Moderator: Redaktörer
Bill50x skrev:Ja, eller vad ska man tro på? Jag har just fått hem HDtracks 24/192 filer av Eagles "Hotel California" och det låter verkligen annorlunda än de tidigare varianterna jag har. Jag har en tidigare 24/192 (som jag tyvärr inte har något dokumenterat ursprung av) som både går långsammare och är mer basrik. Jämför jag med en ursprunglig 16/44 så är hastigheten densamma men 24/192 är basigare och lite lägre i nivå totalt sett.
För mig verkar det farligt att bara byta ut 16/44 mot högre samplingar eftersom man inte vet vad man mekat med i övrigt.
Vad har ni andra för erfarenheter av detta?
/ B
hifikg skrev:Rent generellt tycker jag att 24/192 ger "extra allt" och kan jag välja satsar jag alltid på den högsta tillgängliga kvaliteten. 24/96 är inte att förakta det heller.
xeizo skrev:Jag har jämfört en hel del omsamplingsprogram och det är verkligen inte alla som är "transparenta", mest ofärgat hitlls är "Secret Rabbit Code" under Linux. Under Windows fungerar SoX bäst imho, men är ändå sämre än SRC/Linux.
Eftersom omsamplingsprogrammen ofta färgar, särskilt det som är inbyggt i Windows eller standardpluginen i Foobar, så är det oftast bäst att inte uppsampla något alls. Men, SRC/Linux är grymt!
Almen skrev:anjora skrev:Jag har testat lite och kan höra skillnad
Vilken omsamplare använde du?
Bill50x skrev:Ja, eller vad ska man tro på? Jag har just fått hem HDtracks 24/192 filer av Eagles "Hotel California" och det låter verkligen annorlunda än de tidigare varianterna jag har. Jag har en tidigare 24/192 (som jag tyvärr inte har något dokumenterat ursprung av) som både går långsammare och är mer basrik. Jämför jag med en ursprunglig 16/44 så är hastigheten densamma men 24/192 är basigare och lite lägre i nivå totalt sett.
För mig verkar det farligt att bara byta ut 16/44 mot högre samplingar eftersom man inte vet vad man mekat med i övrigt.
Vad har ni andra för erfarenheter av detta?
/ B
chrnee skrev:I teorin är det ju en enorm skillnad.
16 bitar och 44,1 khz samplingsfrekvens = 65536 möjliga värden att beskriva ljudet med 41100 ggr i sekunden.
24 bitar och 192 khz samplingsfrekvens = 16777216 möjliga värden att beskriva ljudet med 192000 ggr i sekunden.
chrnee skrev:Mig veterligen har man dock aldrig i någon blindtest lyckats bevisa att det mänskliga örat kan uppfatta någon skillnad. Audio Engineering Society gjorde ett blindtest 2007 och då blev resultaten inte bättre än om man bara hade gissat slumpmässigt. (se http://en.wikipedia.org/wiki/Super_Audio_CD för mer info).
Lik förbannat måste jag erkänna att jag föredrar högupplöst. Förklaringen är sinnesro
Jocke skrev:... tycker nog att filstorlek är rätt viktigt även om lagring blivit billig...
chrnee skrev:I teorin är det ju en enorm skillnad.
16 bitar och 44,1 khz samplingsfrekvens = 65536 möjliga värden att beskriva ljudet med 41100 ggr i sekunden.
24 bitar och 192 khz samplingsfrekvens = 16777216 möjliga värden att beskriva ljudet med 192000 ggr i sekunden.
Mig veterligen har man dock aldrig i någon blindtest lyckats bevisa att det mänskliga örat kan uppfatta någon skillnad. Audio Engineering Society gjorde ett blindtest 2007 och då blev resultaten inte bättre än om man bara hade gissat slumpmässigt. (se http://en.wikipedia.org/wiki/Super_Audio_CD för mer info).
Lik förbannat måste jag erkänna att jag föredrar högupplöst. Förklaringen är sinnesro
chrnee skrev:Ja, visst är det så. Skit in skit ut, det går inte polera en bajskorv etc...
Inspelningen, rummet och högtalarna är det som påverkar ljudet mest skulle jag säga (därmed inte sagt att annat inte påverkar).
Men har man en skiva som låter fantastiskt i 16-bitar 44,1 khz så kan iaf inte jag motstå frestelsen att skaffa den även i högupplöst format för sinnesrons skull
markusA skrev:...Att uppsampla från 16/44,1 till 24/19,2 handlar ju bara om avancerad interpolation och tillför imho inget positivt.
Vinsten ligger i förbättrade möjligheter till justeringar när man använder dsp.
Men, som med allt ljud så kan man nog klassa mig som halvdöv jämfört med en del guldöron. Det är väl bara att testa och se?
markusA skrev:En riktigt tyst miljö kan röra sig om 30dB i bakgrundsljud.
16 bitar har ett dynamiskt omfång på 96dB.
Tänk rockkonsert i ett bibliotek, hör du någon viska 2m längre bort?
IngOehman skrev:Jag vet inte vad du vill ha sagt med ditt inlägg.
Medelnivå för en sympfoniorkester är en helt ointressant uppgift i sammanhanget då dynamiken från en sådan tenderar av vara av terrasstyp, vilket kan ge ett mycket lågt medelvärde (beror på komposition men kan vara nedåt 70 dB). Det intressanta är ovägda medelvärdet i FFF (kort medelvärde) och det brukar (som jag ju skrev) ligga på runt 105 dB.
Topparna ligger högre, mest så i basregistret.
IngOehman skrev:
Det man behöver veta är hur starka maxnivåerna är (och de är typiskt ungefär lika starka var man än sitter i konserthuset, inte lägre längre bak på parkett som du ser ut att antyda) och hur tyst det är när det är som tystast.
jansch skrev:IÖ - Vad hittar du dom mick:arna som kan ge över 100dB i dynamik i praktiken om man ska ha lite, lite headroom som säkerhets marginal?
Inga Neumann mick:ar platsar t,ex.....om maxnivå i mick position är ca 110dB vilket är högt för en symfoniorkester.
RogerGustavsson skrev:Intressant med det där att att ljudnivån inte skulle variera särskilt mycket i konsertlokalen beroende på placering. Det tycker jag det gör, rent subjektivt, men mätt har jag inte gjort. Jag tycker det låter starkare närmare podiet än på rad tio där jag brukar sitta. Satt en gång på ungefär rad 25 vid en pianokonsert med Staffan Scheja, gav en meningslös lyssning då ljudnivån blev toklåg.
RogerGustavsson skrev:IngOehman skrev:Jag vet inte vad du vill ha sagt med ditt inlägg.
Medelnivå för en sympfoniorkester är en helt ointressant uppgift i sammanhanget då dynamiken från en sådan tenderar av vara av terrasstyp, vilket kan ge ett mycket lågt medelvärde (beror på komposition men kan vara nedåt 70 dB). Det intressanta är ovägda medelvärdet i FFF (kort medelvärde) och det brukar (som jag ju skrev) ligga på runt 105 dB.
Topparna ligger högre, mest så i basregistret.
Jag refererade till Svantes mätförfarande, det som kommer ut vid en analys i MasVis, medelvärde i RMS. Då är 96 dB väldigt högt och innebär att topparna ligger upp mot 120 dB med de flesta inspelningar.
RogerGustavsson skrev:IngOehman skrev:Det man behöver veta är hur starka maxnivåerna är (och de är typiskt ungefär lika starka var man än sitter i konserthuset, inte lägre längre bak på parkett som du ser ut att antyda) och hur tyst det är när det är som tystast.
Intressant med det där att att ljudnivån inte skulle variera särskilt mycket i konsertlokalen beroende på placering. Det tycker jag det gör, rent subjektivt, men mätt har jag inte gjort. Jag tycker det låter starkare närmare podiet än på rad tio där jag brukar sitta. Satt en gång på ungefär rad 25 vid en pianokonsert med Staffan Scheja, gav en meningslös lyssning då ljudnivån blev toklåg.
RogerGustavsson skrev:jansch skrev:IÖ - Vad hittar du dom mick:arna som kan ge över 100dB i dynamik i praktiken om man ska ha lite, lite headroom som säkerhets marginal?
Inga Neumann mick:ar platsar t,ex.....om maxnivå i mick position är ca 110dB vilket är högt för en symfoniorkester.
Fast 110 dB vid mikrofonerna räcker kanske inte, det blir det redan med mindre sättningar än symfoniorkestrar. 110-96=14 dB störnivå. Det klarar väl många mikrofoner? Exempelvis har Neumann TLM 103 ett brusgolv vid 7dBA och klarar 138 dB med 0.5% distorsion. Det är ett dynamikomfång på 131 dB.
IngOehman skrev:Well, ju transientare och glesare musik det gäller, desto mera kan man
tala om upplevda avståndsskillnader, även om inte medelnivån påver-
kas nämnvärt mätmässigt. Skälet är att man hör de direkt anländande
ljuden på ett annat sätt än de som kommer därefter.
Så visst kan piano på stort avstånd vara lite trist. Även om det förstås
beror på pianistens förmåga också...
Men befinner man sig bortom den akustiska rumsradien så minskar inte
ljudnivån när man fjärmar sig ytterligare. Det finns förvisso exempel på
konserthus där de första raderna på parkett är i varje fall delvis på ett
kortare avstånd från orkestern än rumsradien.
RogerGustavsson skrev:Men Svante skrev om en medelnivå om 96 dB och det är mycket och antagligen mera än vad en symfoniorkester ger en bit ner på parkett. 96 dB i medel borde bli runt 120 dB i toppvärde med goda inspelningar.
IngOehman skrev:Jodå, nu har du verkligen fel.
Om medelnivån är t ex 110 dB så är 96 dB under det 14 dB (alltså
14dB över hörtröskeln) och även om man inte hör det varken när det
spelas på för fullt eller när det spelas på medelnivå eller ens när det
spelas rätt så svagt - så hörs det när det är helt tyst!
Svante skrev:Bottom line här är att 96 dB SNR är mycket. I de allra flesta fall är det tillräckligt mycket. Helt tyst på skivan är det inte annat än i pauserna mellan låtarna och vem 17 har sin anläggning för att lyssna på pauserna mellan låtarna?
Den delen som bor i ett ljudisolerat hus utan mekanisk ventilation i inre norrland och som bara lyssnar när det är vindstilla?rikkitikkitavi skrev:Svante skrev:Bottom line här är att 96 dB SNR är mycket. I de allra flesta fall är det tillräckligt mycket. Helt tyst på skivan är det inte annat än i pauserna mellan låtarna och vem 17 har sin anläggning för att lyssna på pauserna mellan låtarna?
Eftrrsom detta är faktiskt, ca hälften...
IngOehman skrev:Någon kan argumentera att även störnivån i lyssningsrummet är av betydelse, men jag håller inte med. Om den är hög så bör ju rummet diskvalificeras av det skälet, eller åtgärdas. Slutsatsen "-Va' bra, här är störnivån så hög att det räcker med 13 bitars upplösning!", är helt enkelt feltänkt.
Svante skrev:IngOehman skrev:Någon kan argumentera att även störnivån i lyssningsrummet är av betydelse, men jag håller inte med. Om den är hög så bör ju rummet diskvalificeras av det skälet, eller åtgärdas. Slutsatsen "-Va' bra, här är störnivån så hög att det räcker med 13 bitars upplösning!", är helt enkelt feltänkt.
Nej, den är ju riktig.
Bill50x skrev:Ja, eller vad ska man tro på? Jag har just fått hem HDtracks 24/192 filer av Eagles "Hotel California" och det låter verkligen annorlunda än de tidigare varianterna jag har. Jag har en tidigare 24/192 (som jag tyvärr inte har något dokumenterat ursprung av) som både går långsammare och är mer basrik. Jämför jag med en ursprunglig 16/44 så är hastigheten densamma men 24/192 är basigare och lite lägre i nivå totalt sett.
För mig verkar det farligt att bara byta ut 16/44 mot högre samplingar eftersom man inte vet vad man mekat med i övrigt.
Vad har ni andra för erfarenheter av detta?
/ B
Max_Headroom skrev:Är det samma master då? Antagligen inte.Bill50x skrev:Ja, eller vad ska man tro på? Jag har just fått hem HDtracks 24/192 filer av Eagles "Hotel California" och det låter verkligen annorlunda än de tidigare varianterna jag har. Jag har en tidigare 24/192 (som jag tyvärr inte har något dokumenterat ursprung av) som både går långsammare och är mer basrik. Jämför jag med en ursprunglig 16/44 så är hastigheten densamma men 24/192 är basigare och lite lägre i nivå totalt sett.
För mig verkar det farligt att bara byta ut 16/44 mot högre samplingar eftersom man inte vet vad man mekat med i övrigt.
Vad har ni andra för erfarenheter av detta?
Vilket toppenbra inlägg. Konkret och pedagogiskt!Svante skrev:...och den som tycker det här med siffror är svårt kan fundera över detta:
Har du någon endaste skiva i samlingen som du kan spela så starkt du vill och ändå inte störa dig på bruset mellan låtarna? I sådana fall är mediet tillräckligt bra.
Det finns gott om CD med för mycket brus på, men det beror på annat.
Den som vill lyssna på de nivåer vi pratar om här kan ladda ner
http://user.faktiskt.io/svante/sinusvob ... _100dB.wav
Den innehåller en vobblande sinus på 2 kHz med som varannan sekund sänks med 20 dB. Spela första delen så starkt ni vågar (passa högtalare och hörsel!) och försök sedan höra sinusen mellan 10 och 12 s. Den ligger 100 dB lägre än i början, alltså under ditherbrusets nivå. Lyssna också om ni kan höra ditherbruset.
Eller lyssna på den här, som innehåller en fullt utstyrd sågtandsvåg på 100 Hz, med 10 sekunder tystnad på mitten. Det är alltså bara ditherbruset som låter då. Spela sågtanden så starkt ni törs, störs ni av ditherbruset i mellan"spelet"?
http://user.faktiskt.io/svante/sag_tyst_sag.wav
Eller om man ska göra det svårare, och ta ett transient ljud så att medelnivån på det starka ljudet blir lägre:
http://user.faktiskt.io/svante/trum_tyst_trum.wav
Filerna är 16 bit wav, 44100 Hz, det går att bränna CD med dem om man vill.
Billiga ljudkort (inbyggda i laptop etc) kan tänkas brusa mer än CD-spelare, tänk på det.
Det ska nämnas att ditherbruset i filen är enklast tänkbara, med vitt spektrum. I en bättre produktion med annat ditherbrus kan man sänka den upplevda nivån på ditherbruset lite till.
Bill50x skrev:Jag kan heller inte komma ifrån misstanken att man mekar med mixningen också för att göra det hela "bättre" när man släpper högupplöst. Ungefär som man gör när det släpps "Remastrat".
Svante skrev:IngOehman skrev:Jodå, nu har du verkligen fel.
Om medelnivån är t ex 110 dB så är 96 dB under det 14 dB (alltså
14dB över hörtröskeln) och även om man inte hör det varken när det
spelas på för fullt eller när det spelas på medelnivå eller ens när det
spelas rätt så svagt - så hörs det när det är helt tyst!
Jamen ska det vara på det viset så har ju du också fel. Fetfel faktiskt.
Du glömmer att användaren har en volymkontroll. Tänk dig att du har ett högdynamiskt material inspelat där de svagaste partierna ligger vid -90 dB fs. Användaren poppar på så att de starkaste topparna hamnar vid 120 dB, vilket gör att de svaga partierna kommer att spelas med 30 dB. Användaren tycker att det är svagt och drar upp volymen. Då åker ju även brusnivån upp. Bruset blir alltså hörbart på det medium som du föreslår.
...fast det där tycker inte jag är väsentligt. Det är bara för att visa att det går att resonera för att varje tillgängligt SNR är för litet. Jag skulle gissa att du tycker att jag var ungefär lika fånig nu som jag tyckte att du var.
Bottom line här är att 96 dB SNR är mycket. I de allra flesta fall är det tillräckligt mycket. Helt tyst på skivan är det inte annat än i pauserna mellan låtarna och vem 17 har sin anläggning för att lyssna på pauserna mellan låtarna?
Svante skrev:...och den som tycker det här med siffror är svårt kan fundera över detta:
Har du någon endaste skiva i samlingen som du kan spela så starkt du vill och ändå inte störa dig på bruset mellan låtarna? I sådana fall är mediet tillräckligt bra.
IngOehman skrev:Svante skrev:Jag skulle gissa att du tycker att jag var ungefär lika fånig nu som jag tyckte att du var.
Du är genuint fånig, och du fånar dig med avsikt. Dessutom har du fel igen.
Och ingenting jag har skrivit har skrivits med avsikt att fåna mig.
IngOehman skrev:Svante skrev:...och den som tycker det här med siffror är svårt kan fundera över detta:
Har du någon endaste skiva i samlingen som du kan spela så starkt du vill och ändå inte störa dig på bruset mellan låtarna? I sådana fall är mediet tillräckligt bra.
Min uppfattning skiljer sig väldigt mycket från din. För mig är det INTE okej att
ha bara en enda skiva som man kan spela som man vill utan att bruset stör.
Mediet är tillräckligt bra när det duger för alla ljud man kan tänkas vilja lyssna
på, inte bara för en inspelning som man inte vill höra starkt av något skäl (t ex
att den låter så illa eller att det är dålig musik...).
- - -
Man skall inte sätta normer efter det som är sämst eller som ställer lägst krav.
En bra norm är den som gör att det som ställer högst krav fungerar, för då
fungerar allt. En norm som argumenteras duga för att det finns en inspelning
som man kan spela så högt man vill utan att man störs av brus, tycker jag
bör förpassas till papperskorgen på direkten.
Vh, iö
rikkitikkitavi skrev:Svante skrev:Bottom line här är att 96 dB SNR är mycket. I de allra flesta fall är det tillräckligt mycket. Helt tyst på skivan är det inte annat än i pauserna mellan låtarna och vem 17 har sin anläggning för att lyssna på pauserna mellan låtarna?
Eftrrsom detta är faktiskt, ca hälften...
BertilAlving skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:Någon kan argumentera att även störnivån i lyssningsrummet är av betydelse, men jag håller inte med. Om den är hög så bör ju rummet diskvalificeras av det skälet, eller åtgärdas. Slutsatsen "-Va' bra, här är störnivån så hög att det räcker med 13 bitars upplösning!", är helt enkelt feltänkt.
Nej, den är ju riktig.
+1 till Svante!
Att kräva ett slutformat som är bättre än 16bit/44,1kHz innebär i de allra flesta fall bara "att elda för kråkorna". Jag hävdar/vet att vid i stort sett alla akustiska inspelningar så ligger mikrofonbruset på en avsevärt högre nivå än brusgolvet hos 16 bits formatet, särskilt när man fördelar kvantiseringsbruset spektralt med noise shaping och dessutom tar inspelningslokalens störnivå i beaktande!
Till och med hos de bästa mikrofonerna är bruset i musikens normala grundtonsområde påfallande mycket högre än CDn's 16 bitar.
Det är helt fel att göra räkneexempel och sätta mikrofonbruset till bara 7 dB över hörseltröskeln, de mest lågbrusiga mikarna har visserligen brusvärden kring 7 dB men observera att det är ett vägt värde! Alla mikrofoner jag träffat på har ett brus som under 2-3 kHz stiger mer och mer mot lägre frekvenser. Den verkliga ovägda störnivån hamnar ofta i intervallet 20-30 dB över hörseltröskeln och om man lägger till inspelningslokalens störnivå så hamnar man aldrig under 30 dB. Så det så! Sen kan man ju fundera på vad som händer när man till detta lägger till uppspelningslokalens störnivå...
Även om totala störnivån från mikar och rum inte domineras av högre frekvenser och därför inte brusar på ett vasst och otäckt sätt, så kan vår hörsel inte detektera musiksignaler hur långt som helst under det verkliga brusgolvet från mikar och rum... 16 bitar räcker bra!
Mvh
Bertil
MagnusÖstberg skrev:Det där är väl ändå inte riktigt kontentan av det Svante skriver?
Och för att klargöra, anser du numera att CD-mediat kan förkastas till sophögen?
IngOehman skrev:MagnusÖstberg skrev:Det där är väl ändå inte riktigt kontentan av det Svante skriver?
Och för att klargöra, anser du numera att CD-mediat kan förkastas till sophögen?
Nej verkligen inte.
På båda.
1. Det jag skriver är inte kontentan av det Svante skrev. Jag invände mot det Svante skrev.
IngOehman i en annan tråd skrev:Jag läser en text som någon annan skrivit, och jag försöker som
alltid förstå vad den som skrivit den menat.
IngOehman skrev:Slutligen är det inte ens riktigt att mikrofonbruset för det mesta är begrän-
sande faktor, för vid akustiska inspelningar är ofta lokalbruset större. Men
även där gäller - man bör inte göra system "så dåliga som möjligt", utan så
bra som möjligt.
JB skrev:Hur mycket lägre än 16/44 tror ni man kan gå med modernt mixad musik med runt 10 i crest innan man börjar höra försämring?
IngOehman skrev:Jag tycker debatten förtjänar att få innehålla även nyanserna. Om med dem inkluderade är CD-systemet bättre än många tror, men inte gått nog för de mest krävande fallen.
JB skrev:Hur mycket lägre än 16/44 tror ni man kan gå med modernt mixad musik med runt 10 i crest innan man börjar höra försämring?
IngOehman skrev:MagnusÖstberg skrev:Det där är väl ändå inte riktigt kontentan av det Svante skriver?
Och för att klargöra, anser du numera att CD-mediat kan förkastas till sophögen?
Nej verkligen inte.
På båda.
1. Det jag skriver är inte kontentan av det Svante skrev. Jag invände mot det Svante skrev.
2. Jag har åtskilliga gånger försvarat CD-systemet och försökt klargöra hur mycket bättre det är och hur mycket längre det räcker än vad många av systemets belackare tror och/eller hävdar.
IngOehman skrev:Svante: Om du är intresserad av en seriös diskussion så behöver du sluta
upp med den mycket låga nivån på retorik som du pysslar med i vartenda
ett av inläggen härovan. Mycket trist stil.
IngOehman skrev:Du vet att jag talar om musiksignaler och du vet att jag undersökt de
här sakerna redan för nära 30 år sedan. Varför låtsas du något annat?
Missförstå mig inte - jag förnekar dig inte rätten att ställa låga krav, du
har lika rätt till din uppfattning som alla andra till sina. Men du måste av
samma skäl acceptera både att andra har samma rätt som du, och även
att du inte kan bevisa frånvaron av ett problem genom att exemplifiera
med ett fall där inte problemet visar sig...
Svante skrev:Tycker du att ditherbruset i mina exempel är störande?
Har du något exempel på en utgiven CD som skulle ha behövt högre SNR än CD-mediet har?
IngOehman skrev:Du vet att jag talar om musiksignaler och du vet att jag undersökt de
här sakerna redan för nära 30 år sedan. Varför låtsas du något annat?
Missförstå mig inte - jag förnekar dig inte rätten att ställa låga krav, du
har lika rätt till din uppfattning som alla andra till sina. Men du måste av
samma skäl acceptera både att andra har samma rätt som du, och även
att du inte kan bevisa frånvaron av ett problem genom att exemplifiera
med ett fall där inte problemet visar sig...
Redan de gamla grekerna förstod dessa vetenskapliga fundamenta.
Vh, iö
Harryup skrev:Finns det inga praktiskt hörbara skillnader på digitalsidan förutom brus?
IngOehman skrev:Missförstå mig inte - jag förnekar dig inte rätten att ställa låga krav
IngOehman skrev:Och mikrofonbruset bör vara vägt om man skall slippa sänka sina krav på
grund av lf-brus som inte har med saken att göra eftersom det inte kommer
att vara detta som ställer kraven. Det brus som betyder något är det som
man hör.
IngOehman skrev:Och dessutom så är mikrofonerna i normalfallet placerade betydligt närmare
musikerna än optimal lyssningsplats, vilket ger klart högre nivåer för direkt-
ljudet än de är på lyssningsplats. Mikrofonbruset kan därför som regel räknas
ned en faktor 10 dB för att motsvara lyssningssituationen. Det betyder att
det finns gott om mikrofoner som vid musikåtergivning med ursprungsnivå,
ger brus som ligger under hörtröskeln.
Slutligen är det inte ens riktigt att mikrofonbruset för det mesta är begrän-
sande faktor, för vid akustiska inspelningar är ofta lokalbruset större.
IngOehman skrev:Du vet att jag talar om musiksignaler och du vet att jag undersökt de här sakerna redan för nära 30 år sedan.
Svante skrev:IngOehman skrev:Missförstå mig inte - jag förnekar dig inte rätten att ställa låga krav
Fulretorik. Mina krav är inte låga. 96 dB SNR är mycket.
Mina krav är däremot lägre än dina. Om du vill ha 20 bitars upplösning så är det lägre krav än 24 bitar upplösning. Inte heller det är låga krav, men väl lägre.
Alla kan nog förstå att 24 är bättre än 16, men jag tror att få förstår hur mycket 96 dB SNR egentligen är. Jag tycker du rider på den okunskapen.
BertilAlving skrev:Först vill jag säga att för mig är det självklart att spela in med 24bit/96kHz och sedan utföra hela mixningen, redigeringen och mastringen i 32 bit float format (DSP processningen sker oftast med 64 bit float format) och bibehålla det ända fram till slutet då allt konverteras till CDn's 16bit/44,1kHz. Min åsikt, byggd på en stor mängd konkret erfarenhet och analyser, är emellertid att man inte tjänar något på att distribuera fonogrammet med högre upplösning än en med bästa teknik gjord konvertering från 96 kHz till 44,1 kHz och från 24 bitar till 16 bitar.IngOehman skrev:Och mikrofonbruset bör vara vägt om man skall slippa sänka sina krav på
grund av lf-brus som inte har med saken att göra eftersom det inte kommer
att vara detta som ställer kraven. Det brus som betyder något är det som
man hör.
Det där tycker jag närmast är snömos. Som jag skrev i mitt förra inlägg så ligger mikrofonbrusets dominerande energi i samma område som musikens normala grundtonsområde. Varför då stirra sig blind på mikrofonens A-vägda brusnivå, det går inte att spela in något som ligger särskilt mycket lägre än mikrofonens och rummets störnivå vid varje enskild frekvens. Vet du egentligen hur mikrofonbrusets spektrala fördelning brukar se ut???IngOehman skrev:Och dessutom så är mikrofonerna i normalfallet placerade betydligt närmare
musikerna än optimal lyssningsplats, vilket ger klart högre nivåer för direkt-
ljudet än de är på lyssningsplats. Mikrofonbruset kan därför som regel räknas
ned en faktor 10 dB för att motsvara lyssningssituationen. Det betyder att
det finns gott om mikrofoner som vid musikåtergivning med ursprungsnivå,
ger brus som ligger under hörtröskeln.
Slutligen är det inte ens riktigt att mikrofonbruset för det mesta är begrän-
sande faktor, för vid akustiska inspelningar är ofta lokalbruset större.
Jodo, jag tar hänsyn till att mikrofonen ofta placeras närmare musikerna än normal optimal lyssningsplats, vilket självklart är till fördel för mikrofonens S/N-ratio. Men lik förbaskat är störnivån från mikrofon plus inspelningslokal ett mycket större problem än mikförstärkare och AD-konverter, också med blygsamma 16 bitars kvantisering på slutprodukten.IngOehman skrev:Du vet att jag talar om musiksignaler och du vet att jag undersökt de här sakerna redan för nära 30 år sedan.
Kan du då presentera för oss exakt hur du gjorde för 30 år sedan, vilken apparatur använde du och vill du vara så vänlig att visa oss mätningar och exempel på hur undersökningarna föll ut?
Okey, eftersom det tycks vara så svårt att tro på mitt påstående att mikrofonbruset är ett större problem än 16 bitars kvantiseringsbrus så ska jag nu visa några konkreta exempel.
Jag har utgått från en musikhändelse med ganska höga ljudtryck, det är från en skivinspelning med symfoniorkester, solister och kör. Tyvärr var vi tvungna att hålla till i en snustorr lokal som i princip bara rymde de c:a 100 medverkande musikerna (inspelat i Operahögskolan på KTH's område). Det är alltså en väldigt opuristisk inspelning som helt bygger på pålagd efterklang och diverse filtrering och andra DSP-manipulationer, alltså långt ifrån det sättet jag normalt arbetar på.
Först en kort snutt för att presentera vad för slags klangvärld det handlar om, exemplet är en ljudfil med 24bit/44,1kHz: Deck the hall
Så här ser en FFT-analys ut av inspelningens mikbrus + rumsstörnivå (ingen nivåförändring jämfört med musikexemplet), det är fortfarande 24 bitars upplösning:
Och så här ser störnivån ut utan audiosignal, kvantisering till 16 bitar och adekvat ditherbrus med en psykoakustiskt utformad spektral fördelning av ditherbruset som används bl.a. av Weiss (identisk parameterinställning vid FFT-analysen):
Helt enkelt en jäkla skillnad, så kom inte och säg att mikrofonbruset är ett mindre problem än 16 bits kvantiseringsbrus.
Här är en fil att lyssna på, först ligger 10 sekunder med mikbrus + rumsstörning från första FFT-analysen (man hör tydligt vissa diskreta frekvenser från ventilationen som också syns tydligt på analysen), sedan följer omedelbart 10 sekunder med 16 bitars kvantiserad digital tystnad med ditherbrus enligt den andra FFT-analysen. MEN OBSERVERA ATT JAG HÖJT NIVÅN MED 40 dB PÅ HELA DENNA 20 SEKUNDERS FIL (för att underlätta lyssningsutvärderingen). 10 sek mikbrus följt av 10 sek 16 bitars ditherbrus, allt nivåhöjt med 40 dB
Återigen, vad jag vill belysa är att det går inte att registrera några mikrodetaljer hos musiken om dessa ligger för lågt i förhållande till störnivån hos mikrofon + rum. Eftersom kvantiseringsbruset vid 16 bitar (och ett adekvat val av ditherbrus) ligger så pass mycket lägre så medger 16 bitar registrering av betydligt svagare signaldetaljer än vad som levereras av mikrofonen.
För att demonstrera 16 bits formatets förmåga att registrera extremt svaga signaler presenterar jag här en annan lyssningsfil, det är det ursprungliga avsnittet (24 bitars upplösning) som jag utsatt för en nivåsänkning med hela 90 dB!!! Därefter har jag kvantiserat denna ytterst svaga musiksignal till 16 bitar med adekvat ditherbrus. Denna 16 bits ljudfil har jag sedan nivåhöjt med hela 60 dB (för att underlätta lyssningsutvärderingen). Varsågoda och lyssna, ni som tror att 16 bitar inte räcker (och att man förlorar musikinformation under -96 dBFS) får nog en liten tankeställare... Deck the hall, sänkt 90 dB och sedan kvantiserad till 16 bitar, ljudfilen är sedan nivåhöjd med 60 dB
Mvh,
Bertil
EDIT: stavfel
BertilAlving skrev:Först vill jag säga att för mig är det självklart att spela in med 24bit/96kHz
BertilAlving skrev:och sedan utföra hela mixningen, redigeringen och mastringen i 32 bit float format (DSP processningen sker oftast med 64 bit float format) och bibehålla det ända fram till slutet
BertilAlving skrev:Först en kort snutt för att presentera vad för slags klangvärld det handlar om, exemplet är en ljudfil med 24bit/44,1kHz: Deck the hall
imac skrev:BertilAlving skrev:och sedan utföra hela mixningen, redigeringen och mastringen i 32 bit float format (DSP processningen sker oftast med 64 bit float format) och bibehålla det ända fram till slutet
Hur sker omvandlingen från 24/96 till 32 till 64 bit float (PCM?) o från 64 bit till 16/44,1?
IngOehman skrev:Men när jag skriver mikrofonbrus så menar jag mikrofonbrus, och talar alltså
inte ljud i inspelningslokalen då.
IngOehman skrev:Slutligen är det inte ens riktigt att mikrofonbruset för det mesta är begrän-
sande faktor, för vid akustiska inspelningar är ofta lokalbruset större.
IngOehman skrev:Och jag kan tycka att ditt inlägg är skapligt motsägelsefullt när du argumen-
terar att 16 bitar duger, men ändå börjar med att berätta att det är en själv-
klarhet för dig att spela in med 24 bitars upplösning.
IngOehman skrev:Men det sista är hur som helst glädjande, även om några system som har 24
bitars äkta upplösning väl inte existerar ännu (även om det närmar sig) men
sådan kvantifiering har de förvisso.
IngOehman skrev:Sen är det förvisso ingen självklarhet vad som är upplösning i en brushaltig
situation. Man kan ju höra ljud under bruset i varje fall en bit ned. Det gäller
dock i väldigt liten grad korttidsmässigt (man kan höra en ton, men inte ett
klick som ligger under bruset).
imac skrev:BertilAlving skrev:Först vill jag säga att för mig är det självklart att spela in med 24bit/96kHz
Kan man få en mer utförlig förklaring varför det är självklart för dig?BertilAlving skrev:och sedan utföra hela mixningen, redigeringen och mastringen i 32 bit float format (DSP processningen sker oftast med 64 bit float format) och bibehålla det ända fram till slutet
Hur sker omvandlingen från 24/96 till 32 till 64 bit float (PCM?) o från 64 bit till 16/44,1?
Max_Headroom skrev:Jag har inte orkat läsa hela tråden, men har en kort fråga:
Hur svårt är de att göra en inspelning av ett akustikt förlopp så bra att CD-formatet i sig är begränsningen vid uppspelningen?
Vi tänker oss alltså ett ljud som är bredbandigt och dynamiskt till sin natur som t.ex. ett storband eller en symfoniorkester.
Det är inte så att begränsnignen egentligen sitter i inspelningen?
Max_Headroom skrev:Jag har inte orkat läsa hela tråden, men har en kort fråga:
Hur svårt är de att göra en inspelning av ett akustikt förlopp så bra att CD-formatet i sig är begränsningen vid uppspelningen?
Vi tänker oss alltså ett ljud som är bredbandigt och dynamiskt till sin natur som t.ex. ett storband eller en symfoniorkester.
Det är inte så att begränsnignen egentligen sitter i inspelningen?
sebatlh skrev:Lysande exempel i denna tråd!
En grejj som jag inte förstår däremot är varför man ska ta i så man spricker med det här 24/192. Känns som 100% marknadsföring. Eller?
Jag menar nu i kontexten att man tar fram ett HD-format som ska klara "allt".
Är det något tänk med att man kan tillåta ett flackare lågpassfilter som gör att man går hela vägen upp till 192kHz samplingsfrekvens? Det är väl ändå en inspelingsgrejj?
*fattar noll*
rikkitikkitavi skrev:IngOehman skrev:Du vet att jag talar om musiksignaler och du vet att jag undersökt de
här sakerna redan för nära 30 år sedan. Varför låtsas du något annat?
Missförstå mig inte - jag förnekar dig inte rätten att ställa låga krav, du
har lika rätt till din uppfattning som alla andra till sina. Men du måste av
samma skäl acceptera både att andra har samma rätt som du, och även
att du inte kan bevisa frånvaron av ett problem genom att exemplifiera
med ett fall där inte problemet visar sig...
Redan de gamla grekerna förstod dessa vetenskapliga fundamenta.
Vh, iö
Tittade du på CD mediat redan för 30 år sedan (1983) ?
rikkitikkitavi skrev:(iofs dum fråga, jag tror många som arbetade med audio tittade på CD mediat när det var nytt eftersom det var ett paradigmskifte att gå från analog teknik till digital, jmfr oxfile/köttfärsdebatten)
rikkitikkitavi skrev:Det måste ha utvecklats enormt, på den tiden fanns inte översampling till någon reda...
rikkitikkitavi skrev:...och de analoga filtren var ju behäftade med stora fasfel mm.
rikkitikkitavi skrev:Dessutom hade många endast 14 bitars DACar (tekniska begränsningar).
Det förekom ju ett bit-race precis som ett Watt-race på förstärkare.
rikkitikkitavi skrev:Jag utgår givetvis att dina inlägg i tråden är baserade på mer aktuell teknik
BertilAlving skrev:Problemen med DSP-bearbetning som skapar distorsion och aliasingprodukter i det hörbara området minskar när man bibehåller den högre upplösningen så länge som möjligt. Men vid den slutliga avspelningen räcker det med 16bit/44,1kHz. Både DL och Svante har redan givit bra svar på frågan.
BertilAlving skrev:När jag konverterar från 96 kHz till 44,1 använder jag en mjukvara som heter iZotope RX Advanced som har fullständiga inställningsmöjligheter av filtrets branthet, brytfrekvens och steglöst val från linear phase mode till minimum phase mode. Man kan alltså skräddarsy om man vill prioritera liten ringning eller minsta möjliga aliasing-produkter.
IngOehman skrev:Då är du vilseförd - tror jag.
Det finns inga andra väsentliga ljudkvalitetsbegänsningar med CD-systemet
än just brusnivån. Tro inte dem som påstår annat. Däremot kan apparater
vara mindre bra än systemets potential, och detsamma gäller förstås alla de
inspelningar som man vill spela.
imac skrev:BertilAlving skrev:Problemen med DSP-bearbetning som skapar distorsion och aliasingprodukter i det hörbara området minskar när man bibehåller den högre upplösningen så länge som möjligt. Men vid den slutliga avspelningen räcker det med 16bit/44,1kHz. Både DL och Svante har redan givit bra svar på frågan.
Om jag förstår dig rätt så skulle du använd 16/44,1 rätt igenom från inspelningen till CD om den inte ska DSP-bearbetas?
imac skrev:BertilAlving skrev:När jag konverterar från 96 kHz till 44,1 använder jag en mjukvara som heter iZotope RX Advanced som har fullständiga inställningsmöjligheter av filtrets branthet, brytfrekvens och steglöst val från linear phase mode till minimum phase mode. Man kan alltså skräddarsy om man vill prioritera liten ringning eller minsta möjliga aliasing-produkter.
Var påverkar inställningarna för ringningen o aliasing-produkter?
IngOehman skrev:Njae, det där stämmer inte. Han blandar nog ihop olika saker med varandra.
Det går att göra både faslinjära filter och minimunfas-filter utan en massa
aliasing-produkter. Och man kan göra båda sorternas filter med en massa
aliasing-produkter också.
Det är två helt olika fenomen/frågor.
Då klarar du dig med 48Khz med andra ord.anjora skrev:IngOehman skrev:Då är du vilseförd - tror jag.
Det finns inga andra väsentliga ljudkvalitetsbegänsningar med CD-systemet
än just brusnivån. Tro inte dem som påstår annat. Däremot kan apparater
vara mindre bra än systemets potential, och detsamma gäller förstås alla de
inspelningar som man vill spela.
jag håller inte med, jag anser att samplingraten är mer begränsande av skäl som redan är avhandlade, just skillnader i frekvensgång tenderar att vara hörbara även ifall de är små.
detta har jag kommit fram till genom bland annat egna blindtester(har dock inte testat bitrate), jag trodde som dig tidigare innan jag satta mig in i det ordentligt. dock är mina banddiskanter specificerade till 32khz och jag kan höra enskilda sinustoner upp till ~24khz
http://jn.physiology.org/content/83/6/3548.long
DL skrev:Då klarar du dig med 48Khz med andra ord.
Sen finns det inte mycket musik med energi över 22Khz (finns det någon?) så 44,1Khz räcker rätt långt.
Imponerande att du hör 24Khz för övrigt!
anjora skrev:DL skrev:Då klarar du dig med 48Khz med andra ord.
Sen finns det inte mycket musik med energi över 22Khz (finns det någon?) så 44,1Khz räcker rätt långt.
Imponerande att du hör 24Khz för övrigt!
nej tyvärr, dacens filter (rigningar/aliasing/fasändringar) gör att 48kS/s blir otillräckligt för mig(har blindtestat). iallafall med SoX.
PappaBas skrev:Jag uppfattar det som att om inspelning, mixning och mastring osv är utförd på bästa sätt så är CD-formatet tillräckligt.
Tyvärr är det ju ofta så inte är fallet. Frågan är då om man har något att vinna på att gå upp i upplösning på slutresultatet?
Är det lika dålig Crest-faktor på en inspelning så spelar det väl ingen roll?
IngOehman skrev:Om aliasing-produkter finns eller inte har inte med fasegenskaperna att göra,
utan med förhållandet mellan halva samplingsfrekvensen och spektralinnehål-
let i den puls som man i rekonstruktionsfiltret låter representera ett sample
för att knyta ihop dem till en kontinuerlig amplitudström.
PappaBas skrev:Detta är helt ekvivalent med det som sker vid bildbehandling. Det blir ett bättre resultat om den ingående bilden har mycket högre upplösning än det slutliga resultatet för då minskar påverkan av avrundningsfel och liknande pga av de beräkninsmodeller man använder.
PappaBas skrev:På samma sätt som i en bild vill man t.ex ha hög upplösning i kanske en begränsad del av av ljusspektrumet t.ex lågdagrar. Då kan detaljer tas fram som syns i slutresultatet.
PappaBas skrev:Således även om den slutliga (downsamplade) bilden har samma upplösning och färgdjup så kommer den se annorlunda ut beroende på den ingående bildens upplösning och färgdjup och upplösningen i beräkningarna.
PappaBas skrev:
Med digitalkameror har man problem där ökad upplösning pga av sensorstorlek också leder till ökad mängd kvantiseringsbrus.
Bara som en analogi alltså
Harryup skrev:Tråden lyfte rejält i och med Bertils närvaro.
Tack för det.
Mvh/Harryup
anjora skrev:IngOehman skrev:Då är du vilseförd - tror jag.
Det finns inga andra väsentliga ljudkvalitetsbegänsningar med CD-systemet
än just brusnivån. Tro inte dem som påstår annat. Däremot kan apparater
vara mindre bra än systemets potential, och detsamma gäller förstås alla de
inspelningar som man vill spela.
jag håller inte med, jag anser att samplingraten är mer begränsande av skäl som redan är avhandlade, just skillnader i frekvensgång tenderar att vara hörbara även ifall de är små.
detta har jag kommit fram till genom bland annat egna blindtester(har dock inte testat bitrate), jag trodde som dig tidigare innan jag satta mig in i det ordentligt. dock är mina banddiskanter specificerade till 32khz och jag kan höra enskilda sinustoner upp till ~24khz
http://jn.physiology.org/content/83/6/3548.long
markusA skrev:Poängen är väl kort och gott att det inte behövs mer än 16 bitar för att man tappar förmågan att höra de svagaste ljuden vid en viss volym.
Därav behöver man inte ha fullt dynamiskt omfång.
Hörbara skillnader är försumbara mellan 16 bitar eller högre.
markusA skrev:Poängen är väl kort och gott att det inte behövs mer än 16 bitar för att man tappar förmågan att höra de svagaste ljuden vid en viss volym.
Därav behöver man inte ha fullt dynamiskt omfång.
Hörbara skillnader är försumbara mellan 16 bitar eller högre.
rikkitikkitavi skrev:markusA skrev:Poängen är väl kort och gott att det inte behövs mer än 16 bitar för att man tappar förmågan att höra de svagaste ljuden vid en viss volym.
Därav behöver man inte ha fullt dynamiskt omfång.
Hörbara skillnader är försumbara mellan 16 bitar eller högre.
Är det inte poängen bakom destruktiv ljudkomprimering, fast i det fallet mera utvecklat såklart med tex frekvensberoende, amplitudberoende mm.
rikkitikkitavi skrev:Jag har aldrig upplevt att CD skivan inte räcker till, men jag lyssnar nog inte på tillräckligt fin musik för att få uppleva det heller.
rikkitikkitavi skrev:Jo, så är det såklart. Jag menade bara att destruktiv ljudkomprimering bygger på att alla delar av ljudet , om ni tillåter uttrycket så är inte hörbart under vissa omständigheter och kan därför tas bort.
På samma sätt som att det inte heller är hörbart under normal lyssning. Det är alltså olika fenomen.
Jag har aldrig upplevt att CD skivan inte räcker till, men jag lyssnar nog inte på tillräckligt fin musik för att få uppleva det heller.
Däremot upplever jag såklart brus från förstärkaren i högtalarna, speciellt med miniDSP inkopplad i signalkedjan och i mina baselement. Men det är en HELT annan fråga (gain strukturen)
Morello skrev:rikkitikkitavi skrev:Jo, så är det såklart. Jag menade bara att destruktiv ljudkomprimering bygger på att alla delar av ljudet , om ni tillåter uttrycket så är inte hörbart under vissa omständigheter och kan därför tas bort.
På samma sätt som att det inte heller är hörbart under normal lyssning. Det är alltså olika fenomen.
Jag har aldrig upplevt att CD skivan inte räcker till, men jag lyssnar nog inte på tillräckligt fin musik för att få uppleva det heller.
Däremot upplever jag såklart brus från förstärkaren i högtalarna, speciellt med miniDSP inkopplad i signalkedjan och i mina baselement. Men det är en HELT annan fråga (gain strukturen)
Snälla, använd inte ordert komprimering om du åsyftar snålkodning!
Morello skrev:Snälla, använd inte ordert komprimering om du åsyftar snålkodning!
Morello skrev:rikkitikkitavi skrev:Jo, så är det såklart. Jag menade bara att destruktiv ljudkomprimering bygger på att alla delar av ljudet , om ni tillåter uttrycket så är inte hörbart under vissa omständigheter och kan därför tas bort.
På samma sätt som att det inte heller är hörbart under normal lyssning. Det är alltså olika fenomen.
Jag har aldrig upplevt att CD skivan inte räcker till, men jag lyssnar nog inte på tillräckligt fin musik för att få uppleva det heller.
Däremot upplever jag såklart brus från förstärkaren i högtalarna, speciellt med miniDSP inkopplad i signalkedjan och i mina baselement. Men det är en HELT annan fråga (gain strukturen)
Snälla, använd inte ordert komprimering om du åsyftar snålkodning!
rikkitikkitavi skrev:Jag har aldrig upplevt att CD skivan inte räcker till, men jag lyssnar nog inte på tillräckligt fin musik för att få uppleva det heller.
PappaBas skrev:"Snålkodad" implicerar att man är snål?! Bara för att jag vill ha mp3 i Iphonen är jag väl inte snål?
sebatlh skrev:Förlustfri komprimering kan man säga kanske om man behöver förtydliga?
Att zippa en fil är förövrigt förlustfri, så visst blir det konstigt att använda "komprimering" när man kodar om till mp3 från CD.
Man konverterar mellan olika format.
MP3 är en form av snålkodning. Samma typ av snål som en bil kan vara bränslesnål.
Att komprimera en fil är att reducera dess storlek, men informationen är intakt. Man säger inte komprimera när man sparar om en bild från RAW till jpeg.
Viktigt att notera skillnaden mellan att komprimera en fil och komprimera ett ljudspår/låt. Det sista görs väl oftast med en kompressor
Så ser jag på saken iaf
sebatlh skrev:"Ljudkomprimering" skulle lika gärna kunna referera till dynamikreducering. Att applicera en kompressor är ju ändå en rätt vanlig procedur.
Det blir tvetydigt i onödan.
Omkodning eller konvertering fungerar lika bra men kan inte förväxlas med dynamikreducering.
mrGaskill skrev:Det där lät bekant. Samt att jag har för mig att 24/96->16/44,1 brukar kallas nedskalning eller nedsampling.
sebatlh skrev:Adzer, jo håller med.
Fast jag var mer inne på att inte förväxla komprimering med komprimering snarare än förväxling av komprimering med komprimering.
Fast jag var mer inne på att inte förväxla dynamikreducering med omkodning snarare än förväxling av förlustfri omkodning med destruktiv omkodning. (uppenbarligen är all omkodning komprimerande* i den här meningen)
*filstorleksreducerande
PerStromgren skrev:Morello skrev:rikkitikkitavi skrev:Jo, så är det såklart. Jag menade bara att destruktiv ljudkomprimering bygger på att alla delar av ljudet , om ni tillåter uttrycket så är inte hörbart under vissa omständigheter och kan därför tas bort.
På samma sätt som att det inte heller är hörbart under normal lyssning. Det är alltså olika fenomen.
Jag har aldrig upplevt att CD skivan inte räcker till, men jag lyssnar nog inte på tillräckligt fin musik för att få uppleva det heller.
Däremot upplever jag såklart brus från förstärkaren i högtalarna, speciellt med miniDSP inkopplad i signalkedjan och i mina baselement. Men det är en HELT annan fråga (gain strukturen)
Snälla, använd inte ordert komprimering om du åsyftar snålkodning!
Det är klokt råd, men det är inte helt lätt att använda termerna på svenska!
Vad heter "lossless format" på svenska? "Rikkodat"?
shifts skrev:hifikg: I iTunes finns väl listan "Nyss spelade"? Den kan ju hjälpa dig hålla ordning. Någon annan kan ju blanda den slumpade spellistan åt dig och sen får du lyssna utan tjuvkik, men med anteckningsbok i hand. Jämför svarsalternativen med Nyss spelade i iTunes.
Bill50x skrev:Men ska du jämföra typ 24/192 med 16/44 så gäller det att veta att filerna har samma ursprung, dvs är gjorda från samma master. Annars blir jämförelsen omöjlig att göra.
Bill50x skrev:Men ska du jämföra typ 24/192 med 16/44 så gäller det att veta att filerna har samma ursprung, dvs är gjorda från samma master. Annars blir jämförelsen omöjlig att göra.
/ B
rikkitikkitavi skrev:Vad gör en kompressor?
PerStromgren skrev:Morello skrev:rikkitikkitavi skrev:Jo, så är det såklart. Jag menade bara att destruktiv ljudkomprimering bygger på att alla delar av ljudet , om ni tillåter uttrycket så är inte hörbart under vissa omständigheter och kan därför tas bort.
På samma sätt som att det inte heller är hörbart under normal lyssning. Det är alltså olika fenomen.
Jag har aldrig upplevt att CD skivan inte räcker till, men jag lyssnar nog inte på tillräckligt fin musik för att få uppleva det heller.
Däremot upplever jag såklart brus från förstärkaren i högtalarna, speciellt med miniDSP inkopplad i signalkedjan och i mina baselement. Men det är en HELT annan fråga (gain strukturen)
Snälla, använd inte ordert komprimering om du åsyftar snålkodning!
Det är klokt råd, men det är inte helt lätt att använda termerna på svenska!
Vad heter "lossless format" på svenska? "Rikkodat"?![]()
Ge oss orden, Morello!
Harryup skrev:Snålkodning är inte ett lagringsformat utan filfomatet som musiken spelas upp ifrån.
Bill50x skrev:Men vad ska vi kalla dynamikkomprimering? Ja, alltså förutom just det ordet. För många gånger diskuteras det "komprimering" där man avser just dynamikkomprimering.
/ B
PappaBas skrev:Tycker att "dynamikkomprimering" är kortare att skriva än "förlustfri storlekskomprimering"
Svante skrev:PappaBas skrev:Tycker att "dynamikkomprimering" är kortare att skriva än "förlustfri storlekskomprimering"
...och dessutom är de ju olika saker
PerStromgren skrev:Max_Headroom skrev:Jag har inte orkat läsa hela tråden, men har en kort fråga:
Hur svårt är de att göra en inspelning av ett akustikt förlopp så bra att CD-formatet i sig är begränsningen vid uppspelningen?
Vi tänker oss alltså ett ljud som är bredbandigt och dynamiskt till sin natur som t.ex. ett storband eller en symfoniorkester.
Det är inte så att begränsnignen egentligen sitter i inspelningen?
Frågan har i princip redan ställts, men inte fått något svar.
Symfoniorkestrar brukar med svårighet komma över 105dB på lyssningsplats. Det kan en CD ge ifrån sig och fortfarande inte brusa över hörtröskeln.
BertilAlving skrev:De svagaste ljuden i mina exempel är ohörbara vid normal inställning av lyssningsnivå
Tidigare i tråden har jag använt en "stor och häftig" ljudkälla (symfoniorkester) men jag tycker att mitt följande pianoexempel kan vara mer representativt för vad man "i medeltal" kan tänkas råka ut för ifråga om ljudtryck vid inspelning av akustisk musik. Mitt aktuella exempel är från en skivinspelning där musiken är av sådan karaktär att man aldrig riktigt kommer upp i den värsta typen av fortefortissimo.
Almen skrev:PerStromgren skrev:Max_Headroom skrev:Jag har inte orkat läsa hela tråden, men har en kort fråga:
Hur svårt är de att göra en inspelning av ett akustikt förlopp så bra att CD-formatet i sig är begränsningen vid uppspelningen?
Vi tänker oss alltså ett ljud som är bredbandigt och dynamiskt till sin natur som t.ex. ett storband eller en symfoniorkester.
Det är inte så att begränsnignen egentligen sitter i inspelningen?
Frågan har i princip redan ställts, men inte fått något svar.
Symfoniorkestrar brukar med svårighet komma över 105dB på lyssningsplats. Det kan en CD ge ifrån sig och fortfarande inte brusa över hörtröskeln.
Fast frågan är väl inte vad kraven är om man vill spela max 105 dB?
Ett akustiskt förlopp kan till exempel vara en åskknall. Eller ett jetplan. Eller en kanon. Man kan även tänka sig icke-akustiska källor som genererar 115 eller 125 dB på lyssningsplats (vid för öronen icke skadliga frekvenser och tidsförlopp).
PerStromgren skrev:Altt är kompromisser, jag vidhåller att CD är en mycket bra sådan som hittills visat sig hålla.
Komorok skrev:Jag misstänker att Mika Vainio - 3 x Wallclocks är mer än cd-formatet klarar av. Jag spelar den rätt starkt och det brusar duktigt i pauserna. Kanske något för de tekniskt bevandrade att titta på? Fast det är inte någon popdänga direkt.
Komorok skrev:Jag misstänker att Mika Vainio - 3 x Wallclocks är mer än cd-formatet klarar av. Jag spelar den rätt starkt och det brusar duktigt i pauserna. Kanske något för de tekniskt bevandrade att titta på? Fast det är inte någon popdänga direkt.
Almen skrev:PerStromgren skrev:Altt är kompromisser, jag vidhåller att CD är en mycket bra sådan som hittills visat sig hålla.
I det avseende vi nu diskuterar, på vilket sätt är 24/96 en kompromiss?
sebatlh skrev:Komorok skrev:Jag misstänker att Mika Vainio - 3 x Wallclocks är mer än cd-formatet klarar av. Jag spelar den rätt starkt och det brusar duktigt i pauserna. Kanske något för de tekniskt bevandrade att titta på? Fast det är inte någon popdänga direkt.
Hur starkt jämfört med vanlig musik? Ditherbruset ska inte variera särskilt mycket mellan låtar.
Men ditt system är rätt extremt så det är väl inte så förvånande egentligen att du kan pressa CD-formatet till förbi sin "gräns".
sebatlh skrev:Almen skrev:PerStromgren skrev:Altt är kompromisser, jag vidhåller att CD är en mycket bra sådan som hittills visat sig hålla.
I det avseende vi nu diskuterar, på vilket sätt är 24/96 en kompromiss?
Ptja, du får in mindre mängd musik på en skiva exempelvis.
Detta utan att du egentligen tillför något för akustisk musik, enligt Bertil Alvings exempel. Verkar vara en sämre kompromiss helt enkelt.
Det finns ju ett alternativ annars till CD för de som vill ha mindre digitalt brus – DVD-audio...
Komorok skrev:Tja, hyr starkt? Jag har inte mätt upp det hela, men jag skulle gissa att det är mer än 130dB iaf. Jag tycker det är svårt att uppskatta ljudtrycket vid så låga frekvenser. Men vore det inte för fönsterrutorna så skulle jag gärna spela den mycket starkare. Och då ligger volymkontrollen mer än ca 55dB högre än normal popmusik klarar av att spelas på.
Almen skrev:Jo, men plastskivor som skickas kors och tvärs över världen är väl ganska 1900-tal, tycker du inte? Jag har förutsatt att vi diskuterar generellt format för ljud i allmänhet och musik i synnerhet.
sebatlh skrev:Almen skrev:Jo, men plastskivor som skickas kors och tvärs över världen är väl ganska 1900-tal, tycker du inte? Jag har förutsatt att vi diskuterar generellt format för ljud i allmänhet och musik i synnerhet.
Jo, så är det ju.
Men filerna tar plats även på hårddiskar. Om utrymme var en ickefråga hade inte FLAC funnits.
Du frågade om vad kompromissen var och fick svar
Komorok skrev:sebatlh skrev:Komorok skrev:Jag misstänker att Mika Vainio - 3 x Wallclocks är mer än cd-formatet klarar av. Jag spelar den rätt starkt och det brusar duktigt i pauserna. Kanske något för de tekniskt bevandrade att titta på? Fast det är inte någon popdänga direkt.
Hur starkt jämfört med vanlig musik? Ditherbruset ska inte variera särskilt mycket mellan låtar.
Men ditt system är rätt extremt så det är väl inte så förvånande egentligen att du kan pressa CD-formatet till förbi sin "gräns".
Tja, hyr starkt? Jag har inte mätt upp det hela, men jag skulle gissa att det är mer än 130dB iaf. Jag tycker det är svårt att uppskatta ljudtrycket vid så låga frekvenser. Men vore det inte för fönsterrutorna så skulle jag gärna spela den mycket starkare. Och då ligger volymkontrollen mer än ca 55dB högre än normal popmusik klarar av att spelas på.
Almen skrev:PerStromgren skrev:Altt är kompromisser, jag vidhåller att CD är en mycket bra sådan som hittills visat sig hålla.
I det avseende vi nu diskuterar, på vilket sätt är 24/96 en kompromiss?
PerStromgren skrev:Almen skrev:PerStromgren skrev:Altt är kompromisser, jag vidhåller att CD är en mycket bra sådan som hittills visat sig hålla.
I det avseende vi nu diskuterar, på vilket sätt är 24/96 en kompromiss?
Att det inte är 32/192? Det finns liksom ingen naturlig gräns, vilket innebär att man behöver kompromissa.
Almen skrev:Jo, den naturliga gränsen är människans hörande.
sebatlh skrev:Om vi ska ändra på formatet tror jag det behövs fler praktiska exempel på 16/44,1 standardens brister.
Komoroks anläggning + 3 wall clocks är en.
Finns det fler?
PerStromgren skrev:Almen skrev:Jo, den naturliga gränsen är människans hörande.
Det låter ju rimligt. Om vi utgår ifrån den, vilket bandbredd och dynamik kommer du fram till?
Komorok skrev:Jag misstänker att Mika Vainio - 3 x Wallclocks är mer än cd-formatet klarar av. Jag spelar den rätt starkt och det brusar duktigt i pauserna. Kanske något för de tekniskt bevandrade att titta på? Fast det är inte någon popdänga direkt.
Almen skrev:sebatlh skrev:Om vi ska ändra på formatet tror jag det behövs fler praktiska exempel på 16/44,1 standardens brister.
Komoroks anläggning + 3 wall clocks är en.
Finns det fler?
Det räcker väl med ett exempel? Och det är inte fråga om att "ändra på formatet" - om man spelar in och mixar i 24/96 så är det väl enkelt att leverera det till kund också?
Komorok skrev:Jag misstänker att Mika Vainio - 3 x Wallclocks är mer än cd-formatet klarar av. Jag spelar den rätt starkt och det brusar duktigt i pauserna. Kanske något för de tekniskt bevandrade att titta på?
PerStromgren skrev:Komorok skrev:Jag misstänker att Mika Vainio - 3 x Wallclocks är mer än cd-formatet klarar av. Jag spelar den rätt starkt och det brusar duktigt i pauserna. Kanske något för de tekniskt bevandrade att titta på?
Svaaaanteee! Du som har direktkontakt med de högre makterna (du själv?) kan väl koppla in dig på Spotten och kolla hur det ser ut där för Vainio? Jag inser att stycket måste vara sabbat där, men det kan ju ge oss en indikation, i vart fall.
Komorok, spelar du stycket från CD? I så fall kan du ju stoppa skivan och peta i en test-CD med digital tystnad och lyssna efter brus. Om det brusar, mata ut CD:n, så vet du om bruset kommer från CD-systemet. Många (de flesta?) CD-spelare kortsluter utgången när ingen skiva spelar.
JAES skrev:Audibility of a CD-Standard A/D/A Loop Inserted into High-Resolution Audio Playback
[---]
High-resolution audio offers a lower digital noise floor,
so playback levels are a significant factor. Does the lower
noise have any practical consequence, given modern compression
techniques and existing noise floors in microphones,
preamplifiers, and mixing consoles? We found
that most of the SACD and DVD-A recordings produced
what might be termed realistic playback (that is, the subjects
heard the sources loudly and clearly, with natural
timbres and appropriate scale but without discomfort) at a
system gain such that a 1-kHz octave band of noise recorded
at an average level of −16 dBFS produced an SPL
at the listening position of 85 dB, unweighted. For some
classical recordings of very wide dynamic range, listening
levels 5–7 dB higher than this were used from time to
time.
The test signal we used to produce 85 dB SPL at our
standard gain is available on the Boston Audio Society
Web site. The downward frequency sweep, used at the
same playback level as a quick test of high-frequency
hearing limits in our subjects, can be found on the same
page, at www.bostonaudiosociety.org/media.
[---]
In one brief test with two subjects we added 14 dB of
gain to the reference level quoted and tested the two
sources with no input signal, to see whether the noise level
of the CD audio channel would prove audible. Although
one of the subjects was uncertain of his ability to hear the
noise, both achieved results of 10/10 in detecting the CD
loop. (We have not yet determined the threshold of this
effect. With gain of more than 14 dB above reference,
detection of the CD chain’s higher noise floor was easy,
with no uncertainty. Tests with other subjects bore this out.)
Svante skrev:markusA skrev:En riktigt tyst miljö kan röra sig om 30dB i bakgrundsljud.
16 bitar har ett dynamiskt omfång på 96dB.
Tänk rockkonsert i ett bibliotek, hör du någon viska 2m längre bort?
Nja, siffrorna behöver nog modifieras lite.
Jag har c:a 20 dB(A) i mitt sovrum. Den musik jag lyssnar helst på har ofta en toppfaktor på 20 dB.
Men du får ändå rätt:
20+96-20=96 dB En medelnivå på 96 dB är ganska starkt men jag tror inte att jag hör sovrumsbruset då heller nej.
96 dB är helt enkelt j***igt mycket.
PerStromgren skrev:Komorok skrev:Jag misstänker att Mika Vainio - 3 x Wallclocks är mer än cd-formatet klarar av. Jag spelar den rätt starkt och det brusar duktigt i pauserna. Kanske något för de tekniskt bevandrade att titta på?
Svaaaanteee! Du som har direktkontakt med de högre makterna (du själv?) kan väl koppla in dig på Spotten och kolla hur det ser ut där för Vainio? Jag inser att stycket måste vara sabbat där, men det kan ju ge oss en indikation, i vart fall.
Komorok, spelar du stycket från CD? I så fall kan du ju stoppa skivan och peta i en test-CD med digital tystnad och lyssna efter brus. Om det brusar, mata ut CD:n, så vet du om bruset kommer från CD-systemet. Många (de flesta?) CD-spelare kortsluter utgången när ingen skiva spelar.
Almen skrev:JAES skrev:Audibility of a CD-Standard A/D/A Loop Inserted into High-Resolution Audio Playback
[---]
High-resolution audio offers a lower digital noise floor,
so playback levels are a significant factor. Does the lower
noise have any practical consequence, given modern compression
techniques and existing noise floors in microphones,
preamplifiers, and mixing consoles? We found
that most of the SACD and DVD-A recordings produced
what might be termed realistic playback (that is, the subjects
heard the sources loudly and clearly, with natural
timbres and appropriate scale but without discomfort) at a
system gain such that a 1-kHz octave band of noise recorded
at an average level of −16 dBFS produced an SPL
at the listening position of 85 dB, unweighted. For some
classical recordings of very wide dynamic range, listening
levels 5–7 dB higher than this were used from time to
time.
The test signal we used to produce 85 dB SPL at our
standard gain is available on the Boston Audio Society
Web site. The downward frequency sweep, used at the
same playback level as a quick test of high-frequency
hearing limits in our subjects, can be found on the same
page, at www.bostonaudiosociety.org/media.
[---]
In one brief test with two subjects we added 14 dB of
gain to the reference level quoted and tested the two
sources with no input signal, to see whether the noise level
of the CD audio channel would prove audible. Although
one of the subjects was uncertain of his ability to hear the
noise, both achieved results of 10/10 in detecting the CD
loop. (We have not yet determined the threshold of this
effect. With gain of more than 14 dB above reference,
detection of the CD chain’s higher noise floor was easy,
with no uncertainty. Tests with other subjects bore this out.)
PerStromgren skrev:Jag är inte riktigt säker på att jag förstår vad de testar. Gör du?
imac skrev:När ska vi blanda in DSD i diskussionen? Där finns ju oxå som högupplöst, DSD128!
imac skrev:När ska vi blanda in DSD i diskussionen? Där finns ju oxå som högupplöst, DSD128!
The test results for the detectability of the 16/44.1 loop on SACD/DVD-A playback were the same as chance: 49.82%. There were 554 trials and 276 correct answers. The sole exceptions were for the condition of no signal and high system gain, when the difference in noise floors of the two technologies, old and new, was readily audible.
As the tests progressed, we repeatedly sorted the data for correlations with age, sex, upper frequency hearing limit, or experience. No such correlations have emerged.
Room tone and/or preamplifier noise in almost all record- ings masked the 16/44.1 noise floor, though we did find one or two productions in which there was a detectable difference in room tone at gain settings of +20 dB or more above the reference level.
From the many different recordings we used it emerged that almost no music or voice program, recording venue, instrument, or performer exceeds the capabilities of a well- implemented CD-quality record/playback loop. The CD has adequate bandwidth and dynamic range for any home reproduction task, and it is a rare playback venue that is quiet enough to reveal the 16-bit noise floor of our A/D/A loop—which has no noise shaping and was therefore less than optimal in this regard—even at gains above our reference.
BertilAlving skrev: ...
Och som jämförelse är här FFT-analysen av digital nollnivå med 16 bits kvantiserings-/dither-brus (med en psykoakustiskt anpassad noise shaping som jag ofta väljer att använda):
********
...
Mvh,
Bertil
petersteindl skrev:Alltså, det intressanta är väl att se noise floor med adekvat noise shaping på systemetBertilAlving skrev: ...
Och som jämförelse är här FFT-analysen av digital nollnivå med 16 bits kvantiserings-/dither-brus (med en psykoakustiskt anpassad noise shaping som jag ofta väljer att använda):
********
...
Mvh,
Bertil
I JAES hade de kört utan Noise Shaping. Hur många hade hört detta brus i deras test?
Mvh
Peter
imac skrev:hifikg skrev:Ja, vad kan DSD tillföra? Min DAC fixat det inte än, såvitt jag förstår, men uppdatering kommer att komma enligt Nuforce.
Vad är det för modell/DA på Nuforcen? Del DA omvandlare har både PCM o DSD ingång!
sebatlh skrev:Jag tycker inte alls att sista stycket i Almens citat reflekterar slutsatserna i pappret.
BertilAlving skrev:Jag har nu analyserat Miko Vainio - 3 x Wallclocks, visserligen från Spotify men det lär inte påverka resultatet i det här fallet.
....
Min slutsats är att detta musikspår säger ingenting om huruvida CD-formatets upplösning skulle vara otillräcklig.
Almen skrev:sebatlh skrev:Jag tycker inte alls att sista stycket i Almens citat reflekterar slutsatserna i pappret.
Jodå, läs hela artikeln. Men annars beror det ju på vilka slutsatser du vill dra.
1) 16/44 är ett mycket bra system som i stort sett gick odetekterat genom vårt test.
eller
2) 16/44-loopens brus kunde under vissa omständigheter detekteras av ett fåtal testpersoner.
PerStromgren skrev:I så fall kan du ju stoppa skivan och peta i en test-CD med digital tystnad och lyssna efter brus.
Mich skrev:PerStromgren skrev:I så fall kan du ju stoppa skivan och peta i en test-CD med digital tystnad och lyssna efter brus.
Då bör man också verifiera att det tysta spåret verkligen är nollor. Det är det inte på alla test skivorGäller t.ex. den som jag tror var bilstereo tidningen gav ut. Kan den kanske ha genomgått fulmastering. Denon testskivan är ok.
//Michael
Mich skrev:PerStromgren skrev:I så fall kan du ju stoppa skivan och peta i en test-CD med digital tystnad och lyssna efter brus.
Då bör man också verifiera att det tysta spåret verkligen är nollor. Det är det inte på alla test skivorGäller t.ex. den som jag tror var bilstereo tidningen gav ut. Kan den kanske ha genomgått fulmastering. Denon testskivan är ok.
//Michael
sebatlh skrev:Almen skrev:sebatlh skrev:Jag tycker inte alls att sista stycket i Almens citat reflekterar slutsatserna i pappret.
Jodå, läs hela artikeln. Men annars beror det ju på vilka slutsatser du vill dra.
1) 16/44 är ett mycket bra system som i stort sett gick odetekterat genom vårt test.
eller
2) 16/44-loopens brus kunde under vissa omständigheter detekteras av ett fåtal testpersoner.
Jag läste hela artikeln.
"gick i stort sett odetekterat genom" är inte vad de skriver eller deras slutsats. De skriver att i deras test kan inte 16/44,1 detekteras.
Sen gör de ytterligare ett test, 14dB över deras referensnivå med en helt annan signal (ingen signal, bara ditherbrus) och det kan då detekteras. Men de nämner också att musik avlyssnat på den gain-nivån är plågsamt hög. Det är alltså inte ett realistiskt scenario med sådan gain.
Almen skrev:sebatlh skrev:Almen skrev:sebatlh skrev:Jag tycker inte alls att sista stycket i Almens citat reflekterar slutsatserna i pappret.
Jodå, läs hela artikeln. Men annars beror det ju på vilka slutsatser du vill dra.
1) 16/44 är ett mycket bra system som i stort sett gick odetekterat genom vårt test.
eller
2) 16/44-loopens brus kunde under vissa omständigheter detekteras av ett fåtal testpersoner.
Jag läste hela artikeln.
"gick i stort sett odetekterat genom" är inte vad de skriver eller deras slutsats. De skriver att i deras test kan inte 16/44,1 detekteras.
Nja, de redovisar de siffror de fick fram i det stora testet. Det är ett typiskt exempel på när detektion drunknar i mängden testpersoner och lite för okänsligt test.
The “best” listener score, achieved one single time, was 8 for 10, still short of the desired 95% confidence level. There were two 7/10 results. All other trial totals were worse than 70% correct.
Sen gör de ytterligare ett test, 14dB över deras referensnivå med en helt annan signal (ingen signal, bara ditherbrus) och det kan då detekteras. Men de nämner också att musik avlyssnat på den gain-nivån är plågsamt hög. Det är alltså inte ett realistiskt scenario med sådan gain.
Musik spelad med maxnivå 115 dB behöver inte alls vara "plågsamt hög", det beror ju helt och hållet på inspelningen. Komorok spelar på ytterligare nästan 20 dB utan att han tycker att det är plågsamt, tvärtom. Och nej, kanske inte realistiskt för gemene man, precis som basutsträckning ner under 15 Hz inte heller är det. Men är det verkligen det vi diskuterar?
BertilAlving skrev:Jag har nu analyserat Miko Vainio - 3 x Wallclocks, visserligen från Spotify men det lär inte påverka resultatet i det här fallet.
För mig är det inte så konstigt att man kan uppleva störande brus när man spelar upp detta och drar på volymen!!! Spåret har max peak level -0,59 dBFS och maximalt RMS-värde är c:a -6,2 dB (med 300 ms integration). Detta RMS-värde gäller alltså bara precis i "anslaget" av det transienta förloppet, det genomsnittliga RMS-värdet av hela spåret (som man får vid test med MasVis) är naturligtvis väldigt mycket lägre.
Spåret har påfallande hög störnivå mellan 1-10 kHz, faktiskt betydligt sämre än det exempel med akustisk pianoinspelning som jag postade tidigare i tråden (tror det var på sidan 3 eller 4).
Det finns också påfallande märkbart inslag av brumkomponenter på en del multiplar av 50 Hz.
Så här ser FFT-analysen ut i tystnaden mellan "slagen" i spåret:
*bild*
Jämför gärna den bilden med min FFT-analys av pianoinspelningens mikrofonbrus och lokalbrus tidigare i tråden.
Min slutsats är att detta musikspår säger ingenting om huruvida CD-formatets upplösning skulle vara otillräcklig.
Mvh,
Bertil
markusA skrev:Lite lätt läsning nu när sommaren står i antågande.
24/192 Music Downloads ...and why they make no sense
sebatlh skrev:Almen skrev:sebatlh skrev:Jag tycker inte alls att sista stycket i Almens citat reflekterar slutsatserna i pappret.
Jodå, läs hela artikeln. Men annars beror det ju på vilka slutsatser du vill dra.
1) 16/44 är ett mycket bra system som i stort sett gick odetekterat genom vårt test.
eller
2) 16/44-loopens brus kunde under vissa omständigheter detekteras av ett fåtal testpersoner.
Jag läste hela artikeln.
"gick i stort sett odetekterat genom" är inte vad de skriver eller deras slutsats. De skriver att i deras test kan inte 16/44,1 detekteras.
Sen gör de ytterligare ett test, 14dB över deras referensnivå med en helt annan signal (ingen signal, bara ditherbrus) och det kan då detekteras. Men de nämner också att musik avlyssnat på den gain-nivån är plågsamt hög. Det är alltså inte ett realistiskt scenario med sådan gain.
De gör även ett tredje test där de anger att det bara är i enstaka fall som ditherbruset går att höra över bruset på ljudspåren. Dessa test på en nivå av +20dB över testsetupens gain.
Ingen har sagt att ditherbruset är odetekterbart i alla lägen. Men i praktiken är 16/44,1 transparent.
IngOehman skrev:Tjaikovskis 1812 är ett orkesterverk accompagnerat av kanoner.
wikipedia skrev:Stycket är främst känt för sekvensen med kanoneld som vid utomhusframföranden ibland spelas med hjälp av riktiga kanoner.
IngOehman skrev:Min hörselkurvas tröskel ligger på nära -10 phon. Jag är inte alls unik därvid-
lag. Och ett optimalt system bör duga för alla öron, inte bara för vissa. Och
när det gäller de vägningar man gör när man skapar audiologiskt anpassade
noise-shapingar så kan man bedöma dem VÄLDIGT olika beroende på vem
som lyssnar. Jag och Bertil Alving satt för några år sedan och lyssnade på
olika formade bruskurvor, och den som han tyckte var bäst (den hade brus-
energin tryckt väldigt högt upp i registret (det kan vara den som han visar i
den här tråden, jag är inte säker) var den som jag tyckte brusade värst. Lät
som en gasläcka, med sitt ffff-ande.
IngOehman skrev:En sak som är viktig när man betraktar sådana där spektralkurvor dock, är
att förstå hur man skall läsa av dem, och vad de visar är inte sinalnivåer för
olika frekvenser i egentlig mening, utan de visar de nivåer man får med just
det smalbandiga filter som har valts för just den mätningen ifråga.
Presentera en graf för en analys gjord med en annan bandbredd så får man
en annan nivå. Och mäter man på säg ett vitt brus (vi kan kalla det för ett
ovägt brus) med liten bandbredd så får man också en graf med en nivå långt
mycket lägre än -96 dB.
Det betyder inte att brusnivån är lägre än -96, bara att mätningen på grund
av hur den är gjord visar mycket lägre värden. Så om man vill jämföra olika
"formade brus" med sådana som är raka (vitt eller rosa) med hjälp av mät-
ningar och försöka bedöma hörbarheterna av dem så behöver man mäta alla
på samma sätt.
Man kan inte avläsa grafen och se att den vid någon frekvens, säg 3 kHz, är
24 dB lägre än -96 dB och dra slutsatsen att det låter 24 dB lägre än ett vitt
brus, för även det vita bruset ligger långt under -96 dB.
- - -
Gör man en sådan där analys på en signal som består av säg tystnad plus
en sinuston som kommer inustonen att visas med rätt styrka i diagrammet,
men att mäta brus är något helt annat. Då får man lägre och lägre mätvärden
ju smalbandigare man filtrerar, så man kan inte avläsa grafen och från den se
hur starkt bruset är. De värden som visas med grafen är mycket starkt bero-
ende av mätinställningen.
BertilAlving skrev:IngOehman skrev:En sak som är viktig när man betraktar sådana där spektralkurvor dock, är
att förstå hur man skall läsa av dem, och vad de visar är inte sinalnivåer för
olika frekvenser i egentlig mening, utan de visar de nivåer man får med just
det smalbandiga filter som har valts för just den mätningen ifråga.
Presentera en graf för en analys gjord med en annan bandbredd så får man
en annan nivå. Och mäter man på säg ett vitt brus (vi kan kalla det för ett
ovägt brus) med liten bandbredd så får man också en graf med en nivå långt
mycket lägre än -96 dB.
Det betyder inte att brusnivån är lägre än -96, bara att mätningen på grund
av hur den är gjord visar mycket lägre värden.
De grafer jag har presenterat ger fingervisningar om skillnader mellan några olika brus och jag har varit noga med att välja exakt samma parameterinställningar vid FFT-analysen. Men, min tanke har aldrig varit att man utifrån kurvorna ska kunna extrapolera siffervärden (att tro att man t.ex. kan gå in och avläsa att ditherbruset är t.ex. -138dBFS).
Det är bra att du påpekar problematiken för det finns antagligen personer som annars läser in saker som är helt vanvettiga. Det är egentligen redan ett dåligt grepp att presentera FFTn's "blockpaket" på en logaritmisk frekvensskala... men min avsikt var alltså bara att grovt illustrera var flaskhalsen ligger i kedjan mellan mikrofon och ljudfil.
jansch skrev:BertilAlving och Svante - Ni som kan detta "på djupet". Anser ni att infon i denna video är helt korrekt?
Isåfall är den ju en grymt bra sammanfattning och dessutom väldigt pedagogisk och lättsmält.
http://www.xiph.org/video/vid2.shtml
jansch skrev:BertilAlving och Svante - Ni som kan detta "på djupet". Anser ni att infon i denna video är helt korrekt?
Isåfall är den ju en grymt bra sammanfattning och dessutom väldigt pedagogisk och lättsmält.
http://www.xiph.org/video/vid2.shtml
Harryup skrev:Finns ett par olika versioner av dessa inspelningar, på nån är det riktiga kanoner (kanske vinylutgåvan) medans det på CD'n är "digtala kanoner".
BertilAlving skrev:IngOehman skrev:En sak som är viktig när man betraktar sådana där spektralkurvor dock, är
att förstå hur man skall läsa av dem, och vad de visar är inte sinalnivåer för
olika frekvenser i egentlig mening, utan de visar de nivåer man får med just
det smalbandiga filter som har valts för just den mätningen ifråga.
Presentera en graf för en analys gjord med en annan bandbredd så får man
en annan nivå. Och mäter man på säg ett vitt brus (vi kan kalla det för ett
ovägt brus) med liten bandbredd så får man också en graf med en nivå långt
mycket lägre än -96 dB.
Det betyder inte att brusnivån är lägre än -96, bara att mätningen på grund
av hur den är gjord visar mycket lägre värden. Så om man vill jämföra olika
"formade brus" med sådana som är raka (vitt eller rosa) med hjälp av mät-
ningar och försöka bedöma hörbarheterna av dem så behöver man mäta alla
på samma sätt.
Man kan inte avläsa grafen och se att den vid någon frekvens, säg 3 kHz, är
24 dB lägre än -96 dB och dra slutsatsen att det låter 24 dB lägre än ett vitt
brus, för även det vita bruset ligger långt under -96 dB.
- - -
Gör man en sådan där analys på en signal som består av säg tystnad plus
en sinuston som kommer inustonen att visas med rätt styrka i diagrammet,
men att mäta brus är något helt annat. Då får man lägre och lägre mätvärden
ju smalbandigare man filtrerar, så man kan inte avläsa grafen och från den se
hur starkt bruset är. De värden som visas med grafen är mycket starkt bero-
ende av mätinställningen.
Det du beskriver är inget okänt för mig, det är självklarheter. Precis som du skriver så är det lätt att dra förhastade slutsatser om man inte till fullo behärskar bakomliggande kunskaper när man mäter.
De grafer jag har presenterat ger fingervisningar om skillnader mellan några olika brus och jag har varit noga med att välja exakt samma parameterinställningar vid FFT-analysen. Men, min tanke har aldrig varit att man utifrån kurvorna ska kunna extrapolera siffervärden (att tro att man t.ex. kan gå in och avläsa att ditherbruset är t.ex. -138dBFS).
Det är bra att du påpekar problematiken för det finns antagligen personer som annars läser in saker som är helt vanvettiga. Det är egentligen redan ett dåligt grepp att presentera FFTn's "blockpaket" på en logaritmisk frekvensskala... men min avsikt var alltså bara att grovt illustrera var flaskhalsen ligger i kedjan mellan mikrofon och ljudfil.
Vill också passa på att förtydliga att mikrofonen blir en mindre flaskhals vid andra typer av inspelningar än utpräglat "akustiska" (dåligt ord, men jag tror innebörden förstås), typ närmikrofonupptagningar. Plus att jag märkt att man till och med på "akustiska" inspelningar ibland utför brustvätt...
Som sagt, det här är triviala saker för mig men det förtjänas att tydligt varna andra för att försöka tolka fram något som inte går att utläsa från en mätning. Kan passa på att säga att mitt uttalande om att en adekvat dithrad 16-bits fil inte har S/N 96 dB utan snarare A-vägt 120 dB härstämmar inte från mina kurvor, hoppas du förstår det, utan det är en "höftning" med empirisk bakgrund.
Mvh,
Bertil
jansch skrev:BertilAlving och Svante - Ni som kan detta "på djupet". Anser ni att infon i denna video är helt korrekt?
Isåfall är den ju en grymt bra sammanfattning och dessutom väldigt pedagogisk och lättsmält.
http://www.xiph.org/video/vid2.shtml
IngOehman skrev:1. I videon påstås att man når en perfekt fyrkantsvåg om man adderar ett
ändligt antal övertoner, och det är en populär tes. Men i verkligheten så är
det så att man med oändligt många övertoner ändå får en översläng med
ett antal procent. Dock går arean mot noll då utsträckningen av den där
kvarvarande överslängen i tiden går mot noll, men animeringen visar inte
ett korrekt förlopp.
Svante skrev:Jag vill nog backa lite på mitt senaste inlägg, efter att ha läst på lite.
Man får förstås definiera en funktion hur man vill, och jag har nog alltid tänkt mig en (teoretisk) fyrkantvåg som en funktion som bara antar värdena +1 resp -1 och att funktionen inte är definierad i språnget. När jag surfar runt lite verkar det vanligare att man definierar värdet i språnget till noll.
...vilket efter lite eftertanke är det juså även med en summa av sinusar. I språnget har ju faktiskt samtliga sinusar värdet noll, och summan av till och med oändligt många nollor blir ju noll*. Inte 1 eller -1 eller en överslängs värde.
...så även med det synsättet är värdet summan identiskt med fyrkantsvågens värde i varje tidpunkt. Och är det det så måste de ju vara samma.
* Här har vi inte en variabel som går mot noll, när den andra går mot oändligheten utan en variabel som är noll och antalet går mot oändligheten. Därför blir gränsvärdet noll.
IngOehman skrev:Då tvingar du mig att ifrågasätta din empiri.
Eller också måste jag utgå ifrån att du menar något annat än du skriver.
- - -
Kanske menar du inte A-vägt när du skriver det, utan snarare något i stil
med "min upplevelse är att det låter som -120 dB".
Om du ändå vidhåller att det är A-vägning du talar om så måste jag be dig
att förnya din bekantskap med A-vägningen, det vill säga studera kurvor
som visar vad olika vägningar betyder, t ex vad A-vägning är för något.
BertilAlving skrev:IngOehman skrev:Då tvingar du mig att ifrågasätta din empiri.
Eller också måste jag utgå ifrån att du menar något annat än du skriver.
- - -
Kanske menar du inte A-vägt när du skriver det, utan snarare något i stil
med "min upplevelse är att det låter som -120 dB".
Om du ändå vidhåller att det är A-vägning du talar om så måste jag be dig
att förnya din bekantskap med A-vägningen, det vill säga studera kurvor
som visar vad olika vägningar betyder, t ex vad A-vägning är för något.
Självklart är jag väl förtrogen med vad A-vägning innebär! När jag skrev det du anmärker på så hade jag tänkt sätta uttrycket A-vägning inom citationstecken för att visa att jag inte menade att det skulle tydas bokstavligen, precis som jag gjorde när jag skrev "A-vägning" lite tidigare i tråden. MEN JAG GLÖMDE CITATIONSTECKNEN DEN HÄR GÅNGEN, det borde man väl nästan ha kunnat räkna ut ändå...
//Bertil
IngOehman skrev:Svante skrev:Jag vill nog backa lite på mitt senaste inlägg, efter att ha läst på lite.
Man får förstås definiera en funktion hur man vill, och jag har nog alltid tänkt mig en (teoretisk) fyrkantvåg som en funktion som bara antar värdena +1 resp -1 och att funktionen inte är definierad i språnget. När jag surfar runt lite verkar det vanligare att man definierar värdet i språnget till noll.
...vilket efter lite eftertanke är det juså även med en summa av sinusar. I språnget har ju faktiskt samtliga sinusar värdet noll, och summan av till och med oändligt många nollor blir ju noll*. Inte 1 eller -1 eller en överslängs värde.
...så även med det synsättet är värdet summan identiskt med fyrkantsvågens värde i varje tidpunkt. Och är det det så måste de ju vara samma.
* Här har vi inte en variabel som går mot noll, när den andra går mot oändligheten utan en variabel som är noll och antalet går mot oändligheten. Därför blir gränsvärdet noll.
Ja, det är som jag säger.
Den som tvivlar på riktigheten i att en överläng alltid kvarstår när man låter
antalet (udda) övertoner gå mot ändligheten (där varje övertons amplitud är
1/n där n är tontalet) kan lägga fyrkantvågen åt sidan ett ögonblick och istäl-
let tänka sig ett ensamt steg.
Då är det lätt att förstå att ökning av antal övertoner blir samma sak som att
elasticera oscilloskopsbilden. Man kan osynliggöra vågningarna (där ju över-
slängen är en konsekvens) genom att visa ofantligt lång tid på Y-axeln, men
överslängens höjd rår man inte på. "Felarean" i procent per period går dock
mot noll när övertonerna får mot oändligheten.
Fast det finns förstås ett sätt att ta bort överslängen - nämligen att öka bryt-
hastigheten (till mer än 6 dB per oktav) efter ett ändligt antal övertoner.![]()
Gör man så så går dock inte felarean mot noll.Hur man än änder sig...
Har nog skrivit om detta flera gånger tidigare här på faktiskt och även i MoLt
för många år sedan.
Vh, iö
Svante skrev:Det där bara måste jag ju utmana...
Du påstår att om man summerar oändligt många övertoner (oändligt, inte bara "många") får en översläng. Den enda rimliga tolkningen av det är att det finns en tidpunkt på kurvan som den har ett värde som är större än "1".
Då undrar jag, vilken är denna tidpunkt?
hifikg skrev:BertilAlving skrev:IngOehman skrev:Då tvingar du mig att ifrågasätta din empiri.
Eller också måste jag utgå ifrån att du menar något annat än du skriver.
- - -
Kanske menar du inte A-vägt när du skriver det, utan snarare något i stil
med "min upplevelse är att det låter som -120 dB".
Om du ändå vidhåller att det är A-vägning du talar om så måste jag be dig
att förnya din bekantskap med A-vägningen, det vill säga studera kurvor
som visar vad olika vägningar betyder, t ex vad A-vägning är för något.
Självklart är jag väl förtrogen med vad A-vägning innebär! När jag skrev det du anmärker på så hade jag tänkt sätta uttrycket A-vägning inom citationstecken för att visa att jag inte menade att det skulle tydas bokstavligen, precis som jag gjorde när jag skrev "A-vägning" lite tidigare i tråden. MEN JAG GLÖMDE CITATIONSTECKNEN DEN HÄR GÅNGEN, det borde man väl nästan ha kunnat räkna ut ändå...
//Bertil
Det här är Faktiskt.se, här får vi gliringar om vi råkar skriva att vi spelar högt när vi spelar starkt och en preposition kan diskuteras i dagar. Annars är det rätt trivsamt här.
Svante skrev:hifikg skrev:
Det här är Faktiskt.se, här får vi gliringar om vi råkar skriva att vi spelar högt när vi spelar starkt och en preposition kan diskuteras i dagar. Annars är det rätt trivsamt här.
???
Det är väl det som ÄR det trivsamma?
IngOehman skrev:Nästa steg är att titta spektralt med samma bandbredd på ett vitt brus om
-96 dB. Jag tror många skulle bli förvånade över att få se hur lågt det ligger
i nivå med samma mätmetod, och med konstant relativ bandbredd (som nog
ännu bättre representerar hur man hör om tar hänsyn till hörkänsligheten i
huvudet) t ex 1/24 oktav.
IngOehman skrev:Det som är nyfiken bör mäta. Jag vet ju hur det ser ut.
IngOehman skrev:PS. Vill men få en uppfattning om hur vitt brus låter så skall man dock inte
spektralanalysera det med konstant bandbredd (X Hz) utan med konstant
relativ bandbredd (XHz/Hz = X-del av oktav).
Då ser man att man faktiskt hör vitt brus mest i registret över 10 kHz, även
när man tar med örats frekvensberoendekänslighet i ekvationen (ett ungt
öras).
/iö
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Nästa steg är att titta spektralt med samma bandbredd på ett vitt brus om
-96 dB. Jag tror många skulle bli förvånade över att få se hur lågt det ligger
i nivå med samma mätmetod, och med konstant relativ bandbredd (som nog
ännu bättre representerar hur man hör om tar hänsyn till hörkänsligheten i
huvudet) t ex 1/24 oktav.
Seså; in i labbet med dig och mät, så vi kan få se hur det ser ut!
IngOehman skrev:Det som är nyfiken bör mäta. Jag vet ju hur det ser ut
IngOehman skrev:Om du skall beskylla folk för tankegrodor och ihopblandningar, så se i
varje fall till att ha rätt.
Du måste nog läsa mitt inlägg minst en gång till.
Jag talar uteslutande om CD-systemet och vad man kan göra när man
skapar filer att spela av. Det borde räcka för att du skall förstå att detta
inte har något överhuvudtaget med översampling eller få-bitsomvandlare
att göra. Glöm DACen helt och hållet. Den har inte med frågan att göra.
Detta handlar bara den information som ligger i den lagrade filen.
- - -
Och DSD, hur kom det in?
BertilAlving skrev:Även om bruset inte har medelvärdesbildats för att få en jämnare och mer lättavläst kurva, så syns det att kurvan lutar en smula uppåt mot högre frekvenser. Det finns en naturlig förklaring till detta fenomen, är helt säker på att t.ex. Svante känner till vad det handlar om men däremot är jag inte helt övertygad om att Ingvar har lösningen till fenomenet, vi får se.
BertilAlving skrev:PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Nästa steg är att titta spektralt med samma bandbredd på ett vitt brus om
-96 dB. Jag tror många skulle bli förvånade över att få se hur lågt det ligger
i nivå med samma mätmetod, och med konstant relativ bandbredd (som nog
ännu bättre representerar hur man hör om tar hänsyn till hörkänsligheten i
huvudet) t ex 1/24 oktav.
Seså; in i labbet med dig och mät, så vi kan få se hur det ser ut!IngOehman skrev:Det som är nyfiken bör mäta. Jag vet ju hur det ser ut
Är det inte märkligt att IÖ ständigt säger sig veta allt och har sedan 30 år tillbaka gjort alla tänkbara mätningar och undersökningar?..
BertilAlving skrev:Ingvar, visserligen har du både hög IQ och mycket kunskap om ganska mycket, men du borde tänka till lite grann och inse att du faktiskt ibland har rejält fel och att du inte alls alltid är så insatt i saker på det sätt du försöker påskina. Säger det som ett gott råd.
BertilAlving skrev:Du tycks sakna kunskap om vilka nivåer dagens sofistikerade former av ditherbrus hamnar på, och speciellt den "psykoakustiska" varianten som jag använde som exempel (visst kan man kalla den "audiologiskt utformad", som jag tror du ansåg var ett korrektare ordval...
BertilAlving skrev:...men det finns faktiskt skäl att kalla den för just "psykoakustiskt utformad" av vissa orsaker som jag inte tänker gå in på nu och som jag till och med tror du saknar insikter om).
BertilAlving skrev:Om vi nu analyserar vitt brus som ligger på nivån -xx dBFS med samma parameterinställningar som mina andra exempel, då kan man väl räkna ut med arsl*t att det kommer att bli ett vågrätt taggigt streck någonstans under nivån -xx dBFS, och då säger du att "Jag tror många skulle bli förvånade över att få se hur lågt det ligger i nivå med samma mätmetod" men det intressanta tar du inte upp (eftersom du säkert inte har en aning om det), nämligen hur lågt det hamnar i förhållande till mina exempel.
BertilAlving skrev:Att du själv aldrig någonsin presenterar ett endaste mätdiagram (med undantag av små plottriga frekvenskurvor av högtalare, uppmätta med en teknik som man insåg vara föga användbar efter 1950-talet) måste bero på, vad jag kan förstå och känner till, att du inte ens äger vare sig hårdvara eller mjukvara för att kunna göra några avancerade mätningar. Trots detta pratar och skriver du ständigt om "Alla förstärkare jag mätt på..." och "Jag har kollat på en mängd digitalomvandlare..." och "Jag gick igenom ett stort antal mikrofoner..." och "Tvärtom, mina mätningar visar..." osv.
BertilAlving skrev:Det är inte alls så att jag är känsligare än andra att bli drabbad av din pekpinnemässiga besserwisser-attityd, men däremot är jag inte rädd för att påtala det olämpliga med att agera som du ofta gör och jag är inte heller rädd för att tala om att kejsaren har inga kläder. Så det så!
BertilAlving skrev:Ingvar, ta en funderare över om du verkligen tillför något när du med näbbar och klor försöker visa att du är (som du själv tror) den högst lysande stjärnan på audiohimlen. Jag tycker du och jag har haft en väldigt trivsam relation under många av de tidigare åren, men jag vill nu informera dig om att din allmänna attityd dessvärre inte går i en bättre riktning alltmedan tiden går.
IngOehman skrev:Men skälet till att man ser (tycker sig se) en svag uppförsbacke när man
betraktar vitt brus analyserat med konstant bandbredd på sådan där skala
brukar vara att oftigheten att nå höga toppar är samma per Hz. Det gör
att det sker mycket oftare i det högre registret när man tittar på det på
en log-skala.
IngOehman skrev:Artefakter hos mätprogram är legio.
Morello skrev:Hade en kollega vid namn Arto förut. När han kodade fel sa vi att det blev en artofakt.
Svante skrev:IngOehman skrev:Artefakter hos mätprogram är legio.
Mja, nu var det jag just beskrev en finess...
Det var ett medvetet val, för i majoriteten av mätningarna man gör är de starka spektrala komponeterna viktigast. Om man ritar ut alla FFT-värden så blir det en enda stor yta, vilket gör det omöjligt att rita flera kurvor ovanpå varandra.
I det här fallet gick det ändå hyfsat, men betänk vad som skulle ha hänt om blå kurva hade legat under röd...
Menmen, smaken är som baken, det den ena tycker är en artefakt tycker andra är bra.
IngOehman skrev:Min poäng är bara att det kanske hade varit bättre att redovisa effektmedelvärdet i varje band och från dessa skapa kurvan. Det hade även givit dig de egenskaper som du söker.
Svante skrev:IngOehman skrev:Min poäng är bara att det kanske hade varit bättre att redovisa effektmedelvärdet i varje band och från dessa skapa kurvan. Det hade även givit dig de egenskaper som du söker.
Nej, det hade ju inte det. Det är ju inte bara brus man tittar på utan även harmonska signaler. Om jag tex är intresserad av att se lutningen på -6 dB/oktav för en sågtandsvåg så syns den utmärkt med metoden jag har valt. Om jag skulle visa effektmedelvärdet så skulle kurvan få en "knäck" när flera deltoner börjar dela på en pixel.
Svante skrev:Det där valet dyker upp stup i ett när man ska visa brus eller periodiska signaler. Och det handlar ju om huruvida signalen är smalbandigare än analysbandbredden eller inte. Varje gång.
Det går liksom inte att komma runt det, det finns inget sätt som är rätt. Man måste bara förstå vad programmet man använder gör.
Isaac skrev:"Ingen" vet hur bra människan kan komma att höra i framtiden, varför inte använda bästa tänkbara i upplösning i förhållande till övrig teknisk utrustning och situation, även om man själv inte hör något.
Är det helt omöjligt att vi i framtiden skulle kunna komma att konvertera PCM-data direkt till en signal anpassad för och till hörselcenter/känselcenter.
Mvh.
chrnee skrev:
Att alla rapporter ute på nätet om hur mycket bättre 24-bitar låter antingen får tillskrivas en bättre master för 24-bitarsutgåvan alternativt placeboeffekten?
Richard skrev:adzer skrev:Richard. Finns det en enda sak som folket på faktiskt har rätt om i din mening?
Du kan inte dra alla faktisktmedlemmar över en kam.
chrnee skrev:Nej, de flesta ljudtekniker utanför faktiskt.se är rörande överens om att 24 bitar/ 192 khz låter hörbart bättre, om det kompenseras för exakt lika volym och om det är samma mixning som jämförelsen 16 bit/ 44.1 khz.
chrnee skrev:chrnee skrev:Nej, de flesta ljudtekniker utanför faktiskt.se är rörande överens om att 24 bitar/ 192 khz låter hörbart bättre, om det kompenseras för exakt lika volym och om det är samma mixning som jämförelsen 16 bit/ 44.1 khz.
Finns det några blindtest gjorda under de förutsättningarna som visar på om dessa ljudtekniker verkligen kan avgöra skillnaden? Annars tycker jag faktiskt inte sådant "tyckande" är så mycket värt...
chrnee skrev:Richard skrev:Nej, de flesta ljudtekniker utanför faktiskt.se är rörande överens om att 24 bitar/ 192 khz låter hörbart bättre, om det kompenseras för exakt lika volym och om det är samma mixning som jämförelsen 16 bit/ 44.1 khz.
Finns det några blindtest gjorda under de förutsättningarna som visar på om dessa ljudtekniker verkligen kan avgöra skillnaden?
Annars tycker jag faktiskt inte sådant "tyckande" är så mycket värt...
Jag tror många underskattar placeboeffekten och att man faktiskt kan höra saker ibland bara för att man vill höra dem...
Richard skrev:Jag rekommenderar dig därför att lyssna själv. På ett diskussionsforum om hifi kan vad som helst påstås. Om du misstror majoriteten av sveriges ljudtekniker så är det enda du kan göra att undersöka saken själv.
chrnee skrev:Richard skrev:Jag rekommenderar dig därför att lyssna själv. På ett diskussionsforum om hifi kan vad som helst påstås. Om du misstror majoriteten av sveriges ljudtekniker så är det enda du kan göra att undersöka saken själv.
Jag misstror ingen. Man hör det man hör, men jag blir ändå nyfiken på om ett blindtest skulle överensstämma med vad folk (ljudtekniker eller ej) tror sig höra... Jag är inte en person som tror på auktoriteter och blir inte övertygad av formuleringar som "majoriteten av sveriges ljudtekniker tycker" etc...
Richard skrev:Ett blindtest säger enligt min mening nästan ingenting om hur det låter. Det kan bli placebo åt båda hållen. De som lyssnar kan ha inställningen att det inte går att höra någon skillnad innan testen, och då blir det ett nollresultat.
Richard skrev:Det krävs en bra anläggning för att höra skillnad på sämre, samt bättre.
chrnee skrev:Richard skrev:Ett blindtest säger enligt min mening nästan ingenting om hur det låter. Det kan bli placebo åt båda hållen. De som lyssnar kan ha inställningen att det inte går att höra någon skillnad innan testen, och då blir det ett nollresultat.
Om det vetenskapliga utvalet består av personer som påstår sig kunna höra skillnad så får du väl inte det problemet...?
Richard skrev:Eftersom jag ö.h.t. Inte tror på blindtester eftersom alla effekter av dem inte kommer fram så bra som en långtidslyssning, så rekommenderar jag dig att testa själv.
Richard skrev:chrnee skrev:
Att alla rapporter ute på nätet om hur mycket bättre 24-bitar låter antingen får tillskrivas en bättre master för 24-bitarsutgåvan alternativt placeboeffekten?
Nej, de flesta ljudtekniker utanför faktiskt.se är rörande överens om att 24 bitar/ 192 khz låter hörbart bättre, om det kompenseras för exakt lika volym och om det är samma mixning som jämförelsen 16 bit/ 44.1 khz.
Jag påstår att man oftast kan höra skillnaden direkt om du har en god anläggning. Det är ingen placeboeffekt.
Richard skrev:Om du misstror majoriteten av sveriges ljudtekniker så är det enda du kan göra att undersöka saken själv.
Jocke skrev:Man kan höra skillnad på all bearbetning oavsett om det är mellan olika format eller om det handlar om hur signaler summeras. Bearbetning av data kan göras på olika sätt med samma resultat... nästan!
Piotr skrev:Jocke skrev:Man kan höra skillnad på all bearbetning oavsett om det är mellan olika format eller om det handlar om hur signaler summeras. Bearbetning av data kan göras på olika sätt med samma resultat... nästan!
Vet inte om du skojar eller inte men det är iaf. ett falskt påstående. Tvärtom kan du göra enormt mycket med ljud som syns i mätningar men som inte kan detekteras med hörseln.
/Peter
Piotr skrev:Jo, självklart finns det saker och ting man hör skillnad på, det har det nog aldrig varit något tvivel om.
Vad det gäller mp3 är jag helt nöjd med det resultat som Lame ger och har därför aldrig jämfört med andra konverterare.
/Peter
Piotr skrev:Rickard, det är är old news.
Om du inte klykat det än så handlar det om pengar, dels att sälja en ny spelare som ingen egentligen behöver och naturligtvis att få sälja hela sin katalog ännu en gång.
NY är en husgud här när det gäller musik men när det gäller audio engineering så kanske han inte står så högt i kurs..
Jag tror inte NY deltagit i korrekta vetenskapliga lyssningstester och hans påstående att CD är för dåligt är rent trams.. i synnerhet när det gäller mycket av just hans egen musik.
Han körde samma snack för 15 år sen sisådär när DVD-A och SACD var på g.
/Peter
Richard skrev:Piotr skrev:Rickard, det är är old news.
Om du inte klykat det än så handlar det om pengar, dels att sälja en ny spelare som ingen egentligen behöver och naturligtvis att få sälja hela sin katalog ännu en gång.
NY är en husgud här när det gäller musik men när det gäller audio engineering så kanske han inte står så högt i kurs..
Jag tror inte NY deltagit i korrekta vetenskapliga lyssningstester och hans påstående att CD är för dåligt är rent trams.. i synnerhet när det gäller mycket av just hans egen musik.
Han körde samma snack för 15 år sen sisådär när DVD-A och SACD var på g.
/Peter
Men han har ju kontrakt med de tre största bolagen och återutgivning av 8000 äldre skivor i ett nytt high resolution format ?
Detta kan absolut bli något !
Många är väldigt missnöjda med cd- ljudet och allmänt känt gillar ju de flesta vinylen bättre, kan de åstadkomma något liknande med detta så blir det intressant.
Piotr skrev:Richard skrev:Piotr skrev:Rickard, det är är old news.
Om du inte klykat det än så handlar det om pengar, dels att sälja en ny spelare som ingen egentligen behöver och naturligtvis att få sälja hela sin katalog ännu en gång.
NY är en husgud här när det gäller musik men när det gäller audio engineering så kanske han inte står så högt i kurs..
Jag tror inte NY deltagit i korrekta vetenskapliga lyssningstester och hans påstående att CD är för dåligt är rent trams.. i synnerhet när det gäller mycket av just hans egen musik.
Han körde samma snack för 15 år sen sisådär när DVD-A och SACD var på g.
/Peter
Men han har ju kontrakt med de tre största bolagen och återutgivning av 8000 äldre skivor i ett nytt high resolution format ?
Ja..?Detta kan absolut bli något !
Det betvivlar jag starkt. SACD och DVD-A slog aldrig och om man vill ha hirez så finns ju redan FLAC som är öppet för smartphones och datorer.Många är väldigt missnöjda med cd- ljudet och allmänt känt gillar ju de flesta vinylen bättre, kan de åstadkomma något liknande med detta så blir det intressant.
Eller så är det så att många som inte förstår skillnaden mellan mastring och apparater för återgivning är missnöjda.
Det nya från NY/Pono kommer garanterat inte ändra på detta då det ju blir "bra CD-ljud" och inte "Vinylljud".
/Peter
Richard skrev:mp3 tjänas det inga pengar på.
Richard skrev:Eftersom jag ö.h.t. Inte tror på blindtester eftersom alla effekter av dem inte kommer fram så bra som en långtidslyssning, så rekommenderar jag dig att testa själv.
Svante skrev:Richard skrev:Eftersom jag ö.h.t. Inte tror på blindtester eftersom alla effekter av dem inte kommer fram så bra som en långtidslyssning, så rekommenderar jag dig att testa själv.
Hur många gånger ska vi behöva säga till dig att det inte finns något som hindrar att man gör en långtidslyssning blind?
.
sprudel skrev:Svante skrev:Richard skrev:Eftersom jag ö.h.t. Inte tror på blindtester eftersom alla effekter av dem inte kommer fram så bra som en långtidslyssning, så rekommenderar jag dig att testa själv.
Hur många gånger ska vi behöva säga till dig att det inte finns något som hindrar att man gör en långtidslyssning blind?
.
Fast det blir lite besvärligare än de vanliga LTS-lyssningarna.
Richard skrev:Eftersom detta är ett diskussionsforum om ämnet hifi så skulle jag teoretiskt kunna försöka övertyga dig och alla andra att jorden är platt och inte rund, jag skulle naturligtvis ha helt fel men de som inte har någon aning kanske skulle tro mig, om jag uttryckte mig väldigt bra.
tvett skrev:adzer skrev:Jorden är subjektivt platt.
Det är ju bara hur du själv uppfattar den som är viktigt... och hur ska du kunna göra det om du blundar?
Richard skrev:sprudel skrev:Svante skrev:Richard skrev:Eftersom jag ö.h.t. Inte tror på blindtester eftersom alla effekter av dem inte kommer fram så bra som en långtidslyssning, så rekommenderar jag dig att testa själv.
Hur många gånger ska vi behöva säga till dig att det inte finns något som hindrar att man gör en långtidslyssning blind?
.
Fast det blir lite besvärligare än de vanliga LTS-lyssningarna.
Ja, mycket.
tvett skrev:Att jorden är rund är bara en myt som sprids på faktiskt.se av ickemotionerande rökande auktoritärer.
BAMBAM skrev:Gick det så totalt fel för HDCD så att vi inte ens minn att det finns (fanns)?
20 bitasr upplösning på en CD:
http://encyclopedia2.thefreedictionary.com/HDCD
Rippa en HDCD skivat till wav
http://www.cuetools.net/wiki/CUETools_A ... ings:_HDCD
Hittar ibland HDCD kodade cd skivor i begagnad högarna...
- B
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 12 gäster