem och upptäcka/komunicera trådlöst med andra högtalare för konfiguration av två kanal, hembio, multiroom etc och mjukvaran kommer kunna uppgraderas, kanske tom. med prenumerationsmöjligheter för olika streamingtjänster och kvalitetsnivåer.

Hötalarna i sig kommer kanske ändras något i och med den aktiva/dsp tekniken men inte så mycket som man kanske tror, fysiken och våglängderna är ju vad de är även i framtiden.

[Lassen]

Apropå S88, så verkar den inte ha Roon Core.
Då får man utföra Convolution eller dylikt innan DAC:en om man har ett aktivt system.
E68 är då ett bättre val.

Korrekt den kräver att man har en server där delningsfilter och dylikt processas!
Men den har ändock en trevlig funktionalitet, den agerar slutpunkt till Roon eller HQPLayer via nätverk.
Man kan alltså ha endast S88´n i stereoracket och Roon alternativt HQPlayer servern i ett annat rum!
E68 måste anslutas direkt till servern, alternativt via Sigma Streamern

Det där ni pratar om är nog raka motsatsen till "Framtiden inom hifi, vad önskar konsumenterna".

Hahaha, det var exakt vad jag tänkte skriva, men du hann före.
Känner själv att jag börjar bli less på allt "micklande", det som en gång faktiskt var en del av det roliga. Samtidigt dör lite av intresset när inte kicken av välljud infinner sig.
Enkelhet, uppkopplat och tillräckligt bra, tror jag massan vill ha. De med högre krav vill ha samma enkelhet och funktion, men bättre ljud. Jag tror på utvecklingen i första inlägget.

[Calleberg]

Apropå S88, så verkar den inte ha Roon Core.
Då får man utföra Convolution eller dylikt innan DAC:en om man har ett aktivt system.
E68 är då ett bättre val.

Korrekt den kräver att man har en server där delningsfilter och dylikt processas!
Men den har ändock en trevlig funktionalitet, den agerar slutpunkt till Roon eller HQPLayer via nätverk.
Man kan alltså ha endast S88´n i stereoracket och Roon alternativt HQPlayer servern i ett annat rum!
E68 måste anslutas direkt till servern, alternativt via Sigma Streamern

Epsika inlägg var och ett för sig. Att de sedan möts som Lady och Lufsen under just denna trådrubrik för att generera stor oavsiktlig humor, underbart! tack för det!

Mvh
Firmwareallergiker...

[Harryup]

Kabelnasarna roterar på sina kabeltrummor och uppfinner Oxygen Contact Plus MkII. En spray som MÅSTE användas för att trådlös överföring ska bli hifi!

Hos mina föräldrar bryter musiken upp när man kör mikrovågsugnen
Jag köper direkt! Om sprayen löser det problemet

Står den inne i ett skåp - blyskärma!

Är verkligen problemet radioaktiv strålning? Kan tänka mig att my-metall eller koppar är mera lämpligt. Dock har man en tidig Yamaha CD-spelare så kan blyskärmning hjälpa, i den svenska handboken skulle man inte öppna spelaren på grund av radioaktiv strålning, i något annat land så var det problem med radiostrålning, i något annat land var det röntgen och i vissa länder var det faktiskt laserstrålning som var problemet.

[Max_Headroom]

Det kanske börjar ställas frågor typ "men vad kan de då?" om vanliga högtalare från personer som vant sig vid "typ Sonos"... så det kanske behöver finnas sådant här i sortimentet för att inte hamna i bakvattnet och enbart tilltala de mest konservativa hifientusiasterna ?

Vänjer man sig att säga "Ok Gugge - spela Rammstein" så kanske att behöva slå igång en hel stereoanläggning känns lite B....

Det är när man skall spela Rammstein (och sånt) som man verkligen behöver Äkta HiFi: Stora högtalare och feta förstärkare i 19" rack. Riktiga stereogrejjor för riktigt folk!

[JM]

Framtiden är inte vad den varit.

Min inte helt objektiva vision av framtiden är att dagens relation till ljud inte kommer styra framtiden.
Framtiden har alltid styrt sig själv oftast på ett ej förutsägbart sätt.
Minimalistiskt "smurf ljud" kontaminerande alla platser i rummet utan att ens ge ett optimalt ljud i lyssningspositionen hör ej till framtiden.
Takmonterade "osynliga" digitala platta storytepanelhögtalare kan simulera ett optimalt fokuserat ljud exakt i din position i rummet utan att störa andra samma rum är min önskedröm. Mha tex hypersonärt ultraljud.

JM

[LillaHiFiPsykologen]

Återväxten av de som ens vet skillnaden mellan en HiFi-butik och en webshop är på utdöende.
Om man ser till vilka tidningar som säljs i butiker som en avspegling så köper folk; digital kameror, köksredskap, bilar, inredning, flum, långtradare, palats, resor, jakt och fiskegrejor. Men numera inga HiFi-grunkor. Inte ens dator-tidningar finns det längre om man reser runt i någon större utsträckning.

/Harry

Hej Harry och detta fina forum som jag lärt mig mycket av läsa på senaste åren. Jag är under 40 och har klassisk rock spelat på passiva stereohögtalare som största intresse. Jag ser något annat än dig när jag tittar på tidskriftsutbudet i mitt lokala närområde med medelklass/arbetarklass i Göteborg i alla fall. Både närmsta Hemköp och två närmsta Pressbyrån har Hifi & Musik som går åt, på Pressbyrån på Frölunda Torg har de även Stereophile och Absolute Sound vad jag minns. Har förstått att ni har en härlig hatkärlek till Hifi & Musik (nej jag jobbar inte där) på detta forum men tidningen verkar ju ändå i huvudsak kränga massa lösnummer på att i nästan varje nummer locka med stortester av passiva stativhögtalare kring 5000:-

Så något slags intresse av nyköp av konservativa stereosystem måste ju finnas där ute...

Själv tror jag också detta högtalarupplägg lär leva kvar - köper man ett par traditionella passiva riktigt bra hifihögtalare kan de flyttas runt i hemmet som del av sterosystem, datorhögtalare och hembio under flera årtionden samtidigt som förstärkare byts ut med tre-fyra års mellamrum med alla formatstandards det går trender i (har just nu ett par Blomenco/Supreme 38 som bakre kanaler i vardagsrummet, svenskbyggda från 70-talet tror jag). Skulle man istället köpa exempelvis några såna där små aktiva KEF-stativare som varit en fluga senaste tiden, så tänker jag att risken är stor att hela konkarongen hamnar i grovsoprummet om elektroniken i förstärkeriet havererar eller blir hopplöst omodern framåt 2025.

I min umgängeskrets är det mest så där typiskt att det endast är singelkvinnor som köper såna där små runda "smarta" monohögtalare. Märker dock att de inte pratar så mycket med den "smarta" funktionen när nyhetens behag har lagt sig inom ett par månader.

Ska man komma bort från hur "lådhögtalare" sett ut på ett lite trist vis rent utseendemässigt så hoppas jag istället på stereo men i fler färger och matrial än svart/vit/ek-alternativen. Och som på hörlursområdet men överfört till högtalare - fler nya tillverkare som ger sig in på planar/elektrostat/magnetostat etc. Varför inte en svenskbyggd utmanare till Magnepan LRS? I en perfekt värld vore annars den franska firman Diptyque det alla härmar vad gäller design och ljudideal men det måste nog göras i betydligt större serier för att bli överkomligt att köpa för den breda massan.

[petersteindl]

Välkommen till Faktiskt!

Det gläder mig att det finns visst intresse kvar hos konsument.

Mvh
Peter

[Kronkan]

Jag också nykomlingen välkommen!

Som denne så tror jag att en mindre grupp ”konsumenter” kommer fortsatt vara intresserad av ofta lite dyrare saker med någon design eller uttryck.

Jag är ju vanligtvis kund hos Akkelis Audio. Jag vill ju numera slippa pilla med grejerna eftersom detta inte ingår i intresset. Då lämnar man numera in skivspelaren för byta nål m m.

Hur ser det ut hos hans kunder, åtminstone vissa, kan man se hos butikens bildgalleri över kundernas system

https://www.akkelisaudio.com/kundernas- ... ged-d-48-2

Man kan se en del hornhögtalare men också en del elektrostater samt rörförstärkare.

Jag har alltså inget emot mera ovanliga system som sätter avtryck i hemmet.

Det finns alltså fortfarande en mindre grupp människor som har et lite gammaldags intresse i att försöka skapa något eget uttryck i anläggningen eller hur man skall uttrycka det.

.....

[Kronkan]

Förövrigt har jag lyssnat på ett litet billigt aktivt system med en sub. Var mycket bra i förhållande till priset.

Hittar tyvärr inte detta microsystem

[Conan]

Som denne så tror jag att en mindre grupp ”konsumenter” kommer fortsatt vara intresserad av ofta lite dyrare saker med någon design eller uttryck.

...'

Det finns alltså fortfarande en mindre grupp människor som har et lite gammaldags intresse i att försöka skapa något eget uttryck i anläggningen eller hur man skall uttrycka det.

.....

Jo det kommer ju även i framtiden att finnas typ 4 huvudgrupper av konsumenter för ljudåtergivning.

1. De som inte är intresserade och som inte vill lägga pengar på det. Här ska det vara osynligt och billigt.

2. De som inte är speciellt intresserade men som ändå kan tänka sig att lägga avsevärt med pengar på det. Här kan det få vara antingen snyggt eller osynligt men det får kosta.

3. De som är intresserade av ljudåtergivning men inte har pengar att lägga på det. Vad har vi här... DIY, begagnat, vintage...

4. De som är intresserade och dessutom har pengar att spendera. För den gruppen kommer det nog också alltid att finnas produkter.

Sen kan det finnas mer eller mindre märkliga kombinationer där t.ex. mannen i familjen är en 4:a medan frun är en 1:a.

Ett företag som tillverkar och/eller tillhandahåller ljudåtergivningsprylar måste ju fundera vilken grupp de primärt siktar in sig på. Sen vilken av dessa grupper som minskar resp. ökar i framtiden kan nog vara väldigt svårt att sia om.

[Max_Headroom]

Folk har inte ro eller tid att sitta still och finlyssna på musik.

Det stämmer det. Och det är här Hifi-branchen har bitit sig i röven. Man tror/marknadför sig som om det fortfarande var 1979 och folk liksom förväntas sitta och lyssna på musik/muzak förmedlat via "Hifi". Det håller inte folk på med i någon större utsträckning. Men det minskar egentligne inte behovet av bra, kraftfullt ljud. Snarast tvärtom!
Folk vill (eller borde vilja ha) ha musik på när dom dammsuger, hänger tvätt eller slösurafar på Nätet. Och då kanske man sitter i köket och stereon står i vardagsrummet. Behovet av rejäla högtalare och dito förstärakre har aldrig varit större! Behovet av Hifi försvinner inte bara för att man inte finlyssnar.

Marken måste tas tillbaka! Dom små fjantiga "livsstilshögtalarna" måste bli 2. Kompltterat med 2 eller flera subbor för filmeffekter (och musik). Branchen måste sedan övertyga folk om att "allt blir bättre om man har lite större, kraftfullare högtalare" (idag gör man tvärtom om och försöker lura i folk att det räcker med någon liten box). Dom små aktiva burkarna måste komma ut i större (och med tiden ännu större) varianter.
Så med rätt marknadsföring så finns möjligheter för en underbar återkomst!

[hcl]

Såna här gör jobbet (låter bra och hörs i hela lägenheten även då man dammsuger):

https://jblpro.com/en/products/srx815


Inte säkert att man kan höra var dammsugaren är, även om den är på, om man spelar på bra dock.

[Harryup]

Folk har inte ro eller tid att sitta still och finlyssna på musik.

Det stämmer det. Och det är här Hifi-branchen har bitit sig i röven. Man tror/marknadför sig som om det fortfarande var 1979 och folk liksom förväntas sitta och lyssna på musik/muzak förmedlat via "Hifi". Det håller inte folk på med i någon större utsträckning. Men det minskar egentligne inte behovet av bra, kraftfullt ljud. Snarast tvärtom!
Folk vill (eller borde vilja ha) ha musik på när dom dammsuger, hänger tvätt eller slösurafar på Nätet. Och då kanske man sitter i köket och stereon står i vardagsrummet. Behovet av rejäla högtalare och dito förstärakre har aldrig varit större! Behovet av Hifi försvinner inte bara för att man inte finlyssnar.

Marken måste tas tillbaka! Dom små fjantiga "livsstilshögtalarna" måste bli 2. Kompltterat med 2 eller flera subbor för filmeffekter (och musik). Branchen måste sedan övertyga folk om att "allt blir bättre om man har lite större, kraftfullare högtalare" (idag gör man tvärtom om och försöker lura i folk att det räcker med någon liten box). Dom små aktiva burkarna måste komma ut i större (och med tiden ännu större) varianter.
Så med rätt marknadsföring så finns möjligheter för en underbar återkomst!

Problemet är inte att HiFi-firmor tillverkar eller inte tillverkar små högtalare. Problemet är att de som säljer små högtalare är vilka som helst, bensinstationer, blomsteraffärer, varuhus, Jula, etc. så folk behöver inte gå någonstans för att kunna köpa något litet som låter. Det finns överallt så folk hittar inte till HiFi-affärerna och kan höra skillnader. Men visst finns det många mindre högtalare som låter anständigt men eftersom folk vill ha öppna lägenheter finns det ju inga väggar kvar att ställa högtalare vid så då blir det en Sonos i hörnet bredvid micron i bästa fall.

[I-or]

Hifi-branschen spårade tyvärr ur helt på 80-talet med allsköns voodoo och tappade därmed kontakten med vanliga konsumenter. Delvis tog datorintresset över hos många teknikpulare också. Detta har sedermera förstärkts av att folk har vant sig vid riktigt dåligt portabelt ljud i alla dess former (ingen bas i blåtandshögtalare och en hemskt ojämn diskant i in-ears) och av att hemmabio till stor del har tagit över intresset för ljud-/bildteknikintresserade män. Slutligen finns idag sällan något akustiskt skeende att återskapa i alla monsterprocessade inspelningar, vilket har medfört att själva fundamentet för hifi har dragits undan.

Livsstilshögtalare behöver inte vara alltför dåliga, speciellt inte upp till medelhöga ljudtrycksnivåer, men just slöheten i att bara använda en högtalare i mono eller kompaktstereo är riktigt illa. Ingen skulle komma på tanken att nöja sig med en halv TV-bild. Jag finner det riktigt roligt när hifi-recensenterna nuförtiden bedömer ljudsceneriet och hävdar fördelarna med högupplöst ljud från dessa högst begränsade konstruktioner med sedvanliga hifi-överdrifter, vilket är ett tecken på hur alla måste anpassa sig.

[petersteindl]

Min uppfattning är att Stereo hör 60-talet till. En av anledningarna är transistorn som förändrade spelplanen helt och hållet.

Jag plöjde igenom Amerikansk och Engelsk hifi-press från 1950 till 1970. Finns elektroniskt. Det var en mycket spännande läsning som gav betydligt större förståelse för vad som hände på marknaden.
På 50-talet såldes inga stereoprodukter annat än bandspelare som kom någon gång i mitten på 50-talet. De fanns tidigare men inte s någon mängd och knappast till annat än för professionellt bruk.

Inga annonser för stereo. Bara mono och rör. Man hade en monoförstärkare och spelade med 1 och endast 1 högtalare. Då letade jag nummer för nummer och månad för månad för att hitta stereoannonser.
Det fanns inget. Noll!

Sedan kom jag fram till 1960 i januari och då hände saker. Inom 2-3 månader fanns det inte en enda annons på mono!!!! Allt var Stereo.
Vad hände, . . . liksom?? Inte en endaste monoapparat fanns det annons på!! Inte ens rea eller utförsäljning. Mono var obsolet, dead parrot. Som om det aldrig ens existerat.
Då kom transistoriserade receivers med inbyggd radio och stereo med RIAA-ingång för skivspelare med stereofoni.
Det är den isärklass snabbaste marknadsomställning jag någonsin skådat.

Apparaterna blev mindre och behändiga och hade trähöljen, eller åtminstone som tillval. Man kunde sätta stereon i bokhyllan. Det intressanta var att stereo blev ett begrepp man inte kunde leva utan, om man var tonåring eller någotsånär ung. Då man flyttade hemifrån och bar in sina prylar i sin lägenhet var det viktigaste att kolla så att det kom brum och brusfritt ljud från stereon med skivspelare och pickup. Därefter kunde man pusta ut. Detta gällde alla jag frågat inklusive alla gamla damer som var unga då det begav sig.
Det kom även stereoapparater med rör. Mono-rörhäckar var vanligast, åtminstone i England. Man hade ett monoslutsteg och köpte då ett till.
Förstegen blev 2-kanaliga stereosteg.
Beatles LP-skivor mastrades i mono men vissa skivor gavs ut i stereo. 1967 var första gången Beatlesmedlemmarna var med vid stereomastringen och det var på Sgt. Peppers lonely hearts club band.
Tror det dröjde till ungefär 1965 då de flesta LP som såldes var stereo. Många konsumenter kände inte till skillnaden och innan stereo kom så behövdes det inte stå mono på skivorna.

Decca hade ffrr på sina skivor vilket är en förkortning på full frequency range recording.
Då stereo kom blev det istället ffsr på sina skivor vilket är en förkortning på full frequency stereophonic recording.
Då stereo fanns, så kom det att stå mono på skivorna.

Sedan, strax efter 1970 så skulle stereo fasas ut till förmån för 4-kanal. Stereo fanns således enkom ungefär 5 år innan det skulle bli fler kanaler. Det blev ju vad det blev med det.
Men, det intressanta är att intresset för stereo mojnade ganska rejält.
På radion var det mono. På TV likaså. All musiklyssning via klockradio var mono. De flesta transistorradioapparater var mono. Bilstereo fanns inte. Blaupunkt var mono och dessutom med väldigt bra ljud.
Så, monolyssning skedde fram till 1960 samt efter 1970. Så ser jag på saken. Stereolyssning skedde från 1965 till 1975 kanske. Mellan 1970 och 1975 var det blandad kompott.

Sedan kommer 1980-talet och då introducerades Stormarknaderna och stereopaket från 1995 till 4995. Det blev en stapel med kassettdäck och skivspelare och 2 högtalarburkar som skramlade.

High End folket lyssnade på kablar och allehanda tokiga modifieringar. Som en samling dinosaurier och High-end audio led av elefantiasis.

Sedan kom CD kring 1982. Revolution, sas det. Stereo med 2 kanaler var formatet. I vissa länder blev det ett snabbt genombrott, i andra länder dröjde det mer än 5-10 år.
Freestyle och bilstereo överöstes på marknaden. Hörlurar var stereo och även i bilen, men hemma var det radio och klockradio och monolyssning via någon inbyggd högtalare.
Tippar att mer än 90 % av all musik konsumerades i mono om man tar bort hörlurslyssning och bilstereo.
Det var inte många som använde sin skivspelare. Kassettdäck gällde.

Om man dessutom menar att lyssning på stereo någon annanstans än i sweetspot knappt är värt namnet stereo, så sjunker siffrorna för stereofonisk lyssning rätt rejält.

På 90-talet segregerades marknaden än mer och hemmabio började så smått med laserdisc och lite biokänsla skulle lanseras. Video var på tapeten, tills digitalformat tog över. 5.1 lanseras.

År 2000 kom Tivoli och då vann mono i princip helt och hållet och mikrohögtalare började poppa upp som svampar. Vem vill ha 5 stora högtalare hemma då man tittar på TV?
I princip, case closed.

Allt tal till film var mono. Lite ljudefffekter runt omkring var fördelen med 5.1, samt en basmodul som alla kvinnor hatade att ha hemma.

Nu kom istället multikanal igen och skulle sopa rent med stereo. DVD audio och SACD. Tja, stereo stod som segrare då Lützen dimman lagt sig. Men i själva verket var det monolyssning hela tiden, förutom ljudbögarna.

Idag sker streaming och stereo 2 kanaler men monolyssning med 1 högtalare.

För mig, inget nytt under solen. Same same but a different box.

Frågan är, varför väljer musikkonsumenterna att lyssna på mono med 1 högtalare. I hörlurar är det stereo som gäller och då blir jämförelsen en skramlig monohögtalare eller stereo i huvudet via lurar.

Stereo i bilen finns ju oxå.

Men en dedicerad stereolyssning på stereoanläggning med epitetet hifi lyser med sin frånvaro. Är slutljudet helt enkelt för dåligt? Sådär rent spontant.

En symfoniorkester som är 5 meter bred, vad ger det? Ett ljud som låter lite fasigt sådär, är det nirvana?

Går musiken bättre fram i mono, d v s melodi, rytm och takt?

Tja. Ungefär så.

Mvh
Peter

[dewpo]

Min första ljudanläggning var en pioneer 5.1 receiver inköpt 1999 mest för bioljud till filmer!
Jag hade ingen subbas Så det var 5.0 för mig Trodde när jag köpte den att jag skull kunna använda den 20 år minst
Året där på kom verkligheteten ikapp 6.1 som strax följdes av 7.1 och sedermera 7.2
Min anläggning var omoderna nästan innan jag fått hem den, Men det var inte det största problemet
Jag märket snart att kvalitén inte heller var på topp, mellanregistret började rista
9.2/11.2/13.2/objektorienterat ljud som mixas i valfritt antal kanaler det tog aldrig slut
Och någon stans medans nutiden försvann i horisonten och jag var kvar i 1900-talet insåg jag att jag aldrig skulle ha råd att hänga med.
LP spelare fullfrekvens högtalare och rör häck inhandlades, Som en protest mot uppgraderings hysterin
Men nöjet kom inte fult tillbaka Drömmen om det perfekta flerkanals ljudet hängde kvar, men ekonomin tillät inte
Jag började experimentera med DSP och aktiv delning 2.0 blev 2.1 som blev 2.2 som blev 2.4
Rumskorrigering in, Rumskorrigering bort
Så vad tror jag konsumenter önskar? Jo ett lugnare tempo så man hinner med
Just nu hoppas jag på 4.4 kanske 4.4.4 till film och 2.4 till musik, men det skiter sig

[Bill50x]

Är inte helt överens med dig Peter. I min omgivning gällde stereo under hela 70-80 talet. Alla mina vänner hade sådan, i olika pris- och kvalitetslägen. Till och med min mor spelade på sin stereo tills hon gick bort 1988. Att man inte satt i sweet spot och njöt av full stereo utan surrade runt i lägenheten är en annan femma.

I början när jag reste runt med kompisarna var det en "ghetto-blaster" som gällde, stereo. Men denna byttes senare ut mot en enda aktiv högtalare, mono (!).

Men även kompisars föräldrar och bekanntas bekannta hade stereo-anläggningar. Iofs ganska sunkiga, men ändå. Men de som föddes på 80-talet har inte fastnat i stereo-träsket, framför allt när mp3-spelarna dök upp så blev det kört. Inte för stereo, men för fasta stereo-anläggningar.

/ B

[goat76]

Frågan är, varför väljer musikkonsumenterna att lyssna på mono med 1 högtalare. I hörlurar är det stereo som gäller och då blir jämförelsen en skramlig monohögtalare eller stereo i huvudet via lurar.

Stereo i bilen finns ju oxå.

Men en dedicerad stereolyssning på stereoanläggning med epitetet hifi lyser med sin frånvaro. Är slutljudet helt enkelt för dåligt? Sådär rent spontant.

För den stora skaran har man väl främst någon form av högtalare bara för att flera ska kunna lyssna samtidigt, kanske på fest eller för att kunna samtala med varandra och ha lite bakrundsmusik, inte för att det på något vis låter bra eller i närheten av det ljud dessa personer upplever från deras hörlurar (som i sig kan vara rätt usla men ändå låta klart bättre än högtalare för liknande peng).
Folk överlag förstår nog inte att det är rummet som är den största orsaken till att det låter bumligt och otydligt, det är bara ljudbögar som är tillräckligt insatta som förstår hur stor skillnad en omplacering av högtalaren ger och/eller hur rumsakustiken kan förbättra ljudet avsevärt.

I bilen låter det mycket bättre tycker de flesta, där får man en ganska reglerad rumsakustik per automatik med alla säten och vadering. Högtalarna är inbyggda i väggarna och placerade för närfältslyssning vilket ger ett dominerande direktljud, och det bästa är att det bara låter så mycket bättre än de där skräphögtalarna där hemma utan att dessa människor förstår varför.

Kanske är det så som du skriver att tvåkanalsljud nästan aldrig har varit särskilt viktigt för den stora massan, förutom när det var helt nytt och @det senaste”?

[I-or]

Man bör betänka att TV-apparater, datorer, hörlurar, hemmabioanläggningar och billjudanläggningar (ofta även mobiltelefoner) nästan alltid har minst två kanaler och att de flesta har svårt att tänka sig någonting annat. Detta beror på att man befinner sig i eller ganska nära sötpunkten när man lyssnar. Problemet med monolyssning för stereoljud är förstås inte när man rör sig och vänder sig än hit och än dit utan att man när man faktiskt har möjlighet att lyssna lite mer fokuserat på stereoinformationen inte kan göra det. Vi har en inspelningsstandard som förutsätter två kanaler, men uppspelning som bara klarar en kanal. Detta är en helt annan situation än fram till 60-talet, när en kanal var rådande både i studion och i hemmet.

Att audioindustrin har försökt att pracka på konsumenterna allt fler kanaler är inte så konstigt, alla måste förstås dra in sina kulor. Konsumenterna har dock utan problem stått emot lockelserna. Dock har stereo varit ett standardiserat inspelningsformat för ljud i över 50 år med god konsumentuppbackning och det framstår som klart märkligt åtminstone för mig att man inte får konsumenterna att fortsätta att satsa på stereosystem i hemmet. Det låter faktiskt bättre med stereo även när man fladdrar runt i rummet.

[petersteindl]

Är inte helt överens med dig Peter. I min omgivning gällde stereo under hela 70-80 talet. Alla mina vänner hade sådan, i olika pris- och kvalitetslägen. Till och med min mor spelade på sin stereo tills hon gick bort 1988. Att man inte satt i sweet spot och njöt av full stereo utan surrade runt i lägenheten är en annan femma.

I början när jag reste runt med kompisarna var det en "ghetto-blaster" som gällde, stereo. Men denna byttes senare ut mot en enda aktiv högtalare, mono (!).

Men även kompisars föräldrar och bekanntas bekannta hade stereo-anläggningar. Iofs ganska sunkiga, men ändå. Men de som föddes på 80-talet har inte fastnat i stereo-träsket, framför allt när mp3-spelarna dök upp så blev det kört. Inte för stereo, men för fasta stereo-anläggningar.

/ B

Jo, fast det är inte det jag talar om. Att man har en stereo betyder inte att man tillgodogör sig stereofoni. Att låta ljudet komma ur en stereo betyder inte att man vill åt stereoeffekten. Stereo har man för att få en ljudbild. Mono har man för musiklyssnande. Det är 2 helt skilda saker. Min brorsa hade också en stereo. Thorens + Sonab + Dynaco eller Quad eller vad det var. Men det var radion som gick för att få musik i stugan. Sitter man inte i sweetspot så spelar stereoeffekten ingen roll. Se det mer som att den där extra kanalen ger ett slags fasigt diffusljud som i och för sig kan vara tilltalande, men stereofoni är det inte. De flesta som lyssnar på radio eller på streamingmono har även tillgång till någon form av stereo. Jag pratar om att tillgodogöra sig en funktion genom att använda funktionen. Då är det sweetspot som gäller och inget annat om stereofonisk ljudbild skall uppnås.

En stereo som ger exakt och perfekt ljudbild oavsett lyssnarens placering i ljudåtergivningsrummet ändrar musiklyssnarscenariot till 100 %. Men det är inte säkert att konsumenten skulle orka med att lyssna på sådant ljud eftersom det kräver visst "engagemang" från lyssnaren.
En del skulle jubla åt en perfekt ljudbild oberoende av var man befinner sig i rummet, andra vill ha ljudet som alstrare av bakgrundsmusik. Det är 2 helt skilda världar.

Mvh
Peter

[Kronkan]

Min uppfattning är att Stereo hör 60-talet till. En av anledningarna är transistorn som förändrade spelplanen helt och hållet.

Jag plöjde igenom Amerikansk och Engelsk hifi-press från 1950 till 1970. Finns elektroniskt. Det var en mycket spännande läsning som gav betydligt större förståelse för vad som hände på marknaden.
På 50-talet såldes inga stereoprodukter annat än bandspelare som kom någon gång i mitten på 50-talet. De fanns tidigare men inte s någon mängd och knappast till annat än för professionellt bruk.

Inga annonser för stereo. Bara mono och rör. Man hade en monoförstärkare och spelade med 1 och endast 1 högtalare. Då letade jag nummer för nummer och månad för månad för att hitta stereoannonser.
Det fanns inget. Noll!

Sedan kom jag fram till 1960 i januari och då hände saker. Inom 2-3 månader fanns det inte en enda annons på mono!!!! Allt var Stereo.
Vad hände, . . . liksom?? Inte en endaste monoapparat fanns det annons på!! Inte ens rea eller utförsäljning. Mono var obsolet, dead parrot. Som om det aldrig ens existerat.
Då kom transistoriserade receivers med inbyggd radio och stereo med RIAA-ingång för skivspelare med stereofoni.
Det är den isärklass snabbaste marknadsomställning jag någonsin skådat.

Apparaterna blev mindre och behändiga och hade trähöljen, eller åtminstone som tillval. Man kunde sätta stereon i bokhyllan. Det intressanta var att stereo blev ett begrepp man inte kunde leva utan, om man var tonåring eller någotsånär ung. Då man flyttade hemifrån och bar in sina prylar i sin lägenhet var det viktigaste att kolla så att det kom brum och brusfritt ljud från stereon med skivspelare och pickup. Därefter kunde man pusta ut. Detta gällde alla jag frågat inklusive alla gamla damer som var unga då det begav sig.
Det kom även stereoapparater med rör. Mono-rörhäckar var vanligast, åtminstone i England. Man hade ett monoslutsteg och köpte då ett till.
Förstegen blev 2-kanaliga stereosteg.
Beatles LP-skivor mastrades i mono men vissa skivor gavs ut i stereo. 1967 var första gången Beatlesmedlemmarna var med vid stereomastringen och det var på Sgt. Peppers lonely hearts club band.
Tror det dröjde till ungefär 1965 då de flesta LP som såldes var stereo. Många konsumenter kände inte till skillnaden och innan stereo kom så behövdes det inte stå mono på skivorna.

Decca hade ffrr på sina skivor vilket är en förkortning på full frequency range recording.
Då stereo kom blev det istället ffsr på sina skivor vilket är en förkortning på full frequency stereophonic recording.
Då stereo fanns, så kom det att stå mono på skivorna.





Mvh
Peter

Intressant skrivit.

Det jag kommenterar nu är det som hände på 60-talet och några år framåt.

På slutet av 50 och 60-talet växte det fram en nytt fenomen - tonåringen. Tonåringen var väl den första generationen som hade den ekonomiska förutsättningen att äga/få en skivspelare. Inte alltid en stereo utan det kunde vara enklare saker i plats. Man kunde få ochköpa egna skivor. I detta kom det komma stereoapparaten bli mycket vanligt bland unga människor som bildade egna hem.

Senare generationer har nog haft andra focus.

60-talet innebar också att kläder m m skiljde sig kraftigt från föräldragenerationen. Alla band hade slips på omslagen fram till mitten av 60-talet då inget band hade slips.
….

Nu tävlar hi-fi med många andra aktiviteter och möjligheter.

Bara lite kommentarer

[Max_Headroom]

Slutligen finns idag sällan något akustiskt skeende att återskapa i alla monsterprocessade inspelningar, vilket har medfört att själva fundamentet för hifi har dragits undan.

Ett ack så vanligt missförstånd. Frånvaron av en akustisk händelse som skall reproduceras minskar inte behovet av en riktigt bra stereo, ofta kallat "Hifi". Fundmentet har inte alls dragits undan. Men många tror det. Istället har det flyttat på sig.

Låt oss ta ett musikaliskt exempel:



Hur trevligt detta än är i hörlurar så krävs att man spelar detta per högtalare, högt och rent som *** för att det konstnärliga uttrycket skall komma till sin fulla rätt. Detta missas alltför ofta, av alltför många. Att det måste finnas någon akustik musik att spela upp, gärna något symfonisk musik eller jazz eller nåt i den stilen... Inget fel med den musiken, inte alls, men det finns mycket mer musik som mer eller mindre måste spelas upp per högtalare (med låg dist, stort frekvensomfång och bra dynamik) för att komma till sin rätt.

Behovet av biffiga steroeanläggningar har aldigt varit större än idag. Men folk fattar inte det.
Man får bara hoppas att fler inser sitt eget bästa och börjar lyssna på rock 'n' roll, via (stora) högtalare.

[goat76]

Är inte helt överens med dig Peter. I min omgivning gällde stereo under hela 70-80 talet. Alla mina vänner hade sådan, i olika pris- och kvalitetslägen. Till och med min mor spelade på sin stereo tills hon gick bort 1988. Att man inte satt i sweet spot och njöt av full stereo utan surrade runt i lägenheten är en annan femma.

I början när jag reste runt med kompisarna var det en "ghetto-blaster" som gällde, stereo. Men denna byttes senare ut mot en enda aktiv högtalare, mono (!).

Men även kompisars föräldrar och bekanntas bekannta hade stereo-anläggningar. Iofs ganska sunkiga, men ändå. Men de som föddes på 80-talet har inte fastnat i stereo-träsket, framför allt när mp3-spelarna dök upp så blev det kört. Inte för stereo, men för fasta stereo-anläggningar.

/ B

Jo, fast det är inte det jag talar om. Att man har en stereo betyder inte att man tillgodogör sig stereofoni. Att låta ljudet komma ur en stereo betyder inte att man vill åt stereoeffekten. Stereo har man för att få en ljudbild. Mono har man för musiklyssnande. Det är 2 helt skilda saker. Min brorsa hade också en stereo. Thorens + Sonab + Dynaco eller Quad eller vad det var. Men det var radion som gick för att få musik i stugan. Sitter man inte i sweetspot så spelar stereoeffekten ingen roll. Se det mer som att den där extra kanalen ger ett slags fasigt diffusljud som i och för sig kan vara tilltalande, men stereofoni är det inte. De flesta som lyssnar på radio eller på streamingmono har även tillgång till någon form av stereo. Jag pratar om att tillgodogöra sig en funktion genom att använda funktionen. Då är det sweetspot som gäller och inget annat om stereofonisk ljudbild skall uppnås.

En stereo som ger exakt och perfekt ljudbild oavsett lyssnarens placering i ljudåtergivningsrummet ändrar musiklyssnarscenariot till 100 %. Men det är inte säkert att konsumenten skulle orka med att lyssna på sådant ljud eftersom det kräver visst "engagemang" från lyssnaren.
En del skulle jubla åt en perfekt ljudbild oberoende av var man befinner sig i rummet, andra vill ha ljudet som alstrare av bakgrundsmusik. Det är 2 helt skilda världar.

Mvh
Peter

Precis, hur många människor är det utöver ljudnördarba som verkligen sätter sig ned och tar del av stereo-illusionen på den enda platsen där denna uppstår, alltså verkligen placerar sig i sweetspot och bara lyssnar på musik?
Jag känner knappt en enda person som ens gör det trots att de älskar musik, de slår på musiken och njuter av den oavsett var de befinner sig i hemmet, så att ta del av den tilltänkta stereoeffekten är det få ”vanliga” människor som gör oavsett om de har ett par stereohögtalare eller bara en monohögtalare.

Det vi på detta forum håller på med är egentligen bara en form av nörderi, andra kan mycket väl vara precis lika intresserade av musik utan att för den delen vara speciellt intresserade av stereoåtergivning. Många av dem må ha ett par högtalare, men de är inte sällan placerade mer av praktiska skäl än att skapa en perfekt stereo-ljudbild för en tänkt sweetspot.

Så frågan är, har tvåkanalsåtergivning någonsin varit viktigt utanför det nörderi vi älskar, vi ska nog bara vara glada att musikproduktioner fortfarande görs på det här sättet för en väldigt liten andel människor som oss. Vi har nog bara hörlurslyssnarna att tacka att stereo fortfarande är en grej.

[I-or]

Slutligen finns idag sällan något akustiskt skeende att återskapa i alla monsterprocessade inspelningar, vilket har medfört att själva fundamentet för hifi har dragits undan.

Ett ack så vanligt missförstånd. Frånvaron av en akustisk händelse som skall reproduceras minskar inte behovet av en riktigt bra stereo, ofta kallat "Hifi". Fundmentet har inte alls dragits undan. Men många tror det. Istället har det flyttat på sig.

Låt oss ta ett musikaliskt exempel:

[ YouTube ]

Hur trevligt detta än är i hörlurar så krävs att man spelar detta per högtalare, högt och rent som *** för att det konstnärliga uttrycket skall komma till sin fulla rätt. Detta missas alltför ofta, av alltför många. Att det måste finnas någon akustik musik att spela upp, gärna något symfonisk musik eller jazz eller nåt i den stilen... Inget fel med den musiken, inte alls, men det finns mycket mer musik som mer eller mindre måste spelas upp per högtalare (med låg dist, stort frekvensomfång och bra dynamik) för att komma till sin rätt.

Behovet av biffiga steroeanläggningar har aldigt varit större än idag. Men folk fattar inte det.
Man får bara hoppas att fler inser sitt eget bästa och börjar lyssna på rock 'n' roll, via (stora) högtalare.

Nejdå, inget missförstånd. Det är bara mycket svårare att argumentera för vad som är optimal ljudåtergivning när det i det elektrifierade fallet inte finns någon tydlig referens som för ett akustisk skeende (alla vet hur en röst eller eller en akustisk gitarr låter). Vi drabbas här direkt av "The circle of confusion", d.v.s. att det inte går att veta hur det faktiskt lät i studion, där t.ex. Back i Black (ett riktigt bra album f.ö.) spelades in. Vi kan gissa, men inte veta och ju mer processat ljudet är, desto svårare blir det.

Elgitarrer kan man ha ett hyggligt hum om, men hur ska det egentligen låta när man har vridit autotune-funktionen i botten eller när man spelar upp märkliga ljud från musikdatorn? Vasst och distat eller mjukt och runt? I modern rap har det t.ex. blivit allt vanligare med medvetet fuldistorderande basljud som får undertecknad med allergi mot "trasiga" ljud att bryta ut i frossa.

Detta betyder naturligtvis inte att undertecknad inte lyssnar på elektrifierad musik, tvärtom, men ljudåtergivningsidealet är betydligt svårare att definiera i det fallet. Nu kan man förstås alltid rädda sig med att i genomsnitt är frekvensgången i studior mer eller mindre konstant och att låg högtalardistorsion alltid är bättre än hög, men detta ändrar inte på det faktum att dagens musikkonsumenter får allt mindre förståelse för återgivningstänkandet och allt mer inriktar sig på en allmänt häftig upplevelse. Vem vet, de kanske har rätt?

[Conan]

Det är bara mycket svårare att argumentera för vad som är optimal ljudåtergivning när det i det elektrifierade fallet inte finns någon tydlig referens som för ett akustisk skeende (alla vet hur en röst eller eller en akustisk gitarr låter). ....

Nu kan man förstås alltid rädda sig med att i genomsnitt är frekvensgången i studior mer eller mindre konstant och att låg högtalardistorsion alltid är bättre än hög, men detta ändrar inte på det faktum att dagens musikkonsumenter får allt mindre förståelse för återgivningstänkandet och allt mer inriktar sig på en allmänt häftig upplevelse. Vem vet, de kanske har rätt?

Det kanske är så att normalkonsumenten av återgiven musik inte ens på glada 70/80-talen på riktigt har brydde sig om återgivningstänkandet? Men upplevelsen av Back in Black på två feta Cerwin Vega är ju ändå en helt annat än via en Google Nest Mini. Så varför lyssnas det ändå mest på Nest Mini?

På TV-fronten verkar det gå mot större och större apparater. Det är väl för att få en häftigare upplevelse? Varför? Det hade ju lika gärna kunnat gå mot små surfplattor istället? Är det utbudet av film & serier som är mer spännande och lockar konsumenterna att skaffa större TV-apparater? Kan HiFi åka snålskjuts på detta med större TV och övertyga folk om att större & bättre högtalare ökar upplevelsen av filmer & serier?

[Magnuz]

Detta betyder naturligtvis inte att undertecknad inte lyssnar på elektrifierad musik, tvärtom, men ljudåtergivningsidealet är betydligt svårare att definiera i det fallet. Nu kan man förstås alltid rädda sig med att i genomsnitt är frekvensgången i studior mer eller mindre konstant och att låg högtalardistorsion alltid är bättre än hög, men detta ändrar inte på det faktum att dagens musikkonsumenter får allt mindre förståelse för återgivningstänkandet och allt mer inriktar sig på en allmänt häftig upplevelse. Vem vet, de kanske har rätt?

Ja i grund och botten är det väl upplevelsen som är det viktiga. Lyckligtvis sammanfaller nog dessa båda ideal till stor del för många av oss - en anläggning som genom jämn och väl utsträckt frekvensgång och låg distorsion är kapabel till (relativt) god återgivning kommer för de flesta att ge en bättre upplevelse än en sämre dito.

[RolffRojs]

Är det inte så att den mesta musiken konsumeras på arbetstid? Hög volym och dynamik funkar dåligt i såna sammanhang. I lägenheten har jag en halvmeter till bakväggen och upplever inte riktigt nån efterklang eller rymd. Volymen får anpassas efter grannarna så toppar om max 105-110 dB blir det ungefär var tredje månad under kort tid. Mestadels får jag hålla mig runt 75 dB för att inte störa grannarna. Jag antar att många sitter i samma sits.

Närmickat och häftiga ljud kommer alltid fram oavsett rum, men det där riktigt stora, överraskande Hifi-ljudet har jag bara fått med flerkanal. Fyra borde räcka men redan det ställer till problem för de flesta om dem måste hängas upp med synliga kablar. Bakre högtalare behövs för att få till Hifi när soffan mestadels placeras mot vägg som det görs i de flesta hem.

Om fyrkanalsinspelningar(5.1?) produceras bör man kunna sälja en monohögtalare styckvis fyra gånger. Många vill inte betala 12000 för ett par högtalare men ser inga problem med att köpa högtalare för 3000 fyra gånger, spritt under några månader. Högtalarna är designade för att passa in i ett hem så omöjligt är det väl inte att sälja fyra högtalare. De bakre högtalarna ger möjlighet till både Hifi och häftiga effekter.

[I-or]

Det kanske är så att normalkonsumenten av återgiven musik inte ens på glada 70/80-talen på riktigt har brydde sig om återgivningstänkandet? Men upplevelsen av Back in Black på två feta Cerwin Vega är ju ändå en helt annat än via en Google Nest Mini. Så varför lyssnas det ändå mest på Nest Mini?

På TV-fronten verkar det gå mot större och större apparater. Det är väl för att få en häftigare upplevelse? Varför? Det hade ju lika gärna kunnat gå mot små surfplattor istället? Är det utbudet av film & serier som är mer spännande och lockar konsumenterna att skaffa större TV-apparater? Kan HiFi åka snålskjuts på detta med större TV och övertyga folk om att större & bättre högtalare ökar upplevelsen av filmer & serier?

Normalkonsumenten har aldrig riktigt förstått återgivningstänkandet, men det var trots allt betydligt fler av lite mer musikintresserade personer som tänkte i dessa banor tidigare. Nu tycks det vara ovanligt även bland dessa personer.

Att dra parallellen till bildsidan är rimligt, men medan vi närmar oss en standardstorlek på 75" för TV, blir musikhögtalarna allt mindre och dessutom färre (per rum, totalt blir de ofta fler). Det går definitivt att sälja ljudupplevelse i kombination med bild, men inte så bra utan. Jag har en känsla av att den moderna musikens natur nästan helt utan utan koppling till en akustisk verklighet bidrar till åtminstone hur yngre människor väljer sina musikanläggningar. Detta mönster spiller sedan över även till folk i den yngre medelåldern även om de har en något annorlunda musiksmak. Efter ett tag har även folk i den äldre medelåldern börjat att märka att det inte längre är normalt med de stereoanläggningar som de har varit vana vid i större delen av livet och istället gått över till små livsstilshögtalare. Endast entusiasterna återstår snart.

[Kraniet]

Skulle tro att majoriteten av alla ungdomar lyssnar på musik genom mobilens inbyggda högtalare eller nån Kjell&Co 200kr bluetoothhögtalare. Möjligen via en sån Marshall de fick med telefonen. I bästa fall har de en billig ljudlimpa till tv som kan användas till musik.

Det eller så har de ett par airpod-lurar eller motsvarande.

De i 60-års åldern som mina föräldrar har en liten köksradio. Min mamma har nån billig denver stor som ett 2 liters mjölkpaket. Min pappa har lite större intresse så där har de en philips. De äger även en väldigt fin ljudlimpa med tillhörande bas som de aldrig använder för att det är "jobbigt". Både att slå på/av men även att "det blir så mycket ljud".
De av mina syskon som bryr sig mest har två samsung smarthögtalare och i andra fallet en sonos 5 (vilket alltså är höjden av ljudkvalitet inom min familj), de har dock också nåt enkelt hembioljud och projektor som de sätter upp i källaren nu som antagligen mest kommer visa tv-spel och barnfilm på projektorduken..
Huvudsakligen är folk intresserade av "att det låter" och att det är musik de tycker om. Resten är de tämligen ointresserade av. Sen ska det ju va enkelt att lyssna på radiokrysset förstås :


HiFins glansdagar är över. Kommer ihåg hur båda mina föräldrar hade stora 70-tals-stereos med flera backar LP-skivor. Högtalarna var två 40-50 liters lådor osv.. De va bättre förr

[I-or]

Exakt, ju förr dess bättre.

Enkelheten i handhavandet, en liten storlek och en hygglig design är 10 gånger viktigare än ljudkvaliteten för normalkonsumenten. Just den utveckling du beskriver för dina föräldrar har jag noterat hos massor av familj, vänner och bekanta. Man städar bort gamla fina musikanläggningar när man byter inredning och lyssnar sedan uteslutande på något miniskräp i mono eller möjligtvis kompaktstereo.

Melodikrysset och annan talradio är förstås viktigt för många. Personligen stör jag mig oerhört på att SR medvetet förstör sina webbsändningar för att "det ska låta FM" och måste alltid plocka fram den oförstörda musiken någonstans ifrån när jag hör något bra.

[martinsson]

TV kan vara stor då den oftat hänger på vägg och således inte tar upp golvyta eller kräver någon möbel att stå på, men skulle man ställa den på en möbel är dessa ofta inte så djupa och inte heller då tar upp så mkt golvyta, format och golvyta med andra ord, TV är därtill en mer tacksam och lättilgänglig upplevelse för gemene man, tror jag.

Vägghängda högtalare skulle kanske komma undan lite lättare av just samma anledningar är min tanke, om de går att göra diskreta och snygga så kanske tom. storleken kan bli mindre vitkig, det man vill komma ifrån tror jag är stora skåp eller lådor som måste stå i något visst förhållande till en lyssningsposition och väggarna bakom desamma, återigen golvyta och format, IKEA har fattat detta, likaså en del andra, men den typen av lösningar har aldrig på riktigt nått in i hifins finrum.

[I-or]

Platta, vägghängda, högtalare är fördelaktiga ur många aspekter. Inte minst får man bra kontroll över utstrålningsförhållandena, vilket gör det betydligt enklare för konstruktören. Det är alltid stökigt när man inte riktigt har koll på hur högtalaren kommer att placeras.

[Kraniet]

Här är Sonys nyaste tillskott

https://www.sony.se/electronics/sound-b ... _HTA9_8118

Bara fyra små lådor.

360 graders rumsligt ljud som anpassas efter miljön
Med vår banbrytande 360 Spatial Sound Mapping-teknik ger fyra verkliga högtalare upphov till tolv fantomhögtalare. Så här går det till.

Testvideo
https://www.youtube.com/watch?v=eHcjvdG ... WL&index=1

Kräver förstås en sub för att prestera

[Morello]

Framtiden är förstås rörförstärkare, vinylspelare och horn.

[I-or]

Här är Sonys nyaste tillskott

https://www.sony.se/electronics/sound-b ... _HTA9_8118

Bara fyra små lådor.

360 graders rumsligt ljud som anpassas efter miljön
Med vår banbrytande 360 Spatial Sound Mapping-teknik ger fyra verkliga högtalare upphov till tolv fantomhögtalare. Så här går det till.

Testvideo
https://www.youtube.com/watch?v=eHcjvdG ... WL&index=1

Kräver förstås en sub för att prestera

Vilket bludder. I sammanhanget dyrt var det också. Jag tycker att det är kul att försöka se var nätkablarna går i reklambilderna, ibland är de bara mycket diskret undangömda men inte sällan existerar de inte alls (eller också tillverkar Sony coola specialmöbler och väggar med internt kablage).

[Kraniet]

Jo det var väldigt dyrt. Men när väl tekniken introducerats brukar det ju gå fort innan den kommer i billigare format.
Är ju egentligen mjukvaran som gör grejen så borde inte vara så svårt att kopiera.

Som princip är det ju åtminstone ganska sunt tänk. Kanske inte banbrytande nytt, men just att kunna emulera fler högtalare från ett antal mindre verkar ju branschen ganska överens om.

Värt att notera är ju att det trycks på "upplevelse" och inte "ljudkvalitet" per se.

Nåt som jag kan tycka är ganska intressant är att nästan alla jag pratar med tycker att surroundljud/hembio är intressant. Men det verkar som att kostnad och upplevd komplexitet är ett hinder. Förutom den praktiska aspekten då som det innebär att ha "massa prylar".

Så att kunna erbjuda "tillräckligt bra ljud" men en bra upplevelse med hög användarvänlighet till ett lågt pris och låg "visual impact" är nog ett säljande koncept.

edit:

Yamahas soundbars är ju ett exempel på hur man kan uppfylla "behovet".
https://se.yamaha.com/sv/products/audio ... index.html
Men priset skulle kanske behöva vara 1/8 (dvs ca 2000 kr) för att gemene man ska vara intresserad.

[RolffRojs]

Jag tycker det verkar vara en intressant produkt. Högtalarna kan inte ersättas med vanliga högtalare vilket förstås är bra försäljningsmässigt. Ljudmässigt kan de nog ha fått till ett riktigt bra ljud, i alla fall med bioljudspåren. Användarmässigt verkar det bara vara att hänga upp högtalarna på valfri plats och trycka på en knapp, sen sköter burken inställningarna utan att man själv behöver engagera sig. Såna tidsbesparande finesser är omtyckta.

Prismässigt så ligger väl produkterna på Sonys hemsida typiskt runt 30% högre än hos återförsäljarna, så några laxar äts upp innan de når kunden. Dock är instegspriset nog för högt. Största problemet kan kanske bli om Sony vill ha dyra licenspengar. Licenser bör i princip nästan vara gratis för ökad merförsäljning av både film och musik till systemet. Sony äger ju både film och musikbolag.

[Kraniet]

Ja Dolby är ju också väldigt mycket på hugget. Verkar tydligt att de vill kapitalisera på Atmos så mycket de kan. Vet inte hur mycket lincenspengar de vill ha men nåt ska ju betalas dit också..

[RolffRojs]

Ja, dem kanske är trötta på att betala för licenserna? Om dem i slutändan slipper betala licenspengar till Dolby så betalar systemet sig själv.
Sony måste även betala licenspengar för datorspel(konsol), utöver film och musik.

[Adhoc]

Vad konsumenten önskar, överensstämmer inte alltid med vad dom olika avdelningarna hos producenten tror och tycker och resultaten kan då bli något skiftande.

tree swing.jpg (76.91 KiB) Visad 2665 gånger

[petersteindl]

Ungefär så.

Det grundläggande behovet missförstås ofta och även hos konsumenten som egentligen inte vet sitt eget behov, förrän produkten finns till handa som tillgodoser den undermedvetna önskningen som ingen känner till, inte ens den som önskar det. OBS! Den egna undermedvetna önskningen är nästan aldrig samma som sitt eget behov.

MvH
Peter

[RolffRojs]

Den uppfyller kanske de flesta konsumenters önskan enligt bilden ovan, dvs simpelt utan krångel? Placering av de bakre högtalarna är möjligtvis inte så kritisk för bra ljud vilket förenklar för de flesta. Automatisk inställning gör det bästa av situationen utan kundens inblandning och förhoppningsvis bra nog. Sen behövs ingen typiskt ljudförstörande centerhögtalare hängas under TV:n. Hur bra eller dålig produkten är har jag ingen aning om men den har väckt mitt intresse.

[I-or]

Jag kollade faktiskt in videon som Kraniet länkade till, vilken måste vara bland det dummaste jag har sett i sammanhanget. En basmodul försedd med ett 7"-element lät tydligen som ett 10"- eller 12"-element och dessutom hörde man tidigare totalt ohörbara ljud i A Quiet Place Part II (jag kollade förstås detta också och, tja, speciellt svåra att uppfatta var inte hjärtslagen för en normalhörande person förutsatt att systemet kan återge ca 50 Hz).

28 lök i Sverige för en pluttbas och fyra plutthögtalare. Nätet är fullt av bra information och dålig information, recensioner av ljudsystem hör i princip alltid till det senare området. Någon annanstans läste jag att Sonos One är lika bra som riktiga hifi-högtalare, vilket är så ifrån sanningen som man kan komma (det står en i mitt kök/matrum).

[Harryup]

Tycker nog inte 20' är så särskilt dyrt om man ser till folks köpförmåga. Det som förvånar mig är hur många som byter TV ganska ofta och lätt förlorar dom pengarna på ett eller annat år. Snart kommer streaming via 8K och då vill ingen ha 4K apparater längre oavsett om man har någon källa för det eller inte. En annan sak som förvånar mig en del är folks behov av många dvs>1 hörlurar för ganska stora pengar. Separata hörlursförstärkare för massor + några olika lurar och vips har man lagt ≈ 100' på hörlurar.

Så nä, det är inte längre särskilt mycket pengar när det inte längre är helt onormalt att folks cyklar kostar det dubbla.

/Harry

[Gorjin]

Är det inte så att den mesta musiken konsumeras på arbetstid? Hög volym och dynamik funkar dåligt i såna sammanhang. I lägenheten har jag en halvmeter till bakväggen och upplever inte riktigt nån efterklang eller rymd. Volymen får anpassas efter grannarna så toppar om max 105-110 dB blir det ungefär var tredje månad under kort tid. Mestadels får jag hålla mig runt 75 dB för att inte störa grannarna. Jag antar att många sitter i samma sits. ...

JA!

Jag är ny med HIFI men prylnörd sedan länge. Jag ville ha sjysta högtalare till datorn i kontoret. Bra ljud på relativt låg nivå ville jag ha för att ha bakgrundsmusik. Nära högtalarna hamnade jag också. Började titta på aktiva men gled över på passiva högtalare. Antagligen för att då fick jag undersöka 6 delar (högtalare, dac, förstärkare, rca-kabel, högtalarkabel, 5volt dc-adapter) istället för 1 del med aktivt system. Och tanken på att kunna byta ut enskilda delar är fin men kommer nog behålla det som det är länge. Dyrare blev det såklart... Men vilken uppgradering från mitt 2.1 logitechsystem för 700kr. Allt behövde få plats på skrivbordet så inga full-size förstärkare fick plats.

Köpa på mig en CD-samling finns inte på kartan. Utan HIFI-streamad musik skulle jag nog inte ägt HIFI-anläggning idag.

Jag skulle vilja ha poddar i bättre kvalitet. Kanske inte för att det behövs men nu när jag har fina högtalare vill jag få ut det mesta av dom.

Det som fick mig att förstå att jag behövde bättre ljud var att jag uppgraderade mitt gaming-headset till sennheiser ONE + sennheiser gsx1000. Kanske inget att skryta med här men det öppnade mina öron. Jag inbillar mig att jag kan lyssna längre på musik nu utan att bli trött på ljudet. Men det kan lika gärna vara placebo som fakta.

[I-or]

Tycker nog inte 20' är så särskilt dyrt om man ser till folks köpförmåga. Det som förvånar mig är hur många som byter TV ganska ofta och lätt förlorar dom pengarna på ett eller annat år. Snart kommer streaming via 8K och då vill ingen ha 4K apparater längre oavsett om man har någon källa för det eller inte. En annan sak som förvånar mig en del är folks behov av många dvs>1 hörlurar för ganska stora pengar. Separata hörlursförstärkare för massor + några olika lurar och vips har man lagt ≈ 100' på hörlurar.

Så nä, det är inte längre särskilt mycket pengar när det inte längre är helt onormalt att folks cyklar kostar det dubbla.

/Harry

28 kkr blir det om man vill någon bas överhuvudtaget. Det är kanske inte dyrt med absoluta mått, men dyrt jämfört med vad man kan få för samma pengar, d.v.s. ett ganska hyggligt riktigt hemmabiosystem (även om detta vanligtvis kräver högtalarkabel, men nätkabeln för ett "trådlöst" system är inte mycket mindre problematisk).

8K blir svårt att sälja till annat än entusiaster eftersom man med en normal uppställning inte kommer att se någon skillnad mot 4K. Ögats vinkelupplösning är ca 1 bågminut, vilket medför att man måste ned mot betraktningsavstånd om 1,25 m eller mindre för att kunna se pixlarna på en 4K 65"-skärm. Det är svårare att köra voodoo-tricken för bild än för ljud. Mycket viktigare för en god hemmabioupplevelse är en större bild och djupare svärta. 8K är dock en fördel för mycket stora skärmar eller kanske snarare dukar och/eller korta betraktningsavstånd.

[RolffRojs]

Jag kollade faktiskt in videon som Kraniet länkade till, vilken måste vara bland det dummaste jag har sett i sammanhanget. En basmodul försedd med ett 7"-element lät tydligen som ett 10"- eller 12"-element och dessutom hörde man tidigare totalt ohörbara ljud i A Quiet Place Part II (jag kollade förstås detta också och, tja, speciellt svåra att uppfatta var inte hjärtslagen för en normalhörande person förutsatt att systemet kan återge ca 50 Hz).

28 lök i Sverige för en pluttbas och fyra plutthögtalare. Nätet är fullt av bra information och dålig information, recensioner av ljudsystem hör i princip alltid till det senare området. Någon annanstans läste jag att Sonos One är lika bra som riktiga hifi-högtalare, vilket är så ifrån sanningen som man kan komma (det står en i mitt kök/matrum).

Ja, och då har du tittat på den stora basmodulen utav de två som säljes till pluttarna Priserna är som nämnts dock alltid rätt mycket högre på Sonys hemsida än hos återförsäljarna. Marknadsföringen är tyvärr lika överdriven och förljugen som hos de andra stora drakarna men konceptet kan visa sig vara bra. Jag hoppas i alla fall att tekniken bakom inte bara är fluff och dåliga effekter.

De två populäraste basmodulerna på Prisjakt är Sonos och...Sonos: https://www.prisjakt.nu/c/subwoofers. Sonos Sub Gen3 med ett 6"-element kostar som billigast just nu 8500 kr! Sony....prispressaren Hamnar inte Soffsuben prismässigt i dem trakterna?

Det är nog bra tryck i Sonos-subben: https://www.ljudochbild.se/test/hogtala ... sub-gen-3/ "Sonos Sub är tillbaka i sin tredje generation och nu går det att ha två stycken i samma rum."

[I-or]

Japp, det var den "stora" basmodulen som nämndes i videon som jämförbar med en 12"-bestyckad basmodul.

Sonos Sub Gen3 skulle inte platsa på toan hos basmissbrukarna på detta forum. Den är hutlöst dyr för fjuttiga prestanda. Soffsubben kostar betydligt mindre om man tillverkar lådan själv (under 6 kkr, med en hemmabioförstärkare behöver man vare sig delningsfilter eller DSP), går in under soffan och sätter ganska bra fart på ett normalt rum.

[RolffRojs]

...snip...
Det som fick mig att förstå att jag behövde bättre ljud var att jag uppgraderade mitt gaming-headset till sennheiser ONE + sennheiser gsx1000. Kanske inget att skryta med här men det öppnade mina öron. Jag inbillar mig att jag kan lyssna längre på musik nu utan att bli trött på ljudet. Men det kan lika gärna vara placebo som fakta.

Jag har liknande erfarenheter. För rätt många år sedan bytte jag ut mitt Logitech-ljudkort mot ett från företaget E-MU som Logitech senare köpte upp. Skillnaden var så stor att även hörlurarna, ett par Philips, byttes ut mot Sennheiser HD600. Efter sessioner på flertalet timmar så upplevde jag ingen lyssningströtthet. Låg dist är nog väldigt underskattat.

[RolffRojs]

Japp, det var den "stora" basmodulen som nämndes i videon som jämförbar med en 12"-bestyckad basmodul.

Sonos Sub Gen3 skulle inte platsa på toan hos basmissbrukarna på detta forum. Den är hutlöst dyr för fjuttiga prestanda. Soffsubben kostar betydligt mindre om man tillverkar lådan själv (under 6 kkr, med en hemmabioförstärkare behöver man vare sig delningsfilter eller DSP), går in under soffan och sätter ganska bra fart på ett normalt rum.

Jag kollade på ett par videoklipp och dem skall nog tilltala fantasi och inbillningsförmåga så att konsumenterna kan rättfärdiga sina köp för sig själva. När ljudet inte lever upp till det utlovade kan dem alltid pilla med dem tekniska finurligheterna och rättfärdiga sitt köp den vägen. Hur ligger det till med komponentkvalitén på Sonos produkter? Jag läste för något år sedan på diyaudio att komponenterna är billigast möjliga så att apparaterna får en livslängd på typ tre år. Har du insiderinformation gällande det?

[Harryup]

Tycker nog inte 20' är så särskilt dyrt om man ser till folks köpförmåga. Det som förvånar mig är hur många som byter TV ganska ofta och lätt förlorar dom pengarna på ett eller annat år. Snart kommer streaming via 8K och då vill ingen ha 4K apparater längre oavsett om man har någon källa för det eller inte. En annan sak som förvånar mig en del är folks behov av många dvs>1 hörlurar för ganska stora pengar. Separata hörlursförstärkare för massor + några olika lurar och vips har man lagt ≈ 100' på hörlurar.

Så nä, det är inte längre särskilt mycket pengar när det inte längre är helt onormalt att folks cyklar kostar det dubbla.

/Harry

28 kkr blir det om man vill någon bas överhuvudtaget. Det är kanske inte dyrt med absoluta mått, men dyrt jämfört med vad man kan få för samma pengar, d.v.s. ett ganska hyggligt riktigt hemmabiosystem (även om detta vanligtvis kräver högtalarkabel, men nätkabeln för ett "trådlöst" system är inte mycket mindre problematisk).

8K blir svårt att sälja till annat än entusiaster eftersom man med en normal uppställning inte kommer att se någon skillnad mot 4K. Ögats vinkelupplösning är ca 1 bågminut, vilket medför att man måste ned mot betraktningsavstånd om 1,25 m eller mindre för att kunna se pixlarna på en 4K 65"-skärm. Det är svårare att köra voodoo-tricken för bild än för ljud. Mycket viktigare för en god hemmabioupplevelse är en större bild och djupare svärta. 8K är dock en fördel för mycket stora skärmar eller kanske snarare dukar och/eller korta betraktningsavstånd.

Om man kan se skillnad på just att det är 8K eller inte spelar ingen roll så länge som kompisarna har 4K. Vem vill sitta med en 2 år gammal sunkig TV? Fast jag kan ifs tänka mig att antalet pixlar inte spelar så stor roll för den upplevda bildkvalitén i jämförelse med nyare generationers bildprocessorer och bättre paneler i allmänhet, sen kan man alltid skylla på att det är 8K. Att spela fotboll på en 85" utan ryckighet är tilltalande. Då känns en 65" lika kul som att spela på en grusplan i jämförelse.

[RolffRojs]

..snip..
De två populäraste basmodulerna på Prisjakt är Sonos och...Sonos: https://www.prisjakt.nu/c/subwoofers. Sonos Sub Gen3 med ett 6"-element kostar som billigast just nu 8500 kr!

Rättning: Det är två 6"-element i Sonos sub enligt Prisjakt.

[Kronkan]

Jag sökte efter hur man tror utvecklingen av försäljningen av rörförstärkare kommer att bli.

Hittade inte något gratis mer än denna allmänna översikt över alla typer av förstärkare. Stabilt i Noordamerika och Europa men växande i Asien

[I-or]

Jag kollade på ett par videoklipp och dem skall nog tilltala fantasi och inbillningsförmåga så att konsumenterna kan rättfärdiga sina köp för sig själva. När ljudet inte lever upp till det utlovade kan dem alltid pilla med dem tekniska finurligheterna och rättfärdiga sitt köp den vägen. Hur ligger det till med komponentkvalitén på Sonos produkter? Jag läste för något år sedan på diyaudio att komponenterna är billigast möjliga så att apparaterna får en livslängd på typ tre år. Har du insiderinformation gällande det?

Jämfört med hifi är komponentkvaliteten mycket låg, men jämfört med konkurrenterna i segmentet är den normal. Inköpskostnaden för elementen i Sonos One är någon dollar styck och förstärkaren TI TPA3118 kostar ett par dollar, men MCU, DSP, Wifi och SMPS kostar förstås en del också. Ljudkvaliteten är inte speciellt viktig för den typen av produkter, bara det inte låter direkt skränigt kommer folk att vara nöjda. Sonos använder DSP-trick för att dölja att luftpumpningsförmågan är ytterst begränsad jämfört med hifi och filtrerar bort basen vid allt utom låga ljudtrycksnivåer. Detta är mycket tydligt för vem som helst, men tycks fungera eftersom lönsamheten är hög.

Långt mycket viktigare än riktig ljudkvalitet är användarvänlighet, utseende och rykte.

[I-or]

..snip..
De två populäraste basmodulerna på Prisjakt är Sonos och...Sonos: https://www.prisjakt.nu/c/subwoofers. Sonos Sub Gen3 med ett 6"-element kostar som billigast just nu 8500 kr!

Rättning: Det är två 6"-element i Sonos sub enligt Prisjakt.

Stämmer. Den någorlunda linjära luftpumpningskapaciteten är ca 1/3 jämfört med soffsubben SB-1, d.v.s. den maximala ljudtrycksnivån är ungefär 10 dB lägre. M.a.o. behöver man inhandla 3 st Sonos Sub Gen3 till det facila priset av 25 500 kr för att motsvara ett stycke SB-1. (Antagligen är SB-1 ännu lite bättre i kraft av sin push-pull-konfiguration, men jag vill inte vara knusslig.)

[Kronkan]

Skivspelare säljer allt bättre medan vinylen kommer tillbaka



Det verkade vända 2015.

[Kronkan]

Här en undersökning ifrån England.

[Magnuz]

Märkligt. Vilka 8-15-åringar lyssnar på CD? Kan det vara en större begagnatmarknad där?

[martinsson]

Så vad ska göras?

Har mäniskan som organism helt plötsligt tappat förmågan att uppskatta bra ljud? Nej så klart inte, men däremot är det nog betydligt färre som faktiskt får uppleva bra ljud idag jämfört med för ett par decenier sedan, kontaktpunkterna för detta är långt ifrån lika många idag, därpå följer väl rimligen att det är färre som utvecklar intresset för det, en nedåtgående sprial med andra ord.

Men inte nog med det, för även om man kommer i kontakt med det och samtidigt betraktar vart traditionell hifi befinner sig tekniskt, praktiskt och estetiskt så är det i det närmaste antikt och rumsfientligt, varför kan vi inte släppa sargen och omfamna modern teknik? passiva högtalare, stora förstärkare, sladdar... inte konstigt att mobilen med lurar eller blinkande blåtandshögtalare från elgroteskens fyndlåda tar hem den här matchen hos yngre, potentiella hifi intresserade.

Kort och gott, vi ligger hopplöst efter och ur tiden, som jag ser det finns det inga hinder för att med modern teknik åstadkomma vad vi lyckas med idag, och mer, och i ett snyggare, mindre och mer användarvänligt och flexibelt format desutom, det är ju vi som skapat detta problem, inte kunden, så hur vill vi ha det? lös problemet, tekniken finns där.

Exempelvis - Fram med vägghängande tunna, snygga, aktiva högtalare med DSP, mobilinterafce och streaming möjligheter samt rumsanpassning, dräp till med en schysst arkitektur som håller ett tag och se till att de kan uppdateras så de förblir aktuella, släng med en analog ingång ut i fall att... detta är spelplanen som jag ser det.

En modern Beolab4500 ungefär.

Vad säger att en sådan lösning, om den ges samma omtanke och omsorg, inte skulle kunna matcha en bra stativare eller golvare? Därmed inte sagt att det inte finns sådana lösningar idag, men de är oerhört få jämfört med de mer traditionella lösningarna.

Detta "rant" är inte riktat mot någon speciell individ, detta eller andra forum, det är en frågeställning för hela intresset och hur vi ser på det, ska vi "överleva" detta och se till att intresset finns där även i framtiden får vi nog så vacket ta och hänga med, dvs. om det ligger i vårat intresse.

[Harryup]

Märkligt. Vilka 8-15-åringar lyssnar på CD? Kan det vara en större begagnatmarknad där?

Finns det någon vanlig människa under 40 som gör det?

[AlbertHall]

Märkligt. Vilka 8-15-åringar lyssnar på CD? Kan det vara en större begagnatmarknad där?

Finns det någon vanlig människa under 40 som gör det?

Jag lyssnar nästan uteslutande på CD, men visst jag är ju över 40. Resterande lyssning görs via LP och internetradio. Vad jag som konsument önskar mig är att de som fortfarande tillverkar CDspelare gör kvalitetsprudukter som är stabila, startsnabba och med coax och fiberutgångar. Den inbyggda DAC:n är som regel ointressant. Jag har bättre.

[I-or]

Så vad ska göras?

Har mäniskan som organism helt plötsligt tappat förmågan att uppskatta bra ljud? Nej så klart inte, men däremot är det nog betydligt färre som faktiskt får uppleva bra ljud idag jämfört med för ett par decenier sedan, kontaktpunkterna för detta är långt ifrån lika många idag, därpå följer väl rimligen att det är färre som utvecklar intresset för det, en nedåtgående sprial med andra ord.

Men inte nog med det, för även om man kommer i kontakt med det och samtidigt betraktar vart traditionell hifi befinner sig tekniskt, praktiskt och estetiskt så är det i det närmaste antikt och rumsfientligt, varför kan vi inte släppa sargen och omfamna modern teknik? passiva högtalare, stora förstärkare, sladdar... inte konstigt att mobilen med lurar eller blinkande blåtandshögtalare från elgroteskens fyndlåda tar hem den här matchen hos yngre, potentiella hifi intresserade.

Kort och gott, vi ligger hopplöst efter och ur tiden, som jag ser det finns det inga hinder för att med modern teknik åstadkomma vad vi lyckas med idag, och mer, och i ett snyggare, mindre och mer användarvänligt och flexibelt format desutom, det är ju vi som skapat detta problem, inte kunden, så hur vill vi ha det? lös problemet, tekniken finns där.

Exempelvis - Fram med vägghängande tunna, snygga, aktiva högtalare med DSP, mobilinterafce och streaming möjligheter samt rumsanpassning, dräp till med en schysst arkitektur som håller ett tag och se till att de kan uppdateras så de förblir aktuella, släng med en analog ingång ut i fall att... detta är spelplanen som jag ser det.

En modern Beolab4500 ungefär.

Vad säger att en sådan lösning, om den ges samma omtanke och omsorg, inte skulle kunna matcha en bra stativare eller golvare? Därmed inte sagt att det inte finns sådana lösningar idag, men de är oerhört få jämfört med de mer traditionella lösningarna.

Detta "rant" är inte riktat mot någon speciell individ, detta eller andra forum, det är en frågeställning för hela intresset och hur vi ser på det, ska vi "överleva" detta och se till att intresset finns där även i framtiden får vi nog så vacket ta och hänga med, dvs. om det ligger i vårat intresse.

Jag förutspår att vi kommer att få se alltmer av den typen av hifi-högtalare framöver. Voodoons tid är förbi och Upplysningen är här. Dock måste man använda separata basmoduler om högtalarna ska vara riktigt tunna.

[Kronkan]

Den här grafen är från 2016 men vinylförsäljningen verkar vara mera spridd i åldrarna än vad man kanske tror. Den största genren är rock följt av pop.



Här är också en liten äldre graf men viljan att betala för musik verkar ökande.

[Conan]

Intressanta grafer (framförallt den sista), Kronkan! Jag funderar på två saker:

1. Om folk 1998 - 99 betalade säg dubbelt så mycket för sin musikkonsumtion som i dag, kanske det inte är konstigt att de vill lägga mindre pengar på sin musikanläggning också?

2. Är intresset för själva musiken också lägre i dag? Finns det riktigt bra ny musik att köpa? Finns det riktigt bra artister att följa? Pratas det ny, bra musik på fikaraster och på sociala medier? Om då musiken inte är så intressant, så finns det kanske inte samma intresse för att lägga pengar på musikanläggningen heller?

Jämför återigen intresset och snacket kring TV-serier och filmer.

[Kronkan]

Mycket bra frågor!

Den musik som säljs kan ju också vara äldre musik!? Samlare som gillar sitt band/fenomen.

Det kan vara så att intresset för hyggligt ljud är ökande även om det inte alltid är en klassisk stereoanläggning som gäller även om det också är sådant. Kan ju också vara ljud till tv. Allt kommer inte heller stämma med hardcore på Faktiskt.io

Bang & Olofsen släppte idag en rapport som visar ökad försäljning.

https://www.di.se/ditv/borsmorgon/stark ... gt-stolta/

[Gorjin]

Runt år 2000 var CD-skivor en vanlig present till barn 10-15 år. Jag tror dessa presentköp drev på försäljningen i Svergie mer än man kan tänka sig. Skulle vara intressant att kunna exkludera presentköp när man tittar historiskt.

[I-or]

Ett mycket intressant diagram ovan som uppenbarligen gäller fonogramförsäljningen i USA. Vad hände med försäljningen mellan 1978 och 1982, när intäktsminskningen gick lika fort som efter introduktionen av Napster 1999? "Death of disco", en rörelse som inleddes i juli 1979, kommer in här på ett ganska tankeväckande sätt. Rockkunderna var uppenbarligen inte lika musiksugna som discodito...

[Max_Headroom]

Ett mycket intressant diagram ovan som uppenbarligen gäller fonogramförsäljningen i USA. Vad hände med försäljningen mellan 1978 och 1982, när intäktsminskningen gick lika fort som efter introduktionen av Napster 1999? "Death of disco", en rörelse som inleddes i juli 1979, kommer in här på ett ganska tankeväckande sätt. Rockkunderna var uppenbarligen inte lika musiksugna som discodito...

Väldigt mäkligt med tanke på att 1979-1982 var en underbar tid musikmässigt. Folk borde ju köpt skivor en masse den här perioden. Annat under 1990-talet, som till stora delar var en öken musikmässigt.

[petersteindl]

Ett mycket intressant diagram ovan som uppenbarligen gäller fonogramförsäljningen i USA. Vad hände med försäljningen mellan 1978 och 1982, när intäktsminskningen gick lika fort som efter introduktionen av Napster 1999? "Death of disco", en rörelse som inleddes i juli 1979, kommer in här på ett ganska tankeväckande sätt. Rockkunderna var uppenbarligen inte lika musiksugna som discodito...

+1

Discon var död vid årsskiftet 1979/80. Jag var då i LA för discomässan. Det var Cerwin Vega och LEAB som bjöd in några Svenska handlare. Otroligt intressant resa men det var helt tomt och öde på discomässan.

Däremot var det Världsuruppförande i LA på The Wall med Pink Floyd. Försökte köpa biljetter men det var meningslöst. Fanns inte en enda biljett att få tag i.

Eftersom CD kom, så skulle jag kunna tänka mig att marknaden var lite avvaktande. Det kom dock en del bra musik i den vevan.

Mvh
Peter

[RJohan]

Skivförsäljningens (och HiFin's) fall i början på 80-talet?

Jag var där. Stavas V I D E O. Folk köpte apparat (de var dyra) och kollade på den där videon där musikanterna har upp och nedvända plastbunkar på huvudet. Om och om igen. Det var nytt och häftigt.

Så minns jag det.

[Magnuz]

Skivförsäljningens (och HiFin's) fall i början på 80-talet?

Jag var där. Stavas V I D E O. Folk köpte apparat (de var dyra) och kollade på den där videon där musikanterna har upp och nedvända plastbunkar på huvudet. Om och om igen. Det var nytt och häftigt.

Så minns jag det.

Stavas väl D E V O då.

[I-or]

Ja, fast musikvideor i större omfattning och MTV kom senare. Min ganska ljud-och bildintresserade far köpte JVC:s första kommersiella VHS-maskin 1978 till ett mycket rabatterat pris om 7 000 kr (butikspriset var då 14 000 kr , vilket ska jämföras med den nya SAAB han köpte samma år för 40 000 kr).

Jag har dock inget som helst minne av att folk nästan slutade att köpa musik i Sverige 1979 och framåt och detta var även ganska långt innan CD:n skulle komma att göra sin entré.

[petersteindl]

Ja, fast musikvideor i större omfattning och MTV kom senare. Min ganska ljud-och bildintresserade far köpte JVC:s första kommersiella VHS-maskin 1978 till ett mycket rabatterat pris om 7 000 kr (butikspriset var då 14 000 kr , vilket ska jämföras med den nya SAAB han köpte samma år för 40 000 kr).

Jag har dock inget som helst minne av att folk nästan slutade att köpa musik i Sverige 1979 och framåt och detta var även ganska långt innan CD:n skulle komma att göra sin entré.

Jo, skivaffärerna gick trögt i jämförelse med dessförinnan. Affärer som Skivfabriken lades ner och det gjorde många större skivaffärer då. Skivfönstret fanns under något år. Nk:s avdelning minskades. Det växte upp små specialaffärer istället som specialiserade sig på vissa musikgenrer. Skivspåret med Jazz och Klassiskt är ett exempel.

Jag tror 10 av de stora/största skivaffärerna i Stockholm försvann i den vevan.

MvH
Peter

[Kronkan]

1981/82 infördes det en skatt på 1,50 kr per sålt kassettband i Sverige. Det var väl någon form av reaktion från branschen att det såldes mindre skivor och folk spelade in musik på kassettband. Sedan kom CD-skivan och sedan molnet.

[I-or]

Ja, självklart var det kassettbanden som "stal" LP-försäljningen i branschens ögon. Det kunde ju omöjligen vara något annat - försäljningen ska alltid öka exponentiellt, annars anas ugglor i mossen. Diverse intressenter såg naturligtvis, efter en intensiv lobbyingkampanj riktad mot okunniga politiker, till att berika sig på konsumenternas bekostnad, precis som idag med Copyswede och den s.k. privatkopieringsersättningen.

[I-or]

Jo, skivaffärerna gick trögt i jämförelse med dessförinnan. Affärer som Skivfabriken lades ner och det gjorde många större skivaffärer då. Skivfönstret fanns under något år. Nk:s avdelning minskades. Det växte upp små specialaffärer istället som specialiserade sig på vissa musikgenrer. Skivspåret med Jazz och Klassiskt är ett exempel.

Jag tror 10 av de stora/största skivaffärerna i Stockholm försvann i den vevan.

MvH
Peter

Intressant, kanske hade "Death of disco" någonting med det hela att göra även Sverige, naturligtvis i kombination med andra orsaker. BNP utvecklades under den tiden i hyggligt normal takt, varför konjunkturen knappast var en faktor.

Specialbutikerna som blev allt vanligare ungefär vid den tiden minns jag väl.

[petersteindl]

Jo, skivaffärerna gick trögt i jämförelse med dessförinnan. Affärer som Skivfabriken lades ner och det gjorde många större skivaffärer då. Skivfönstret fanns under något år. Nk:s avdelning minskades. Det växte upp små specialaffärer istället som specialiserade sig på vissa musikgenrer. Skivspåret med Jazz och Klassiskt är ett exempel.

Jag tror 10 av de stora/största skivaffärerna i Stockholm försvann i den vevan.

MvH
Peter

Intressant, kanske hade "Death of disco" någonting med det hela att göra även Sverige, naturligtvis i kombination med andra orsaker. BNP utvecklades under den tiden i hyggligt normal takt, varför konjunkturen knappast var en faktor.

Specialbutikerna som blev allt vanligare ungefär vid den tiden minns jag väl.

Sverige devalverade kronan i ett svep med 30 % om jag minns rätt. Japanska yen gick från 1,96 till 3 kr i rask takt d v s inom 6-12 månader om jag minns rätt. Vet inte hur sådant påverkar, annat än att det blev dyrare med min import med bl a Audio Note från Japan.

Mvh
Peter

[I-or]

Stämmer och det kan ha haft en viss inverkan, men nedgången syntes förstås även i USA och devalveringspolitiken inleddes redan 1976 efter det röda sjuttiotalets excesser i den offentliga sektorn, vilka avslutade den ekonomiska framgångssaga som inleddes redan på 1870-talet efter finansminister Gripenstedts liberalisering av det ekonomiska systemet: https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_August_Gripenstedt.

Det bör även nämnas att schweizerfrancen fram till denna tid hade ungefär samma värde som den svenska kronan...

[music4ever]

Ja, fast musikvideor i större omfattning och MTV kom senare. Min ganska ljud-och bildintresserade far köpte JVC:s första kommersiella VHS-maskin 1978 till ett mycket rabatterat pris om 7 000 kr (butikspriset var då 14 000 kr , vilket ska jämföras med den nya SAAB han köpte samma år för 40 000 kr).

Jag har dock inget som helst minne av att folk nästan slutade att köpa musik i Sverige 1979 och framåt och detta var även ganska långt innan CD:n skulle komma att göra sin entré.

Jag har den JVC spelaren (HR-3300) fullt fungerande men ingen bild här men har även en lite senare modell som är väldigt lik den, Ferguson Videostar 3V16 (det är en JVC HR-3660).

[Conan]

Vad hände med försäljningen mellan 1978 och 1982, när intäktsminskningen gick lika fort som efter introduktionen av Napster 1999? "Death of disco", en rörelse som inleddes i juli 1979, kommer in här på ett ganska tankeväckande sätt. Rockkunderna var uppenbarligen inte lika musiksugna som discodito...

Man kanske också ska fråga sig vad som hände 1976, -77 och -78 som gjorde att försäljningen ökade då? Var det extra bra musik som kom ut då? Nedgången 1979 - 1982 kanske bara var en återgång till "normaltillståndet"?

[hifikg]

...Man kanske också ska fråga sig vad som hände 1976, -77 och -78 som gjorde att försäljningen ökade då? Var det extra bra musik som kom ut då? Nedgången 1979 - 1982 kanske bara var en återgång till "normaltillståndet"?

Det var då jag köpte min första ljudanläggning...

[Kronkan]

Första platinaskivan kom 1976



1977 kom ett av de mest sålda albumen genom tiderna. (Jag gillade skivorna innan bättre)



Soundtracket från 1978

[goat76]

Vad hände med försäljningen mellan 1978 och 1982, när intäktsminskningen gick lika fort som efter introduktionen av Napster 1999? "Death of disco", en rörelse som inleddes i juli 1979, kommer in här på ett ganska tankeväckande sätt. Rockkunderna var uppenbarligen inte lika musiksugna som discodito...

Man kanske också ska fråga sig vad som hände 1976, -77 och -78 som gjorde att försäljningen ökade då? Var det extra bra musik som kom ut då? Nedgången 1979 - 1982 kanske bara var en återgång till "normaltillståndet"?

Det var nog extra bra musik då, 1975-1980 var väl punkens glansdagar?

[avr7000]

Världens mest/bäst säljande album kom 1982 och 1980 Thriller med Jackson och Back in Black med AC/DC.

[Kronkan]

Thriller är det mest sålda albumet. Men om man räknar in samlingsskivor blir Eagles Hotel California nog jämsides. I USA var Best of Eagles större än Trhiller.

Men 1980 verkar det vara en sjunkande trend i försäljningen av musik globalt som dock ändrades när cd-skivan kom.

Inga storsäljare i princip efter år 2000.

[I-or]

Här kan man se ungefär hur det allmänna musikintresset såg ut i Sverige under den tiden:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_singelettor_p%C3%A5_Sverigetopplistan

En påtaglig diskodominans t.o.m. 1979, naturligtvis även med inslag av pop/rock och svenska artister. 1980 tillhör dock bara 2 av 12 låtar på listan discokategorin (No More Tears och Upside Down). Punken gjorde mest ett medialt genomslag och syntes ganska lite på topplistorna. Jag hade ett par kompisar som var rejäla punkstollar och spelade i punkband, men det blev ordning på dem också.

[I-or]

Ja, fast musikvideor i större omfattning och MTV kom senare. Min ganska ljud-och bildintresserade far köpte JVC:s första kommersiella VHS-maskin 1978 till ett mycket rabatterat pris om 7 000 kr (butikspriset var då 14 000 kr , vilket ska jämföras med den nya SAAB han köpte samma år för 40 000 kr).

Jag har dock inget som helst minne av att folk nästan slutade att köpa musik i Sverige 1979 och framåt och detta var även ganska långt innan CD:n skulle komma att göra sin entré.

Jag har den JVC spelaren (HR-3300) fullt fungerande men ingen bild här men har även en lite senare modell som är väldigt lik den, Ferguson Videostar 3V16 (det är en JVC HR-3660).
[ Bild ]

Ungefär så såg den ut. 1979, när utbudet för videouthyrning var begränsat till rena B-filmer, hade en kompis utan egen videobandspelare fått tag på samtliga Bond-filmer i strålande bildkvalitet. Dessa hade spelats in av en släkting till honom från brittisk TV. Allt avnjöts i ett fullpackat TV-rum på en 24" tjock-TV. Proto-hemmabio.

[Morello]

Vilket språk - katodstrålerörstelevisionsapparat menar du.

[I-or]

Ja, egentligen brukar jag benämna dem med den engelska förkortningen CRT, men tjock-TV är ganska kul och passade bra för det lite mossiga 70-talet. Ett stilgrepp, helt enkelt.

[Bill50x]

Ja, egentligen brukar jag benämna dem med den engelska förkortningen CRT, men tjock-TV är ganska kul och passade bra för det lite mossiga 70-talet. Ett stilgrepp, helt enkelt.

70-talet var väl inte mossigt? Årtiondet när streon slog igenom på allvar, all bra musik som dök upp och snygga kläder hade vi också. Inga nedhasade jeans med hål för knäna...

/ B

[I-or]

Musikaliskt var 70-talet det klart bästa decenniet för modern musik, i övrigt var det en ganska "speciell" tid. När ungefär 30 år har passerat framstår baktiden alltid som mossig (vilket förstås även inkluderar 80-talet).

[MacBruce]

Musikaliskt var 70-talet det klart bästa decenniet för modern musik, i övrigt var det en ganska "speciell" tid. När ungefär 30 år har passerat framstår baktiden alltid som mossig (vilket förstås även inkluderar 80-talet).

Mnja — såvitt jag minns, var den andra halvan av 70-talet praktiskt taget "död", vad hi-fi beträffar. Discon växte ju sig stark då, och därvidlag var det bara "bas&diskant" som gällde. Om man via attiraljer, avsedda för sådana "ljud", avspelade "riktig musik", lät det som om högtalarna stod inne i en välhängd garderob.

Nu talar jag ju förstås om, vad som då presenterades i den tidens "radioaffärer". Men det var uppenbarligen sådant som sålde.

[music4ever]

Ungefär så såg den ut. 1979, när utbudet för videouthyrning var begränsat till rena B-filmer, hade en kompis utan egen videobandspelare fått tag på samtliga Bond-filmer i strålande bildkvalitet. Dessa hade spelats in av en släkting till honom från brittisk TV. Allt avnjöts i ett fullpackat TV-rum på en 24" tjock-TV. Proto-hemmabio.

Det är sådana kvalitetsfilmer som jag har i min videobutik.

27.jpg (625.77 KiB) Visad 2108 gånger

28.jpg (553.09 KiB) Visad 2108 gånger

[Morello]

Videobutik med bergvärme var nog hyggligt ovanligt anno 1979.

[I-or]

Mnja — såvitt jag minns, var den andra halvan av 70-talet praktiskt taget "död", vad hi-fi beträffar. Discon växte ju sig stark då, och därvidlag var det bara "bas&diskant" som gällde. Om man via attiraljer, avsedda för sådana "ljud", avspelade "riktig musik", lät det som om högtalarna stod inne i en välhängd garderob.

Nu talar jag ju förstås om, vad som då presenterades i den tidens "radioaffärer". Men det var uppenbarligen sådant som sålde.

Jo, mycket basen i botten var det då (också), men det var inte ljudkvalitet som jag skrev om, utan musikalisk kvalitet. Den breda, fina musikaliska kvaliteten med en god dos av experimentell lust inom massor av genrer (med lite mer udda låtar som även ofta tog sig in på topplistorna) höll i sig fram till ett eller två år in på 80-talet för att sedan totalt kollapsa inför synth-vågen. Det är förstås inget fel på instrumenten som rätt använda kan tillföra en extra dimension, men när allt handlade om det senaste modeljudet på t.ex. EMU Emulator, Synclavier I, Yamaha DX-7 eller LinnDrum blev det ganska fattigt musikaliskt.

Tyvärr är det 10 gånger värre idag - mer ljud, mindre musik och framförallt nästan inga musiker. Dagens datorproducerade topplistemusik är svältfödd på skickliga musiker och riktiga vokalarrangemang. Det är frapperande hur t.ex. en skicklig basist under discoeran kunde förvandla en i grunden oerhört repetitiv och enkel låt till ett synkoperat och varierat mästerverk eller hur rockgitarristerna gjorde klassiker av treackordslåtar.

[I-or]

Ungefär så såg den ut. 1979, när utbudet för videouthyrning var begränsat till rena B-filmer, hade en kompis utan egen videobandspelare fått tag på samtliga Bond-filmer i strålande bildkvalitet. Dessa hade spelats in av en släkting till honom från brittisk TV. Allt avnjöts i ett fullpackat TV-rum på en 24" tjock-TV. Proto-hemmabio.

Det är sådana kvalitetsfilmer som jag har i min videobutik.

27.jpg

28.jpg

Mycket tidstypiskt.

[MacBruce]

Mnja — såvitt jag minns, var den andra halvan av 70-talet praktiskt taget "död", vad hi-fi beträffar. Discon växte ju sig stark då, och därvidlag var det bara "bas&diskant" som gällde. Om man via attiraljer, avsedda för sådana "ljud", avspelade "riktig musik", lät det som om högtalarna stod inne i en välhängd garderob.

Nu talar jag ju förstås om, vad som då presenterades i den tidens "radioaffärer". Men det var uppenbarligen sådant som sålde.

Jo, mycket basen i botten var det då (också), men det var inte ljudkvalitet som jag skrev om, utan musikalisk kvalitet. Den breda, fina musikaliska kvaliteten med en god dos av experimentell lust inom massor av genrer (med lite mer udda låtar som även ofta tog sig in på topplistorna) höll i sig fram till ett eller två år in på 80-talet för att sedan totalt kollapsa inför synth-vågen. Det är förstås inget fel på instrumenten som rätt använda kan tillföra en extra dimension, men när allt handlade om det senaste modeljudet på t.ex. EMU Emulator, Synclavier I, Yamaha DX-7 eller LinnDrum blev det ganska fattigt musikaliskt.

Tyvärr är det 10 gånger värre idag - mer ljud, mindre musik och framförallt nästan inga musiker. Dagens datorproducerade topplistemusik är svältfödd på skickliga musiker och riktiga vokalarrangemang. Det är frapperande hur t.ex. en skicklig basist under discoeran kunde förvandla en i grunden oerhört repetitiv och enkel låt till ett synkoperat och varierat mästerverk eller hur rockgitarristerna gjorde klassiker av treackordslåtar.

Aha! då håller jag med till 100%. När det gäller din slutkläm håller jag med till 130%, ungefär.

P.S. Beträffande texterna, aka "lyriken", saknar jag ett "oändlighetstecken" på mitt tangentbord. Jag finner dem för det mesta outståbart "pubertala". Och det "står jag för"!

[music4ever]

Videobutik med bergvärme var nog hyggligt ovanligt anno 1979.

Haha, ja det är ju inte rätt. Får dölja den bättre.

[peterh]

Mnja — såvitt jag minns, var den andra halvan av 70-talet praktiskt taget "död", vad hi-fi beträffar. Discon växte ju sig stark då, och därvidlag var det bara "bas&diskant" som gällde. Om man via attiraljer, avsedda för sådana "ljud", avspelade "riktig musik", lät det som om högtalarna stod inne i en välhängd garderob.

Nu talar jag ju förstås om, vad som då presenterades i den tidens "radioaffärer". Men det var uppenbarligen sådant som sålde.

Jo, mycket basen i botten var det då (också), men det var inte ljudkvalitet som jag skrev om, utan musikalisk kvalitet. Den breda, fina musikaliska kvaliteten med en god dos av experimentell lust inom massor av genrer (med lite mer udda låtar som även ofta tog sig in på topplistorna) höll i sig fram till ett eller två år in på 80-talet för att sedan totalt kollapsa inför synth-vågen. Det är förstås inget fel på instrumenten som rätt använda kan tillföra en extra dimension, men när allt handlade om det senaste modeljudet på t.ex. EMU Emulator, Synclavier I, Yamaha DX-7 eller LinnDrum blev det ganska fattigt musikaliskt.

Tyvärr är det 10 gånger värre idag - mer ljud, mindre musik och framförallt nästan inga musiker. Dagens datorproducerade topplistemusik är svältfödd på skickliga musiker och riktiga vokalarrangemang. Det är frapperande hur t.ex. en skicklig basist under discoeran kunde förvandla en i grunden oerhört repetitiv och enkel låt till ett synkoperat och varierat mästerverk eller hur rockgitarristerna gjorde klassiker av treackordslåtar.

Helt enig med i-or !
Det finna ( fanns ) undantag. Förr åkte jag ofta till san fransisco där fanns det musiker på gatan med en skicklighet man inte hittar här, för att inte tala om klubbar och barer med live music. Lue's bar i hamnen t.ex.

[Calleberg]

Snubblade över denna häromdagen.
När jag hörde den först, trodde jag Motown 70tal. Men är alltså från i år, appropå musiker och "det var bättre förr" tugget från gubbmaffian ovan

Skate-Silk Sonic

https://open.spotify.com/track/2sXf2Jdb ... l_branch=1

[I-or]

Snubblade över denna häromdagen.
När jag hörde den först, trodde jag Motown 70tal. Men är alltså från i år, appropå musiker och "det var bättre förr" tugget från gubbmaffian ovan

Skate-Silk Sonic

https://open.spotify.com/track/2sXf2Jdb ... l_branch=1

Egentligen tycker jag att det fortfarande skapas en hel del bra populärmusik, men att man skulle vinna på att oftare använda sig av riktiga musiker och kanske försöka att skära ned på antalet låtskrivare som är inblandade på varje låt (ju fler kockar...). Sedan är dagens kommersiella modell för streaming en katastrof när man får betalt per spelad låt (därav kanske 25 låtar om 2:30 på ett album, en ersättningsmodell som byggde på spelad tid skulle råda bot på detta) och dessutom känner sig tvingad att sätta hooken inom 10 sekunder för att folk inte ska zappa förbi. Industriell musikproduktion helt anpassad efter (slarvigt definierade) kommersiella villkor är ingen bra utgångspunkt för hög musikalisk nivå. Likriktning och utslätning blir tyvärr oftast följden.

Helt enig med i-or !
Det finna ( fanns ) undantag. Förr åkte jag ofta till san fransisco där fanns det musiker på gatan med en skicklighet man inte hittar här, för att inte tala om klubbar och barer med live music. Lue's bar i hamnen t.ex.

Visst blir man nästan chockad av den musikaliska kvaliteten vid allehanda live-framträdanden under enkla förhållanden i Staterna, medan jänkarna i publiken bara gäspar lite avmätt.

[goat76]

Kommersiella mål och intressen går sällan hand i hand med skapandet av konst. Det finns alldeles för många ”musiker” där ute med mer fokus på kommersiell framgång än på musiken i sig.

[I-or]

Det stämmer i allmänhet, men av någon anledning gick det trots allt ganska bra på 70-talet. Kanske var det tidsandan som i viss mån kompenserade för kommersialismen.

För övrigt får man i det stora hela alltid just den musik som huvuddelen av konsumenterna vill ha. Om de yngre generationerna inte förstår fördelen med musiker, kommer dessa att sorteras bort. Egentligen förstod knappast den stora massan vad musikerna tillförde tidigare heller, men då var tekniken inte på en sådan nivå att de kunde avvaras.

[jansch]

Kommersiella mål och intressen går sällan hand i hand med skapandet av konst. Det finns alldeles för många ”musiker” där ute med mer fokus på kommersiell framgång än på musiken i sig.

Det där är en intressant tanke.....

Om man bortser först från studiomusiker, d v s musiker som är inhyrda för ett visst jobb och får betalt för det så kvarstår
artisten/artisterna.

Artister är ju "vanliga" människor som också är musikkonsumenter.

Om nu t.ex 100 miljoner människor gillar att lyssna på en viss typ av populärmusik som framförs av sådär olika100 artister så ingår inte artisterna då i gruppen om 100 miljoner människor?

Kan det vara så att t.ex:
- rap-artister hellre lyssnar på cellokonserter än sig egna musikstil?
- att inspelade pianister som spelar klassiskt har t.ex hårdrock som sin primära musiksmak?
- Att operasångare tycker operamusik är skittrist och ointressant och njuter av growlmusik i bästa lyssningssoffan?
- Att "racergitarrister" som Y. Malmsten hellre skuller vilja spela långsamma ballader på saxofon...men inte kan?

Är det verkligen så att många artister inte gillar sin egna musikstil.... förutom studiomusikerna då som ibland säkerligen tycker att vissa jobb är skit - men ger bra pengar...

Vi här på faktiskt.io kan ju tycka att viss musik är för "enkel" och sönderkomprimerad o s v, vem faen kan gilla sånt kan man ju tycka.
Jag tycker t.ex typisk diskomusik är skittrist, en-accordslåtar med komprimerad syntbas som hela tiden maler på på grundtonen med 118 takter per minut och en rappare/sångare som upprepar "suck it baby" 35 gånger under 4 minuter.
Men "dom där andra" 100 miljoner människorna som gillar det, är det bara konsumenter och inga av dom är artister?

Bara lite funderingar jag har.......

Ps. Kan det vara så att vi här på faktiskt.io, i vår egna lilla nerdcommunity, inte förstår att musikglädje inte alls behöver bestå av komplexa harmonier, virtuoser och raka tonkurvor . Att utan aktiva kompressorsteg i mixerbordet och dominerande markeringar "på andra slaget" blir diskomusik helt enkelt inte diskomusik DS.

[Harryup]

Helt enig med i-or !
Det finna ( fanns ) undantag. Förr åkte jag ofta till san fransisco där fanns det musiker på gatan med en skicklighet man inte hittar här, för att inte tala om klubbar och barer med live music. Lue's bar i hamnen t.ex.

Skulle säga att Irland är strået vassare. I synnerhet Galway där du inte kommer tjäna pengar på gatan om du inte är redan ett pro.

https://www.youtube.com/watch?v=WcWA1Lo ... ieSherlock

[petersteindl]

Musik tillhör vanligtvis avdelningen entertainment. Det som ger högst tryffelvärde på entertainmentskalan vinner.

Musik är också konst. Ju konstigare musik desto bättre, förvisso för vissa.

Sedan finns epitetet dansmusik. Det är där den största entertainment ligger om man räknar in båda könen i ekvationen och inte bara ljudnördar i sina fixade mansgrottor.

Vals, foxtrott, polska, tango, twist, disko, hiphop, etc. Storbandsjazz var dans. Även mindre ensembler. 1955-60 förändrades scenariot för jazzen då jazz skulle upplevas som konsertmusik. Då skulle jazzmusik spelas fritt improviserat.
Så var det även i den elektroniska musiken. Bryta gamla barriärer.

I gamla musikfilmer är det dans. Mycket dans i musikvideos. MJ var dans.

Tippar att de sämsta dansare som någonsin funnits på planeten Jorden är hifi-nördarna. De förstår inte ens begreppet och tror inte ens att dans existerar eller någonsin har existerat. Dans finns inte ens i deras vokabulär. Dans? Då börjar man kallsvettas.

MvH
Peter

[Nattlorden]

Tack, då vet jag att jag inte är hifi-nörd då.

[I-or]

Musik tillhör vanligtvis avdelningen entertainment. Det som ger högst tryffelvärde på entertainmentskalan vinner.

Musik är också konst. Ju konstigare musik desto bättre, förvisso för vissa.

Sedan finns epitetet dansmusik. Det är där den största entertainment ligger om man räknar in båda könen i ekvationen och inte bara ljudnördar i sina fixade mansgrottor.

Vals, foxtrott, polska, tango, twist, disko, hiphop, etc. Storbandsjazz var dans. Även mindre ensembler. 1955-60 förändrades scenariot för jazzen då jazz skulle upplevas som konsertmusik. Då skulle jazzmusik spelas fritt improviserat.
Så var det även i den elektroniska musiken. Bryta gamla barriärer.

I gamla musikfilmer är det dans. Mycket dans i musikvideos. MJ var dans.

Tippar att de sämsta dansare som någonsin funnits på planeten Jorden är hifi-nördarna. De förstår inte ens begreppet och tror inte ens att dans existerar eller någonsin har existerat. Dans finns inte ens i deras vokabulär. Dans? Då börjar man kallsvettas.

MvH
Peter

Ha, då har du inte sett I-or dominera på dansgolvet med James Brown-moves! https://www.youtube.com/watch?v=Ek9-HGHT1Pk

[hifikg]

Ha, då har du inte sett I-or dominera på dansgolvet med James Brown-moves! https://www.youtube.com/watch?v=Ek9-HGHT1Pk

Fasen vad lika ni är!

[I-or]

Ja, vi skulle kunna vara bröder!

[peterh]

Helt enig med i-or !
Det finna ( fanns ) undantag. Förr åkte jag ofta till san fransisco där fanns det musiker på gatan med en skicklighet man inte hittar här, för att inte tala om klubbar och barer med live music. Lue's bar i hamnen t.ex.

Skulle säga att Irland är strået vassare. I synnerhet Galway där du inte kommer tjäna pengar på gatan om du inte är redan ett pro.

https://www.youtube.com/watch?v=WcWA1Lo ... ieSherlock

Jag har aldrig varit på irland. Kanske dags att åtgärda det.

[Kronkan]

Idag har jag på bostadsrättsföreningen städdag lagt plattor genom en gräsmatta med föreningens yngste medlem. Han är på väg att köpa golvhögtalare och förstärkare!

Jag håller på att rensa i skidbackarna och dottern är intresserad av dessa. Så igår fick hon skivan Volvo gav ut till sitt 60 års jubileum 1987. Modellbilen som ingick i kittet hade hon redan fått. Hon fick också en liten samling med Bruce Springsteen.

[petersteindl]

Det måste ta sin tid att rensa i skidbacken.

[Kronkan]

Det är svårt för trots allt är det ju en svart pist, riktigt svart även om undantag finns.

Man måste ibland lyssna sig fram. Var ”The Manhattans” debutalbum från 1965 m m något att spara. Första tanken var att värdera den innan jag skulle ge borden. Så tog fram tjocka boken, 250 dollar för monoversionen och 500 dollar för stereo . Åtminstone inte till loppsis. Men fick lyssna ochdet var ju gammal god soul att trycka till. Men värderingen var trots allt väl optimistisk.

Beslut; spara.

Så fort jag lyckas skaffa en ny rem till vår Empire 598 skall Akkelis få bygga om den till Mono fast med två linjer till försteget. Mono skall lyssnas över två högtalare eventuellt med en Carlssonhögtalare eller liknande.