Elektriska parametrarna för lampsladd?

[Objektivisten]

Vilka är de fysikaliska parametrarna för en klassisk 0,75 kvmm lampsladd på 3 meter (svart)? Kör Naim med Larsen och NAC A5 funkar ju inte att klämma in mellan högtalare och vägg i detta fallet?

[Flint]

Vilka är de fysikaliska parametrarna för en klassisk 0,75 kvmm lampsladd på 3 meter (svart)? Kör Naim med Larsen och NAC A5 funkar ju inte att klämma in mellan högtalare och vägg i detta fallet?

Jag ska mäta upp de elektriska parametrarna för lampsladd så snart jag hinner. Ber att få återkomma.

[Objektivisten]

Vilka är de fysikaliska parametrarna för en klassisk 0,75 kvmm lampsladd på 3 meter (svart)? Kör Naim med Larsen och NAC A5 funkar ju inte att klämma in mellan högtalare och vägg i detta fallet?

Jag ska mäta upp de elektriska parametrarna för lampsladd så snart jag hinner. Ber att få återkomma.

*tummen upp*

[darkg]

Resistansen bör bli ca 134 mΩ (tur och retur då, 6m.)

[Objektivisten]

NAC A5 spec

The spec required is;
Capacitance - 16pF per metre
Resistance - 9 milli ohms per metre

[Objektivisten]

Resistansen bör bli ca 134 mΩ.

Okidoki, det har säkert med grovleken att göra, tror att kapacitansen/induktansen är mest avgörande i detta fall, om Naimen ska spela ut.

[Flint]

Resistansen bör bli ca 134 mΩ.

Okidoki, det har säkert med grovleken att göra, tror att kapacitansen/induktansen är mest avgörande i detta fall, om Naimen ska spela ut.

Resistansen är ganska ointressant som jag ser det (inom rimliga gränser). Impedansen är mer intressant .

[Flint]

Resistansen bör bli ca 134 mΩ (tur och retur då, 6m.)

Härlig neandrtalberäkning.

[darkg]

Resistansen bör bli ca 134 mΩ (tur och retur då, 6m.)

Härlig neandrtalberäkning.

Oj då! Vad var förhistoriskt i min kalkyl?

[Flint]

Resistansen bör bli ca 134 mΩ (tur och retur då, 6m.)

Härlig neandrtalberäkning.

Oj då! Vad var förhistoriskt i min kalkyl?

Förvånar mig inte.

[Objektivisten]

Resistansen bör bli ca 134 mΩ.

Okidoki, det har säkert med grovleken att göra, tror att kapacitansen/induktansen är mest avgörande i detta fall, om Naimen ska spela ut.

Resistansen är ganska ointressant som jag ser det (inom rimliga gränser). Impedansen är mer intressant .

"NACA5 specifications are as follows:

Capacitance: 16pF per metre
Resistance: 9 milliohms per metre
Inductance: 1uH per metre

Minimum length: 3.5 metres per channel
Maximum length: 20 metres per channel (note that longer lengths can be used up to around 25 m but then some small signal loss must be expected)"

[Flint]

Okidoki, det har säkert med grovleken att göra, tror att kapacitansen/induktansen är mest avgörande i detta fall, om Naimen ska spela ut.

Resistansen är ganska ointressant som jag ser det (inom rimliga gränser). Impedansen är mer intressant .

"NACA5 specifications are as follows:

Capacitance: 16pF per metre
Resistance: 9 milliohms per metre
Inductance: 1uH per metre

Minimum length: 3.5 metres per channel
Maximum length: 20 metres per channel (note that longer lengths can be used up to around 25 m but then some small signal loss must be expected)"

Kräver lite eftertanke för att svara på.

[Laila]

Har inte du någon modell av Naim Nait ? Om så är fallet så duger såvitt jag vet
vanlig lampsladd. Det är de större modellerna som av någon anledning saknar en
induktans på utgången å därför måste ha induktansen i högiskabeln för att förhindra
självsvängning. Smart sätt att sälja sin egen överprissatta kabel . . . typ.

[Harryup]

Fick en Linn högtalarkabel för evigheter sedan, typ 83 eller nått. Minns att när jag testade den på nån förstärkare så självsvängde den. Minns dock inte vad det var förstärkare som inte gillade Linnsladden. Vit, runt 3m, med ledarna separerade runt 2cm.
Var enda sladden som jag stött på som definitivt inte funkat med en "normal" förstärkare.

/Harryup

[petersteindl]

Fick en Linn högtalarkabel för evigheter sedan, typ 83 eller nått. Minns att när jag testade den på nån förstärkare så självsvängde den. Minns dock inte vad det var förstärkare som inte gillade Linnsladden. Vit, runt 3m, med ledarna separerade runt 2cm.
Var enda sladden som jag stött på som definitivt inte funkat med en "normal" förstärkare.

/Harryup

Minns du Cobra Cable?

[Objektivisten]

Linnkabeln funkar till Naim.

[Objektivisten]

Har inte du någon modell av Naim Nait ? Om så är fallet så duger såvitt jag vet
vanlig lampsladd. Det är de större modellerna som av någon anledning saknar en
induktans på utgången å därför måste ha induktansen i högiskabeln för att förhindra
självsvängning. Smart sätt att sälja sin egen överprissatta kabel . . . typ.

Här snackar vi inte 'duger', här snackar vi optimalt optimerad, okej???

[Laila]

Har hört att just Kjelles vita skava optimalt, din lelle drygpotta . . . typ.

[STDI]

Fick en Linn högtalarkabel för evigheter sedan, typ 83 eller nått. Minns att när jag testade den på nån förstärkare så självsvängde den. Minns dock inte vad det var förstärkare som inte gillade Linnsladden. Vit, runt 3m, med ledarna separerade runt 2cm.
Var enda sladden som jag stött på som definitivt inte funkat med en "normal" förstärkare.

/Harryup

Minns du Cobra Cable?

Det är inte så länge sedan den var upp till diskussion.
viewtopic.php?f=10&t=63616&p=1849291#p1849291
Den ligger fortfarande oanvänd.

[Harryup]

Fick en Linn högtalarkabel för evigheter sedan, typ 83 eller nått. Minns att när jag testade den på nån förstärkare så självsvängde den. Minns dock inte vad det var förstärkare som inte gillade Linnsladden. Vit, runt 3m, med ledarna separerade runt 2cm.
Var enda sladden som jag stött på som definitivt inte funkat med en "normal" förstärkare.

/Harryup

Minns du Cobra Cable?

Ja, just det. Hade lyckats förtränga den men nu blir det ett antal sömnlösa nätter. Tack.

/Harryup

[mrGaskill]

Har hört att just Kjelles vita skava optimalt, din lelle drygpotta . . . typ.

Var har du fått det från? Ryktet, inte kabeln alltså.

[Flint]

Lampsladd

115 pF/m
663 nH/m

Dvs Impedans 76 ohm

[PappaBas]

Det är väl bara lampsladd när man kopplar till lampa? Samma sladd till högtalare blir då högtalarsladd

[PerStromgren]

Lampsladd

115 pF/m
663 nH/m

Dvs Impedans 76 ohm

Hur räknade du ut det?

[Flint]

Lampsladd

115 pF/m
663 nH/m

Dvs Impedans 76 ohm

Hur räknade du ut det?

Z = Roten ur induktansen genom kapacitansen (Ohm, Henry och Farad).

[PerStromgren]

Lampsladd

115 pF/m
663 nH/m

Dvs Impedans 76 ohm

Hur räknade du ut det?

Z = Roten ur induktansen genom kapacitansen (Ohm, Henry och Farad).

Så står det inte riktigt här: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charact ... _impedance

Gjorde du en medveten förenkling? Eller är jag inte tillräckligt upplyst?

[Flint]

Hur räknade du ut det?

Z = Roten ur induktansen genom kapacitansen (Ohm, Henry och Farad).

Så står det inte riktigt här: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charact ... _impedance

Gjorde du en medveten förenkling? Eller är jag inte tillräckligt upplyst?

Formeln förklaras en bit ner på sidan.

[Rydberg]

Den karakteristiska impedansen är ju framförallt viktig när vågländen är liten i förhållande till längden på ledaren. Vid höga frekvenser blir de frekvensoberoende termerna små i förhållande till de frekvensberoende termerna varför Flints approximation oftast duger.

[MagnusÖstberg]

Trodde trådskaparen hade tillräckligt goda öron för att lyssna sig till om det var optimalt.

[Morello]

Hur räknade du ut det?

Z = Roten ur induktansen genom kapacitansen (Ohm, Henry och Farad).

Så står det inte riktigt här: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charact ... _impedance

Gjorde du en medveten förenkling? Eller är jag inte tillräckligt upplyst?

Om man försummar R och konduktansen mellan ledarna, så förenklas uttrycket till precis vad Fint skrev.

[PerStromgren]

Z = Roten ur induktansen genom kapacitansen (Ohm, Henry och Farad).

Så står det inte riktigt här: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charact ... _impedance

Gjorde du en medveten förenkling? Eller är jag inte tillräckligt upplyst?

Om man försummar R och konduktansen mellan ledarna, så förenklas uttrycket till precis vad Fint skrev.

Jo, det var ju det jag insåg, men är de försumbara? Jag kan för litet om storleken på parametrarna.

[Flint]

Så står det inte riktigt här: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charact ... _impedance

Gjorde du en medveten förenkling? Eller är jag inte tillräckligt upplyst?

Om man försummar R och konduktansen mellan ledarna, så förenklas uttrycket till precis vad Fint skrev.

Jo, det var ju det jag insåg, men är de försumbara? Jag kan för litet om storleken på parametrarna.

I det här fallet tror jag det. Om resultatet ändrar sig +/- ett par ohm tror jag inte spelar så stor roll. Både L och C ändrar sig olinjärt så resultatet blir beroende på var på frekvensskalan jag tittar som är det hörbara området på det sätt jag mäter det här. Jag har inte möjlighete att mäta vid säg 10MHz. Jag ska mäta om och visa lite bilder på vad jag menar.

[Objektivisten]

Lampsladd

115 pF/m
663 nH/m

Dvs Impedans 76 ohm

Gött mos! Men jösses vilken skillnad.

[Objektivisten]

Trodde trådskaparen hade tillräckligt goda öron för att lyssna sig till om det var optimalt.

Det låter rätt okej, tappar nog lite i övre basregistret.

[Flint]

I det här fallet tror jag det. Om resultatet ändrar sig +/- ett par ohm tror jag inte spelar så stor roll. Både L och C ändrar sig olinjärt så resultatet blir beroende på var på frekvensskalan jag tittar som är det hörbara området på det sätt jag mäter det här. Jag har inte möjlighete att mäta vid säg 10MHz. Jag ska mäta om och visa lite bilder på vad jag menar.

Jag måste rätta mig själv. Kapacitansen ligger ganska stadigt men induktansen ändrar sig beroende på frekvens.

Mätte upp 10 meter RG62.

Kapacitans 44 pF/m
Induktans 419 nH/m vid 47kHz

Impedans 97.3 ohm. Inte så långt från det uppgivna värdet 93 ohm. Skillnaden tror jag beror på att jag mäter vid så låg frekvens för induktansen börjar falla där och Ri ökar som den här bilden visar. Om induktansen fortsätter sjunka med högre frekvens till säg 380nH så hamnar impedansen på 93 ohm

RG63.gif

[Flint]

Jag måste rätta mig själv, igen. Lampsladdens kapacitans ändrar sig betydligt mer än RG62s som låg ganska konstant. Här är värdet i pF för hela längden 20.6 meter som jag mätte upp.

Lampsladd kapacitans.gif

[Objektivisten]

Ja djäflar vad den tappar.

[DQ-20]

Vilka är de fysikaliska parametrarna för en klassisk 0,75 kvmm lampsladd på 3 meter (svart)? Kör Naim med Larsen och NAC A5 funkar ju inte att klämma in mellan högtalare och vägg i detta fallet?

DNM har två olika solid-core med separerade ledare som se plattare ut. De är dock ganska dyra men de har fyra ledare och kan delas i två separata längder. Men det blir i alla fall ca 150 kr/m för den grövre varianten om man delar. NAIM har ju varit kända för att vara lite känsliga med kablar eftersom de inte är villkorslöst stabila och de scheman jag tittat på saknar spole på utgången. Själva kabeln får därför gärna ha lite högre induktans/lägre kapacitans än "vanliga" kablar. Det gör man, som på NAIMs egna och äldre Linn, genom att separera ledarna lite mer än vanligt. Kanske du kan göra en fulösning (estetisk) och köra med NAIM-kabeln och sedan löda på något framme vid/under högtalare, typ EKUA?

/DQ-20

[Objektivisten]

Vilka är de fysikaliska parametrarna för en klassisk 0,75 kvmm lampsladd på 3 meter (svart)? Kör Naim med Larsen och NAC A5 funkar ju inte att klämma in mellan högtalare och vägg i detta fallet?

DNM har två olika solid-core med separerade ledare som se plattare ut. De är dock ganska dyra men de har fyra ledare och kan delas i två separata längder. Men det blir i alla fall ca 150 kr/m för den grövre varianten om man delar. NAIM har ju varit kända för att vara lite känsliga med kablar eftersom de inte är villkorslöst stabila och de scheman jag tittat på saknar spole på utgången. Själva kabeln får därför gärna ha lite högre induktans/lägre kapacitans än "vanliga" kablar. Det gör man, som på NAIMs egna och äldre Linn, genom att separera ledarna lite mer än vanligt. Kanske du kan göra en fulösning (estetisk) och köra med NAIM-kabeln och sedan löda på något framme vid/under högtalare, typ EKUA?

/DQ-20

Pula dit Naim Nac A5 givetvis men dels så har den tjocka kabeln en tendens att 'släppa' vid terminalerna, samt att de har en tendens att mer eller mindre flytta på Larsen 4:orna när jag klämmer in dessa mot väggen. Tycker dock att det då driver på med brutal PRAT. Skarva kabel känns så där (Hifi-Neurosa), men du har säkert rätt, ska testa en sån lösning,

[Laila]

Vilka är de fysikaliska parametrarna för en klassisk 0,75 kvmm lampsladd på 3 meter (svart)? Kör Naim med Larsen och NAC A5 funkar ju inte att klämma in mellan högtalare och vägg i detta fallet?

DNM har två olika solid-core med separerade ledare som se plattare ut. De är dock ganska dyra men de har fyra ledare och kan delas i två separata längder. Men det blir i alla fall ca 150 kr/m för den grövre varianten om man delar. NAIM har ju varit kända för att vara lite känsliga med kablar eftersom de inte är villkorslöst stabila och de scheman jag tittat på saknar spole på utgången. Själva kabeln får därför gärna ha lite högre induktans/lägre kapacitans än "vanliga" kablar. Det gör man, som på NAIMs egna och äldre Linn, genom att separera ledarna lite mer än vanligt. Kanske du kan göra en fulösning (estetisk) och köra med NAIM-kabeln och sedan löda på något framme vid/under högtalare, typ EKUA?

/DQ-20

Endera har du inte läst hela tråden, eller åsså har du mig på ignore . . . skärpning tack .. . typ.

[mrGaskill]

Det samma.

[petersteindl]

Så står det inte riktigt här: https://en.m.wikipedia.org/wiki/Charact ... _impedance

Gjorde du en medveten förenkling? Eller är jag inte tillräckligt upplyst?

Om man försummar R och konduktansen mellan ledarna, så förenklas uttrycket till precis vad Fint skrev.

Jo, det var ju det jag insåg, men är de försumbara? Jag kan för litet om storleken på parametrarna.

Kolla i tefyma.

[Laila]

Det samma.

Hoppas att du inte tog det för allvarligt bara . . . typ

[DQ-20]

Endera har du inte läst hela tråden, eller åsså har du mig på ignore . . . skärpning tack .. . typ.

Men Laila, då! Du vet ju att jag gillar att lägga ut texten. Och nu är ju det du skrev dubbel så sant. Dessutom verkar ju nyare NAIT vara mindre känsliga än klassiska NAIM, så det är väl bara att göra som du säger. Att köra med lampsladd alltså.

/DQ-20

[DQ-20]

Skarva kabel känns så där (Hifi-Neurosa)

I feel you...

/DQ-20

[Laila]

Endera har du inte läst hela tråden, eller åsså har du mig på ignore . . . skärpning tack .. . typ.

Men Laila, då! Du vet ju att jag gillar att lägga ut texten. Och nu är ju det du skrev dubbel så sant. Dessutom verkar ju nyare NAIT vara mindre känsliga än klassiska NAIM, så det är väl bara att göra som du säger. Att köra med lampsladd alltså.

/DQ-20

You naughty boy . . . typer.

[mrGaskill]

Det samma.

Hoppas att du inte tog det för allvarligt bara . . . typ

Var det mig du refererade till med den Kjell-kabeln? Jag anade det, men förstod inte syftet att den skulle framställas som optimal utifrån det jag skrev? Så, näe. Inte så värst då.

Jag trodde du visste mer om kabeln än jag, dock.

Den är mjuk och låter. Jag tycker det var det jag letade efter. Typ.

[Flint]

Lampsladd

115 pF/m
663 nH/m

Dvs Impedans 76 ohm

Gött mos! Men jösses vilken skillnad.

Ja det är stor skillnad. Snabbformeln säger impedans 250 ohm för NACA5. Simulerad jämförelse mellan 4m lampsladd och 4m NACA5 ser ut så här. Belastning i båda fallen är LTS f/e-konstlast. Kortslutning pga missanpassning börjar vid en lägre frekvens för lampsladden. Gissningsvis (?) är det sämre än det som händer med NACA5.

Utan K-lank.gif

Missanpassningen beror på belastningens höga impedans vid höga frekvenser.

R-fe.gif

Vi koplar in en konjugatlänk på vardera kabeln så att de avslutas med sin egen impedans. Jag tippar att kortslutningarna är mest skadliga och därför viktigast att slippa men det är bara ett antagande.

K-lank.gif

[paa]

I det här fallet tror jag det. Om resultatet ändrar sig +/- ett par ohm tror jag inte spelar så stor roll. Både L och C ändrar sig olinjärt så resultatet blir beroende på var på frekvensskalan jag tittar som är det hörbara området på det sätt jag mäter det här. Jag har inte möjlighete att mäta vid säg 10MHz. Jag ska mäta om och visa lite bilder på vad jag menar.

Jag måste rätta mig själv. Kapacitansen ligger ganska stadigt men induktansen ändrar sig beroende på frekvens.

Mätte upp 10 meter RG62.

Kapacitans 44 pF/m
Induktans 419 nH/m vid 47kHz

Impedans 97.3 ohm. Inte så långt från det uppgivna värdet 93 ohm. Skillnaden tror jag beror på att jag mäter vid så låg frekvens för induktansen börjar falla där och Ri ökar som den här bilden visar. Om induktansen fortsätter sjunka med högre frekvens till säg 380nH så hamnar impedansen på 93 ohm

RG63.gif

Varför heter bilden RG63 om du har mätt på en RG62?
Vad är det som gör att induktansen varierar så pass mycket vid olika frekvenser?

[Flint]

Varför heter bilden RG63 om du har mätt på en RG62?

Skrivfel. Tänkte på 93ohm impedans när jag sparade bilden. Det blev 63 som omedveten kompromiss.

Vad är det som gör att induktansen varierar så pass mycket vid olika frekvenser?

Jag är för dåligt insatt för att våga spekulera. Nöjer mig med att redovisa mätningen. Hade hoppats på en diskussion ur en annan synvinkel än den vanliga "det finns ingen skillnad, du hör placebo".

[Flint]

paa
Du kanske syftar på något mätfel. Tror inte det. Så här mäter en drossel på 1uH som en form av koll/referens.
Oroligheterna under 1kHz beror på att fasen ligger så nära noll att kortet uppfattar det som att signalen byter fasläge.

1uH.gif

[paa]

Aha, mätkortet kan inte hantera en sådan mätning av induktansen vid låga frekvenser, det är kanske troligt.
Svårt kanske att diskutera om det är placebo eller inte, om mätningarna visar konstiga fenomen.
Men tack för att du gör dessa mätningar, jag tycker det i alla fall är intressant, och att det visar på en del nya saker som jag inte sett förut.

[Flint]

Aha, mätkortet kan inte hantera en sådan mätning av induktansen vid låga frekvenser, det är kanske troligt.

Det blir samma sak med vissa plastfilmkondingar. Det verkar som om dom är "för bra".

[paa]

Jag måste rätta mig själv, igen. Lampsladdens kapacitans ändrar sig betydligt mer än RG62s som låg ganska konstant. Här är värdet i pF för hela längden 20.6 meter som jag mätte upp.

Lampsladd kapacitans.gif

Vad kan det vara som gör att kapacitansen sjunker mot ökad frekvens för lampsladden?
Kan det vara dielektrikat som inte är perfekt? RG 62 är ju luftisolerad.
Har du någon högtalarkabel som inte är PVC-isolerad, t.ex någon Supra halogenfri som du kan mäta på, det är väl PP eller PE i den, vilket kanske ger en annan kurva?

[Flint]

Svårt kanske att diskutera om det är placebo eller inte, om mätningarna visar konstiga fenomen.
Men tack för att du gör dessa mätningar, jag tycker det i alla fall är intressant, och att det visar på en del nya saker som jag inte sett förut.

Jag vill visa är att det finns elektriska olikheter mellan kablar och vilken följd det kan få även om skillnaden är störst ganska långt förbi det hörbara området. Frågan är om dessa höga frekvensområden och kanske framför allt impedanssvackorna där kan få elektroniken att må och uppföra sig illa även i det hörbara området. Det har länge varit min misstanke så fort kabeldiskussioner har uppstått. Jag tycker att man ska se slutsteg, högtalatkabel och högtalare även i samarbete och inte bara som enskilda prylar var för sig.

[Flint]

Jag måste rätta mig själv, igen. Lampsladdens kapacitans ändrar sig betydligt mer än RG62s som låg ganska konstant. Här är värdet i pF för hela längden 20.6 meter som jag mätte upp.

Lampsladd kapacitans.gif

Vad kan det vara som gör att kapacitansen sjunker mot ökad frekvens för lampsladden?
Kan det vara dielektrikat som inte är perfekt? RG 62 är ju luftisolerad.
Har du någon högtalarkabel som inte är PVC-isolerad, t.ex någon Supra halogenfri som du kan mäta på, det är väl PP eller PE i den, vilket kanske ger en annan kurva?

Det där med luftisoleringen tror jag på. Jag har en Suprakabel men den är från 80-talet så jag vet inte om den är fri från så värst mycket. Ska mäta den igen och se vad som uppför sig olinjärt. Återkommer.

[paa]

Dom vanliga Supra-kablarna är PVC-isolerade, men visst, kul att se om det skiljer från lampsladd i alla fall.
Dom halogenfria ska heta /H på slutet av beteckningen, t.ex som denna:
http://www.ljudfokus.se/produkt/supra-c ... abel/2253/

[Flint]

Dom vanliga Supra-kablarna är PVC-isolerade, men visst, kul att se om det skiljer från lampsladd i alla fall.
Dom halogenfria ska heta /H på slutet av beteckningen, t.ex som denna:
http://www.ljudfokus.se/produkt/supra-c ... abel/2253/

Min gamla Supra 4 kvadrat (verkar det som) är alltså inte halogenfri men så här mäter den. Hela längden 8 meter.

Kapcitans. Påminner om lampsladden.

Kapacitans.gif

Induktans och ri.

Induktans.gif

Impedansen hamnar på 81-83 ohm lite beroende på vilken frekvens man väljer. Jag avslutar kabeln med en konjugatlänk på 82ohm och 10nF.

-

[Harryup]

Är dom inspelade?

mvh/Harryup

[Flint]

Är dom inspelade?

mvh/Harryup

Troligen, borde vara efter 30-35 år. Tiden går fort när man har kul.

[Harryup]

Om du har tur så ligger det inte kvar nån gammal musik i kabeln som påverkar mätningen.

Men seriöst så har man så gamla kablar så är det väldigt olika hur dom känns. En del har isoleringen nästan "smält" på och blivit kladdiga, andra har oxiderat kraftigt, en del ser opåverkade ut.
Har du testat ny mot så gammal sladd? Kan tänka mig att "lampsladd" inte är en helt homogen produkt oavsett ålder och leverantör.

mvh/Harryup

[Flint]

Suprakablarna har åldrats väldigt värdigt. Inget klet och kladd eller ärgad koppar. Egentligen har dom inte spelat så många timmar heller utan mest legat och skräpat medan t.ex. EKK fick jobba. Plockade fram EKKn nyss för att mäta lite på den också och fann att isoleringen ramlar av nästan av sig själv och den är nog bara runt tio år.

[petersteindl]

Är dom inspelade?

mvh/Harryup

Troligen, borde vara efter 30-35 år. Tiden går fort när man har kul.

lAMPSLADD BEHÖVER 90-110 ÅRS INSPELNING. Då har isoleringen trillat av och det blir luftisolering med renare kapacitans. Violinerna blir då mer musikaliska på t.ex. Brahms violinkonsert.

Lampsladd är ett typiskt arvegods.

[DQ-20]

Suprakablarna har åldrats väldigt värdigt. Inget klet och kladd eller ärgad koppar. Egentligen har dom inte spelat så många timmar heller utan mest legat och skräpat medan t.ex. EKK fick jobba. Plockade fram EKKn nyss för att mäta lite på den också och fann att isoleringen ramlar av nästan av sig själv och den är nog bara runt tio år.

"Fyllnadsmaterialet" mellan ledarna brukar vara det mest problematiska med EKK. En del fabrikat "geggar" efter 10-20 år och gör den besvärligt att skala och allmänt trist. Själva isoleringen brukar dock vara lika intakt som all annan strömkabel.

/DQ-20

[petersteindl]

Har ni kollat in gammal monster Cable Där kan man snacka om patina.

[Chaconne]

Är dom inspelade?

mvh/Harryup

Troligen, borde vara efter 30-35 år. Tiden går fort när man har kul.

lAMPSLADD BEHÖVER 90-110 ÅRS INSPELNING. Då har isoleringen trillat av och det blir luftisolering med renare kapacitans. Violinerna blir då mer musikaliska på t.ex. Brahms violinkonsert.

Lampsladd är ett typiskt arvegods.

Ja, och om vi skall digga Bach måste det vara NOS koppar minst 300 år gammal....

Mvh

[Laila]

Troligen, borde vara efter 30-35 år. Tiden går fort när man har kul.

lAMPSLADD BEHÖVER 90-110 ÅRS INSPELNING. Då har isoleringen trillat av och det blir luftisolering med renare kapacitans. Violinerna blir då mer musikaliska på t.ex. Brahms violinkonsert.

Lampsladd är ett typiskt arvegods.

Ja, och om vi skall digga Bach måste det vara NOS koppar minst 300 år gammal....

Mvh

Berätta gärna var man kan hitta koppar som är likamä eller yngre än 300 år . . . typ ?

[Flint]

Suprakablarna har åldrats väldigt värdigt. Inget klet och kladd eller ärgad koppar. Egentligen har dom inte spelat så många timmar heller utan mest legat och skräpat medan t.ex. EKK fick jobba. Plockade fram EKKn nyss för att mäta lite på den också och fann att isoleringen ramlar av nästan av sig själv och den är nog bara runt tio år.

"Fyllnadsmaterialet" mellan ledarna brukar vara det mest problematiska med EKK. En del fabrikat "geggar" efter 10-20 år och gör den besvärligt att skala och allmänt trist. Själva isoleringen brukar dock vara lika intakt som all annan strömkabel.

/DQ-20

Rätt. Det är det du kallar "fyllnadsmaterialet" som ramlar sönder. Ytterhöljet är ok.

[Chaconne]

lAMPSLADD BEHÖVER 90-110 ÅRS INSPELNING. Då har isoleringen trillat av och det blir luftisolering med renare kapacitans. Violinerna blir då mer musikaliska på t.ex. Brahms violinkonsert.

Lampsladd är ett typiskt arvegods.

Ja, och om vi skall digga Bach måste det vara NOS koppar minst 300 år gammal....

Mvh

Berätta gärna var man kan hitta koppar som är likamä eller yngre än 300 år . . . typ ?

Zzzzzzzzz liksom.

[Jax]

[ Bild ] Formeln förklaras en bit ner på sidan.

Nja. Förenklingen gäller endast vid höga frekvenser där induktiva reaktansen dominerar över resistansen. Vid låga frekvenser dominerar resistansen och karakteristiska impedansen stiger med fallande frekvens. Brytpunkten ligger för de flesta kablar runt 100KHz.

Impedansen är rätt meningslös ändå för kablar under en kvarts våglängd.

[Flint]

[ Bild ] Formeln förklaras en bit ner på sidan.

Nja. Förenklingen gäller endast vid höga frekvenser där induktiva reaktansen dominerar över resistansen. Vid låga frekvenser dominerar resistansen och karakteristiska impedansen stiger med fallande frekvens. Brytpunkten ligger för de flesta kablar runt 100KHz.

Impedansen är rätt meningslös ändå för kablar under en kvarts våglängd.

Varför omnämns den som formel då i många (alla?) formelsamlingar. Och varför stämmer formeln på som här Beldens värden på RG62 när man räknar på L och C och får fram impedansen. Beror det på ren tillfällighet?

RG62 Belden.gif

Impedansen är rätt meningslös ändå för kablar under en kvarts våglängd.

Här tror jag att du har fel. De stående vågor som skapas i kabeln pga missanpassning kan mycket väl störa elektroniken som kabeln är ansluten till och förmodligen påverka även i det hörbara området, som jag ser det.

[petersteindl]

[ Bild ] Formeln förklaras en bit ner på sidan.

Nja. Förenklingen gäller endast vid höga frekvenser där induktiva reaktansen dominerar över resistansen. Vid låga frekvenser dominerar resistansen och karakteristiska impedansen stiger med fallande frekvens. Brytpunkten ligger för de flesta kablar runt 100KHz.

Impedansen är rätt meningslös ändå för kablar under en kvarts våglängd.

Varför omnämns den som formel då i många (alla?) formelsamlingar.

För att formeln gäller i det område som det bedöms som intressant, nämligen för höga frekvenser. Vidare gäller den en förlustfri transmissionsledare vilket betyder att resistansen = noll och även tvärkonduktansen = noll. Det kallas för karakteristisk impedans. Det är en förenkling från telegrafekvationen som gäller icke förlustfria ledare. I telegrafekvationen ingår all serieresistans per längdenhet och all tvärkonduktans per längdenhet. Resistans och konduktans är reella storheter, medans induktans och kapacitans är imaginära storheter. Men eftersom de reella parametrarna sätts till noll och j*omega finns kvar i både nämnare och täljare så kan man förkorta ner dessa till termen 1. Då återstår den förenklade ekvation som benämns karakteristisk impedans.

Här finns mer.

https://en.wikipedia.org/wiki/Characteristic_impedance

Telegrafekvationen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Telegrapher%27s_equations

Man kan dock gå ett steg vidare och se på vilken distorsion som uppkommer i transmissionsledare som inte är förlustfria. Då finns ett specialfall för att få distorsionsfritt nämligen då G/C=R/L. Då är ledaren distorsionsfri men ej förlustfri och det gäller för alla frekvenser, även tonfrekvensområdet.

Det kallas Heavysides distorsionsfria transmissionsledare

Jag har utvecklat och låtit tillverka sådana kablar. Det var ett tag sedan. Det var dock svårt att få snäva toleranser i tillverkning. Habia Cables gjorde försök åt mig på 90-talet.

Här finns mer att läsa.

https://en.wikipedia.org/wiki/Heaviside_condition

Själv plöjde jag Halléns lärobok om Elektricitetslära, då det begav sig. Den var väldigt bra. Vill påpeka att distorsionen inte är Harmonisk distorsion. Den byggs upp som en integral och kommer senare i tiden och det handlar inte om reflexer.

Lite mer om Hallén

https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_G._Hall%C3%A9n

Med vänlig hälsning
Peter

[Flint]

Ja, verkan av impedans och missanpassning visar sig vid höga frekvenser, det har jag sagt hela tiden. Men att resultatet troligen/kanske kan märkas även inom det hörbara området. För högt.kabel beror missanpassningen på hur induktiv högtalaren är vid höga frekvenser. Högre impedans ger större missanpassning och därmed också tydligare kortslutning av vissa frekvenser, som förstärkaren ser det. Här lampsladd avslutad med Öhmans f/e-last igen som ett exempel.

Lampsladd-1.gif

Jag märker att budskapet/hypotesen inte trillar på plats och har inget större lust att tjata om det här igen utan väntar tills tiden är mogen. Om den blir det?


-

[Nattlorden]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

[petersteindl]

Ja, verkan av impedans och missanpassning visar sig vid höga frekvenser, det har jag sagt hela tiden. Men att resultatet troligen/kanske kan märkas även inom det hörbara området. För högt.kabel beror missanpassningen på hur induktiv högtalaren är vid höga frekvenser. Högre impedans ger större missanpassning och därmed också tydligare kortslutning av vissa frekvenser, som förstärkaren ser det. Här lampsladd avslutad med Öhmans f/e-last igen som ett exempel.

Lampsladd-1.gif

Jag märker att budskapet/hypotesen inte trillar på plats och har inget större lust att tjata om det här igen utan väntar tills tiden är mogen. Om den blir det?


-

På vilket sätt märker du att budskapet/hypotesen inte trillar på plats? Det finns i alla fall inget i det jag skriver som motsäger det du skriver, gällande detta.

Med vänlig hälsning
Peter

[Flint]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

[Flint]

Ja, verkan av impedans och missanpassning visar sig vid höga frekvenser, det har jag sagt hela tiden. Men att resultatet troligen/kanske kan märkas även inom det hörbara området. För högt.kabel beror missanpassningen på hur induktiv högtalaren är vid höga frekvenser. Högre impedans ger större missanpassning och därmed också tydligare kortslutning av vissa frekvenser, som förstärkaren ser det. Här lampsladd avslutad med Öhmans f/e-last igen som ett exempel.

Lampsladd-1.gif

Jag märker att budskapet/hypotesen inte trillar på plats och har inget större lust att tjata om det här igen utan väntar tills tiden är mogen. Om den blir det?


-

På vilket sätt märker du att budskapet/hypotesen inte trillar på plats? Det finns i alla fall inget i det jag skriver som motsäger det du skriver, gällande detta.

Med vänlig hälsning
Peter

Vad rekommenderar du för äggledare till dina burkar, och på vilka grunder?

[Morello]

Jag vill bara inflika att Heaviside villkor för en transmissionsledning saknar all rimlig relevans då vi talar om längder i meter-klassen - inte överföring över atlanten.
På den gamla goda tiden kompenserade man långa (nu talar vi om många tusentals meter) kablar för audiofrekvensöverföring genom att införa serieinduktanser.

I musikanläggningar är det ingen svårighet att åstadkomma en kabel med försumbar åverkan på frekvensgången (och därmed också fasen) - alltså finns inget behov av kablar som uppfyller Heaviside villkor.

[Flint]

Jag vill bara inflika att Heaviside villkor för en transmissionsledning saknar all rimlig relevans då vi talar om längder i meter-klassen - inte överföring över atlanten.
På den gamla goda tiden kompenserade man långa (nu talar vi om många tusentals meter) kablar för audiofrekvensöverföring genom att införa serieinduktanser.

I musikanläggningar är det ingen svårighet att åstadkomma en kabel med försumbar åverkan på frekvensgången (och därmed också fasen) - alltså finns inget behov av kablar som uppfyller Heaviside villkor.

Hur många meter är det över Atlanten?

[Morello]

Jag vill bara inflika att Heaviside villkor för en transmissionsledning saknar all rimlig relevans då vi talar om längder i meter-klassen - inte överföring över atlanten.
På den gamla goda tiden kompenserade man långa (nu talar vi om många tusentals meter) kablar för audiofrekvensöverföring genom att införa serieinduktanser.

I musikanläggningar är det ingen svårighet att åstadkomma en kabel med försumbar åverkan på frekvensgången (och därmed också fasen) - alltså finns inget behov av kablar som uppfyller Heaviside villkor.

Hur många meter är det över Atlanten?

Avsevärt fler än mellan ditt slutsteg och dina högtalare.

[Flint]

Jag vill bara inflika att Heaviside villkor för en transmissionsledning saknar all rimlig relevans då vi talar om längder i meter-klassen - inte överföring över atlanten.
På den gamla goda tiden kompenserade man långa (nu talar vi om många tusentals meter) kablar för audiofrekvensöverföring genom att införa serieinduktanser.

I musikanläggningar är det ingen svårighet att åstadkomma en kabel med försumbar åverkan på frekvensgången (och därmed också fasen) - alltså finns inget behov av kablar som uppfyller Heaviside villkor.

Hur många meter är det över Atlanten?

Avsevärt fler än mellan ditt slutsteg och dina högtalare.

Stora rum! Jag har gärna fel, men kan du bevisa att min hypotes är fel. Obs att jag menar bevisa.

[Nattlorden]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

LTS-kabeln borde då vara en rimlig ersättare.

[petersteindl]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

I princip +1 på det du skriver. Jag har hållit på med kablar ända sedan 80-talet. På 70-talet började guldpläterade kontakter komma och kablar som marknadsfördes med bättre ljud. Redan år 1970/71 på mina gamla OA-6 typ 1 bytte jag ut kablar och kontakter. Då var det DIN kontakter och rörslutstegen 800 ohm satt i högtalarna. Jag bytte ut dessa ingångskontakter mot en mer professionell variant som man med låsring kunde låsa kabelkontakten med chassikontakt. Hur mycket jag under årens än utvecklade kablar så infann sig aldrig den där känslan av att nollpåverkan är uppnådd och det gör det fortfarande inte oavsett vilken kabel som används. Med nollpåverkan menar jag att en kabel skall bete sig noll och identiskt överallt, oavsett utimpedans och belastningsimpedans och kringutrustning. Att göra en kabel på laboratorienivå med enkom en och endast en kringutrustning där den skall fungera optimalt är lätt. Men den skall kunna användas av samtliga människor på planeten med all kringutrustning, vad det än vara må, och det är som jag ser det THE TASK. Jag är inte där ännu. Just nu väntar jag på Godot för att få lite vägledning. Jag la ner kabelprojektet för ungefär 10-15 år sedan och har förträngt allt som har med kablar att göra. Dessutom tycker jag att all kabel är förskräckligt fult.

Vad rekommenderar du för äggledare till dina burkar, och på vilka grunder?

De kablar jag rekommenderar till äggen är den kabel som butiker rekommenderar, (eller som kunden tycker är minst ful). Det brukar vara den kabel butikerna tjänar mest pengar på. Då är butikerna glada och man kan ha en mer avslappnad kommunikation med butikerna. Livet är för värdefullt för att hålla på och käbbla. Kanske inte så vetenskapligt eller kabelglamoröst, eller hur? Jag överlåter det till andra att kasta bort sin tid på, om inte kablarna blir succe, vill säga. För mitt eget ändamål använder jag de kablar som ligger närmast till hands. Helst vill jag inte anstränga mig för att koppla in dessa eller för att plocka fram dessa.

Jag kanske tillverkar den där Bremenska Heavysidekabeln vid tillfälle, om någon idag kan tillverka sådant, så har jag lättare att svara på frågan. Jag vill gärna ha 0,1 ohm resistans eller kanske något lägre till äggen. Men jag har inte ens utrett frågan fullt ut. Jag koncentrerar mig mer på högtalarelement och högtalares placering i rum som jag i alla fall kan intala mig själv påverkar ljudet mer än kablarna till högtalarna. Inuti högtalarna använder jag teflonisolerade kablar på 1 mm2 per ledare och försöker hålla dessa så kort som möjligt.

Vad gäller distorsionsfritt så kan jag säga att jag anser att det som många ingenjörer skriver angående längder är löjeväckande. På den tiden det begav sig så var det så pass mycket kabeldistorsion att man via telefonkablar inte ens kunde urskilja tal. Samma personer snackar om petimäterdifferenser i blindtestlyssning där allt måste matchas inom 0,005 dB för att inte vara hörbart. När går hörbarhetsgränsen för Heavyside dist? Jag säger inte att distorsionen är försumbar eller att den inte är försumbar. För att en lyssnare ens skall uppfatta det som sägs i tal krävs det införande av små serieinduktanser på transmissionsledaren och det blev många sådana utmed längderna. Jag säger att frågan om Least Significant Difference helt enkelt inte är helt utredd. OBS! Jag godkänner varken F/E-lyssningstester eller några blindtester vad det än vara må, då det gäller att få fram entertainmentfaktorn d v s upplevelsen. Så, nu har du fått lite facit sett ur äggmannens horisont. Lyssna och upplev är mitt måtto. Jag tror de flesta glömt vad det är för något. Vid all form av testande minskar upplevelsen. Så fungerar nervsystemet. Det är bara att gilla läget! Därmed är samtliga lyssningstester, vad de än vara må, de facto usla på att upprätthålla maximal upplevelse av musik, tal eller ljud. Och på något annat sätt är det inte!

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

[petersteindl]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

LTS-kabeln borde då vara en rimlig ersättare.

Den bygger väl också på den hanteringsmässigt olämpliga EKK-snoken?

[UrSv]

Nä, den består till större delen av EKKX och endast sluttampen (!) är EKK.

[paa]

Den bygger väl också på den hanteringsmässigt olämpliga EKK-snoken?

Här är artiklarna om LTS-kabeln:
http://www.lts.a.se/pub/artiklar/hogtal ... elbygg.pdf
http://www.lts.a.se/pub/artiklar/hogtal ... ekk_v6.pdf

[Morello]

Nä, den består till större delen av EKKX och endast sluttampen (!) är EKK.

Enligt PAA's länkar finns det två varianter - en med EKK och en med EKKX.

[Morello]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

Därför att du pratar om Heaviside villkor för en transmissionsledning.

Hela poängen med Heaviside villkor är att tillse en konstant fashastighet/fasderivata, dvs att fasen är en linjär funktion av frekvens, dvs fas=konstant*w.

Om fasderivatan tillåts vara icke-konstant kommer vågformen att få dispersion i tiden eftersom olika delar av spektrat anländer vid olika tidpunkter. Detta är emellertid helt försumbar vid audiofrekvenser i samband med meter-längder av kabel, varför något behov av att uppfylla Heaviside villkor inte föreligger.

[Flint]

Av vilken anledning är de frekvenserna av intresse i en högtalarkabel? Tycker man det känns jobbigt, så kan man välja en kabel som har högfrekvensfilter i sig så slipper det ens komma på tal.

( Digitalkabel däremot.... )

Jag håller med, men området är för lite utforskat för att åtminstone jag ska avfärda det. Filter är en möjlighet som du säger och jag tippar att olika apparater fugerar som filter både mot kabeltok och andra apparaters egenskaper. Man hör alltså kombinationen och inte bara enstaka enheters egenskaper. Det kan vara förklaringen till varför vissa anser att det är stor skillnad på olika kablar. Det kanske finns skillnad med just deras setup, utöver placebo då förstås som troligen är den största felkällan. Men visst finns det skillnad på olika kablar rent elektriskt och då framför allt i MHz området. Jag vill alltså inte hävda att jag har rätt i sak men jag letar efter mätbara förklaringar till det som normalt brukar avfärdas som inbillning. Om inte annat för att kunna konstatera att det var bara inbillning, hela kabelköret. Men då undrar jag om inte alla EKK-ägare borde byta kabel för så kul är den ju inte att baxa med, om allt ändå låter lika.

LTS-kabeln borde då vara en rimlig ersättare.

Japp, förutsatt att man avslutar den med konjugatlänken som också beskrivs. Simulerar väldigt fint. Även EKK bör avslutas med en konjugatlänk för att hålla missanpassningen pga för hög impedans i skinnet.

[Flint]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

Därför att du pratar om Heaviside villkor för en transmissionsledning.

Hela poängen med Heaviside villkor är att tillse en konstant fashastighet/fasderivata, dvs att fasen är en linjär funktion av frekvens, dvs fas=konstant*w.

Om fasderivatan tillåts vara icke-konstant kommer vågformen att få dispersion i tiden eftersom olika delar av spektrat anländer vid olika tidpunkter. Detta är emellertid helt försumbar vid audiofrekvenser i samband med meter-längder av kabel, varför något behov av att uppfylla Heaviside villkor inte föreligger.

Vilket inte är kärnan i min hypotes. Läser du inte inläggen innan du svarar.

[Goldfinger]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

Därför att du pratar om Heaviside villkor för en transmissionsledning.

Hela poängen med Heaviside villkor är att tillse en konstant fashastighet/fasderivata, dvs att fasen är en linjär funktion av frekvens, dvs fas=konstant*w.

Om fasderivatan tillåts vara icke-konstant kommer vågformen att få dispersion i tiden eftersom olika delar av spektrat anländer vid olika tidpunkter. Detta är emellertid helt försumbar vid audiofrekvenser i samband med meter-längder av kabel, varför något behov av att uppfylla Heaviside villkor inte föreligger.

Jag har en gammal Onkyo-förstärkare där för och slutstegsdelen är separerad, den är inte byggd så original utan det är gjort senare, apparaten är känslig med vad man loopar med för kabel mellan delarna, med ett kabelpar stack ljudbilden iväg nästan i klass som om man skiftar polaritet på ena högtalaren, riktigt skumt beteende, aldrig upplevt det så tidigare vid kabelskiften i andra applikationer, jag ställde själv frågan vad som kunde föranleda fenomenet.

[Morello]

Det är ju svårt att spekulera i vad som händer, men en session i labbet skulle nog ge svar på frågan.

[Morello]

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

Därför att du pratar om Heaviside villkor för en transmissionsledning.

Hela poängen med Heaviside villkor är att tillse en konstant fashastighet/fasderivata, dvs att fasen är en linjär funktion av frekvens, dvs fas=konstant*w.

Om fasderivatan tillåts vara icke-konstant kommer vågformen att få dispersion i tiden eftersom olika delar av spektrat anländer vid olika tidpunkter. Detta är emellertid helt försumbar vid audiofrekvenser i samband med meter-längder av kabel, varför något behov av att uppfylla Heaviside villkor inte föreligger.

Vilket inte är kärnan i min hypotes. Läser du inte inläggen innan du svarar.

Jösses vad du skall käfta om allt - mitt svar var över huvud taget inte adresserat till dig, utan till vår forumkamrat Peter Steindl!

[DQ-20]

Japp, förutsatt att man avslutar den med konjugatlänken som också beskrivs. Simulerar väldigt fint. Även EKK bör avslutas med en konjugatlänk för att hålla missanpassningen pga för hög impedans i skinnet.

Ja, jag vet att IÖ i något nummer av Musik och Ljudteknik (jag minns inte om det var i samband med EKK eller LTS-kabeln) att man med fördel skulle kunna ha en generell terminering på ca 100 ohm på högtalarens terminaler även för "vanliga" högtalarkablar. Det blir inte exakt men hindrar de värsta excesserna.

/DQ-20

[Flint]

Därför att du pratar om Heaviside villkor för en transmissionsledning.

Hela poängen med Heaviside villkor är att tillse en konstant fashastighet/fasderivata, dvs att fasen är en linjär funktion av frekvens, dvs fas=konstant*w.

Om fasderivatan tillåts vara icke-konstant kommer vågformen att få dispersion i tiden eftersom olika delar av spektrat anländer vid olika tidpunkter. Detta är emellertid helt försumbar vid audiofrekvenser i samband med meter-längder av kabel, varför något behov av att uppfylla Heaviside villkor inte föreligger.

Vilket inte är kärnan i min hypotes. Läser du inte inläggen innan du svarar.

Jösses vad du skall käfta om allt - mitt svar var över huvud taget inte adresserat till dig, utan till vår forumkamrat Peter Steindl!

Nej, men ditt svar till petersteindl bygger på det jag skrev tidigare som du misstolkade och hävde ur dig dina förutfattade meningar om och därmed anser jag mig ha rätt att rätta dig. Det får du tåla.

[Morello]

Jag har ett svagt minne av att jag terminerade mina högtalare med 10 ohm i serie med cirka 100 nF.

[Flint]

Japp, förutsatt att man avslutar den med konjugatlänken som också beskrivs. Simulerar väldigt fint. Även EKK bör avslutas med en konjugatlänk för att hålla missanpassningen pga för hög impedans i skinnet.

Ja, jag vet att IÖ i något nummer av Musik och Ljudteknik (jag minns inte om det var i samband med EKK eller LTS-kabeln) att man med fördel skulle kunna ha en generell terminering på ca 100 ohm på högtalarens terminaler även för "vanliga" högtalarkablar. Det blir inte exakt men hindrar de värsta excesserna.

/DQ-20

Det blir tillräckligt rätt och det är tillräckligt bra. En god tumregel.

[DQ-20]

Japp, förutsatt att man avslutar den med konjugatlänken som också beskrivs. Simulerar väldigt fint. Även EKK bör avslutas med en konjugatlänk för att hålla missanpassningen pga för hög impedans i skinnet.

Ja, jag vet att IÖ i något nummer av Musik och Ljudteknik (jag minns inte om det var i samband med EKK eller LTS-kabeln) att man med fördel skulle kunna ha en generell terminering på ca 100 ohm på högtalarens terminaler även för "vanliga" högtalarkablar. Det blir inte exakt men hindrar de värsta excesserna.

/DQ-20

Det blir tillräckligt rätt och det är tillräckligt bra.

OK!

/DQ-20

[Morello]

Vilket inte är kärnan i min hypotes. Läser du inte inläggen innan du svarar.

Jösses vad du skall käfta om allt - mitt svar var över huvud taget inte adresserat till dig, utan till vår forumkamrat Peter Steindl!

Nej, men ditt svar till petersteindl bygger på det jag skrev tidigare som du misstolkade och hävde ur dig dina förutfattade meningar om och därmed anser jag mig ha rätt att rätta dig. Det får du tåla.

Sluta tjafsa är du bussig.

[Flint]

Jösses vad du skall käfta om allt - mitt svar var över huvud taget inte adresserat till dig, utan till vår forumkamrat Peter Steindl!

Nej, men ditt svar till petersteindl bygger på det jag skrev tidigare som du misstolkade och hävde ur dig dina förutfattade meningar om och därmed anser jag mig ha rätt att rätta dig. Det får du tåla.

Sluta tjafsa är du bussig.

Håll igen med retoriken så gör jag likadant.

[DQ-20]

Nä, den består till större delen av EKKX och endast sluttampen (!) är EKK.

Enligt PAA's länkar finns det två varianter - en med EKK och en med EKKX.

Nej.
Den med EKKX är den som kallas "LTS-kabeln". Den som handlar om EKK är endast en DIY-artikel som publicerades i MoLt. LTS-kablen beskrevs i flera artiklar - både teoretiskt och praktiskt.

EKK är IÖ:s idé helt och hållet och kommer sig av hans rekommendationer för att få rätt kabelimpedans till hans Ino-högtalare oberoende av kabellängd. Tipset om EKK gavs redan på 90-talet (liksom för RG62 och EKUA). LTS-kabeln är ju en specialkabel för de som vill ha så direkt koppling som möjligt till diskantelementet.

/DQ-20

[Morello]

Nä, den består till större delen av EKKX och endast sluttampen (!) är EKK.

Enligt PAA's länkar finns det två varianter - en med EKK och en med EKKX.

Nej.
Den med EKKX är den som kallas "LTS-kabeln". Den som handlar om EKK är endast en DIY-artikel som publicerades i MoLt. LTS-kablen beskrevs i flera artiklar - både teoretiskt och praktiskt.

EKK är IÖ:s idé helt och hållet och kommer sig av hans rekommendationer för att få rätt kabelimpedans till hans Ino-högtalare oberoende av kabellängd. Tipset om EKK gavs redan på 90-talet (liksom för RG62 och EKUA). LTS-kabeln är ju en specialkabel för de som vill ha så direkt koppling som möjligt till diskantelementet.

/DQ-20

Nja, kabelimpedans har ju ingenting att göra med det faktum att EKK är entrådig. Rekommendationen av EKK brukar följas av diverse hänvisningar till "tvärimpedansmodulation" i flertrådig kabel.

[paa]

Det finns faktiskt en sida till om LTS-kablarna:
http://www.lts.a.se/lts/hogtalarkabel

[Morello]

Dock saknas analytisk härledning jämte mätningar av den så omtalade "tvärimpedansmodulationen", vilket är det enda argument som anförts för att välja en så pass styv kabel som den entrådiga EKK'n de facto är.

Jag kan inte upphöra att förvånas över hur många som valt EKK'n trots att egentlig evidens till dess påstådda fördel saknas.

[Flint]

Jag kan inte upphöra att förvånas över hur många som valt EKK'n trots att egentlig evidens till dess påstådda fördel saknas.

Det är ju svårt att få LTS- och Ino-anhängare att uttala sig om hur något låter rent subjektivt men jag antar att EKK-folket tycker att kabeln låter bra och därmed antar att den är korrekt. Den gruppen kan ju knappast beskyllas vara offer för placebo, eller hur?

[paa]

Vad skiljer den gruppen från andra grupper? Alla människor är har väl den egenheten att man reagerar på placebo, men det är väl det du menar, eller hur?

[Flint]

Vad skiljer den gruppen från andra grupper? Alla människor är har väl den egenheten att man reagerar på placebo, men det är väl det du menar, eller hur?

Jag försöker bara förstå rent logiskt hur den gruppen ser sina EKK-kablar.

[Lazyworm]

Dock saknas analytisk härledning jämte mätningar av den så omtalade "tvärimpedansmodulationen", vilket är det enda argument som anförts för att välja en så pass styv kabel som den entrådiga EKK'n de facto är.

Jag kan inte upphöra att förvånas över hur många som valt EKK'n trots att egentlig evidens till dess påstådda fördel saknas.

Jag tillverkade ju ett par LTS kablage någon dag när jag hade lite att göra 2005 och jag måste säga att man behöver upp i rätt grova EKK kablar innan de blir styvare än EKKX med 40st ledare, så man bygger inte LTS kablagen för att få en lätthanterlig kabel iaf.

[petersteindl]

Peter, fasdistorsion i audiofrekvensområdet för längder om några meter är försumbar. Det finns helt enkelt inget problem att lösa i detta avseende.
Jag mätte på skoj på en läng suprakabel om cirka 2,5 meter . Den relativa fasen är cirka 0,22 grader oaktat frekvens i registret 20-20k, dvs sannolikt mätutrustningens konstanta fel.
Så länge fasen är noll eller förhåller sig linjärt med avseende på frekvens uppstår som bekant inte någon fasdistrsion.

Vad är det som får dig att se fasdistorsion i audiokablar som ett problem?

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

Därför att du pratar om Heaviside villkor för en transmissionsledning.

Hela poängen med Heaviside villkor är att tillse en konstant fashastighet/fasderivata, dvs att fasen är en linjär funktion av frekvens, dvs fas=konstant*w.

Om fasderivatan tillåts vara icke-konstant kommer vågformen att få dispersion i tiden eftersom olika delar av spektrat anländer vid olika tidpunkter. Detta är emellertid helt försumbar vid audiofrekvenser i samband med meter-längder av kabel, varför något behov av att uppfylla Heaviside villkor inte föreligger.

Fasderivata? Det är väl det som kallas grupplöptid. Jag har för mig att det var mer problem än så. Jag har mina gamla papper som jag kopierat från Halléns Elektricitetslära någonstans. Jag skall gräva fram dessa. Det var så länge sedan jag höll på med detta.

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Vad är det som får dig att tro att jag pratar om fasdistorsion?

Med vänlig hälsning
Peter

Därför att du pratar om Heaviside villkor för en transmissionsledning.

Hela poängen med Heaviside villkor är att tillse en konstant fashastighet/fasderivata, dvs att fasen är en linjär funktion av frekvens, dvs fas=konstant*w.

Om fasderivatan tillåts vara icke-konstant kommer vågformen att få dispersion i tiden eftersom olika delar av spektrat anländer vid olika tidpunkter. Detta är emellertid helt försumbar vid audiofrekvenser i samband med meter-längder av kabel, varför något behov av att uppfylla Heaviside villkor inte föreligger.

Fasderivata? Det är väl det som kallas grupplöptid. Jag har för mig att det var mer problem än så. Jag har mina gamla papper som jag kopierat från Halléns Elektricitetslära någonstans. Jag skall gräva fram dessa. Det var så länge sedan jag höll på med detta.

Med vänlig hälsning
Peter

Kärt barn har många namn.

Alltså, detta med Heavisides förlustfria kabel är tämligen trivialt. Om du inte hitar dina paper skall jag med största glädje scanna in de sidor i Pozars bok som berör spörsmålet. Problemet som uppstår när fasen inte längre är en linjär funktion av frekvens är dispersion (utsmetning i tiden), vilket skapar vågformsdistorsion.

MEN, detta har ingenting med audiokablar i meterlängder att göra och jag kan inte i min vildaste fantasi förstå varför du ägnade detta en massa tid, men är såkalrt nyfiken på din förklaring till varför du ägnade just detta soörsmål energi-

[Morello]

Dock saknas analytisk härledning jämte mätningar av den så omtalade "tvärimpedansmodulationen", vilket är det enda argument som anförts för att välja en så pass styv kabel som den entrådiga EKK'n de facto är.

Jag kan inte upphöra att förvånas över hur många som valt EKK'n trots att egentlig evidens till dess påstådda fördel saknas.

Jag tillverkade ju ett par LTS kablage någon dag när jag hade lite att göra 2005 och jag måste säga att man behöver upp i rätt grova EKK kablar innan de blir styvare än EKKX med 40st ledare, så man bygger inte LTS kablagen för att få en lätthanterlig kabel iaf.

Nej, det är två enligt mitt ringa förmenande pyramidalt knasiga kablar att använda mellan slutsteg och högtalare.

[DQ-20]

Nja, kabelimpedans har ju ingenting att göra med det faktum att EKK är entrådig. Rekommendationen av EKK brukar följas av diverse hänvisningar till "tvärimpedansmodulation" i flertrådig kabel.

Ja, IÖ:s rekommendation av EKK bygger delvis på att de är enkardeliga - det är alla hans "rekommenderade" kablar (eller snarare lösningsförlag). Men korskopplad EKK 4*2,5mm2 är främst tänkt för att hålla nere resistans och induktans på längre kablar. För medellånga kablar "rekommenderas" 2*2,5 mm2 (eller var det 2*1,5 mm2?) och för korta snuttar EKUA med ledarna isärdragna för att få upp induktansen. Meningen är att man med olika kombinationer skall kunna nå liknande resistans och induktans (nästan) oavsett kabellängd. Varför just 4-ledaren från Biltema verkar ha blivit synonymt med IÖ:s rekommendation vet jag inte - alla kan ju inte ha lika långa högtalarkablar. Men den är ju billig och lagom opraktisk så där får den ju åtminstone lite pluspoäng för att vara "underground". Hörbarheten av "tvärimpedansmodulation" kan man ifrågasätta - jag ser mer de enkardeliga kablarna som ett sätt att slippa fundera på det.

/DQ-20

[Flint]

Dock saknas analytisk härledning jämte mätningar av den så omtalade "tvärimpedansmodulationen", vilket är det enda argument som anförts för att välja en så pass styv kabel som den entrådiga EKK'n de facto är.

Jag kan inte upphöra att förvånas över hur många som valt EKK'n trots att egentlig evidens till dess påstådda fördel saknas.

Jag tillverkade ju ett par LTS kablage någon dag när jag hade lite att göra 2005 och jag måste säga att man behöver upp i rätt grova EKK kablar innan de blir styvare än EKKX med 40st ledare, så man bygger inte LTS kablagen för att få en lätthanterlig kabel iaf.

Nej, det är två enligt mitt ringa förmenande pyramidalt knasiga kablar att använda mellan slutsteg och högtalare.

Vad har du så pyramidalt mycket emot en kabel som EKKX som du knappt känner till. Bara nyfiken. Du får förstås ha pyramidalt mycket emot vad du vill, för mig.

[Svante]

Jag mindes just den här tråden som jag startade 2004 om just det ni diskuterar. Jag tror den håller fortfarande.

viewtopic.php?p=44319#p44319

[Svante]

Hörbarheten av "tvärimpedansmodulation" kan man ifrågasätta - jag ser mer de enkardeliga kablarna som ett sätt att slippa fundera på det.

...fast samma tänkesätt kan ju användas på shaktistenar, kabellyftare och grönritade CD-skivor. Alltså, det är nog bättre att gå i terapi, så att man kan sluta oroa sig för såna där tokigheter. Tror man på tomtar så blir det inte bättre av att bli vän med tomtarna, för då börjar man snart oroa sig för trollen. Det är inte tomtarna och trollen det är fel på, utan att man tror på dem. Och det är märkligt att ingen har lyckats visa att den där modulationen kan höras, det är väl 20 år sedan som Ingvar väckte misstanken.

Annars tycker jag att hela idén med att använda en så mekaniskt styv kabel som EKK är befängd. Förutom att det blir svårt att städa så riskerar man att bryta av kontakterna på förstärkare och högtalare.

Det enda sympatiska med EKK-febern är att kabeln iaf inte kostar så himla mycket pengar, det finns betydligt dyrare saker att snöa in på.

[Nattlorden]

Den stannar bra på plats när den spikats fast.

[Morello]

Hörbarheten av "tvärimpedansmodulation" kan man ifrågasätta - jag ser mer de enkardeliga kablarna som ett sätt att slippa fundera på det.

/DQ-20

Tag på en foliehatt också, så slipper du fundera på effekten av strålning på huvudet.

[Svante]

Den stannar bra på plats när den spikats fast.

... i parketten?

[Chaconne]

Hörbarheten av "tvärimpedansmodulation" kan man ifrågasätta - jag ser mer de enkardeliga kablarna som ett sätt att slippa fundera på det.

...fast samma tänkesätt kan ju användas på shaktistenar, kabellyftare och grönritade CD-skivor. Alltså, det är nog bättre att gå i terapi, så att man kan sluta oroa sig för såna där tokigheter. Tror man på tomtar så blir det inte bättre av att bli vän med tomtarna, för då börjar man snart oroa sig för trollen. Det är inte tomtarna och trollen det är fel på, utan att man tror på dem. Och det är märkligt att ingen har lyckats visa att den där modulationen kan höras, det är väl 20 år sedan som Ingvar väckte misstanken.

Annars tycker jag att hela idén med att använda en så mekaniskt styv kabel som EKK är befängd. Förutom att det blir svårt att städa så riskerar man att bryta av kontakterna på förstärkare och högtalare.

Det enda sympatiska med EKK-febern är att kabeln iaf inte kostar så himla mycket pengar, det finns betydligt dyrare saker att snöa in på.

Om nu EKK är så befängd, kan du rekommendera en mångkardelig kabel som har liknande egenskaper, jag tror många ino ägare skulle uppskatta det.

Mvh

[mrGaskill]

Jag tvivlar på att användaren Laila är Ino-ägare. Men hon (hen?, vad vet jag) har rekommenderat Kjell & Co "vita" som "optimal". På vilken basis har jag inte kommit underfund med. Och att den skulle vara "optimal" för Ino-system vet jag inte heller. Jag tror hon tolkade någon Ino-ägares utlåtande om att ha sluppit den styva EKKn och hittat något som inte verkar låta "tokigt". Ungefär något sånt. Tror jag. Typ.

[Svante]

Hörbarheten av "tvärimpedansmodulation" kan man ifrågasätta - jag ser mer de enkardeliga kablarna som ett sätt att slippa fundera på det.

...fast samma tänkesätt kan ju användas på shaktistenar, kabellyftare och grönritade CD-skivor. Alltså, det är nog bättre att gå i terapi, så att man kan sluta oroa sig för såna där tokigheter. Tror man på tomtar så blir det inte bättre av att bli vän med tomtarna, för då börjar man snart oroa sig för trollen. Det är inte tomtarna och trollen det är fel på, utan att man tror på dem. Och det är märkligt att ingen har lyckats visa att den där modulationen kan höras, det är väl 20 år sedan som Ingvar väckte misstanken.

Annars tycker jag att hela idén med att använda en så mekaniskt styv kabel som EKK är befängd. Förutom att det blir svårt att städa så riskerar man att bryta av kontakterna på förstärkare och högtalare.

Det enda sympatiska med EKK-febern är att kabeln iaf inte kostar så himla mycket pengar, det finns betydligt dyrare saker att snöa in på.

Om nu EKK är så befängd, kan du rekommendera en mångkardelig kabel som har liknande egenskaper, jag tror många ino ägare skulle uppskatta det.

Mvh

Lampsladd? Alltså, enligt mig är valet tämligen okritiskt, det finns i princip tre saker som kan göra en högtalarkabel hörbar och det är 1. för stor serieresistans (Ingvar har ett börvärde på det >0 ohm) 2. Induktansen och 3. om den får (en dålig) förstärkare att självsvänga. Inget av detta har med enkardeligheten att göra, så väljer man en flerkardelig kabel med i övrigt lika egenskaper som en enkardelig kan man förvänta sig en smidigare kabel, hela förstärkar- och högtalarkontakter och ingen skillnad i ljud.

[DQ-20]

Hörbarheten av "tvärimpedansmodulation" kan man ifrågasätta - jag ser mer de enkardeliga kablarna som ett sätt att slippa fundera på det.

...fast samma tänkesätt kan ju användas på shaktistenar, kabellyftare och grönritade CD-skivor. Alltså, det är nog bättre att gå i terapi, så att man kan sluta oroa sig för såna där tokigheter. Tror man på tomtar så blir det inte bättre av att bli vän med tomtarna, för då börjar man snart oroa sig för trollen. Det är inte tomtarna och trollen det är fel på, utan att man tror på dem. Och det är märkligt att ingen har lyckats visa att den där modulationen kan höras, det är väl 20 år sedan som Ingvar väckte misstanken.

Annars tycker jag att hela idén med att använda en så mekaniskt styv kabel som EKK är befängd. Förutom att det blir svårt att städa så riskerar man att bryta av kontakterna på förstärkare och högtalare.

Det enda sympatiska med EKK-febern är att kabeln iaf inte kostar så himla mycket pengar, det finns betydligt dyrare saker att snöa in på.

Konstig analogi. Alla de föreslag du räknar upp, inklusive terapi kostar extra pengar. Jag tycker för övrigt inte man skall terapia bort ALLA sina nycker - det finns ju gränser för hur välanpassad man vill vara. De "tweaks" som du nämner saknar också tydlig koppling till en fysikalisk verklighet. De av IÖ föreslagna lösningarna för olika kabellängder är tekniskt mycket bra och billigare än vanliga "högtalarkablar" och dess främsta syfte, som jag ser det, är att på billigast möjliga sätt ge kabeln en rimligt väldefinierad resistans och induktans med kablar som är allmänt tillgängliga (även om EKK 4*2,5 inte växer på träd). Det kostar alltså inget att bli av med sin "nojja" om man nu har någon. Jag vill också påminna om att jag skrev "hörbarhet" - jag ifrågasätter inte att fenomenet existerar utan endast att man kan fråga sig under vilka förutsättningar det är hörbart. Jag använder själv "vanlig jävla" högtalarkabel men har tidigare kört med EKK 4*2.5 (gratis) som jag tyckte fungerade utmärkt och som inte utgjorde något hanteringsmässigt problem eftersom jag inte flyttar runt högtalarna. Det är snarare en fördel att man kan böja till dem en gång för alla.

/DQ-20

[Morello]

Återigen, diskussionen om EKK handlar inte om resistans eller indukatns, utan den torgförs med argumentet att den saknar "tvärimpedansmodulation" i kraft av att den är entrådig.
Detta argument saknar evidens.

[Flint]

Återigen, diskussionen om EKK handlar inte om resistans eller indukatns, utan den torgförs med argumentet att den saknar "tvärimpedansmodulation" i kraft av att den är entrådig.
Detta argument saknar evidens.

Jaha, är det därför du affekterar så väldigt i den emotionella domänen? Gör som jag har gjort sen jag hörde talas om det där den första gången, glöm det. Jag tänkte att det bara var ett sätt att visa sig viktig och lagom "eljest".

[Svante]

Ja, det är förstås bra att Ingvar (och andra) har utrett under vilka förutsättningar högtalarkablar kan påverka ljudet hörbart. Men just i fallet enkardelighet har ett experiment som såvitt jag minns hade en väldigt orealistisk inkoppling och alla parametrar satta till "worst-case" fått styra kabelvalet till ett som potentiellt förstör förstärkarkontakter och åtminstone för flera blir byngligt. Ingvar säger själv, vill jag minnas, att den där tvärimpedansen kanske inte är hörbar och ingen har heller visat att den är det. 20 år efter experimentet. Däremot har nog kilometervis med EKK installerats.

Därför tycker jag att det är rimligt att fundera över sin oro och överväga om det inte rentav är bra att gå emot den, att det är sunt att inte låta minsta lilla misstanke styra hur man väljer sina kablar om det innebär annat omak.

[UrSv]

Sen beror det ju lite på vilken EKK det gäller och jag som använder EKK 2x1.5 sen typ 15+ år tycker det är en utmärkt kabel och har aldrig haft problem med att den skulle vara för styv och har inte upplevt minsta antydan till att den skulle bryta kontakter varken på förstärkare eller högtalare.

[darkg]

Sen beror det ju lite på vilken EKK det gäller och jag som använder EKK 2x1.5 sen typ 15+ år tycker det är en utmärkt kabel och har aldrig haft problem med att den skulle vara för styv och har inte upplevt minsta antydan till att den skulle bryta kontakter varken på förstärkare eller högtalare.

+1, det är ju så. OM det inte är problem med styvheten är det ju ofta ett utmärkt val, inte bara för frånvaron av eventuella transimpedansmodulationsdistorsionsartefakter utan även för terminering, och kanske annat. Om man föredrar det på det viset. Den plastiska-styva stilen kan ju visst vara trevligare i vissa fall än en elastisk snok, det tycker jag inte är så konstigt. Eller att man tycker tvärt om.

Det är nog sant att enkardelig kabel har hissats lite överdrivet, men dissningarna saknar i förekommande likaså känsla för proportioner, enligt mitt subjektiva / zombieartade förmenande.

[Chaconne]

...fast samma tänkesätt kan ju användas på shaktistenar, kabellyftare och grönritade CD-skivor. Alltså, det är nog bättre att gå i terapi, så att man kan sluta oroa sig för såna där tokigheter. Tror man på tomtar så blir det inte bättre av att bli vän med tomtarna, för då börjar man snart oroa sig för trollen. Det är inte tomtarna och trollen det är fel på, utan att man tror på dem. Och det är märkligt att ingen har lyckats visa att den där modulationen kan höras, det är väl 20 år sedan som Ingvar väckte misstanken.

Annars tycker jag att hela idén med att använda en så mekaniskt styv kabel som EKK är befängd. Förutom att det blir svårt att städa så riskerar man att bryta av kontakterna på förstärkare och högtalare.

Det enda sympatiska med EKK-febern är att kabeln iaf inte kostar så himla mycket pengar, det finns betydligt dyrare saker att snöa in på.

Om nu EKK är så befängd, kan du rekommendera en mångkardelig kabel som har liknande egenskaper, jag tror många ino ägare skulle uppskatta det.

Mvh

Lampsladd? Alltså, enligt mig är valet tämligen okritiskt, det finns i princip tre saker som kan göra en högtalarkabel hörbar och det är 1. för stor serieresistans (Ingvar har ett börvärde på det >0 ohm) 2. Induktansen och 3. om den får (en dålig) förstärkare att självsvänga. Inget av detta har med enkardeligheten att göra, så väljer man en flerkardelig kabel med i övrigt lika egenskaper som en enkardelig kan man förvänta sig en smidigare kabel, hela förstärkar- och högtalarkontakter och ingen skillnad i ljud.

Kan du ge exempel på en flerkardelig kabel som har samma egenskaper som en enkardelig?

Mvh

[sprudel]

...fast samma tänkesätt kan ju användas på shaktistenar, kabellyftare och grönritade CD-skivor. Alltså, det är nog bättre att gå i terapi, så att man kan sluta oroa sig för såna där tokigheter. Tror man på tomtar så blir det inte bättre av att bli vän med tomtarna, för då börjar man snart oroa sig för trollen. Det är inte tomtarna och trollen det är fel på, utan att man tror på dem. Och det är märkligt att ingen har lyckats visa att den där modulationen kan höras, det är väl 20 år sedan som Ingvar väckte misstanken.

Annars tycker jag att hela idén med att använda en så mekaniskt styv kabel som EKK är befängd. Förutom att det blir svårt att städa så riskerar man att bryta av kontakterna på förstärkare och högtalare.

Det enda sympatiska med EKK-febern är att kabeln iaf inte kostar så himla mycket pengar, det finns betydligt dyrare saker att snöa in på.

Om nu EKK är så befängd, kan du rekommendera en mångkardelig kabel som har liknande egenskaper, jag tror många ino ägare skulle uppskatta det.

Mvh

Lampsladd? Alltså, enligt mig är valet tämligen okritiskt, det finns i princip tre saker som kan göra en högtalarkabel hörbar och det är 1. för stor serieresistans (Ingvar har ett börvärde på det >0 ohm) 2. Induktansen och 3. om den får (en dålig) förstärkare att självsvänga. Inget av detta har med enkardeligheten att göra, så väljer man en flerkardelig kabel med i övrigt lika egenskaper som en enkardelig kan man förvänta sig en smidigare kabel, hela förstärkar- och högtalarkontakter och ingen skillnad i ljud.

Ibland undrar jag hur mycket du lyssnar på din anläggning?
Fräsiga kablar, mångtrådiga alltså, hör tom morsan även om hon befinner sig i en annan värld.

[Morello]

Ett rätt kaxigt uttalande, Sprudel.
Om skillnad av sådan dignitet skulle föreligga, är det ytterligt lätt att mäta, men söker man mäta olinjäriteter i kablar hittar man inget givet att donen inte är defekta.


Jag talar alltså om audiokablar i meterlängder och ingenting annat. Alltså inte problem med fasdistosion vid talöverföring över atlanten och sådant.

[Goldfinger]

Fräsiga kablar, mångtrådiga alltså, hör tom morsan även om hon befinner sig i en annan värld.

Du menar att alla flerkardelskablar uppför sig likadant oavsett uppbyggnad och går att via lyssning spåra omedelbart mot valfri enkardel?
Nog har jag provat en hel del kablar men den kopplingen har jag aldrig gjort.

[DQ-20]

Återigen, diskussionen om EKK handlar inte om resistans eller indukatns, utan den torgförs med argumentet att den saknar "tvärimpedansmodulation" i kraft av att den är.
Detta argument saknar evidens.

Om vi byter ditt "diskussionen" till "de flesta dikussioner" håller jag helt med dig.

/DQ-20

[sprudel]

Fräsiga kablar, mångtrådiga alltså, hör tom morsan även om hon befinner sig i en annan värld.

Du menar att alla flerkardelskablar uppför sig likadant oavsett uppbyggnad och går att via lyssning spåra omedelbart mot valfri enkardel?
Nog har jag provat en hel del kablar men den kopplingen har jag aldrig gjort.

Har ett antal slattar av no name, även Supra, flertrådiga. Alla har samma tendens.

[Morello]

Fräsiga kablar, mångtrådiga alltså, hör tom morsan även om hon befinner sig i en annan värld.

Du menar att alla flerkardelskablar uppför sig likadant oavsett uppbyggnad och går att via lyssning spåra omedelbart mot valfri enkardel?
Nog har jag provat en hel del kablar men den kopplingen har jag aldrig gjort.

Har ett antal slattar av no name, även Supra, flertrådiga. Alla har samma tendens.

Det faktum att olika högtalarkablar inte uppvisar någon mätbar distorsion ens med analysatorer som mäter tiopotenser under våra öron är inget som besvärar dig eller får dig att tro att alltsammans kanske rentav är suggestion?

[Flint]

Du menar att alla flerkardelskablar uppför sig likadant oavsett uppbyggnad och går att via lyssning spåra omedelbart mot valfri enkardel?
Nog har jag provat en hel del kablar men den kopplingen har jag aldrig gjort.

Har ett antal slattar av no name, även Supra, flertrådiga. Alla har samma tendens.

Det faktum att olika högtalarkablar inte uppvisar någon mätbar distorsion ens med analysatorer som mäter tiopotenser under våra öron är inget som besvärar dig eller får dig att tro att alltsammans kanske rentav är suggestion?

Visa mätvärden från den typ av mätning du antyder. I annat fall kan ditt påstående bara betraktas som ett antagande och bludder bludder.

[petersteindl]

Du menar att alla flerkardelskablar uppför sig likadant oavsett uppbyggnad och går att via lyssning spåra omedelbart mot valfri enkardel?
Nog har jag provat en hel del kablar men den kopplingen har jag aldrig gjort.

Har ett antal slattar av no name, även Supra, flertrådiga. Alla har samma tendens.

Det faktum att olika högtalarkablar inte uppvisar någon mätbar distorsion ens med analysatorer som mäter tiopotenser under våra öron är inget som besvärar dig eller får dig att tro att alltsammans kanske rentav är suggestion?

Menar du THD?

[Morello]

Har ett antal slattar av no name, även Supra, flertrådiga. Alla har samma tendens.

Det faktum att olika högtalarkablar inte uppvisar någon mätbar distorsion ens med analysatorer som mäter tiopotenser under våra öron är inget som besvärar dig eller får dig att tro att alltsammans kanske rentav är suggestion?

Menar du THD?

Inte nödvändigtvis - jag syftar på olinjära egenskaper i överföringskaraktäristikan.

Observera att vi talar om den så kallade tvärimpedansmodulationen, så det är inte aktuellt med diskrepens avseende L, C och R eller dielektrikats egenskaper.

[Morello]

Har ett antal slattar av no name, även Supra, flertrådiga. Alla har samma tendens.

Det faktum att olika högtalarkablar inte uppvisar någon mätbar distorsion ens med analysatorer som mäter tiopotenser under våra öron är inget som besvärar dig eller får dig att tro att alltsammans kanske rentav är suggestion?

Visa mätvärden från den typ av mätning du antyder. I annat fall kan ditt påstående bara betraktas som ett antagande och bludder bludder.

Eftersom jag vet att du bara är ute efter att mucka, så borde jag inte svara, men din fråga är så pyramidalt korkad, så jag svarar med en fråga:

Om kabelns distorsion med marginal underskrider mätapparaturens undre gräns - hur skall jag då kunna redovisa några siffror?

[Flint]

Det faktum att olika högtalarkablar inte uppvisar någon mätbar distorsion ens med analysatorer som mäter tiopotenser under våra öron är inget som besvärar dig eller får dig att tro att alltsammans kanske rentav är suggestion?

Visa mätvärden från den typ av mätning du antyder. I annat fall kan ditt påstående bara betraktas som ett antagande och bludder bludder.

Eftersom jag vet att du bara är ute efter att mucka, så borde jag inte svara, men din fråga är så pyramidalt korkad, så jag svarar med en fråga:

Om kabelns distorsion med marginal underskrider mätapparaturens undre gräns - hur skall jag då kunna redovisa några siffror?

Du har alltså inte gjord någon sådan mätning utan redovisar bara ett antagande.

[Morello]

Jo, det har jag. Många gånger dessutom. Senast för två dagar sedan.

[KarlXII]

Kablar.


Att ni bara orkar. Väx upp för helvete.

[Morello]

Kablar.


Att ni bara orkar. Väx upp för helvete.

Vilket språk - kan du inte städa ur skiten från tråden istället?

Den är helt nedlusad med FLints trams.

[PerStromgren]

Jo, det har jag. Många gånger dessutom. Senast för två dagar sedan.

Då är det ju enkelt att redovisa dessa. Att mäta är att veta, heter det ju, men bara för dem som ser resultatet.

[Morello]

Jo, det har jag. Många gånger dessutom. Senast för två dagar sedan.

Då är det ju enkelt att redovisa dessa. Att mäta är att veta, heter det ju, men bara för dem som ser resultatet.

Läste du mitt svar till din bundsförvant Flint?
(samma svar gäller er båda då du väljer att upprepa Flints tämligen ogenomtänkta fråga)

[Lazyworm]

Jo, det har jag. Många gånger dessutom. Senast för två dagar sedan.

Då är det ju enkelt att redovisa dessa. Att mäta är att veta, heter det ju, men bara för dem som ser resultatet.

Läste du mitt svar till din bundsförvant Flint?
(samma svar gäller er båda då du väljer att upprepa Flints tämligen ogenomtänkta fråga)

Det är inte ofta man mäter med oscilloskåp eller annat instrument utan att ha ett par kablar med kring mätpunkterna.

[PerStromgren]

Jo, det har jag. Många gånger dessutom. Senast för två dagar sedan.

Då är det ju enkelt att redovisa dessa. Att mäta är att veta, heter det ju, men bara för dem som ser resultatet.

Läste du mitt svar till din bundsförvant Flint?
(samma svar gäller er båda då du väljer att upprepa Flints tämligen ogenomtänkta fråga)

Menar att din redovisning bestpr av det svepande "under mätapparatens egen distorsion" tycker jag inte det är att redovisa.

[Morello]

Då är det ju enkelt att redovisa dessa. Att mäta är att veta, heter det ju, men bara för dem som ser resultatet.

Läste du mitt svar till din bundsförvant Flint?
(samma svar gäller er båda då du väljer att upprepa Flints tämligen ogenomtänkta fråga)

Menar att din redovisning bestpr av det svepande "under mätapparatens egen distorsion" tycker jag inte det är att redovisa.

Svepande? Den mätappartur jag förfogar över har en undre gräns om cirka -110 dB till -120dB. Kablar ov olika slag gör ingen skillnad, varför några siffror inte finns att redovisa.


Vad är oklart?

[PerStromgren]

Läste du mitt svar till din bundsförvant Flint?
(samma svar gäller er båda då du väljer att upprepa Flints tämligen ogenomtänkta fråga)

Menar att din redovisning bestpr av det svepande "under mätapparatens egen distorsion" tycker jag inte det är att redovisa.

Svepande? Den mätappartur jag förfogar över har en undre gräns om cirka -110 dB till -120dB. Kablar ov olika slag gör ingen skillnad, varför några siffror inte finns att redovisa.


Vad är oklart?

Inget. Nu. Varför kunde du inte berättat detta genast?

[Morello]

Varför frågade du inte om du var nyfiken? Det verkar inte som om du läst tråden riktigt ordentligt och bildat dig en uppfattning om vad den handlar om - samt vem eller vilka som enkom är här för att mucka.

Jag gav en hint om apparaturens nedre grän genom att relatera till hörtröskeln, men du kanske inte läste det i din iver att ansluta till bundsförvant Flint och käfta vidare?

[Flint]

Det är inget fel att göra antaganden i det man säger/skriver bara man gör klart att det är just antaganden.

[DQ-20]

Inget. Nu. Varför kunde du inte berättat detta genast?

Långa ledningar idag?

/DQ-20

[darkg]

Det är inget fel att göra antaganden i det man säger/skriver bara man gör klart att det är just antaganden.

Det håller jag med om. Men inte andemeningen. Morello påstår något, utan att redogöra så noga för bakgrunden. Det är inte detsamma som att göra ett antagande. Man kan ifrågasätta om det verkligen ligger till så, men det blir varken mer eller mindre ett antagande för att ett underlag presenteras.

[Flint]

Det är inget fel att göra antaganden i det man säger/skriver bara man gör klart att det är just antaganden.

Det håller jag med om. Men inte andemeningen. Morello påstår något, utan att redogöra så noga för bakgrunden. Det är inte detsamma som att göra ett antagande. Man kan ifrågasätta om det verkligen ligger till så, men det blir varken mer eller mindre ett antagande för att ett underlag presenteras.

Det blir alltså en tolkningsfråga. Mycket som skrivs på forumet vinklas som självklarheter vilket lätt tolkas som att författaren själv har testat att det han säger och när man vill veta om så är fallet heter det att man bråkar.

[Morello]

Det är inget fel att göra antaganden i det man säger/skriver bara man gör klart att det är just antaganden.

Vad är det för antaganden du syftar på?

[Flint]

Det är inget fel att göra antaganden i det man säger/skriver bara man gör klart att det är just antaganden.

Vad är det för antaganden du syftar på?

Bl.a dina. Tänk igenom hur du uttrycker dig.

[Morello]

Det är inget fel att göra antaganden i det man säger/skriver bara man gör klart att det är just antaganden.

Vad är det för antaganden du syftar på?

Bl.a dina. .

Vilket eller vilka antagande/antaganden syftar du på?

[Flint]

Vad är det för antaganden du syftar på?

Bl.a dina. .

Vilket eller vilka antagande/antaganden syftar du på?

Det finns många men det är bättre att du själv försöker förstå. Ja, det är ett svepande svar men att uttrycka sig svepande verkar ju vara ok för dig så då borde det ju vara ok även för mig.

[Morello]

Bl.a dina. .

Vilket eller vilka antagande/antaganden syftar du på?

Det finns många men det är bättre att du själv försöker förstå. Ja, det är ett svepande svar men att uttrycka sig svepande verkar ju vara ok för dig så då borde det ju vara ok även för mig.

Eftersom du inte kan peka på något specifikt antagande utgår jag från att du i vanlig ordning bara är ute efter att tjafsa.

[MichaelG]

I annat fall kan ditt påstående bara betraktas som ett antagande och bludder bludder.

Heter det inte "bludder bladder"?

[Flint]

I annat fall kan ditt påstående bara betraktas som ett antagande och bludder bludder.

Heter det inte "bludder bladder"?

Jo det kanske det gör. Jag medger att jag inte slog upp det.

[DQ-20]

I annat fall kan ditt påstående bara betraktas som ett antagande och bludder bludder.

Heter det inte "bludder bladder"?

Jo det kanske det gör. Jag medger att jag inte slog upp det.

Det korrekta begreppet måste väl vara "Bludder bladder" och betyder Bludders urinblåsa. Jag har ingen aning vad de har med vare sig tjafs eller lampsladdar att göra. Det är på det hela taget ett mycket konstigt uttryck och ingen, förutom faktiskt.se, verkar vara intresserad av Bludder blåsa. Kanske är det en ovanlig åkomma. De enda Bludders av rang är far och son Thomas Bludder och jag hittar inga intressanta noteringar om deras medicinska åkommor. Kanske någon kan göra en sökning på PubMed för att få klarhet?

/DQ-20

[Flint]

Heter det inte "bludder bladder"?

Jo det kanske det gör. Jag medger att jag inte slog upp det.

Det korrekta begreppet måste väl vara "Bludder bladder" och betyder Bludders urinblåsa. Jag har ingen aning vad de har med vare sig tjafs eller lampsladdar att göra. Det är på det hela taget ett mycket konstigt uttryck och ingen, förutom faktiskt.se, verkar vara intresserad av Bludder blåsa. Kanske är det en ovanlig åkomma. De enda Bludders av rang är far och son Thomas Bludder och jag hittar inga intressanta noteringar om deras medicinska åkommor. Kanske någon kan göra en sökning på PubMed för att få klarhet?

/DQ-20

Jag tror att "Bludder bladder" betyder en urinblåsa som behöver tömmas onormalt ofta. Om vi nu ska hålla oss PÄ = på ämnet.

[darkg]

Kaninhålet går djupare än så. Morello använder gärna formen Bludder-bladder, till att börja med. Men även pladder-bludder och bludder-pladder. Det avser, typ, oredig redogörelse. Andra skribenter menar oftast problem i basregistret eller orena motorljud eller liknande. Strmbrg inför konstruktionen huller om bludder, någon annan bludder & bång.

Vågar jag likna bludder vid ett ovanligt tungt fladder? Av läppar eller annat.

[Flint]

Jag tror att (version 2) "Bludder bladder" är en förkortning för "trams" faktisktanpassat att ge mer utfyllnad per inlägg.

[DQ-20]

Vågar jag likna bludder vid ett ovanligt tungt fladder? Av läppar eller annat.

Din onomatopoesi glittrar mer än ett pyssel-set från My Little Pony. Jag kan också tänka mig att kinder och dubbelhakor bluddrar om man sticker ut ansiktet genom bilfönstret i, säg, 189 km/h. Detta gäller i synnerhet om man ser ut som Dizzy Gillespie. Lönnfeta människor som "moonar" i samma hastighet kan nog också ge upphov till bludder, men med en lägre frekvens. Sannolikt är man då nere, om uttrycket tillåts, och nosar på den undre frekvensen för bludder. Under denna, hittills obestämda, frekvens blir det bara ett stadigt flappande. Men det hör man inte för vindbruset. Sannolikt krävs det en spektrumanalys för att skilja brus-agnarna från bludder-vetet i en sådan situation.

Bästa testis-hälsningar,

DQ-20

[darkg]

Du har rätt, förstås / faktiskt.