Moderator: Redaktörer
E skrev:Gör man F/E-lyssning så har man ju rätt snart ett svar på om en
apparat färgar eller inte.
jonasz skrev:Det här med A/B tester F/E eller vad man nu kallar det, dvs "snabba" skiftningar mellan olika apparater är ju helt värdelöst. Jag har många gånger i mitt hifiliv upplevt en skillnad i A/B tester som jag då tyckt vara relevant. Det kufiska är att vinnaren i A/B testet kan efter ett par veckors lyssnande låta betydligt sämre än förloraren. Jag tror helt enkelt att en längre tids lyssning till en viss apparat säger mer än A/B test.
Vad tycker ni? Är snabba skiftningar mellan apparater det bästa sättet eller ska det vara längre lyssningsperioder?
Jonas
E skrev:Hmm, vad är det Mayro inte förstår med begreppet "färgar"?
TroddE* alla här var införstådda med detta.![]()
![]()
ME*nar, hur prata HiFi om man inte förstår vad färgning är?
HiFi är ju hög trogenhet mot originalet. Färgning är allt som
motverkar detta.
Tror faktiskt Mayro skämta aprilo med oss!Fast det är maj ...
(Sverige-Kanada 3-3!)
Mvh E*
Mayro skrev:MEN.. Mayro vill fruktansvärt gärna få LÄRA sig hur sjutton detta fungerar osv i praktiken. Tyvärr kan jag inte läsa mig till info utan måste uppleva saker för att förstå innebörden.
Var har du fått idén om att A/B och F/E tester skulle handla om snabba skiftningar?A/B tester F/E eller vad man nu kallar det, dvs "snabba" skiftningar
jonasz skrev:Det här med A/B tester F/E eller vad man nu kallar det, dvs "snabba" skiftningar mellan olika apparater är ju helt värdelöst. Jag har många gånger i mitt hifiliv upplevt en skillnad i A/B tester som jag då tyckt vara relevant. Det kufiska är att vinnaren i A/B testet kan efter ett par veckors lyssnande låta betydligt sämre än förloraren. Jag tror helt enkelt att en längre tids lyssning till en viss apparat säger mer än A/B test.
Vad tycker ni? Är snabba skiftningar mellan apparater det bästa sättet eller ska det vara längre lyssningsperioder?
Jonas
Thomas_A skrev:E=A*?
Det här med A/B tester F/E eller vad man nu kallar det
Style skrev:snabba AB-skiftningar är helt nödvändigt om man verkligen vill höra skillnaden mellan två saker. Om du skiftar långsamt kommer du att jämföra mellan vad du hör och hur du vill minnas att den andra mackapären lät. Det perceptoriska minnet är väldigt kort.
Däremot säger inte ett sånt test nånting om vilken apparat du kommer att trivas med i längden då det inte är det som testas. Så som vanligt måste man välja testmetod utifrån vad det är man vill ha klarlagt.
dawen skrev:Låter jobbigt det där med allt tweekande. Har du tid över till jobb och såna där grejor?
David_A skrev:Mayro:
Det där med tweakning har du skrivit om förut. Då skrev du även att du flyttade högtalarna för att tweaka in den nya komponenten i systemet. Vad räknar du med att dra för korrekta slutsatser när du ändrar på mer än en variabel i systemet samtidigt?
Mayro skrev:Och förmåga att klara alla typer av inspelningar och inte enbart dom bästa.. Där brukar system med för hög nivå i mellanreg o diskant lätt kantra mot hårt o elakt ljud enligt mina erfarenheter.... Detta kan man ibland få bukt med genom lite trixande med nätisarna.. UTAN att förlora det fina i upplösningen eller maskera eller så...
Svante skrev:...Om en i sig mindre intressant, men tydlig skillnad föreligger, blir testet mindre intressant. Visserligen är det trevligt att kunna växla snabbt om man inte har så bra klangminne, men testet kan aldrig bevisa något annat än att det finns en skillnad, det kan aldrig bevisa vilket som låter "bäst". Man kan iofs fråga många människor om vad de tycker, och få fram vilken som de flesta föredrog, men sånt ändras över tid etc.
IngOehman skrev:
Ibland (några få länkar) är det inte möjligt att hitta "praktiskt taget helt ofärgade" länkar i kedjan dock, och då väljer jag i regel en liten men snygg färgning framför en pytteliten ful, även om den senare bara är hälften så stor.
IngOehman skrev:Enkla ord, och dessutom lite av dem, kan inte förklara komplicerade saker.
Det är bättre att du anstränger dig och försöker förstå. Tumregler och förenklingar är en sorts lögner, och de tjänar inget vettigt syfte. Det enda de brukar resultera i är att folk som inte förstår går omkring och tror att de gör det ändå. Det leder aldrig till något gott. Tvärtom brukar det leda till otrevligheter.
IngOehman skrev:Ja Svante. Alla förenklingar tenderar att göra saker osanna.
Därför skall man förenkla så lite som möjligt, och därför är det viktigare att förmedla hur komplicerat något är än att säga något specifikt, som ändå inte blir sant. Det är bättre att förmedla bildning än fragmentariska fakta.
En "rimlig" förklaringsnivå är i regel den, som gör att den nödvändiga reservationen som klargör att saker kan bli sannare om man går djupare, inte behöver bli väsentligt längre än själva förklaringen.![]()
De förenklingar som efterlyses är dock ibland ned till en nivå långt, långt under vad som är rimligt - i de fall när grundfrågan är komplicerad, nota bene.
Man bedrar sig om man tror att alla lika enkla svar också är lika mycket förenklade. Det beror ju på hur komplicerad frågan är.
Vissa är mycket komplicerade och enkla svar förslår inte. När så är fallet tycker jag att det är bättre att bara berätta att det inte blir sant, eftersom själva osanningen som skulle ha kunna formuleras - inte tjänar någon nytta.
Den som vill ha ett hyggligt sant komplett svaret på en komplicerad fråga får helt enkelt acceptera att även svaret är komplicerat, och att man sålunda inte kan få något enkelt svar - hur gärna man än vill och hur frustrerande det än känns.
Den som faktiskt fått det komplicerade svaret och vill slippa frustrationen, bör göra en egen ansträngning att förstå, istället för att försöka missförstå och/eller avkräva beskrivaren en enklare förklaring.
Avkrävaren bör under alla omständigheter avhålla sig från att bjäbba om sandlådor i hoppet att alla andra forumläsare därvid skall glömma hans historiskt rikligt levererade tendensiösa spekulationer riktade mot just den han nu låtsas ställa seriöst menade oskyldiga frågor till.![]()
Vis av historien har jag även alltför många gånger sett att förenklingar till osannhetsnivån lett till att de människor (även hyggliga typer) som serverats den osanna men enkla modellen (utan osannhetsreservationen bifogad) uppstudsigt börjar argumentera mot dem som känner det sanna svaret. Det blir ju helt snurrigt.![]()
(Detta är de "onödiga otrevligheter" jag antydde.)
Min slutsats är att det är mycket viktigare att få fram att ett enkelt svar inte är sant, än att få fram ett enkelt svar!![]()
Vh, iö
PS. Ja Svante - förenklingar fyller en funktion, i skolsammanhang, där man vet att man kommer att få chansen att gå vidare och förklara bättre senare för dem som lyssnat på den förenklade versionen. Förenklingar kan, precis som du skriver, ge en grundläggande förståelse (eller vad man skall kalla det, ibland är det ju snarare en falsk förståelse) som man kan bygga vidare på.
Men på ett diskussionsforum finns ingen möjlighet att veta att den som läser en förenklad (och därför osann) beskrivning kommer att se en eventuell sannare komplettering senare. Det är därför heller inte möjligt att skydda sig mot att bli citerad och som konsekvens bli anklagad för att inte tala sant. Värst är dock risken att någon tror att en förenklad beskrivning är sann och komplett.
Därför aktar jag mig för förenklingar.
IngOehman skrev:PS. Ja Svante - förenklingar fyller en funktion, i skolsammanhang, där man vet att man kommer att få chansen att gå vidare och förklara bättre senare för dem som lyssnat på den förenklade versionen. Förenklingar kan, precis som du skriver, ge en grundläggande förståelse (eller vad man skall kalla det, ibland är det ju snarare en falsk förståelse) som man kan bygga vidare på.
Men på ett diskussionsforum finns ingen möjlighet att veta att den som läser en förenklad (och därför osann) beskrivning kommer att se en eventuell sannare komplettering senare. Det är därför heller inte möjligt att skydda sig mot att bli citerad och som konsekvens bli anklagad för att inte tala sant. Värst är dock risken att någon tror att en förenklad beskrivning är sann och komplett.
Därför aktar jag mig för förenklingar.
IngOehman skrev:Min slutsats är att det är mycket viktigare att få fram att ett enkelt svar inte är sant, än att få fram ett enkelt svar!![]()
Style skrev:ALLA MODELLER, mentala modeller (internaliseringar av en fysisk verklighet), simuleringar, ekvationssystem (empiriska eller deduktiva) ÄR FÖRENKLINGAR. Jag köper inte alls IÖs kategoriska uttalanden i frågan.
Däremot kan jag hålla med om att saker och ting inte kan förenklas mer än att de fortfarande fyller sitt syfte. Och att mer förenkling än så oftast skapar mer skada än nytta.
Kontentan är att man måste ha klart för sig sitt syfte när man skapar sin modell och heller inte försöka extrapolera resultatet utanför det valida området.
n3mmr skrev:.
Begreppet ljudvåg i sig är en förenkling, alltså.
n3mmr skrev:
Välgrundade och detaljerade förklaringar av komplexa ljudhändelser är fortfarande förenklingar i det att man i varje fall betraktar akustiska förlopp, och inte alla partiklars individuella rörelser, när man t ex pratar om ljudvågor.
Begreppet ljudvåg i sig är en förenkling, alltså.
Style skrev:ALLA MODELLER, mentala modeller (internaliseringar av en fysisk verklighet), simuleringar, ekvationssystem (empiriska eller deduktiva) ÄR FÖRENKLINGAR. Jag köper inte alls IÖs kategoriska uttalanden i frågan.
markih skrev:Style skrev:ALLA MODELLER, mentala modeller (internaliseringar av en fysisk verklighet), simuleringar, ekvationssystem (empiriska eller deduktiva) ÄR FÖRENKLINGAR. Jag köper inte alls IÖs kategoriska uttalanden i frågan.
Kategoriskt uttalande=förenkling?
Style skrev:ALLA MODELLER, mentala modeller (internaliseringar av en fysisk verklighet), simuleringar, ekvationssystem (empiriska eller deduktiva) ÄR FÖRENKLINGAR. Jag köper inte alls IÖs kategoriska uttalanden i frågan.
Däremot kan jag hålla med om att saker och ting inte kan förenklas mer än att de fortfarande fyller sitt syfte. Och att mer förenkling än så oftast skapar mer skada än nytta.
Kontentan är att man måste ha klart för sig sitt syfte när man skapar sin modell och heller inte försöka extrapolera resultatet utanför det valida området.
markih skrev:Fast för att nyansera det hela Bill50x och inte kategoriskt säga att allt är förenklingar, så i praktisk användning kanske man inte bör använda ordet förenkling så länge modellen beskriver verkligheten på ett inom ramarna och med tillgängliga mätmetoder exakt sätt.
![]()
När det gäller ljud och ljudåtergivning har jag länge förvånats att du verkar driva tesen att hörseln och hur vi uppfattar ljud inte kan beskrivas med några representativa (och användbara) modeller? Har du belägg för detta eller är det en spegling av din allmänna uppfattning över hur verkligheten ser ut?
Jag vill även säga att jag tycker att IÖ's ambition (så som jag uppfattar den) att kartlägga och formulera modeller kring hörsel, psykoakustik, högtalare-rum samarbete och stereosystemet etc, är mkt behjärtansvärd. Den verkar också ha varit framkomlig och resultaten är i mina öron imponerande! Att generellt säga att modeller äger begränsningar är bra som påminnelse men bidrar egentligen inte i utveckling i sakfrågorna.
n3mmr skrev:markih skrev:Fast för att nyansera det hela Bill50x och inte kategoriskt säga att allt är förenklingar, så i praktisk användning kanske man inte bör använda ordet förenkling så länge modellen beskriver verkligheten på ett inom ramarna och med tillgängliga mätmetoder exakt sätt.
![]()
När det gäller ljud och ljudåtergivning har jag länge förvånats att du verkar driva tesen att hörseln och hur vi uppfattar ljud inte kan beskrivas med några representativa (och användbara) modeller? Har du belägg för detta eller är det en spegling av din allmänna uppfattning över hur verkligheten ser ut?
Jag vill även säga att jag tycker att IÖ's ambition (så som jag uppfattar den) att kartlägga och formulera modeller kring hörsel, psykoakustik, högtalare-rum samarbete och stereosystemet etc, är mkt behjärtansvärd. Den verkar också ha varit framkomlig och resultaten är i mina öron imponerande! Att generellt säga att modeller äger begränsningar är bra som påminnelse men bidrar egentligen inte i utveckling i sakfrågorna.
Det viktigaste är att inse att det icke förenklade tillståndet inte är något självklart utan måste definieras. Dvs man måste berätta vilken förenklingsgrad man betraktar som nominellt oförenklad.
Det är inte speciellt trivialt i korta ordväxlingar mellan människor med olika bakgrund.
markih skrev:När det gäller ljud och ljudåtergivning har jag länge förvånats att du verkar driva tesen att hörseln och hur vi uppfattar ljud inte kan beskrivas med några representativa (och användbara) modeller? Har du belägg för detta eller är det en spegling av din allmänna uppfattning över hur verkligheten ser ut?
Jag vill även säga att jag tycker att IÖ's ambition (så som jag uppfattar den) att kartlägga och formulera modeller kring hörsel, psykoakustik, högtalare-rum samarbete och stereosystemet etc, är mkt behjärtansvärd. Den verkar också ha varit framkomlig och resultaten är i mina öron imponerande! Att generellt säga att modeller äger begränsningar är bra som påminnelse men bidrar egentligen inte i utveckling i sakfrågorna.
Bill50x skrev:Och sedan kommer nästa gnällspik och säger att han inte gillar flummigt tal om "naturlighet" eller "engagerande" utan vill att vi ska använda adekvat teknisk vokabulär. Men hallå, om jag nu INTE VET vilken teknisk parameter (eller kombination av parametrar) som bidrar till eller dödar en viss egenskap, hur ska jag då beskriva saken?
Bill50x skrev:
Vad jag vill komma ifrån är förnumstigheten att varje skillnad i ljud som inte kan mätas med dagens metoder bara är subjektivt trams och ingen faktisk skillnad. Vad vi ska komma ihåg är att många mätmetoder har tagits fram därför att tidigare metoder inte kunnat förklara varför man har upplevt skillnader.
/ B
i skrev:Förenkling:
E = mc2
n3mmr skrev:i skrev:Förenkling:
E = mc2
Jo, just den formeln är intressant ur vetenskapsteoretisk synpunkt. Är den en förenkling eller ej? Inte av den relation den beskriver, dvs Energin i den definierade meningen är massan i avsedd mening gånger det avsedda c i kvadrat. Men men, c är ljushastigheten i vakuum, och massan måste bestämmas på andra sätt, varvid den blir oprecis.... Så som verklighetsbeskrivning är det en förenkling. Nu är det den lätthanterligaste sorten av förenkling, en naturlig idealisering, så hur man förenklat är lätt att beskriva. Så det går bra att använda denna formel utan speciella åthävor.
N B de förenklingar IÖ deklarerar att han skyr läser jag som att dom huvudsakligen är av en annan natur, tumregler. Som rumsellipser åsåvidare...
Jag har svårt att tro att han avskyr idealiseringar i allmänhet, typ att friktionen är likformig längs en skena eller under ett varv i ett lager, eller att en yta är helt plan eller så.
n3mmr skrev:N B de förenklingar IÖ deklarerar att han skyr läser jag som att dom huvudsakligen är av en annan natur, tumregler. Som rumsellipser åsåvidare...
E skrev:n3mmr skrev:N B de förenklingar IÖ deklarerar att han skyr läser jag som att dom huvudsakligen är av en annan natur, tumregler. Som rumsellipser åsåvidare...
Rumsellipsen är ingen tumregel, det är faktiskt lillfingerregeln!![]()
Tumregeln är ju nr 1 och lillfingret nr 5.
http://www.sonicdesign.se/oeint9.html
Frågan är om de är tum-/fingerregler alls de där. IÖ brukar väl inte
dela ut såna där tips om de inte är mer eller mindre idiotsäkra.
Högtalare och lyssnare bör nog i princip befinna sig på
rumsellipsen, om inte högtalarna är konstruerade för väggplacering
eller så, förstås. Och om det inte medför andra problem, som att
man riskerar att slå huvudet i väggen när man lutar sig bakåt, t ex.
Hmm, kanske är tumregler ändå ...
FrågadE* ju i den här tråden om inte åtminstone dessa
grundregler gäller för i stort sett alla vanliga högtalare (när det
kom på tal att varje högtalare kräver sin alldeles egna optimala
anpassning av rummet), men har inte fått svar på den frågan än.
Mvh E*
PS. Instämmer till fullo i n3mmr:s föregående inlägg.
E skrev:
"Engageringsförmåga" som enda ljudkvalitetsmått, eller
ljudkvalitetsmått öht, är verkligen flummigt/oseriöst och allmänt dåligt.
Bill50x skrev:E skrev:
"Engageringsförmåga" som enda ljudkvalitetsmått, eller
ljudkvalitetsmått öht, är verkligen flummigt/oseriöst och allmänt dåligt.
Som endakvalitetsmått är "engagerande" ganska värdelöst. Ungefär som att beskriva en apparats ljudande egenskaper med att den har 97,5 dB s/n...
Vad jag menar är att i ett sammanhang kan termen vara relevant. Det kan lixom vara idé att beskriva HUR apparaten är engagerande till exempel
/ B
n3mmr skrev:i skrev:Förenkling:
E = mc2
Jo, just den formeln är intressant ur vetenskapsteoretisk synpunkt. Är den en förenkling eller ej? Inte av den relation den beskriver, dvs Energin i den definierade meningen är massan i avsedd mening gånger det avsedda c i kvadrat. Men men, c är ljushastigheten i vakuum, och massan måste bestämmas på andra sätt, varvid den blir oprecis.... Så som verklighetsbeskrivning är det en förenkling. Nu är det den lätthanterligaste sorten av förenkling, en naturlig idealisering, så hur man förenklat är lätt att beskriva. Så det går bra att använda denna formel utan speciella åthävor.
N B de förenklingar IÖ deklarerar att han skyr läser jag som att dom huvudsakligen är av en annan natur, tumregler. Som rumsellipser åsåvidare...
Jag har svårt att tro att han avskyr idealiseringar i allmänhet, typ att friktionen är likformig längs en skena eller under ett varv i ett lager, eller att en yta är helt plan eller så.
iö skrev:Därför skall man förenkla så lite som möjligt, och därför är det viktigare att förmedla hur komplicerat något är än att säga något specifikt, som ändå inte blir sant.
Det är bättre att förmedla "bildning" än fragmentariska fakta.
Style skrev:Jag köper inte alls IÖs kategoriska uttalanden i frågan.
Einstein skrev:Man skall förenkla så mycket som möjligt! Men inte mer.
IngOehman skrev:Svante, du säger att man på forum, liksom i skolan, kan förklara vidare om man blir felciterad, men då förutsätter du att det är i din åsyn du blir felciterad. I skolan är oddsen goda. På ett diskussionsfora kan du mycket väl läsas, för att citeras någon helt annanstans.
Jag, som ju blivit rätt mycket citerad, kan konstatera att vissa (majoriteten glädjande nog) som citerar det man sagt eller skrivit gör det med bravur (de som förstår det man skrivit, eller kände till det innan).
Andra borde ha citatförbud! Nämligen de som har svårt att begripa, men inte att de har det, och därför alltsom oftast felciterar i sin iver att "tolka" åt dem som de tror har svårare att begripa än de själva (fast felciterarna är nog i verkligheten de som har allra svårast att begripa).
Vissa är dessutom ondsinta och citerar avsiktligt saker tagna ur sitt sammanhang, men ondska går det nog tyvärr inte att värja sig mot. Även om man rättar sådana feltolkningar finns ju viljan kvar att göra mera illa hos felciteraren, så man kan vara rätt säker på att det kommer att fortsätta.![]()
Och då har jag ju sett bara en liten del av allt som folk skrivit om mig.
Vh, Ing. Öhman
n3mmr skrev:Bill50x skrev:E skrev:
"Engageringsförmåga" som enda ljudkvalitetsmått, eller
ljudkvalitetsmått öht, är verkligen flummigt/oseriöst och allmänt dåligt.
Som endakvalitetsmått är "engagerande" ganska värdelöst. Ungefär som att beskriva en apparats ljudande egenskaper med att den har 97,5 dB s/n...
Vad jag menar är att i ett sammanhang kan termen vara relevant. Det kan lixom vara idé att beskriva HUR apparaten är engagerande till exempel
/ B
Nä, "engagerande" i sig säger absolut INGENTING, medan 97.5 db sn med känd referens säger att det inte brusar så hemskt mycket.
att tekniska beskrivningar inte är hela sanningen innebär inte att det är rimligt att jämföra dom med rent ordbajseri utan innehåll.
OBS: Som beskrivning av hur något låter är isolerade termer som "Musikaliskt" eller "engagerande" komplett innehållslösa och helt utan varje värde.
Att säga att nåt har 97.5 db s/n är faktiskt inte komplett ointressant eller innehållslöst:. Det säger nämligen (implicit) att det finns en signal, och ett brus, och att avståndet från signalen till bruset är ganska stort. Det finns alltså ett verkligt innehåll, om den som talar inte ljuger. Innehållet är alltså att det finns någon situation där man har en ganska ostörd nyttosignal av någe slag.
Om någon säger att en förstärkare ( t ex ) låter "musikaliskt" så har han inte sagt ett j---a någe, vare sig han talar sanning eller ljuger, inte om ljudet! Däremot eventuellt nåt om sin egen sinnesstämning.
Att 97.5 db sn inte är tillräckligt för att man ska bry sig är något annat än att det skulle vara jämförbart med dumheter utan innehåll.
Bill50x skrev:
Men faktiskt, 97dB s/n säger ingenting om apparaten, utom att den brusar väldigt lite.
Den kan dista, ha dålig frekvensgång, taskigt pulssvar, låg effekt och dålig förmåga att hantera komplexa högtalare, dålig byggkvalité, ful, dyr.... you name it! Kort sagt, den kan vara fullständigt urusel.
En apparat med "engagerande" återgivning bör rimligtvis ha några kvaliteter, i alla fall jag ser ordet som positivt laddat.
Så nej, jag håller inte med om "komplett innehållslösa och helt utan varje värde", "dumheter utan innehåll", "rent ordbajseri utan innehåll" osv.
Däremot, ska man ha en förståelse för vad olika termer innebär, måste man också komma överens om innehållet i dom. Precis som man definierat vad s/n står för.
Men ordbajseri är det inte.
/ B
jonasz skrev:Det var längesen någon hade något att säga om A/B tester...![]()
Men det kanske är färdigdiskuterat? Vissa (som jag) kan tycka att A/B är bra men det säger långt ifrån allt. Vi vill helst ha en längre tid på oss att lyssna på en apparat. Andra tycker att A/B tester är det enda som säger något. Vi är nog olika helt enkelt...
Jonas
Svante skrev: Man kan väl bara uppmana samtliga läsare att aldrig lita på andrahandsuppgifter (=skvaller). Ju äldre jag blir desto mer övertygad är jag om att det är så. Alltid. En andrahandsuppgift är alltid berättarens upplevelse av förstahandsuppgiften.
dimitri skrev:Håller med föreg.
I Svantes mening ovan, som jag helt håller med om, hade jag hellre kursiverat "upplevelse" och inte "alltid".
IngOehman skrev:Om inte annat så antydde du ett motsatsförhållande mellan A/B-test och långtidstest.
Varför?![]()
Sådant motsatsförhållande finns inte.
Jag har gjort månadslånga A/B-tester (bland annat mellan två versioner av ett försteg). Det gick väldigt bra, utmärkt bra verkligen. Kan inte se varför någon (trots påminnelser om att det inte förhåller sig på det viset) tycks "vilja" att A/B-test och snabba om kopplingar hör ihop!![]()
Det är skilda saker.
Man kan göra A/B-test mellan två apparater med korta tidsintervall, eller med långa (till och med jättelånga!), eller mittemellan om man känner för det.![]()
Vh, Ing. Öhman
IngOehman skrev:A/B-test betyder att man jämför två olika objekt (till skillnad från t ex en F/E-lyssning där man bara testar ett objekt, genom att jämföra in- med utsignalen).
A/B-test betyder INTE att man måste växla snabbt.
Däremot brukar det betyda att man eliminerat irrelevanta variablar, t ex nivå och tidsskillnader. Det gäller förresten även vid F/E-lyssning (och för F/E-test!).
Vh, iö
PS. För konstaterande av objektiva skillnaders förefintlighet är det ofta fördelaktigt att växla snabbt, men det är förstås frivilligt. Den som defakto kan påvisa sig vara duktigare i långsamma växlingar bör givetvis välja sådana. Det är mycket ovanligare än vad de flesta tror dock.
Men, för att komma till klarhet med "hur man förhåller sig till redan konstaterade objektiva skillnader" subjektivt, är nästan alltid långvariga lyssningar nödvändigt. Ju psyoakustiskt komplexare fråga desto längre tid behövs. Fast den kan kortas av med hjälp av erfarenhet. Tror jag, av erfarenhet... När det gäller rumsakustik behöver man nog för det mesta mer än en vecka för att kunna känna sig säker på att man är färdig, om man är mycket erfaren...
Tyvärr är det sällan att man i tester för tidningar har så lång tid på sig som egentligen behövs. Jag gör dock alltid vad jag kan för att lyssna tillräckligt länge innan jag skriver något.
Det är lättare att klara av de objektiva frågorna på snabb tid dock (färgar apparaten, och isåfall hur?) än de subjektiva (tycker jag om det, och isåfall, på hur många av mina skivor?).
IngOehman skrev:PS. När du skriver F/E-test, menar du F/E-lyssning då? När jag skriver F/E-test (vilket är rätt ovanligt) så menar jag något annat än jämförelse medelst just lyssning, och eftersom det är jag som hittat på begreppet har jag rätt.
IngOehman skrev:Jo, ibland har A och B kunnat vara F och E, men för det mesta används ju A/B-testmetoden för objektsjämförelser
Svante skrev:IngOehman skrev:Jo, ibland har A och B kunnat vara F och E, men för det mesta används ju A/B-testmetoden för objektsjämförelser
Ja, jag tycker ju att A och B är de två omkopplarlägena och inte två objekt, men det är förstås min mentala representation. Det behöver ju inte vara en omkopplare inblandad.
Jag inser just att A/B-testet som vi gör i elektroakustiken egentligen är en F/E-lyssning. Det säger kanske lite om hur lika metoderna är för mig.
Det väsentliga är blindheten och avkrävandet av sadistisk konfidens.
IngOehman skrev:Man skall avgöra om X är objektet A eller objektet B, vilket man undersöker genom att vippa på omkopplaren som tillgängliggör objekten A och B.
zvenzzon skrev:Låt oss säga att man jämför två förstärkare och väljer att ABX-testa dem. Antag att utnivåerna är kalibrerade. Om då lyssnarna lyckas skilja på A och B i testet med statistisk signifikans samt att lyssnaren tycker att förstärkare B låter "otroligt bra" kan man då dra slutsatsen att åtminstone den ena förstärkaren har en hörbar färgning av ljudet? (samt att man inte har en aning om förstärkare B:s egentliga egenskaper)
Jax skrev:Har vi då funnit en svaghet i F/E?
Jax skrev:Det kan ju vara så som du säger att ena höjer 0.07dB och andra sänket 0.07dB. Men hur vet du det i en A/B-lyssning? Du har rätt förstås.
Det vore ju intressant om det finns två grunkor med dessa egenskaper som passerar F/E som ej hörbart färgande men som ändå kan separeras i en A/B.
Har vi då funnit en svaghet i F/E?
Svante skrev:Jax skrev:Har vi då funnit en svaghet i F/E?
Mja, vi har funnit en svaghet i tänket att en kedja av transparenta apparater med nödvändighet skulle vara transparent. Fel kan ackumuleras och tillsammans bli hörbara. Men F/E gör det den skall, dvs testar en länk.
Jax skrev: men blir inte detta ett argument för att A/B inte är värdelöst trots allt?
F/E och A/B kan under vissa omständigheter komplettera varandra.
Svante skrev:Jax skrev: men blir inte detta ett argument för att A/B inte är värdelöst trots allt?
F/E och A/B kan under vissa omständigheter komplettera varandra.
Nja, fast det kan ju vara åt andra hållet också. Om båda höjer diskanten med 3 dB, så kommer man inte att höra skillnad, men de färgar var för sig. Det man "behöver" göra är att testa hela kedjan, från mikrofon till lyssningsrum men det är ju knappast trivialt och utfallet är ju rätt givet.
Svante skrev:IngOehman skrev:Man skall avgöra om X är objektet A eller objektet B, vilket man undersöker genom att vippa på omkopplaren som tillgängliggör objekten A och B.
Ja, och jag ser det som att man ska avgöra om omkopplarläget X är likt omkopplarläge A eller B. Är förresten ett omkopplarläge ett objekt, kanske? Hmm. Om jag har två olika inspelningar i datorn och gör jämförelser mellan dem, är det då A/B eller F/E? jag menar att det definitivt är A/B, men kan även vara F/E, nämligen om ena inspelningen är den första som har passerat genom en pryl.
Varför hamnar jag i så många terminologidiskussioner med dig?
Bra synpunkt, har precis tänk samma sak själv!Jax skrev:Det filosofiska problemet är ju om båda passerar F/E och inte kan separeras i A/B, då har vi ett så att säga dubbelt nollresultat.
IngOehman skrev:Svante skrev:Varför hamnar jag i så många terminologidiskussioner med dig?
För att vi är skapligt överens om sakfrågorna?![]()
IngOehman skrev:(nu kommer jag väl få på skallen...)
Användare som besöker denna kategori: Bing [Bot] och 36 gäster