Jag har ju blivit ombedd att komma med några rekommendationer av "goda standardelement", och har också nästam lovat att göra en ansträngning. Så här kommer några stycken:
1. SEAS CA18RLY.
Det är ett mycket trevligt element med förvånansvärt lite problem med lavindistorsion. Jag har varit frestad att använda det själv i någon konstruktion, men inte hittat någon passande applikation.
Jag gör ju inga "lagom stora" högtalare. Säger folk...
Det har de kanske rätt i. I just den där "lagom stora kategorin" finns det ju hur många högtalare som helst, men jag tycker inte den riktigt går att få att fungera psykoakustiskt.
Hursomhelst, elementet arbetar bäst i tvåvägssystem, och excellerar i golvstående konfigurationer, eftersom det behöver lite större låda än de flesta stativkabinett erbjuder.
Trevlig är den långa slaglängden och den obesvärade lätthet med vilket elementet spelar i hela registret, även hyggligt låga frekvenser faktiskt! Men det behöver som nämnts förhållandevis stor låda jämfört med de flesta element i liknande storlek. Å andra sidan betalas det tillbaka medelst bra känslighet (även i basregistret) jämfört med flertalet konkurrerande element.
Skulle jag ändra på något vore det nog bobinen, som jag skulle vilja göra i glasfiber. Dessutom skulle man kunna fila på membranformen om man vill kunna använda det lite högre upp i frekvens. Som det beter sig nu delas det nog bäst uppåt under 2,5 kHz, men den som är skicklig med filtret och accepterar tonkurvefel mindre än +/- 1 dB, kan dela det betydligt högre.
Ännu rakare mätande än det är i 0 graders vinkel, är det faktiskt med avseende på energikurvan. På så vis är membranformen superb - det finns inga genomgående karakteristiska klangfärgningar om man integrerar över hela elementets utstrålning.
Elementet är även imponerande kapabelt djupbasmässigt, trots det extremt lätta rörliga systemet. I en låda på sisådär 30 liter, avstämd till 30 Hz kan det imponera även på förhärdade välljudslyssnare. Mycket av kvaliteten ligger i att SEAS vågat använda ett "tillräckligt litet" magnetsystem för att inte EMK-kväva det lätta membranet. Men det kräver ju lite större låda då istället.
2. (Tonegen) NHT 1259.
Detta element behöver väl knappast någon presentation. Ett 12" stort baselement som är ovanligt luftflytningskapabelt med låg distorsion. Dessutom är något så ovanligt som ett baselement som trots den uppenbara djupbasinriktningen faktiskt är konstruerat för att arbeta i sluten låda! Utan kompensation men ändå med mycket bra naturlig "low end".
Extra kul är att det ju egentligen INTE är ett standardelement, utan ett specialgjort element utveckat av Bill Bush på NHT, som dock ägaren (NHT / Ken Kantor) valde att tillgängliggöra för alla som vill bygga efter eget huvud.
In med det i en 117 liter stor sluten låda, dämpa alla resonanser och kontruktionen är färdig! Enklare kan det knappt bli.
3. VIFA D19SD-05-08
Ja, en diskant skall man väl ha med också, och nu hade väl alla trott att jag skulle nämna någon av de klassiska 1" eller drygt, diskanterna?
Men icke, med branta filter är även lite mindre element klart användbara, utan några större effekttlighetsproblem. I synnerhet i detta fall. Speciellt roligt med elementet är nämligen att det är något så ovanligt som ett äkta 8 ohms-element! Trots detta är känsligheten snarast högre än de flesta 6-ohmare (som oftast går ned under 5 ohm).
Att det såsom det 3/4"-element det är imponerar spridningsmässigt är väl ingen överraskning för någon.
Dessutom är det magnetiskt skärmat, och det har (i kraft av sitt plastmembran troligen) en superb rotationssymmetri utstrålningsmässigt, och trots det låga priset även en tillverkningsprecision som inte är lätt att uppå med textila, eller andra komplext uppbyggda membranmaterial, även om det går det också.
Jaha, det var några förslag i varje fall.
Vh, Ing. Öhman
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
.
hjälper strategin näppeligen dock...
