mx skrev:När jag spelar samma musik på huvudanläggningen är det inte alls lika kul.
Det låter mycket bättre. Men fokus ligger snarare på hur bra det kan låta och vilka begränsningar som finns.
Det där är ett problem som jag tror alla som hållit på ett tag känner igen
Enligt min erfarenhet så är det helt enkelt så att den anläggning som man lyssnat fram efter alla konstens regler och som låter så fantastiskt på diverse "hifiinspelningar" tyvärr inte alltid låter så bra på vanlig musik. Inte så att det inte låter BRA utan att man inte riktigt lyssnar på musiken utan på vad som är fel och vad som kan ändras... Däremot när man kör samma platta på tex "transistorradion" (eller ännu hellre en gammal Telefunkenradio från 50-talet...) så blir det musik av det hela. Låter kanske inte så BRA men det svänger och är härligt och man vill gärna lyssna på en skiva till.
Det jag kommit fram till är att, som några tidigare sagt här, det låter inte RÄTT det låter bara BRA om väldigt många mycket avancerade anläggningar. Och BRA är inte det vi vill ha enbart! Vi vill ha både BRA
och RÄTT. Och en mycket enkel anläggning låter ofta mera RÄTT även om det inte låter så BRA... Ju mer man försöker få det att låta bra desto större chans att det samtidigt smyger sig in lite andra fel som vi inte vill ha... Lite av "Kiss" (Keep it simple stupid)
Så det du tyvärr åker på, enligt mitt sätt att se saken, är att få till en anläggning som BÅDE låter BRA och RÄTT för dig. Min tolkning av det du skriver i dina olika inlägg i tråden är att du har en fantastisk anläggning som du trivs med och som låter suveränt BRA, men tyvärr tycker inte dina öron att det låter tillräckligt RÄTT.
Det har tagit mig många år men numera kan jag spela alla sorters musik och inspelningar och det låter musik. Det går att sjunka in i och lyssna på musiken utan att sitta och fundera över om det är för mycket diskant eller... eller... Den har dessutom de flesta hifiparametrar som dynamik, djupbas, luftig diskant, detaljrikedom och vad du nu kan hitta på för att beskriva BRA... Och klarar givetvis av att få hifiinspelningar att låta super. Du får alltså inte tro att jag menar att en anläggning som spelar RÄTT måste maskera felaktigheterna på inspelningen, det har inte med det att göra alls! ALLT ska med men det ska vara KUL att lyssna! Du hör felen men retar dig inte på dem. Dvs du hör att det är mono, att det är lite taffligt i diskanten eller basen men strunt samma - det är härligt att lyssna. Ibland får jag en önskan av att vilja "spela med", veva i luften med armarna som om jag spelade lufttrummor osv... Samma känsla som i dina datorhögtalare men med bättre ljud, mera detaljer osv!
Jag tror inte det bara är en fråga om sinnesstämning, jag tror att vissa, även mycket avancerade och dyra, anläggningar som låter suveränt BRA ändå inte klarar av att låta så att våra öron tycker att det låter RÄTT. Och då försöker vi förändra och hitta fel i stället för att lyssna på musiken. "Oj vad bra det låter, vad ska vi nu hitta på för att få det att låta ännu bättre..." Eller också ger vi upp och går och dricker en kopp kaffe i stället för att lyssna färdigt på skivan.
Och tro mig, det är inte enbart priset, blindtesterna och mätningarna som avgör hur dina öron värderar resultatet. Det som är imponerande är sällan det som ger den önskade upplevelsen av att "jag vill lyssna mera".
Och det är bland annat det som gör att det är så himla svårt att hitta rätt prylar.
Åtminstone med de installationer LEAB gjorde på 70-talet. Det fanns ett undantag och det var Big Brother knattedisco med legendariske super DJ Sydney som var King of DJ:s.
Denna kan med tiden omjusteras av hjärnan, detta kan uppnås av en tidsperiod på under två veckor.
