JM: Åsikter är inte fakta vem de än kommer ifrån, och tagna ur sitt sammanhang kan åsikter presenterade som fakta (vilket du gör) gränsa till lögner till och med. Läser man originaltexterna så påstår inte författarna på något ställe så vitt jag vet att deras subjektiva slutsatser är fakta.
När jag skriver tagna ur sitt sammanhang så menar jag att den bild man får när man läser originaltexterna/studierna får en mycket mera nyanserad bild än den du levererar när du skapar bort att det som är viktigt för att man skall kunna värdera påståendenas applicerbarhet. Med det sagt försvarar jag inte originaltexterna i sin helhet heller, om någon begär att slutsatser skall betraktas som fakta, trots att det på sin höjd kan ses som åsikter och med båda ramar och viktiga statistiska reservationer.
Och för att slippa en pseudodiskussion om vad som är vad - jag säger inte att det inte är fakta ATT nämnda personer sagt det ena eller det andra - jag säger bara att det de säger inte är fakta bara för att de säger det. När de yttrar en åsikt så stannar det vid att vara just det. Man måste skilja mellan det sagdas innehåll och det faktum att de sagt det.
JM skrev:Här tänker jag samla tekniska, psykologiska och medicinska fakta som är relaterade till ljud.
Med fakta menas i högt rankade erkända internationella tidskrifter publicerade fakta.
Alla bidrag som uppfyller kriterierna kommer lyftas till första posten.
Syftet är att minimera rundgången med tyckanden där det faktiskt finns objektiva fakta och att försöka fokusera diskussionen till områden där det faktiskt ännu inte finns fakta.
Högtalarutvärdering sker bäst i mono - ej stereo. Toole, Harman, Linkwitz mfl.
Stereophonic and monophonic tests yielded similar sound-quality ratings for highly rated products, but in stereo, listeners tended to be less consistent
and less critical of products with distinctive characteristics. Subjective Measurements of Loudspeaker Sound Quality and Listener Performance: Toole .....
JAES Volume 33 Issue 1/2 pp. 2-32; February 1985
http://www.aes.org/e-lib/browse.cfm?elib=4465Högtalarens frekvenskurva i ekofrittrum förutsäger i hög grad den subjektiva lyssningsupplevelsen i normalt rum.Comprehensive high-resolution anechoic frequencyresponse data on loudspeakers contain sufficient information to permit remarkably good predictions of subjective preference ratings based on listening in a normal room. Single measures, such as the on-axis frequency response, sound-power response or steady-state in-room curves, are less reliable.Loudspeakers and Rooms for Sound Reproduction—A Scientific Review
JAES Volume 54 Issue 6 pp. 451-476; June 2006 : Toole, Harman
http://www.aes.org/e-lib/browse.cfm?elib=13686
Båda slutsatserna är nonsens.
De är båda två tumregelmässiga och gravt felaktiga. Men nota bene - varken slutsatserna eller deras motsatser är riktiga.
Verkligheten däremot är långt mera komplex och kan inte förenklas till dumheter som de två punkterna.
Huvudinvändningen mot första punkten är att en av de viktigaste faktorerna för konstruktion av högklassiga stereohögtalare, Hur stereosystemfelen hanteras, helt kommer bort om man inte arbetar stereofoniskt. Det kan nämnas att man inte behöver vara medveten om att de skall finnas för att man skall kunna göra riktiga bedömningar i lyssningstester. Många högtalare konstruerade av människor med begränsad teknisk kunskap, som blivit optimerade med nästan uteslutande lyssning som grund, uppvisar dimensioneringar som tydliggör att lyssning varit en viktig del av utvecklingen, och ger fördelar framför högtalare utvecklade t ex med enbart mätningar men utan kunskap om stereosystemets påverkan.
Andra punkten är om möjligt ännu mera idiotisk eftersom den antyder att frågan inte påverkas av rummet där högtalaren används, och sättet den används på. Att påstå att ekofria mätningar avgör den subjektiva upplevelsen är lika korkat som att säga att energikurvemätningar gör det. Båda påståendena är exempel på att okunniga människor alltid söker enkla enfaldiga falska tumregelsvar på saker.
Sammanfattningsvis vill jag klargöra att jag inte klandrar den som vill har enkla svar, det är en naturlig vilja, eftersom den (om sådan svar finns) skapar en skenbar enkelhet i tillvaron och svaren blir en genväg till enklare val. Men det är därför viktigt att de som vet bättre/har större kunskap än dem som söker tumregelsvaren, säger ifrån och gör klart att den sortens svar inte ger några relevanta svar på frågorna.
Vill man lära sig dessa saker på riktigt så behöver man börja med att olära sig allt nonsens i stil med påståendena i förstainlägget, om man råkat snappa upp sådant. Innan man gjort sig av med sådan antikunskap så startar man på en lägre nivå än att inte veta någonting alls om sakerna. Vill man veta hur det fungerar och vad som betyder någonting så behöver man starta från andra sidan - börja med att bilda sig en uppfattning om graden av komplextet som gäller för ämnet. När man har ett hum om det så kan man börja plocka upp komplexets alla pusselbitar. Att plocka enstaka pusselbitar (av tumregelliknande sort) innan man har minsta hum om de komplexa sammanhangen, gör bara att man blir okunnigare och okunnigare. En dålig väg att gå helt enkelt. En väg bort från kunskap istället för mot.
- - -
Så sammanfattningsvis:
1. Att arbeta med högtalarutveckling i mono går ibland att försvara, att arbeta med högtalar utveckling i stereo är nödvändigt om målet är att göra goda stereohögtalare. Att lära sig att förstå varför är en bra start.
2. Att åstadkomma högtalare med (rimligt) rak tonkurva för direktljudet är en parameter som påverkar hur högtalaren uppfattas, vars betydelse beror på rummet som högtalarna används i. Att åstadkomma högtalare med medvetet vald tonkurva i andra utstrålningsriktningar har också betydelse i många rum, olika stor betydelse i olika rum.
Att göra en i sanning optimal högtalare har inget entydigt recept eftersom det beror på både förutsättningarna för hur och var de skall användas och på preferenser när det gäller att väga ofullständigheter mot varandra. Det finns ett skapligt stort spektrum (med avseende på balansen mellan olika egenskaper) inom vilket man inte kan definiera bättre och sämre, bara olika viktningar - även om rum och möblering är entydigt definierade. Tar man utöver det hänsyn till hur olika rum, möbleringar och blotta storleken kan variera, så måste receptet dessutom anpassas med hänsyn till det.
Det beror på, och det beror på mycket. Tumregelsvar är ren idioti, och visar bara att den som servera dem (eller efterfrågar dem*) inte förstår komplexiteten.
Ofta är det dock inte de auktoriteter som tumregelsökare hänvisar till som står för idiotin, vilket ofta framgår tydligt om man läser ursprungsstudierna och försöker att förstå hur ramarna för uttalandena sett ut.
Vh, iö
- - - - -
*Vill för protokollet ännu en gång klargöra att den som efterlyser tumregler inte är att klandra eftersom frågorna i sig är ett signum för okunskap, och man kan inte begära att den som saknar och efterfrågar kunskap, skall veta att tumreglerna är dumregler. Felet begås av dem som konstruerar och serverar, eller förmedlar tumreglerna, alltid. Men skuldfrågan är å andra sidan ointressant i förhållande till vikten av att kalla tumreglerna för det de är - dumregler. Dumregler som tar den som tror dem längre bort från kunskap och förstånd istället för närmare.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).