Hej alla!
Vill bara nämna att jag håller med den ursprungliga inläggarens (jag tror han hette Martin) synpunkter, om att denna diskantens frekvensberoende spridning, har stor relevans för hur högtalarens uppfattas i ett verkligt rum (till skillnad från ekofria rum/utomhusmiljöer), i synnerhet om vi talar om tvåvägssystem.
En hornliknande skapelse för diskantelementen kan radikalt förbättra samarbetet, eller ställa till allting värre än det var!
Allt beror på hur man formar sin diskanttratt. Tämligen olika former kan behövas, beroende på våghastighet och kurvatur hos själva diskantdomen, liksom djupgeometrin kontra elementet för registret under. Dock räcker åtgärden näppeligen, om inte delningsfilterflanker såväl som baffelgeometri är i ordning.
Ett trick, som jag tror Morello gjort reklam för, är att flytta diskanten "inåt" för att öka harmonin mellan vågfronterna inom lyssningsförnstret, vilket kan vara mycket välgörande för högtalarens förmåga till holografisk projektion. Detta gäller primärt för högtalare med diskant och mellanregister (eller Boomer i tvåvägsfallet) på samma baffel. Resultatet är på sätt och vis liknande den man får när man vrider hela högtalaren inåt, men metoden har fördelen att vågharmonin inom lyssningsområdet och klangen inom lyssningsområdet blir oberoende parametrar, att balansera i jakten efter nirvana.
Som alltid gäller att varje konstruktion har sin alldeles egna väg till den mest harmoniska totallösningen.
Åter till ursprungsfrågan: I verkligheten, där de flesta högtalarhemmabyggare håller hus, är man alltsomoftast hänvisad till köpbara högtalarelement, och då är ett trevägssystem en smidig lösning för att praktiskt taget eliminera problemet, i varje fall om man har basal insikt i filterkonstruktion, och vågar lägga delningsfrekvensen tillräckligt lågt för att mellanregistret skall sprida gott.
En annan synpunkt man kan lägga är att (lågkompressions)horn, såsom föreslogs av ursprungliga inläggaren, faktiskt hyggligt lätt kan dimensioneras så att de inte bara minskar spridningen i registret under 6 kHz, utan även ökar den över 10 kHz!

Men det är, såsom Isidor antytt, ett hantverk som kräver massor av prototyper med tiondelsmillimeters precision, för att hitta fram till bra lösningar, och ingenting som är hanterbart med hjälp av idag tillgängliga simuleringsprogram.
Hej då allihopa på ett halvår till eller så...
/Ing. Öhman
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).