Moderator: Redaktörer
Talspolen skrev:Är på jakt efter ett par högtalare till en förstärkare med låg effekt (7-8 Watt). Jag kommer klara mig med ett par högtalare av "normal" känslighet runt 87-88dB.
Sitter och läser recensioner och försöker hitta mätningar på olika modeller(är på jakt efter stativhögtalare) och ett återkommande ämne är att högtalarna måste ha mycket effekt för att spela "bra" och "blomma ut" eller "spela ut" och "vakna till liv". Detta gör mig lite osäker. Vad menas egentligen?
Varför låter en högtalare mindre bra med låg effekt? Inte kan väl tonkurvan vara annorlunda på lägre effekt?
Talspolen skrev:Är på jakt efter ett par högtalare till en förstärkare med låg effekt (7-8 Watt). Jag kommer klara mig med ett par högtalare av "normal" känslighet runt 87-88dB.
Sitter och läser recensioner och försöker hitta mätningar på olika modeller(är på jakt efter stativhögtalare) och ett återkommande ämne är att högtalarna måste ha mycket effekt för att spela "bra" och "blomma ut" eller "spela ut" och "vakna till liv". Detta gör mig lite osäker. Vad menas egentligen?
Varför låter en högtalare mindre bra med låg effekt? Inte kan väl tonkurvan vara annorlunda på lägre effekt?
Talspolen skrev:Okej!
Det går inte att kompensera med en lämplig placering av högtalarna? Till exempel ställa högtalarna nära en vägg.
Talspolen skrev:Det där var intressant. Betyder alltså att en högtalare ej ska ha en spikrak tonkurva utan istället anpassas efter hur vi som människor upplever ljudet?
Talspolen skrev:Det där var intressant. Betyder alltså att en högtalare ej ska ha en spikrak tonkurva utan istället anpassas efter hur vi som människor upplever ljudet?
PerStromgren skrev:Talspolen skrev:Det där var intressant. Betyder alltså att en högtalare ej ska ha en spikrak tonkurva utan istället anpassas efter hur vi som människor upplever ljudet?
Nej, det är normalt inte vad man vill ha. Om tonkurvan är "rak" (vad det nu innebär) återger den alla frekvenser lika. Om musiken du spelar är svag i verkligheten uppleves basljuden svaga, precis som kurvorna visar. En högtalare bör inte "fixa" detta genom att höja basen.
Normalt, alltså. Vad högtalarägaren vill ha kan ju vara något annat.
Talspolen skrev:PerStromgren: hur kommer man då runt problemet om jag vill lyssna på lägre volym men samtidigt uppleva en tillfredställande bas? Intressant ämne detta!
Talspolen skrev:PerStromgren: hur kommer man då runt problemet om jag vill lyssna på lägre volym men samtidigt uppleva en tillfredställande bas? Intressant ämne detta!
PerStromgren skrev:Talspolen skrev:PerStromgren: hur kommer man då runt problemet om jag vill lyssna på lägre volym men samtidigt uppleva en tillfredställande bas? Intressant ämne detta!
Darkg visade just svaret: loudnesskontrollen. Många tycker dock inte att man behöver göra något. Tonkontroller av vanlig typ (bas och diskant) kan också fixa saken.
Perfector skrev:PerStromgren skrev:Talspolen skrev:PerStromgren: hur kommer man då runt problemet om jag vill lyssna på lägre volym men samtidigt uppleva en tillfredställande bas? Intressant ämne detta!
Darkg visade just svaret: loudnesskontrollen. Många tycker dock inte att man behöver göra något. Tonkontroller av vanlig typ (bas och diskant) kan också fixa saken.
Håller inte med.
Tonkontrollerna arbetar inte i synkronisitet med elementen och loudness är ännu värre.
Perfector skrev:Talspolen skrev:PerStromgren: hur kommer man då runt problemet om jag vill lyssna på lägre volym men samtidigt uppleva en tillfredställande bas? Intressant ämne detta!
Nu är inte detta till mig, men jag skriver ändå.
Örat hör illa på låga volymer, alltså kompenserar man i högtalaren med en inbyggd loudness som rätar ut sig med stigande volym (det är mitt recept).
PerStromgren skrev:Perfector skrev:Talspolen skrev:PerStromgren: hur kommer man då runt problemet om jag vill lyssna på lägre volym men samtidigt uppleva en tillfredställande bas? Intressant ämne detta!
Nu är inte detta till mig, men jag skriver ändå.
Örat hör illa på låga volymer, alltså kompenserar man i högtalaren med en inbyggd loudness som rätar ut sig med stigande volym (det är mitt recept).
Hur fixar du det?
Perfector skrev:PerStromgren skrev:Perfector skrev:Nu är inte detta till mig, men jag skriver ändå.
Örat hör illa på låga volymer, alltså kompenserar man i högtalaren med en inbyggd loudness som rätar ut sig med stigande volym (det är mitt recept).
Hur fixar du det?
Läs vidare i texten.
Man räknar av fallet under 200 Hz i baselementet som ju är mätt mellan 200 och 2000 hz för känsligheten.
Dra av 3 db och lägg övriga element där så rätar kurvan ut sig med stigande volym, och du slipper få olika karaktär vid olika ljudnivåer.
Det är inbyggd loudness.
darkg skrev:Perfector skrev:PerStromgren skrev:
Hur fixar du det?
Läs vidare i texten.
Man räknar av fallet under 200 Hz i baselementet som ju är mätt mellan 200 och 2000 hz för känsligheten.
Dra av 3 db och lägg övriga element där så rätar kurvan ut sig med stigande volym, och du slipper få olika karaktär vid olika ljudnivåer.
Det är inbyggd loudness.
Det där går inte att begripa.
Perfector skrev:Det handlar om energiflöde per ytenhet oavsett element.
PerStromgren skrev:Perfector skrev:Det handlar om energiflöde per ytenhet oavsett element.
Jag måste erkänna att jag inte heller förstod. Om jag skulle mäta en perfector-konstruerad högtalare, skulle tonkurvan vara olika beroende på om jag mäter vid 60dBA eller 90dBA? Så tolkar jag dig.
Perfector skrev:Orsaken är att magneten på mellan och diskant är mycket större per ytenhet på dessa än basens magnet mot dess konyta.
Det gör att ökande effekt blir mer livlig och därmed hinner elementen ikapp basens 3dB ökning.
Jo, det blir en ökning som syns tydligt vid mätning, loudnesseffekten mao.
PerStromgren skrev:Perfector skrev:Orsaken är att magneten på mellan och diskant är mycket större per ytenhet på dessa än basens magnet mot dess konyta.
Det gör att ökande effekt blir mer livlig och därmed hinner elementen ikapp basens 3dB ökning.
Jo, det blir en ökning som syns tydligt vid mätning, loudnesseffekten mao.
OK! Har du mätningar att dela med dig av?
PerStromgren skrev:Tack!
Har du två mätningar, vid olika ljudtryck, för att visa att din teori stämmer?
RogerGustavsson skrev:En högtalare som har olika frekvensgång vid olika ljudnivåer verkar helgalet. Det är att förvränga dynamiska förlopp som ju musik är.
Svante skrev:Spelar man ofta svagt kan dock en loudnessfunktion vara trevlig, eller bara att man vrider på basen lite med tonkontrollerna.
Perfector skrev:Svante skrev:Spelar man ofta svagt kan dock en loudnessfunktion vara trevlig, eller bara att man vrider på basen lite med tonkontrollerna.
Men det är ju samma sak som att ha den funktionen i högtalaren, istället för en elektronisk funktion som inte är anpassad till elementet?!!!
Jag bygger in den i högtalaren.
du lägger den externt.
Jag vinner
Perfector skrev:Svante skrev:Spelar man ofta svagt kan dock en loudnessfunktion vara trevlig, eller bara att man vrider på basen lite med tonkontrollerna.
Men det är ju samma sak som att ha den funktionen i högtalaren, istället för en elektronisk funktion som inte är anpassad till elementet?!!!
Jag bygger in den i högtalaren.
du lägger den externt.
Jag vinner
Svante skrev:Det är mycket tokerier i den här tråden...
Att örat har olika känslighet vid olika frekvenser är inget som det ska kompenseras för. Man lyssnar ju med öronen på alla ljud i verkligheten, och verkligheten vill vi ju inte ändra på så varför skulle man ändra på högtalarljudet? Det man däremot kan överväga är att titta på skillnaden mellan örats känslighetskurvor vid olika nivåer och det skulle göra det "riktigt" att höja basen om man spelar ett ljud svagare än det var i verkligheten. Detta är ursprunget till loudnessfunktionen som fanns på många förstärkare förr.
Det svåra med en sådan funktion är dock att man inte vet hur starkt ett ljud som finns på en skiva var i verkligheten, och om ett visst läge på volymkontrollen motsvarar att spela upp ljudet svagare eller kanske starkare än i verkligheten.
Bästa lösningen är kanske att spela så starkt som stycket är tänkt att spelas och låta bli kompensation vid seriös lyssning. Spelar man ofta svagt kan dock en loudnessfunktion vara trevlig, eller bara att man vrider på basen lite med tonkontrollerna.
JM skrev:Så vid lyssning på låga ljudnivåer på en trögdriven högtalare bör basen höjas vanligen mer än vad en klen förstärkare klarar. Dvs hela frekvensspektrat blir förvrängt av klippande förstärkare.
Svante skrev:Perfector skrev:Svante skrev:Spelar man ofta svagt kan dock en loudnessfunktion vara trevlig, eller bara att man vrider på basen lite med tonkontrollerna.
Men det är ju samma sak som att ha den funktionen i högtalaren, istället för en elektronisk funktion som inte är anpassad till elementet?!!!
Jag bygger in den i högtalaren.
du lägger den externt.
Jag vinner
Du kan inte spela så starkt som det ska låta, din högtalare funkar bara när man spelar svagt, som köksradio. Vem vinner?
PerStromgren skrev:JM skrev:Så vid lyssning på låga ljudnivåer på en trögdriven högtalare bör basen höjas vanligen mer än vad en klen förstärkare klarar. Dvs hela frekvensspektrat blir förvrängt av klippande förstärkare.
Så kan det väl inte vara? Klarar anläggningen än högre nivå utan att klippning inträffar i basen, klarar den en lägre. Kurvorna skär ju inte varann i diagrammet du visade.
Väl?
Perfector skrev:Svante skrev:Perfector skrev:Men det är ju samma sak som att ha den funktionen i högtalaren, istället för en elektronisk funktion som inte är anpassad till elementet?!!!
Jag bygger in den i högtalaren.
du lägger den externt.
Jag vinner
Du kan inte spela så starkt som det ska låta, din högtalare funkar bara när man spelar svagt, som köksradio. Vem vinner?
Du är ute och cyklar.
Vi pratar om någon Watt innan högtalaren blir jämn med min princip.
Bygg och prova.
Perfector skrev:Det går dock att bota om man räknar om Känsligheten på Basen.
Den tappar under 200 Hz och ofta kompenseras det med loudness eller en dsp.
Om man räknar bort 3 db från basens känslighet och lägger de övriga elementens känslighet vid den nya känsligheten så kommer högtalaren att låta bra även på låg volym.
En diskant har mycket större magnet i förhållande till konytan än basen och kommer därför att vakna när man höjer och då blir ljudet jämnt i alla fall.
Men det är mina erfarenheter och det finns nog massor med andra metoder.
Dock gillar jag varken loudness eller dsp utan vill kunna lita på högtalaren utan extra teknik som ska hjälpa den att spela ut.
Svante skrev:Perfector skrev:Svante skrev:
Du kan inte spela så starkt som det ska låta, din högtalare funkar bara när man spelar svagt, som köksradio. Vem vinner?
Du är ute och cyklar.
Vi pratar om någon Watt innan högtalaren blir jämn med min princip.
Bygg och prova.
Är det det här du syftar på?Perfector skrev:Det går dock att bota om man räknar om Känsligheten på Basen.
Den tappar under 200 Hz och ofta kompenseras det med loudness eller en dsp.
Om man räknar bort 3 db från basens känslighet och lägger de övriga elementens känslighet vid den nya känsligheten så kommer högtalaren att låta bra även på låg volym.
En diskant har mycket större magnet i förhållande till konytan än basen och kommer därför att vakna när man höjer och då blir ljudet jämnt i alla fall.
Men det är mina erfarenheter och det finns nog massor med andra metoder.
Dock gillar jag varken loudness eller dsp utan vill kunna lita på högtalaren utan extra teknik som ska hjälpa den att spela ut.
Det är inte lätt att förstå vad du menar, men såvitt jag förstår beskriver du inte en olinjär process, och därför så kan inte din högtalare (av den anledningen) bete sig olika vid olika ljudnivåer. Och även om det vore så, så har dina högtalare inte en aning om hur starkt ljudet var vid inspelningen. Det kan ju vara så att man ska återge ett ljud som var 50 dB i verkligheten, och då höjer du basen på det och det är ju fel. Det ska ju låta som i verkligheten. Det kan också vara så att du spelar AC/DC med 50 dB och då kan det behövas ett baslyft. AC/DC är nog avsett att spelas starkare och när det spelas så svagt låter det basfattigt.
RogerGustavsson skrev:Ursäkta men vem som cyklar är solklart. Du talar om en fast kompensation genom avvikande dimensionering. Vi andra talar om variabel kompensation beroende på hur stor avvikelsen från en tänkt ursprungsljudnivå är. I praktiken är sådana kompensationer sällan nödvändiga annat än för musik i bakgrunden, inte när man lyssnar mera normalt. Du verkar leva i tron att kompensationen ska hjälpa högtalare med bastapp.
Talspolen skrev:Kan man med hjälp av högtalarnas placering få en ökning(motsvarande det som diskuteras) av basen tex placering nära en vägg?
Talspolen skrev:Det där var intressant. Betyder alltså att en högtalare ej ska ha en spikrak tonkurva utan istället anpassas efter hur vi som människor upplever ljudet?
IngOehman skrev:Iden att man skulle kompensera återgivningskedjan för den nivåberoende hörkänsligheten som örat har var populär på 70-talet och argumenterades för på ett illa pseudovetenskapligt sätt. Den typiska yttringen var den tidens hemska loudnesskompensationer, som bara lyckades åstadkomma en onaturlig klang, okänd från verkligheten.
IngOehman skrev:Problemet är att det inte finns något naturligt med att höra klanger på att sätt som inte stämmer med ljudtrycket.
Att återge klangen förvrängd på grund av svag avspelningsnivå är en irrationell ide, även om den populariserats kraftigt. Däremot fungerar svag uppspelnkngsnivå ofta påtagligt mycket bättre om det sker med hjälp av en single end-rörförstärkare, som till skillnad från loudness verkligen anpassar musiksignalen till den svagare nivån.
RogerGustavsson skrev:En högtalare som har olika frekvensgång vid olika ljudnivåer verkar helgalet. Det är att förvränga dynamiska förlopp som ju musik är.
Perfector skrev:PerStromgren skrev:Tack!
Har du två mätningar, vid olika ljudtryck, för att visa att din teori stämmer?
Nu va du svår
Nej det har jag inte.
Mätningarna är gjorda statiskt utan jämförelse, men det är inte mitt val.
Dock har det funkat klockrent och loudness samt tonkontroller eller dsp är fula ord i mitt hus![]()
Att det sedan kan bli basfattigt får stå för inspelningen, men högtalarna har alltid klarat all musik utan att bli bumliga eller gapiga.
Stor kyrkorgel är favorit i min musikstuga, men även rock, pop, blues, klassiskt och klassisk jazz. Modern jazz är förbjudet.
sportbilsentusiasten skrev:Perfector skrev:PerStromgren skrev:Tack!
Har du två mätningar, vid olika ljudtryck, för att visa att din teori stämmer?
Nu va du svår
Nej det har jag inte.
Mätningarna är gjorda statiskt utan jämförelse, men det är inte mitt val.
Dock har det funkat klockrent och loudness samt tonkontroller eller dsp är fula ord i mitt hus![]()
Att det sedan kan bli basfattigt får stå för inspelningen, men högtalarna har alltid klarat all musik utan att bli bumliga eller gapiga.
Stor kyrkorgel är favorit i min musikstuga, men även rock, pop, blues, klassiskt och klassisk jazz. Modern jazz är förbjudet.
Presentera då de mätningarna du har.
Jag menar att det du påstår dig göra är omöjligt. Hur ska talaren veta om det svaga basljudet är svagt pga låg volym = ska höjas...eller är svagt trots rejäl volym = ska inte höjas ?
Perfector skrev:Vad jag avser är att det inte är skillnad på elektrisk loudnessknapp och det jag bygger in i högtalaren.
Svante skrev:Perfector skrev:Vad jag avser är att det inte är skillnad på elektrisk loudnessknapp och det jag bygger in i högtalaren.
Det finns två avgörande skillnader.
En loudnessknapp är ... en knapp, dvs funktionen går att stänga av. Din kompensation går inte att stänga av.
Loudnessfunktionen var kopplad så att graden av bashöjning varierade med volymrattens läge så att bashöjningen blev större när ratten var vriden till låga volymer. Din kompensation finns kvar även vid höga volymer.
Cortado skrev:Perfector - Det väldigt uppenbart att du försöker snacka bort ditt klavertramp och att du inte kan försvara dina "lösningar" med godtagbara argument. Sedan flyr du diskussionen, eftersom du inte kan försvara dig, vilket naturligtvis är mänskligt. Det är förutsägbart.
Jag tycker detta är ett problem, av flera skäl. Du borde också problem med detta, framförallt från ditt egna perspektiv.
En rädsla jag har är att medlemmar som sitter med djup kunskap försvinner för att de inte orkar med trådar där man försöker städa en massa trams hela tiden. Det är inte skitmånga på faktiskt som har riktig kunskap och förmåga att hjälpa/lära andra - det vore synd om de försvann.
Perfector skrev:Svante skrev:Perfector skrev:Vad jag avser är att det inte är skillnad på elektrisk loudnessknapp och det jag bygger in i högtalaren.
Det finns två avgörande skillnader.
En loudnessknapp är ... en knapp, dvs funktionen går att stänga av. Din kompensation går inte att stänga av.
Loudnessfunktionen var kopplad så att graden av bashöjning varierade med volymrattens läge så att bashöjningen blev större när ratten var vriden till låga volymer. Din kompensation finns kvar även vid höga volymer.
Nej, den jämnas ut med stigande volym enligt principen om magnetens storlek i förhållande till konytan.
Där har diskant och mellanregister mycket större magnetstruktur per ytenhet än basen och därför kommer dessa att stiga och komma ikapp basen vid höjning av volymen.
Alla som hjälp mig med mätningar (vilka försvann vid flytten till Trosa 2012) har konstaterat att enerigi per ytenhet är större ju mindre konytan eller domen är.
Därför fungerar min inbyggda loudness precis som avsett och man slipper få skifte i karaktären, dvs. att basen plötsligt kommer hoppande när man höjer ljudet.
Men jag begär inte att den som inte provat på samma sätt som jag under 25 år ska ta till sig det jag skriver som sanning.
Dock vidhåller jag min ståndpunkt och lämnar därmed denna diskussion åt sitt öde i förhoppning att kanske någon en dag provar att dämpa diskanten på en högtalare och hör att det faktiskt blir jämnar balans oavsett volymen som spelas.
God natt och sov gott.
Perfector skrev:sportbilsentusiasten skrev:Perfector skrev:Nu va du svår
Nej det har jag inte.
Mätningarna är gjorda statiskt utan jämförelse, men det är inte mitt val.
Dock har det funkat klockrent och loudness samt tonkontroller eller dsp är fula ord i mitt hus![]()
Att det sedan kan bli basfattigt får stå för inspelningen, men högtalarna har alltid klarat all musik utan att bli bumliga eller gapiga.
Stor kyrkorgel är favorit i min musikstuga, men även rock, pop, blues, klassiskt och klassisk jazz. Modern jazz är förbjudet.
Presentera då de mätningarna du har.
Jag menar att det du påstår dig göra är omöjligt. Hur ska talaren veta om det svaga basljudet är svagt pga låg volym = ska höjas...eller är svagt trots rejäl volym = ska inte höjas ?
Fånigt.
Förhållandet är volymen, inte om det ska vara svagt i musiken.
Perfector skrev:Svante skrev:Perfector skrev:Vad jag avser är att det inte är skillnad på elektrisk loudnessknapp och det jag bygger in i högtalaren.
Det finns två avgörande skillnader.
En loudnessknapp är ... en knapp, dvs funktionen går att stänga av. Din kompensation går inte att stänga av.
Loudnessfunktionen var kopplad så att graden av bashöjning varierade med volymrattens läge så att bashöjningen blev större när ratten var vriden till låga volymer. Din kompensation finns kvar även vid höga volymer.
Nej, den jämnas ut med stigande volym enligt principen om magnetens storlek i förhållande till konytan.
Där har diskant och mellanregister mycket större magnetstruktur per ytenhet än basen och därför kommer dessa att stiga och komma ikapp basen vid höjning av volymen.
Alla som hjälp mig med mätningar (vilka försvann vid flytten till Trosa 2012) har konstaterat att enerigi per ytenhet är större ju mindre konytan eller domen är.
Därför fungerar min inbyggda loudness precis som avsett och man slipper få skifte i karaktären, dvs. att basen plötsligt kommer hoppande när man höjer ljudet.
Svante skrev:Perfector skrev:Svante skrev:
Det finns två avgörande skillnader.
En loudnessknapp är ... en knapp, dvs funktionen går att stänga av. Din kompensation går inte att stänga av.
Loudnessfunktionen var kopplad så att graden av bashöjning varierade med volymrattens läge så att bashöjningen blev större när ratten var vriden till låga volymer. Din kompensation finns kvar även vid höga volymer.
Nej, den jämnas ut med stigande volym enligt principen om magnetens storlek i förhållande till konytan.
Där har diskant och mellanregister mycket större magnetstruktur per ytenhet än basen och därför kommer dessa att stiga och komma ikapp basen vid höjning av volymen.
Alla som hjälp mig med mätningar (vilka försvann vid flytten till Trosa 2012) har konstaterat att enerigi per ytenhet är större ju mindre konytan eller domen är.
Därför fungerar min inbyggda loudness precis som avsett och man slipper få skifte i karaktären, dvs. att basen plötsligt kommer hoppande när man höjer ljudet.
Men jag begär inte att den som inte provat på samma sätt som jag under 25 år ska ta till sig det jag skriver som sanning.
Dock vidhåller jag min ståndpunkt och lämnar därmed denna diskussion åt sitt öde i förhoppning att kanske någon en dag provar att dämpa diskanten på en högtalare och hör att det faktiskt blir jämnar balans oavsett volymen som spelas.
God natt och sov gott.
Det är tämligen svårt att få det där att gå ihop, men om vi nu en stund antar att det du skriver gör att högtalaren får en bashöjning vid låga nivåer men inte vid höga (vilket jag tvivlar starkt på att den får), så är det ju fel. En högtalare ska inte bete sig så. Högtalaren ska inte spela svaga ljud med höjd bas. Möjligen ska systemet spela ljudstyrkesänkta ljud med höjd bas, men det är något helt annat. Om din högtalare spelar en stillsam akustisk gitarr med låg ljudnivå så ska den ju återges precis likadant som den lät på riktigt, den ska inte bashöjas. Men om högtalaren spelar en rockkonsert som var stark vid inspelningen på svag nivå, då kanske man vill bashöja.
Så dels verkar det du skriver inte hända, eller du kan i alla fall inte förklara hur kompressionen som du säger ska uppnås uppnås, dels skulle resultatet av det du beskriver vara fel, det skulle inte åstadkomma det man vill.
Det är liksom generalknas.
Harryup skrev:Fenomenet finns ju med vanliga förstärkare och vanliga högtalare. Om man går till en handlare som fortfarande har kvar en högtalar- och förstärkarväxel och testar så kan man höra att spelar man så lågt som man normalt gör hemma sent men kanske inte normalt i butiken så kommer man hitta kombinationer som beter sig olika vid olika ljudtryck utan att behövas överstyras. Väl en förstärkare och spela lågt, bläddra igenom olika högtalare och de kommer bete sig annorlunda mot normal lyssningsnivå om man jämför de med varandra. Välj en högtalare och växla mellan olika förstärkare så får man nya kombinationer. Och då behöver man inte välja mellan kombinationer som bevisligen inte kommer fungera bra.
I övrigt kan ju en sådan kompensation passa någon/några men rätt kommer det ju aldrig bli. Högtalare som har god kännedom om musikmaterialet finns inte.
/Harryup
Perfector skrev:Svante skrev:...
Det är liksom generalknas.
Tack Svante.
Då har jag varit generalknas i 25 år, minst och sålt högtalare från ystad till Haparanda.
Alla som köpt och gillat är då åxå generalknas.
Jag kanske ska starta en generalknasklubb.
Men handen på hjärtat, jag skulle ju inte föreslå något som jag satt och gissade mig till.
Allt är provat och lyssnat på av många som sedan köpte och fler som mätte och skrev i tidningar om det.
Därför blir det kungliga pajkastningsklubben av den här tråden, vilket inte TS ville kan jag tänka mig.
Jag bjuder på mig själv och hoppas alla som skriver får utlopp för inneboende aversioner.
Märk väl att jag inte hackar på någon som haft andra ideer utan enbart skrivit om mina egna.
JM skrev:Jag okunnig om hur inspelningar normeras i en inspelningsstudio. Ljudstyrkan i lyssningspositionen från studiohögtalarna i inspelningsstudion borde vara referensen för rak tonkurva. Alla andra ljudnivåer kommer ge en upplevd krokig distorderad tonkurva om jag fattat rätt? Ljudstyrkan i verkligheten i studion torde vara irrelevant för rak tonkurva vid uppspelning av inspelat material?
JM
Cortado skrev:Inspelningar normeras nog inte riktigt på det sättet. "Tonkurva" på inspelningen och dess "snittvolym" behöver inte vara kongruenta. Mycket musik idag komprimeras ju så att snittvolymen på materialet bara ligger några dB under vad som är maxvolym för mediat. Inspelningsstudios har nog inte monitorer med rak tonkurva speciellt ofta heller, många kör väl fortfarande med Yamaha NS-10 bara för att "man" alltid gjort det..
Ungefär som att en maträtt har en viss temperatur när du äter den och att det inte har något att göra med hur mycket potatis du har på tallriken. Dock har kocken sett till att du inte bränner dig när du äter den.
Perfector skrev:Jag gör inga klavertramp.
Jag förklarar hur det fungerar [...]
Svante skrev:IngOehman skrev:Iden att man skulle kompensera återgivningskedjan för den nivåberoende hörkänsligheten som örat har var populär på 70-talet och argumenterades för på ett illa pseudovetenskapligt sätt. Den typiska yttringen var den tidens hemska loudnesskompensationer, som bara lyckades åstadkomma en onaturlig klang, okänd från verkligheten.
Fast...
Det här är ju en fråga om synsätt och vad man vill med sin lyssning. Till att börja med är det förstås så att om man återger ett ljud med sin ursprungliga styrka, så som den var där den spelades in, så ska det inte finnas någon kompensation alls. Det knepiga inträffar när man spelar upp det med en annan styrka och örat har en annan känslighetskurva, Vad ska man göra då?
Jag menar att man kan tänka på flera sätt och att det du kallar pseudovetenskap från 70-talet är ett sätt (som inte har förutsättningar att lyckas annat än ganska grovt och därför behöver vara urkopplingsbart). Med det tänkesättet vill man kompensera för skillnaden mellan örats phonkurvor vid ursprunglig och uppspelad nivå. Problemet är att man inte vet vad ursprunglig nivå är, men lite grovt kan man säga att om spelar man upp svagare behövs en bashöjning.
Ett annat tänkesätt är att att sitta och lyssna på AC/DC på låg styrka är lite som att höra konserten på Stockholms stadion vid KTH. Där är ju ljudet betydligt svagare än inne på stadion, och här ordnar verkligheten med en ljudnivåsänkning utan att örats känslighet ska kompenseras för. Men det man då borde lägga till, om det är det man tänker sig att återge ljudet vid KTH är en ökad efterklang (och i det extrema fallet med avlägsen rockkonsert kanske ett gäng vindberoende tonkurvefluktuationer).
Eller om man bara tänker sig att den sänkta ljudnivån beror på att man är en bit längre bort från dragspelaren så kommer det till mer reflekterat ljud, man borde alltså lägga på reverb. Jag gör ibland en demonstration på hur hörseln upplever avståndsdimensionen genom att plocka fram ett reverb i datorn och dra i spakarna "dry" och "wet", och drar man ner "dry" där så minskar ljudstyrkan lite som den skulle göra om man flyttar sig till ett större avstånd från källan i ett rum.
Att bara sänka nivån utan kompensation eller utan att addera efterklang är onaturligt, det händer bara i undantagsfall att ENDAST nivån ändras i verkligheten.
Hur man än gör så blir det nog onaturligt, faktiskt.
Så frågan är vad man vill åstadkomma, hur ser man på att man spelar upp något med lägre nivå än det var eller är tänkt för? Det är inte givet att avsaknad av kompensation är det rätta. Jag menar nog att en viss bashöjning kan vara motiverad, men att det är mycket svårt objektivt argumentera för hur stor den ska vara, och att enda vettiga sättet att bestämma sig är att prova lite och se vad man tycker låter bra. Lyssningssituationen med onaturligt låg nivå är så konstlad att det inte finns något riktigt sätt att göra det. Eller åtminstone inte ett enda.
IngOehman skrev:Även du antyder dock att det finns en sorts "sant" sätt att hantera en svag nivå, nämligen att addera reverb eftersom den svaga nivån skall representera ett större avstånd. Men din utgångspunkt är en AV/DC-konsert! Ditt val av situation och av "ljudkälla" är (för resonemanget) problematiskt på så många sätt att jag inte vet var jag skall börja...
IngOehman skrev:På den tiden då loudness (alltså inte fysiologisk volymkontroll) var vanligast så var det framförallt i enkla anläggningar, med högtalare som typisk hade undermålig bandbredd och framförallt basförmåga, samtidigt som man på den tiden ofta micade bas väldigt försiktigt. Inte oväntat tyckte många att det var trevligt att lyssna med loudnessknappen intryckt, men det gällde ju (inte oväntat) även när man lyssnade starkt.
JM skrev:Antag att vi har helt rak tonkurva från studiehögtalarna i lyssningspositionen i en studio.
Inspelningsteknikern väljer nu att göra inspelningen genom lyssna på 40 dB medelnivå i lyssningspositionen. För få en optimal inspelning kompenseras inspelningen enligt 40 dB kurvan ovan i figuren. Inspelningen ligger nära mediet maxgräns enligt defacto standard.
Vid lyssning på mediet med ljudstyrka på 40 dB upplevs tonkurvan som rak. Vid lyssning på mer normala 85 dB upplevs tonkurvan som för bas- och diskantrik.
IngOehman skrev:Inte rätt alls skulle jag vilja säga. Det fungerar inte alls på det viset.
Mixar man men en nivå om 40 dB så kan det dels bero på att det är ljud som skall vara så svaga som mixas. Men det kan också bero på att det är en underlig utmaning, för att se hur det blir. Just det har jag erfarenhet av, och slutsaten är att det kan bli för mycket bas, eller för lite, eller precis lagom. Det beror på och det beror på mycket. Det enda man kan säga säkert är att JMs tumregel är falsk.
Skälet till att det kan bli på många olika sätt är att det helt enkelt är svårt att höra vad man mixar fram när man spelar det extremt svagt. Så det enda man kan vara säker på är att det kommer låta starkare när man spelar det starkare. Man kan faktiskt vara rätt så säker på en sak till - att man kommer att göra en extremt basfattig mix om man kompensersr lyssningen med loudness. Så att loudnesskompensera i studior är absolut förbjudet, inte via lag men via förnuft.
Detta vet alla som arbetar i studio, och man loudnesskompenserar ALDRIG, om man vet vad man gör. Det gör nästan alla.
Dessutom arbetar alla kompetenta maxare på det viset att de lyssnar på svag nivå (70-85 dB) under nästan hela arbetet, och då och då kontrolllyssnar de på betydligt högte nivå.
Vh, iö
IngOehman skrev:Dessutom arbetar alla kompetenta maxare på det viset att de ...
JM skrev:Att du betraktar för hörandet grundläggande fakta som överlevt tidens tand från 1933 som falska är ett observandum.
Svante skrev:JM skrev:Att du betraktar för hörandet grundläggande fakta som överlevt tidens tand från 1933 som falska är ett observandum.
Jag tror inte att Ingvar betraktar Fletcher-Munson-kurvorna som felaktiga, vad han beskrev är att det kanske inte är riktigt samma sak när man spelar flera frekvenser samtidigt. Även om man kan se varje signal som uppbyggd av sinusar så är örat olinjärt både på kort och lång sikt, så det är inte helt säkert att man kan generalisera FM-kurvorna till musik. Eller det är väl snarare en gradfråga; hur bra stämmer det?
Svante skrev:IngOehman skrev:Dessutom arbetar alla kompetenta maxare på det viset att de ...
Freudiansk felskrivning?
Perfector skrev:Svante skrev:Perfector skrev:Nej, den jämnas ut med stigande volym enligt principen om magnetens storlek i förhållande till konytan.
Där har diskant och mellanregister mycket större magnetstruktur per ytenhet än basen och därför kommer dessa att stiga och komma ikapp basen vid höjning av volymen.
Alla som hjälp mig med mätningar (vilka försvann vid flytten till Trosa 2012) har konstaterat att enerigi per ytenhet är större ju mindre konytan eller domen är.
Därför fungerar min inbyggda loudness precis som avsett och man slipper få skifte i karaktären, dvs. att basen plötsligt kommer hoppande när man höjer ljudet.
Men jag begär inte att den som inte provat på samma sätt som jag under 25 år ska ta till sig det jag skriver som sanning.
Dock vidhåller jag min ståndpunkt och lämnar därmed denna diskussion åt sitt öde i förhoppning att kanske någon en dag provar att dämpa diskanten på en högtalare och hör att det faktiskt blir jämnar balans oavsett volymen som spelas.
God natt och sov gott.
Det är tämligen svårt att få det där att gå ihop, men om vi nu en stund antar att det du skriver gör att högtalaren får en bashöjning vid låga nivåer men inte vid höga (vilket jag tvivlar starkt på att den får), så är det ju fel. En högtalare ska inte bete sig så. Högtalaren ska inte spela svaga ljud med höjd bas. Möjligen ska systemet spela ljudstyrkesänkta ljud med höjd bas, men det är något helt annat. Om din högtalare spelar en stillsam akustisk gitarr med låg ljudnivå så ska den ju återges precis likadant som den lät på riktigt, den ska inte bashöjas. Men om högtalaren spelar en rockkonsert som var stark vid inspelningen på svag nivå, då kanske man vill bashöja.
Så dels verkar det du skriver inte hända, eller du kan i alla fall inte förklara hur kompressionen som du säger ska uppnås uppnås, dels skulle resultatet av det du beskriver vara fel, det skulle inte åstadkomma det man vill.
Det är liksom generalknas.
Tack Svante.
Då har jag varit generalknas i 25 år, minst och sålt högtalare från ystad till Haparanda.
Alla som köpt och gillat är då åxå generalknas.
Jag kanske ska starta en generalknasklubb.
Men handen på hjärtat, jag skulle ju inte föreslå något som jag satt och gissade mig till.
Allt är provat och lyssnat på av många som sedan köpte och fler som mätte och skrev i tidningar om det.
Därför blir det kungliga pajkastningsklubben av den här tråden, vilket inte TS ville kan jag tänka mig.
Jag bjuder på mig själv och hoppas alla som skriver får utlopp för inneboende aversioner.
Märk väl att jag inte hackar på någon som haft andra ideer utan enbart skrivit om mina egna.
Cortado skrev:Harryup skrev:Fenomenet finns ju med vanliga förstärkare och vanliga högtalare. Om man går till en handlare som fortfarande har kvar en högtalar- och förstärkarväxel och testar så kan man höra att spelar man så lågt som man normalt gör hemma sent men kanske inte normalt i butiken så kommer man hitta kombinationer som beter sig olika vid olika ljudtryck utan att behövas överstyras. Väl en förstärkare och spela lågt, bläddra igenom olika högtalare och de kommer bete sig annorlunda mot normal lyssningsnivå om man jämför de med varandra. Välj en högtalare och växla mellan olika förstärkare så får man nya kombinationer. Och då behöver man inte välja mellan kombinationer som bevisligen inte kommer fungera bra.
I övrigt kan ju en sådan kompensation passa någon/några men rätt kommer det ju aldrig bli. Högtalare som har god kännedom om musikmaterialet finns inte.
/Harryup
Dock brukar inte såna högtalarväxlar ta hänsyn till att olika högtalare har olika känslighet och det blir då missvisande. Man skulle då behöva kompensera varje högtalare så att den upplevda snittvolymenvolymen är den samma för alla högtalare, och det kanske då behöver göras i växeln.
IngOehman skrev:Perfector skrev:Svante skrev:
Det är tämligen svårt att få det där att gå ihop, men om vi nu en stund antar att det du skriver gör att högtalaren får en bashöjning vid låga nivåer men inte vid höga (vilket jag tvivlar starkt på att den får), så är det ju fel. En högtalare ska inte bete sig så. Högtalaren ska inte spela svaga ljud med höjd bas. Möjligen ska systemet spela ljudstyrkesänkta ljud med höjd bas, men det är något helt annat. Om din högtalare spelar en stillsam akustisk gitarr med låg ljudnivå så ska den ju återges precis likadant som den lät på riktigt, den ska inte bashöjas. Men om högtalaren spelar en rockkonsert som var stark vid inspelningen på svag nivå, då kanske man vill bashöja.
Så dels verkar det du skriver inte hända, eller du kan i alla fall inte förklara hur kompressionen som du säger ska uppnås uppnås, dels skulle resultatet av det du beskriver vara fel, det skulle inte åstadkomma det man vill.
Det är liksom generalknas.
Tack Svante.
Då har jag varit generalknas i 25 år, minst och sålt högtalare från ystad till Haparanda.
Alla som köpt och gillat är då åxå generalknas.
Jag kanske ska starta en generalknasklubb.
Men handen på hjärtat, jag skulle ju inte föreslå något som jag satt och gissade mig till.
Allt är provat och lyssnat på av många som sedan köpte och fler som mätte och skrev i tidningar om det.
Därför blir det kungliga pajkastningsklubben av den här tråden, vilket inte TS ville kan jag tänka mig.
Jag bjuder på mig själv och hoppas alla som skriver får utlopp för inneboende aversioner.
Märk väl att jag inte hackar på någon som haft andra ideer utan enbart skrivit om mina egna.
Min uppfattning är att du alltid beter dig hederligt, vänligt och generöst i dina Inlägg.
Jag tror dig även när du redovisar dina intryck från olika saker du testat och hört, men dina hypoteser om vad upplevelserna beror på är, sett härifrån, av väldigt varierande kvalitet...
Och det som är mest problematiskt med dem är att de inte presenteras som de gissningar de är, utan som fakta.
Därför vill jag nämna detta. Jag vill ju att de som vill lära sig fysiken på riktigt (så de kan förstå hur dessa saker fungerar på riktigt och få se att korrelationen då blir fullständig mellan vad man kan räkna ut och vad man hör när man lyssnar) skall slippa gå vilse i hemvävda hypoteser (presenterade så de ser ut som teorier) och därmed slippa bli tvugna att olära sig en massa innan de kan lära sig hur det fungerar på riktigt.
I vissa fall går det att förstå varför du tror att sambanden ser ut som det du redovisar (en förändring av något som du har som utgångspunkt KAN ge hörbar påverkan som gör att du föreställer dig ett samband, som dock på rikigt är mera komplext), men ibland tycker jag dina tolkningar är svåra att begripa även när man bortser ifrån all fysik och bara ser till hur saker ser ut på ytan.
Men det jag verkligen inte förstår är varför du inte vill lära dig på riktigt?
Så himla svår är inte fysiken som styr hur högtalare beter sig. Det är inte krävande matematiskt heller. Man behöver begripa sig på integraler, derivata, imaginära tal och diffekvationer. Och typ inget mera avancerat alls. Alltså knappt ens gymnasienivå (tror jag, medveten om att läroplanerna har gjorts om några gånger).
Sen är den kompletta konstarten att göra högtalare något mycket mera än att förstå hur en högtalare fungerar fysikaliskt. Det finns ingredienser som tar åratal av hårt arbete att begripa sig på. Men man måste ju börja någonstans, och då tycker jag att det är bra att börja med fysiken, Inte bara för att den är lätt att lära sig utan i lika hög grad för att det är så lätt att gå vilse med de mera avancerade delarna om man inte först förstått fysiken.
Vh, iö
darkg skrev:Perfector, Jag delar Ingvars uppfattning om dig som hederlig, välvillig och generös, och det tror jag faktiskt.se att de flesta gör. Kritiken och irritationen beror alltså inte på misstro därvidlag. Den återkommande uppgiften om 25 års erfarenhet mm påverkar som du ju har märkt inte det motstånd som dina resonemang och tips möter - det är inneboende oklarheter, motsägelser och felaktigheter i saker du skriver som i första hand ger reaktioner. Jag tror att du är bättre än jag är på att bygga högtalare, till exempel, vilket på inget sätt gör det orimligt för mig att invända mot vad du skriver, när jag har invändningar. Hänger du med här?
Däremot tror jag inte att Ingvar har helt rätt i hur trivialt det är att bemästra matematiken, och konstruktion "bakvägen" kan visst ha sitt berättigande. Det står ju var och en fritt - ingen har väl heller försökt hindra dig att bygga!
Men sakförklaringar och uppgifter om hur saker fungerar kommer förstås att nagelfaras, oavsett hur välvillig den är som skriver, och det är som det ska vara, tycker jag. Inga jämförelser i övrigt, men som illustration kan jag bli lite småtokig av new-age resonemang, för att resonemangen är dåliga och anspråken grundlösa. Inga som helst personliga vittnesbörd imponerar om det sagda inte går ihop. Liknelsen var inte menad som en förolämpning. Du gör nog själv ibland bedömningar som går bortom att någon "verkar reko" och "borde veta vad han eller hon talar om".
Perfector skrev:Tex. så kom jag på en räkneformel för cylendervolymberäkning som är mycket mer exakt än radien gånger radien gånger pi gånger antal gånger slaglängd.
Min bakörr gav exakt samma värde som visades efter mätning med kristallolja vilket inte är kattskit precis.
.
UrSv skrev:Perfector skrev:Tex. så kom jag på en räkneformel för cylendervolymberäkning som är mycket mer exakt än radien gånger radien gånger pi gånger antal gånger slaglängd.
Min bakörr gav exakt samma värde som visades efter mätning med kristallolja vilket inte är kattskit precis.
.
Hur mycket mer exakt än exakt menar du att din metod var? Jag vill ju gärna tro att när nånting är rätt till 100 % så blir det inte mycket mer rätt än så.
Du verkar som sagt ha goda avsikter. Det blir dock lite ofta helt fel.
Perfector skrev:UrSv skrev:Perfector skrev:Tex. så kom jag på en räkneformel för cylendervolymberäkning som är mycket mer exakt än radien gånger radien gånger pi gånger antal gånger slaglängd.
Min bakörr gav exakt samma värde som visades efter mätning med kristallolja vilket inte är kattskit precis.
.
Hur mycket mer exakt än exakt menar du att din metod var? Jag vill ju gärna tro att när nånting är rätt till 100 % så blir det inte mycket mer rätt än så.
Du verkar som sagt ha goda avsikter. Det blir dock lite ofta helt fel.
Precis så rätt blev det åxå med volymberäkningen.
Men detta är inte tråden för det.
Perfector skrev:Men detta är inte tråden för det.
Kalejdokom skrev:Perfector skrev:Men detta är inte tråden för det.
Nej tråden är den här:
viewtopic.php?f=11&t=58719
Och den handlar om hur exakt volym det är på Opels bilmotorer.
Perfector, jag har aldrig tidigare lagt mig i diskussionerna om dina metoder för olika typer av beräkningar, men när du skapar en formelsamling som verifierar din egen verklighetsuppfattning och som så uppenbarligen saknar vetenskaplig förankring - ja då får det vara nog! Hur är det med Pythagoras sats? Och Ohms lag? Eller Roten ur? Har du egna formler och bevis för dessa faktiska sanningar också?
Du må ha en egen världsbild utifrån dina experiment, men nöj dig med det och acceptera fakta. Kristallolja i en bilcylinder bevisar INTE att dina formler är mer exakta än vetenskapen - möjligen att Opel inte är så särskilt noga med att ange rätt cylindervolym.
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/vad-ar-pi
chrisss skrev:https://www.youtube.com/watch?v=bFNjA9LOPsg
How Pi was nearly changed to 3.2 - Numberphile
Stora likheter med galenskaperna i denna tråd.
Perfector,
du har ännu inte förklarat hur du lyckats bygga en högtalare som har olika tonkurva vid olika ljudtryck.
Det du beskrivit är den välkända dimensioneringen där man kompenserar för baffelsteget.
Den kompensationen är inte nivåberoende.
Om basen bottnar får man en kompression som ger en ljudtrycksberoende tonkurva.
Det är ingen feature. Det är en brist.
Perfector skrev:Pi ger 2 cc mindre och därmed fel cylindervolym.
chrisss skrev:https://www.youtube.com/watch?v=bFNjA9LOPsg
How Pi was nearly changed to 3.2 - Numberphile
Stora likheter med galenskaperna i denna tråd.
Perfector,
du har ännu inte förklarat hur du lyckats bygga en högtalare som har olika tonkurva vid olika ljudtryck.
Det du beskrivit är den välkända dimensioneringen där man kompenserar för baffelsteget.
Den kompensationen är inte nivåberoende.
Om basen bottnar får man en kompression som ger en ljudtrycksberoende tonkurva.
Det är ingen feature. Det är en brist.
Kalejdokom skrev:Perfector skrev:Pi ger 2 cc mindre och därmed fel cylindervolym.
Volymberäkning med pi blir bara mer exakt desto fler decimaler man tar med i beräkningen. Du jagar väderkvarnar!
Perfector skrev:Kalejdokom skrev:Perfector skrev:Pi ger 2 cc mindre och därmed fel cylindervolym.
Volymberäkning med pi blir bara mer exakt desto fler decimaler man tar med i beräkningen. Du jagar väderkvarnar!
nu är vi klara med den här delen och jag hänvisar till tråden där det avhandlades.
Kalejdokom skrev:Perfector skrev:Kalejdokom skrev:Volymberäkning med pi blir bara mer exakt desto fler decimaler man tar med i beräkningen. Du jagar väderkvarnar!
nu är vi klara med den här delen och jag hänvisar till tråden där det avhandlades.
Nej, vi är inte klara! Jag hänvisade också till den tråden, efter att noga ha lästa alla inlägg i den tråden. Läs själv och inse att ditt resonemang inte håller.
Jag läser dagligen i tidningar om en person som skapat sin "egen" verklighet och hävdar att vederlagd forskning och fakta är nys - och det gör mig mycket orolig. Att förneka fakta och vetenskap kan i längden få förödande konsekvenser!
Kalejdokom skrev:Perfector, det var du som förde cylindervolymberäkningen på tal i den här tråden - och eftersom du så bestämt hävdar att din metod är mer exakt än vetenskapen, så är det väl mest lämpligt att också avsluta den diskussionen i samma tråd. Du får gärna räkna volymen hur du vill men ingen kommer att hålla med dig när du hävdar att: " Pi är inte tillräckligt noggrant att räkna cylindervolymer med om man ska vara petig".
chrisss skrev:https://www.youtube.com/watch?v=bFNjA9LOPsg
How Pi was nearly changed to 3.2 - Numberphile
Perfector skrev:Inte mer exakt, bara exakt vilket ju inte 3.14 är
PerStromgren skrev:chrisss skrev:https://www.youtube.com/watch?v=bFNjA9LOPsg
How Pi was nearly changed to 3.2 - Numberphile
[OT]Den där historien är fullständigt bisarr! Och mycket snyggt berättad, som vanligt av Numberphile.
Perfector skrev:Kalejdokom skrev:Perfector, det var du som förde cylindervolymberäkningen på tal i den här tråden - och eftersom du så bestämt hävdar att din metod är mer exakt än vetenskapen, så är det väl mest lämpligt att också avsluta den diskussionen i samma tråd. Du får gärna räkna volymen hur du vill men ingen kommer att hålla med dig när du hävdar att: " Pi är inte tillräckligt noggrant att räkna cylindervolymer med om man ska vara petig".
Inte mer exakt, bara exakt vilket ju inte 3.14 är, och 2 cc är en ganska stor skillnad
Får man samma värde med kristallolja och med beräkningen jag gör kan den ju inte vara fel, eller.?
Men å andra sidan kan jag inte tvinga dig att ha rätt.
Edit:
Mina ursäkter till talspolen för att din tråd nu blir nedgeggad med annat än din frågeställning
Perfector skrev:Tex. så kom jag på en räkneformel för cylendervolymberäkning som är mycket mer exakt än radien gånger radien gånger pi gånger antal gånger slaglängd.
Kalejdokom skrev:Svante, jag känner mig inte som medlem i en vargflock. Jag är mycket mån om att hålla en god ton och respektera alla som deltar i debatten.
Kalejdokom skrev:Svante, jag känner mig inte som medlem i en vargflock. Jag är mycket mån om att hålla en god ton och respektera alla som deltar i debatten. Jag är endast ute efter att klargöra det fysikaliska förhållandet som gäller för volymen på en cylinder. Jag tycker att det är viktigt att vi är sakliga och förankrade i den sanning och vetenskap som ligger till grund för det som hävdas på forat.
Kan vi för ett ögonblick lägga diskussioner om 2 cc, kristallolja och motorer åt sidan och ägna oss åt den faktiska frågan. Perfector, jag förstår inte vad du menar med att "tvinga dig att ha rätt"? Ingen behöver tvinga mig att förstå hur man räknar ut volymen på en cylinder. Och gällande hur exakt beräkningen blir, vill jag påminna om ditt tidigare inlägg i tråden:Perfector skrev:Tex. så kom jag på en räkneformel för cylendervolymberäkning som är mycket mer exakt än radien gånger radien gånger pi gånger antal gånger slaglängd.
Man kommer inte på en räkneformel - man använder den som finns och som är så exakt den kan bli.
PerStromgren skrev:Har någon mera kommentarer på trådstartarens fråga, är dessa hjärtligt välkomna! Låt pi vara, ett tag.
IngOehman skrev:Talspolen skrev:Det där var intressant. Betyder alltså att en högtalare ej ska ha en spikrak tonkurva utan istället anpassas efter hur vi som människor upplever ljudet?
Nej, verkligen inte!
De klanger som uppfattas på grund av fletcher/munson-kurvorna är som de är och som de skall vara. De kan dock hjälpa till att förklara varför en mellanregisterdominerad högtalare kan upplevas behöva spelas starkare än om den hade haft rak tonkurva.
Iden att man skulle kompensera återgivningskedjan för den nivåberoende hörkänsligheten som örat har var populär på 70-talet och argumenterades för på ett illa pseudovetenskapligt sätt. Den typiska yttringen var den tidens hemska loudnesskompensationer, som bara lyckades åstadkomma en onaturlig klang, okänd från verkligheten.
Vh, iö
petersteindl skrev:Man bygger den optimala talspolen efter den så kallade fibonaccifysikaliskfysiologiskakustiskelektroniska kameleontprincipen där högtalaren anpassar sig automatiskt allt efter tycke och smak och programvara.
Med vänlig hälsning
Peter
Cortado skrev:Perfector, gällande högtalarens inbyggda "loudness"-funktion, är det något du kan redovisa i mer detalj med t.ex. ett elschema på elektroniken i?
gopnik skrev:Den är alltså inte dynamiskt ljudstyrkeberoende utan en fast klangkompensering?
Perfector skrev:gopnik skrev:Den är alltså inte dynamiskt ljudstyrkeberoende utan en fast klangkompensering?
Ja.
Men då den ju dämpar diskantens känslighet framstår det som en ökning av basens känslighet.
När man höjer så kommer mellan och diskant i 2 och 3-vägshögtalare att komma ikapp baserat på magnetstruktur kontra konyta och högtalaren byter då inte karaktär.
Det finns ingen elektronik med i detta.
Perfector skrev:gopnik skrev:Den är alltså inte dynamiskt ljudstyrkeberoende utan en fast klangkompensering?
Ja.
Perfector skrev:När man höjer så kommer mellan och diskant i 2 och 3-vägshögtalare att komma ikapp baserat på magnetstruktur kontra konyta och högtalaren byter då inte karaktär.
gopnik skrev:Perfector skrev:gopnik skrev:Den är alltså inte dynamiskt ljudstyrkeberoende utan en fast klangkompensering?
Ja.
OK. Det är inte så jag uppfattat dina tidigare inlägg, men då är det mer begripligt. Det handlar alltså om det som ibland kallas voicing.Perfector skrev:När man höjer så kommer mellan och diskant i 2 och 3-vägshögtalare att komma ikapp baserat på magnetstruktur kontra konyta och högtalaren byter då inte karaktär.
Varför och när skulle den ha bytt karaktär, från vad och till vad?
Perfector skrev:pga örats känslighet i basen vid låga nivåer.
En anpassning till örats dåliga baskänslighet på låga volymer.
Det som gör att man använder dsp eller loudness.
Jag rättar till det så man slipper trycka på knappar och trimma nivåerna elektriskt.
gopnik skrev:Perfector skrev:pga örats känslighet i basen vid låga nivåer.
En anpassning till örats dåliga baskänslighet på låga volymer.
Det som gör att man använder dsp eller loudness.
Jag rättar till det så man slipper trycka på knappar och trimma nivåerna elektriskt.
OK, tror jag. Det har alltså ingenting att göra med en högtalare som ändrar karaktär utan en högtalare som är permanent klangkorrigerad/voicad för det faktum att man ofta spelar svagare hemma än vad som är "naturligt" - helt oavsett hur starkt man spelar för stunden. Är det rätt uppfattat nu?
Perfector skrev:Nu vet jag inte om jag använder korrekta uttryck, men jag tror det är begripligt ändå.
Perfector skrev:När man höjer så är det som jag skrev förut magnetflöde mot konyta som gör att mellan och diskant kommer ikapp
Cortado skrev:Perfector, Fletcher-Munson kurvorna, hur tolkar du dem?
Jag börjar misstänka att ditt resonemang går ihop om du missförstått dem. Isåfall är resonemanget fortfarande fel men det kan hjälpa oss andra att förstå tänket.
Perfector skrev:Cortado skrev:Perfector, Fletcher-Munson kurvorna, hur tolkar du dem?
Jag börjar misstänka att ditt resonemang går ihop om du missförstått dem. Isåfall är resonemanget fortfarande fel men det kan hjälpa oss andra att förstå tänket.
vet inget om dessa kurvor alls.
Outbildad, bara självutbildad.
Cortado skrev:Perfector skrev:Cortado skrev:Perfector, Fletcher-Munson kurvorna, hur tolkar du dem?
Jag börjar misstänka att ditt resonemang går ihop om du missförstått dem. Isåfall är resonemanget fortfarande fel men det kan hjälpa oss andra att förstå tänket.
vet inget om dessa kurvor alls.
Outbildad, bara självutbildad.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Isofon
Varsego, där har du en liten introduktion till konceptet.
Perfector skrev:delen med olika känslighet med olika frekvenser fattar jag.
Även att olika volym påverkar upplevelsen.
Perfector skrev:Men jag vet inte om jag haft sådant tankarna när jag bygger högtalare.
Perfector skrev:Samtidigt tycker jag det är rätt kul att mitt favoritelementfabrikat heter Isophon
Svante skrev:Alltså det som Perfector beskriver påminner ju om baffelstegskompensation. Har man ingen sådan i konstruktionen så blir det bättre om man dämpar mellanregister och diskant med sådär 6 dB jämfört med hur det skulle bli om alla grenar hade samma känslighet i halvrymd. Så det kan vara ett exempel på hur örat har lett konstruktionen i rätt riktning, men där förklaringen till förbättringen är ... alternativ.
Svante skrev:Alltså det som Perfector beskriver påminner ju om baffelstegskompensation.
Svante skrev:Alltså det som Perfector beskriver påminner ju om baffelstegskompensation. Har man ingen sådan i konstruktionen så blir det bättre om man dämpar mellanregister och diskant med sådär 6 dB jämfört med hur det skulle bli om alla grenar hade samma känslighet i halvrymd. Så det kan vara ett exempel på hur örat har lett konstruktionen i rätt riktning, men där förklaringen till förbättringen är ... alternativ.
RogerJoensson skrev:Svante skrev:Alltså det som Perfector beskriver påminner ju om baffelstegskompensation. Har man ingen sådan i konstruktionen så blir det bättre om man dämpar mellanregister och diskant med sådär 6 dB jämfört med hur det skulle bli om alla grenar hade samma känslighet i halvrymd. Så det kan vara ett exempel på hur örat har lett konstruktionen i rätt riktning, men där förklaringen till förbättringen är ... alternativ.
Det låter som en rimlig förklaring. Att det inte har med något slags intelligent kompensation för att basen låter mager på just låg volym, utan att högtalaren fått en fylligare bas (och neutralare ljud) på alla nivåer och att basen därför inte försvinner lika djupt när man skruvar ner.
Cortado skrev:Det är nu man skulle vilja se schemat på Perfectors högtalare, då kan man kanske få svar på vad den faktiskt gör och inte.
Jag tror, om man letar en del, kan hitta en kopplingsbeskrivning i den tråd där äggkartoner också diskuterats.
RogerGustavsson skrev:I denna tråd finns hela konstruktionen beskriven, titta på bilden Perfector lagt in. Frekvensgången hos högtalaren verkar ha en höjning eller puckel basen. Den finns där oavsett vilken nivå man spelar på om vi bortser från att kompression uppstår vid väldigt hög ljudnivå.
Baselementet finns det data på för den som vill simulera.
RogerJoensson skrev:Svante skrev:Alltså det som Perfector beskriver påminner ju om baffelstegskompensation. Har man ingen sådan i konstruktionen så blir det bättre om man dämpar mellanregister och diskant med sådär 6 dB jämfört med hur det skulle bli om alla grenar hade samma känslighet i halvrymd. Så det kan vara ett exempel på hur örat har lett konstruktionen i rätt riktning, men där förklaringen till förbättringen är ... alternativ.
Det låter som en rimlig förklaring. Att det inte har med något slags intelligent kompensation för att basen låter mager på just låg volym, utan att högtalaren fått en fylligare bas (och neutralare ljud) på alla nivåer och att basen därför inte försvinner lika djupt när man skruvar ner.
Perfector skrev:...som gör att mellan och diskant kommer ikapp...
IngOehman skrev:RogerJoensson skrev:Svante skrev:Alltså det som Perfector beskriver påminner ju om baffelstegskompensation. Har man ingen sådan i konstruktionen så blir det bättre om man dämpar mellanregister och diskant med sådär 6 dB jämfört med hur det skulle bli om alla grenar hade samma känslighet i halvrymd. Så det kan vara ett exempel på hur örat har lett konstruktionen i rätt riktning, men där förklaringen till förbättringen är ... alternativ.
Det låter som en rimlig förklaring. Att det inte har med något slags intelligent kompensation för att basen låter mager på just låg volym, utan att högtalaren fått en fylligare bas (och neutralare ljud) på alla nivåer och att basen därför inte försvinner lika djupt när man skruvar ner.
Lika djupt som... med en högtalare, någon okänd, med för lite bas?
Ja, högtalare med mera bas än "för lite" har mindre av "för lite bas". Och?
- - -
Det förklarar ju inte det som skrivits tidigare om att dimensioneringar som beskrivs helt med linjära resonemang (konytans förhållande till magnetens storlek?) skulle skapa högtalare vars högljudda ljud skiljer sig från det lågljudda.
Helmut skrev:Är det inte så att man inte får ha en bashögtalare i ett rum för att få bra ljud. I min ungdom byggde jag flera bashorn och tyckte att mellanregister och diskanten hade en förmåga att försvinna vid kraftig bas. Enligt min teori påverkar kraftig bas i ett rum lufttrycket i rummet vilket i sin tur påverkar hur ljudet tar sig fram från högtalaren till lyssnaren. Någon som har en teori hur mellanregistret och diskanten påverkas om ljudvågorna skall ta sig genom ett rum med massa reflexer i väggar och golv om man spelar toner mellan 30 och 100 hz från ett horn subb. När jag jobbade som biografmaskinist var det en tekniker som påstod att salongen måste vara minst 20 meter lång för att basen skulle klinga ut. En liten salong och kraftig lågbas resulterar bara i massor med resonanser som förstör ljudet. I min gub-pub som jag använder som biograf har jag märkt att om jag ställer subben i rummet bredvid och öppnar dörren så får jag en mycket trevligare lågbas
Var ute och åkte båt för någon vecka sedan och märkte att när båten gjorde ca 25 knop och någon öppnade dörren till akterdäck så det blev undertryck i salongen ändrades karaktären på ljudet kraftigt.
Perfector skrev:Det ligger nåt i det att få ut 20 Hz så behövs rejäl yta.
gopnik skrev:Perfector skrev:Det ligger nåt i det att få ut 20 Hz så behövs rejäl yta.
Nej. Det finns inget behov av att en våglängd får plats i rummet. Om det vore så skulle det krävas ett oändligt långt rum för att pumpa vakuum.
Perfector skrev:Du kortsluter ju våglängden vid den frekvens som rummet kan forma.
Perfector skrev:Du kan även ha ett rum (låda) där resonansen i lådan ligger där du vill ha högtalarens lägsta frekvens
gopnik skrev:Perfector skrev:Du kortsluter ju våglängden vid den frekvens som rummet kan forma.
Detta får du omformulera. Vad menar betyder meningen och vad tänker du att det får för konsekvenser i praktiken?Perfector skrev:Du kan även ha ett rum (låda) där resonansen i lådan ligger där du vill ha högtalarens lägsta frekvens
Nu blandar du vilt. Högtalarens undre gränsfrekvens sätts av elementets samverkan med luftfjädern i lådan, och den resonans som uppstår mellan massan i elementet och luftfjädern. Eventuella stående vågor i själva lådan är något helt annat, är mer likt stående vågor i rum och har inte med högtalarens undre gränsfrekvens att göra. Lika lite som en stående våg i ett rum avgör hur låga frekvenser som kan spelas i rummet.
Perfector skrev:Om du får kortslutning vid 30 Hz via rummet våglängd så kommer det inte att bli bättre än så.
Perfector skrev:På samma sätt som du kan kortsluta signalen med ett beräknat låddjup och slippa krångliga filter.
Perfector skrev:Resonansen i lådan gör samma som våglängdsberäkningen, i alla fall gjorde den det när jag höll på och byggde, vilket kräver hyfsat stora lådor för att återge bas ned emot 20 Hz.
gopnik skrev:Perfector skrev:Om du får kortslutning vid 30 Hz via rummet våglängd så kommer det inte att bli bättre än så.
Det är trams. Lite efterklangsdippar och förstärkningar här och var blir det, men det går utmärkt att spela 20hz i ett sådant rum. Eller till och med 0hz.Perfector skrev:På samma sätt som du kan kortsluta signalen med ett beräknat låddjup och slippa krångliga filter.
För varje sådan utsläckning får man en motsvarande förstärkning på annat ställe. Därför dämpar man bort dem. Det har fortfarande inget med undre gränsfrekvens att göra.Perfector skrev:Resonansen i lådan gör samma som våglängdsberäkningen, i alla fall gjorde den det när jag höll på och byggde, vilket kräver hyfsat stora lådor för att återge bas ned emot 20 Hz.
Våglängd har inget med den saken att göra.
Perfector skrev:Kolla listan med frekvens mot våglängd.
gopnik skrev:Perfector skrev:Kolla listan med frekvens mot våglängd.
Det finns ingenting i den listan som stöder de slutsatser du drar. Det är där det brister. Dina slutsatser och tolkningar. Igen.
Perfector skrev:Listan är från philips högtalarhandbok.
Är det fel på den får Philips stå för det, men för mig har den varit måttstock för lådbyggen.
Var och en får väl tolka den som dom vill.

Helmut skrev:Är det inte så att man inte får ha en bashögtalare i ett rum för att få bra ljud. I min ungdom byggde jag flera bashorn och tyckte att mellanregister och diskanten hade en förmåga att försvinna vid kraftig bas. Enligt min teori påverkar kraftig bas i ett rum lufttrycket i rummet vilket i sin tur påverkar hur ljudet tar sig fram från högtalaren till lyssnaren. Någon som har en teori hur mellanregistret och diskanten påverkas om ljudvågorna skall ta sig genom ett rum med massa reflexer i väggar och golv om man spelar toner mellan 30 och 100 hz från ett horn subb. När jag jobbade som biografmaskinist var det en tekniker som påstod att salongen måste vara minst 20 meter lång för att basen skulle klinga ut. En liten salong och kraftig lågbas resulterar bara i massor med resonanser som förstör ljudet. I min gub-pub som jag använder som biograf har jag märkt att om jag ställer subben i rummet bredvid och öppnar dörren så får jag en mycket trevligare lågbas
Var ute och åkte båt för någon vecka sedan och märkte att när båten gjorde ca 25 knop och någon öppnade dörren till akterdäck så det blev undertryck i salongen ändrades karaktären på ljudet kraftigt.
PerStromgren skrev:Perfector, har du tänkt på att det går fint att spela 20Hz i hörlurar?
Edit: oj, det hade kalej redan påpekat, det såg jag inte.
PerStromgren skrev:Jag ger mig inte riktigt än, perfector!![]()
1. Du kan spela 20 Hz även i helt slutna hörlurar, det har jag provat.
2. Prova att gå in i garderoben, stäng dörren och spela i dina halvöppna. Det går fint, det också!
Visst påverkar rummet, men det är inte fullt så enkelt som att basen ska "få plats".
RogerGustavsson skrev:Basen får plats, det blir dessutom en höjning med teoretiskt 12 dB/oktav under rummets lägsta resonans.
"At frequencies below the lowest room resonance the sound pressure will increase at a rate of 12 dB/oct for a closed box speaker that is flat under anechoic conditions, assuming that the room is completely closed and its surfaces are rigid. This case has some significance for the interior of automobiles."
Det är ju en hjälp för de som vill ha återgivning av infrabas.
Här kan du räkna själv: http://www.linkwitzlab.com/images/graph ... re-spl.gif
Det har också funnits en del räknare på Internet som simulerar vilken påverkan rummets ytor ger jämfört med mätningar i ljuddött rum. Det blir ganska avsevärda baslyft vilket man använda till sin fördel. Det görs t.ex. i fall som Ino piP och Carlsson-högtalarna.
petersteindl skrev:RogerGustavsson skrev:Basen får plats, det blir dessutom en höjning med teoretiskt 12 dB/oktav under rummets lägsta resonans.
"At frequencies below the lowest room resonance the sound pressure will increase at a rate of 12 dB/oct for a closed box speaker that is flat under anechoic conditions, assuming that the room is completely closed and its surfaces are rigid. This case has some significance for the interior of automobiles."
Det är ju en hjälp för de som vill ha återgivning av infrabas.
Här kan du räkna själv: http://www.linkwitzlab.com/images/graph ... re-spl.gif
Det har också funnits en del räknare på Internet som simulerar vilken påverkan rummets ytor ger jämfört med mätningar i ljuddött rum. Det blir ganska avsevärda baslyft vilket man använda till sin fördel. Det görs t.ex. i fall som Ino piP och Carlsson-högtalarna.
Det finns fler som väger in det i konstruktionen.Dessutom behöver inte högtalaren ha rak frekvensgång i frifält. Faller högtalaren med 12 dB/oktav från samma frekvens som rummet höjer så får kombinationen rum-högtalare rak tonkurva mot infrabasområdet.
@ Perfector: Då det gäller hörlurar är det inte så att öppna hörlurar skulle ha mer lägre bas än slutna. Det är precis tvärtom. I den öppna hörluren kortsluts basen på samma sätt som hos en dipol. Sedan kan man sluta olika tätt runt örat och framsidan på membranet så att luren blir en slags halvöppen/halvsluten variant. Man inför en reglerad förlust av bas så att det blir mindre än 12 dB per oktav höjning i basen. Många slutna lurar har faktiskt ett sådant arrangemang i luren bredvid membranet. Det blir då en kritisk avstämning konstruktören kan göra för att uppnå önskat resultat. Stämmer man av basen i luren med helt tät hörlur så ökar basen om jag inte missminner mig. Kidsen gillar ofta mycket bas och moderna lurar har ofta en medveten höjning i basen. Tippar att det blir för mycket av det goda för den som spelar mes mässjazz och klassiskt men även röster kan bli för färgade.
Med vänlig hälsning
Peter
IngOehman skrev:petersteindl skrev:RogerGustavsson skrev:Basen får plats, det blir dessutom en höjning med teoretiskt 12 dB/oktav under rummets lägsta resonans.
"At frequencies below the lowest room resonance the sound pressure will increase at a rate of 12 dB/oct for a closed box speaker that is flat under anechoic conditions, assuming that the room is completely closed and its surfaces are rigid. This case has some significance for the interior of automobiles."
Det är ju en hjälp för de som vill ha återgivning av infrabas.
Här kan du räkna själv: http://www.linkwitzlab.com/images/graph ... re-spl.gif
Det har också funnits en del räknare på Internet som simulerar vilken påverkan rummets ytor ger jämfört med mätningar i ljuddött rum. Det blir ganska avsevärda baslyft vilket man använda till sin fördel. Det görs t.ex. i fall som Ino piP och Carlsson-högtalarna.
Det finns fler som väger in det i konstruktionen.Dessutom behöver inte högtalaren ha rak frekvensgång i frifält. Faller högtalaren med 12 dB/oktav från samma frekvens som rummet höjer så får kombinationen rum-högtalare rak tonkurva mot infrabasområdet.
@ Perfector: Då det gäller hörlurar är det inte så att öppna hörlurar skulle ha mer lägre bas än slutna. Det är precis tvärtom. I den öppna hörluren kortsluts basen på samma sätt som hos en dipol. Sedan kan man sluta olika tätt runt örat och framsidan på membranet så att luren blir en slags halvöppen/halvsluten variant. Man inför en reglerad förlust av bas så att det blir mindre än 12 dB per oktav höjning i basen. Många slutna lurar har faktiskt ett sådant arrangemang i luren bredvid membranet. Det blir då en kritisk avstämning konstruktören kan göra för att uppnå önskat resultat. Stämmer man av basen i luren med helt tät hörlur så ökar basen om jag inte missminner mig. Kidsen gillar ofta mycket bas och moderna lurar har ofta en medveten höjning i basen. Tippar att det blir för mycket av det goda för den som spelar mes mässjazz och klassiskt men även röster kan bli för färgade.
Med vänlig hälsning
Peter
Jag tycker det ser ut som om det här med hur rummet beter sig vid låga frekvenser har missförståtts mycket.
Det finns ingen specifik brytfrekvens för när ett rum börjar lyfta med 12 dB per oktav, även om man känner rummets mått.
- - -
Det stämmer inte att det sker varken "under lägsta basresonansen" eller under en specifik frekvens som kan räknas ut på annat sätt. Mekanismen är komplex och i bästa fall kan man räkna ut var knäpunkten hamnar på en PLATS i ett rum, men aldrig generellt för rummet. Och i verkligheten är rum heller inte oeftergivliga och täta rätblock, så det är MYCKET mera komplext än ni försöker göra gällande med sådana där gravt felaktiga tumregler.
Om man bortser ifrån bilkarosser är det dessutom en effekt som inte har nämnvärd inverkan i det man brukar kalla audioområdet, alltså 20 - 20 000 Hz. Det finns dock andra bashöjande mekanismer som oftast har stor inverkan en bra bit upp i audioområdet. Och det är lätt att förväxla dem med kavitetseffekten (den med 12 dB/oktav).
Vh, iö
IngOehman skrev:Det finns ingen specifik brytfrekvens för när ett rum börjar lyfta med 12 dB per oktav, även om man känner rummets mått.
Svante skrev:IngOehman skrev:Det finns ingen specifik brytfrekvens för när ett rum börjar lyfta med 12 dB per oktav, även om man känner rummets mått.
Ok...? Utveckla gärna. Är det just brytningen du syftar på eller är det att rum flexar med väggarna eller att de läcker?
IngOehman skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:Det finns ingen specifik brytfrekvens för när ett rum börjar lyfta med 12 dB per oktav, även om man känner rummets mått.
Ok...? Utveckla gärna. Är det just brytningen du syftar på eller är det att rum flexar med väggarna eller att de läcker?
Nej, det vill säga inte bara.
Den viktigaste faktorn är att folk inte verkar förstå att man, när man entrar registret där "nivån stiger med 12 dB/oktav" (vilket även är ett påstående som kan ifrågasättas - det beror ju på hur man anser att insignalen ser ut), även entrar registret där rummet blir tryckhomogent!
Då du ställer frågan blir jag ju nyfiken på om det är något du inte heller tänkt på?
Vh, iö
IngOehman skrev:Inget av detta.
Svaret finns i mitt förra inlägg. När våglängden blir mycket stor i förhållande till rumsmåtten så blir det tryckhomogent. Det skrev jag ju.
Konsekvensen av det vet jag att du kan räkna ut själv, men okej då, jag kan ställa en ledande fråga:
Om du står i ett rum enligt din beskrivning punkt 1, vi kan säga att rummet är 5,4 x 7,6 meter (2,8 m i takhöjd) och att frekvensen som spelas är 2,4 Hz, och du mäter upp säg 90 dB en meter från högtalaren. Vilket ljudtryck mäter du upp om du flyttar ljudtrycksmätaren så den är någonstans i rummet så den hamnar 6,32 meter från högtalaren? (Hoppas alla noterar att jag inte skriver mera om vart mikrofonen flyttas.)
Och vad blir konsekvensen av det? Ja jeflar ja. Tänkte inte på det?
Vh, iö
- - - - -
PS. Du får säga till om du vill att jag skall tala ännu mera ur skägget.
Svante skrev:IngOehman skrev:Det finns ingen specifik brytfrekvens för när ett rum börjar lyfta med 12 dB per oktav, även om man känner rummets mått.
Ok...? Utveckla gärna...
Svante skrev:Är det att brytfrekvensen beror av avståndet som du far efter?
IngOehman skrev:Hur menar du? Jag menar ingenting med saker som du skrivit (det du citerade har du ju skrivit själv).
Jag menar det jag skrivit. Och det var en reaktion bl a på påståendet att 12 dB/okt-lyftet skulle starta under den lägsta rumsresonansen. Så är det inte. Den har inget specifikt förhållande till rumsresonanserna.
Vh, iö
petersteindl skrev:Om man börjar från låg frekvens och går upp i frekvens så sluttar frekvenskurvan med 12 dB per oktav. Innebär inte det en dubbel derivata? I så fall bör det matematiskt kunna formaliseras med uppsatta randvillkor.
Mvh
Peter
Perfector skrev:gopnik skrev:Perfector skrev:Du kortsluter ju våglängden vid den frekvens som rummet kan forma.
Detta får du omformulera. Vad menar betyder meningen och vad tänker du att det får för konsekvenser i praktiken?Perfector skrev:Du kan även ha ett rum (låda) där resonansen i lådan ligger där du vill ha högtalarens lägsta frekvens
Nu blandar du vilt. Högtalarens undre gränsfrekvens sätts av elementets samverkan med luftfjädern i lådan, och den resonans som uppstår mellan massan i elementet och luftfjädern. Eventuella stående vågor i själva lådan är något helt annat, är mer likt stående vågor i rum och har inte med högtalarens undre gränsfrekvens att göra. Lika lite som en stående våg i ett rum avgör hur låga frekvenser som kan spelas i rummet.
1.
Om du får kortslutning vid 30 Hz via rummet våglängd så kommer det inte att bli bättre än så.
På samma sätt som du kan kortsluta signalen med ett beräknat låddjup och slippa krångliga filter.
Philips räknade på mer än en kvarts men mindre än en halv våglängd i låddjup vid delningen.
Då kortsluter signalen och du får en delning som är brantare än ett 6dB filter normalt skulle ge.
Resonansen i lådan gör samma som våglängdsberäkningen, i alla fall gjorde den det när jag höll på och byggde, vilket kräver hyfsat stora lådor för att återge bas ned emot 20 Hz.
RogerGustavsson skrev:Basen får plats, det blir dessutom en höjning med teoretiskt 12 dB/oktav under rummets lägsta resonans.
"At frequencies below the lowest room resonance the sound pressure will increase at a rate of 12 dB/oct for a closed box speaker that is flat under anechoic conditions, assuming that the room is completely closed and its surfaces are rigid. This case has some significance for the interior of automobiles."
Det är ju en hjälp för de som vill ha återgivning av infrabas.
Här kan du räkna själv: http://www.linkwitzlab.com/images/graph ... re-spl.gif
Det har också funnits en del räknare på Internet som simulerar vilken påverkan rummets ytor ger jämfört med mätningar i ljuddött rum. Det blir ganska avsevärda baslyft vilket man använda till sin fördel. Det görs t.ex. i fall som Ino piP och Carlsson-högtalarna.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 14 gäster