Jag hoppar in och kopierar ett gammalt inlägg (mitt eget dock) från ett annat forum:
Yann Tiersen - Amelie from Montmartre
Fantastiskt ljud med blandningar av Munspel, Dragspel, Fiol, ståbas, piano, leksaks piano, speldosa, orgel, mungiga m.m.
Släck ner belysningen och häll upp ett glas Portvin, whiskey, te eller varm choklad, vad nu favoritdrycken än må vara.
Sätt dig i sweetspot och sjunk ner, lägg upp fötterna på fotpallen.
Sätt på track 09 - Le Moulin och njut av detaljer som djupa andetag mellan munspels blåsen och dom fina övergångarna mellan olika stycken med varierade instrument.
Det går inte många sekunder innan du befinner dig i Paris, på något litet café med din favoritdryck i handen.
Låt skivan gå, följande låt: 10 - Pas si simple är ännu en uppvisning i musikens magi.
Har du rätt sweetspot så borde du inkapslas av magiska som kommer från en hel orkester som står runt dig. Bland annat en från en skrivmaskin.
Passa på och njut, äventyret varar bara 1 minut och 52 sekunder.
Men oroa dig inte, spår 11 - La Valse D'Amelie kommer inte göra dig besviken.
Här får du uppleva nästan hela dina högtalares register och låten inleds på samma sätt som dom flesta Detektivbyrån låtar med en ren och ljuvlig Xylofon.
Fortsätt utforska skivan, det finns hela 20 låtar som kommer förgylla din dag.
Det är nästan som att skivan är skriven för audiofiler som vill dema/utmana sina högtalare. Ett och ett får man följa instrumenten och man får verkligen en chans att njuta av sina påkostade högtalare och elektronik.
Detta är ett måste att ha med mig nästa gång jag är ute och provlyssnar och spelas även frekvent hemma.
Nedan följer en mer ingående review av skivan från amazon.com
Amazon.com review
Best soundtrack of 2001 - By Ryan Hennessy (Albany, NY)
Every year there ends up being one or two original movie scores that really blow me away. In 1999, the soundtrack to the musical South Park movie was the bomb, and there was also Thomas Newman's American Beauty score. In 2000 there was the dark and ambient Virgin Suicides score by Air and the horrifying Requiem For a Dream music by Clint Mansell. For 2001, Yann Tiersen's Amelie score takes the cake. The movie, if you don't know, is about a quirky girl who lives in Paris. She cultivates a fine taste for the smaller pleasues in life. She comes across a box in her apartment left by a boy 40 years ago, sets out to return it to him, and then discovers that it's her life's calling to brighten people's days. The score is somewhere between Nino Rota's Amarcord and The Godfather music. The mood is fun, tinged with sadness. It's like carnival music with a Fellini funeral procession, and a touch of sheer magic thrown in for good measure.
I was surprised to find out that not all of this music was written specifically for Amelie. Yann Tiersen is a guy who, apparently, records by himself and is a veritable Einstein of musical instruments. He plays accordion, guitar, bass, banjo, piano, harpsicord, mandolin, vibraphone, and toy piano among other things. The dominant instruments are accordion and piano, for your information. Apparently he's recorded a bunch of albums already, and some of his old tunes are on here, although you wouldn't be able to pick out the old from the new, except for the fact that some of Amelie songs have the recognizable Amelie "valse," or "waltz," in them.
This is the perfect mix of European classical music and experimentalism. A number of the songs are waltzes and would fit in fine with a period film. This compliments the movie because Amelie herself looks like an old movie star put into a post-modern film. The music is the same way. "Pas Si Simple" starts with a typewriter clicking and clacking and that becomes the percussion of another waltz. The orchestral version of "La Valse D'Amelie" is complimented by the toy piano to childishly magical effect. "Soir De Fete" sticks out from the accordion and piano-dominated songs with its mandolins and handclaps, and it ends with a music box playing "Zip-A-Dee-Doo-Dah." It's a strangely unnerving song. The seven-minute "Sur Le Fil" features some really dextrous violin work, again, done by Tiersen. Overall, it will make you feel like you've been to Paris, seen a circus and a funeral procession, walked around a bit, and then come back. And it will make your day much better.
Jag hoppas att jag varit utförlig nog utan att tråka ut någon : )
Ser fram emot att få bra tips från er andra och har själv några favoriter till som jag gärna delar med mig av.
DS.
sedan gör det ju inte saken sämre att hela albumet är toppklass och att det välförtjänt petade ner Michiel Jacksons storsäljare Dangerus från första platsen från Billbord. Och i och med detta att det var möjligt att tallang kan gå före komersiell skit för det breda publiken
