"Kan man inte mäta det kan man heller inte höra det, skillnaden alltså!"
Vem vill börja/om
Moderator: Redaktörer
Thomas_A skrev:"Jitter" resulterar i ett nyttosignalsrelaterat brus som är väldigt lågt i nivå. Inget att direkt bekymra sig över.
Affald skrev:"Kan man inte mäta det kan man heller inte höra det, skillnaden alltså!"
paa skrev:Om skillnaden inte kan mätas, så är den per definition metafysisk.
Men om skillnaden då ändå finns, är ju nästa fråga.
paa skrev:Om skillnaden inte kan mätas, så är den per definition metafysisk.
Men om skillnaden då ändå finns, är ju nästa fråga.
negascout skrev:Är inte jitter en sån parameter som först dom senaste åren har börjat mätas. Vem kunde tro att frekvensmodulerat brus i klockpulserna blev till tid-förvrängningar som tydligen var nåt som örat var känsligt för!?
negascout skrev:... vem vet, det kanske finns nån mer "jitter" där ute som vi bara inte har tänkt på än?
Thomas_A skrev:"Jitter" resulterar i ett nyttosignalsrelaterat brus som är väldigt lågt i nivå. Inget att direkt bekymra sig över.
TomasF skrev:Vänd på frågan: de mätvärden vi mest talar om hela tiden hos elektroniken är väl statisk uteffekt, statisk TDH och frekvensgång, allt vid olika lastfall+signal/brus. Eller hur?
Vem tror att vi fångar de flesta väsentliga ljudåtergivningskvaliteter i dessa fyra vanliga mätningar? Inte jag iallfall.
TomasF skrev:Debatten i parallella trådar kastas mellan två antiintellektuella påståenden: att prestanda inte är relevant, att det vi mäter med dagens standarmetoder kan beskriva alla önskvärda egenskaper.
Svante skrev:Jag tror så här. Kan man höra en skillnad mellan två prylar så kan man alltid förklara den med mätningar*. Däremot tror jag att det är mycket svårt att hitta på en mätning som mäter djupet.
Svante skrev:Mappningen mellan fysiken och perceptionen är ofta ganska knepig.
I den meningen är öronen bättre än mätinstrumenten.
Svante skrev:Däremot kan det vara så att man kan mäta en skillnad som inte hörs.
I den meningen är mätinstrumenten bättre än öronen.
Svante skrev:*Förutsatt att man kan visa att man verkligen hör en skillnad, dvs att man blindtestar. Alternativt låter man bli att blindtesta och tillåter sig att förklara med placebo.
Vilka två toner var det dom olika piporna genererade? Eller var det samma ton?Lowlife skrev:Jag har funderat lite på ett scenario, det är så att i en musikakustik kurs som jag tar för närvarande så hade professorn en lite demostration där han blåste i två pipor samtidigt. Detta resulterade i ett hörbart starkt skrän. Förklaringen var att detta skrän var en produkt av våran hjärna som försökte "fylla in" information mellan tonerna, men att den tonen inte fanns i ljudet från de två piporna. Är detta skrän mätbart?
LL
Vilka två toner var det dom olika piporna genererade? Eller var det samma ton?
Lowlife skrev:Vilka två toner var det dom olika piporna genererade? Eller var det samma ton?
Det var inte samma ton, så mycker kommer jag ihåg eftersom det var olika längd på det två piporna (två enkla metall rör). Men vilken ton vet jag ej. Jag får kanske fråga professorn imorgon, men då tror jag nog att jag får svar på frågan, men jag är tyvärr nyfiken nu.
LL
TomasF skrev:Vänd på frågan: de mätvärden vi mest talar om hela tiden hos elektroniken är väl statisk uteffekt, statisk TDH och frekvensgång, allt vid olika lastfall+signal/brus. Eller hur?
Vem tror att vi fångar de flesta väsentliga ljudåtergivningskvaliteter i dessa fyra vanliga mätningar? Inte jag iallfall.
Debatten i parallella trådar kastas mellan två antiintellektuella påståenden: att prestanda inte är relevant, att det vi mäter med dagens standarmetoder kan beskriva alla önskvärda egenskaper.
/Tomas F.
Thomas_A skrev:"Jitter" resulterar i ett nyttosignalsrelaterat brus som är väldigt lågt i nivå. Inget att direkt bekymra sig över.
Svante skrev:
THD däremot kan vara kraftigt frekvensberoende. Att göra ett nerslag vid 1 kHz och 90 dB säger inte så mycket om övriga frekvenser och nivåer. Det betyder att distorsionen kan få olika karaktär beroende på förloppen i frekvens- och nivåled. Att sammanfatta dessa kurvor med en eller få siffror är ganska svårt, speciellt om de ska relatera till någon perceptuell beskrivning. Man kan titta på kurvorna, dock, och dels förstå vad man behöver åtgärda, och, om siffrorna är tillräckligt bra, vara hyfsat säker på att det är en bra apparat ur den aspekten.

Det framstår för mig som nästan lite löjeväckande att trycka mätgrafer
på en apparat.
Vad skall det vara bra för? Känslan jag får är att apparatens tillverkare
vänder sig till personer som inte vet något om hur mätningen relaterar
till hörupplevelsen (eller förstår att denna graf inte representerar alla
apparatens egenskaper) men som tycker det är tufft med mätgrafer...
Jag kan ha fel dock.
IngOehman skrev:Det framstår för mig som nästan lite löjeväckande att trycka mätgrafer på en apparat.![]()
IngOehman skrev:Vad skall det vara bra för? Känslan jag får är att apparatens tillverkare
vänder sig till personer som inte vet något om hur mätningen relaterar
till hörupplevelsen (eller förstår att denna graf inte representerar alla
apparatens egenskaper) men som tycker det är tufft med mätgrafer...
Jag kan ha fel dock.
IngOehman skrev:Larv skulle jag kalla det.
Dels hör broschyrinformation hemma i broschyrer, och dels är det
rätt meningslöst att upplysa om en enskild egenskap i en broschyr.
andra egenskaper kan ju vara hur bristfälliga som helst.
Om man tänker redovisa data tycker jag det är givet att det sker i
varje fall rimligt heltäckande.
Lust skrev:Jag tycker att man får ut mer info av kurvan än av en siffra i spec:en.
IngOehman skrev:TomasF skrev:Debatten i parallella trådar kastas mellan två antiintellektuella påståenden: att prestanda inte är relevant, att det vi mäter med dagens standarmetoder kan beskriva alla önskvärda egenskaper.
Jag har sett sådan tendenser (skriver faktiskt till och med om det i mitt manifest sedan urminnes tider) och håller självklart med dig i sak om att ingen av de inställningar du beskriver är det minsta vetenskaplig.
...
Anstromningen av "anti-vetenskap" här på faktiskt den senaste tiden har ju renderat en mängd "försvar" mot dogmer och dumheter, som kanske kan i sig se ut som motdogmer.
...
Vh, iö
IngOehman skrev:Så... säger du att du tycker det är bra att det finns en graf tryckt på apparaten, och att den dessutom är lika bra som grafen visar?
Hur vet du att det är övergångsdist och inte statiska störningar?
På vilka grunder håller du apparaten för bra, utöver den förhållandevis anständiga distorsionen?
Vh, iö
IngOehman skrev:Larv skulle jag kalla det.
meanmachine skrev:Du kan inte mäta självkänslan med att ha en viss typ av anläggning.Dyr som billig.
meanmachine skrev:Du kan inte mäta självkänslan med att ha en viss typ av anläggning.Dyr som billig.
Lust skrev:IngOehman skrev:Så... säger du att du tycker det är bra att det finns en graf tryckt på apparaten, och att den dessutom är lika bra som grafen visar?
Hur vet du att det är övergångsdist och inte statiska störningar?
Jag sade bara att jag gillar grafen på ovansidan.
Lust skrev:Det handlar om tidstypiskt utseende och design. Att det är en graf istället för en siffra är däremot bra.IngOehman skrev:På vilka grunder håller du apparaten för bra, utöver den förhållandevis anständiga distorsionen?
Lust skrev:Varför frågar du om den är lika bra som grafen visar, när du samtidigt förkastar grafen och antyder att alla andra värden kan vara hur bristfälliga som helst?
Lust skrev:Jag tycker att disten inte bara är förhållandevis anständig, utan mycket låg. Särskilt med tanke på att det handlar om ett 30 år gammalt slutsteg.
Lust skrev:Varför jag anser att steget inte behöver skämmas för sig och på vilka grunder spelar nog ingen roll, du har ju redan bildat dig en åsikt om det...
phloam skrev:IngOehman skrev:Larv skulle jag kalla det.
Hallå där, kom ihåg vad vi kom fram till i "Vadan..."-tråden! För mig som apparatdyrkare är det högst väsentligt att det är diagram tryckta på gammal Technics-vintage. Det är en del av deras själ.
Du skulle väl inte gilla att nån kallade din grundfilosofi för larv, eller hur?
Rickard skrev:Litet filosofi bara.
Det finns ibland en övertro på detta forum att allt, alltid , kan mätas.
Vi måste komma ihåg att det vi pratar om här är konst, d.v.s. musik.
Andra konstarter är film, måleri, teater, litteratur mm.
ibland?Richard skrev:Litet filosofi bara.
Det finns ibland en övertro på detta forum att allt, alltid , kan mätas.
boyafraid skrev:Richard skrev: men musikalisk kvalitet kan man inte mäta alls
hur förklarar du då exempelvis tracks-listan och svensktoppen?
IngOehman skrev:Att tro att ett mätingar inte säger något är lika okunnigt och fel som att tro att några få mätningar säger allt. Jag önskar jag förstod varför så många söker efter "enkla sanningar" hela tiden?![]()
IngOheman skrev:Jag önskar jag förstod varför så många söker efter "enkla sanningar" hela tiden?
Richard skrev:Litet filosofi bara.
Det finns ibland en övertro på detta forum att allt, alltid , kan mätas.
Vi måste komma ihåg att det vi pratar om här är konst, d.v.s. musik.
Andra konstarter är film, måleri, teater, litteratur mm.
Våran hjärna är oerhört överlägsen det bästa mätistrument för att avgöra ( och kanske komponera ) musikalisk kvalitet/ brist på kvalitet.
Våran hjärna är faktiskt helt överlägsen de kraftigaste datorer som finns, då det gäller konst av olika slag.
Detta kan man väl inte argumentera emot, eller![]()
Visst kan man mäta frekvensgångskurvor med diverse sinustoner, men musikalisk kvalitet kan man inte mäta alls![]()
Detta kan man väl inte argumentera emot heller![]()
Då det gäller att bedöma en musikanläggnings förmåga att framföra musikalisk kvalitet, är örat helt överlägset mikrofonen.
En mikrofon kan aldrig avgöra musikalisk kvalitet vid ett liveframträdande av en artist, inte i jämförelse med personen som satt och lyssnade live, samtidigt.
Hjärnan är totalt, helt och fullt, överlägsen den bästa dator och mikrofon. En högtalare kan, anser jag, faktiskt konstrueras med hjälp av gehör, om man bara litar på att hörseln är det bästa redskapet, för att optimera förutsättningarna för en riktig musikupplevelse, faktiskt bättre än " öppet fönster " optimering
Mayro skrev:MM
Måste man ha dörrar öppna då man UPPFUNNIT självaste ljudet menar du
IngOehman skrev:Det kan ställa högre (eller lägre) krav på ljudåtergivningen, men frågeställningen är ändå densamma - om man kartlägger en hörbarhet (blindt förstås) i vilken dimension som helst (klangligt, rumsligt, renhetsmässigt, rytmiskt, muskaliskt, glädjemässigt, pitchmässigt, osv...) går de då att hitta en mätmässig förklaring - alltid?
Mitt svar är att det alltid gått under de > 30 år jag arbetat med sådana här saker (men att det självklart inte går att bevisa att det alltid går, för det strider mot första tesen).
Min uppfattning är att hörseln + hjärnan har en egenskap som mätinstrumenten saknar, och det är "överblicken" - vi hör allt det vi hör på en gång. De flesta mätningar är begränsande såtillvida att de tar sig en en egenskap i taget, och därför är det omöjligt att veta om man mätt alla de saker som är relevanta.
meanmachine skrev:Mayro skrev:MM
Måste man ha dörrar öppna då man UPPFUNNIT självaste ljudet menar du
Sorry min gode mayro. Jag följer inte efter dig. Lite fredastrött tror jag.. Kan du utveckla.
Mayro skrev:varför i hela friden ha dörrar öppna för då man redan vet och kan allt? Så till den milda grad så det påminner om att man kan tro en del till o med uppfunnit ljudet av dom som aggerar här..
tvett skrev:Mayro skrev:varför i hela friden ha dörrar öppna för då man redan vet och kan allt?
Vem pratar du om?
IngOehman skrev:Min uppfattning är att hörseln + hjärnan har en egenskap som mätinstrumenten saknar, och det är "överblicken" - vi hör allt det vi hör på en gång. De flesta mätningar är begränsande såtillvida att de tar sig en en egenskap i taget, och därför är det omöjligt att veta om man mätt alla de saker som är relevanta.
IngOehman skrev:Thomas_A skrev:"Jitter" resulterar i ett nyttosignalsrelaterat brus som är väldigt lågt i nivå. Inget att direkt bekymra sig över.
Det beror på vad jittret beror på det.
Jitter kan vara stokastiskt, det kan signalberoende på grund av att det är överföringsorsakat, eller signalberoende via koden, orsakat av mekaniska skeenden i avspelaren...
Listan kan göras mycket lång. Hur mycket jitter man tål utan at nå hörgränsen beror på vilken karaktär det har. Personligen uppskattar jag (=påstår inte) den absoluta hörgränsen till 200 ps, men jag vet att man tål oerhört mycket mera jitter än så om det är av godartad sort.
Vh, iö
Bill50x skrev:IngOehman skrev:Min uppfattning är att hörseln + hjärnan har en egenskap som mätinstrumenten saknar, och det är "överblicken" - vi hör allt det vi hör på en gång. De flesta mätningar är begränsande såtillvida att de tar sig en en egenskap i taget, och därför är det omöjligt att veta om man mätt alla de saker som är relevanta.
Se där, äntligen verkar vi vara överens om en sak, även om det är med lite olika ordval. Precis det du skriver, måhända på ett tydligare och mer stringent sätt än jag lyckas med, har jag framfört många gånger på olika sätt. Men inte nått fram. Tack!
Jag är själv övertygad om att den här möjligheten för den mänskliga hjärnan att samtidigt bedöma komplexa skeenden gör att vi många gånger upplever skillnader i ljud där enskilda mätningar visar att den parameter vi mäter ligger långt under vad vi kan uppfatta. Men kombinationen av ett antal mätbara parametrar är kanske hörbara?
Kopplar vi ihop detta med att apparater kanske mäter annorlunda med dynamiska förlopp jämfört med statiska signaler, DÅ börjar det bli svårt! Och samtidigt enklare att förklara hörbara skillnader där mätdata inte ger vägledning.
/ B
Kopplar vi ihop detta med att apparater kanske mäter annorlunda med dynamiska förlopp jämfört med statiska signaler, DÅ börjar det bli svårt! Och samtidigt enklare att förklara hörbara skillnader där mätdata inte ger vägledning.
Det är två olika sätt att lyssna på medans det är samma sätt att mäta på. Om samma mätresultat ska relateras/verifieras till två olika sorters lyssningsupplevelser borde det även uppstå en skillnad i korrelation.
ingOheman skrev:Jag önskar jag förstod varför så många söker efter "enkla sanningar" hela tiden?
Thomas_A skrev:IngOehman skrev:Thomas_A skrev:"Jitter" resulterar i ett nyttosignalsrelaterat brus som är väldigt lågt i nivå. Inget att direkt bekymra sig över.
Det beror på vad jittret beror på det.
Jitter kan vara stokastiskt, det kan signalberoende på grund av att det är överföringsorsakat, eller signalberoende via koden, orsakat av mekaniska skeenden i avspelaren...
Listan kan göras mycket lång. Hur mycket jitter man tål utan at nå hörgränsen beror på vilken karaktär det har. Personligen uppskattar jag (=påstår inte) den absoluta hörgränsen till 200 ps, men jag vet att man tål oerhört mycket mera jitter än så om det är av godartad sort.
Vh, iö
Har ju kikar på många mätningar av jitter och de allra flesta CD-spelare ligger på under 500 ps totalt. Det är rätt vanligt med 200-300 ps. 50/60 Hz jitter eller datainducerat, tja det brukar finnas lite av varje i dessa 200-300 ps. Kan inte tänka mig att det ska generera några hörbara problem vid normal musiklyssning.
iö skrev:Problemet som jag ser med din hypotes är att den inte adresserar problemet att vår förmåga att skilja bra från dåligt, i sig inte hjälper oss att förstå vägen till bra.
Bill50x skrev:IngOehman skrev:Min uppfattning är att hörseln + hjärnan har en egenskap som mätinstrumenten saknar, och det är "överblicken" - vi hör allt det vi hör på en gång. De flesta mätningar är begränsande såtillvida att de tar sig en en egenskap i taget, och därför är det omöjligt att veta om man mätt alla de saker som är relevanta.
Se där, äntligen verkar vi vara överens om en sak, även om det är med lite olika ordval. Precis det du skriver, måhända på ett tydligare och mer stringent sätt än jag lyckas med, har jag framfört många gånger på olika sätt. Men inte nått fram. Tack!
Jag är själv övertygad om att den här möjligheten för den mänskliga hjärnan att samtidigt bedöma komplexa skeenden gör att vi många gånger upplever skillnader i ljud där enskilda mätningar visar att den parameter vi mäter ligger långt under vad vi kan uppfatta. Men kombinationen av ett antal mätbara parametrar är kanske hörbara?
Kopplar vi ihop detta med att apparater kanske mäter annorlunda med dynamiska förlopp jämfört med statiska signaler, DÅ börjar det bli svårt! Och samtidigt enklare att förklara hörbara skillnader där mätdata inte ger vägledning.
/ B
Lust skrev:Jag tror man lyssnar på olika sätt när man utgår ifrån att försöka determinera små skillnader i återgivningen jämfört med att bara lyssna och tycka mer eller mindre om det man hör. Man ställer nog in sig mentalt på olika sätt.
Och om jag uppfattat Bill någorlunda på rätt sätt så tror jag att han lyssnar utifrån att tycka om det han hör så mycket som möjigt. Här är sväng, klang, rytm och engagemang det viktiga - inte någon referens.
Det är två olika sätt att lyssna på medans det är samma sätt att mäta på. Om samma mätresultat ska relateras/verifieras till två olika sorters lyssningsupplevelser borde det även uppstå en skillnad i korrelation.
Men det här är bara några spontana och oövertänkta reflektioner jag har.
perstromgren skrev:Har ni någon försökt att formulera en tanke, men inte riktigt lyckats få till det så att tanken framgår? Sedan när någon annan gör det, blev det så självklart formulerat.iö skrev:Problemet som jag ser med din hypotes är att den inte adresserar problemet att vår förmåga att skilja bra från dåligt, i sig inte hjälper oss att förstå vägen till bra.
Snyggt talat, Ingvar!
Jag har ofta undrat hur ormoljetillverkarna, som säger att de bara litar till öronen, någonsin lyckas göra sina produkter bättre. Ren slump, som jag ser det. Eller så blir de inte bättre...
Richard skrev:Thomas_A skrev:IngOehman skrev:Thomas_A skrev:"Jitter" resulterar i ett nyttosignalsrelaterat brus som är väldigt lågt i nivå. Inget att direkt bekymra sig över.
Det beror på vad jittret beror på det.
Jitter kan vara stokastiskt, det kan signalberoende på grund av att det är överföringsorsakat, eller signalberoende via koden, orsakat av mekaniska skeenden i avspelaren...
Listan kan göras mycket lång. Hur mycket jitter man tål utan at nå hörgränsen beror på vilken karaktär det har. Personligen uppskattar jag (=påstår inte) den absoluta hörgränsen till 200 ps, men jag vet att man tål oerhört mycket mera jitter än så om det är av godartad sort.
Vh, iö
Har ju kikar på många mätningar av jitter och de allra flesta CD-spelare ligger på under 500 ps totalt. Det är rätt vanligt med 200-300 ps. 50/60 Hz jitter eller datainducerat, tja det brukar finnas lite av varje i dessa 200-300 ps. Kan inte tänka mig att det ska generera några hörbara problem vid normal musiklyssning.
Har du över huvud taget lyssnat ? Prova lite olika transporter så skall du se att du, troligen, kommer att ändra din uppfattning.
Richard skrev:perstromgren skrev:Jag har ofta undrat hur ormoljetillverkarna, som säger att de bara litar till öronen, någonsin lyckas göra sina produkter bättre. Ren slump, som jag ser det. Eller så blir de inte bättre...
Bättre? Hur då bättre?
Bättre så att den sk. " öppet fönster " lyssningen optimeras, eller, bättre så att musikaliskt kommunikation för individen förbättras?
Detta är, enligt mig och flera till, ofta två olika saker.
perstromgren skrev:Har ni någon (gång) försökt att formulera en tanke, men inte riktigt lyckats få till det så att tanken framgår? Sedan när någon annan gör det, blev det så självklart formulerat.
Lust skrev:Jag tror man lyssnar på olika sätt när man utgår ifrån att försöka determinera små skillnader i återgivningen jämfört med att bara lyssna och tycka mer eller mindre om det man hör. Man ställer nog in sig mentalt på olika sätt.
Och om jag uppfattat Bill någorlunda på rätt sätt så tror jag att han lyssnar utifrån att tycka om det han hör så mycket som möjigt. Här är sväng, klang, rytm och engagemang det viktiga - inte någon referens.
Det är två olika sätt att lyssna på medans det är samma sätt att mäta på. Om samma mätresultat ska relateras/verifieras till två olika sorters lyssningsupplevelser borde det även uppstå en skillnad i korrelation.
Men det här är bara några spontana och oövertänkta reflektioner jag har.
Richard skrev:perstromgren skrev:Har ni någon försökt att formulera en tanke, men inte riktigt lyckats få till det så att tanken framgår? Sedan när någon annan gör det, blev det så självklart formulerat.iö skrev:Problemet som jag ser med din hypotes är att den inte adresserar problemet att vår förmåga att skilja bra från dåligt, i sig inte hjälper oss att förstå vägen till bra.
Snyggt talat, Ingvar!
Jag har ofta undrat hur ormoljetillverkarna, som säger att de bara litar till öronen, någonsin lyckas göra sina produkter bättre. Ren slump, som jag ser det. Eller så blir de inte bättre...
Bättre? Hur då bättre?
Bättre så att den sk. " öppet fönster " lyssningen optimeras, eller, bättre så att musikaliskt kommunikation för individen förbättras?
Detta är, enligt mig och flera till, ofta två olika saker.
IngOehman skrev:Tycker det borde räcka att alla accepterar att var och en är expert på sin egen estetiska ljuduppfattning, det vill säga en inkluderande bild.
Av praktiska skäl är det nästan nödvändigt att färgningar får kallas färgningar, om alla som vill skall kunna förstå att (och hur) lyssningsintryck relaterar till vad som går att mäta.
Sedan vore det väldigt trevligt om de som idag betraktar preferenser för färgningar av olika slag som att tycka "fel" - kunde sluta med det!![]()
Den sortens objektivism är exkluderande.
IngOehman skrev:Det där med polarisation (äkta och projicerad) är lurigt.
Ibland känns det som nästan omöjligt att veta hur man skall kunna ta ställning mot en exkluderande inställning utan att någon tror att med står för den motsatta exkluderande inställningen.![]()
Kul att jag lyckades en gång i varje fall.![]()
Vh, iö
IngOehman skrev:Det finns ingensomhelst knytning mellan LTS och Ino Audio dock.
Svante skrev:IngOehman skrev:Det finns ingensomhelst knytning mellan LTS och Ino Audio dock.
Åjo. Den knuten heter Ingvar.
Det är ok att knuten finns, men det är inte ok att förneka att den finns.
IngOehman skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:Det finns ingensomhelst knytning mellan LTS och Ino Audio dock.
Åjo. Den knuten heter Ingvar.
Det är ok att knuten finns, men det är inte ok att förneka att den finns.
Trist inlägg/beskyllning.(Det jag gjort fett.)
Man kan påstå att det finns en knytning mellan posten och LTS, eller mellan LTS och Hantverksföreningen eller några andra som LTS haft ekonomiska förehavanden med. Men:
Det finns ingen knytning mellan Försvarsmakten och LTS.
Det finns ingen knytning mellan Teracom och LTS.
Det finns ingen knytning mellan Carpark och LTS.
Det finns ingen knytning mellan en Stockholmsjärnhandlare och LTS.
Det finns ingen knytning mellan Sun microsystems och LTS.
Det finns ingen knytning mellan Delaval och LTS.
Det finns ingen knytning mellan SL och LTS.
Det finns ingen knytning mellan Svenska FN-förbundet och LTS.
Det finns ingen knytning mellan Sveriges Radio och LTS.
Detta bara för att ta några exempel.
Dessa företag har ju ingenting med LTS att göra - det finns därför inte vad jag skulle kalla en knytning mellan dem. Att styrelsemedlemmar råkar arbeta i några av dem saknar all relevans.
Om du inte fattar vad jag menade med ordet knytning är det ditt problem. Din oförskämda beskyllning om att jag gjort något som inte är ok är inte bara ditt problem dock, eftersom det finns någon du utsätter för den.
Vidhåller för övrigt för protokollet att det inte finns, och har aldrig funnits, någon knytning mellan företaget Ino Audio och föreningen LTS, lika lite som LTS är knutet till Teracom eller Sun eller SL.
Finner hela din antydan om att jag skulle ha gjort något som inte är ok / att jag försökt hemlighålla något, är så absurd att jag inte tror någon går på det. Du får hitta på bättre sätt att smutskasta mig om det är det du är ute efter - men en ursäkt vore snyggare.
ALLA förstod vad jag menade, tro mig.
Vh, iö
- - - - -
PS. Möjligen fanns det under förra året en knytning mellan LTS och KTH eftersom du tydligen uppfattade att orsaken till att du var med i LTS styrelse var att LTS skulle kopplas till den akademiska världen och få vetenskaplig status (eller hur du nu utryckte det).![]()
Men jag kan försäkra att jag frågade dig om du ville göra en insats i LTS av HELT ANDRA skäl: Jag gjorde det på grund av DIG - på grund av att jag tyckte du verkade vara en vettig person. Ditt arbete på KTH hade absolut ingenting med det hela att göra.
Lust skrev:För det första tror jag att alla tjänar på att du taggar ner lite... så allvarligt var det inte.
boyafraid skrev:ja, alla listade har ju faktiskt genom styrelsemedlemmar (antar jag?) nån knytning till lts, även om det är svårt att se hur exempelvis en jävsituation skulle kunna uppstå mellan lts och försvarsmakten
Koffe skrev:IngOehman skrev:Tycker det borde räcka att alla accepterar att var och en är expert på sin egen estetiska ljuduppfattning, det vill säga en inkluderande bild.
Av praktiska skäl är det nästan nödvändigt att färgningar får kallas färgningar, om alla som vill skall kunna förstå att (och hur) lyssningsintryck relaterar till vad som går att mäta.
Sedan vore det väldigt trevligt om de som idag betraktar preferenser för färgningar av olika slag som att tycka "fel" - kunde sluta med det!![]()
Den sortens objektivism är exkluderande.
Sweet!!! Här står vi på samma sida!!!
EDIT: hela posten var grymt bra... inte bara citatet ovan!
EDIT 2: Ingvars nästa post är också grymt bra!
IngOehman skrev:Lust skrev:För det första tror jag att alla tjänar på att du taggar ner lite... så allvarligt var det inte.
Jag är bara trött på Svantes försök till smutskastning. Tycker han skall sluta med den skiten.![]()
Vad tror han sig vinna på att sticka mig i ryggen på det viset? Han låtsas som om jag gjort något som inte är ok, när jag påpekar att det inte finns någon knytning mellan LTS och Ino Audio.
Kan någon missförstå vad jag menade? Anser han det?
Knappast.
Vh, iö
IngOehman skrev:
Kan det finnas andra orsaker? Berätta - vilka är det!![]()
(De som ogillar att kalla färgningar (sett ut F/E-perspektiv) för färgningar för gärna berätta själva också, såklart.)
Tja IÖ har ju utvecklat en ljudkanon som kunde göra intryck i betong så varför inteMaarten skrev:boyafraid skrev:ja, alla listade har ju faktiskt genom styrelsemedlemmar (antar jag?) nån knytning till lts, även om det är svårt att se hur exempelvis en jävsituation skulle kunna uppstå mellan lts och försvarsmakten
HiFi-krig?*
* Niklas Nord's gamla benämning på infekterade debatter.
IngOheman skrev:Jag är bara trött på Svantes försök till smutskastning. Tycker han skall sluta med den skiten.
Vad tror han sig vinna på att sticka mig i ryggen på det viset? Han låtsas som om jag gjort något som inte är ok, när jag påpekar att det inte finns någon knytning mellan LTS och Ino Audio.
Kan någon missförstå vad jag menade? Anser han det?
Knappast.
phloam skrev:
Kanske för att ordet "färgning" är ett illa valt ord, säkerligen tekniskt/logiskt försvarbart, men diplomatiskt sett uruselt.
"Färgning" antyder något förstörande. Missfärgad tvätt. Färgade åsikter. Det är väl inte riktigt avsikten? (Ingen som har tänkt på detta när uttrycket började användas?)
Varför inte kalla det för "varianter" (varians)..? Förslagsvis!
phloam skrev:Kanske för att ordet "färgning" är ett illa valt ord, säkerligen tekniskt/logiskt försvarbart, men diplomatiskt sett uruselt.
"Färgning" antyder något förstörande.
phloam skrev:Kanske för att ordet "färgning" är ett illa valt ord, säkerligen tekniskt/logiskt försvarbart, men diplomatiskt sett uruselt.
"Färgning" antyder något förstörande. Missfärgad tvätt. Färgade åsikter. Det är väl inte riktigt avsikten? (Ingen som har tänkt på detta när uttrycket började användas?)
Varför inte kalla det för "varianter" (varians)..? Förslagsvis!
MichaelG skrev:phloam skrev:Kanske för att ordet "färgning" är ett illa valt ord, säkerligen tekniskt/logiskt försvarbart, men diplomatiskt sett uruselt.
"Färgning" antyder något förstörande.
Hm, vad lustigt! Så har jag aldrig tänkt på att man kan se på det. Är det därför det blir så livat ibland. För att vissa som föredrar en viss färgning tycker att ordet "färgning" är ett negativt laddat ord!? Är det därför vissa agerar som om de vore påhoppade emellanåt.![]()
I mina ögon mycket märkligt, då ordet "färgning" är känslomässigt och värderingsmässigt fullkomligt neutralt. Tycker man likadant om bilder också? Att det är fult att tycka om bilder som färgmässigt avviker från det strikt neutrala? Exempelvis svart-vita bilder! Eller är det bara fult att erkänna att man tycker om något som avviker från det strikt neutrala?
Eller jag förstår nog inte...
Vad är det som är fel med att gilla färgningar? Eller vad är det som är fel med ordet om det inte är fel att gilla färgningar?
Hälsn. Michael
phloam skrev:Ni tänker alldeles för logiskt, precis som jag misstänkte
IÖ - naturligtvis är det ingen, allra minst jag, som påstår att du skulle mena "förstörd" eller nåt sånt. Det behöver vi väl inte ens diskutera.
Som MichaelG skriver - för er är det inte några problem med att använda det ordet. Vilket jag också skrev, att det logiskt sett inte är några problem.
Jag, däremot, kände bara inombords att det på nåt konstigt svårförklarligt sätt tar emot när någon använder ordet "färgat" om ljudutrustning.
Ponera följande: Du har precis lagt en för dig större summa pengar på en förstärkare som du gillar väldigt mycket, på alla möjliga sätt och vis. Då får du en av följande två kommentarer av en kompis:
a) "Den där förstärkaren uppvisar en viss ljudmässig färgning...."
b) "Den där förstärkaren uppvisar en viss ljudmässig olikhet...."*
Är det verkligen helt egalt vilken formulering man använder?
Jag är en sån person som nog skulle reagera på två olika sätt, rent känslomässigt. Men så är jag en person, som till skillnad från både MichaelG och IÖ, uppskattar hifi på ett annorlunda sätt än dem (Michael bryr sig vad jag minns inte alls om utseendet på prylar vilket jag gör i hög grad, IÖ uppskattar transparens medan jag är lutar åt musikupplevelse osv).
Jag förstår att ni inte ser ordet färgning som negativt alls. Jag ser också det, rent rationellt. Men ändå finns det nåt inom mig som reagerar, som jag har svårt att uttrycka klart.
Är det så att vi kanske har olika referensramar helt enkelt?
IÖ uppskattar transparens medan jag är lutar åt musikupplevelse osv
IngOehman skrev:PS. Men visst adresserar man saker i perspektivet opåverkad/påverkad
i foto-världen. Det är i själva verket i det stora hela en betydligt mycket
objektivare värld än ljudvärlden.
Man mäter väldigt mycket i bildvärlden gamma, vinjettering, skärpedjup,
hårdhet (kontrast), bilddistorsion, färgmättnad...
(Inte alla mäter förstås, men de som vill både gör det och de får göra
det, utan att få på skallen för det av dem som intre bryr sig om de
objektiva egenskaperna. De som inte själva mäter något men som vill
intressera sig för mätningar eller andra objektiva infallsinklar, får göra
det också, i bildvärlden. Nästan undantagslöst.)
matereo skrev:Jag är också eg. med Ingvar Öhman kring just det faktum att man behöver definitioner och utgångspunkter. Men jag tror att en anledning till att även jag reagerar på uttryck som "färgning" och färger är att de inte är exakta uttryck och dessutom ej hör hemma i den auditiva världen. Ska man kunna tala om färgningar så måste man först definera om det bara är grader av distortion och tonalitet det handlar om eller även upplösning, dynamik och skala samt ljudtryck.
Bill50x skrev:Men jag har en känsla av att när man diskuterar olika ljudåtergivare så används begreppet färgning för frekvensgångsskillnader.
IngOehman skrev:Jag ser ingen som helst nackdel med att mera ofärgade alternativ finns
också dock - och att de får kallas så.
Lust skrev:Varför inte kalla färgning för försköning istället?
Det klingar lite mer positivt och är kanske lättare att acceptera.
Fast jag antar att du inte gillar det uttrycket...
Lust skrev:Varför inte kalla färgning för försköning istället?
Almen skrev:Lust skrev:Varför inte kalla färgning för försköning istället?
Färgning kan ju lika gärna vara något som av de flesta anses förfulande. Det är ju all förändring som avses, oavsett karaktär.
Lust skrev:Om en förändring är förskönande eller förfulande är smaksak.
Almen skrev:Lust skrev:Om en förändring är förskönande eller förfulande är smaksak.
Exakt. Varför då välja ut en av beteckningarna?
IngOehman skrev:Är det så att vi kanske har olika referensramar helt enkelt?
Det har vi säkert, men det märkliga är ju att du, som säger att du inte
lägger någon större vikt vid tranparens - uppfattar färgning som något
negativt.![]()
Det verkar ju helt bakfram.![]()
phloam skrev:I ett sammanhang kanske man säger:
"Den här Marantzen har ett ganska varmt och fylligt sound"
I ett annat:
"Den här Marantzen har en viss detekterbar färgning som kan upplevas som positivt av en del."
Vilket låter mest positivt för den oinsatte? Är något av dem mer rätt eller fel..?
phloam skrev:I ett sammanhang kanske man säger:
"Den här Marantzen har ett ganska varmt och fylligt sound"
I ett annat:
"Den här Marantzen har en viss detekterbar färgning som kan upplevas som positivt av en del."
Vilket låter mest positivt för den oinsatte? Är något av dem mer rätt eller fel..?
Lust skrev:Varför inte kalla färgning för försköning istället?
Det klingar lite mer positivt och är kanske lättare att acceptera.
Fast jag antar att du inte gillar det uttrycket...
IngOehman skrev:Lust skrev:Varför inte kalla färgning för försköning istället?
Det klingar lite mer positivt och är kanske lättare att acceptera.
Fast jag antar att du inte gillar det uttrycket...
Helt fel, på minst två sätt.
1. Jag har inte efterlyst något alternativ till det utmärkta ordet färgning. Tycker dock frågan om vad som gör att vissa ogillar (och motverkar) den objektiva infallsvinkeln, är intressant. Kanske är det så enkelt som att deras HiFi-filosofi är exkluderande? De vill inte tillåta andra att ha en delvis objektiv syn på återgivning, på samma sätt som de själva tillåts att ha en helt subjektiv syn.![]()
2. Jag har inget emot uttycket försköning, men det är inte en synonym till färgning, och har därför inget med resonamanget att göra. Färgning är ett neutralt ord för att apparaten har en påverkan på musiksingnalen.
Försköning är inte ett neutralt ord.
Dels innehåller det en positiv värdering, men dessutom är det både en subjektiv och en kombinatorisk fråga. En färgning kan upplevas som en försköning av en person men som en förfulning av en annan. Dessutom kan en person uppleva en apparats färgning som en försköning i en kombination av apparater, men som en förfulning i en annan kedja.![]()
Vh, iö
matereo skrev:IngOehman skrev:PS. Men visst adresserar man saker i perspektivet opåverkad/påverkad
i foto-världen. Det är i själva verket i det stora hela en betydligt mycket
objektivare värld än ljudvärlden.
Man mäter väldigt mycket i bildvärlden gamma, vinjettering, skärpedjup,
hårdhet (kontrast), bilddistorsion, färgmättnad...
(Inte alla mäter förstås, men de som vill både gör det och de får göra
det, utan att få på skallen för det av dem som intre bryr sig om de
objektiva egenskaperna. De som inte själva mäter något men som vill
intressera sig för mätningar eller andra objektiva infallsinklar, får göra
det också, i bildvärlden. Nästan undantagslöst.)
Jo jag kan hålla med om att man talar om kant-oskärpa, kontrastering, färgmättnad osv. Men just när det gäller färgåtergivning och sättet olika optik teknar på och inte minst på film/papper sidan så har jag aldrig varit med om att man har ngn annan objektiv referens än ögat hos betraktaren.
Vad är övermättat?
Vad är kallare färgåtergivning och vad är varmare och i förhållande till vad?
Jag förstår att utan konstruktörens objektiverade referenser och mätningar för att bekräfta och förstärka dem i sina nya ideer så vore det svårt att ta fram tex högtalare som känns lyckade.
Jag bråkade alltid med en vän om fujichrome vs kodachrome. Fujin hade/har finare korn och varmare färger(behövde jämförelsevis lite filtrering). Kodachrome är kallare i tonen(neutralare ansåg han) och något grövre i kornet vid ungefär motsvarande känslighet.
Vad som kändes levande hade vi helt olika upplevelser av. Vår definition av verklig/levande var objektiverad olika hos bägge.
IngOehman skrev:Ok:
Varför har inte alla en inkluderande* inställning till HiFi-hobbyn?
(=Varför vill vissa förbjuda/motarbeta andras synsätt och begränsa
eller styra över den terminologi som behövs för att man skall kunna
uttrycka olika aspekter av musik-/ljudåtergivning - sett ur alla tänk-
bara synvinklar?)
Vh, iö
- - - - -
*=Respekt för allas infallsvinkel på musikåtergivning. Varför tycker inte
alla att det är självklart att den som söker en maximalt ursrungstrogen
återgivning skall få göra det, med samma självklarhet som de som söker
efter "maximal upplevelse" utan hänsyn till ursprungstroheten har rätt
att göra det?!
matereo skrev:Jag är också eg. med Ingvar Öhman kring just det faktum att man behöver definitioner och utgångspunkter. Men jag tror att en anledning till att även jag reagerar på uttryck som "färgning" och färger är att de inte är exakta uttryck och dessutom ej hör hemma i den auditiva världen.
Ska man kunna tala om färgningar så måste man först definera om det bara är grader av distortion och tonalitet det handlar om eller även upplösning, dynamik och skala samt ljudtryck.
IngOehman skrev:....eller att de läser in en värdering som de vänder sig mot (att de tror att den som skriver färgning alltid menar att sådant är fult och fel).
[/i]
matereo skrev:Men du Ingvar, måste man överhuvudtaget tala om färgningar?
Det finns ju redan en funkande vokabulär innom ljud och musik området. Färger kan ju tex. heta toner? Färg - ton? När det gäller instrument (och jag vill gärna se hifiprylar som instrument) så talar man inte om färgningar utan om ton (tex. varm/kall/hård/mjuk ton osv) eller om instruments grundton. Kan inte färger vara färger och toner vara toner?
Ja jag är skadad av lingvistik och annat jag vet...
'Kaffekoppen skrev:JA!
Någon annan förklaring tillreaktionerna går inte att finna.
matereo skrev:Men du Ingvar, måste man överhuvudtaget tala om färgningar?
Det finns ju redan en funkande vokabulär innom ljud och musik området. Färger kan ju tex. heta toner? Färg - ton? När det gäller instrument (och jag vill gärna se hifiprylar som instrument) så talar man inte om färgningar utan om ton (tex. varm/kall/hård/mjuk ton osv) eller om instruments grundton. Kan inte färger vara färger och toner vara toner?
Ja jag är skadad av lingvistik och annat jag vet...
Harryup skrev: Om "färgning" var något alla hade, bara i olika form och olika mängd så skulle problemet vara mindre.
Lust skrev:Harryup skrev: Om "färgning" var något alla hade, bara i olika form och olika mängd så skulle problemet vara mindre.
Jo, men så är det.
Alla som har uppskattat en ljudåtergivning har samtidigt uppskattat en viss färgning.
Det är inget fel eller fult i det.
Lust skrev:Utifrån vad jag hittills har sett på faktiskt.se så är det nog mest du som vill "begränsa/styra över terminologin".
Din terminologi verkar fast och det är den som är den "rätta". Det du är ute efter är att alla ska anamma den så att vi pratar samma språk. Eller?
subjektivisten skrev:Lust skrev:Utifrån vad jag hittills har sett på faktiskt.se så är det nog mest du som vill "begränsa/styra över terminologin".
Din terminologi verkar fast och det är den som är den "rätta". Det du är ute efter är att alla ska anamma den så att vi pratar samma språk. Eller?
Absolut inte enligt mig. Det är ju väldigt bra om folk använder rätt "ord" för det inte ska bli bråk.
phloam skrev:Kan det vara själva uttrycket i sig - "färgning" - som är boven i dramat? Tänker jag.
OBS! Då menade jag uttryckets "poetiska vikt", dess "smak", (färg?), dess metasymboliska egenskaper eller hur fasen man ska uttrycka det.
MichaelG skrev:Ps. Tillskyndare av "korrekt användning av ord och deras betydelse" kan naturligtvis invända att det vore befängt att acceptera att ord används med olika betydelse av olika personer. Detta krånglar till tillvaron och det rätta torde vara att i uppfostringssyfte endast tolka in den korrekta betydelsen och att enbart agera därefter.
I princip håller jag med. Men i verkligheten finns det två fundamentala problem;
1. Alla ord har inte (av Gud givna) entydiga betydelser. Det är vi människor som ger orden dess innebörd. Och tycker vi olika, så tycker vi olika!
2. Mina möjligheter att föra en konstruktiv kommunikation med en annan människa ökar väsentligt om jag försöker förstå vad personen menar än om jag hänger upp mig på hur han säger det.
matereo skrev:Men du Ingvar, måste man överhuvudtaget tala om färgningar?
phloam skrev:Det finns ju redan en funkande vokabulär innom ljud och musik området. Färger kan ju tex. heta toner? Färg - ton?
phloam skrev:När det gäller instrument (och jag vill gärna se hifiprylar som instrument) så talar man inte om färgningar utan om ton (tex. varm/kall/hård/mjuk ton osv) eller om instruments grundton. Kan inte färger vara färger och toner vara toner?
Ja jag är skadad av lingvistik och annat jag vet...
phloam skrev:Intressant..! Hur gör man inom musiksammanhang? Kanske engelskan, som ju har fler ord att tillgå, har nåt bra uttryck..?
Ta ex.vis tråden "...om hur en HiFi-apparat låter/färgar?" Där är ser man ju hur knepigt det kan vara; "låter" och "färgar"... väcker olika associationer/reaktioner?
IngOehman skrev:
Så låt mig vända på frågan: Måste man ifrågasätta att någon gör det?
Alla dessa exempel oaktade: Frågan kvarstår - varför vill vissa människor ifrågasätta och/eller motverka bruket av de ord som för andra är precis de om uttrycker det de vill säga?![]()
MichaelG skrev:
Jag tror att enda sättet är att var och en måste ta ansvar för att "se bortom orden" och försöka förstå vad den andre egentligen menar. Och att inte gå igång och bli arg så fort man tycker att någon verkar dum. Det är ju kanske bara man själv som inte förstått.
[snip]
1. Alla ord har inte (av Gud givna) entydiga betydelser. Det är vi människor som ger orden dess innebörd. Och tycker vi olika, så tycker vi olika!
2. Mina möjligheter att föra en konstruktiv kommunikation med en annan människa ökar väsentligt om jag försöker förstå vad personen menar än om jag hänger upp mig på hur han säger det.
Nattlorden skrev:Tja... jag tycker nog att färgad är ett bra mycket trevligare ord än alternativ som signaldeformation, distortion, signalförvanskning m.fl. så jag förstår inte vad folk upprör sig över.
Jag uppfattar ordet i betydelsen all förändring av signalen (utöver linjär förstärkning eller dämpning självklart) oavsett om det subjektivt är till det bättre eller sämre.
Möjligtvis att det kan sammanblandas om man inte tänker tillräckligt noga med begreppet klangfärg, men det är i så fall en begreppstillvänjning som borde gå snabbt att få avklarad.
Lust skrev:iö skrev:matereo skrev:Men du Ingvar, måste man överhuvudtaget tala om färgningar?
Varför inte? Det är väl upp till var och en att välja vilka ord man vill och anser sig behöva använda?!
Så låt mig vända på frågan: Måste man ifrågasätta att någon gör det?
...
Kort svar: Ingen aning.
Tycker frågan är retorisk.
MichaelG skrev:Enligt mina erfarenheter är många meningsskiljaktligheter mer uppkomna av hur man tolkar och värderar de ord som används än av åsiktsskillnader i själva sakfrågan.
Första gången jag erfor detta var för bortemot 30 år sedan när jag i min ungdom var inbegripen i en politisk diskussion med några vänner. Halvvägs in i debatten nästan föraktade vi varann och ytterligare en bit in höll det på att gå till handgemäng. Plötligt var det någon som yttrade något i stil med "eller är det så här du menar?". Och vips förstod vi alla att vi egentligen var ganska överens i sak, men hade använt och värderat orden olika.
Jag ser detta stundligen här på Faktiskt. Och ibland triggas jag också igång av "befängda åsikter och uppfattningar" som jag vid närmare eftertanke i huvudsak bara finner vara ett annat sätt att använda orden än vad jag skulle valt.
Hur löser vi detta då? Tja, jag tror inte det är görligt att enas om definitionerna. Problemet är ju att jag tycker att jag har rätt (användning av orden) vilket per definition innebär att de som inte tycker som jag; har fel. Den utgångspunkten känns inte konstruktiv.![]()
Alternativet att jag skulle börja använda ord på ett (för mig) felaktigt sätt för att tillgodose olika personers känslor kring vissa ord känns också något märkligt.
Jag tror att enda sättet är att var och en måste ta ansvar för att "se bortom orden" och försöka förstå vad den andre egentligen menar. Och att inte gå igång och bli arg så fort man tycker att någon verkar dum. Det är ju kanske bara man själv som inte förstått.
Tillskyndare av "korrekt användning av ord och deras betydelse" kan naturligtvis invända att det vore befängt att acceptera att ord används med olika betydelse av olika personer. Detta krånglar till tillvaron och det rätta torde vara att i uppfostringssyfte endast tolka in den korrekta betydelsen och att enbart agera därefter.
I princip håller jag med. Men i verkligheten finns det två fundamentala problem;
1. Alla ord har inte (av Gud givna) entydiga betydelser. Det är vi människor som ger orden dess innebörd. Och tycker vi olika, så tycker vi olika!
2. Mina möjligheter att föra en konstruktiv kommunikation med en annan människa ökar väsentligt om jag försöker förstå vad personen menar än om jag hänger upp mig på hur han säger det.
IngOehman skrev:Man blir upplyst om att någon annan lägger en värdering i ordet man använder, och kanske blir man uppmanad att säga något annat (som inte alls betyder samma sak!) än det man velat säga.
Det är det jag tycker är trist, och det är ett typexempel på exkluderande.
MichaelG skrev:IngOehman skrev:Man blir upplyst om att någon annan lägger en värdering i ordet man använder, och kanske blir man uppmanad att säga något annat (som inte alls betyder samma sak!) än det man velat säga.
Det är det jag tycker är trist, och det är ett typexempel på exkluderande.
Jag har det på många vis lättare än du här på Faktiskt. Jag kan ingenting (om hifi) och ställs därför aldrig till svars för något. Om jag tycker något om förstärkare/högtalare/etc så är det uppenbart för alla att det bara handlar om litet löst tyckande och ingen (nästan) blir provocerad.
Jag kan bara vara här och vara litet allmänt klok och trevlig och bli uppskattad (eller inte) för det. Någon enstaka gång uttrycker jag mig så klumpigt att någon blir sur eller ledsen. Och då är det lätt för mig att backa undan och be om ursäkt.
Men jag kan konstatera att du har det betydligt tuffare.
Vare sig du vill det eller inte, är du en ikon på Faktiskt. Det finns nog ingen deltagare (eller regelbunden läsare) som inte förhåller sig till dig och vad du skriver på något sätt. Dessutom saknar du (om du ursäktar) diplomatiska talanger. Du skriver vad du tycker utan krusiduller och inlindningar.
MichaelG skrev:Därför blir mycket av det du skriver (eller påstås ha skrivit!) granskat och nagelfaret inte bara med goda avsikter, utan också med önskningar om att kunna avslöja att "kejsaren är naken". Några personer tycks alltså (såvitt jag kan tolka och bedöma) läsa det du skriver inte för att förstå och lära, utan för att raljera och kritisera.
Jag har sagt det förut och jag säger det igen; du tycks mig vara en genuint snäll och generös person. Och för somliga verkar det vara helt orimligt att man kan vara så snäll och generös. (Vill man vara elak kan man ju tolka det som att "genom sig själv känner man andra".)
MichaelG skrev:Jag är ingen tekniker, men jag är imponerad av hur väl du lyckas förmedla essensen av din forskning och dina erfarenheter på ett sätt så att till och med jag förstår poängen. Och jag har också sett att du blir uppriktigt förtvivlad när någon genom sitt sätt att argumentera inte ens verkar vilja förstå vad du menar.
MichaelG skrev:Hade jag varit i din situation vid dessa tillfällen, skulle jag bara rycka på axlarna och tänka "vill han inte så är det inte mitt problem". Men du ångar oförtrutet på. Driven av någon sorts nästan manisk vilja att reda ut begreppen. Att inte låta något du uppfattar felaktigt få stå oemotsagt. Att helt enkelt komma till ett avslut.
MichaelG skrev:Apropå det här med ord och deras betydelse...![]()
Hälsn. Michael
IngOehman skrev:Lust skrev:iö skrev:matereo skrev:Men du Ingvar, måste man överhuvudtaget tala om färgningar?
Varför inte? Det är väl upp till var och en att välja vilka ord man vill och anser sig behöva använda?!
Så låt mig vända på frågan: Måste man ifrågasätta att någon gör det?
...
boyafraid skrev:Richard skrev: men musikalisk kvalitet kan man inte mäta alls
hur förklarar du då exempelvis tracks-listan och svensktoppen?
Men en förstärkare har ingen egen ton...? Nu tycker jag det verkar som att du pratar om tonen hos en komplett anläggning, och inte färgningen hos en förstärkare. Fattar jag dig fel?matereo skrev:Mjuk, rund eller varm ton... så beskriver jag tonen ibland i förstärkare, ibland säger jag av slentrian färg eller färgning , som när jag häri forumet beskrev ljudet i/ur en Vox AC30... men vilken färg menar jag då? Det som är mossgrönt för någon är kanske "verona grön jord" för en annan.
MichaelG skrev:IngOehman skrev:Man blir upplyst om att någon annan lägger en värdering i ordet man använder, och kanske blir man uppmanad att säga något annat (som inte alls betyder samma sak!) än det man velat säga. Det är det jag tycker är trist, och det är ett typexempel på exkluderande.
Jag har det på många vis lättare än du här på Faktiskt. Jag kan ingenting (om hifi) och ställs därför aldrig till svars för något. Om jag tycker något om förstärkare/högtalare/etc så är det uppenbart för alla att det bara handlar om litet löst tyckande och ingen (nästan) blir provocerad.
Jo så klart, men när du lyssnar på vadå? (Och säg inte "musik, så klart".matereo skrev:Jag talar om det man hör som lyssnare...
Men är den då förstärkaren ljus jämfört med en annan förstärkare, eller?I england skriver ofta resencenter som tex Noel Keywood (tonally bright) om tex förstärkare, CD spelare eller annat.
Nä, men om man använder dessa som jämförelser mellan två olika enheter så är det ju inte objektiva färgningar, utan subjektiva jämförelser. Att säga om en förstärkare att "den låter vass" jämfört med en annan anläggning är en helt annan sak än att säga att "den färgar med ett vasst ljud". Eller hur?Han och andra använder inte förgning/coloration utan snarare ord som harsh, sweet, soft, laid back, open osv och använder sedan mätningar för att förklara varför ljudet är si och så.
Absolut!Om en förstärkere har högre distortion eller smalare benbredd så kan man väl skriva det.
Haha, jag såg det inte ens!matereo skrev:Jag skrev benbredd!? Jo benbredden "färgar ju dom visuella intrycken högst påtagligt
Hetsporren skrev:MichaelG skrev:IngOehman skrev:Man blir upplyst om att någon annan lägger en värdering i ordet man använder, och kanske blir man uppmanad att säga något annat (som inte alls betyder samma sak!) än det man velat säga. Det är det jag tycker är trist, och det är ett typexempel på exkluderande.
Jag har det på många vis lättare än du här på Faktiskt. Jag kan ingenting (om hifi) och ställs därför aldrig till svars för något. Om jag tycker något om förstärkare/högtalare/etc så är det uppenbart för alla att det bara handlar om litet löst tyckande och ingen (nästan) blir provocerad.
Jag som har träffat er bägge IRL, men ändå inte direkt känner någon av er, blir smått rörd när jag läser er öppenhjärtliga konversation. Ni är utan tvekan två av forumets trevligaste och klokaste herrar, var och en på sitt sätt, bara så ni vet!
matereo skrev:Jag talar om det man hör som lyssnare... I england skriver ofta resencenter som tex Noel Keywood (tonally bright) om tex förstärkare, CD spelare eller annat.
matereo skrev:Han och andra använder inte förgning/coloration utan snarare ord som harsh, sweet, soft, laid back, open osv och använder sedan mätningar för att förklara varför ljudet är si och så.
matereo skrev:Om en förstärkere har högre distortion eller smalare bandbredd så kan man väl skriva det.
matereo skrev:När man hör en gitarrist som har en speciell sorts ton så är det ju det ljud han inte bara det vi hör i hans spel och gitarren vi hör utan även vilken förstärkare han spelar på... Twin Reverb/JCM 800/Jazz-chorus eller annat.
Almen skrev:Jo så klart, men när du lyssnar på vadå? (Och säg inte "musik, så klart".matereo skrev:Jag talar om det man hör som lyssnare...)
Men är den då förstärkaren ljus jämfört med en annan förstärkare, eller?I england skriver ofta resencenter som tex Noel Keywood (tonally bright) om tex förstärkare, CD spelare eller annat.Nä, men om man använder dessa som jämförelser mellan två olika enheter så är det ju inte objektiva färgningar, utan subjektiva jämförelser. Att säga om en förstärkare att "den låter vass" jämfört med en annan anläggning är en helt annan sak än att säga att "den färgar med ett vasst ljud". Eller hur?Han och andra använder inte förgning/coloration utan snarare ord som harsh, sweet, soft, laid back, open osv och använder sedan mätningar för att förklara varför ljudet är si och så.Absolut!Om en förstärkere har högre distortion eller smalare benbredd så kan man väl skriva det.
Jag är inte säker på att jag förstår frågan.Nils skrev:men om det är en subjektiv färgning? är det inte tillräckligt för att beskriva dom som färgad.
IngOehman skrev:
Det är viktigt att skilja på sammanhang då man:
1. Kan använda ordet färgning - nämligen de då man faktiskt på objektiva grunder säkerställt att en apparat färgar (=ändrar/påverkar) ljudet hörbart,
och de sammanhang då man:
2. Bara beskriver en upplevelse knuten till att man använder en apparat. Det vill säga när man bara redovisar en subjektiv uppfattning om "det man hör" - men INTE på objektiva grunder säkerställt att den testade apparaten påverkat ljudet.
Kort sagt: Om nämnda recensenter använde ordet färgning skulle de missbruka ordet = de gör helt rätt i att inte använda det, eftersom de inte undersökt om någon färgning föreligger.
IngOehman skrev:...
1. Kan använda ordet färgning - nämligen de då man faktiskt på objektiva grunder säkerställt att en apparat färgar (=ändrar/påverkar) ljudet hörbart, ...
IngOehman skrev:Lust skrev:iö skrev:matereo skrev:Men du Ingvar, måste man överhuvudtaget tala om färgningar?
Varför inte? Det är väl upp till var och en att välja vilka ord man vill och anser sig behöva använda?!
Så låt mig vända på frågan: Måste man ifrågasätta att någon gör det?
...
Kort svar: Ingen aning.
Tycker frågan är retorisk.
Vilken av dem?
Kommenterar du matereo's fråga om huruvida man måste använda färgningar, eller den motfråga jag ställde (efter att ha besvarat matereo's fråga) om huruvida man måste ifrågasätta att någon använder ordet?
Eller med andra ord: Håller du inte med mig om att man måste få använda ordet färgning, om det beskriver det man vill säga?![]()
Vh, iö
- - - - -
PS. Vad var avsikten med att berätta att du tycker att frågan (vilken det nu är) är retorisk? Jag uppfattar just den delen av ditt svar som bara tom retorik, som inte på något sätt gagnade diskussionen.
Almen skrev:Du skulle ju kunna säga "Jag tycker att den här förstärkaren färgar den här anläggningen sött.", men då har du ju tömt ordet på all kraft. Fördelen med den betydelse som IÖ föreslår är ju att den är objektiv.
Men, som sagt, sedan kan du ju alltid försöka beskriva den objektiva färgningen i subjektiva termer.
Det går så klart inte, och det har jag heller inte sagt (jag sade nog typ tvärtom). Det är därför det är klokare att använda ordet färgning objektivt.Nils skrev:jag tror inte jag förstår dig heller. hur ska man kunna beskriva nånting som man upplever färgat (subjektivt såklart) i objektiva termer?
Men vilken verklighet pratar du om nu? En godtycklig platonsk cello, en cello som man spelat själv på, en cello vid ett konserttillfälle, en inspelad cello vid mixerbordet, eller uppspelad på en anläggning?det jag menade var att alla har en objektiv referens, det vill säga verkligheten, så alla kan uttrycka sig om en apparat om den ena är färgad eller inte. om man då utgår ifrån verkligheten som referens.
Almen skrev:Nä, men om man använder dessa som jämförelser mellan två olika enheter så är det ju inte objektiva färgningar, utan subjektiva jämförelser. Att säga om en förstärkare att "den låter vass" jämfört med en annan anläggning är en helt annan sak än att säga att "den färgar med ett vasst ljud". Eller hur?Absolut!
Nils skrev:säg att du använder en stereo under en viss period, som du är ganska nöjd med. sen byter du stereo och samtidigt framträder tonaliteten på instrument mer realistiskt. detta borde väl ändå vara den bättre stereon isåfall?
Nej, jag pratar inte om återgivningen i det sista fallet. Jag förtydligade just att det är skillnad på att säga "återgivningen är vass" och "förstärkaren färgar vasst".matereo skrev:Almen skrev:Nä, men om man använder dessa som jämförelser mellan två olika enheter så är det ju inte objektiva färgningar, utan subjektiva jämförelser. Att säga om en förstärkare att "den låter vass" jämfört med en annan anläggning är en helt annan sak än att säga att "den färgar med ett vasst ljud". Eller hur?Absolut!
Färgar med ett vasst ljud?... Inspelningen har ett vasst ljud, eller CD spelaren låter vasst? Det verkar ju bara som om man till varje pris ska ha in ordet "färgar" fast det inte har någon relevans framför det man egentligen försöker säga. Dvs att återgivningen är vass av det ena eller andra skälet.
Almen skrev:matereo skrev:Almen skrev:Nä, men om man använder dessa som jämförelser mellan två olika enheter så är det ju inte objektiva färgningar, utan subjektiva jämförelser. Att säga om en förstärkare att "den låter vass" jämfört med en annan anläggning är en helt annan sak än att säga att "den färgar med ett vasst ljud". Eller hur?
Lust skrev:IngOehman skrev:
Det är viktigt att skilja på sammanhang då man:
1. Kan använda ordet färgning - nämligen de då man faktiskt på objektiva grunder säkerställt att en apparat färgar (=ändrar/påverkar) ljudet hörbart,
och de sammanhang då man:
2. Bara beskriver en upplevelse knuten till att man använder en apparat. Det vill säga när man bara redovisar en subjektiv uppfattning om "det man hör" - men INTE på objektiva grunder säkerställt att den testade apparaten påverkat ljudet.
Kort sagt: Om nämnda recensenter använde ordet färgning skulle de missbruka ordet = de gör helt rätt i att inte använda det, eftersom de inte undersökt om någon färgning föreligger.
Först vill du att alla ska bli eniga om att använda ordet färgning...
... och nu får man endast använda det för apparater som konstaterats färgande i en F/E-lyssning?
Oj, vad många vi blir som på ett korrekt sätt kommer att använda oss av det!
Jag tycker att du trampar Monark i den här tråden.
Lust skrev:IngOehman skrev:Lust skrev:iö skrev:matereo skrev:Men du Ingvar, måste man överhuvudtaget tala om färgningar?
Varför inte? Det är väl upp till var och en att välja vilka ord man vill och anser sig behöva använda?!
Så låt mig vända på frågan: Måste man ifrågasätta att någon gör det?
...
Kort svar: Ingen aning.
Tycker frågan är retorisk.
Vilken av dem?
Kommenterar du matereo's fråga om huruvida man måste använda färgningar, eller den motfråga jag ställde (efter att ha besvarat matereo's fråga) om huruvida man måste ifrågasätta att någon använder ordet?
Eller med andra ord: Håller du inte med mig om att man måste få använda ordet färgning, om det beskriver det man vill säga?![]()
Vh, iö
- - - - -
PS. Vad var avsikten med att berätta att du tycker att frågan (vilken det nu är) är retorisk? Jag uppfattar just den delen av ditt svar som bara tom retorik, som inte på något sätt gagnade diskussionen.
Jag har inte haft något citat från matereo eller dig med i mitt inlägg. Det är du som på eget bevåg har lagt in det så att det ska se ut så.
Varför göra något enkelt när man kan krångla till det för sig?
PS. Vad var avsikten med att berätta att du tycker att en del av mitt svar är retorisk? Jag uppfattar just den delen av ditt svar som bara tom retorik, som inte på något sätt gagnade diskussionen.
IngOehman skrev:Precis!
De som anser att ett fåtal mätningar alltid säger allt om hur en apparat låter, bedrar sig själva. Tycker därför det är konstigt att så många HiFi-tidskrifter standardmässigt gör bara en enda mätning (t ex en effektkub) och således får läsarna att tro att den enda mätningen beskriver apparaten.
De sortens agerade får ofta till följd att klarhörande människor förlorar förtroendet för mätningar, men egentligen finns det bara fog för att förlora förtroendet för vissa dåliga val av "representativa mätningar". Mätningar är rätt meningslösa om det inte rimligt väl täcker in alla potantiella felkällor.
Apparaters färgningar beror ju på deras svagheter och inte deras styrkor (sett ur återgivningsperspektivet) - Att visa någon enstaka egenskap som kan råka vara en svaghet för en apparat men en styrka på en annan (alltså bara en parameter) är därför rätt ointressant. Det är bättre att mäta massor av saker så man kan sortera fram just de egenskaper som bidrar till/visar apparatens karaktär.
Vh, iö
StefanL skrev:LeifB skrev:Det är helt omöjligt att mäta ALLT som ett öra hör skillnad på.
Nej det går helt enkelt.
Mvh
Som vaddå? Jag vill ha det tvärtom, det är omöjligt för örat att höra skillnad på allt som går att mäta.
LeifB skrev:StefanL skrev:LeifB skrev:Det är helt omöjligt att mäta ALLT som ett öra hör skillnad på.
Nej det går helt enkelt.
Mvh
Som vaddå? Jag vill ha det tvärtom, det är omöjligt för örat att höra skillnad på allt som går att mäta.
Du har också rätt. Säger inte emot.
Men också finns med.
Allt som man upplever med öronen går inte mäta.
Tror du att det går mäta fram ett ljud du vill ha?
Litar du fullt ut på mätningar när du köper något?
StefanL skrev:LeifB skrev:StefanL skrev:LeifB skrev:Det är helt omöjligt att mäta ALLT som ett öra hör skillnad på.
Nej det går helt enkelt.
Mvh
Som vaddå? Jag vill ha det tvärtom, det är omöjligt för örat att höra skillnad på allt som går att mäta.
Du har också rätt. Säger inte emot.
Men också finns med.
Allt som man upplever med öronen går inte mäta.
Tror du att det går mäta fram ett ljud du vill ha?
Litar du fullt ut på mätningar när du köper något?
Jag tror att om du tillför en ändring och kan höra den, så kan du även mäta skillnaden.
Det går säkert att mäta fram ett ljud jag gillar, fast hur det låter när grejorna står i mitt rum (med dess påverkan) är en annan sak. Fast lyfter man bort rummet, så går det nog bra.
Jag tittar på väldigt få mätningar när jag köper HiFi, på sin höjd effektkuberna på slutsteg, så de inte kroknar. Fast jag litar på de mätningarna, tillverkaren tjänar nog inget på att ljuga.
Fast jag frågade faktiskt ärligt, när jag skrev 'Som vaddå?'
LeifB skrev:StefanL skrev:LeifB skrev:StefanL skrev:LeifB skrev:Det är helt omöjligt att mäta ALLT som ett öra hör skillnad på.
Nej det går helt enkelt.
Mvh
Som vaddå? Jag vill ha det tvärtom, det är omöjligt för örat att höra skillnad på allt som går att mäta.
Du har också rätt. Säger inte emot.
Men också finns med.
Allt som man upplever med öronen går inte mäta.
Tror du att det går mäta fram ett ljud du vill ha?
Litar du fullt ut på mätningar när du köper något?
Jag tror att om du tillför en ändring och kan höra den, så kan du även mäta skillnaden.
Det går säkert att mäta fram ett ljud jag gillar, fast hur det låter när grejorna står i mitt rum (med dess påverkan) är en annan sak. Fast lyfter man bort rummet, så går det nog bra.
Jag tittar på väldigt få mätningar när jag köper HiFi, på sin höjd effektkuberna på slutsteg, så de inte kroknar. Fast jag litar på de mätningarna, tillverkaren tjänar nog inget på att ljuga.
Fast jag frågade faktiskt ärligt, när jag skrev 'Som vaddå?'
Går de mäta ett 3D ljud?
Historisk data for post id 375237
Ändrad: 2012-07-23 20:04:44 med rubrik:
Även om hjärnan är orhört kompetent att avgöra musikalisk färgning/kvalitet, så tror jag nog att det mesta kan man mäta, om man letar.
Svårigheten är att hitta det man ska mäta, för att få någon relevas i mätningarna.Historisk data for post id 375440
Ändrad: 2012-07-23 20:05:09 med rubrik:
IngOehman wrote:
Precis!
De som anser att ett fåtal mätningar alltid säger allt om hur en apparat låter, bedrar sig själva. Tycker därför det är konstigt att så många HiFi-tidskrifter standardmässigt gör bara en enda mätning (t ex en effektkub) och således får läsarna att tro att den enda mätningen beskriver apparaten.
De sortens agerade får ofta till följd att klarhörande människor förlorar förtroendet för mätningar, men egentligen finns det bara fog för att förlora förtroendet för vissa dåliga val av "representativa mätningar". Mätningar är rätt meningslösa om det inte rimligt väl täcker in alla potantiella felkällor.
Apparaters färgningar beror ju på deras svagheter och inte deras styrkor (sett ur återgivningsperspektivet) - Att visa någon enstaka egenskap som kan råka vara en svaghet för en apparat men en styrka på en annan (alltså bara en parameter) är därför rätt ointressant. Det är bättre att mäta massor av saker så man kan sortera fram just de egenskaper som bidrar till/visar apparatens karaktär.
Vh, iö
Mycket bra och lärorikt inlägg.IngOehman skrev:negascout skrev:Är inte jitter en sån parameter som först dom senaste åren har börjat mätas. Vem kunde tro att frekvensmodulerat brus i klockpulserna blev till tid-förvrängningar som tydligen var nåt som örat var känsligt för!?
Jag. Det är ju sjävklart, och jag visade det 1984 första gången (dessförinnan var det bara en tes från min sida).
LeifB skrev:IngOehman skrev:Precis!
De som anser att ett fåtal mätningar alltid säger allt om hur en apparat låter, bedrar sig själva. Tycker därför det är konstigt att så många HiFi-tidskrifter standardmässigt gör bara en enda mätning (t ex en effektkub) och således får läsarna att tro att den enda mätningen beskriver apparaten.
De sortens agerade får ofta till följd att klarhörande människor förlorar förtroendet för mätningar, men egentligen finns det bara fog för att förlora förtroendet för vissa dåliga val av "representativa mätningar". Mätningar är rätt meningslösa om det inte rimligt väl täcker in alla potantiella felkällor.
Apparaters färgningar beror ju på deras svagheter och inte deras styrkor (sett ur återgivningsperspektivet) - Att visa någon enstaka egenskap som kan råka vara en svaghet för en apparat men en styrka på en annan (alltså bara en parameter) är därför rätt ointressant. Det är bättre att mäta massor av saker så man kan sortera fram just de egenskaper som bidrar till/visar apparatens karaktär.
Vh, iö
Självklart är det så. Testerna är som sagt inte på något sätt kompletta.
Men vad kan man kräva för den femtilapp man betalar?
Nja man får fina bilder och lite subjektiva åsikter.
Effektkuben brukar iofs ge lite info om hur den klarar av lägre impedanser och fasvinklar. Tycker det är kul att tidskriften finns kvar.
Mvh
IngOehman skrev:1984 skrev jag ingenting i några tidskrifter överhuvudtaget, men jag började
skriva i MoLt 1989, och tror jag skrev en artikel om de specifika problem som
jitter kan ställa till med 1990, 1991 eller tidigare. Och om jag minns rätt så
presenterade den dåvarande redaktören Anders Edenholm det jag skrev som
någonting alldeles nytt.
IngOehman skrev:
Men som sagt, det var sammanhanget så vitt jag kan minnas - och jag
klargjorde att man även om alla bitar blir rätt avlästa ändå kan få hör-
bara skillnader på grund av jitter, närmare bestämt att olika mekaniska
mönster på mediet, olika kablar, olika störnivåer i nätdelar... kan ge mer
eller mindre stora analoga artefakter som alltså är jitterorsakade, trots
att den digitala informationen är intakt.
Vh, iö
IngOehman skrev:Nu har jag hittat inlägget (ons apr 25, 2007 6:12 pm).
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... highlight=
Tycker det är rätt tydligt vad jag menade, men visst kan syftningen se
lite oklar ut.Men, men, nu hoppas jag att alla förstått i varje fall.
Vh, iö
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Nu har jag hittat inlägget (ons apr 25, 2007 6:12 pm).
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... highlight=
Tycker det är rätt tydligt vad jag menade, men visst kan syftningen se
lite oklar ut.Men, men, nu hoppas jag att alla förstått i varje fall.
Vh, iö
Inte riktigt, tyvärr.
Jag tolkar att du förstod vikten av jitter, och visade detta, men du skrev det aldrig i någon tidskrift, därför att du hade viktigare saker att skriva om. Vem visade du det då för och hur?
sportbilsentusiasten skrev:IngOehman skrev:
Men som sagt, det var sammanhanget så vitt jag kan minnas - och jag
klargjorde att man även om alla bitar blir rätt avlästa ändå kan få hör-
bara skillnader på grund av jitter, närmare bestämt att olika mekaniska
mönster på mediet, olika kablar, olika störnivåer i nätdelar... kan ge mer
eller mindre stora analoga artefakter som alltså är jitterorsakade, trots
att den digitala informationen är intakt.
Intressant!
Kan du utveckla detta?
Dvs var störningarna uppkommer, varför de uppkommer, vad störningarna påverkar (vilka kretsar/funktion mm) och hur de påverkar.
Tengil skrev:Kan du inte ställa en fråga om sakfrågan istället, detta tjat om vad som blivit publicerat och när blir ohyggligt tråkigt att läsa om i längden.
IngOehman skrev:Nu har jag hittat inlägget (ons apr 25, 2007 6:12 pm).
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... highlight=
Tycker det är rätt tydligt vad jag menade, men visst kan syftningen se
lite oklar ut.Men, men, nu hoppas jag att alla förstått i varje fall.
Vh, iö
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Nu har jag hittat inlägget (ons apr 25, 2007 6:12 pm).
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... highlight=
Tycker det är rätt tydligt vad jag menade, men visst kan syftningen se
lite oklar ut.Men, men, nu hoppas jag att alla förstått i varje fall.
Vh, iö
Inte riktigt, tyvärr.
Jag tolkar att du förstod vikten av jitter, och visade detta, men du skrev det aldrig i någon tidskrift, därför att du hade viktigare saker att skriva om. Vem visade du det då för och hur?
Bill50x skrev:sportbilsentusiasten skrev:IngOehman skrev:
Men som sagt, det var sammanhanget så vitt jag kan minnas - och jag
klargjorde att man även om alla bitar blir rätt avlästa ändå kan få hör-
bara skillnader på grund av jitter, närmare bestämt att olika mekaniska
mönster på mediet, olika kablar, olika störnivåer i nätdelar... kan ge mer
eller mindre stora analoga artefakter som alltså är jitterorsakade, trots
att den digitala informationen är intakt.
Intressant!
Kan du utveckla detta?
Dvs var störningarna uppkommer, varför de uppkommer, vad störningarna påverkar (vilka kretsar/funktion mm) och hur de påverkar.
+100!
/ B
IngOehman skrev:
Bäst att en komplett rekonstruktion, men en sådan kan bara göras om
man vet klockfrekvensen tillräckligt noga, eller använder en adaptiv
klocka i DACen. Det blir en sorts olinjär PLL. Jag har skrivit flera artiklar
om dessa möjligheter (för länge sedan då man började tala om sådana
saker) men den enda som på den tiden visade något intresse för mina
tankar om hur man kan åstadkomma en absolut jitterfri DAC var Peter
Bremen.
Försöker man åstadkomma en komplett rekonstruktion med de toleran-
ser som dagens klockor har så behöver man endera ha flera sekunders
delay, eller också riskera att drabbas av cycle-slips.
Vh, iö
IngOehman skrev:Jag gjorde som sagt studierna 1984 men skrev om resultatet i MoLt
första gången jag tror det var 1990 eller 1991. Och skälet till att jag
inte skrev om det tidigare i MoLt (som jag ju började skriva i 1989) var
att frågan inte kom upp och jag tyckte det fanns massor av mycket
viktigare saker att skriva om dessförinnan, som jag alltså ägnade mig
åt att skriva om innan jag skrev om jitter.
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Jag gjorde som sagt studierna 1984 men skrev om resultatet i MoLt
första gången jag tror det var 1990 eller 1991. Och skälet till att jag
inte skrev om det tidigare i MoLt (som jag ju började skriva i 1989) var
att frågan inte kom upp och jag tyckte det fanns massor av mycket
viktigare saker att skriva om dessförinnan, som jag alltså ägnade mig
åt att skriva om innan jag skrev om jitter.
OK, du gör en viktig upptäckt men ger fan i att berätta om den i sex år. Det tycker jag är ogint.
PerStromgren skrev:IngOehman skrev:Jag gjorde som sagt studierna 1984 men skrev om resultatet i MoLt
första gången jag tror det var 1990 eller 1991. Och skälet till att jag
inte skrev om det tidigare i MoLt (som jag ju började skriva i 1989) var
att frågan inte kom upp och jag tyckte det fanns massor av mycket
viktigare saker att skriva om dessförinnan, som jag alltså ägnade mig
åt att skriva om innan jag skrev om jitter.
OK, du gör en viktig upptäckt men ger fan i att berätta om den i sex år. Det tycker jag är ogint.
IngOehman skrev:Nej, det tror jag inte. De separerade i CD12 bara klockan. Det är förvisso
en klart förnuftigare princip än att inge göra någontiong alls, men fortfar-
ande så sitter klockan på fel ställe.
Alternativt så missminner jag mig (det är inte otänkbart, det var ju rätt så
länge sedan).
- - -
Oavsett vilket så är det intressanta med CD12 att de gick längre än att
bara förlita sig till att kunna rekonstruera klockan från bitflödet.
Men min uppfattning är att man helst skall rekonstruera fullständigt, och
då behöver man skapa en "learning clock" i DACen*, som tittar på verk-
klockanoch synkar in med så stor precision att endast en rimligt kort (säg
mindre än 250 ms?) delay behövs för att säkerställa att man slipper drab-
bas av cycle slips.
Vh, iö
- - - - -
*Learning clock är mig veterligt inte ett etablerat begrepp, utan bara det
namn jag hittat på för den sortens olinjär PLL.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 20 gäster