Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt?

[mx]

Det pratas ofta om att man vill höra musiken återgiven precis som det var tänkt från studion eller som artisten vill att det ska låta. Det brukar vara ett argument mot att göra justeringar i tonkontrollern till exempel. Man vill ju ha det som det var tänkt.

Men hur vet man att det låter på det sättet? Om vi har en anläggning och ett rum som inte färgar någonting utan återger det som finns på skivan, låter det automatiskt som det var tänkt då? Om musikerna och studioteknikerna har en utrustning som skiljer sig åt så kommer ju provlyssningen att låta annorlunda mot lyssningen hemma hos konsumenten?

Visst, en bra anläggning återger det som finns på skivan, men återger den musiken så som det var tänkt?

[Bill50x]

Om man inte har exakt samma utrustning hemma som i studion kommer man aldrig veta hur det var tänkt. Tyvärr är det inte ens så enkelt, för i studion mixar man dels efter hur man tror att lyssnaren vill ha det och dels efter vilken anläggning/lyssningsutrustning man tror att lyssnaren har. Värsta scenariot är väl att mixa efter att två tonåringar delar på varsin öronsnäcka från den enes mobil för att lyssna på senaste låten...

/ B

[Nattlorden]

Värsta scenariot är väl att mixa efter att två tonåringar delar på varsin öronsnäcka från den enes mobil för att lyssna på senaste låten...

Först ingen dynamik och nu tillbaka till mono....

[mx]

Om man inte har exakt samma utrustning hemma som i studion kommer man aldrig veta hur det var tänkt. Tyvärr är det inte ens så enkelt, för i studion mixar man dels efter hur man tror att lyssnaren vill ha det och dels efter vilken anläggning/lyssningsutrustning man tror att lyssnaren har. Värsta scenariot är väl att mixa efter att två tonåringar delar på varsin öronsnäcka från den enes mobil för att lyssna på senaste låten...

/ B

Aha, vad uppnår man med så transparent anläggning och lyssningsrum då? Man återger det som finns på skivan förstår jag, men det kanske inte alls låter bra eller är tänkt att det ska låta så med andra ord?

På gammal hårdrock saknas det ofta bas. Jag brukar därför skruva upp basen när jag lyssnar på sådan musik. Då tycker jag att det låter jättebra. Men vet att andra föredrar det tunna och basfattiga eftersom det är så det ska vara enligt inspelningen.

[mx]

Värsta scenariot är väl att mixa efter att två tonåringar delar på varsin öronsnäcka från den enes mobil för att lyssna på senaste låten...

Först ingen dynamik och nu tillbaka till mono....

Man kan använda stereohörlurar till sin telefon.

[Nattlorden]

Värsta scenariot är väl att mixa efter att två tonåringar delar på varsin öronsnäcka från den enes mobil för att lyssna på senaste låten...

Först ingen dynamik och nu tillbaka till mono....

Man kan använda stereohörlurar till sin telefon.

Om två pers tar vars EN öronsnäcka - hur får de stereo då?

[phon]

Man får en ljudreflex inne i den tomma benbollen som öronen sitter på. Reflexen är fördröjd och ger en mångdimensionell upplevelse, så kallad scull internal stereo.

[mx]

Om två pers tar vars EN öronsnäcka - hur får de stereo då?

Man kan skaffa såndär splitter.

[mx]

Man får en ljudreflex inne i den tomma benbollen som öronen sitter på. Reflexen är fördröjd och ger en mångdimensionell upplevelse, så kallad scull internal stereo.

[hifikg]

Troligen inte. Misstänker att många artister aldrig ens lyssnar på den färdiga produkten. Om t ex Eva Dahlgren hade gjort det hade hon stoppat utgivningen av sin senaste skiva. Den kunde ha givit henne ett artistiskt uppsving, men blev ett ljudmässigt fiasko. Vet inte om det påverkat antalet klick eller vad det heter på Spotify, men ingen som hört albumet hos mig har rusat iväg och köpt det i varje fall. Första gången jag spelade det hade jag Johan Lindroos på besök och vi trodde båda två att mina Carlsson hade totalhavererat, men allt som behövdes var annan musik... Och jag tror inte hon är ensam om att begå det misstaget, tyvärr. Som om en målande konstnär skulle nöja sig med en taskig stencil på sin vernissage.

[matssvensson]

Det pratas ofta om att man vill höra musiken återgiven precis som det var tänkt från studion eller som artisten vill att det ska låta. Det brukar vara ett argument mot att göra justeringar i tonkontrollern till exempel. Man vill ju ha det som det var tänkt.

Men hur vet man att det låter på det sättet? Om vi har en anläggning och ett rum som inte färgar någonting utan återger det som finns på skivan, låter det automatiskt som det var tänkt då? Om musikerna och studioteknikerna har en utrustning som skiljer sig åt så kommer ju provlyssningen att låta annorlunda mot lyssningen hemma hos konsumenten?

Visst, en bra anläggning återger det som finns på skivan, men återger den musiken så som det var tänkt?

Nej. Skulle jag säga. En inspelning kan inte låta likadant vid uppspelning som vid inspelningstillfället, om du inte kopierar exakt samma förutsättningar som vid inspelningstillfället. Möjligtvis kan en binaural inspelning uppfångad med ditt eget huvud och dina egna ytteröron, återgiven av ett par helt neutrala in-ear lurar med automatisk anpassning efter dina huvudrörelser komma nära. Eller att du lyssnar på inspelningarna i kopior av studion för slutmixningen av inspelningarna. Inga realistiska alternativ för de flesta av oss vanliga konsumenter tänker jag.

Däremot håller jag med om att man med bästa förmåga kan sträva efter att skapa en anläggning och akustisk miljö som lägger till/färgar återgivningen så lite som möjligt, som du är inne på. Det kanske inte låter som musikerna/producenten tänkt sig då (eftersom de har sin egen anläggning och lyssningsmiljö som referens), men den försöker i alla fall återge vad som finns på det musikbärande mediet.

Eller så kan man bygga en anläggning som återger skivor man gillar på ett sätt som man gillar - det vill säga vara sin egen bästa producent. En sån anläggning kan man också tycka är bra, i alla fall själv .

mvh, mats

[mx]

Det där med att vara sin egen producent tror jag många är om än inte medvetet. Alla jag besökt som har ljudåtergivning som hobby beskriver att de strävar efter samma sak. Bra återgivning. Fast det låter olika hos alla. En del har jättemycket bas exempelvis.

Är basen det enda registret som inom hifikretsar är okej att mixtra med förresten? När jag besökt folk med anläggningar från Ino Audio har de oftast basmoduler. Jättemånga. Och så är det mycket bas. Låter inte alls som hemma hos Ingvar. Så jag drar slutsatsen att det är okej att höja volymen på basen via cr80s? Men inte använda tonkontroller på förstärkaren för de andra registren.

[PerStromgren]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Eller annorlunda uttryckt: om man går till affären och köper skivan och går tillbaka till studion och spelar upp den så låter det som det är tänkt.

[hifikg]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Eller annorlunda uttryckt: om man går till affären och köper skivan och går tillbaka till studion och spelar upp den så låter det som det är tänkt.

Det borde vara artisten som har det sista ordet, men jag tror inte det förekommer särskilt ofta. Artisterna lyssnar nog inte på sina egna album. Då skulle vi nog slippa en hel del sönderproducerade alster.

[PerStromgren]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Eller annorlunda uttryckt: om man går till affären och köper skivan och går tillbaka till studion och spelar upp den så låter det som det är tänkt.

Det borde vara artisten som har det sista ordet, men jag tror inte det förekommer särskilt ofta. Artisterna lyssnar nog inte på sina egna album. Då skulle vi nog slippa en hel del sönderproducerade alster.

Borde och borde, en producent är den som leder projektet och brukar ha sista ordet, men givetvis har artisten veto. I de flesta fall finns nog ingen motsättning mellan artist och producent, i några är det till och med samma person.

Stirra er inte blinda på rock och pop; även jazz och konstmusik har en producent och spelas in och mixas.

[Nattlorden]

Troligen inte. Misstänker att många artister aldrig ens lyssnar på den färdiga produkten. Om t ex Eva Dahlgren hade gjort det hade hon stoppat utgivningen av sin senaste skiva. Den kunde ha givit henne ett artistiskt uppsving, men blev ett ljudmässigt fiasko. Vet inte om det påverkat antalet klick eller vad det heter på Spotify, men ingen som hört albumet hos mig har rusat iväg och köpt det i varje fall. Första gången jag spelade det hade jag Johan Lindroos på besök och vi trodde båda två att mina Carlsson hade totalhavererat, men allt som behövdes var annan musik... Och jag tror inte hon är ensam om att begå det misstaget, tyvärr. Som om en målande konstnär skulle nöja sig med en taskig stencil på sin vernissage.

Tyvärr verkar det inte som artister har kontroll längre än till mixen... Mastern har skivbolagen kontrollen över.... Inte ens tape:ar/whatever som märks "rör inte!" låts bli. "Jag gjorde inget med det, bara limitering och kompressor som vanligt"

[Nattlorden]

Borde och borde, en producent är den som leder projektet och brukar ha sista ordet, men givetvis har artisten veto. I de flesta fall finns nog ingen motsättning mellan artist och producent, i några är det till och med samma person.

Stirra er inte blinda på rock och pop; även jazz och konstmusik har en producent och spelas in och mixas.

Även om jag skrev samma precis... det är INTE i detta ledet det blir galet.... producenten är också frånkopplad projektet när det slutmastras...

[Max_Headroom]

Men hur vet man att det låter på det sättet?

Man vet att det inte låter exakt lika. Det kommer det aldrig att göra. Undersöker man saken tillräckligt noga kommer det alltid att finnas avvikelser.
Men, ju färre fel man puttar in i kjedjan, desto mer likt orginalet blir det.

[egonsmannen]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Eller annorlunda uttryckt: om man går till affären och köper skivan och går tillbaka till studion och spelar upp den så låter det som det är tänkt.

Oftast är det en mixare som mixar och inte producenten.

[paa]

Den intressanta frågan är inte om det låter exakt lika, för det kan det inte, utan om det kan låta bättre?

[PerStromgren]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Eller annorlunda uttryckt: om man går till affären och köper skivan och går tillbaka till studion och spelar upp den så låter det som det är tänkt.

Oftast är det en mixare som mixar och inte producenten.

Men mixen går väl tillbaka till producenten för slutkontroll? Har du insyn och kan ge oss fakta?

[PerStromgren]

Den intressanta frågan är inte om det låter exakt lika, för det kan det inte, utan om det kan låta bättre?

Det har diskuterats förr, och flera har sagt att basen kan återges bättre hemma än i studion. Jag kan inte hålla med; då vet ju inte den som godkänner inspelningen vad som godkänns!

[matssvensson]

Är basen det enda registret som inom hifikretsar är okej att mixtra med förresten? När jag besökt folk med anläggningar från Ino Audio har de oftast basmoduler. Jättemånga. Och så är det mycket bas. Låter inte alls som hemma hos Ingvar. Så jag drar slutsatsen att det är okej att höja volymen på basen via cr80s? Men inte använda tonkontroller på förstärkaren för de andra registren.

Många basmoduler behöver inte betyda mycket bas. Många basmoduler kan vara en förutsättning för att kunna få till jämn och balanserad bas i komplicerade mindre akustiska miljöer, eller balanserad bas i stora akustiska rum. Sen kan jag tänka mig att många gärna vill att basen ska höras lite extra bra , när man nu investerat i så många fina basmoduler. Och då är vi inne på vad vi själva tycker blir bra i vår egen anläggning.

Kopplat till ursprungsfrågan kan jag också tänka mig att producenten fläskar på med baskontrollen i en mix för att kompensera undermålig återgivning av bas i kontrollyssningsledet. Då kanske det blir för mycket av det goda när den mixen återges i en anläggning med balanserad återgivning hela vägen ner i infraområdet.

/mats

[AndreasArvidsson]

Den intressanta frågan är inte om det låter exakt lika, för det kan det inte, utan om det kan låta bättre?

Det har diskuterats förr, och flera har sagt att basen kan återges bättre hemma än i studion. Jag kan inte hålla med; då vet ju inte den som godkänner inspelningen vad som godkänns!

Blir du verkligen förvånad över det? Jag tror inte att så som det lät i studion är det bästa musiken/fonogrammet kan låta utan finns säkerligen bättre förutsättningar för bra återgivning någon annan stans.

[paa]

Den intressanta frågan är inte om det låter exakt lika, för det kan det inte, utan om det kan låta bättre?

Det har diskuterats förr, och flera har sagt att basen kan återges bättre hemma än i studion. Jag kan inte hålla med; då vet ju inte den som godkänner inspelningen vad som godkänns!

OK men det går ju alltid att hitta högtalare med lägre distorsion än de som var i studion. Och det måste väl vara bättre? I vilket fall för akustisk musik.

[mx]

Är basen det enda registret som inom hifikretsar är okej att mixtra med förresten? När jag besökt folk med anläggningar från Ino Audio har de oftast basmoduler. Jättemånga. Och så är det mycket bas. Låter inte alls som hemma hos Ingvar. Så jag drar slutsatsen att det är okej att höja volymen på basen via cr80s? Men inte använda tonkontroller på förstärkaren för de andra registren.

Många basmoduler behöver inte betyda mycket bas. Många basmoduler kan vara en förutsättning för att kunna få till jämn och balanserad bas i komplicerade mindre akustiska miljöer, eller balanserad bas i stora akustiska rum. Sen kan jag tänka mig att många gärna vill att basen ska höras lite extra bra , när man nu investerat i så många fina basmoduler. Och då är vi inne på vad vi själva tycker blir bra i vår egen anläggning.

Kopplat till ursprungsfrågan kan jag också tänka mig att producenten fläskar på med baskontrollen i en mix för att kompensera undermålig återgivning av bas i kontrollyssningsledet. Då kanske det blir för mycket av det goda när den mixen återges i en anläggning med balanserad återgivning hela vägen ner i infraområdet.

/mats

Ja, i teorin är det ju så. Många basmoduler innebär inte mer bas. Fast nog upplever jag att folk med fler basmoduler har skruvat upp basen en del. Som du säger, har man nu investerat i en anläggning som kan spela jättehögt med bas... så vill man kanske ha det också.

[bakerman22]

Jag tycker personligen att frågan är totalt ointressant.
Det är väl bara att skruva hej vilt tills det låter bra?

Är det för lite bas vrider man upp basen?
Är det för mycket diskant vrider man ner den?

"Bra" måste väl gå före "rätt"?
Ska jag sitta och lyssna på skitljud bara för att det "ska" låta skit?

Glöm det..

[mx]

Jag tycker personligen att frågan är totalt ointressant.
Det är väl bara att skruva hej vilt tills det låter bra?

Är det för lite bas vrider man upp basen?
Är det för mycket diskant vrider man ner den?

"Bra" måste väl gå före "rätt"?
Ska jag sitta och lyssna på skitljud bara för att det "ska" låta skit?

Glöm det..

Fast du kan ju starta en egen tråd angående något som du tycker är intressant. Jag tycker att denna fråga är intressant.

[peterh]

Om en flygel låter som en flygel och en röst låter som om personen är närvarande så är det bra.
Annars är det någon som sabbat det naturliga ljudet.

[mx]

Om en flygel låter som en flygel och en röst låter som om personen är närvarande så är det bra.
Annars är det någon som sabbat det naturliga ljudet.

Så om det är en bra inspelning av en flygel i ett rum och man inte kan avgöra om det är en inspelning eller inte vid lyssning, då har man uppnått målet med sin anläggning?

[PerStromgren]

Den intressanta frågan är inte om det låter exakt lika, för det kan det inte, utan om det kan låta bättre?

Det har diskuterats förr, och flera har sagt att basen kan återges bättre hemma än i studion. Jag kan inte hålla med; då vet ju inte den som godkänner inspelningen vad som godkänns!

OK men det går ju alltid att hitta högtalare med lägre distorsion än de som var i studion. Och det måste väl vara bättre? I vilket fall för akustisk musik.

Visst! Ergo: ingen kan veta hur det ska låta "egentligen"! Men i vår lilla grupp kanske en förebild är Studio Blue, och då borde mitt uttalande duga.

I det här sammanhanget skulle jag vilja upprepa en gammal önskan: finns det ingen här hos oss som kan berätta exakt hur en musikproduktion går till, från ax till limpa? Jag menar alltså allt ifrån riggande av mickar i studion till pressning av CD:n.

[music4ever]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Nja, det är ju inte sant. Stort sett alla album skickas på mastering. Där påverkas ljudet också. Det är denna kopia som artisterna oftast "godkänner" som deras version. Och tar vi oss tillbaka några årtioende, så var det ofta testpressen som var det som artisten godkände.
Så då kan man fråga sig om inte första pressen är den mest "korrekta"? Då det är den som är den som artisten godkänt.

[mx]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Nja, det är ju inte sant. Stort sett alla album skickas på mastering. Där påverkas ljudet också. Det är denna kopia som artisterna oftast "godkänner" som deras version. Och tar vi oss tillbaka några årtioende, så var det ofta testpressen som var det som artisten godkände.
Så då kan man fråga sig om inte första pressen är den mest "korrekta"? Då det är den som är den som artisten godkänt.

Är det därför till exempel Metallica har så lite bas på sina vinylskivor från 1980-talet? Var det inte meningen?

[petersteindl]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

[bakerman22]

Jag tycker personligen att frågan är totalt ointressant.
Det är väl bara att skruva hej vilt tills det låter bra?

Är det för lite bas vrider man upp basen?
Är det för mycket diskant vrider man ner den?

"Bra" måste väl gå före "rätt"?
Ska jag sitta och lyssna på skitljud bara för att det "ska" låta skit?

Glöm det..

Fast du kan ju starta en egen tråd angående något som du tycker är intressant. Jag tycker att denna fråga är intressant.

Om du bara koncentrerar dig på den här delen av inlägget då?


""Bra" måste väl gå före "rätt"?
Ska jag sitta och lyssna på skitljud bara för att det "ska" låta skit?"

[mx]

Jag tycker personligen att frågan är totalt ointressant.
Det är väl bara att skruva hej vilt tills det låter bra?

Är det för lite bas vrider man upp basen?
Är det för mycket diskant vrider man ner den?

"Bra" måste väl gå före "rätt"?
Ska jag sitta och lyssna på skitljud bara för att det "ska" låta skit?

Glöm det..

Fast du kan ju starta en egen tråd angående något som du tycker är intressant. Jag tycker att denna fråga är intressant.

Om du bara koncentrerar dig på den här delen av inlägget då?


""Bra" måste väl gå före "rätt"?
Ska jag sitta och lyssna på skitljud bara för att det "ska" låta skit?"

Ja, alltså, jag diskuterar gärna frågan. Men du inledde med att säga att du tycker frågan är totalt ointressant.

Jag personligen håller bra före "rätt". Jag har visserligen Ino i14, basmoduler, cr80s och prenumererar på den där sekttidningen. Jag har placerat högtalarna godtyckligt och så har jag gjort lite enklare ingrepp i rummet för att få bättre ljud. Men vi provade mäta någon gång och det är jättedåligt rent mätmässigt. Fast det hörs inte när man lyssnar på musik kan jag tycka.

Jag har basen lite högre ställd än "vad den ska vara" och så bumpar jag gärna både +6 dB och +10 dB när jag lyssnar på exemeplvis Iron Maiden.

[peterh]

Om en flygel låter som en flygel och en röst låter som om personen är närvarande så är det bra.
Annars är det någon som sabbat det naturliga ljudet.

Så om det är en bra inspelning av en flygel i ett rum och man inte kan avgöra om det är en inspelning eller inte vid lyssning, då har man uppnått målet med sin anläggning?

exakt. Fast nära nog ouppnåligt.
Jag har vid några få tillfällen hört en solist "närvara", detta var hemma hos bo hansson.

[mx]

Om en flygel låter som en flygel och en röst låter som om personen är närvarande så är det bra.
Annars är det någon som sabbat det naturliga ljudet.

Så om det är en bra inspelning av en flygel i ett rum och man inte kan avgöra om det är en inspelning eller inte vid lyssning, då har man uppnått målet med sin anläggning?

exakt. Fast nära nog ouppnåligt.
Jag har vid några få tillfällen hört en solist "närvara", detta var hemma hos bo hansson.

Jag har aldrig hört någon anläggning återge musik på ett sätt att jag hade kunnat missta det för en livespelning. Men jag har nog inte lyssnat på tillräckligt bra anläggningar och inspelningar kanske.

Å andra sidan är det ju ganska trist att behöva leta superinspelningar för att kunna lyssna på musik. Man vill ju gärna kunna slänga på vilken musik som helst som man tycker är bra.

[PerStromgren]

Om en flygel låter som en flygel och en röst låter som om personen är närvarande så är det bra.
Annars är det någon som sabbat det naturliga ljudet.

Så om det är en bra inspelning av en flygel i ett rum och man inte kan avgöra om det är en inspelning eller inte vid lyssning, då har man uppnått målet med sin anläggning?

exakt. Fast nära nog ouppnåligt.
Jag har vid några få tillfällen hört en solist "närvara", detta var hemma hos bo hansson.

Om denna effekt inte kan uppnås vid monitorlyssning i studion, så måste tekniker och producent jobba i blindo. Är det så det funkar?

[Nattlorden]

Så om det är en bra inspelning av en flygel i ett rum och man inte kan avgöra om det är en inspelning eller inte vid lyssning, då har man uppnått målet med sin anläggning?

exakt. Fast nära nog ouppnåligt.
Jag har vid några få tillfällen hört en solist "närvara", detta var hemma hos bo hansson.

Om denna effekt inte kan uppnås vid monitorlyssning i studion, så måste tekniker och producent jobba i blindo. Är det så det funkar?

Förvånad?

ABBA verifierade resultatet via MC i bil vill jag minnas att jag hört.

[mx]

[...]

ABBA verifierade resultatet via MC i bil vill jag minnas att jag hört.

Vad innebär det?

[Nattlorden]

[...]

ABBA verifierade resultatet via MC i bil vill jag minnas att jag hört.

Vad innebär det?

Att man tog det på vanlig tape och gick ut och lyssnade i bilen ifall musiken skulle komma fram vettigt ifall folk hörde det på tape eller radio i bilen... Det var där marknaden fanns (visst).

[bassman]

Jag tycker att det är en intressant frågeställning mx.

Jag tycker personligen att lyssnar man på hårdrock från 80-talet bör man använda tonkontroller eller vad man nu har att jobba med, det kan ju låta som en torktumlare fylld med sten annars. 80-talet var ett speciellt årtionde med strama mixar och oftast ett väldigt "daterat" sound.

Efter Bruce Springsteens Born in The USA-plattan lät alla produktioner likadant, speciellt trummsoundet blev en förebild att efterlikna. Ett produktionsmässigt bottenlöst hål av dynga kom efter det inom Pop och Rockmusiken. Allt lät likadant, trist..

Sedan håller jag med om att alla rum bland hifi-kamrater låter olika och har olika förtjänster och tillkortakommanden. Det är väl lite av "hobbyn" att försöka förstå varför kan jag tänka

Personliga preferenser är ju också en faktor hur man ställer in nivå på basmoduler och dylikt.

[hcl]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Eller annorlunda uttryckt: om man går till affären och köper skivan och går tillbaka till studion och spelar upp den så låter det som det är tänkt.

Det borde vara artisten som har det sista ordet, men jag tror inte det förekommer särskilt ofta. Artisterna lyssnar nog inte på sina egna album. Då skulle vi nog slippa en hel del sönderproducerade alster.

Många artister (de flesta?) har ungefär lika skruttiga monitorlyssningsmöjligheter som gemene hen och åsikterna om ljudmässiga brister i mixar håller nog ungefär samma status. Mycket verkar handla om att inte avvika från normen t.ex. ljudnivåmässigt d.v.s. väldigt loudnesskomprimerat.

[darkg]

Vad som är en personligt ideal återgivning varierar nog en hel del bland lyssnarna, så om alla rankar ljudet hos varandra på skalan "helt olikt hur jag vill ha det -- helt likt hur jag vill ha det" kommer inte, tror jag, någon klar segrare kunna koras. Kanske skulle ett antal typer kunna urskiljas?

Både när det gäller vilka avvikelser som stör och vilka kvaliteter som måste vara med tror jag att vi har olika preferenser. Jag är nog tyvärr rätt defensiv och föredrar frihet från vasshet eller bummel på bekostnad av typ frekvensomfång, styrka och ljudbild. Sen är frågan om man vill att allt möjligt ska komma till sin rätt eller hellre (om man måste välja) hör viss sorts musik överjävla subjektivt bra.

En anläggning som klarar allt superbra är väl ett rimligt mål för en evig strävan, för mig känns det nog faktiskt som en rent teoretisk företeelse.

Återgivning enligt "som producenten / artisten tänkte" eller "som det låter på parkett" är rätt ointressant för mig, men samtidigt går det nog inte att sträva så långt bort från trohet och transparens för att då skulle en anläggning som är subjektivt bäst i vissa fall bli för dålig andra gånger. Måste det inte bli så? Så med mänsklig ambition kanske man får nåt som klarar 90% klart godkänt, 40 % riktigt bra, eller nåt sånt. Det finns säkert nån genre eller typ av ljud man kan vara villig att offra för att så att säga få en läckrare upplevelse där man har sitt stora intresse, må det vara NWOBHM, kammarmusik eller partybas.

(Hur det verkligen lät / skulle låta, hur det ena eller andra instrumentet klingade, hur konsertsalen låter - sånt kan vara av intresse separat, för många, lite vid sidan av välljud i renare upplevelsebemärkelse; det ger en kunskap som man kan vilja åt. Det blir en komplicerande del i förståelsen av den totala upplevelsen, skulle jag tro. Det är inte säkert att det målet stämmer med känslan av att "vara där", som andra kan jaga.)

[egonsmannen]

Jag tycker att det enda riktiga ljudet är det som producenten hör i sin slutmix i sin egen monitorlyssning. Om den inte är som hen vill ha den, justeras den väl tills det låter som vederbörande vill att det ska låta?

Eller annorlunda uttryckt: om man går till affären och köper skivan och går tillbaka till studion och spelar upp den så låter det som det är tänkt.

Oftast är det en mixare som mixar och inte producenten.

Men mixen går väl tillbaka till producenten för slutkontroll? Har du insyn och kan ge oss fakta?

Jo, så är det...mixen måste godkännas efter ett i bland stort antal ändringar. Mixaren får en ruff mix av producenten som kallas "ruff mix" - sen är det upp till mixaren att bräcka ruffmixen vilket han oftast gör eftersom han eller hon jobbar uteslutande med att mixa och har ett gott öra eller två. Producenterna brukar veta vilken mixare dom ska skicka låten till beroende på musikstil och genre och så. Producenten har ju gjort alla konstnärliga val med att fånga artistens sound och talang med micpositioner osv. Han brukar ofta även jobba med och se över arrangemang.

[bakerman22]

Vad som är en personligt ideal återgivning varierar nog en hel del bland lyssnarna, så om alla rankar ljudet hos varandra på skalan "helt olikt hur jag vill ha det -- helt likt hur jag vill ha det" kommer inte, tror jag, någon klar segrare kunna koras. Kanske skulle ett antal typer kunna urskiljas?

Både när det gäller vilka avvikelser som stör och vilka kvaliteter som måste vara med tror jag att vi har olika preferenser. Jag är nog tyvärr rätt defensiv och föredrar frihet från vasshet eller bummel på bekostnad av typ frekvensomfång, styrka och ljudbild. Sen är frågan om man vill att allt möjligt ska komma till sin rätt eller hellre (om man måste välja) hör viss sorts musik överjävla subjektivt bra.

En anläggning som klarar allt superbra är väl ett rimligt mål för en evig strävan, för mig känns det nog faktiskt som en rent teoretisk företeelse.

Återgivning enligt "som producenten / artisten tänkte" eller "som det låter på parkett" är rätt ointressant för mig, men samtidigt går det nog inte att sträva så långt bort från trohet och transparens för att då skulle en anläggning som är subjektivt bäst i vissa fall bli för dålig andra gånger. Måste det inte bli så? Så med mänsklig ambition kanske man får nåt som klarar 90% klart godkänt, 40 % riktigt bra, eller nåt sånt. Det finns säkert nån genre eller typ av ljud man kan vara villig att offra för att så att säga få en läckrare upplevelse där man har sitt stora intresse, må det vara NWOBHM, kammarmusik eller partybas.

(Hur det verkligen lät / skulle låta, hur det ena eller andra instrumentet klingade, hur konsertsalen låter - sånt kan vara av intresse separat, för många, lite vid sidan av välljud i renare upplevelsebemärkelse; det ger en kunskap som man kan vilja åt. Det blir en komplicerande del i förståelsen av den totala upplevelsen, skulle jag tro. Det är inte säkert att det målet stämmer med känslan av att "vara där", som andra kan jaga.)

Det var exakt det där jag menade med mitt inlägg.
Du skrev det bara lite mer välformulerat.

[music4ever]

Är det därför till exempel Metallica har så lite bas på sina vinylskivor från 1980-talet? Var det inte meningen?

Möjligt. Ett problem är att många originalsläpp av Metallicas skivor har varit på en LP, trots att musiken varit 50+ minuter. För att få plats med det så är det ofta basen som får lida.
1988 så släpptes flera av Metallicas skivor på 2-LP, 45RPM DMM vinyler. Skulle tro de har lite bättre bas.

[distad]

Det pratas ofta om att man vill höra musiken återgiven precis som det var tänkt från studion eller som artisten vill att det ska låta. Det brukar vara ett argument mot att göra justeringar i tonkontrollern till exempel. Man vill ju ha det som det var tänkt.

Men hur vet man att det låter på det sättet? Om vi har en anläggning och ett rum som inte färgar någonting utan återger det som finns på skivan, låter det automatiskt som det var tänkt då? Om musikerna och studioteknikerna har en utrustning som skiljer sig åt så kommer ju provlyssningen att låta annorlunda mot lyssningen hemma hos konsumenten?

Visst, en bra anläggning återger det som finns på skivan, men återger den musiken så som det var tänkt?

I min värld så är svaret nej Tänker särskilt på detta du skrev: Om musikerna och studioteknikerna har en utrustning som skiljer sig åt så kommer ju provlyssningen att låta annorlunda mot lyssningen hemma hos konsumenten?
Så strävan att det att låta så likt ursprunget faller totalt för då får man skaffa samma elektronik och högtalare som fanns i studion. Tycker det bara är allmänt löjligt att man måste ha rum och grejer som inte färgar för annars gillar man färgat, *oftast med en nedlåtande attityd* när man säger det. Utan det viktiga är att den enskilde verkligen kan njuta av musiken hemma hos sig oavsett om det är färgat eller inte, för alla älskar inte det ena eller andra.
För egen del så bryr jag mig inte om det råkar vara färgat ljud hemma hos mig, det är Jag som ska njuta inte medlemmarna på Faktiskt.

[peterh]

Ju mindre möjligheter studion har att manipulera ljudet, desto större chans att det låter naturligt.

Detta visar sig på 60-talsinspelningar där man hade fullgod rörutrustning men sämre med grejor
att manipulera med. Ja, jag vet att det fanns kompressorer, jag vet att man kunde höja/sänka
delar av frekvensbandet. Men man gjorde det sällan.

60 tals dixiemusik t.ex., 60 tals klassiker.

Bo köpte upp och delade ut sten och stanlys sista lp som spelades in på km-studios gamla rörmixer för att
visa hur det kan låta.

Nutidens konstmusik är en annan sak, den finns ju inte utanför studion. Nutidens ungdom har en allt
mindre erfarenhet av akustisk musik, så de har svårt att bedöma vad som är "naturligt ljud", och därför
en preferens till komprimerad bas-dunka-dunka.

Samhället och människor ändras, det är bara att acceptera.

[i]

Eftersom jag är mera hedonist än stoiker så föredrar jag väljudande (- för mig!) musik före ursprungstrogen icke välljudande musik.
Med detta sagt har jag dock även åsikten att jag vill slippa färgning av anläggningen som påverkar allt jag hör genom den. Det här är motstridigt men verkligheten är ofta sådan när det gäller vår vilja.
Det mesta av musiken låter trots allt bäst i ursprungsversionen - hur man nu vill definiera den.

[hcl]

Borde och borde, en producent är den som leder projektet och brukar ha sista ordet, men givetvis har artisten veto. I de flesta fall finns nog ingen motsättning mellan artist och producent, i några är det till och med samma person.

Stirra er inte blinda på rock och pop; även jazz och konstmusik har en producent och spelas in och mixas.

Även om jag skrev samma precis... det är INTE i detta ledet det blir galet.... producenten är också frånkopplad projektet när det slutmastras...

Det kan och blir ofta "galet" lite i alla led, från inspelning till mastring och det är nog oftast mixen som godkänns, inte mastringen. Dock har de flesta projekt en budget som gör det svårt (motstånd mot) att göra större omtag, både ominspelning och ommixning, då samtliga led är kostsamma (för de flesta).

[Svante]

Värsta scenariot är väl att mixa efter att två tonåringar delar på varsin öronsnäcka från den enes mobil för att lyssna på senaste låten...

Först ingen dynamik och nu tillbaka till mono....

Ja, eller borde det heta "eno"?

[Kevin_Mitnick]

Man får en ljudreflex inne i den tomma benbollen som öronen sitter på. Reflexen är fördröjd och ger en mångdimensionell upplevelse, så kallad scull internal stereo.

Ett ämne för JM?

[Svante]

I det här sammanhanget skulle jag vilja upprepa en gammal önskan: finns det ingen här hos oss som kan berätta exakt hur en musikproduktion går till, från ax till limpa? Jag menar alltså allt ifrån riggande av mickar i studion till pressning av CD:n.

Det kan vara väldigt olika.

En variant är där man ställer upp ett AB-par på 40 cm avstånd, kanske 1 m ifrån flygeln och spelar in. Man nivånormaliserar så att den starkaste toppen ligger någon dB under full utstyrning och sedan är det klart. Det är en hel del hantverksskicklighet hur mikarna ska ställas och hur flygeln ska stå i rummet, och hur rummet ska vara utformat.

En annan variant går ut på att man laddar ner roliga samplingar från nätet som man inte har en aning om hur de har kommit till. Så sitter man och mekar i ett sequencerprogram i sovrummet, och sjunger en snutt eller två i en mik med puffskydd, närmikat eftersom sovrumsakustiken är så dålig. Så får man ihop något i panorerad mono med hjälp av kompressorer och autotune, och sen när allt är klart tar man bort den sista dynamiken som finns kvar med en masteringsplugg. Allt mixas i lurar. Eller för små högtalare. En icke försumbar del av släppt material skapas på det sättet idag, tror jag. Och missförstå mig rätt, det behöver inte vara fel. Enda felet är väl att jag skulle vilja att man hade bättre medhörning vid mixandet, och att man vore sparsammare med kompressorerna, speciellt på 2-kanalsmixen. Men i vissa genrer skapas inte musiken av musiker som spelar toner vid rätt tidpunkt, det är datorn som gör det. Kreatören samlar bara ihop ljuden och talar om för datorn när de ska spelas upp.

Fasen, kan vi inte starta en tråd där vi lägger upp egna produktioner och talar om eller låter folk gissa hur det är gjort?

[i]

I det här sammanhanget skulle jag vilja upprepa en gammal önskan: finns det ingen här hos oss som kan berätta exakt hur en musikproduktion går till, från ax till limpa? Jag menar alltså allt ifrån riggande av mickar i studion till pressning av CD:n.

Det kan vara väldigt olika.

En variant är där man ställer upp ett AB-par på 40 cm avstånd, kanske 1 m ifrån flygeln och spelar in. Man nivånormaliserar så att den starkaste toppen ligger någon dB under full utstyrning och sedan är det klart. Det är en hel del hantverksskicklighet hur mikarna ska ställas och hur flygeln ska stå i rummet, och hur rummet ska vara utformat.

En annan variant går ut på att man laddar ner roliga samplingar från nätet som man inte har en aning om hur de har kommit till. Så sitter man och mekar i ett sequencerprogram i sovrummet, och sjunger en snutt eller två i en mik med puffskydd, närmikat eftersom sovrumsakustiken är så dålig. Så får man ihop något i panorerad mono med hjälp av kompressorer och autotune, och sen när allt är klart tar man bort den sista dynamiken som finns kvar med en masteringsplugg. Allt mixas i lurar. Eller för små högtalare. En icke försumbar del av släppt material skapas på det sättet idag, tror jag. Och missförstå mig rätt, det behöver inte vara fel. Enda felet är väl att jag skulle vilja att man hade bättre medhörning vid mixandet, och att man vore sparsammare med kompressorerna, speciellt på 2-kanalsmixen. Men i vissa genrer skapas inte musiken av musiker som spelar toner vid rätt tidpunkt, det är datorn som gör det. Kreatören samlar bara ihop ljuden och talar om för datorn när de ska spelas upp.

Fasen, kan vi inte starta en tråd där vi lägger upp egna produktioner och talar om eller låter folk gissa hur det är gjort?

Hur kategoriserar du t ex Yello?

[Svante]

Hur kategoriserar du t ex Yello?

Ja, nu vet jag inte om jag är främsta experten på detta precis och kategorisera vet jag inte. Men jag tog en i högen, "Soul on ice", Och då skulle jag gissa att det mesta av kompet är programmerat, en del sampel är bara någon bråkdel av en sekund långa, och upprepas för att bygga upp rytmerna, medan andra sampel varar en eller flera takter. I den mån ljuden är inspelade med mikrofon är det nog närmikat och panorerat, dvs panorerad mono. Syntljuden har ju uppenbarligen inte ett akustiskt ursprung, så där har inget mikats upp. Sen är det sång pålagd i lite längre snuttar, men även där finns det rena upprepningar av samma inspelade snutt. Och så är det mycket reverb som ger stereoeffekten och "rymden". Och så har 2-kanalsmixen fått en masteringssläng. Det ligger nog kompressorer här och där i mixen också. Men jag tror inte att det har pillats med pitchen på sången.

Det är min oinsatta gissning. Någon kanske vet bättre.

[i]

Hur kategoriserar du t ex Yello?

Ja, nu vet jag inte om jag är främsta experten på detta precis och kategorisera vet jag inte. Men jag tog en i högen, "Soul on ice", Och då skulle jag gissa att det mesta av kompet är programmerat, en del sampel är bara någon bråkdel av en sekund långa, och upprepas för att bygga upp rytmerna, medan andra sampel varar en eller flera takter. I den mån ljuden är inspelade med mikrofon är det nog närmikat och panorerat, dvs panorerad mono. Syntljuden har ju uppenbarligen inte ett akustiskt ursprung, så där har inget mikats upp. Sen är det sång pålagd i lite längre snuttar, men även där finns det rena upprepningar av samma inspelade snutt. Och så är det mycket reverb som ger stereoeffekten och "rymden". Och så har 2-kanalsmixen fått en masteringssläng. Det ligger nog kompressorer här och där i mixen också. Men jag tror inte att det har pillats med pitchen på sången.

Det är min oinsatta gissning. Någon kanske vet bättre.

Det närmast tänkte på var att Yello ju inte är som det akustiska exemplet du hade, men inte heller som det andra i o m att Yellos musik inte är i närheten så slarvigt eller dynamikfattigt.

Dvs "syntetisk" musik kan vara väl så intrikat inspelat som harmoniskt komponerat någon som helst musik.
Vi har alltså ett tredje exempel på ett tredje sätts musikskapande.

[Ogjort]

Den kan till och med återges bättre - än "det var tänkt"

De två medverkande artisterna från en av världens i särklass bäst inspelade skivor, var på besök hemma hos mig.
Jag spelade upp en snutt från skivan...

"Det var som fan - låter den SÅ bra, var kommentaren"

En av dem hade varit närvarande vid slutmix. Men den fulla potentialen kom varken fram då eller på den egna hemanläggningen.

Sånt e kul!

[peterh]

Den kan till och med återges bättre - än "det var tänkt"

De två medverkande artisterna från en av världens i särklass bäst inspelade skivor, var på besök hemma hos mig.
Jag spelade upp en snutt från skivan...

"Det var som fan - låter den SÅ bra, var kommentaren"

En av dem hade varit närvarande vid slutmix. Men den fulla potentialen kom varken fram då eller på den egna hemanläggningen.

Sånt e kul!

Vad är "en av världens i särklass bäst inspelade skivor" ?

[mx]

Den kan till och med återges bättre - än "det var tänkt"

De två medverkande artisterna från en av världens i särklass bäst inspelade skivor, var på besök hemma hos mig.
Jag spelade upp en snutt från skivan...

"Det var som fan - låter den SÅ bra, var kommentaren"

En av dem hade varit närvarande vid slutmix. Men den fulla potentialen kom varken fram då eller på den egna hemanläggningen.

Sånt e kul!

Det måste väl vara ett underkännande till producenten, eller den som gjorde slutmixen?

[mx]

Den kan till och med återges bättre - än "det var tänkt"

De två medverkande artisterna från en av världens i särklass bäst inspelade skivor, var på besök hemma hos mig.
Jag spelade upp en snutt från skivan...

"Det var som fan - låter den SÅ bra, var kommentaren"

En av dem hade varit närvarande vid slutmix. Men den fulla potentialen kom varken fram då eller på den egna hemanläggningen.

Sånt e kul!

Vad är "en av världens i särklass bäst inspelade skivor" ?

Metallica - ...and Justice for All. Speciellt basen.

[Nattlorden]

Den kan till och med återges bättre - än "det var tänkt"

De två medverkande artisterna från en av världens i särklass bäst inspelade skivor, var på besök hemma hos mig.
Jag spelade upp en snutt från skivan...

"Det var som fan - låter den SÅ bra, var kommentaren"

En av dem hade varit närvarande vid slutmix. Men den fulla potentialen kom varken fram då eller på den egna hemanläggningen.

Sånt e kul!

Det måste väl vara ett underkännande till producenten, eller den som gjorde slutmixen?

Snarare av studion, väl?

[RogerGustavsson]

Fast även Yello är ju mastrade olika och det är ofta rätt feta "korvar"....

[Svante]

Hur kategoriserar du t ex Yello?

Ja, nu vet jag inte om jag är främsta experten på detta precis och kategorisera vet jag inte. Men jag tog en i högen, "Soul on ice", Och då skulle jag gissa att det mesta av kompet är programmerat, en del sampel är bara någon bråkdel av en sekund långa, och upprepas för att bygga upp rytmerna, medan andra sampel varar en eller flera takter. I den mån ljuden är inspelade med mikrofon är det nog närmikat och panorerat, dvs panorerad mono. Syntljuden har ju uppenbarligen inte ett akustiskt ursprung, så där har inget mikats upp. Sen är det sång pålagd i lite längre snuttar, men även där finns det rena upprepningar av samma inspelade snutt. Och så är det mycket reverb som ger stereoeffekten och "rymden". Och så har 2-kanalsmixen fått en masteringssläng. Det ligger nog kompressorer här och där i mixen också. Men jag tror inte att det har pillats med pitchen på sången.

Det är min oinsatta gissning. Någon kanske vet bättre.

Det närmast tänkte på var att Yello ju inte är som det akustiska exemplet du hade, men inte heller som det andra i o m att Yellos musik inte är i närheten så slarvigt eller dynamikfattigt.

Dvs "syntetisk" musik kan vara väl så intrikat inspelat som harmoniskt komponerat någon som helst musik.
Vi har alltså ett tredje exempel på ett tredje sätts musikskapande.

Exemplet jag tog med Yello råkade ha en toppfaktor på 12-13 dB om jag kommer ihåg rätt, och jag har aldrig tyckt att Yello låter särskilt bra, men jag förstår vad du menar. Att man gör det i sovrummet och att man använder en sequencer behöver inte innebära att det blir slarvigt och dynamikfattigt. Det var inte det jag menade, jag tog två extremer, och det finns inte bara saker däremellan utan även andra extremer.

[Svante]

Fast även Yello är ju mastrade olika och det är ofta rätt feta "korvar"....

[ Bild ]

[ Bild ]

Aha, finns den i så många utgåvor, jag hade en tredje:

[Morello]

Jag skulle gissa att spår 14 på detta album ser något bättre ut än övriga spår.
Yello är tyvärr illa drabbat av loudnesswar; många av de äldre albumen låter givetvis bättre.
Med äldre avses före cirka 1990.

Som sagt snart 30 år av förstörd populärmusik - helt i onädan!

[RogerGustavsson]

Aha, finns den i så många utgåvor, jag hade en tredje:

The Eye som ovanstående spår kommer ifrån finns i 30 olika versioner.

Yello finns i otroligt många versioner!

https://www.discogs.com/artist/5873-Yello

[Svante]

Jag skulle gissa att spår 14 på detta album ser något bättre ut än övriga spår.
Yello är tyvärr illa drabbat av loudnesswar; många av de äldre albumen låter givetvis bättre.
Med äldre avses före cirka 1990.

Som sagt snart 30 år av förstörd populärmusik - helt i onädan!

Jag vet inte jag... Men jag kanske har en dålig utgåva då.

[2-ch]

Det borde vara artisten som har det sista ordet, men jag tror inte det förekommer särskilt ofta. Artisterna lyssnar nog inte på sina egna album. Då skulle vi nog slippa en hel del sönderproducerade alster.

Min uppfattning är att just musiker är bland de sämst skickade till att bedöma ljudkvalitet på sina alster.
Tror helt enkelt att dom uppfattar musiken inne i huvudet mycket starkare än dom hör den med öronen.

Det är inte utan att man blir lite avundsjuk.
Tänka vad pengar och plats man skulle kunnat spara

[petersteindl]

Den kan till och med återges bättre - än "det var tänkt"

De två medverkande artisterna från en av världens i särklass bäst inspelade skivor, var på besök hemma hos mig.
Jag spelade upp en snutt från skivan...

"Det var som fan - låter den SÅ bra, var kommentaren"

En av dem hade varit närvarande vid slutmix. Men den fulla potentialen kom varken fram då eller på den egna hemanläggningen.

Sånt e kul!

Vad är "en av världens i särklass bäst inspelade skivor" ?

+1

[music4ever]

Exemplet jag tog med Yello råkade ha en toppfaktor på 12-13 dB om jag kommer ihåg rätt, och jag har aldrig tyckt att Yello låter särskilt bra, men jag förstår vad du menar. Att man gör det i sovrummet och att man använder en sequencer behöver inte innebära att det blir slarvigt och dynamikfattigt. Det var inte det jag menade, jag tog två extremer, och det finns inte bara saker däremellan utan även andra extremer.

De äldre Yello plattorna har väsentligt bättre dynamik och låter bra.
http://dr.loudness-war.info/album/view/38142

[Conan]

Pratar vi om denna?

R-6789408-1430994504-2940.jpeg.jpg (91.24 KiB) Visad 4224 gånger

[dali]

Men hur vet man att det låter på det sättet? Om vi har en anläggning och ett rum som inte färgar någonting utan återger det som finns på skivan, låter det automatiskt som det var tänkt då? Om musikerna och studioteknikerna har en utrustning som skiljer sig åt så kommer ju provlyssningen att låta annorlunda mot lyssningen hemma hos konsumenten?

Har funderat i samma banor och kommit fram till att hörlurar bör vara bästa sättet att återskapa musiken som artisten avsåg att den skulle låta, givet att (kända) lurar användes vid framställningen av musiken.

[music4ever]

Men hur vet man att det låter på det sättet? Om vi har en anläggning och ett rum som inte färgar någonting utan återger det som finns på skivan, låter det automatiskt som det var tänkt då? Om musikerna och studioteknikerna har en utrustning som skiljer sig åt så kommer ju provlyssningen att låta annorlunda mot lyssningen hemma hos konsumenten?

Har funderat i samma banor och kommit fram till att hörlurar bör vara bästa sättet att återskapa musiken som artisten avsåg att den skulle låta, givet att (kända) lurar användes vid framställningen av musiken.

Lurar är snarare bland det sämsta man kan använda om man ska återge musiken "såsom artisten ville det". De flesta skivor lär varit gjorde via monitorlyssning. Hörlurar, med sin förskräckliga ljudbild, har föga med det man hörde via monitorerna.

[Rille]

Nej men ju bättre anläggning desto närmre kommer man till hur produktionen är gjord. Jag kan då ta ett exempel på en av de egeninspelade skivor jag har där jag vet hur det lät på plats i inspelningslokalen och jämföra hur nära jag kommer upplevelsen av att bli transformerad till inspelningslokalen via högtalarlyssning. jag kan komma skrämmande nära om anläggningen så tillåter. Framförallt så kan jag komma så nära att det är en övertygande upplevelse av att det faktiskt står musiker framför mig och då är jag tillräckligt nära anser jag. Detta upplever jag allt för sällan med ny musik och därför lyssnar jag oftast på äldre musik/inspelningar.

Det är tyvärr så att en övervägande mängd studios och hempulare sitter och mixar med små monitorsystem och/eller Yamaha NS1000 och endast kontrollerar att inget är riktigt fel i sitt större monitorsystem, OM ett sådant finns i studion.. Detta innebär att producenterna inte vet hur det låter ur en bättre eller ofärgande anläggning (om nu det finns) utan de sitter och gissar mer eller mindre bra (oftast mycket mindre bra). Hur vanligt är det då kan man fråga sig. Mycket vanligt, mycket vanligare än man tror eller kan förklara på ett rationellt vis då det för mig verkligen tyder på avsaknad av begåvning eller kunskap i det man sysslar med. Varför låter popmusiken av idag som den gör tror ni? (jag menar då komprimerat, limiterat, distat, jobbigt, oinspirerade och likriktat).
Sen finns det Studios och skivbolag som gör sitt yttersta för att faktiskt veta hur det låter med så stor sanningshalt som bara är möjligt. De tekniker och producenter som jobbar i de studiorna gissar mycket mindre och kan därför välja snarare än gissa hur deras mixar faktiskt ska låta, och det med en mycket stor precision. Jag råkade sitta på pendeln mitt emot några unga ljudteknikstuderande i Stockholm. Studenterna talade nästan uteslutande om vika hörlurar som var bäst och vilken kompressor som de använde för att få ett så starkt resultat som möjligt. Jag kunde inte hålla mig för att bryta in med några frågor om varför de använde hörlurar att jobba med. De svarade att det är så ungdomen lyssnar i dag, i lurar, och kompresor behövs för att lyssnarna inte skulle störas av ljud utifrån tex tunnelbanan eller trafiken när man går på stan. Så det är den nya referensen, att låta så högt som möjligt i små lurar som är kopplade till telefonen. En studio som verkligen höjer sig över alla i förmågan att veta vad man faktiskt håller på med och där gissningarna är verkligen minimala för att inte säga obefintliga är just Studio Blue som är omtalad tidigare i tråden.

Antag att någon sitter med något sämre högtalare men det som spelas i dom är verkligen välavvägt bra inspelat och mixat, då låter det inte så illa i dom lite sämre högtalarna utan bara så illa som högtalarna faktiskt är. Om man tar en dålig inspelning med stora tonfel som låg bas eller diskantnivå, eller hög bas eller diskantnivå och spelar upp via de dåliga högtalarna så kan både inspelningens fel och högtalarens fel adderas. Det kan alltså låta dubbelt så illa om en inspelning som är mixad i dålig monitorlyssning som en inspelning som är mixad i en mycket god monitorlyssnings situation. Sannolikheten för att resultatet blir sämre med dålig monitorlyssning och dåliga högtalare kombinerat är alltså högre än om mixning är gjord med god monitorlyssning och avlyssning sker med dåliga högtalare. Med bra högtalare och en skiva som är mixad under god monitorlyssning så blir resultatet inte sämre än bra till fantastiskt bra.

De musiker jag träffat är måna om hur det låter men så verkar det ju inte var rent generellt. Jag tror att det är branchens fel som fokuserar mer på snabba cash än konsten och det vackra musikaliska uttrycken en artist borde få utrymme för. Ja sen är det såklart monitorlyssningen och kunskapsnivån om stereosystemet och vår mänskliga hörsel som saknas hos producenter och ljudtekniker, samt de stora musikbolagens totala avsaknad av intresse att ge ut något kvalitativt som håller längre än några veckor i skivhyllan på varuhusen.
Så för att svara igen så kommer man närmre ursprungsiden och händelsen med en bra anläggning.

[hcl]

...
Det är tyvärr så att en övervägande mängd studios och hempulare sitter och mixar med små monitorsystem och/eller Yamaha NS1000 och endast kontrollerar att inget är riktigt fel i sitt större monitorsystem, OM ett sådant finns i studion.. Detta innebär att producenterna inte vet hur det låter ur en bättre eller ofärgande anläggning (om nu det finns) utan de sitter och gissar mer eller mindre bra (oftast mycket mindre bra). Hur vanligt är det då kan man fråga sig. Mycket vanligt, mycket vanligare än man tror eller kan förklara på ett rationellt vis då det för mig verkligen tyder på avsaknad av begåvning eller kunskap i det man sysslar med. Varför låter popmusiken av idag som den gör tror ni? (jag menar då komprimerat, limiterat, distat, jobbigt, oinspirerade och likriktat).
...
Jag råkade sitta på pendeln mitt emot några unga ljudteknikstuderande i Stockholm. Studenterna talade nästan uteslutande om vika hörlurar som var bäst och vilken kompressor som de använde för att få ett så starkt resultat som möjligt. Jag kunde inte hålla mig för att bryta in med några frågor om varför de använde hörlurar att jobba med. De svarade att det är så ungdomen lyssnar i dag, i lurar, och kompresor behövs för att lyssnarna inte skulle störas av ljud utifrån tex tunnelbanan eller trafiken när man går på stan. Så det är den nya referensen, att låta så högt som möjligt i små lurar som är kopplade till telefonen.
...
Antag att någon sitter med något sämre högtalare men det som spelas i dom är verkligen välavvägt bra inspelat och mixat, då låter det inte så illa i dom lite sämre högtalarna utan bara så illa som högtalarna faktiskt är.
...
Med bra högtalare och en skiva som är mixad under god monitorlyssning så blir resultatet inte sämre än bra till fantastiskt bra.

De musiker jag träffat är måna om hur det låter men så verkar det ju inte var rent generellt. Jag tror att det är branchens fel som fokuserar mer på snabba cash än konsten och det vackra musikaliska uttrycken en artist borde få utrymme för. Ja sen är det såklart monitorlyssningen och kunskapsnivån om stereosystemet och vår mänskliga hörsel som saknas hos producenter och ljudtekniker, samt de stora musikbolagens totala avsaknad av intresse att ge ut något kvalitativt som håller längre än några veckor i skivhyllan på varuhusen.
Så för att svara igen så kommer man närmre ursprungsiden och händelsen med en bra anläggning.

Jag håller med om det mesta du skriver och tror stt de flesta musiker är måna om hur deras alster låter, men p.g.a. en skev referens (att det skall låta starkt nog och låta som MP3 även då man spelar upp WAV med bra monitorlyssning), ja då blir det lätt just skevt. De flesta seriösa studios satsar mycket på akustikåtgärder och god monitorutrustning, men artisterna har dock sällan vettig utrustning själva. Den nu rådande trenden att artisterna själva skall driva hela processen inkl. inspelning och mixning tycker jag dock är olycklig då det krävs mycket erfarenhet att välja rätt utrustning, bra övriga förutsättningar etc för att komma till ett verkligt bra resultat. Med en bra låt, bra framförd kommer man förvisso långt, men med stor erfarenhet av inspelningsprocess, god utrustning, bra låtmaterial och musiker så kan det bli mycket bättre.

[RMA]

...
Det är tyvärr så att en övervägande mängd studios och hempulare sitter och mixar med små monitorsystem och/eller Yamaha NS1000 och endast kontrollerar att inget är riktigt fel i sitt större monitorsystem, OM ett sådant finns i studion.. Detta innebär att producenterna inte vet hur det låter ur en bättre eller ofärgande anläggning (om nu det finns) utan de sitter och gissar mer eller mindre bra (oftast mycket mindre bra). Hur vanligt är det då kan man fråga sig. Mycket vanligt, mycket vanligare än man tror eller kan förklara på ett rationellt vis då det för mig verkligen tyder på avsaknad av begåvning eller kunskap i det man sysslar med. Varför låter popmusiken av idag som den gör tror ni? (jag menar då komprimerat, limiterat, distat, jobbigt, oinspirerade och likriktat).
...
Jag råkade sitta på pendeln mitt emot några unga ljudteknikstuderande i Stockholm. Studenterna talade nästan uteslutande om vika hörlurar som var bäst och vilken kompressor som de använde för att få ett så starkt resultat som möjligt. Jag kunde inte hålla mig för att bryta in med några frågor om varför de använde hörlurar att jobba med. De svarade att det är så ungdomen lyssnar i dag, i lurar, och kompresor behövs för att lyssnarna inte skulle störas av ljud utifrån tex tunnelbanan eller trafiken när man går på stan. Så det är den nya referensen, att låta så högt som möjligt i små lurar som är kopplade till telefonen.
...
Antag att någon sitter med något sämre högtalare men det som spelas i dom är verkligen välavvägt bra inspelat och mixat, då låter det inte så illa i dom lite sämre högtalarna utan bara så illa som högtalarna faktiskt är.
...
Med bra högtalare och en skiva som är mixad under god monitorlyssning så blir resultatet inte sämre än bra till fantastiskt bra.

De musiker jag träffat är måna om hur det låter men så verkar det ju inte var rent generellt. Jag tror att det är branchens fel som fokuserar mer på snabba cash än konsten och det vackra musikaliska uttrycken en artist borde få utrymme för. Ja sen är det såklart monitorlyssningen och kunskapsnivån om stereosystemet och vår mänskliga hörsel som saknas hos producenter och ljudtekniker, samt de stora musikbolagens totala avsaknad av intresse att ge ut något kvalitativt som håller längre än några veckor i skivhyllan på varuhusen.
Så för att svara igen så kommer man närmre ursprungsiden och händelsen med en bra anläggning.

Jag håller med om det mesta du skriver och tror stt de flesta musiker är måna om hur deras alster låter, men p.g.a. en skev referens (att det skall låta starkt nog och låta som MP3 även då man spelar upp WAV med bra monitorlyssning), ja då blir det lätt just skevt. De flesta seriösa studios satsar mycket på akustikåtgärder och god monitorutrustning, men artisterna har dock sällan vettig utrustning själva. Den nu rådande trenden att artisterna själva skall driva hela processen inkl. inspelning och mixning tycker jag dock är olycklig då det krävs mycket erfarenhet att välja rätt utrustning, bra övriga förutsättningar etc för att komma till ett verkligt bra resultat. Med en bra låt, bra framförd kommer man förvisso långt, men med stor erfarenhet av inspelningsprocess, god utrustning, bra låtmaterial och musiker så kan det bli mycket bättre.

Vet inte så mycket om detta men kan det inte vara så att en artist som bara spelar in och låter det vara kan få ett bättre resultat än med tokmastring av ett så kallat proffs?
Därmed inte sagt att bra utförd mastring skulle vara sämre än artisten egna försök.

[peterh]

Artisten kanske inte har bästa begrepp om hur just han låter "live", han befinner sig ju inte framför scenen.

F.ö. tror jag att mycket av producenterna och ljudteknikerna siktar på att det skall låta "behagligt" i de
usla ljudanläggningar vi har i bilar hörlurar mm. Man eftersträvar inte authensitet i dagens populärmusik.

Skillnad är det för s.k. seirös musik, där har ibland musikäskare med egen erfarenhet av levande musik
inflytande på vad som används för mixning.

Men i bägge fallen är det inte artisten / musikern som bäst kan bedöma hur just hen låter.

[distad]

Har hört en artist låta helt magiskt live, för att sedan på CD med samma låtar låta katastrofalt dåligt. Blev helt när jag hörde hur illa musiken vad på platta.

[mx]

Har hört en artist låta helt magiskt live, för att sedan på CD med samma låtar låta katastrofalt dåligt. Blev helt när jag hörde hur illa musiken vad på platta.

Tycker det är ganska vanligt tyvärr. I alla fall för mig.

[shifts]

Tycker själv snarare att det är framförandet och upplevelsen som är magisk live än själva ljudet och lyssningen – den magin och nerven överförs väldigt sällan väl till inspelningar och det är synd.

[Svante]

Apropå live vs studio, vilken version är bäst?

[hifikg]

Har hört en artist låta helt magiskt live, för att sedan på CD med samma låtar låta katastrofalt dåligt. Blev helt när jag hörde hur illa musiken vad på platta.

Jag tycker ofta att det är tvärtom också. Att de ger sig ut på vägarna med dålig PA o spelar i lokaler som passar bättre för thailändsk boxning än musikåtergivning. Då blir det inte heller bra. Senast jag lyssnade på Zelmani live önskade jag mig hem till lyssningsfåtöljen t ex.

[shifts]

Svante: Ja, det där var väl ett bra exempel på vad jag skrev precis. Fast även om ljudet var mer balanserat och bättre centrerat i andra klippet, lät det illa av någon snålkodning. Så kan inte riktigt säga att något av klippen lät särskilt bra med avseende på ljudet.

[dali]

Har funderat i samma banor och kommit fram till att hörlurar bör vara bästa sättet att återskapa musiken som artisten avsåg att den skulle låta, givet att (kända) lurar användes vid framställningen av musiken.

Lurar är snarare bland det sämsta man kan använda om man ska återge musiken "såsom artisten ville det". De flesta skivor lär varit gjorde via monitorlyssning. Hörlurar, med sin förskräckliga ljudbild, har föga med det man hörde via monitorerna.

Du missade tydligen att jag skrev "givet att (kända) lurar användes vid framställningen av musiken".

[music4ever]

Du missade tydligen att jag skrev "givet att (kända) lurar användes vid framställningen av musiken".

Menar du att de ska göra inspelning för hörlurar? Som inte kommer fungera med vanliga högtalare?

[Rille]

...
Det är tyvärr så att en övervägande mängd studios och hempulare sitter och mixar med små monitorsystem och/eller Yamaha NS1000 och endast kontrollerar att inget är riktigt fel i sitt större monitorsystem, OM ett sådant finns i studion.. Detta innebär att producenterna inte vet hur det låter ur en bättre eller ofärgande anläggning (om nu det finns) utan de sitter och gissar mer eller mindre bra (oftast mycket mindre bra). Hur vanligt är det då kan man fråga sig. Mycket vanligt, mycket vanligare än man tror eller kan förklara på ett rationellt vis då det för mig verkligen tyder på avsaknad av begåvning eller kunskap i det man sysslar med. Varför låter popmusiken av idag som den gör tror ni? (jag menar då komprimerat, limiterat, distat, jobbigt, oinspirerade och likriktat).
...
Jag råkade sitta på pendeln mitt emot några unga ljudteknikstuderande i Stockholm. Studenterna talade nästan uteslutande om vika hörlurar som var bäst och vilken kompressor som de använde för att få ett så starkt resultat som möjligt. Jag kunde inte hålla mig för att bryta in med några frågor om varför de använde hörlurar att jobba med. De svarade att det är så ungdomen lyssnar i dag, i lurar, och kompresor behövs för att lyssnarna inte skulle störas av ljud utifrån tex tunnelbanan eller trafiken när man går på stan. Så det är den nya referensen, att låta så högt som möjligt i små lurar som är kopplade till telefonen.
...
Antag att någon sitter med något sämre högtalare men det som spelas i dom är verkligen välavvägt bra inspelat och mixat, då låter det inte så illa i dom lite sämre högtalarna utan bara så illa som högtalarna faktiskt är.
...
Med bra högtalare och en skiva som är mixad under god monitorlyssning så blir resultatet inte sämre än bra till fantastiskt bra.

De musiker jag träffat är måna om hur det låter men så verkar det ju inte var rent generellt. Jag tror att det är branchens fel som fokuserar mer på snabba cash än konsten och det vackra musikaliska uttrycken en artist borde få utrymme för. Ja sen är det såklart monitorlyssningen och kunskapsnivån om stereosystemet och vår mänskliga hörsel som saknas hos producenter och ljudtekniker, samt de stora musikbolagens totala avsaknad av intresse att ge ut något kvalitativt som håller längre än några veckor i skivhyllan på varuhusen.
Så för att svara igen så kommer man närmre ursprungsiden och händelsen med en bra anläggning.

Jag håller med om det mesta du skriver och tror stt de flesta musiker är måna om hur deras alster låter, men p.g.a. en skev referens (att det skall låta starkt nog och låta som MP3 även då man spelar upp WAV med bra monitorlyssning), ja då blir det lätt just skevt. De flesta seriösa studios satsar mycket på akustikåtgärder och god monitorutrustning, men artisterna har dock sällan vettig utrustning själva. Den nu rådande trenden att artisterna själva skall driva hela processen inkl. inspelning och mixning tycker jag dock är olycklig då det krävs mycket erfarenhet att välja rätt utrustning, bra övriga förutsättningar etc för att komma till ett verkligt bra resultat. Med en bra låt, bra framförd kommer man förvisso långt, men med stor erfarenhet av inspelningsprocess, god utrustning, bra låtmaterial och musiker så kan det bli mycket bättre.

Vet inte så mycket om detta men kan det inte vara så att en artist som bara spelar in och låter det vara kan få ett bättre resultat än med tokmastring av ett så kallat proffs?
Därmed inte sagt att bra utförd mastring skulle vara sämre än artisten egna försök.

Det kan och är oftast så att om man bara låter bli att "tokmastra" eller bara låter bli att mastra alls, kan få ett utmärkt resultat. Ställ in nivåer, fade in och fade ut och lägg på lite lagom reverb om det är en studioinspelning så är det klart i princip. full dynamik så det blir lite klipp i basen och trummorna och det går att spela lite starkt utan att öronen viker ihop sig och ber om att få dö.

Ang rätt utrustning så är det som säljs idag oftast mycket bra om man köper av en seriös ljudbutik. relativt raka mikrofoner som har lågt brus och god utnivå kostar inte skortan idag utan kan fås för någon tusenlapp/st. ljudkort, förstärkare och effektenheter som tex reverb har så små fel att det nästan är svårt att inte få ett bra resultat med endast baskunskaper som att signalen inte får slå över maxnivå men ligga strax under maxnivå vid sitt starkaste parti. Vi har inte alls samma problem med bandmättnad, brusig rörelektronik och tonkurvefel som i dag skulle anses vara löjligt stora och mest höra hemma i leksaker, som dom hade på 50-60talet. då ska man veta att även 50-60talsinspelningar har sina mycket välinspelade guldkorn.
En skev referens finns och kommer ur okunskap. Ja många studios satsar på akustikreglering men de verkar inte ha koll på hur det bör regleras för att få ett bra resultat. De gör som alla andra ungefär och dämpar utan riktig kunskap om vad de dämpar för område eller vad som ställer till det i rummet. Diffusering testas det tills resultatet är godtyckligt för teknikern som ska jobba där. detta gäller givetvis inte alla studios som tur är, men allt för många och däribland även många av de stora som ofta har en akustik där jag inte skulle kunna jobba då det låter för konstigt/illa där. Att tex ställa in ett bra reverb i dålig akustik är omöjligt vill jag hävda, det blir bara gissningar då.
om trenden är att artisten ska råda mer över processen så väntar jag med spänning på att det kan komma ett guldkorn av välljud i någon ny produktion. jag håller tummarna

[Svante]

Svante: Ja, det där var väl ett bra exempel på vad jag skrev precis. Fast även om ljudet var mer balanserat och bättre centrerat i andra klippet, lät det illa av någon snålkodning. Så kan inte riktigt säga att något av klippen lät särskilt bra med avseende på ljudet.

Jag tänkte mest på framförandena faktiskt. Jag upplever att den första har betydligt mer nerv än den andra som låter lite mer studio och som att hon inte har lika roligt.

Men andra jag har pratat med om just detta klipp håller inte med mig så jag tyckte att det var intressant att fråga här.

[music4ever]

Har precis smygjämfört två skivor. Joni Mitchell - Hejira och Television - Marquee moon, båda på nypressade 180 grams vinyler som är graverade från analoga original mastern av Chris Bellman. Dessa har jag jämfört mot tidiga CD utgåvor (rippar). Vilka låter bäst? Vilka är närmast mastern? Vilka är den versionen som är närmast artisten ville ha? Vem vet, de låter olika och ärligt så känns det som man väljer den man tycker låter bäst/trevligast/roligast att spela. Musik ska vara kul och trevligt.

[shifts]

Svante: Ja, det där var väl ett bra exempel på vad jag skrev precis. Fast även om ljudet var mer balanserat och bättre centrerat i andra klippet, lät det illa av någon snålkodning. Så kan inte riktigt säga att något av klippen lät särskilt bra med avseende på ljudet.

Jag tänkte mest på framförandena faktiskt. Jag upplever att den första har betydligt mer nerv än den andra som låter lite mer studio och som att hon inte har lika roligt.

Men andra jag har pratat med om just detta klipp håller inte med mig så jag tyckte att det var intressant att fråga här.

Jag trodde jag höll med dig om just detta, det var i alla fall vad jag försökte uttrycka i mitt svar till videon. Håller helt med om att nerven finns där på livespelningen, men saknas på den något stressiga studioinspelningen.

[dali]

Du missade tydligen att jag skrev "givet att (kända) lurar användes vid framställningen av musiken".

Menar du att de ska göra inspelning för hörlurar? Som inte kommer fungera med vanliga högtalare?

Oavsett hur man mixar/mastrar musiken så kommer man aldrig att kunna återskapa musiken "som det var tänkt" i alla lyssningsmiljöer.

Om målet är att slutanvändaren ska kunna återskapa musiken "som det var tänkt" bör hörlurar vara det mest realistiska alternativet. Om man vet att musiken framställts med/för Sennheiser HD650, då kan en slutanvändare återskapa musiken så nära som möjligt genom att lyssna på den i likadana lurar.

Man eliminerar då de faktorer som gör återskapande omöjligt efter en normal mixning/mastring, dvs okända högtalare, okänd rumsakustik, okänd lyssningsposition etc.

[music4ever]

Du missade tydligen att jag skrev "givet att (kända) lurar användes vid framställningen av musiken".

Menar du att de ska göra inspelning för hörlurar? Som inte kommer fungera med vanliga högtalare?

Oavsett hur man mixar/mastrar musiken så kommer man aldrig att kunna återskapa musiken "som det var tänkt" i alla lyssningsmiljöer.

Om målet är att slutanvändaren ska kunna återskapa musiken "som det var tänkt" bör hörlurar vara det mest realistiska alternativet. Om man vet att musiken framställts med/för Sennheiser HD650, då kan en slutanvändare återskapa musiken så nära som möjligt genom att lyssna på den i likadana lurar.

Man eliminerar då de faktorer som gör återskapande omöjligt efter en normal mixning/mastring, dvs okända högtalare, okänd rumsakustik, okänd lyssningsposition etc.

Hörlurar är bland det sämsta man kan använda för återskapa musiken. Hör du inte hur ljudbilden fullständigt kollapsar i hörlurar? Hur ljudet "är i huvudet" istället för något som är "på en scen"?

[Tangband]

...
Det är tyvärr så att en övervägande mängd studios och hempulare sitter och mixar med små monitorsystem och/eller Yamaha NS1000 och endast kontrollerar att inget är riktigt fel i sitt större monitorsystem, OM ett sådant finns i studion.. Detta innebär att producenterna inte vet hur det låter ur en bättre eller ofärgande anläggning (om nu det finns) utan de sitter och gissar mer eller mindre bra (oftast mycket mindre bra). Hur vanligt är det då kan man fråga sig. Mycket vanligt, mycket vanligare än man tror eller kan förklara på ett rationellt vis då det för mig verkligen tyder på avsaknad av begåvning eller kunskap i det man sysslar med. Varför låter popmusiken av idag som den gör tror ni? (jag menar då komprimerat, limiterat, distat, jobbigt, oinspirerade och likriktat).
...
Jag råkade sitta på pendeln mitt emot några unga ljudteknikstuderande i Stockholm. Studenterna talade nästan uteslutande om vika hörlurar som var bäst och vilken kompressor som de använde för att få ett så starkt resultat som möjligt. Jag kunde inte hålla mig för att bryta in med några frågor om varför de använde hörlurar att jobba med. De svarade att det är så ungdomen lyssnar i dag, i lurar, och kompresor behövs för att lyssnarna inte skulle störas av ljud utifrån tex tunnelbanan eller trafiken när man går på stan. Så det är den nya referensen, att låta så högt som möjligt i små lurar som är kopplade till telefonen.
...
Antag att någon sitter med något sämre högtalare men det som spelas i dom är verkligen välavvägt bra inspelat och mixat, då låter det inte så illa i dom lite sämre högtalarna utan bara så illa som högtalarna faktiskt är.
...
Med bra högtalare och en skiva som är mixad under god monitorlyssning så blir resultatet inte sämre än bra till fantastiskt bra.

De musiker jag träffat är måna om hur det låter men så verkar det ju inte var rent generellt. Jag tror att det är branchens fel som fokuserar mer på snabba cash än konsten och det vackra musikaliska uttrycken en artist borde få utrymme för. Ja sen är det såklart monitorlyssningen och kunskapsnivån om stereosystemet och vår mänskliga hörsel som saknas hos producenter och ljudtekniker, samt de stora musikbolagens totala avsaknad av intresse att ge ut något kvalitativt som håller längre än några veckor i skivhyllan på varuhusen.
Så för att svara igen så kommer man närmre ursprungsiden och händelsen med en bra anläggning.

Jag håller med om det mesta du skriver och tror stt de flesta musiker är måna om hur deras alster låter, men p.g.a. en skev referens (att det skall låta starkt nog och låta som MP3 även då man spelar upp WAV med bra monitorlyssning), ja då blir det lätt just skevt. De flesta seriösa studios satsar mycket på akustikåtgärder och god monitorutrustning, men artisterna har dock sällan vettig utrustning själva. Den nu rådande trenden att artisterna själva skall driva hela processen inkl. inspelning och mixning tycker jag dock är olycklig då det krävs mycket erfarenhet att välja rätt utrustning, bra övriga förutsättningar etc för att komma till ett verkligt bra resultat. Med en bra låt, bra framförd kommer man förvisso långt, men med stor erfarenhet av inspelningsprocess, god utrustning, bra låtmaterial och musiker så kan det bli mycket bättre.

Kloka ord.
Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:

1. Högtalarna var bra uppställda. Avståndet måste vara korrekt mellan lyssnare och talare samt mellan högtalarna. Vi har ju stereosystemfelet som kan maskeras rätt bra med en bra uppställning och lyssningsposition.

2. Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

[Tangband]

Om man inte har exakt samma utrustning hemma som i studion kommer man aldrig veta hur det var tänkt. Tyvärr är det inte ens så enkelt, för i studion mixar man dels efter hur man tror att lyssnaren vill ha det och dels efter vilken anläggning/lyssningsutrustning man tror att lyssnaren har. Värsta scenariot är väl att mixa efter att två tonåringar delar på varsin öronsnäcka från den enes mobil för att lyssna på senaste låten...

/ B

Aha, vad uppnår man med så transparent anläggning och lyssningsrum då? Man återger det som finns på skivan förstår jag, men det kanske inte alls låter bra eller är tänkt att det ska låta så med andra ord?

På gammal hårdrock saknas det ofta bas. Jag brukar därför skruva upp basen när jag lyssnar på sådan musik. Då tycker jag att det låter jättebra. Men vet att andra föredrar det tunna och basfattiga eftersom det är så det ska vara enligt inspelningen.

Jag tror att om anläggningen och rummet optimeras till att spela så bra det bara går på goda inspelningar typ stockfish records så låter mycket annan högkomprimerad eller basfattig musik mindre bra. Det är kanske litet frågan om hur man själv vill att det ska låta. Vill man njuta av all musik och allting ska låta hyfsat bra så innebär det kanske att man måste kompromissa lite med inställningarna vilket gör att jättebra inspelningar kanske låter sämre .

För lite bas på rockskivor är inge kul.

[dali]

Hörlurar är bland det sämsta man kan använda för återskapa musiken. Hör du inte hur ljudbilden fullständigt kollapsar i hörlurar? Hur ljudet "är i huvudet" istället för något som är "på en scen"?

Vi pratar om olika saker. Om hörlurar användes vid mixning/mastring så kan slutanvändaren komma väldigt nära det som artisten hörde/godkände genom att använda samma lurar när de lyssnar på musiken.

Om hörlurar kan reproducera en "ljudbild" eller en fiktiv "scen" är en annan fråga. Använder man binaural teknik så lär det blir bättre med hörlurar än högtalare.

[distad]

Har hört en artist låta helt magiskt live, för att sedan på CD med samma låtar låta katastrofalt dåligt. Blev helt när jag hörde hur illa musiken vad på platta.

Jag tycker ofta att det är tvärtom också. Att de ger sig ut på vägarna med dålig PA o spelar i lokaler som passar bättre för thailändsk boxning än musikåtergivning. Då blir det inte heller bra. Senast jag lyssnade på Zelmani live önskade jag mig hem till lyssningsfåtöljen t ex.

Här var det tvärtom dvs. varken "dålig PA" eller "lokal" utan det var uppenbart en superdåligt studio jobb som gjorts med skivan. Och det är det allt för ofta dvs. dåliga inspelningsjobb.
På tal om lokal så lät det grymt, men sambon och kören kände sig inte hemma då det var långt ifrån deras vanliga kör-sjungningar i kyrkor. Det lät helt annorlunda i deras öron och jag förklarade att för publiken så var detta nog det bästa de gjort ljudmässigt. På tal om musiken så är det inte min typ av musik, men jag blev helt paff av framförandet och ljudet så jag slängde mig över skivan, och där det tog det tvärstopp

[music4ever]

Hörlurar är bland det sämsta man kan använda för återskapa musiken. Hör du inte hur ljudbilden fullständigt kollapsar i hörlurar? Hur ljudet "är i huvudet" istället för något som är "på en scen"?

Vi pratar om olika saker. Om hörlurar användes vid mixning/mastring så kan slutanvändaren komma väldigt nära det som artisten hörde/godkände genom att använda samma lurar när de lyssnar på musiken.

Om hörlurar kan reproducera en "ljudbild" eller en fiktiv "scen" är en annan fråga. Använder man binaural teknik så lär det blir bättre med hörlurar än högtalare.

För det första, hörlurar skiljer sig åt REJÄLT. Kanske mer än vanliga högtalare (titta på tidigare LTS test). Så sålänge du inte hävdar att alla skall använda exakt samma hörlurar, och de ska kunna anpassas till varje sorts huvud, så lär inte detta hjälpa något. Och igen, helt värdelöst sätt att lyssna på musik, enligt mig. Har du ljudet i huvudet när du ser ett band live?

[RogerGustavsson]

Jag tror vi i olika lyssningssituationer kan ha lite olika grader av förmåga att lyssna förbi dåliga PA/olämpliga lokaler etc. När man bara har musiken ljudande via en återgivningsapparatur utan synintryck och annat runt omkring blir det i mellan den/de framförande och mig som lyssnare ibland ett alltför stort steg. Jag störs ibland av att känna obehag, kommer på mig själv med att tänka: "kunde de inte manipulerat denna inspelning mindre". Tonala balanser kan ofta rättas till (med eq) men överdrivna dynamiska ihoptryckningar kan man inte göra något åt. En del riktigt gamla inspelningar kan trots påtagliga brister i ljudåtergivningen beröra väldeliga som när Jussi Björling sjunger "Adelaide" på en 30-talsinspelning endast ackompanjerad av en flygel. Synd att de senare 50-talsinspelningarna med symfoniorkester sällan "får plats" på mediet, det distar våldsamt om "Till Havs" och "O Helga Natt".

[mx]

En bra film kan jag bli helt uppslukad av även om det är på ett flygplan, i sängen tittandes på en iPad eller på en 28" CRT via en gammal VHS. Detsamma gäller musik.

Jag har nog väldigt lätt att se förbi ljudet och bilden.

[Nattlorden]

En bra film kan jag bli helt uppslukad av även om det är på ett flygplan, i sängen tittandes på en iPad eller på en 28" CRT via en gammal VHS. Detsamma gäller musik.

Jag har nog väldigt lätt att se förbi ljudet och bilden.

Grattis!

[dali]

Vi pratar om olika saker. Om hörlurar användes vid mixning/mastring så kan slutanvändaren komma väldigt nära det som artisten hörde/godkände genom att använda samma lurar när de lyssnar på musiken.

För det första, hörlurar skiljer sig åt REJÄLT. Kanske mer än vanliga högtalare (titta på tidigare LTS test). Så sålänge du inte hävdar att alla skall använda exakt samma hörlurar, och de ska kunna anpassas till varje sorts huvud, så lär inte detta hjälpa något.

Det är uppenbart att du inte läser det jag skriver, då är det ingen mening att försöka diskutera. Klart slut.

[hifikg]

En bra film kan jag bli helt uppslukad av även om det är på ett flygplan, i sängen tittandes på en iPad eller på en 28" CRT via en gammal VHS. Detsamma gäller musik.

Jag har nog väldigt lätt att se förbi ljudet och bilden.

Medhåll. Det ska vara riktigt dåligt för att jag ska sluta titta/lyssna av det skälet, men det händer och jag önskar att jag oftare kunde sluta titta mitt i en dålig film, men jag vill ju veta hur det går! Hade en gång en liten bärbar färg-TV, har den nog än i någon låda, med 1,5" skärm kanske. Lyckades jag ratta in en någorlunda stabil kanal på den så glömde jag rätt fort att bilden var så liten och sögs in i handlingen.

Aversionen, som ibland framskymtar, mot att lyssna i hörlurar förstår jag inte alls. Där jag sitter oftast, när jag inte är i lyssningsrummet, har jag ingen högtalare (förutom den inbyggda i datorn då) utan lyssnar normal med HD 650, ofta drivna av en liten rörförstärkare, ibland direkt från datorn. Det ger mig nästan lika stora behållning som att lyssna på jättehörlurarna ESL 63. Största nackdelen är att öronen blir varma efter en tid. Att ljudbilden följer med när jag vrider på huvudet reagerar jag inte alls på. Dit näsan pekar, där är orkestern, vokalisten eller saxofonisten, inget konstigt med det. Ibland upptäcker jag inslag i musiken som jag inte noterat vid högtalarlyssning.

På liknande sätt anpassar jag mig ganska snabbt till nya ljudanläggningar och lyssningsrum. Det tar sällan lång tid innan jag helt lyssnar på musiken och glömmer att jag sitter framför en Philips Jet Set i äkta plast eller en MBL-rigg för två komma åttiosex miljoner kronor.

[distad]

Jag tror vi i olika lyssningssituationer kan ha lite olika grader av förmåga att lyssna förbi dåliga PA/olämpliga lokaler etc. När man bara har musiken ljudande via en återgivningsapparatur utan synintryck och annat runt omkring blir det i mellan den/de framförande och mig som lyssnare ibland ett alltför stort steg. Jag störs ibland av att känna obehag, kommer på mig själv med att tänka: "kunde de inte manipulerat denna inspelning mindre". Tonala balanser kan ofta rättas till (med eq) men överdrivna dynamiska ihoptryckningar kan man inte göra något åt. En del riktigt gamla inspelningar kan trots påtagliga brister i ljudåtergivningen beröra väldeliga som när Jussi Björling sjunger "Adelaide" på en 30-talsinspelning endast ackompanjerad av en flygel. Synd att de senare 50-talsinspelningarna med symfoniorkester sällan "får plats" på mediet, det distar våldsamt om "Till Havs" och "O Helga Natt".

Jag tycker det för ofta klagas (skylls) över dåliga PA, har hört flera som låter bra så jag misstänker att det sitter en del gamla gubbar klagar för PA har alltid varit något dåligt i en del ögon eller har jag haft tur att komma på tillställningar där de har bra PA. Ps, har även hört dåliga.

[Svante]

Svante: Ja, det där var väl ett bra exempel på vad jag skrev precis. Fast även om ljudet var mer balanserat och bättre centrerat i andra klippet, lät det illa av någon snålkodning. Så kan inte riktigt säga att något av klippen lät särskilt bra med avseende på ljudet.

Jag tänkte mest på framförandena faktiskt. Jag upplever att den första har betydligt mer nerv än den andra som låter lite mer studio och som att hon inte har lika roligt.

Men andra jag har pratat med om just detta klipp håller inte med mig så jag tyckte att det var intressant att fråga här.

Jag trodde jag höll med dig om just detta, det var i alla fall vad jag försökte uttrycka i mitt svar till videon. Håller helt med om att nerven finns där på livespelningen, men saknas på den något stressiga studioinspelningen.

Ah, så bra.

[RogerGustavsson]

Jag tycker det för ofta klagas (skylls) över dåliga PA, har hört flera som låter bra så jag misstänker att det sitter en del gamla gubbar klagar för PA har alltid varit något dåligt i en del ögon eller har jag haft tur att komma på tillställningar där de har bra PA. Ps, har även hört dåliga.

PA är ju en kombination av flera faktorer. Rummet (lokalen) och mixningen ska väl inte glömmas bort? Finns lika många klåpare där som i andra led av musikprodukktionen.

[music4ever]

Det är uppenbart att du inte läser det jag skriver, då är det ingen mening att försöka diskutera. Klart slut.

Jag trodde inte någon skulle på allvar framföra en så absurd ide.

[petersteindl]

Det är uppenbart att du inte läser det jag skriver, då är det ingen mening att försöka diskutera. Klart slut.

Jag trodde inte någon skulle på allvar framföra en så absurd ide.

Låt säga att 90 % av de artister som du diggar skulle säga att deras musik återges med fullt godkänt resultat via ett par Sennheiser HD650. Skulle du anse att de har fel då? Jag tror nämligen inte att det behövs högtalare för att en artist skall anse att musiken återges såsom artisten tänkt sig. Att ljudet blir bättre via bra uppspelning med högtalare är en annan dimension som har mer med ljud att göra än med musik. Frågeställningen är musik och när musiken återges som det var tänkt, med tonvikt på musiken.

Med vänlig hälsning
Peter

[Conan]

Det är uppenbart att du inte läser det jag skriver, då är det ingen mening att försöka diskutera. Klart slut.

Jag trodde inte någon skulle på allvar framföra en så absurd ide.

Låt säga att 90 % av de artister som du diggar skulle säga att deras musik återges med fullt godkänt resultat via ett par Sennheiser HD650. Skulle du anse att de har fel då? Jag tror nämligen inte att det behövs högtalare för att en artist skall anse att musiken återges såsom artisten tänkt sig. Att ljudet blir bättre via bra uppspelning med högtalare är en annan dimension som har mer med ljud att göra än med musik. Frågeställningen är musik och när musiken återges som det var tänkt, med tonvikt på musiken.

Med vänlig hälsning
Peter

Men om vi t.ex. ska återge en symfoniorkester som det var tänkt så bör det rimligen finnas en koppling till inspelningstillfället i konsertsalen. Det kan du i normalfallet inte åstadkomma med hörlurar. Uppspelning i lurar liknar ingen musikuppspelning av verkliga musiker med verkliga instrument i den verkliga världen. Men visst står det en producent/ljudtekniker fritt att verkligen avse att lyssning i hörlurar är det sättet man ska avnjuta musiken och då är det ju lurar som gäller om det ska vara som det var tänkt, men det är nog undantag.

Sen kan man ju anse att musiken kommer fram tillräckligt bra (eller bättre kanske ur nån aspekt) ändå i lurar, men "som det var tänkt" är det inte.

[Conan]

Aversionen, som ibland framskymtar, mot att lyssna i hörlurar förstår jag inte alls. Där jag sitter oftast, när jag inte är i lyssningsrummet, har jag ingen högtalare (förutom den inbyggda i datorn då) utan lyssnar normal med HD 650, ofta drivna av en liten rörförstärkare, ibland direkt från datorn. Det ger mig nästan lika stora behållning som att lyssna på jättehörlurarna ESL 63. Största nackdelen är att öronen blir varma efter en tid. Att ljudbilden följer med när jag vrider på huvudet reagerar jag inte alls på. Dit näsan pekar, där är orkestern, vokalisten eller saxofonisten, inget konstigt med det. Ibland upptäcker jag inslag i musiken som jag inte noterat vid högtalarlyssning.

Aversion & aversion... jag har inte nåt emot att lyssna i hörlurar. I vissa situationer är det en förutsättning att överhuvudtaget kunna lyssna på musik, och behållningen av musiken kan vara hur stor som helst. Men hörlurslyssning är väldigt begränsad i aspekten att kunna återge (eller ge illusionen att återge) en verklige musikalisk händelse.

[Svante]

Lurlyssning används då och då för monitorlyssning "på fältet". Då handlar det inte så mycket om att göra en slutmix som att lyssna efter om en mikplacering är bra. Det är dock ganska svårt att göra så mycket mer eftersom lurar förvränger ljudet ganska mycket, tonkurvan är typiskt mycket sämre än den är med vettiga högtalare. Vi ondgör oss ibland över NS10 här, men för lurar är den storleksordningen på fel snarare typisk. Men man kan ha nytta av lurlyssning ändå, om man bara klarar av att "tänka baklänges" genom lurens egenskaper.

Jag har hört någon ljudtekniker säga att lurlyssning tillsammans med headtracking och korsmatning från surroundljud faktiskt skulle kunna gå att använda vid surroundinspelningar också. Vid fältinspelningar skulle man annars vara hänvisad till att ha en OB-buss med surroundljud, och det har ju inte alla.

[IngOehman]

En bra film kan jag bli helt uppslukad av även om det är på ett flygplan, i sängen tittandes på en iPad eller på en 28" CRT via en gammal VHS. Detsamma gäller musik.

Jag har nog väldigt lätt att se förbi ljudet och bilden.

Är likadan.

Men vill ändå skilja mellan fel och fel. Fel som gör ont i öronen är jag inte så tolerant mot. De gör att man måste spela supersvagt, och det kan drabba illa. Gäller både musik och film. Har sett ett antal fantastiska filmer, som föll platt då jag såd dem igen på någons TV med usel ljudåtergivning.


Vh, iö

[lennartj]

Låt säga att 90 % av de artister som du diggar skulle säga att deras musik återges med fullt godkänt resultat via ett par Sennheiser HD650. Skulle du anse att de har fel då? Jag tror nämligen inte att det behövs högtalare för att en artist skall anse att musiken återges såsom artisten tänkt sig. Att ljudet blir bättre via bra uppspelning med högtalare är en annan dimension som har mer med ljud att göra än med musik. Frågeställningen är musik och när musiken återges som det var tänkt, med tonvikt på musiken.

Med vänlig hälsning
Peter

Men om vi t.ex. ska återge en symfoniorkester som det var tänkt så bör det rimligen finnas en koppling till inspelningstillfället i konsertsalen. Det kan du i normalfallet inte åstadkomma med hörlurar. Uppspelning i lurar liknar ingen musikuppspelning av verkliga musiker med verkliga instrument i den verkliga världen. Men visst står det en producent/ljudtekniker fritt att verkligen avse att lyssning i hörlurar är det sättet man ska avnjuta musiken och då är det ju lurar som gäller om det ska vara som det var tänkt, men det är nog undantag.

Sen kan man ju anse att musiken kommer fram tillräckligt bra (eller bättre kanske ur nån aspekt) ändå i lurar, men "som det var tänkt" är det inte.

Nu har jag läst hela tråden men har fortfarande inte förstått vem "det" är och hur hen tänkte.
"Det" är jag nog inte ensam om med tanke på flera sidospår som oftast slutar med en stoppbock.

[PekkaJohansson]

Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:

1. Högtalarna var bra uppställda. Avståndet måste vara korrekt mellan lyssnare och talare samt mellan högtalarna. Vi har ju stereosystemfelet som kan maskeras rätt bra med en bra uppställning och lyssningsposition.

2. Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

Det var intressanta synpunkter! Hur skulle högtalarplaceringen kunna motverka oljud som är resultat av tokmastering, det vill säga orenheter till följd av limitering/klippning och grava klangfel? Att kunna återge bas med korrekt och rejäl nivå hjälper heller inte om basen är 10 dB för högt mixad, vilket inte är ovanligt. Det blir pannkaka av det ändå eftersom frekvensåtergivningen tippar så katastrofalt. En kontrabas behöver för övrigt ofta hjälp - elektriskt eller akustiskt genom hörnplacering alternativt genom att dubbleras - för att höras alls (något tillspetsat). En korrekt och kapabel anläggning är ändå det minst dåliga. Med en dålig anläggning är risken stor att man får ytterligare fel ovanpå produktionsfelen. Det finns ingen genväg utan produktionerna måste generellt bli bättre om de ska vara riktigt njutbara. Annars får vi fortsätta att lyssna på klockradiostyrka - eller avstå och i stället lyssna på andra, mer välljudande produktioner.

Med vänlig hälsning

Pekka

[RogerGustavsson]

Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

Då uppfattar vi möjligen verkligheten olika. Kontrabasar i en symfoniorkester spelar i regel inte så djupt att det känns i ryggmärgen. Nu förstår jag att det är det du eftersträvar med den bashöjda frekvensgång du visat. Orgel kan låta så att man mera känner än hör lågbasen men i stora kyrkor blir det inte så extremt mycket tryck. Min svärmor har en ungdomsbekant som fram till pensionen spelat på en av de mera kända orglarna i Tyskland och vi har givetvis varit där och fått egen demo.

[Morello]

Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:

1. Högtalarna var bra uppställda. Avståndet måste vara korrekt mellan lyssnare och talare samt mellan högtalarna. Vi har ju stereosystemfelet som kan maskeras rätt bra med en bra uppställning och lyssningsposition.

2. Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

1. Dynamik som förloras medelst kompression i masteringledet har ingenting med uppställning av högtalare etc att skaffa - absolut ingenting. Givetvis kan man inte återskapa dynamiken med någon typ av högtalaruppställning.

2. En öppen E-sträng på en kontrabas är typiskt 42 Hz, vilket i alla fall en oktav över undre gränsfrekvens för en högtalare som spelar hela registret med bravur.

[Tangband]

Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:

1. Högtalarna var bra uppställda. Avståndet måste vara korrekt mellan lyssnare och talare samt mellan högtalarna. Vi har ju stereosystemfelet som kan maskeras rätt bra med en bra uppställning och lyssningsposition.

2. Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

1. Dynamik som förloras medelst kompression i masteringledet har ingenting med uppställning av högtalare etc att skaffa - absolut ingenting. Givetvis kan man inte återskapa dynamiken med någon typ av högtalaruppställning.

2. En öppen E-sträng på en kontrabas är typiskt 42 Hz, vilket i alla fall en oktav över undre gränsfrekvens för en högtalare som spelar hela registret med bravur.

Jag skrev inget om dynamik ! Jag skrev : "Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:"

......

Visst är det jättetråkigt med all vansinneskompression men om de två punkter jag beskrev åtminstone är optimerat så mycket man kan, så låter allting bättre även på skit-skivor.

Det finns förövrigt förvånansvärt få högtalare i butiker som PÅ RIKTIGT kan spela ens 42 hz med starkt ljudstyrka, tyvärr.

[Tangband]

Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

Då uppfattar vi möjligen verkligheten olika. Kontrabasar i en symfoniorkester spelar i regel inte så djupt att det känns i ryggmärgen. Nu förstår jag att det är det du eftersträvar med den bashöjda frekvensgång du visat. Orgel kan låta så att man mera känner än hör lågbasen men i stora kyrkor blir det inte så extremt mycket tryck. Min svärmor har en ungdomsbekant som fram till pensionen spelat på en av de mera kända orglarna i Tyskland och vi har givetvis varit där och fått egen demo.

Var på konsert igår på trettondagen. Symfoniorkestern spelade 118 db i medelstyrka, ( mätte snabbt med appen audiotools med min smartphone ) vi satt 10 meter från den. Kanske skadligt för hörseln ?
Hur många högtalare tror du klarar den ljudstyrkan ned till 20 hz ? Det låter som att du sällan går på konserter .

[Tangband]

Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:

1. Högtalarna var bra uppställda. Avståndet måste vara korrekt mellan lyssnare och talare samt mellan högtalarna. Vi har ju stereosystemfelet som kan maskeras rätt bra med en bra uppställning och lyssningsposition.

2. Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

Det var intressanta synpunkter! Hur skulle högtalarplaceringen kunna motverka oljud som är resultat av tokmastering, det vill säga orenheter till följd av limitering/klippning och grava klangfel? Att kunna återge bas med korrekt och rejäl nivå hjälper heller inte om basen är 10 dB för högt mixad, vilket inte är ovanligt. Det blir pannkaka av det ändå eftersom frekvensåtergivningen tippar så katastrofalt. En kontrabas behöver för övrigt ofta hjälp - elektriskt eller akustiskt genom hörnplacering alternativt genom att dubbleras - för att höras alls (något tillspetsat). En korrekt och kapabel anläggning är ändå det minst dåliga. Med en dålig anläggning är risken stor att man får ytterligare fel ovanpå produktionsfelen. Det finns ingen genväg utan produktionerna måste generellt bli bättre om de ska vara riktigt njutbara. Annars får vi fortsätta att lyssna på klockradiostyrka - eller avstå och i stället lyssna på andra, mer välljudande produktioner.

Med vänlig hälsning

Pekka

Håller med dig i det mesta.
Men det gäller ju att kunna stå ut med återgivningen speciellt om musikerna är bra på skivan? Även om skivan är bedrövligt producerad? Eller ska vi sluta lyssna alls ?
Jag ser inte hur noggrannhet i uppställning av grejorna eller användandet av tex baskontroll eller extrabas skulle vara fel ?
Ställer man högtalarna fem meter mellan dem och sitter två meter ifrån så blir det ju stora fel i återgivningen?

[Morello]

Var på konsert igår på trettondagen. Symfoniorkestern spelade 118 db i medelstyrka, ( mätte snabbt med appen audiotools med min smartphone ) vi satt 10 meter från den. Kanske skadligt för hörseln ?
Hur många högtalare tror du klarar den ljudstyrkan ned till 20 hz ? Det låter som att du sällan går på konserter .

Den siffran tror jag inte ett ögonblick på. Pratar vi RMS får du nog backa den minst 30 dB

[BORIS]

Var på konsert igår på trettondagen. Symfoniorkestern spelade 118 db i medelstyrka, ( mätte snabbt med appen audiotools med min smartphone ) vi satt 10 meter från den. Kanske skadligt för hörseln ?
Hur många högtalare tror du klarar den ljudstyrkan ned till 20 hz ? Det låter som att du sällan går på konserter .

Finns inte en chans att en symfoniorkester under en konsert håller en medelnivå 118 dB, än mindre på 10 m avstånd

Edit: ser att min gode vän Morello redan kommenterat detta, det ska dock inte tolkas som att påståendet är felaktigt.

[RogerGustavsson]

Nej, 118 dB är det inte ens i topparna och crest är i regel runt 25 dB. Nu brukar mikrofonerna i mobilerna krokna rätt tidigt och att använda dem som mätdon verkar inte vara direkt överensstämmande med verkligheten.

[Tangband]

Nej, 118 dB är det inte ens i topparna och crest är i regel runt 25 dB. Nu brukar mikrofonerna i mobilerna krokna rätt tidigt och att använda dem som mätdon verkar inte vara direkt överensstämmande med verkligheten.

Isådanafall är det något fel på mitt program jag använder. Kanske blev mikrofonerna överstyrda och visade fel.
Undras om någon kunnig som mätt på riktigt i ett konserthus kan kommentera hur starkt en symfoniorkester kan spela

[Tangband]

Var på konsert igår på trettondagen. Symfoniorkestern spelade 118 db i medelstyrka, ( mätte snabbt med appen audiotools med min smartphone ) vi satt 10 meter från den. Kanske skadligt för hörseln ?
Hur många högtalare tror du klarar den ljudstyrkan ned till 20 hz ? Det låter som att du sällan går på konserter .

Den siffran tror jag inte ett ögonblick på. Pratar vi RMS får du nog backa den minst 30 dB

Hittade nyss ett inlägg av IÖ där han nämner 105 db akustiskt i ett FFF från en symfoniorkester . Ett trumset kan avge 140 db om man sitter vid det. Då visade mätarna fel som visade 118 db för mig.

[RogerGustavsson]

Ja, det där stämmer bättre. Långt tillbaka såg jag ett engelskt test av mikrofoner. En del var att sätta mikrofonen inuti baskaggen på ett trumset, tror de mätte 135 dB på det viset.

[Conan]

Låt säga att 90 % av de artister som du diggar skulle säga att deras musik återges med fullt godkänt resultat via ett par Sennheiser HD650. Skulle du anse att de har fel då? Jag tror nämligen inte att det behövs högtalare för att en artist skall anse att musiken återges såsom artisten tänkt sig. Att ljudet blir bättre via bra uppspelning med högtalare är en annan dimension som har mer med ljud att göra än med musik. Frågeställningen är musik och när musiken återges som det var tänkt, med tonvikt på musiken.

Med vänlig hälsning
Peter

Men om vi t.ex. ska återge en symfoniorkester som det var tänkt så bör det rimligen finnas en koppling till inspelningstillfället i konsertsalen. Det kan du i normalfallet inte åstadkomma med hörlurar. Uppspelning i lurar liknar ingen musikuppspelning av verkliga musiker med verkliga instrument i den verkliga världen. Men visst står det en producent/ljudtekniker fritt att verkligen avse att lyssning i hörlurar är det sättet man ska avnjuta musiken och då är det ju lurar som gäller om det ska vara som det var tänkt, men det är nog undantag.

Sen kan man ju anse att musiken kommer fram tillräckligt bra (eller bättre kanske ur nån aspekt) ändå i lurar, men "som det var tänkt" är det inte.

Nu har jag läst hela tråden men har fortfarande inte förstått vem "det" är och hur hen tänkte.
"Det" är jag nog inte ensam om med tanke på flera sidospår som oftast slutar med en stoppbock.

"Nån/hen" = den som håller "i spakarna" vid inspelnings-/mixningstillfället

"Det" = ja nån tanke har ju "nån" ovan om hur det borde låta. Matanalogi: även om det bara steks på några skivor falukorv till en sats makaroner, så har ju matlagaren en tanke om hur det borde smaka.

[petersteindl]

Jag trodde inte någon skulle på allvar framföra en så absurd ide.

Låt säga att 90 % av de artister som du diggar skulle säga att deras musik återges med fullt godkänt resultat via ett par Sennheiser HD650. Skulle du anse att de har fel då? Jag tror nämligen inte att det behövs högtalare för att en artist skall anse att musiken återges såsom artisten tänkt sig. Att ljudet blir bättre via bra uppspelning med högtalare är en annan dimension som har mer med ljud att göra än med musik. Frågeställningen är musik och när musiken återges som det var tänkt, med tonvikt på musiken.

Med vänlig hälsning
Peter

Men om vi t.ex. ska återge en symfoniorkester som det var tänkt så bör det rimligen finnas en koppling till inspelningstillfället i konsertsalen. Det kan du i normalfallet inte åstadkomma med hörlurar. Uppspelning i lurar liknar ingen musikuppspelning av verkliga musiker med verkliga instrument i den verkliga världen. Men visst står det en producent/ljudtekniker fritt att verkligen avse att lyssning i hörlurar är det sättet man ska avnjuta musiken och då är det ju lurar som gäller om det ska vara som det var tänkt, men det är nog undantag.

Sen kan man ju anse att musiken kommer fram tillräckligt bra (eller bättre kanske ur nån aspekt) ändå i lurar, men "som det var tänkt" är det inte.

Jo, det där är gammal skåpmat. Jag har skrivit angående detta i åtskilliga inlägg. Att återge ljudet från en symfoniorkester och/eller från konsertlokalen är inte samma sak som att återge musiken som framförs från partituret. Det borde vara hög tid för var och en att lära sig skillnaden.

Egenskaper hos ljud och ljudvågor är t.ex. frekvensgång, distorsion, ljudnivå/amplitud, fasen hos amplituden, efterklangstid, osv.

Musik är ett konstnärligt, emotionellt och kulturellt uttryck. Man talar om uppbyggnad och form.

Egenskaper hos musik ligger i musikens inre egenskaper såsom exempelvis rytm, melodi, takt, ton/tonalitet, tonhöjd, frasering, harmoni, Konsonans och dissonans, Skalor och modi, intervall, Stämning och temperatur, ackord, artikulation, textur, repris/refräng, kontrapunkt osv. Även formlära ingår.

Ändras t.ex. tonhöjden enligt ett visst mönster uppstår melodi.

Överlagrat över de musikaliska egenskaperna kan finnas känslor och metafysiska upplevelser.

Jag pratar enkom om egenskaper hos musik och känslor och metafysiska upplevelser på grund av musikegenskaperna.

Allt detta musikaliska går att återge i hörlurar som det var tänkt under förutsättning att den som tänkt lyssnar i hörluren och godkänner hörluren som musikförmedlare till dennes musik. Om det skulle vara så att 90 % av all musik godkännes av den som tänkt i just denna hörlur så kan inte jag annat än anse att hörluren är godkänd av de som tänkt för i alla fall 90 % av musikutbudet.

Att möjligtvis ljudet inte skulle vara godkänt är en helt annan avdelning. Frågeställningen gäller musik och då är det detta jag svarar på. Andra får svara angående ljudet. Återigen är det definitioner som avgör svaren. Därför är det viktigt att ha ords definitioner klart för sig. Musikåtergivning och ljudåtergivning är två skilda saker för mig. Vill man ha båda så bör det nämnas.

Tag t.ex. en skriven orgelkonsert. Den kan framföras på orgel men även på gitarr. Musiken är densamma. Samma rytm, melodi, osv och även möjligtvis samma förmedlan av känslor. I princip kan det vara så att om insignalen till en hörlur är orgel och utsignalen råkar bli gitarr men med bibehållande av alla musikaliska egenskaper och om den som tänkt godkänner detta så är det godkänt av den som tänkt även om ljudåtergivningen i detta fall minst sagt skulle framstå som kufiskt.
Det kan vara totalt underkänt på ljudegenskaper men godkänt gällande musikaliska egenskaper.

Jag hoppas det framgår att det är väsentliga skillnader mellan ljudåtergivning och musikåtergivning. Man kan med behållning lyssna på musik via klockradio för att kunna godkänna musikaliska egenskaper, men med ljudet och dess egenskaper blir det svårare.

Med vänlig hälsning
Peter

[Rille]

Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:

1. Högtalarna var bra uppställda. Avståndet måste vara korrekt mellan lyssnare och talare samt mellan högtalarna. Vi har ju stereosystemfelet som kan maskeras rätt bra med en bra uppställning och lyssningsposition.

2. Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

Det var intressanta synpunkter! Hur skulle högtalarplaceringen kunna motverka oljud som är resultat av tokmastering, det vill säga orenheter till följd av limitering/klippning och grava klangfel? Att kunna återge bas med korrekt och rejäl nivå hjälper heller inte om basen är 10 dB för högt mixad, vilket inte är ovanligt. Det blir pannkaka av det ändå eftersom frekvensåtergivningen tippar så katastrofalt. En kontrabas behöver för övrigt ofta hjälp - elektriskt eller akustiskt genom hörnplacering alternativt genom att dubbleras - för att höras alls (något tillspetsat). En korrekt och kapabel anläggning är ändå det minst dåliga. Med en dålig anläggning är risken stor att man får ytterligare fel ovanpå produktionsfelen. Det finns ingen genväg utan produktionerna måste generellt bli bättre om de ska vara riktigt njutbara. Annars får vi fortsätta att lyssna på klockradiostyrka - eller avstå och i stället lyssna på andra, mer välljudande produktioner.

Med vänlig hälsning

Pekka

Håller med dig i det mesta.
Men det gäller ju att kunna stå ut med återgivningen speciellt om musikerna är bra på skivan? Även om skivan är bedrövligt producerad? Eller ska vi sluta lyssna alls ?
Jag ser inte hur noggrannhet i uppställning av grejorna eller användandet av tex baskontroll eller extrabas skulle vara fel ?
Ställer man högtalarna fem meter mellan dem och sitter två meter ifrån så blir det ju stora fel i återgivningen?

Självfallet blir återgivningen bättre om högtalarna placeras optimalt utifrån rummet, inspelningens beskaffenheter och lyssnarens egna öron/där stereoseparationen är som störst utan att ett hål i mitten av ljudbilden skapas. Men den räddning vi har mot inspelningar som är inkompetent inspelat, mixat eller mastrat/tok-komprimerade är vår volymkontroll, så vi kan sänka volymen. Ja om det bara handlar om klangliga fel så kan ju en lösning vara att EQa också.

[IngOehman]

Ja, volymkontrollen är bästa motmedlet!

Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:

1. Högtalarna var bra uppställda. Avståndet måste vara korrekt mellan lyssnare och talare samt mellan högtalarna. Vi har ju stereosystemfelet som kan maskeras rätt bra med en bra uppställning och lyssningsposition.

2. Man spelar på en anläggning som kan återge bas korrekt och med rejäl nivå. De flesta högtalare har alldeles för lite djupbas tycker jag. I verkligheten på rockkonserter eller med klassisk musik med kontrabasar eller orglar så går basen DJUPT och starkt. En kontrabas som spelar starkt känns i ryggmärgen.

Fixar man detta tror jag många skivor även dåligt producerade kan låta hjälpligt bra.

1. Dynamik som förloras medelst kompression i masteringledet har ingenting med uppställning av högtalare etc att skaffa - absolut ingenting. Givetvis kan man inte återskapa dynamiken med någon typ av högtalaruppställning.

2. En öppen E-sträng på en kontrabas är typiskt 42 Hz, vilket i alla fall en oktav över undre gränsfrekvens för en högtalare som spelar hela registret med bravur.

Jag skrev inget om dynamik ! Jag skrev : "Jag tror även att många skulle på ett bättre sätt kunna stå ut med alla tok-komprimerade inspelningar av goda artister om:"

......

Visst är det jättetråkigt med all vansinneskompression men om de två punkter jag beskrev åtminstone är optimerat så mycket man kan, så låter allting bättre även på skit-skivor.

Det finns förövrigt förvånansvärt få högtalare i butiker som PÅ RIKTIGT kan spela ens 42 hz med starkt ljudstyrka, tyvärr.

Håller med om allt det där, även om jag vill expandera argumentet till att inkludera ALLA kvaliteter i återgivningen, inte bara högtalaruppställningen. Det är rätt så fascinerande kan jag tycka att många inspelningsfel låter värre i bra högtalare än i dåliga, och bättre i dåliga än i usla (där allt låter rätt så lika).

Ju bättre anläggnkng desto värre låter det alra sämsta...

Men - i jättebra anläggningar så låter de där allra uslaste inspelningarna mindre dåligt! Alltså än i de anläggningar som är bara "bra". Något fantastiskt händer när man går från bra till jättebra, och märker att inte bara de allra bästa inspelningarna lyfter utan även de sämsta!

De låter inte bättre tekniskt, men felen blir liksom... transparentare, begripligare, och... musiken kommer fram!

Vet inte om det ungefär det du menade? Isåfall håller jag i varje fall med dig.

- - -

Och - ett E på en fyrsträngad ståbas (lägsta lösa strängen) eller elbas är inte 42 Hz utan snarare 41 Hz.

41,2 om man skall vara noggrannare. Noggrannare än så blir löjligt.


Vh, iö

[Ogjort]

"Vad är "en av världens i särklass bäst inspelade skivor" ?"

I det här fallet den här:

https://www.discogs.com/Johan-Hedin-Gunnar-Idenstam-Låtar/release/6789408

[Ogjort]

Den kan till och med återges bättre - än "det var tänkt"

De två medverkande artisterna från en av världens i särklass bäst inspelade skivor, var på besök hemma hos mig.
Jag spelade upp en snutt från skivan...

"Det var som fan - låter den SÅ bra, var kommentaren"

En av dem hade varit närvarande vid slutmix. Men den fulla potentialen kom varken fram då eller på den egna hemanläggningen.

Sånt e kul!

Det måste väl vara ett underkännande till producenten, eller den som gjorde slutmixen?

Tvärtom, tycker jag.

Trots (mindre) brister i produktionsanläggningen har man inte skruvat bort sig.
Det tyder på en medvetenhet om "hela kedjan". t.ex. "Nu ska vi inte skära bas trots att vi inte hör den - ej heller överbetona det som hörs för att kompensera"

[petersteindl]

"Vad är "en av världens i särklass bäst inspelade skivor" ?"

I det här fallet den här:

https://www.discogs.com/Johan-Hedin-Gunnar-Idenstam-Latar/release/6789408

Länken verkar inte funka. Det är ett å i texten i ordet Låtar. Det kanske inte gillas? lustigt. Jag bytte ut å mot a och då tycks det funka.

Conan gissade i alla fall rätt.

Pratar vi om denna?

R-6789408-1430994504-2940.jpeg.jpg

[Ogjort]

"Vad är "en av världens i särklass bäst inspelade skivor" ?"

I det här fallet den här:

https://www.discogs.com/Johan-Hedin-Gunnar-Idenstam-Latar/release/6789408

Länken verkar inte funka. Det är ett å i texten i ordet Låtar. Det kanske inte gillas? lustigt. Jag bytte ut å mot a och då tycks det funka.

Conan gissade i alla fall rätt.

Pratar vi om denna?

R-6789408-1430994504-2940.jpeg.jpg

Bra där, fast märkligt. Jag kopierade länken - så hur det blev "å" är en gata.

[petersteindl]

"Vad är "en av världens i särklass bäst inspelade skivor" ?"

I det här fallet den här:

https://www.discogs.com/Johan-Hedin-Gunnar-Idenstam-Latar/release/6789408

Länken verkar inte funka. Det är ett å i texten i ordet Låtar. Det kanske inte gillas? lustigt. Jag bytte ut å mot a och då tycks det funka.

Conan gissade i alla fall rätt.

Pratar vi om denna?

R-6789408-1430994504-2940.jpeg.jpg

Bra där, fast märkligt. Jag kopierade länken - så hur det blev "å" är en gata.

På Discogs hemsida funkar både å och a i Låtar i IE men Faktiskts programvara kan troligtvis inte handskas med å i adresser i länkar.

[distad]

Jag tycker det för ofta klagas (skylls) över dåliga PA, har hört flera som låter bra så jag misstänker att det sitter en del gamla gubbar klagar för PA har alltid varit något dåligt i en del ögon eller har jag haft tur att komma på tillställningar där de har bra PA. Ps, har även hört dåliga.

PA är ju en kombination av flera faktorer. Rummet (lokalen) och mixningen ska väl inte glömmas bort? Finns lika många klåpare där som i andra led av musikprodukktionen.

Förvisso inte. Men jag tycker ändå att PA har sämre rykte än det förtjänar efter att ha lyssnat runt lite som jag gjorde förra året.

[Morello]

Och - ett E på en fyrsträngad ståbas (lägsta lösa strängen) eller elbas är inte 42 Hz utan snarare 41 Hz.

41,2 om man skall vara noggrannare. Noggrannare än så blir löjligt.


Vh, iö

Du kanske tycker ditt inlägg är "sakligt och noggrant", men det är varken saklig eller noggrant och framförallt saknar det relevans.
Det relevanta här är att sagda ton ligger ungefär en oktav högre än vad som är brukligt att ange som den lägsta frekvens som skall återges i ett fullregistersystem.

Till yttermera visso är det så att den exakta frekvensen från E-strängen beror på var i tiden efter anslaget frekvensen mäts samt givetvis på hur noggsamt basisten eller dess tekniker stämt instrumentet.

[Svante]

Till yttermera visso är det så att den exakta frekvensen från E-strängen beror på var i tiden efter anslaget frekvensen mäts samt givetvis på hur noggsamt basisten eller dess tekniker stämt instrumentet.

Den exakta frekvensen hos en knäppt sträng är inte så lätt att mäta som man kan tro. Syftar du på att strängen spänns litegrann extra vid anslaget och att frekvensen därför sjunker när tonen ringer ut och amplituden blir mindre? Inharmoniciteten och de olika deltonernas olika avklingningstider gör det ju annars svårt att mäta frekvensen i tidsdomänen, och i frekvensdomänen måste man ju ha ett visst längre tidsfönster. Jag tror jag skulle satsa på någon korrelationsbaserad metod för att mäta det du beskriver.

OT? Jajeflar, sorry.

[sprudel]

Någon måste ju absolut ha lite mer rätt än föregående.

[mx]

[Svante]

Någon måste ju absolut ha lite mer rätt än föregående.

Nej, nu har du fel.

Jag gick igång på grundtonsmätning bara, det är sånt jag har funderat en del på.

[PerStromgren]

While we are at it... Det beror väl på var orkestern lägger sitt ettstrukna a?

[Bill50x]

Jag gick igång på grundtonsmätning bara, det är sånt jag har funderat en del på.

Jo, vi har ju alla våra intressen

/ B

[Svante]

While we are at it... Det beror väl på var orkestern lägger sitt ettstrukna a?

Ja, och om basisten väljer att intonera lite lågt relativt orkestern. ...vilket händer.

[IngOehman]

Det påverkar inte vilken frekvens E i kontraoktaven "är" dock. Det påverkar bara hur orkesterns stämt respektive basisten stämt/spelar.

Typ som att sega hö inte får en ny definition bara för att Birgit Nilsson sjubger den falskt.

Men visst, många basister spelar E lite för lågt, det vill säga under 41,2 Hz, vilket blir längre ifrån 42 Hz. Att det kan fungera bra att töja skalan beror på övertondförskjutingen, och det är till och med vedertaget när man stämmer pianon.

Det går för övrigt att argumentera att 40,45 Hz är den rätta frekvensen för E (även utan hänsyn till töjningar), men det är överkurs.

Var på konsert igår på trettondagen. Symfoniorkestern spelade 118 db i medelstyrka, ( mätte snabbt med appen audiotools med min smartphone ) vi satt 10 meter från den. Kanske skadligt för hörseln ?
Hur många högtalare tror du klarar den ljudstyrkan ned till 20 hz ? Det låter som att du sällan går på konserter .

Finns inte en chans att en symfoniorkester under en konsert håller en medelnivå 118 dB, än mindre på 10 m avstånd.

Är benägen att hålla med dig. Ett normalt peak-RMS-ljudtryck är snarare 105 dB (har i undantagsfall registrerat 115 dB peak-RMS), alltså under FFF. Medelvärdet är som regel väsentligt svagare än så. Typ under 90 dB.


Läxa: Lita inte på appar!


Vh, iö

[Morello]

Apropå ljudnivå i samband med konstmusik - är det bara jag som måste hålla för öronen när folk skall applådera som galningar? Varför man kan folk inte bara applådera på ett civiliserat. Nu senast under en julkonsert i Berwaldhallen samt en annan julkonsert i Stadshuset.

För övrigt har jag utvecklat en sådan allergi mot amplifierade konserter att jag med få undantag undviker dem.

[2-ch]

Apropå ljudnivå i samband med konstmusik - är det bara jag som måste hålla för öronen när folk skall applådera som galningar? Varför man kan folk inte bara applådera på ett civiliserat. Nu senast under en julkonsert i Berwaldhallen samt en annan julkonsert i Stadshuset.

Civiliserade applåder, nej tack.
Applådernas styrka och omfattning avspeglar publikens uppskattning av framförandet.
Varför inte ha med dig öronproppar som snabbt kan sättas på plats när du uppfattar ljudet som störande.

[IngOehman]

Håller med. Folk som gallskriker och busvisslar, ofta helt utan hänsyn till öron i närheten borde lära sig att bete sig bättre dock, tycker jag.

- - -

Kul fakta: Applåder hörda på publikplats är förvånansvärt ofta ganska precis lika högljudda som en orkester som spelar FFF!

Det finns en poäng med att veta det om man pysslar med inspelning av live-musik. Det gör nämligen att man kan använda applåderna för att ungefärligen ställa inspelningsnivån rätt. Jag brukar ställa med 6-10 dB marginal till applåderna, och då brukar även en väldigt inspirerad orkester "få plats", när det drar igång på riktigt.

Spelar man in professionellt så finns förstås en bättre metod - göra en massa provinspelning under repen. Men även då finns det en sak man behöver lära sig - orkestrar spelar praktiskt taget undantagslöst några dB starkare på konsert än under repetitionerna!

De nämnda sanningarna är inte absoluta utan statistiska. I det enskilda fallet kan det vara annorlunda, vilket är lika viktigt att veta. Man får använda sitt omdöme och gissa efter bästa förmåga. Men ledtrådar kan hittas på nämnda ställen.


Vh, iö

[Svante]

Varför man kan folk inte bara applådera på ett civiliserat. Nu senast under en julkonsert i Berwaldhallen samt ....

Var du också där 20/12? Jag tror jag applåderade högljutt .

[Morello]

Varför man kan folk inte bara applådera på ett civiliserat. Nu senast under en julkonsert i Berwaldhallen samt ....

Var du också där 20/12? Jag tror jag applåderade högljutt .

Den den 20e drack jag pilsner med stocksundsgrabbarna.

[sprudel]

Någon måste ju absolut ha lite mer rätt än föregående.

Nej, nu har du fel.

Jag gick igång på grundtonsmätning bara, det är sånt jag har funderat en del på.

Köper det, absolut. Vågrörelser och hur energi kan spridas via vågor i olika media är egentligen väldigt konstigt jämfört med partikelnaturen. Vi har ju levt hela vårt liv med observationer av runda ringar som sprids när vi kastar en sten i vattnet men sällan funderat på varför det fungerar som det gör. Transversella i och för sig, men ändå.
Kan du inte starta en tråd om grundtoner?

[IngOehman]

Någon måste ju absolut ha lite mer rätt än föregående.

Fast det hjälper inte om ingen får ha mera rätt. Prestige är komplicerat.


Vh, iö

[IngOehman]

While we are at it... Det beror väl på var orkestern lägger sitt ettstrukna a?

Ett strukna A är per definition 440 Hz (ISO-16).

Att orkestrar (framförallt under 1900-talet) hade en tendens att glida uppåt i stämningen betyder inte att normaltonen A ändrar frekvens, bara att man stämt högre.

Tar man sig längre bakåt i tiden är det knepigare att definiera A, eftersom en exakt definition saknades (före 1939). Vad man vet är att det var vanligt att man stämde lägre än 440 Hz, ibland rejält under. Det man kallar barockstämning brukar betyda att man stämmer till cirka 415 Hz, men det har gjorts troligt att man i förekommande fall har stämt till och med under 400 Hz.


Vh, iö

- - - - -

PS. Ni vet väl vad skillnaden är mellan en lutenist och en luta?

Skillnaden är att lutan aldrig stämmer, men lutenisten stämmer alltid!

[PerStromgren]

Men det innebär att den där öppna e-strängen inte är så bestämd i frekvens, ändå, vilket ju var vad som startade den här deldiskussionen.

[mx]

Slutsatsen som jag drar från diskussionen i tråden är att det går att konstruera en anläggning som återger det som finns på skivan så transparent som möjligt, men det betyder inte att det var så artisten (eller studion, eller vem som helst nu då!) hade tänkt att det skulle låta.

Med andra ord kanske det kan vara mer rätt att skruva lite på tonkontrollerna emellanåt?

[Nattlorden]

Slutsatsen som jag drar från diskussionen i tråden är att det går att konstruera en anläggning som återger det som finns på skivan så transparent som möjligt, men det betyder inte att det var så artisten (eller studion, eller vem som helst nu då!) hade tänkt att det skulle låta.

Med andra ord kanske det kan vara mer rätt att skruva lite på tonkontrollerna emellanåt?

Ja... speciellt som det inte finns ett generellt fel att kompensera för... avvikelserna i det du beskriver lär skilja från inspelning till inspelning och än mer när artister, studio och tekniker skiljer....

Sen finns det ju troligen inget bra sätt att ta reda på vilket skruvande som vore mer rätt, eller ens om reglagens funktion är i närheten av de justering som skulle behövas... Så risken är uppenbar att man skruva bort sig istället.

( Om man hade standardiserat en testton och spelat in den på studions lyssningsposition under gällande mixningsförfarande och skickat med på skivan - så skulle det kanske gå att göra något vettigt hemmavid. Har dock aldrig läst om någon som föreslagit det... )

[Conan]

Slutsatsen som jag drar från diskussionen i tråden är att det går att konstruera en anläggning som återger det som finns på skivan så transparent som möjligt, men det betyder inte att det var så artisten (eller studion, eller vem som helst nu då!) hade tänkt att det skulle låta.

Med andra ord kanske det kan vara mer rätt att skruva lite på tonkontrollerna emellanåt?

Men eftersom man troligen aldrig kan få reda på "hur det var tänkt" så kanske det säkraste kortet ändå är att satsa på en så transparent och neutral återgivning som möjligt? I bildens värld är det ofta lättare att tänka sig att en neutral återgivare är det bästa att sträva efter. En TV eller projektor/duk som återger så neutralt som möjligt är i vart fall aldrig riktigt fel, och vem skruvar egentligen på TV:n efter vilket program som visas? Man tittar på Våra Värsta År och Naturrutan med samma inställning på och tar skillnaderna i programmen för vad de är.

[Svante]

Men det innebär att den där öppna e-strängen inte är så bestämd i frekvens, ändå, vilket ju var vad som startade den här deldiskussionen.

Den är ganska bestämd, det vi pratar om är finlir. Fast det finns åtminstone sex anledningar till att frekvensen på en inspelning kan avvika från ingenjörsstandarden.

1. Historiskt har man stämt olika
2. En knäppt/slagen strängs spektrum är inharmoniskt, höga deltoner ligger lite för högt, vilket man kan kompensera lite för genom att stämma lågt i basen.
3. Det finns olika sätt att stämma, se Pytagoras komma.
4. Grundtonen varierar lite med om man mäter tidigt/sent i utklingningen.
5. Man kan helt enkelt ha stämt fel.
6. Inspelningsutrustningen kan spela i fel fart.

Men sammantaget så påverkar det knappast Morellos uttalande om att en typisk bas har ungefär dubbelt så hög lägstafrekvens som vi hifinördar brukar anse att undre gränsen för fullregister är.

[Morello]

Men sammantaget så påverkar det knappast Morellos uttalande om att en typisk bas har ungefär dubbelt så hög lägstafrekvens som vi hifinördar brukar anse att undre gränsen för fullregister är.

Apecisva.

[ante_77]

Slutsatsen som jag drar från diskussionen i tråden är att det går att konstruera en anläggning som återger det som finns på skivan så transparent som möjligt, men det betyder inte att det var så artisten (eller studion, eller vem som helst nu då!) hade tänkt att det skulle låta.

Med andra ord kanske det kan vara mer rätt att skruva lite på tonkontrollerna emellanåt?

Men eftersom man troligen aldrig kan få reda på "hur det var tänkt" så kanske det säkraste kortet ändå är att satsa på en så transparent och neutral återgivning som möjligt? I bildens värld är det ofta lättare att tänka sig att en neutral återgivare är det bästa att sträva efter. En TV eller projektor/duk som återger så neutralt som möjligt är i vart fall aldrig riktigt fel, och vem skruvar egentligen på TV:n efter vilket program som visas? Man tittar på Våra Värsta År och Naturrutan med samma inställning på och tar skillnaderna i programmen för vad de är.

För det mesta var det nog tänkt att låta bra.
Så låter det bra, så är man nog ganska nära

[IngOehman]

Det låter som en from förhoppning.

En mera realistisk syn på saken är att man behöver acceptera att väldigt många inspelningar inte alls låter så värst bra, men att musiken i förekommande fall är så bra att man ändå kan lyssna med stor behållning.

Men det innebär att den där öppna e-strängen inte är så bestämd i frekvens, ändå, vilket ju var vad som startade den här deldiskussionen.

Den är ganska bestämd, det vi pratar om är finlir. Fast det finns åtminstone sex anledningar till att frekvensen på en inspelning kan avvika från ingenjörsstandarden.

1. Historiskt har man stämt olika
2. En knäppt/slagen strängs spektrum är inharmoniskt, höga deltoner ligger lite för högt, vilket man kan kompensera lite för genom att stämma lågt i basen.
3. Det finns olika sätt att stämma, se Pytagoras komma.
4. Grundtonen varierar lite med om man mäter tidigt/sent i utklingningen.
5. Man kan helt enkelt ha stämt fel.
6. Inspelningsutrustningen kan spela i fel fart.

Men sammantaget så påverkar det knappast Morellos uttalande om att en typisk bas har ungefär dubbelt så hög lägstafrekvens som vi hifinördar brukar anse att undre gränsen för fullregister är.

Min synpunkt hade inget med det att göra, bara att E i kontraoktaven angavs till 42 Hz.

Per definition (/standard) är E i nämnd oktas 41,2 Hz, vilket kan avrundas till 41 Hz men knappast till 42 Hz. Och i praktiken kan en basist spela tonen med något LÄGRE grundtonsfrekvens, för att kompensera för inharmoniciteten. Jag kommenterade inte att det är runt en oktav från 20 Hz till en bas' lägrsta ton, bara att tonen angavs till 42 Hz.


Vh, iö

[egonsmannen]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

[AndreasArvidsson]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jupp B-strängen på en 5-strängad bas är stämd till ca 31Hz. Att återge denna oförvanskat är det tyvärr få sk. "fullregister"-högtalare som gör.

[mx]

Denna då?

[Morello]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jupp B-strängen på en 5-strängad bas är stämd till ca 31Hz. Att återge denna oförvanskat är det tyvärr få sk. "fullregister"-högtalare som gör.

Du menar H-strängen?

[Nattlorden]

Hå hå...

[AndreasArvidsson]

Du menar H-strängen?

Om man så vill. Inte i min bok dock

[PerStromgren]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jupp B-strängen på en 5-strängad bas är stämd till ca 31Hz. Att återge denna oförvanskat är det tyvärr få sk. "fullregister"-högtalare som gör.

Har du ett musikexempel så att vi kan prova hemma i stugorna? Inte för att jag själv har några förhoppningar , men ändå!

[2-ch]

Har du ett musikexempel så att vi kan prova hemma i stugorna? Inte för att jag själv har några förhoppningar , men ändå!

Musik! Vad är det för fel på sinus helt plötsligt.
Men ok, jag vill också ha ett exempel på något med riktigt låg elbas.

[Svante]

Du menar H-strängen?

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

[Morello]

Du menar H-strängen?

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

Nä, En halvton under H har vi B.

[IngOehman]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jag vet att det förekommer, men är det verkligen så vanligt att stämma ned bara ett tonsteg? (Alltså till D - 36,7 Hz)

Det är skapligt vanligt att basister med stora händer (eller snabba fingrar!) qvint-stämner, närmare bestämt till en oktav under violoncellen. Alltså C-G-D-A. Alltså istället för E-A-D-G.

C är 32,7 Hz.


Vh, iö

[Ogjort]

Har du ett musikexempel så att vi kan prova hemma i stugorna? Inte för att jag själv har några förhoppningar , men ändå!

Musik! Vad är det för fel på sinus helt plötsligt.
Men ok, jag vill också ha ett exempel på något med riktigt låg elbas.

Måste det vara elbas?
https://tidal.com/track/386602

Närvarade låga frekvenser finns annars här - om än inte elbas.
F.ö. - en skiva (oavsett hur det var tänkt) som om den inte låter bra, så är det en dålig anläggning...
https://tidal.com/album/473401

Mvh

Anders O.

[Svante]

Du menar H-strängen?

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

Nä, En halvton under H har vi B.

Ah, så om man går upp en halvton därifrån har man ett biss?

[Morello]

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

Nä, En halvton under H har vi B.

Ah, så om man går upp en halvton därifrån har man ett biss?

Nej, då är du tillbaka till H.

[PerStromgren]

Nu ska Herrarna inte Bråka om det.

[IngOehman]

Stäm ner den en halvton så har du ett hess.

Nä, En halvton under H har vi B.

Ah, så om man går upp en halvton därifrån har man ett biss?

En halvton under H har vi B, en halvton över har vi Hiss!

Om man använder de "gamla ologiska beteckningarna" vill säga. Som jag. De är faktiskt fortfarande de som gäller, utom i engelskspråkiga länder.

En sak som dock är viktig att förstå om man vill begripa sig på musik, är att t ex Eiss inte är samma sak som F. Även om man spelar ett Eiss på F-tangenten på ett piano. Av samma skäl är inte ett Fess ett E.


Vh, iö

[Ogjort]

Nä, En halvton under H har vi B.

Ah, så om man går upp en halvton därifrån har man ett biss?

En halvton under H har vi B, en halvton över har vi Hiss!

Om man använder de "gamla ologiska beteckningarna" vill säga. Som jag. De är faktiskt fortfarande de som gäller, utom i engelskspråkiga länder.

En sak som dock är viktig att förstå om man vill begripa sig på musik, är att t ex Eiss inte är samma sak som F. Även om man spelar ett Eiss på F-tangenten på ett piano. Av samma skäl är inte ett Fess ett E.


Vh, iö

Näe!
För att begripa sig på musik behöver man absolut inte veta att eiss och f inte är samma sak. Man behöver inte ens ha en aning om västerländsk musikteori för att "begripa" sig på musik. Så de så

[RogerJoensson]

Det beror på vad du lägger för betydelse i att "begripa sig på".

[Ogjort]

Det beror på vad du lägger för betydelse i att "begripa sig på".

Funderade ett bra tag på just detta, innan jag skrev.
Men - nej, det blir samma slutsats oavsett betydelse av "begripa sig på" om därpå följer den oerhört vida definitionen "musik".
(kan förstås ha missat att begripa någon av "begripningarna")

[egonsmannen]

Fast många bassister stämmer ned ett tonsteg eller kör med 5-strängat, då mullrar det låååångt ned.

Jag vet att det förekommer, men är det verkligen så vanligt att stämma ned bara ett tonsteg? (Alltså till D - 36,7 Hz)

Det är skapligt vanligt att basister med stora händer (eller snabba fingrar!) qvint-stämner, närmare bestämt till en oktav under violoncellen. Alltså C-G-D-A. Alltså istället för E-A-D-G.

C är 32,7 Hz.


Vh, iö

Huruvida hur vanligt det är att stämma ned ett tonsteg så har jag ingen statistik på just det, men annars är det hyfsat vanligt att man tar dom tjockaste strängarna från ett 5-sträng-set och sätter på en fyrsträngad bas. Då får man E där A brukar vara och H där E brukar vara. Då kan man komma åt jättemysiga mörka toner som får pungaskägget att vibrera på ett svårt mysigt vis.

[Torrowitz]

While we are at it... Det beror väl på var orkestern lägger sitt ettstrukna a?

Ett strukna A är per definition 440 Hz (ISO-16).

Att orkestrar (framförallt under 1900-talet) hade en tendens att glida uppåt i stämningen betyder inte att normaltonen A ändrar frekvens, bara att man stämt högre.

Tar man sig längre bakåt i tiden är det knepigare att definiera A, eftersom en exakt definition saknades (före 1939). Vad man vet är att det var vanligt att man stämde lägre än 440 Hz, ibland rejält under. Det man kallar barockstämning brukar betyda att man stämmer till cirka 415 Hz, men det har gjorts troligt att man i förekommande fall har stämt till och med under 400 Hz.


Vh, iö

Hej Ingvar!

Du har helt rätt i detta att vanligtvis var tonhöjden lägre under Barocken. Men det fanns också högre tonhöjder, så det blir svårt att generellt säga att tonhöjden var lägre. Den varierade ganska kraftigt från plats till plats. Bevis för detta är att Bach flyttade instrumenten i tonhöjd (transponerade) för att kunna använda den orgel som fanns på plats i olika kyrkor - som hade en fast stämning - till övriga musiker enligt följande:

Källan är Karl Geiringer: Bach 1966 sv. övers 1969. Karl Geringer är en kompetent musikforskare och det han säger nedan stämmer överens med en nyare artikeln "Pitch" i Oxford Music Online:

”Den orgel Bach använde i Weimar tycks ha varit stämd i så kallad körton, en liten ters högre än de andra instrumentens djupa kammarton. För att bemästra denna svårighet tillämpade Bach följande ganska komplicerade mönster. Han skrev vanligen i samma tonart för orgel, sångare och stråkar och räknade med att stråkmusikerna skulle stämma sina instrument en ters högre, efter orgeln. För träblåsarna föll det sig emellertid inte så lätt att ändra tonhöjd, och deras partier skrevs därför i den tonart, vari de skulle spelas, nämligen en ters högre än stråkarnas. Varje manuskript med sådan notering hör uppenbart till Bachs Weimarperiod.

I Leipzig begagnade Bach en enklare metod. Orglarna i S:t Thomas och S:t Nikolaus var stämda i körton, en helton högre än den gängse kammarton som användes av de andra instrumenten. Här transponerade Bach den figurerade basstämman för orgeln en helton lägre, medan övriga instrument skrevs i den tonart vari de skulle spelas. Den transponerade orgelstämman, i kombination med icke transponerade stämmor för alla de andra musikerna, är alltså karakteristisk för den musik som skrivits i Leipzig.

När Bach bearbetade Weimarkantater för konserter i Leipzig moderniserade han alltid notationen. Dessutom vinnlade han sig om att approximativt uppnå samma absoluta stämning som i Weimar. Då kammartonen i Leipzig var minst en halv ton högre än den i Weimar, måste han transponera nedåt. Kantaten nr 185 som i Weimar hade klingat i a-moll gick alltså nu i g-moll, och kantaten nr 162 som ursprungligen gått i c-moll utfördes i Leipzig i h-moll. Den absoluta stämningen i de sakrala verken som uppfördes i Leipzig tycks ha varit approximativt a=440, det vill säga liknande den i dag brukliga.”
Geiringer s. 137-138.
Bach verkade som organist i Weimar 1708-1717, som hovkapellmästare i Köthen 1717-1723 och som kantor i Leipzig 1723-1750.

Kommentar: Detta är naturligtvis en delvis tekniskt text om tillvägagångssättet Bach hade, men det som jag finner speciellt intressant är att Bach haft orglar som var stämda i 440 Hz. Alltså samma tonhöjd som är standard idag, även om de flesta professionella musiker stämmer ännu högre. Men det är en annan historia ...

Mvh/Torrowitz

[IngOehman]

Känner till och håller med. Även i inom den folkligaste musiken har tonhöjderna svajat eller rättare sagt vart ganska fria.

Det var inte meningen att påstå att det alltid var lägre stämt förr, ville bara nämna att det under en period i den klassiska musiken var så vanligt att man stämde lägre, att en då typisk stämning kallas barock idag. Man kan även se att instrument som t ex violiner från tiden har en lägre helmholtz-frekvens för att passa dåtidens mest typiska stämning. Det finns även bevarade stämgafflar.

Men mest av allt ville jag säga att man idag i princip bara stämmer så långt när barockmusik spelas, och faktiskt inte ens då oftast. Man gör det primärt bara när det spelas på tidstypiska instrument.

Även begreppet "tidstypiska" är något man kan prata länge om. Det man brukar mena med det är faktiskt även det ombyggda instrument.

- - -

Det beror på vad du lägger för betydelse i att "begripa sig på".

Funderade ett bra tag på just detta, innan jag skrev.
Men - nej, det blir samma slutsats oavsett betydelse av "begripa sig på" om därpå följer den oerhört vida definitionen "musik".
(kan förstås ha missat att begripa någon av "begripningarna")

Lyssna på det Roger skriver.

Han är mycket klok, och förstår. Alltså att det jag inte talar om är partiell förståelse. Jag talar alltså inte om något så begränsat som att vara musikalisk elle ha känsla för musik.


Vh, iö

- - - - -

PS. Sitter hemma hos Ogjort när jag skriver detta, och han berättat om vad han skrivit.

[JB]

Här har ni nedstämd elbas:
Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=kUbYfgzmmic
Spotify: https://open.spotify.com/track/6J4MArHKrD40AMYw0Tyr9R

Står vad han kör med för stämning en bit ner:
https://en.wikipedia.org/wiki/Dick_L%C3%B6vgren

[DanNorman]

JB: ! Den här videon med samma låt är helt jävla outstanding! https://www.youtube.com/watch?v=axGn6qeJHcM
Det är en video på en trumtagning.
Jag kan nästan sträcka mig till att säga att det är det bästa jag sett i musikerväg alla kategorier.
Dom är ju främst kända för att stämma gitarrerna en oktav ner.

[Tangband]

Här har ni nedstämd elbas:
Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=kUbYfgzmmic
Spotify: https://open.spotify.com/track/6J4MArHKrD40AMYw0Tyr9R

Står vad han kör med för stämning en bit ner:
https://en.wikipedia.org/wiki/Dick_L%C3%B6vgren

Undras hur låga frekvenser en elbas med sk "octaver" presterar ? Är det hälften av 42 hz vid E strängen, dvs 21 hz ?
Är detta minimikravet för ens subwoofers för att skivorna ska låta som det är tänkt ?

[mx]

Denna då?

[ Bild ]

Bumpar denna så ni inte snackar iväg från min fråga.

[PerStromgren]

Här har ni nedstämd elbas:
Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=kUbYfgzmmic
Spotify: https://open.spotify.com/track/6J4MArHKrD40AMYw0Tyr9R

Driver du med mig?

Det där basljudet kunde ju komma från precis vad som helst! Någon elbas kan då inte jag skönja i det där larmet. Kan du?

[RSG]

Denna då?

[ Bild ]

Bumpar denna så ni inte snackar iväg från min fråga.

H-E-A-D-G-H

Är väl grunden, sen finns det viss förkärlek till att lägga egen stämning på instrumentet såsom IÖ talade om tidigare.

/Johan

[JB]

Här har ni nedstämd elbas:
Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=kUbYfgzmmic
Spotify: https://open.spotify.com/track/6J4MArHKrD40AMYw0Tyr9R

Driver du med mig?

Det där basljudet kunde ju komma från precis vad som helst! Någon elbas kan då inte jag skönja i det där larmet. Kan du?

Absolut! Kan inte du?? Aj aj aj, ser ut som att du behöver göra stora uppgraderingar i din anläggning isåfall.. det här blir inte billigt!

[Almen]

Finns ju några låtar med flera basister. Testa till exempel Bitches Brew, Stina Nordenstams "Man with a Gun" eller någon låt från Zappas DVD-A "Halloween". Dra på max volym, typ, och lyssna och njut (eller inte ).

[petersteindl]

I Vallåt från Jämtland på Jazz på Svenska har Georg Riedels bas låga D, en helton under basens normala omfång. E strängen är slappare stämd än vanligt.

Det var sen vinter, 1962. Jan Johansson och ljudteknikern Olof Swembel har kommit till Europafilms studio i Sundbyberg några timmar tidigare för att förbereda inspelningen. De provar noggrant olika placeringar av mikrofoner, lyssnar på efterklangen i lokalen och experimenterar med ekokammare – Swembel är beryktad för sitt känsliga öra.

Jan Johansson har valt en speciell flygel för tillfället och närvarat vid stämningen så att den ska vara intonerad på precis rätt sätt.

När Georg Riedel anländer med sin kontrabas är allting iordningställt. Hans vän och spelkamrat har bett honom vara med och spela in en jazzplatta. Vid den här tiden är jazzen snabb och med ett påtagligt sväng. Att spela utan trummor är det sällan tal om. I studion står bara en flygel. Inga andra musiker syns till.

"Det blir bara du och jag", säger Jan.

– Han visade mig materialet där han hade skrivit ner låtskisser. Sen spelade han. Och jag spelade till, säger Georg Riedel.

– Jag minns att jag inte riktigt visste hur jag skulle spela men att jag tyckte det var härligt att spela så avskalat. Det var väldigt tacksamt att få höras ordentligt. Vanligtvis när man spelade jazz var det mycket trummor, man fick ta i.

Efter några timmar var de klara med fyra låtar. Det blev ytterligare två inspelningstillfällen innan de 1964 kunde ge ut den klassiska LP:n "Jazz på svenska", med tolv folkmelodier i jazztappning.

Jan Johansson aldrig trodde att "Jazz på svenska" skulle bli någon succé. Han var tveksam till om han över huvud taget ville ge ut den.

Idén att korsa gamla svenska folkvisor med jazz hade fötts i ett av de studentspex som han var med och satte upp under sin tid på Chalmers elektroniklinje. Spexet hette "Gustav Vasa" och till det ville man ha svensk folkmusik. Jan Johansson letade reda på några sådana melodier – bland andra "Emigrantvisa" och "Visa från Utanmyra".

De första recensionerna var tvekande. Från folkmusikvänner kunde höras att "Jazz på svenska" var "hybridmusik".

Men folkmusikerna själva respekterade spelsättet. Snart började Jan Johansson och Georg Riedel spela tillsammans med erkända riksspelmän på sina konserter.

– Det var inte så att vi tog en enkel folkmelodi och gjorde något häftigt av den. Jan Johansson hade stor respekt för den här musiken, bara det att han hade ett något annat tonspråk än vad spelmännen hade, säger Georg Riedel.

Den gränsöverskridande musiken på "Jazz på svenska" banade väg för en explosion av musikexperiment. 1964 kom Art Farmers kvartett till Sverige och passade då på att spela in en LP med några svenska folkmelodier och samma år sjöng Monica Zetterlund in klassiska folkvisor som "Jag vet en dejlig rosa" över Bill Evans pianoackord.

Ett år senare drog Sveriges Radio igång det legendariska projektet "Adventures in jazz and folklore". Jan Johansson, Georg Riedel, Bengt-Arne Wallin och Bengt Hallberg fick lov att använda sig av folkliga traditionsinspelningar – och spelade jazz över dem. Sedan kom 70-talets folkmusikvåg.

Det var en sorts revolution som Jan Johansson satte igång. Om än en stillsam sådan.

Lycklig Resa
Peter

[Laila]

Ena 37 Hz* typ . . . typer ?

*Mina Allison One** fixar turlien biffen mä marginaler . . ., har ja både hört å läst.

** När de är omkantade å intakta . . .

[petersteindl]

Varför inte Wiki?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_toner Här står det bra beskrivet.

Med vänlig hälsning
Peter

[Ogjort]

- - -

Det beror på vad du lägger för betydelse i att "begripa sig på".

Funderade ett bra tag på just detta, innan jag skrev.
Men - nej, det blir samma slutsats oavsett betydelse av "begripa sig på" om därpå följer den oerhört vida definitionen "musik".
(kan förstås ha missat att begripa någon av "begripningarna")

Lyssna på det Roger skriver.

Han är mycket klok, och förstår. Alltså att det jag inte talar om är partiell förståelse. Jag talar alltså inte om något så begränsat som att vara musikalisk elle ha känsla för musik.


Vh, iö

- - - - -

PS. Sitter hemma hos Ogjort när jag skriver detta, och han berättat om vad han skrivit.

Inte nu längre - så då måste jag ju skriva

Såklart det beror på vad man menar med "begripa sig på".
Om man menar att t.ex. en makalös musiker eller tonsättare, inte begriper sig på musik - om de inte samtidigt har koll på Pythagoras.
Då är jag benägen att hålla med. Annars inte.

[hifikg]

Här har ni nedstämd elbas:
Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=kUbYfgzmmic
Spotify: https://open.spotify.com/track/6J4MArHKrD40AMYw0Tyr9R

Driver du med mig?

Det där basljudet kunde ju komma från precis vad som helst! Någon elbas kan då inte jag skönja i det där larmet. Kan du?

Absolut! Kan inte du?? Aj aj aj, ser ut som att du behöver göra stora uppgraderingar i din anläggning isåfall.. det här blir inte billigt!

Mäh.. lirar ni tocket på era fina anläggnngar!? Brrr... fast då har jag bara hört det i trådlösa hörlurar än, kanske låter fantastiskt i högtalare, men jag är skeptisk.

[E]

Svante: Ja, det där var väl ett bra exempel på vad jag skrev precis. Fast även om ljudet var mer balanserat och bättre centrerat i andra klippet, lät det illa av någon snålkodning. Så kan inte riktigt säga att något av klippen lät särskilt bra med avseende på ljudet.

Jag tänkte mest på framförandena faktiskt. Jag upplever att den första har betydligt mer nerv än den andra som låter lite mer studio och som att hon inte har lika roligt.

Men andra jag har pratat med om just detta klipp håller inte med mig så jag tyckte att det var intressant att fråga här.

Håller med och håller Miss Li högt sedan jag hörde den där TV4-versionen. Och visst är det himla tråkigt att studioinspelningen så ofta blir så mycket sämre än den kunde ha blivit.

Beror det på att artisten inte har en publik framför sig i studion? Beror det på producenters uppfattningar om vad som låter skivmässigt/proffsigt eller något sådant?

Ett annat exempel är det första klipp med Moa Lignell jag hörde och såg, där hon framför "When I held ya" själv inför Idol-juryn, september 2011. Det som sedan följde gav i alla fall inte mig samma upplevelse. (Det gäller även några andra Idol-artister.)

Mvh E*

[distad]

Här har ni nedstämd elbas:
Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=kUbYfgzmmic
Spotify: https://open.spotify.com/track/6J4MArHKrD40AMYw0Tyr9R

Driver du med mig?

Det där basljudet kunde ju komma från precis vad som helst! Någon elbas kan då inte jag skönja i det där larmet. Kan du?

Det kallas visst musik

[IngOehman]

Här har ni nedstämd elbas:
Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=kUbYfgzmmic
Spotify: https://open.spotify.com/track/6J4MArHKrD40AMYw0Tyr9R

Står vad han kör med för stämning en bit ner:
https://en.wikipedia.org/wiki/Dick_L%C3%B6vgren

Undras hur låga frekvenser en elbas med sk "octaver" presterar ? Är det hälften av 42 hz vid E strängen, dvs 21 hz ?
Är detta minimikravet för ens subwoofers för att skivorna ska låta som det är tänkt ?

Tokigheter sprider sig snabbt... Jag skulle ha tagit i mera då jag rättade samma sak sist.

Men igen då: E1 är 41,2 Hz och inte 42 Hz! Så en oktav under det blir (alltså E i subcontraoktaven - E0 (eller E2* på "svenska")) 20,6 Hz. Skall man vara riktigt noga blir det några tusendels Hz högre än så, men det behöver ju inte bli larvigt.


Vh, iö

- - - - -

*Tvåan skall vara nedsänkt.

[Morello]

Men igen: för sammanhanget saknar det relevans för hurvida basens E-sträng är 42 Hz eller 41,2 Hz.
Det måste väl ändå Ingvar Öhman förstå - tycker man!

Det jag ville ha sagt är att E-strängens grundton har en frekvens som är ungefär en oktav högre än den lägsta frekvens man brukar anse ett fullregistersystem skall återge.

[IngOehman]

Hur du kan tro att det du skrev var svårt att förstå är svårt att förstå. Men okej: Hade 43 Hz varit lika bra att hävda, är frekvensen för E1?

Och igen: Din poäng framgick. Det är inte den jag kommenterat/invänt emot! Därför är en upprepning av din poäng heller inte ett argument mot min invändning.


Vh, iö

[Morello]

Varför fortsätter du att bjäbba om grundtonens frekvens? Det saknar helt relevans för ämnet.

[IngOehman]

Om DU tycker det så sluta bjöbba om det. Det har relevans med avseende på kunskap (eller rättare sagt spridning av okunskap). Det du skrev var fel. Därför rättade jag det. Konstigare än så är det inte, och ditt bjäbbande är fascinerande!

Det finns inget vettigt skäl överhuvudtaget till att du fortsätter älta detta!

Det du skrev var fel, jag rättade det. Vad mer behövs sägas?


Vh, iö

[darkg]

Undras hur låga frekvenser en elbas med sk "octaver" presterar ? Är det hälften av [...] E strängen, dvs [ca] 21 hz ?
Är detta minimikravet för ens subwoofers för att skivorna ska låta som det är tänkt ?

Redigerad för husfrid; jag vet inte om det går att säga att det är så, eller inte. Delvis för att jag helt enkelt inte vet men också för att det är svårt att entydigt bena ut vad man menar med som det är tänkt och att subben klarar viss frekvens...

I diskussioner om infraljud (vi är ju i stort sett där här) tycker jag inte att det verkar som att det är instrumentklanger man vill åt, utan oomph i film och liknande. Men just därför är det en intressant fråga du ställer. Hur betydelsefull är kapacitet nere kring 21 Hz vid musiklyssning egentligen?

[Morello]

subcontraoktaven

OJOJ, här måste jag ta i ordentligt så att tokigheterna inte får fäste - det heter kontraoktav på svenska och under den har vi subkontraoktaven!

ORDNUNG MUSS SEIN!!!!

[petersteindl]

[darkg]

Eller

[Morello]

Eller

Nädå, jag ville bara exemplifiera hur knasigt det blir när man anmärker på stavfel eller korrigerar när frekvensen på E-strängen anges cirka 2% fel.
Det kallas för samtalssabotage och saknar helt bäring på sakfrågan.

[RogerJoensson]

Det beror på vad man anser sakfrågan vara för tillfället. Detta är faktiskt Faktiskt!

[darkg]

Eller

Nädå, jag ville bara exemplifiera hur knasigt det blir när man anmärker på stavfel eller korrigerar när frekvensen på E-strängen anges cirka 2% fel.
Det kallas för samtalssabotage och saknar helt bäring på sakfrågan.

Det går nog sällan att enas om i vilken utsträckning och omfattning det är av godo att korrigera sakfel eller på annat sätt avvika från ämnets kärna, men du håller med om att det inte alltid är av ondo eller alltid rätteligen bör betraktas som sabotage. Logiskt betraktat finns det på liknande sätt en svårbestämd lagom motreaktion, i de fall man har invändningar.

[Almen]

I diskussioner om infraljud (vi är ju i stort sett där här) tycker jag inte att det verkar som att det är instrumentklanger man vill åt, utan oomph i film och liknande. Men just därför är det en intressant fråga du ställer. Hur betydelsefull är kapacitet nere kring 21 Hz vid musiklyssning egentligen?

Ptjaa, en 32' orgelpipa (som inte är helt ovanligt på orglar) kan ju generera 16 Hz. Finns även en del andra akustiska instrument (om än ovanligare) som är i den häraden. En gran casa ger ju också i avklingningen någon sorts baommmhhhhhhhhhhh... som inte hörs om inte återgivningen är tillfyllest.

Dessutom tillkommer en mängd andrahandsljud som är där nere och nosar, typ avlägset trafikmuller, fläktar som låter.

Detta är inga starka ljud, så de ställer i sig inga krav på maxeffekt, men däremot måste ju nivån vid de frekvenserna vara korrekt om de skall höras över huvud taget.

[Morello]

Det beror på vad man anser sakfrågan vara för tillfället. Detta är faktiskt Faktiskt!

[RogerGustavsson]

Den stora orkesterbastrumman ligger i så lågt i frekvens, strax över 30 Hz ser det ut som om man kör lite analyser i MasVis. Här nedan en Telarc-inspelning.

[IngOehman]

Undras hur låga frekvenser en elbas med sk "octaver" presterar ? Är det hälften av [...] E strängen, dvs [ca] 21 hz ?
Är detta minimikravet för ens subwoofers för att skivorna ska låta som det är tänkt ?

Redigerad för husfrid; jag vet inte om det går att säga att det är så, eller inte. Delvis för att jag helt enkelt inte vet men också för att det är svårt att entydigt bena ut vad man menar med som det är tänkt och att subben klarar viss frekvens...

I diskussioner om infraljud (vi är ju i stort sett där här) tycker jag inte att det verkar som att det är instrumentklanger man vill åt, utan oomph i film och liknande. Men just därför är det en intressant fråga du ställer. Hur betydelsefull är kapacitet nere kring 21 Hz vid musiklyssning egentligen?

Väldigt betydelsefull, om... man tycker så.

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Så det finns inget skäl att säga "jag lyssnar bara på instrument X med grundtonen 70 Hz, så jag behöver bara 70 Hz undre gränsfrekvens från anläggningen.


Vh, iö

[IngOehman]

subcontraoktaven

OJOJ, här måste jag ta i ordentligt så att tokigheterna inte får fäste - det heter kontraoktav på svenska och under den har vi subkontraoktaven!

ORDNUNG MUSS SEIN!!!!

ORDNUNG... är tyska, inte svenska.

Och det heter subcontra på engelska. Jag använde sådana beteckningar även för tonen ifråga (E0 på utrikiska) vilket jag även påpekade. Kul att du noterade det också, och rent av lustigt att du missade att jag skrev det.

Om du vill bjäbba mera om dit påstående där du visar att du trodde att E var 42 Hz, så kör på bara.


Vh, iö

[Morello]

ORDNUNG... är tyska, inte svenska.

Vh, iö

Det glädjer mig att dina kunskaper i tyska språket är på topp!

För övrigt är "muss sein" också tyska.

[darkg]

Undras hur låga frekvenser en elbas med sk "octaver" presterar ? Är det hälften av [...] E strängen, dvs [ca] 21 hz ?
Är detta minimikravet för ens subwoofers för att skivorna ska låta som det är tänkt ?

Redigerad för husfrid; jag vet inte om det går att säga att det är så, eller inte. Delvis för att jag helt enkelt inte vet men också för att det är svårt att entydigt bena ut vad man menar med som det är tänkt och att subben klarar viss frekvens...

I diskussioner om infraljud (vi är ju i stort sett där här) tycker jag inte att det verkar som att det är instrumentklanger man vill åt, utan oomph i film och liknande. Men just därför är det en intressant fråga du ställer. Hur betydelsefull är kapacitet nere kring 21 Hz vid musiklyssning egentligen?

Väldigt betydelsefull, om... man tycker så.

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Så det finns inget skäl att säga "jag lyssnar bara på instrument X med grundtonen 70 Hz, så jag behöver bara 70 Hz undre gränsfrekvens från anläggningen.


Vh, iö

Jo, det blir förstås omöjligt att egentligen svara på frågan om hur betydelsefullt det är . Sällan talas det om musiklyssningsupplevelse i praktiken i samband med infra, dock. Det är mer hänvisningar till "jamen orglar" och kommentarer om fläktljud. Och allmän sund manlig förtjusning i bågnande fönster och slängande dörrar.

Intressant med transienterna.

[PerStromgren]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

[Morello]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

Ja, Ingvar gar helt rätt. Betrakjta konrörelsen när du knäpper E-strängen lös på din elbas så ser du rent intuitivt att det finns energi under grundtonen om CIRKA 41 Hz.

[Flint]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

Instämmer. Förnuftigt.

[PerStromgren]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

Ja, Ingvar gar helt rätt. Betrakjta konrörelsen när du knäpper E-strängen lös på din elbas så ser du rent intuitivt att det finns energi under grundtonen om CIRKA 41 Hz.

Min intuition ger jag inte många spänn för på det här området!

[IngOehman]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

Det är väldigt lätt att förklara, eller väldigt svårt, beroende på förkunskaperna hos den man skall förklara för...

Så var skall jag börja?

Tror jag kan börja med ett väldigt enkelt exempel (som inte bevisar någonting, bara påstår något som är sant) nämligen en dirac. En dirack är en oänligt kort och oändligt hög puls, vars area (produkt av längd och höjd är 1 (appropå diskussioner tidigare om olika oändligheters storlekar...)). En sådan har ett oändligt spektrum - lika myclet energi per Hz.

Nu blir ju musik och alla ljud vi hör i huvudsak uppfattade logaritmiskt, det vill säga vi tycker att varje oktav är ungefär lika stor, trots att varje oktav uppåt i frekvens vi går kännetecknas av att representera ett dubbelt så stort register mätt i Hz. Så en dirac (liksom vitt brus) har energi i alla oktaver, men hälften så mycket amplitud för varje oktav nedåt vi går (=1/4 så mycket effekt).

För att en signal (ett brus eller en transient) skall kunna vara fri från ett spektrum som sträcker sig nedåt i all oändlighet så krävs ett oänligt brant HP-filter, och ett såndant kännetecknas av att signalen kommer att pågå i all oändlighet (det kan gälla i en eller två riktnkngar i tiden, beroende på saker).

Mera ändligt branta filter är mindre extrema därvidlag, men då är å andra sidan spektrat oändligt igen...

- - -

Det är väldigt mycket lättare att förklara om alla som lyssnar redan har en massa kunskap, men det känns orimligt att utgå ifrån det.

Men en liten sammanfattning dårå - sigaler som först inte finns, sen finns, och sen inte finns igen, har ALLTID ett oändligt spektrum = går ned till Oändligt nära 0 Hz, ehuru ibland med vildigt lite energi vid låga frekvenser. För att en signal skall kunna förändras krävs nämligen att den moduleras och får sidband. En statisk ton på säg 41,2 Hz (:)) har bara just den frekvensen i sitt spektrum, men så fort den moduleras på något sätt så uppstår sidband av olika slag. Inte nödvändigtvis ett oändlgt spektrum (sett i oktavperspektiv) men om signalen startar från ingenting eller går mot ingenting så blir spektrat oändligt (mätt i antal oktaver).


Vh, iö

[Morello]

Vill man lösa uppgiften analytiskt snarare än anekdotiskt får man helt sonika multiplicera sinustonen med tex heavisides stegfunktion (för att ge den ett till- och frånslag), vilket mostvaras av att resp funktions spektrum faltas i frekvensplanet. Gör man det inses lätt hur spektrumet kommer att se ut.

[IngOehman]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

Instämmer. Förnuftigt.

Utstämmer. Oförnuftigt.

Fast jag förstår er inställning. Min invändning är att det är upp till var och en att bestämma vad musik (och musikåtergivning) är, för dem.

Tycker man som ni gör så är det förstås sant för det FÖR ER går att värdera slutresultatet i termer av underhållnnngsvärde, men det gör det inte till en sanning att det SKALL värderas så.

- - -

Ni kan se det som underhållning, men jag behöver inte dela er uppfattning. För mig kan det vara något helt annat och mycket större än underhållning, och för mig kan det spela jättestor roll hur ursprungstroget det jag får höra är. Därför kan inte den parametern underkännas med argumentet att det ju är bättre om det är mera underhållning/ett sound man föredrar.

Tänk bok.

En författare skriver en bok, jag är nyfiken på författarens tankar, men kan inte språket. Två översättare ger sig på boken. Den ena förmedlar det som författaren tänkt (enligt författaren själv, som förstår det språk boken översatts till, och gillar översättningen) den andra översätter till en text som folk tycker är mera lättläst och gör prosan mera underhållande, men som är en förvrängd version av ursprungstexten och som författaren därför ogillar, eftersom det som blivit är en falsk bild av vad författaren velat säga.

Jag föredrar den "mindre underhållande".

Tycker överhuvudtaget att underhållning är övervärderat. Det är ett opium för folket, och världen skulle bli bättre om fler ägnade mindre tid åt att undehålla sig på väg till graven, och mera till att förkovra sig. Däremot inte sagt att underhållning inte har sin plats. Men det är inte det enda värdet.


Vh, iö

[Morello]

Utstämmer.

Vh, iö

[Flint]

Utstämmer.

Vh, iö

Ni förstår nog när ni blir lite äldre, kanske?

[IngOehman]

Har alltid förstått ditt perspektiv. Men det finns även perspektiv utanför detta.

Säger inte att du har fel, alla har rätt till sitt tyck, till och med rätt I sitt tyck. Men just därför måste det finnas plats för flera tyck än ett. Tyck är subjektiva. Ditt är inte ett undantag.


Vh, iö

[Flint]

Har alltid förstått ditt perspektiv. Men det finns även perspektiv utanför detta.

Säger inte att du har fel, alla har rätt till sitt tyck, till och med rätt I sitt tyck. Men just därför måste det finnas plats för flera tyck än ett. Tyck är subjektiva. Ditt är inte ett undantag.


Vh, iö

Vill du tävla om vem som kan tänka och förstå längst utanför de egna ramarna?

[IngOehman]

Nä, ogillar att sno godis från småbarn.

Den grenen har jag ju dessutom redan vunnit (se ditt förr-förra inlägg).


Vh, iö

[petersteindl]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

Instämmer. Förnuftigt.

Utstämmer. Oförnuftigt.

Fast jag förstår er inställning. Min invändning är att det är upp till var och en att bestämma vad musik (och musikåtergivning) är, för dem.

Tycker man som ni gör så är det förstås sant för det FÖR ER går att värdera slutresultatet i termer av underhållnnngsvärde, men det gör det inte till en sanning att det SKALL värderas så.

- - -

Ni kan se det som underhållning, men jag behöver inte dela er uppfattning. För mig kan det vara något helt annat och mycket större än underhållning, och för mig kan det spela jättestor roll hur ursprungstroget det jag får höra är. Därför kan inte den parametern underkännas med argumentet att det ju är bättre om det är mera underhållning/ett sound man föredrar.

Tänk bok.

En författare skriver en bok, jag är nyfiken på författarens tankar, men kan inte språket. Två översättare ger sig på boken. Den ena förmedlar det som författaren tänkt (enligt författaren själv, som förstår det språk boken översatts till, och gillar översättningen) den andra översätter till en text som folk tycker är mera lättläst och gör prosan mera underhållande, men som är en förvrängd version av ursprungstexten och som författaren därför ogillar, eftersom det som blivit är en falsk bild av vad författaren velat säga.

Jag föredrar den "mindre underhållande".

Tycker överhuvudtaget att underhållning är övervärderat. Det är ett opium för folket, och världen skulle bli bättre om fler ägnade mindre tid åt att undehålla sig på väg till graven, och mera till att förkovra sig. Däremot inte sagt att underhållning inte har sin plats. Men det är inte det enda värdet.


Vh, iö

Det gäller att förstå ordet underhållning såsom jag använder ordet. Du skriver att för dig spelar det jättestor roll hur ursprungstroget det du får höra är. Då jag använder ordet entertainment så är även entertainment för dig inräknad d v s ursprungstrogenhet ger för dig entertainment och ingår i mängden av din upplevelse av entertainment. Jag använder således även ursprungstrogenhet som ett uttryck för entertainment för alla dem som upplever det som entertainment.

Därför tar jag även upp företeelsen dokumentation av ljudevent i mitt inlägg. Därför skriver jag att det finns olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid d v s det inkluderar vägen hög naturtrogenhet som entertainment i sig för att komma fram till ett mål där entertainment, inklusive entertainment på grund av hög naturtrogenhet, blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar.

Entertainment inkluderar även musik i moll eller musik som skapar eftertanke eller vald musik vid begravningar. Ditt exempel med bok förklaras av det jag skriver. D v s den översättning som du föredrar är således mer underhållande för dig. Du får störst behållning av den. För andra kan underhållningsvärdet vara tvärtom än vad det är för dig. Var och en bejakar sitt eget underhållningsvärde som kan bero på många olika saker.

Med vänlig hälsning
Peter

[Flint]

Nä, ogillar att sno godis från småbarn.

Den grenen har jag ju dessutom redan vunnit (se ditt förr-förra inlägg).


Vh, iö

OK, du är bäst, på allt! Jag nöjer mig med att bara få en liten glimt av prispallen.

[IngOehman]

Din omtolkning från att se saker från flera perspektiv (än du och Peter) till att betyda "bäst på allt" är svindlande.

Var på NKs pennavdelning idag för att köpa ny CARAN d'ACHE-penna (är usel på att inte tappa pennor) en orange förstås. Och blev då för femtioelfte gången även påmind om mitt dåliga likalsinne. Trots att jag varit på NKs pennavdelning säkert >42 gånger och på NK kanske 500 ggr. Så fick jag fråga om vägen - två gånger!

Jag är väldigt, väldigt långt ifrån bäst på allt. Men jag tycker framförallt att det inte spelar så stor roll. Människor har andra kvaliteter än att vara bra på saker. Man kan oftast få hjälp av vänliga människor, med det man är dålig på. Därför uppskattar jag vänlighet mycket mera än duktighet.


Vh, iö

[Flint]

Din omtolkning från att se saker från flera perspektiv (än du och Peter) till att betyda "bäst på allt" är svindlande.

Var på NKs pennavdelning idag för att köpa ny CARAN d'ACHE-penna (är usel på att inte tappa pennor) en orange förstås. Och blev då för femtioelfte gången även påmind om mitt dåliga likalsinne. Trots att jag varit på NKs pennavdelning säkert >42 gånger och på NK kanske 500 ggr. Så fick jag fråga om vägen - två gånger!

Jag är väldigt, väldigt långt ifrån bäst på allt. Men jag tycker framförallt att det inte spelar så stor roll. Människor har andra kvaliteter än att vara bra på saker. Man kan oftast få hjälp av vänliga människor, med det man är dålig på. Därför uppskattar jag vänlighet mycket mera än duktighet.


Vh, iö

Byt butik så kanske medaljen kan hänga kvar. När inte verkligheten stämmer med kartan så är det som alltid kartan som gäller.

[egonsmannen]

För att återgå till ämnet: musiken spelas in i en studio och mixas på Yamaha NS10, sen får mastraren korrigera för det otroligt dåliga valet av högtalare och ändra tillbaka klangen till nåt som funkar. Sen spelar vi upp det hemma hos oss i våra system som står i rum som i sin tur är system. Ingen dålig vända.

Jo, just det glömde bort att det är 3 olika rum som musiken ska igenom, det är knappast så att alla de rummen är akustiskt korrekta.

[sprudel]

Tja, musik är entertainment. Ju mer entertainment desto bättre.

Att återge en händelse är att dokumentera denna händelse och det kallas dokumentation.

En dokumentation kan ske på olika sätt. En bra karikatyr kan dokumentera en person mer innehållsrikt än ett fotografi.

En dokumentation av en akustisk musikalisk händelse i en akustisk miljö, såsom exempelvis musik framförd av symfoniorkester i en konsertsal innefattar inte enkom instrument och spel utan även konsertsalens akustiska miljö.

Att dokumentera en musikalisk ljudhändelse som ägt rum i en sal om 20 000 m3 i sitt lyssningsrum om 80 m3 där man eftersträvar att ens eget lyssningsrum inte skall höras är en nästintill omöjlig uppgift men troligtvis inte helt omöjlig.

På fackspråk kallas det för Virtual Reality. Man skall återge ett Acoustic Space om 20 000 m3 inuti ett Acoustic Space om 80 m3. Det kallas för att skapa ett VAS, en Virtual Acoustic Space om 20 000 m3. Hur fixar man sånt? Det är då man måste veta hur hörseln fungerar och hur psyket fungerar samt hur akustiska ljudvågor i akustiska miljöer fungerar. Man måste i princip trolla genom att lura hela hörseln på ett finurligt sätt, om det går. Stereofoni med fantomprojicering av ljudkällor kan vara en framkomlig väg, men man måste ju även skapa ett VAS där detta VAS skall stämma överens med ljudhändelsen vid inspelningen. På samma fackspråk finns ett annat VAS som betyder Virtual Auditory Space. De som är vana vid fackspråket kan oftast direkt förstå vilket som menas beroende på kontext. Nog om detta.

Då finns det olika vägar att gå för att komma fram till ett mål där entertainment blir tillräckligt hög så att man blir nöjd och får valuta för nedlagda pengar och tid.

Det är då prioritering kommer in i bilden. Människor prioriterar olika för att uppnå entertainment. Om entertainment inte uppnås så spelar dokumentationsfaktorn ingen roll, åtminstone inte just då, just där, för den personen.

Om en house curve ger mer entertainment eller feel good, välj denna.

Mvh
Peter

Instämmer. Förnuftigt.

Tjena Flint!

Long time no see.

[Flint]

Tjenare sprudel! Ja, inte så långt ifrån två år. Men det tog inte så lång tid innan det kändes som vanligt igen.

[IngOehman]

Din omtolkning från att se saker från flera perspektiv (än du och Peter) till att betyda "bäst på allt" är svindlande.

Var på NKs pennavdelning idag för att köpa ny CARAN d'ACHE-penna (är usel på att inte tappa pennor) en orange förstås. Och blev då för femtioelfte gången även påmind om mitt dåliga likalsinne. Trots att jag varit på NKs pennavdelning säkert >42 gånger och på NK kanske 500 ggr. Så fick jag fråga om vägen - två gånger!

Jag är väldigt, väldigt långt ifrån bäst på allt. Men jag tycker framförallt att det inte spelar så stor roll. Människor har andra kvaliteter än att vara bra på saker. Man kan oftast få hjälp av vänliga människor, med det man är dålig på. Därför uppskattar jag vänlighet mycket mera än duktighet.


Vh, iö

Byt butik så kanske medaljen kan hänga kvar. När inte verkligheten stämmer med kartan så är det som alltid kartan som gäller.

Vissa tycker så. Jag är inte en av dem. Utgår ifrån verkligheten.


Vh, iö

[Flint]

Vissa tycker så. Jag är inte en av dem. Utgår ifrån verkligheten.

Det är jag helt övertygad om.

[Morello]

Jag har en mörkgrön CARAN d'ACHE-penna med förgyllda detaljer samt Rolex-loggan.

[Morello]

För att återgå till ämnet: musiken spelas in i en studio och mixas på Yamaha NS10, sen får mastraren korrigera för det otroligt dåliga valet av högtalare och ändra tillbaka klangen till nåt som funkar. Sen spelar vi upp det hemma hos oss i våra system som står i rum som i sin tur är system. Ingen dålig vända.

Jo, just det glömde bort att det är 3 olika rum som musiken ska igenom, det är knappast så att alla de rummen är akustiskt korrekta.

Jag satt och lyssnade på Rush "Roll the bones" idag på jobbet - ett mycket trevligt album från tidigt 90-tal. Albumet har det typiska 80-talsljudet med en väldig överbetong i det övre mellanregistret. Jag testade att i foobar (har inga riktiga fonogram på jobbet utan rippar en del till hårddisk för att slippa skräpify)) lägga in en svag dipp om 3 dB centrerad runt 3 kHz med lågt Q - skivan började helt pltsligt låta som musik gör på riktigt.

Varför har så många produktioner från just 80-talet och det tidiga 90-talet denna absurda klang?
Det värsta exemplet jag kan komma på är nog Smashing Pumpkins "siamese dream" - det låter så illa i originalutförande att jag sluter mig till att man hade defekta högtalare under produktionen.

[Flint]

Kanske (troligen) mixade dom plattorna efter ett antaget tidstypiskt vardagsrumsljudideal med tonkontroller ställda på ett visst sätt. PÅ 80-talet var ju fortfarande loudnessknappen ofta intryckt hos de flesta (icke LTS-are).

[PerStromgren]

Varför har så många produktioner från just 80-talet och det tidiga 90-talet denna absurda klang?
Det värsta exemplet jag kan komma på är nog Smashing Pumpkins "siamese dream" - det låter så illa i originalutförande att jag sluter mig till att man hade defekta högtalare under produktionen.

Det är väl inte bara klangen? Det låter nästan felfasat!

[egonsmannen]

Det kanske var ett väldigt användande av exciters och sånt, vad vet jag.

[idea]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

För de som inte har det intuitivt så kan man gå tillbaka till lite vanlig enkel modalanalys eller öhh det kanske inte var gemene mans vanliga arbetsområde så då kan vi förklara det så här.
Om vi mäter kraften från en hammare när vi slår ett slag på en struktur och har olika spetsar på hammaren (typ mellanlägg) så får vi lite olika utseende på kraften som funktion av tid. En hård spets ger att kraften blir väldigt kortvarig men toppnivån hög och en mjuk spets fördelar kraften på en längre tid men toppnivån blir lägre eftersom energin i slaget är konstant (=ytan under kurvan), se bild

Hammarslag i tidplanet

f_ate_fig2.gif (9.39 KiB) Visad 3756 gånger

Om vi frekvensanalyserar dessa impulser kommer vi att se att ett kortvarigt slag ger hög utbredning i frekvensplanet och ett långvarigt ger mindre utbredning men då energin är konstant så kommer nivåerna vara olika, kortvarig (med hög toppnivå) ger låg nivå i frekvensplanet men stort frekvensomfång och långvarig (mjuk spets) tvärt om, se bild

Hammarslag i frekvensplanet

f_ate_fig1.gif (9.48 KiB) Visad 3756 gånger

Notera att alla börjar från noll Hz. Dvs en transient, typ knäpp på en sträng, ger ett bredbandigt spektra som går långt ner i frekvens. Om vi upprepar knäppandet så kommer spektrat att moduleras med knäppfrekvensen och flyttas uppåt i frekvens. Strängen kommer att svänga som en sinus (-ar med övertoner) men även om vi tar en sinus och bara släpper fram den en kort stund så kommer detta att fungera som en transient signal och ge ett brett spektrum.
Så att slå an en bassträng eller bastrumma kommer att ge frekvenser långt under dess lägsta grundton.

[RogerJoensson]

Kanske (troligen) mixade dom plattorna efter ett antaget tidstypiskt vardagsrumsljudideal med tonkontroller ställda på ett visst sätt. PÅ 80-talet var ju fortfarande loudnessknappen ofta intryckt hos de flesta (icke LTS-are).

Hönan eller ägget?

Eller så har man mixat och mastrat lyssnande genom högtalare med urgröpt övre mid, sådana där som snyggar till det som låter rått, eller så har man bara velat att det ska låta "högt". Ett gammalt fint trick.
Om det låter som på Spotify så räcker inte -3dB här. Snarare -5dB vid 3,5KHz och Q=1. Diskaten är väsande och "skärande" till karaktären (exciter?), men det är i alla fall lyssninsbart efter eq. Jag föredrar lite extra knuff i bumpebasen också.
Jag tror inte att det är nymastrat med tanke på att topparna ligger en bit under nollan, men fan vet.
Edit: Ommastrat, så jag vet inte hur en tidigare utgåva låter.

[JB]

Varför har så många produktioner från just 80-talet och det tidiga 90-talet denna absurda klang?
Det värsta exemplet jag kan komma på är nog Smashing Pumpkins "siamese dream" - det låter så illa i originalutförande att jag sluter mig till att man hade defekta högtalare under produktionen.

Det är väl inte bara klangen? Det låter nästan felfasat!

Låter skumt ja, kanske multibandslimiter på stereomixen? Dom kan tydligen ge en del fasfel.
Väldigt mycket energi i mellanregistret var det iaf =P

[RSG]

Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt...

Denna skiva har jag aldrig förstått hur dom tänkte!

https://open.spotify.com/album/3gFtdH9G ... 8aEmJ-rLdg

Tony Macalpine: Violent Machine

Och då avser jag inte musiken som sådan, för den tycker jag om

Tänkte,,, eller rökte dom svampar???

/Johan

[Morello]

Kanske (troligen) mixade dom plattorna efter ett antaget tidstypiskt vardagsrumsljudideal med tonkontroller ställda på ett visst sätt. PÅ 80-talet var ju fortfarande loudnessknappen ofta intryckt hos de flesta (icke LTS-are).

Hönan eller ägget?

Eller så har man mixat och mastrat lyssnande genom högtalare med urgröpt övre mid, sådana där som snyggar till det som låter rått, eller så har man bara velat att det ska låta "högt". Ett gammalt fint trick.
Om det låter som på Spotify så räcker inte -3dB här. Snarare -5dB vid 3,5KHz och Q=1. Diskaten är väsande och "skärande" till karaktären (exciter?), men det är i alla fall lyssninsbart efter eq. Jag föredrar lite extra knuff i bumpebasen också.
Jag tror inte att det är nymastrat med tanke på att topparna ligger en bit under nollan, men fan vet.
Edit: Ommastrat, så jag vet inte hur en tidigare utgåva låter.

Pratar du om Rush eller Smahsing?
Kanske borde tillägga att jag varken talar om remastern på skräpify eller originalet, utan en specialutgåva av Rush "roll the bones" på Audio Fidelity.

[Flint]

Kanske (troligen) mixade dom plattorna efter ett antaget tidstypiskt vardagsrumsljudideal med tonkontroller ställda på ett visst sätt. PÅ 80-talet var ju fortfarande loudnessknappen ofta intryckt hos de flesta (icke LTS-are).

Hönan eller ägget?

Eller så har man mixat och mastrat lyssnande genom högtalare med urgröpt övre mid, sådana där som snyggar till det som låter rått, eller så har man bara velat att det ska låta "högt". Ett gammalt fint trick.
Om det låter som på Spotify så räcker inte -3dB här. Snarare -5dB vid 3,5KHz och Q=1. Diskaten är väsande och "skärande" till karaktären (exciter?), men det är i alla fall lyssninsbart efter eq. Jag föredrar lite extra knuff i bumpebasen också.
Jag tror inte att det är nymastrat med tanke på att topparna ligger en bit under nollan, men fan vet.
Edit: Ommastrat, så jag vet inte hur en tidigare utgåva låter.

Pratar du om Rush eller Smahsing?
Kanske borde tillägga att jag varken talar om remastern på skräpify eller originalet, utan en specialutgåva av Rush "roll the bones" på Audio Fidelity.

Och min kommentar gällde mixningskulturen och ljudidealet genrellt på 80-talet. T.ex. hårdrocken som saknade bas för att studiofolket visste att de tänkta kunderna hade basvredet i botten plus loudness intryckt. Min hypotes.

[bassman]

Hönan eller ägget?

Eller så har man mixat och mastrat lyssnande genom högtalare med urgröpt övre mid, sådana där som snyggar till det som låter rått, eller så har man bara velat att det ska låta "högt". Ett gammalt fint trick.
Om det låter som på Spotify så räcker inte -3dB här. Snarare -5dB vid 3,5KHz och Q=1. Diskaten är väsande och "skärande" till karaktären (exciter?), men det är i alla fall lyssninsbart efter eq. Jag föredrar lite extra knuff i bumpebasen också.
Jag tror inte att det är nymastrat med tanke på att topparna ligger en bit under nollan, men fan vet.
Edit: Ommastrat, så jag vet inte hur en tidigare utgåva låter.

Pratar du om Rush eller Smahsing?
Kanske borde tillägga att jag varken talar om remastern på skräpify eller originalet, utan en specialutgåva av Rush "roll the bones" på Audio Fidelity.

Och min kommentar gällde mixningskulturen och ljudidealet genrellt på 80-talet. T.ex. hårdrocken som saknade bas för att studiofolket visste att de tänkta kunderna hade basvredet i botten plus loudness intryckt. Min hypotes.

Jo så var det hos dom flesta. Tonkontrollerna användes och räckte dom inte till fanns "knappen" att trycka in.

80-talet var ett sorgligt decennium ur produktions hänseende Ett platta som T.ex Eurythmics Revenge går nästan inte lyssna på..

[IngOehman]

Mycket låter, oavsett varför, väldigt mycket sämre än det skulle ha kunnat låtit om folk haft bättre omdöme OCH bättre lyssning.

Jag har en mörkgrön CARAN d'ACHE-penna med förgyllda detaljer samt Rolex-loggan.

Det viktigaste är att man kör med patron med största kulan. Det är då pennan blir en riktig njutning för både hand och öga.


Vh, iö

[Flint]

Mycket låter, oavsett varför, väldigt mycket sämre än det skulle ha kunnat låtit om folk haft bättre omdöme OCH bättre lyssning.

Vh, iö

Primärmålet för skivbolagen var nog att sälja skivor i mängd. Testskivor för HiFi-folk var nog bedömt som mindre lönsamt i det sammanhanget. Den prioriteringen gäller nog idag med.

[RogerJoensson]

Pratar du om Rush eller Smahsing?
Kanske borde tillägga att jag varken talar om remastern på skräpify eller originalet, utan en specialutgåva av Rush "roll the bones" på Audio Fidelity.

Rush. Eftersom din specialutgåva verkar lida av samma problem i övre midden/diskanten som Spotifyversionen så gissar jag att man har bevarat det och att härrör från originalutgåvan.

Audio Fidelity själva tycker att "The tracks all sound amazing"
och "By remastering the original tapes to a current level and placing it onto a 24K gold CD, Audio Fidelity has made a release that is as close to what the band wanted as possible."
Undrar hur den står sig mot förstautgåvan på Cd eller vinyl. Seriöst.

[IngOehman]

Mycket låter, oavsett varför, väldigt mycket sämre än det skulle ha kunnat låtit om folk haft bättre omdöme OCH bättre lyssning.

Vh, iö

Primärmålet för skivbolagen var nog att sälja skivor i mängd. Testskivor för HiFi-folk var nog bedömt som mindre lönsamt i det sammanhanget. Den prioriteringen gäller nog idag med.

Ja, så är det självklart.

Men problemet är att det finns en massa förutfattade meningar som i förlängningen fördärvar ljudkvaliteten. Ideer om att man måste skruva sönder musiken (anpassa den för dåliga anläggningar) för att den skall sälja.

Producenter och ljudtekniker upprepar dumheterna för varandra tills de blir sanningar, och god ljudkvalitet har ingen chans. Kliniska studier på omastrat vs mastrat visar dock att i princip ALLA föredrar omastrat, praktiskt taget utan undantag! Förutsättningen är då att lyssnaren har makten över volymkontrollen. Och nota bene - det gäller ÄVEN i dåliga anläggningar!


Vh, iö

[Flint]

IngOehman
Har du lust att dela med dig av de där kliniska studierna? Jag skulle gärna vilja bedöma dom själv.

[IngOehman]

Då får du lov att göra sådana själv. Äger ingen tidsmaskin nämligen.

Och sen kan du göra som jag gjorde - berätta om hur det gick.


Vh, iö

[Flint]

Jag skulle nog föredra att dela med mig av dom rent praktiskt också, för trovärdighetens skull.

[Morello]

Jag har en mörkgrön CARAN d'ACHE-penna med förgyllda detaljer samt Rolex-loggan.

Det viktigaste är att man kör med patron med största kulan. Det är då pennan blir en riktig njutning för både hand och öga.


Vh, iö

Har faktiskt ingen aing, vilken typ av patron eller kula det är. Jag använder den sparsamt.

Vad kostar dom på NK? På nätet verkar en vanlig gå lös på runt 20-30 euro.

[peterh]

Mycket låter, oavsett varför, väldigt mycket sämre än det skulle ha kunnat låtit om folk haft bättre omdöme OCH bättre lyssning.

Vh, iö

Primärmålet för skivbolagen var nog att sälja skivor i mängd. Testskivor för HiFi-folk var nog bedömt som mindre lönsamt i det sammanhanget. Den prioriteringen gäller nog idag med.

Ja, så är det självklart.

Men problemet är att det finns en massa förutfattade meningar som i förlängningen fördärvar ljudkvaliteten. Ideer om att man måste skruva sönder musiken (anpassa den för dåliga anläggningar) för att den skall sälja.

Producenter och ljudtekniker upprepar dumheterna för varandra tills de blir sanningar, och god ljudkvalitet har ingen chans. Kliniska studier på omastrat vs mastrat visar dock att i princip ALLA föredrar omastrat, praktiskt taget utan undantag! Förutsättningen är då att lyssnaren har makten över volymkontrollen. Och nota bene - det gäller ÄVEN i dåliga anläggningar!


Vh, iö

Klokt sagt, det låter som egna erfarenheter.

[PerStromgren]

Vill man lösa uppgiften analytiskt snarare än anekdotiskt får man helt sonika multiplicera sinustonen med tex heavisides stegfunktion (för att ge den ett till- och frånslag), vilket mostvaras av att resp funktions spektrum faltas i frekvensplanet. Gör man det inses lätt hur spektrumet kommer att se ut.

Jag provade i stället.

Audacity fick genera en fil med 5 sekunders tystnad, följt av 5 s 1000 Hz -1 dbFS. Audacity fick sedan plotta ett spektrum. Resultatet är detta. Stämmer det överens med er bild?

[IngOehman]

Det där är ett väldigt musik-olikt exempel, som ger väldigt lite LF, eftersom signalen är så pass statisk. Vi talar om hela 5000(!) perioder av en 1 kHz-ton. Pröva med t ex 1,5 perioder istället.

Jag skulle nog föredra att dela med mig av dom rent praktiskt också, för trovärdighetens skull.

Du kan inte dela med dig av andra människors (lyssnarnas) upplevelser. Bara berätta om dem.

Men det vore nog bra om du undersökta saken själv eftersom du är en sådan person som misstror andra människor. Jag är tvärtom, jag litar på att folk är ärliga tills de bevisar motsatsen. Men studera saken själv du, det är mitt tips.


Vh, iö

[Morello]

Pratar du om Rush eller Smahsing?
Kanske borde tillägga att jag varken talar om remastern på skräpify eller originalet, utan en specialutgåva av Rush "roll the bones" på Audio Fidelity.

Rush. Eftersom din specialutgåva verkar lida av samma problem i övre midden/diskanten som Spotifyversionen så gissar jag att man har bevarat det och att härrör från originalutgåvan.

Audio Fidelity själva tycker att "The tracks all sound amazing"
och "By remastering the original tapes to a current level and placing it onto a 24K gold CD, Audio Fidelity has made a release that is as close to what the band wanted as possible."
Undrar hur den står sig mot förstautgåvan på Cd eller vinyl. Seriöst.

Här kan du jämföra förstautgåvan på CD med Audio Fidelity:

http://user.faktiskt.io/Morello/Roll-the-bones/

[Flint]

Jag skulle nog föredra att dela med mig av dom rent praktiskt också, för trovärdighetens skull.

Du kan inte dela med dig av andra människors (lyssnarnas) upplevelser. Bara berätta om dem.

Men det vore nog bra om du undersökta saken själv eftersom du är en sådan person som misstror andra människor. Jag är tvärtom, jag litar på att folk är ärliga tills de bevisar motsatsen. Men studera saken själv du, det är mitt tips.


Vh, iö

Jaja...

[IngOehman]

Om du vill få riktigt kraftigt utslag så gör en högklassig inspelning själv och skicka dem till ett mastringsföretag och säg att du vill höja medelvärdet ordentligt. Säg att den inte skall låta svagare än något annat.


Vh, iö

[bomellberg]

Det där är ett väldigt musik-olikt exempel, som ger väldigt lite LF, eftersom signalen är så pass statisk. Vi talar om hela 5000(!) perioder av en 1 kHz-ton. Pröva med t ex 1,5 perioder istället.

En periods spektrum syns här:

2018-01-12_10h41_38.png (50.53 KiB) Visad 3528 gånger

[Morello]

Om du vill få riktigt kraftigt utslag så gör en högklassig inspelning själv och skicka dem till ett mastringsföretag och säg att du vill höja medelvärdet ordentligt. Säg att den inte skall låta svagare än något annat.


Vh, iö

Skicka den inte till denna snubbe:

Cohearent Audio is known for vinyl but also does lots of CD mastering. We would be happy to master your CD, but need to make one point very clear: We refuse to compress CDs to the degree known as “current industry standard”. Most CDs are mastered today with 6 to 8 dB or more digital compression, over and above any compression done in the original recording, just to make them loud, and the same loudness as every other current CD. We have been vehemently against this practice since it started in the mid 1990s.

[Morello]

Det är för övrigt Coherent som mastrar åt Audio Fidelity.

Köpte Rush "Counterparts" på Audio Fidelity - den är avsevärt mer dynamisk än original-CD'n från 1991.
Det är ju självaste fan att man ska behöva köpa dyra specialutgåvor (den är till och med numrerad och i 24 k guld!!) för att slippa skräpet.

[Flint]

Att tokmastra är å andra sidan inte så svårt. I korta drag - bara att anpassa frekvensgång före kompression och sen stig- och falltid på själva kompressoreländet för att få kvar (alt. öka) någon form av konstgjord klarhet i ljudet. Självklart ska man pressa skiten till hörbar dist och grövelnivå också men det sköter sig liksom själv om man gör allt rätt från början.

[IngOehman]

Du har förstås helt rätt, men problemet med att göra mastringen själv är att man då inte kan klandra någon annan för saken. Det går då inte att ducka för kritik om att avsiktigt ha fått det att låta illa.

Och det är ju inte det man vill studera, eller hur?

Vad man (i varje fall jag) tycker är intressant att studera är hur vanligt folk (liksom expertlyssnare) upplever skillnaden mellan en omastrad inspelning och en som någon mastrare hävdar är förbättrad med hjälp av mastring, i vanliga och enkla anläggningar (samt i högklassiga).

Det kan även nämnas att det finns massor av olika verktyg som mastrare använder, och resultatet blir faktiskt skapligt olika beroende på vem som mastrat och vilka apparater de användt.

- - -

Vill även avslutningsvis nämna att mastringsteknikerna inte är att klandra för det som skivbolag och artister ber dem göra.


Vh, iö

[Morello]

Min erfarenhet av sådana experiment är att kräsna lyssnare alltid föredrar den mer dynamiska versionen, gemene man har ibland svårt att höra skillnad om det inte är vansinnniga exempel och att folk som är yngre och helt indoktrinerade av loudnesswar till och med kan föredra den vansinneskomprimerade då de lärt sig att styrka avspeglas i graden av distorsion snarare än just styrka samt att det påträngade "in your face" som all distorsion ger är "tufft".

[Flint]

IngOehman
Inlägget var mer en rent allmän reflektion men det gav uppslag till en affärsidé.

Flints remasteservice
Den Musik jag inte kan mosa skiten ur finns inte

[RogerJoensson]

Här kan du jämföra förstautgåvan på CD med Audio Fidelity:

http://user.faktiskt.io/Morello/Roll-the-bones/

Är inte säker på vilken av de två jag föredrar. Jag skulle inte betalat extra för Audio Fidelity-utgåvan (baserat på klippet). De är bägge lite mer dynamiska än mastringen på Spotify med mer skärpa, men samtidigt ännu hårdare/vassare. Cd-utgåvorna låter något bättre än Spotify efter anpassad eq (bred dämpning i övremidden/lägre diskanten och baslyft). Det är tråkigt att basen dämpas i de starka passagerna (flerbandskompression?) och att det blir "skränigt" när det dras på. Utan eq är det nästan outhärdligt att lyssna på, med eq ok.

[RogerJoensson]

Köpte Rush "Counterparts" på Audio Fidelity - den är avsevärt mer dynamisk än original-CD'n från 1991.
Det är ju självaste fan att man ska behöva köpa dyra specialutgåvor (den är till och med numrerad och i 24 k guld!!) för att slippa skräpet.

Den låter totalt söndermanglad på Spotify, så där kan skillnaden säkert vara rejält mycket större än för "Roll the Bones". Om det är stor skillnad mellan original och specialutgåvan så är det trots att en poäng att betala extra för den senare.

[Nattlorden]

Köpte Rush "Counterparts" på Audio Fidelity - den är avsevärt mer dynamisk än original-CD'n från 1991.
Det är ju självaste fan att man ska behöva köpa dyra specialutgåvor (den är till och med numrerad och i 24 k guld!!) för att slippa skräpet.

Den låter totalt söndermanglad på Spotify, så där kan skillnaden säkert vara rejält mycket större än för "Roll the Bones". Om det är stor skillnad mellan original och specialutgåvan så är det trots att en poäng att betala extra för den senare.

knasig ekonomi - något som kostar mindre att göra ska kosta mer?

[egonsmannen]

Märkligt lite bas det var på den och väldigt mycket innehåll runt 3-6 khz

[Adhoc]

Köpte Rush "Counterparts" på Audio Fidelity - den är avsevärt mer dynamisk än original-CD'n från 1991.
Det är ju självaste fan att man ska behöva köpa dyra specialutgåvor (den är till och med numrerad och i 24 k guld!!) för att slippa skräpet.

Den låter totalt söndermanglad på Spotify, så där kan skillnaden säkert vara rejält mycket större än för "Roll the Bones". Om det är stor skillnad mellan original och specialutgåvan så är det trots att en poäng att betala extra för den senare.

knasig ekonomi - något som kostar mindre att göra ska kosta mer?

Som med kaffebönor. En hundring och uppåt/kg för omalda, samma fabrikat och beteckning men som färdigmalt kring 70 kr/kg.

[Morello]

Köpte Rush "Counterparts" på Audio Fidelity - den är avsevärt mer dynamisk än original-CD'n från 1991.
Det är ju självaste fan att man ska behöva köpa dyra specialutgåvor (den är till och med numrerad och i 24 k guld!!) för att slippa skräpet.

Den låter totalt söndermanglad på Spotify, så där kan skillnaden säkert vara rejält mycket större än för "Roll the Bones". Om det är stor skillnad mellan original och specialutgåvan så är det trots att en poäng att betala extra för den senare.

Jag jämförde AF-utgåvan med förstautgåvan på CD. Skräpify har bara remastern om jag inte missminner mig och den är som du säger helt förstörd.
Jag kan lägga upp ett smakprov från Counterparts på AF så kan du lyssna och tycka till.

[Nattlorden]

Den låter totalt söndermanglad på Spotify, så där kan skillnaden säkert vara rejält mycket större än för "Roll the Bones". Om det är stor skillnad mellan original och specialutgåvan så är det trots att en poäng att betala extra för den senare.

knasig ekonomi - något som kostar mindre att göra ska kosta mer?

Som med kaffebönor. En hundring och uppåt/kg för omalda, samma fabrikat och beteckning men som färdigmalt kring 70 kr/kg.

inte riktigt, jag vill nästan aldrig ha den malningsgraden som det färdiga har.

[JB]

Att tokmastra är å andra sidan inte så svårt. I korta drag - bara att anpassa frekvensgång före kompression och sen stig- och falltid på själva kompressoreländet för att få kvar (alt. öka) någon form av konstgjord klarhet i ljudet. Självklart ska man pressa skiten till hörbar dist och grövelnivå också men det sköter sig liksom själv om man gör allt rätt från början.

Masterkompressorn står bara för en liten del av komprimeringen (4-5 dB kanske i genomsnitt) eftersom det även ligger kompressor på alla separata spår (bara trummorna är ju oftast 10+ spår/mickar).
Men helt enkelt är det knappast om man vill få det att låta hyggligt iaf, gäller att optimera mycket i frekvensområdet på alla instrument för att allt ska få plats i mixen (så att inte för många spår slåss i samma frekvensområde) utan att volymen pumpar för mycket, ljudet grötar ihop sig eller att mixen peakar för hårt (vilket väldigt många misslyckas med som ni säkert hört)

Däremot kan det ju aldrig bli speciellt bra när dom remastrar gamla stereomixar utan att ha tillgång till separata spår då den mixen aldrig var optimerad för att bli brickwallad.

[PekkaJohansson]

Däremot kan det ju aldrig bli speciellt bra när dom remastrar gamla stereomixar utan att ha tillgång till separata spår då den mixen aldrig var optimerad för att bli brickwallad.

Där pekar du indirekt på ett generalfel - att man i dag tycks mixa mindre omsorgsfullt för att det ändå ska processas vidare i masteringledet. Det är ett totalt feltänk som innebär att det musikaliska skeendet förvrängs i två led. Det finns massor av exempel på att det är bättre att göra rätt från början, det vill säga i rimlig utsträckning bevara stämmornas dynamik och klang vid inspelning och mixning. Att mastering har blivit en närmast integrerad del av produktionskedjan visar hur långt okunskapen har gått och förklarar varför så mycket låter så illa i dag.

Jag hittade för övrigt nyligen en jazzinspelning från 1955 som masteringkomprimerats till 10 dB lägre toppfaktor vid den senaste utgivningen jämfört med en utgåva från mitten av 80-talet. Skandal är ordet.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Flint]

JB
Det stämmer nog. Mitt inlägg var förstås lite tillspetsat. Nånting jag tycker mig ha märkt på senare tid är att nyproducerad musik (syftar på country. blues och den enklare rockmusik jag frivilligt lyssnar på) behandlar röster så illa. Resten kan låta riktigt hyfsat men just sången låter tom, platt och tafatt som på vilken enkel amatörinspelning som helst (syftar på egna taffliga försök). Det verkar mer vara ett ideologiskt mixningsproblem än ett akustiskt/elektriskt. Ordet och berättelsen/berättarkonsten har tappat status och ersatts med sensationsljudeffekter på samma sätt som film har drabbats.

[Morello]

Däremot kan det ju aldrig bli speciellt bra när dom remastrar gamla stereomixar utan att ha tillgång till separata spår då den mixen aldrig var optimerad för att bli brickwallad.

Det blir aldrig bra om man slutprodukten har en toppvärdesfator motsvarande en sinussignal - musik på riktigt har en naturlig dynamik som är en del av uttrycket.

[Tangband]

Det pratas ofta om att man vill höra musiken återgiven precis som det var tänkt från studion eller som artisten vill att det ska låta. Det brukar vara ett argument mot att göra justeringar i tonkontrollern till exempel. Man vill ju ha det som det var tänkt.

Men hur vet man att det låter på det sättet? Om vi har en anläggning och ett rum som inte färgar någonting utan återger det som finns på skivan, låter det automatiskt som det var tänkt då? Om musikerna och studioteknikerna har en utrustning som skiljer sig åt så kommer ju provlyssningen att låta annorlunda mot lyssningen hemma hos konsumenten?

Visst, en bra anläggning återger det som finns på skivan, men återger den musiken så som det var tänkt?

Tillbaka till trådfrågan.
Du har nog rätt i att de flesta studios använder annan utrustning och andra högtalare än de flesta hemlyssnare. Dämpningen av rummet ser säkert annorlunda ut också.
Men det är ju en praktisk omöjlighet att byta högtalare och rum efter varje skiva som lyssnas. Så allt blir en kompromiss tror jag.
Jag har en bra referensskiva som om allt är rätt inställt i anläggningen kan låta skitbra. Fantastisk producerad. Låten ”Manchild ” med Sara K från denna skiva skiljer agnarna från vetet. Finns även på Spotify men där låter den inte lika dynamiskt tyvärr.

[Tangband]

Det är inte så enkelt att det finns ett svar som är entydigt, men anläggningens frekvensomfång har betydelse för ptergivningen av instrument, även när de inte genererar grundtoner under säg 40 Hz. Det beror på att transienta ljud har ett spektrum som sträcker sig oändligt långt under grundtonerna. Med fallande energi förvisso, men ändå.

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

För de som inte har det intuitivt så kan man gå tillbaka till lite vanlig enkel modalanalys eller öhh det kanske inte var gemene mans vanliga arbetsområde så då kan vi förklara det så här.
Om vi mäter kraften från en hammare när vi slår ett slag på en struktur och har olika spetsar på hammaren (typ mellanlägg) så får vi lite olika utseende på kraften som funktion av tid. En hård spets ger att kraften blir väldigt kortvarig men toppnivån hög och en mjuk spets fördelar kraften på en längre tid men toppnivån blir lägre eftersom energin i slaget är konstant (=ytan under kurvan), se bild

f_ate_fig2.gif

Om vi frekvensanalyserar dessa impulser kommer vi att se att ett kortvarigt slag ger hög utbredning i frekvensplanet och ett långvarigt ger mindre utbredning men då energin är konstant så kommer nivåerna vara olika, kortvarig (med hög toppnivå) ger låg nivå i frekvensplanet men stort frekvensomfång och långvarig (mjuk spets) tvärt om, se bild

f_ate_fig1.gif

Notera att alla börjar från noll Hz. Dvs en transient, typ knäpp på en sträng, ger ett bredbandigt spektra som går långt ner i frekvens. Om vi upprepar knäppandet så kommer spektrat att moduleras med knäppfrekvensen och flyttas uppåt i frekvens. Strängen kommer att svänga som en sinus (-ar med övertoner) men även om vi tar en sinus och bara släpper fram den en kort stund så kommer detta att fungera som en transient signal och ge ett brett spektrum.
Så att slå an en bassträng eller bastrumma kommer att ge frekvenser långt under dess lägsta grundton.

Innebär detta att en ton på 41 hz från en basist börjar från 0 Hz ?

[Flint]

Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt?

Det enda objektiva svaret på den frågan kan bara bli nej för hur skulle man kunna få reda på hur det var tänkt så att man själv kan jämföra. Det här med hypotesen transparens i bemärkelsen 100% exakt återgivet som verkar vara den rådande formuleringen här på forumet kan aldrig bli något annat än önsketänkande men det självbedrägeriet tippar jag räcker för många. Inget fel i det, det är ju många företeelser i samhället som bygger på självbedrägeri, dock icke tillåtna att diskutera här på forumet. För en pragmatiker räcker det med att maximera upplevelsen av musikåtergivning i den egna lyssningen för att få själslig frid. T.ex. max antal Watt, max antal dB, max antal bassubbar, värst låtande sk. fonogram (hatar ordet), de dyraste prylarna, max antal nollor efter kommat i distvärdena osv... Det kommer man långt med.

[Nattlorden]

Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt?

Det enda objektiva svaret på den frågan kan bara bli nej för hur skulle man kunna få reda på hur det var tänkt så att man själv kan jämföra. Det här med hypotesen transparens i bemärkelsen 100% exakt återgivet som verkar vara den rådande formuleringen här på forumet kan aldrig bli något annat än önsketänkande men det självbedrägeriet tippar jag räcker för många. Inget fel i det, det är ju många företeelser i samhället som bygger på självbedrägeri, dock icke tillåtna att diskutera här på forumet. För en pragmatiker räcker det med att maximera upplevelsen av musikåtergivning i den egna lyssningen för att få själslig frid. T.ex. max antal Watt, max antal dB, max antal bassubbar, värst låtande sk. fonogram (hatar ordet), de dyraste prylarna, max antal nollor efter kommat i distvärdena osv... Det kommer man långt med.

Och om man vill optimera upplevelsen av den egna anläggningen för alla lyssnare , även framtida okända?

[IngOehman]

knasig ekonomi - något som kostar mindre att göra ska kosta mer?

Som med kaffebönor. En hundring och uppåt/kg för omalda, samma fabrikat och beteckning men som färdigmalt kring 70 kr/kg.

inte riktigt, jag vill nästan aldrig ha den malningsgraden som det färdiga har.

Det gör väl Adhocs liknelse typ perfekt. Eller menar du att du nästan alltid vill ha den mastring som de gjort?


Vh, iö

[IngOehman]

Att tokmastra är å andra sidan inte så svårt. I korta drag - bara att anpassa frekvensgång före kompression och sen stig- och falltid på själva kompressoreländet för att få kvar (alt. öka) någon form av konstgjord klarhet i ljudet. Självklart ska man pressa skiten till hörbar dist och grövelnivå också men det sköter sig liksom själv om man gör allt rätt från början.

Masterkompressorn står bara för en liten del av komprimeringen (4-5 dB kanske i genomsnitt) eftersom det även ligger kompressor på alla separata spår (bara trummorna är ju oftast 10+ spår/mickar).
Men helt enkelt är det knappast om man vill få det att låta hyggligt iaf, gäller att optimera mycket i frekvensområdet på alla instrument för att allt ska få plats i mixen (så att inte för många spår slåss i samma frekvensområde) utan att volymen pumpar för mycket, ljudet grötar ihop sig eller att mixen peakar för hårt (vilket väldigt många misslyckas med som ni säkert hört)

Däremot kan det ju aldrig bli speciellt bra när dom remastrar gamla stereomixar utan att ha tillgång till separata spår då den mixen aldrig var optimerad för att bli brickwallad.

Mastringstekniker arbetar nästan undantagslöst med just stereomastern. De VILL inte ha de separata spåren. Däremot använder de oftast många flera apparater (och typer av apparater) än en kompressor.

De kompressorer som i förekommande fall användts på separata spår före mix, är inte en del av mastringen.


Vh, iö

[Nattlorden]

Som med kaffebönor. En hundring och uppåt/kg för omalda, samma fabrikat och beteckning men som färdigmalt kring 70 kr/kg.

inte riktigt, jag vill nästan aldrig ha den malningsgraden som det färdiga har.

Det gör väl Adhocs liknelse typ perfekt. Eller menar du att du nästan alltid vill ha den mastring som de gjort?

Måste haft bråttom vid tillfället...

[IngOehman]

[STDI]

inte riktigt, jag vill nästan aldrig ha den malningsgraden som det färdiga har.

Det gör väl Adhocs liknelse typ perfekt. Eller menar du att du nästan alltid vill ha den mastring som de gjort?

Måste haft bråttom vid tillfället...

Man kan kanske ta analogin ytterligare ett steg. Om vi förutsätter att kaffetillverkarna har undersökt vilken malning som ger dem störst vinst (=den som de flesta vill ha?) så stämmer det kanske bra med musikindustrin. De flesta vill alltså ha det så. Men inte alla, och framför allt inte "kännarna".

[idea]

Om vi knäpper på en sträng som har en grundton på - säg - 40 Hz, kan vi alltså få ett spektrum sträcker sig långt under 40 Hz. Har du lust att visa hur det hänger ihop?

För de som inte har det intuitivt så kan man gå tillbaka till lite vanlig enkel modalanalys eller öhh det kanske inte var gemene mans vanliga arbetsområde så då kan .....

Notera att alla börjar från noll Hz. Dvs en transient, typ knäpp på en sträng, ger ett bredbandigt spektra som går långt ner i frekvens. Om vi upprepar knäppandet så kommer spektrat att moduleras med knäppfrekvensen och flyttas uppåt i frekvens. Strängen kommer att svänga som en sinus (-ar med övertoner) men även om vi tar en sinus och bara släpper fram den en kort stund så kommer detta att fungera som en transient signal och ge ett brett spektrum.
Så att slå an en bassträng eller bastrumma kommer att ge frekvenser långt under dess lägsta grundton.

Innebär detta att en ton på 41 hz från en basist börjar från 0 Hz ?

Nu blir det ju inte en ren ton när man sätter igång strängen. Man spelar ju inte genom att sätta igång strängen och sedan svänger den hela låten ut utan man spelar ju noter typ halvnoter eller så för ett basparti, dvs korta tidsperioder då strängen svänger och är tyst därimellan. Detta innebär att det blir att antal transienter som "modulerar" 41 Hz tonen och när vi frekvensanalyserar detta förlopp så blir resultatet ett spektra med huvudsaklig energi runt 41 Hz men som börjar långt ner i frekvens. Dock med mycket lägre energi, typ 30 dB eller ännu lägre, i lågfrekvensområdet. Några exempel finns tidigare i tråden.

[egonsmannen]

Att tokmastra är å andra sidan inte så svårt. I korta drag - bara att anpassa frekvensgång före kompression och sen stig- och falltid på själva kompressoreländet för att få kvar (alt. öka) någon form av konstgjord klarhet i ljudet. Självklart ska man pressa skiten till hörbar dist och grövelnivå också men det sköter sig liksom själv om man gör allt rätt från början.

Masterkompressorn står bara för en liten del av komprimeringen (4-5 dB kanske i genomsnitt) eftersom det även ligger kompressor på alla separata spår (bara trummorna är ju oftast 10+ spår/mickar).
Men helt enkelt är det knappast om man vill få det att låta hyggligt iaf, gäller att optimera mycket i frekvensområdet på alla instrument för att allt ska få plats i mixen (så att inte för många spår slåss i samma frekvensområde) utan att volymen pumpar för mycket, ljudet grötar ihop sig eller att mixen peakar för hårt (vilket väldigt många misslyckas med som ni säkert hört)

Däremot kan det ju aldrig bli speciellt bra när dom remastrar gamla stereomixar utan att ha tillgång till separata spår då den mixen aldrig var optimerad för att bli brickwallad.

Mastringstekniker arbetar nästan undantagslöst med just stereomastern. De VILL inte ha de separata spåren. Däremot använder de oftast många flera apparater (och typer av apparater) än en kompressor.

De kompressorer som i förekommande fall användts på separata spår före mix, är inte en del av mastringen.


Vh, iö

Det förekommer även s.k. "stem-mastering". Då vill mastraren ha t.ex trummor/percussion separat, basen separat, osv. Det kan bli 4-5 "stems". (Alltså separata stereofiler) Att man delar upp sången och resten av mixen förekommer också. Sen så mixar väldigt många med en buskompressor på masterregeln. Mycket kompressor blir det.

[IngOehman]

Absolut. Det var därför jag skrev nästan.

Men >99% av all mastring som gjorts genom tiderna har utgått ifrån en tvåkanalsversion, och många mastringstekniker som jag talat med känner sig nästan förolämpade om man inte förstår deras konstart - att förbättra det som redan var färdigmixat.


Vh, iöå

[Svante]

Ska vi reda ut det där med frekvensinnehållet i signalen från en slagen/kväppt sträng då. En liten simulering får vara grund, där jag har gjort en serie knäppar i 120 BPM (2 Hz) som har fått passera ett resonant system bestående av 5 resonanta lågpassfilter med frekvenserna 40-80-120-160-200 Hz som får simulera en sträng och dess första fem resonanser. Om man tar spektrum på en sådan knäpp med ett relativt kort fönster får man toppar i spektrum vid det som vi vanligen kallar deltonerna hos en sträng.

1.png (36.84 KiB) Visad 3729 gånger

2.png (41.17 KiB) Visad 3729 gånger

Om man i stället tittar med ett lite längre perspektiv och gör frekvensanalysen med ett längre tidsfönster så syns det att signalen egentligen är en 2Hz-signal vars deltoner är olika förstärkta, och att deltonerna kring strängens deltoner dominerar.

3.png (37.67 KiB) Visad 3729 gånger

4.png (44.25 KiB) Visad 3729 gånger

Så beroende på hur man tittar hittar man alltså olika frekvenser i signalen. Man kan välja att excitera strängen med en långsammare puls än 120 BPM och då hamnar den lägre frekvensen ännu lägre, och extremen är när man bara slår an strängen en enda gång, då blir ju periodtiden oändlig och den egentliga grund-"tonen" 0 Hz.

Man kan se att de låga frekvenserna är mycket svagare än strängens "deltoner", men visst finns det lägre frekvenser än strängens grundton.

Till detta kommer det ofta en derivering vid akustisk avstrålning, eller i en elektrisk pickup, som gör att 0 Hz i princip dämpas bort, men det finns fortfarande frekvenser som är väsentligt lägre än strängens grundton.

Var det begripligt?

[Tangband]

Jo väldigt pedagogiskt förklarat. .
Detta borde väl innebära för att återge skivorna ” som det var tänkt ” inte räcker med återgivning ned till 41,2 Hz där elbasen e-grundton ligger. I verkligheten finns det ju information betydligt längre ned. Att det finns övertoner till instrumenttoner visste jag sedan förut. Men att det finns akustiska ” undertoner ” med energi nedåt i frekvens visste jag inte. Det var ny information för mig. Tack.

[hifikg]

Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt?

Det enda objektiva svaret på den frågan kan bara bli nej för hur skulle man kunna få reda på hur det var tänkt så att man själv kan jämföra. Det här med hypotesen transparens i bemärkelsen 100% exakt återgivet som verkar vara den rådande formuleringen här på forumet kan aldrig bli något annat än önsketänkande men det självbedrägeriet tippar jag räcker för många. Inget fel i det, det är ju många företeelser i samhället som bygger på självbedrägeri, dock icke tillåtna att diskutera här på forumet. För en pragmatiker räcker det med att maximera upplevelsen av musikåtergivning i den egna lyssningen för att få själslig frid. T.ex. max antal Watt, max antal dB, max antal bassubbar, värst låtande sk. fonogram (hatar ordet), de dyraste prylarna, max antal nollor efter kommat i distvärdena osv... Det kommer man långt med.

Och om man vill optimera upplevelsen av den egna anläggningen för alla lyssnare , även framtida okända?

Det låter lite väl generöst (och troligen helt omöjligt). Är jag nöjd så är jag nöjd. Om du tycker det låter okej så är väl det bra, den korta stund du eventuellt hälsar på, gör du det inte (tycker att det låter drägligt alltså) så får du leva med det Men lika som det är tänkt eller som det lät vid inspelningen, nä, det tror jag inte på. Det låter bättre hos mig ibland, men exakt lika... nä.

[Svante]

Jo väldigt pedagogiskt förklarat. .
Detta borde väl innebära för att återge skivorna ” som det var tänkt ” inte räcker med återgivning ned till 41,2 Hz där elbasen e-grundton ligger. I verkligheten finns det ju information betydligt längre ned. Att det finns övertoner till instrumenttoner visste jag sedan förut. Men att det finns akustiska ” undertoner ” med energi nedåt i frekvens visste jag inte. Det var ny information för mig. Tack.

De lägre frekvenserna kommer sig av att grundtonen är modulerad i tidsled. Ju mer statisk tonen är, desto mer harmoniskt ter sig spektrum, alltså som att det bara har sina deltoner. På så sätt är transienta instrument alltså mindre tydligt bandbegränsade nedåt i frekvens, ja. En stor puka till exempel har ju likt strängen en mängd resonanser i skinnet (dock ej nödvändigtvis harmoniska), men där finns det stor vits med att återge frekvenser även under den lägsta resonansen.

[IngOehman]

Fast pukor har å andra sidan inte så värst lågfrekvent grundton, och dessutom är de ju väldigt tonande. Så av trummor är de bland de MINST krävande när det gäller utsträckning nedåt. .

Bastrummor däremot! Bland de mest krävande är symfoniska bastrummor. Det kanske var sådana du menade?

Vet att många utan musikalisk bakgrund när de lyssnar på orkestermusik tror att det är en puka som spelar då det är en symfonisk bastrumma. Pukor hör man till exempel i inledningen till Also Sprach Zarathustra, mellan orgelinsatserna. Pam-pom-pam-pom-pam-pom... det vill säga om man avlyssnar den sättningen.


Vh, iö

[oivavoi]

Nej, 118 dB är det inte ens i topparna och crest är i regel runt 25 dB. Nu brukar mikrofonerna i mobilerna krokna rätt tidigt och att använda dem som mätdon verkar inte vara direkt överensstämmande med verkligheten.

Liten bump på detta temaet: Forskaren Louis Felder undersökte dette i en mycket interessant publikation i AES i 1995: http://www.aes.org/e-lib/browse.cfm?elib=7948

Han gjorde mätningar på väldigt många konserter, mellom annat 51 akustiska, alltså utan elektronisk förstärkning. På flere av dom mätte han toppar mellan 120 og 129 db (se bifogad bild fra artiklen - AES är bakom paywall tyvärr). Och toppar mellan 110 och 118 db var det på väldigt många konserter. Om man verkligen vill återgi akustisk musik på ett verklighetstroget sätt, måste man alltså ha en anläggning som kan spela så högt i topparna. Problemet är ju dock att nästantill inga opptak återger all denne underbara dynamiken.

(förlåt om denne artiklen redan är linkad till i tråden, vet inte om jag fikk läst alla innläggen)

[Tangband]

Nej, 118 dB är det inte ens i topparna och crest är i regel runt 25 dB. Nu brukar mikrofonerna i mobilerna krokna rätt tidigt och att använda dem som mätdon verkar inte vara direkt överensstämmande med verkligheten.

Liten bump på detta temaet: Forskaren Louis Felder undersökte dette i en mycket interessant publikation i AES i 1995: http://www.aes.org/e-lib/browse.cfm?elib=7948

Han gjorde mätningar på väldigt många konserter, mellom annat 51 akustiska, alltså utan elektronisk förstärkning. På flere av dom mätte han toppar mellan 120 og 129 db (se bifogad bild fra artiklen - AES är bakom paywall tyvärr). Och toppar mellan 110 och 118 db var det på väldigt många konserter. Om man verkligen vill återgi akustisk musik på ett verklighetstroget sätt, måste man alltså ha en anläggning som kan spela så högt i topparna. Problemet är ju dock att nästantill inga opptak återger all denne underbara dynamiken.

(förlåt om denne artiklen redan är linkad till i tråden, vet inte om jag fikk läst alla innläggen)

Då kanske det inte var fel på min app då jag mätte 118 db på konserten trots allt ? Eller så var det fel.
Det var väl omkring 70 musiker, bleckblås , dubbla slagverkare som till och från spelade väldigt starkt.
Denna info från wiki om olika källors db-styrka:

[oivavoi]

Jag tycker 118 db låter väldigt rimligt! Jag sjunger i en klassisk kör, och när vi har övning innan konsert med et medelstort akustisk ensemble har jag mätt peak-värden til 116 db från där jag står i kören. Peak-värden kan bli väldigt mycket högte i akustisk musik än den kontinuerliga nivån. Men obs: decibel-apparna för iPhone är mer precise är android-apparna.

[Svante]

Bastrummor däremot! Bland de mest krävande är symfoniska bastrummor. Det kanske var sådana du menade?

Ja, just så.

[Svante]

Då kanske det inte var fel på min app då jag mätte 118 db på konserten trots allt ? Eller så var det fel.
Det var väl omkring 70 musiker, bleckblås , dubbla slagverkare som till och från spelade väldigt starkt.
Denna info från wiki om olika källors db-styrka:

Är du medveten om att det är något HELT ANNAT än det du har mätt i tabellen? Det som finns angivet i tabellen är sound power level vilket inte är samma sak som sound pressure level. De är ungefär lika olika som enheterna meter och kubikmeter. Båda mäts dock i dB och de råkar ha samma värde på avståndet 1/sqrt(4*pi) meter eller 28 centimeter om källan är en punktkälla.

Är det fö någon som vet vad det är för typ av mikrofon i en iPhone eller androidlur? Är de rundtagande?

[oivavoi]

Då kanske det inte var fel på min app då jag mätte 118 db på konserten trots allt ? Eller så var det fel.
Det var väl omkring 70 musiker, bleckblås , dubbla slagverkare som till och från spelade väldigt starkt.
Denna info från wiki om olika källors db-styrka:

Är du medveten om att det är något HELT ANNAT än det du har mätt i tabellen? Det som finns angivet i tabellen är sound power level vilket inte är samma sak som sound pressure level. De är ungefär lika olika som enheterna meter och kubikmeter. Båda mäts dock i dB och de råkar ha samma värde på avståndet 1/sqrt(4*pi) meter eller 28 centimeter om källan är en punktkälla.

Är det fö någon som vet vad det är för typ av mikrofon i en iPhone eller androidlur? Är de rundtagande?

Jag tror inte Apple har publiserat specs för micen i iphone. Men från egen erfarenhet tror jag den är relativt rundtagande. Använder ofte iphone för att spela in tidiga musikaliske skissor jag gör på pianot eller m andra instrument, och det verkar som den fangar upp ungefär lika mycket från alla håll. Här är för övrig lite information om decibel meter apparna til iOS. Dom bästa apparna har precision på +- 2 db, som åtminstone ger en ungefärlig idé om ljudnivå. https://blogs.cdc.gov/niosh-science-blo ... ound-apps/

Artiklen från AES jag linkade över hadde i örigt mätvärde för sound pressure mätt från salen, inte sound power.

[music4ever]

Vad spelar det för roll hur starkt något låter i verkligheten? Om du anser det är för starkt eller för svagt, så väljer du själv att höja eller sänka ljudet.

[darkg]

Vad spelar det för roll hur starkt något låter i verkligheten? Om du anser det är för starkt eller för svagt, så väljer du själv att höja eller sänka ljudet.

Många vill kunna spela på ett sätt som liknar en live-händelse, så det kan förstås vara bra att känna till förekommande ljudtryck när anläggningen byggs.

Andra kan ha ett mer allmänt intresse av kunskap även utan direkt tillämpning.

[music4ever]

Vad spelar det för roll hur starkt något låter i verkligheten? Om du anser det är för starkt eller för svagt, så väljer du själv att höja eller sänka ljudet.

Många vill kunna spela på ett sätt som liknar en live-händelse, så det kan förstås vara bra att känna till förekommande ljudtryck när anläggningen byggs.

Andra kan ha ett mer allmänt intresse av kunskap även utan direkt tillämpning.

Hur många har en anläggning och boende som gör att de kan spela så starkt? Trivs deras öron med det ljudtrycket?
Alltså, det är väl inget fel att veta ungefär hör starkt något är live. Men vad spelar för roll om jag gillar spela 10 dB lägre, eller 15 dB starkare än live? Eller som vid film. jag skiter fullständigt i referensnivån, jag lyssnar på den nivån som passar tillfället, ljudet på filmen, etc.

[oivavoi]

Vad spelar det för roll hur starkt något låter i verkligheten? Om du anser det är för starkt eller för svagt, så väljer du själv att höja eller sänka ljudet.

Många vill kunna spela på ett sätt som liknar en live-händelse, så det kan förstås vara bra att känna till förekommande ljudtryck när anläggningen byggs.

Andra kan ha ett mer allmänt intresse av kunskap även utan direkt tillämpning.

Hur många har en anläggning och boende som gör att de kan spela så starkt? Trivs deras öron med det ljudtrycket?
Alltså, det är väl inget fel att veta ungefär hör starkt något är live. Men vad spelar för roll om jag gillar spela 10 dB lägre, eller 15 dB starkare än live? Eller som vid film. jag skiter fullständigt i referensnivån, jag lyssnar på den nivån som passar tillfället, ljudet på filmen, etc.

Här är det en liten missförstånd, som är rätt vanlig dock. Sådana peak-värden är oftast kortvariga transienta ljud som inte behöver kännas höga alls. Jag spelar sällan särskilt högt. Oftast har jag baseline på 80 db eller även lägre. Faktiskt är jag mycket mån om inte att skada min hörsel. På klassisk musik som inte är miksat sönder har jag ändå mätt toppar på 113 db hemma hos mog. Jag tror at min anläggning klippar av transientar som går högre än det, tyvärr. Har några gånga försökt dra på rejält, og peak-värden stannar där oavsett. När jag improviserar på flyglet hos mine föräldrar finns toppar på 116 db, så det är uppenbart at min nuvarande anläggning inte fiksar all dynamiken i akustisk musik.

[IngOehman]

Då kanske det inte var fel på min app då jag mätte 118 db på konserten trots allt ? Eller så var det fel.
Det var väl omkring 70 musiker, bleckblås , dubbla slagverkare som till och från spelade väldigt starkt.
Denna info från wiki om olika källors db-styrka:

Är du medveten om att det är något HELT ANNAT än det du har mätt i tabellen? Det som finns angivet i tabellen är sound power level vilket inte är samma sak som sound pressure level. De är ungefär lika olika som enheterna meter och kubikmeter. Båda mäts dock i dB och de råkar ha samma värde på avståndet 1/sqrt(4*pi) meter eller 28 centimeter om källan är en punktkälla.

Är det fö någon som vet vad det är för typ av mikrofon i en iPhone eller androidlur? Är de rundtagande?

Ja, den är rundtagande, men det finns två, så upptagningsmönstret beror på hur de används. Tror de används helt annorlunda vid telefonsamtal och vid t ex inspelning eller mätning.

Dina synpunkter på listan som visades är förstås helt riktiga, men det är värre än så... en symfoniorkester genererar faktiskt uppåt 20 W akustisk effekt, så jag känner mig väldigt tveksam när det gäller hela listans påståenden. Den är inte bara irrelevant utan också illa felaktig.

Oavsett vilket så är den helt irrelevent för den som vill kunna bedöma om redovisad mätning varit riktig eller ej. Den var garanterat oriktig.

Bara så ingen skall glömma det, detta var originalpåståendet: "Var på konsert igår på trettondagen. Symfoniorkestern spelade 118 db i medelstyrka, ( mätte snabbt med appen audiotools med min smartphone ) vi satt 10 meter från den."

118 dB medel pekar mot toppvärden i stil med 140-150 dB.


Vh, iö

[Tangband]

Många vill kunna spela på ett sätt som liknar en live-händelse, så det kan förstås vara bra att känna till förekommande ljudtryck när anläggningen byggs.

Andra kan ha ett mer allmänt intresse av kunskap även utan direkt tillämpning.

Hur många har en anläggning och boende som gör att de kan spela så starkt? Trivs deras öron med det ljudtrycket?
Alltså, det är väl inget fel att veta ungefär hör starkt något är live. Men vad spelar för roll om jag gillar spela 10 dB lägre, eller 15 dB starkare än live? Eller som vid film. jag skiter fullständigt i referensnivån, jag lyssnar på den nivån som passar tillfället, ljudet på filmen, etc.

Här är det en liten missförstånd, som är rätt vanlig dock. Sådana peak-värden är oftast kortvariga transienta ljud som inte behöver kännas höga alls. Jag spelar sällan särskilt högt. Oftast har jag baseline på 80 db eller även lägre. Faktiskt är jag mycket mån om inte att skada min hörsel. På klassisk musik som inte är miksat sönder har jag ändå mätt toppar på 113 db hemma hos mog. Jag tror at min anläggning klippar av transientar som går högre än det, tyvärr. Har några gånga försökt dra på rejält, og peak-värden stannar där oavsett. När jag improviserar på flyglet hos mine föräldrar finns toppar på 116 db, så det är uppenbart at min nuvarande anläggning inte fiksar all dynamiken i akustisk musik.

Jag tycker det är slående att ljudtryck över 100 db live i en konsertsal inte upplevs som särskilt starkt. Jag antar att det har med den extremt låga förvrängningen av ljud som sker live jämfört med inspelning. Och hur fruktansvärt underdimensionerade de flesta hemanläggningar är.

[Tangband]

Vad spelar det för roll hur starkt något låter i verkligheten? Om du anser det är för starkt eller för svagt, så väljer du själv att höja eller sänka ljudet.

Många vill kunna spela på ett sätt som liknar en live-händelse, så det kan förstås vara bra att känna till förekommande ljudtryck när anläggningen byggs.

Andra kan ha ett mer allmänt intresse av kunskap även utan direkt tillämpning.

Det verkar vara svårt att få plats med en symfoniorkester i vardagsrummet

[Tangband]

Då kanske det inte var fel på min app då jag mätte 118 db på konserten trots allt ? Eller så var det fel.
Det var väl omkring 70 musiker, bleckblås , dubbla slagverkare som till och från spelade väldigt starkt.
Denna info från wiki om olika källors db-styrka:

Är du medveten om att det är något HELT ANNAT än det du har mätt i tabellen? Det som finns angivet i tabellen är sound power level vilket inte är samma sak som sound pressure level. De är ungefär lika olika som enheterna meter och kubikmeter. Båda mäts dock i dB och de råkar ha samma värde på avståndet 1/sqrt(4*pi) meter eller 28 centimeter om källan är en punktkälla.

Är det fö någon som vet vad det är för typ av mikrofon i en iPhone eller androidlur? Är de rundtagande?

Aha, sound Power lever och sound pressure level betyder olika, ok då var tabellen missvisande.

[Tangband]

Många vill kunna spela på ett sätt som liknar en live-händelse, så det kan förstås vara bra att känna till förekommande ljudtryck när anläggningen byggs.

Andra kan ha ett mer allmänt intresse av kunskap även utan direkt tillämpning.

Hur många har en anläggning och boende som gör att de kan spela så starkt? Trivs deras öron med det ljudtrycket?
Alltså, det är väl inget fel att veta ungefär hör starkt något är live. Men vad spelar för roll om jag gillar spela 10 dB lägre, eller 15 dB starkare än live? Eller som vid film. jag skiter fullständigt i referensnivån, jag lyssnar på den nivån som passar tillfället, ljudet på filmen, etc.

Här är det en liten missförstånd, som är rätt vanlig dock. Sådana peak-värden är oftast kortvariga transienta ljud som inte behöver kännas höga alls. Jag spelar sällan särskilt högt. Oftast har jag baseline på 80 db eller även lägre. Faktiskt är jag mycket mån om inte att skada min hörsel. På klassisk musik som inte är miksat sönder har jag ändå mätt toppar på 113 db hemma hos mog. Jag tror at min anläggning klippar av transientar som går högre än det, tyvärr. Har några gånga försökt dra på rejält, og peak-värden stannar där oavsett. När jag improviserar på flyglet hos mine föräldrar finns toppar på 116 db, så det är uppenbart at min nuvarande anläggning inte fiksar all dynamiken i akustisk musik.

116 db...
Detta borde innebära att för att ens kunna återge en inspelad flygel med korrekt dynamik hemma så behövs det stora anläggningar . Typ en sån här

[oivavoi]

Ang flygel beror det jo lite på avståndet. I salen på en flygelkonsert vill det nog aldri bli 116 db. Men om man vill rekonstruera att en flygel skall spela i sitt eget rum via stereon, så ja. Håller med om at dom flästa anläggningar (inkl mitt eget) ofta är underdimensionerade!

[IngOehman]

Så är det absolut!

Även musik som inte upplevs som transientrik alls kan ha mycket höga peakar. Mitt favoritexempeln är körmusik som ju oftast inte upplevs transientrikt alls, men som i verkligheten (på grund av körerna, alltså att många källor spelar samma ton) kan få väldiga peakar då alla toner kortvarigt är i fas med varandra. Både röst- och stråkkörer ställer därför höga krav även på mikrofoner och mikrofonförstärkare. En limiter kan distordera upplevelsen illa, trots att man tror den är inställd så den aldrig går in.

Återges musiken i en bra anläggning som det var tänkt?

Det enda objektiva svaret på den frågan kan bara bli nej för hur skulle man kunna få reda på hur det var tänkt så att man själv kan jämföra.

Vad man kan få reda på om hur det är, har inget med hur det är att göra.

Ett logiskt resonemang som tar spjärn mot ovetskapen därvidlag, landar därför INTE på svaret "nej", utan på svaret "vet inte". Om man inte kan jämföra så kan man inte ärligt svara VARKEN ja eller nej.

Och vad betyder ens "ett objektivt svar" på en fråga som är upplevelsefokuserad? (För det måste vi väl rimligen utgå ifrån att den är?)

Om musiken återges som den är tänkt är ju en subjektiv fråga, ehuru en som lyssnaren i normalfallet inte kan svara på (du har en poäng där). Men allt behöver ju inte vara normalfall. Man kan skapa specialfall också, t ex genom att göra egna inspelningar! Då kan man lyssna och bedöma om återgivningen är som det är tänkt.

Om man tycker att den är det så bevisar det dock självklart ändå inte att detsamma är fallet även för andra inspelningar, men man vet i varje fall att det då är möjligt.

...värst låtande sk. fonogram (hatar ordet)

Inte hata. Det fräter inifrån. Kram.


Vh, iö

[oivavoi]

Förresten, den holländska högtalarprodusenten Dutch & Dutch gjorde nyligen en uformell test där dom ville kolla om det var möjligt att skilja ett akustisk instrument från reproduktion av detta instrumentet genom deras högtalare. http://www.theabsolutesound.com/article ... ifference/

Jag läste efteråt att det som förvånade ingenjören deres mest var ljudnivån i topparna hos dom akustiske instrumenterna. Deras 8C-högtalare - som jag i övrigt har beställt - klarar dock av ett kontinuerligt nivå på 108 db, så jag tror de också skall klara av dynamiken i transienterna.

[Tangband]

Förresten, den holländska högtalarprodusenten Dutch & Dutch gjorde nyligen en uformell test där dom ville kolla om det var möjligt att skilja ett akustisk instrument från reproduktion av detta instrumentet genom deras högtalare. http://www.theabsolutesound.com/article ... ifference/

Jag läste efteråt att det som förvånade ingenjören deres mest var ljudnivån i topparna hos dom akustiske instrumenterna. Deras 8C-högtalare - som jag i övrigt har beställt - klarar dock av ett kontinuerligt nivå på 108 db, så jag tror de också skall klara av dynamiken i transienterna.

Intressant.

Är det förövrigt kanske möjligt att få in dynamiken i vardagsrummet lättare med hornhögtalare ?
Så att musiken återges mer som det är tänkt hemma ?
( bilden överst är från dutch and dutch )

[IngOehman]

Förresten, den holländska högtalarprodusenten Dutch & Dutch gjorde nyligen en uformell test där dom ville kolla om det var möjligt att skilja ett akustisk instrument från reproduktion av detta instrumentet genom deras högtalare. http://www.theabsolutesound.com/article ... ifference/

Jag läste efteråt att det som förvånade ingenjören deres mest var ljudnivån i topparna hos dom akustiske instrumenterna. Deras 8C-högtalare - som jag i övrigt har beställt - klarar dock av ett kontinuerligt nivå på 108 db, så jag tror de också skall klara av dynamiken i transienterna.

Du vet väl att decibel förkortas dB? (Även på norska. Du skriver väldigt bra svenska, men norskan lyser igenom här och där. Är klart imponerad över din svenska, det måste vara väldigt svårt att så pass bra behärska ett så besläktat språk?)

Du vet väl också att en uppgift om 108 dB inte säger något om du inte får veta något om förutsättningarna? Gäller det för en eller två högtalare? Gäller det för ett avstånd om en meter, eller på lyssnkngsplats i ett rum? Och i så fall vilket rum?

Och slutligen - menar du att uppgiften, ens om du vet alla dessa saker, säger något om transientförmågan? Alltså peakljudtrycken? Det gör den inte.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det som förvånar mig mest i din berättelse är att ingenjören (som om jag förstod dig rätt ligger bakom högtalarna du beställt) blev förvånad över peakljudtrycken från akustiska instrument. Hur kan man bli konstruktör utan att känna till sådana saker? Det ingår ju i utbildningen att lära sig sådant. Den typ av experiment du beskriver har för övrigt gjorts många gånger de senaste 60 åren.

[oivavoi]

Förresten, den holländska högtalarprodusenten Dutch & Dutch gjorde nyligen en uformell test där dom ville kolla om det var möjligt att skilja ett akustisk instrument från reproduktion av detta instrumentet genom deras högtalare. http://www.theabsolutesound.com/article ... ifference/

Jag läste efteråt att det som förvånade ingenjören deres mest var ljudnivån i topparna hos dom akustiske instrumenterna. Deras 8C-högtalare - som jag i övrigt har beställt - klarar dock av ett kontinuerligt nivå på 108 db, så jag tror de också skall klara av dynamiken i transienterna.

Intressant.
Är det förövrigt kanske möjligt att få in dynamiken i vardagsrummet lättare med hornhögtalare ?

Jag tror det! Tyvärr tycker jag inte så mycket om horn av andra skäl, men dynamisk är dom svårslagna.

[Flint]

...värst låtande sk. fonogram (hatar ordet)

Inte hata. Det fräter inifrån. Kram.


Vh, iö

Tumregel.

Puss.

[RogerJoensson]

Förresten, den holländska högtalarprodusenten Dutch & Dutch gjorde nyligen en uformell test där dom ville kolla om det var möjligt att skilja ett akustisk instrument från reproduktion av detta instrumentet genom deras högtalare. http://www.theabsolutesound.com/article ... ifference/

Jag läste efteråt att det som förvånade ingenjören deres mest var ljudnivån i topparna hos dom akustiske instrumenterna. Deras 8C-högtalare - som jag i övrigt har beställt - klarar dock av ett kontinuerligt nivå på 108 db, så jag tror de också skall klara av dynamiken i transienterna.

Hur gick det med testen? Finns det något att läsa om det (hur rum och uppställning såg ut), så att man kan få en uppfattning av vad som demonstrerades och vad man kom fram till? Jag hittar inget, varken på deras hemsida eller facebooksida.

[RogerJoensson]

116 db...
Detta borde innebära att för att ens kunna återge en inspelad flygel med korrekt dynamik hemma så behövs det stora anläggningar . Typ en sån här

Nej. En flygel är inte bas-stark...

[IngOehman]

Stämmer. Storleken är inte en viktig faktor om man inte behöver kunna spela låga frekvenser starkt.

Även väldigt små högtalare kan konstrueras så de kan spela väldigt starkt, så länge det inte är så lågfrekvent.

Lägsta frekvensen som en normal flygel spelar har grundtonen vid 27,5 Hz, men den stäms nästan alltid lite lägre (p g a övertonsförskjutningen). Grundtonen är dock svag, så trots att frekvensen är låg så byggs tonen framförallt upp av övertonerna.

Bösendorfers största flygel har dock ett ännu större register och sträcker sig till subcontra C alltså Co (på engelska, C2 på svenska). 16,35 Hz, stäms lägre. På i varje fall vissa sådana instrument är tangenterna under A2 i normalfallet täckta av ett lock som måste lyftas om man skall kunna spela den lägsta knappa oktaven. Det kan nämnas att typ ingen pianomusik har några noterade toner under Ao/A2, så locket gör det i förekommande fall lättare för pianisten att "hitta rätt".

Bösendorfers har som regel mera grundton i både kontra- och subkontraoktaven än instrumentstandarden för instrumentet piano (=Steinway-flygel, grand piano).

...värst låtande sk. fonogram (hatar ordet)

Inte hata. Det fräter inifrån. Kram.


Vh, iö

Tumregel.

Puss.

Inte tumregel, sanning!


Vh, iö

[Tangband]

116 db...
Detta borde innebära att för att ens kunna återge en inspelad flygel med korrekt dynamik hemma så behövs det stora anläggningar . Typ en sån här

Nej. En flygel är inte bas-stark...

Där har du ju fel.
Läs
http://www.dpamicrophones.com/mic-unive ... rand-piano

"Please note: The sound pressure level inside a concert grand piano can exceed 130 dB SPL peak less than eight inches (20 cm) over the strings, so be careful when choosing microphone types"

[Flint]

Inte hata. Det fräter inifrån. Kram.


Vh, iö

Tumregel.

Puss.

Inte tumregel, sanning!


Vh, iö

Ja, du borde ju veta.

[Svante]

Då kanske det inte var fel på min app då jag mätte 118 db på konserten trots allt ? Eller så var det fel.
Det var väl omkring 70 musiker, bleckblås , dubbla slagverkare som till och från spelade väldigt starkt.
Denna info från wiki om olika källors db-styrka:

Är du medveten om att det är något HELT ANNAT än det du har mätt i tabellen? Det som finns angivet i tabellen är sound power level vilket inte är samma sak som sound pressure level. De är ungefär lika olika som enheterna meter och kubikmeter. Båda mäts dock i dB och de råkar ha samma värde på avståndet 1/sqrt(4*pi) meter eller 28 centimeter om källan är en punktkälla.

Är det fö någon som vet vad det är för typ av mikrofon i en iPhone eller androidlur? Är de rundtagande?

Aha, sound Power lever och sound pressure level betyder olika, ok då var tabellen missvisande.

Nej... Tabellen visar precis det den säger att den visar. En ledtråd, utöver att det står sound POWER level, är att ljudtrycksnivån (sound pressure level=SPL) från en pryl måste anges tillsammans med ett avstånd om det ska säga något meningsfullt om prylens ljudlighet. Eftersom det inte finns några sådana avstånd i tabellen så kan man ana oråd om man tror att det är ljudtrycksnivå som står där. Jag menar, visst låter det starkt om en rymdraket, men det låter inte lika starkt på Cape Kennedy som det gör i Stockholm när de skickar upp den.

[Tangband]

Jag tycker 118 db låter väldigt rimligt! Jag sjunger i en klassisk kör, och när vi har övning innan konsert med et medelstort akustisk ensemble har jag mätt peak-värden til 116 db från där jag står i kören. Peak-värden kan bli väldigt mycket högte i akustisk musik än den kontinuerliga nivån. Men obs: decibel-apparna för iPhone är mer precise är android-apparna.

Mätte nyss med appen på min iphone: När 7- åringen här hemma övar cello och sambon spelar tvärflöjt är det 97 db medelvärde och 108 i peak. Mätt två meter från instrumenten. Lyssnar jag med samma nivå på stereon skulle jag nog bli vräkt ganska snabbt

Märkligt hur starkt akustiska instrument låter jämfört med " hög volym " på stereon.

[Flint]

Jag tycker 118 db låter väldigt rimligt! Jag sjunger i en klassisk kör, och när vi har övning innan konsert med et medelstort akustisk ensemble har jag mätt peak-värden til 116 db från där jag står i kören. Peak-värden kan bli väldigt mycket högte i akustisk musik än den kontinuerliga nivån. Men obs: decibel-apparna för iPhone är mer precise är android-apparna.

Mätte nyss med appen på min iphone: När 7- åringen här hemma övar cello och sambon spelar tvärflöjt är det 97 db medelvärde och 108 i peak. Mätt två meter från instrumenten. Lyssnar jag med samma nivå på stereon skulle jag nog bli vräkt ganska snabbt

Gör en inspelning och spela upp den på samma nivå och kolla. Dels hur du själv tycker att det låter och hur grannarna ev. reagerar.

[IngOehman]

Jag tycker 118 db låter väldigt rimligt! Jag sjunger i en klassisk kör, och när vi har övning innan konsert med et medelstort akustisk ensemble har jag mätt peak-värden til 116 db från där jag står i kören. Peak-värden kan bli väldigt mycket högte i akustisk musik än den kontinuerliga nivån. Men obs: decibel-apparna för iPhone är mer precise är android-apparna.

Mätte nyss med appen på min iphone: När 7- åringen här hemma övar cello och sambon spelar tvärflöjt är det 97 db medelvärde och 108 i peak. Mätt två meter från instrumenten. Lyssnar jag med samma nivå på stereon skulle jag nog bli vräkt ganska snabbt

Märkligt hur starkt akustiska instrument låter jämfört med " hög volym " på stereon.

Varför menar du att risken för vräkning är större än när de spelar live?

Och varför skriver du dB db???


Vh, iö

[IngOehman]

Är du medveten om att det är något HELT ANNAT än det du har mätt i tabellen? Det som finns angivet i tabellen är sound power level vilket inte är samma sak som sound pressure level. De är ungefär lika olika som enheterna meter och kubikmeter. Båda mäts dock i dB och de råkar ha samma värde på avståndet 1/sqrt(4*pi) meter eller 28 centimeter om källan är en punktkälla.

Är det fö någon som vet vad det är för typ av mikrofon i en iPhone eller androidlur? Är de rundtagande?

Aha, sound Power lever och sound pressure level betyder olika, ok då var tabellen missvisande.

Nej... Tabellen visar precis det den säger att den visar. En ledtråd, utöver att det står sound POWER level, är att ljudtrycksnivån (sound pressure level=SPL) från en pryl måste anges tillsammans med ett avstånd om det ska säga något meningsfullt om prylens ljudlighet. Eftersom det inte finns några sådana avstånd i tabellen så kan man ana oråd om man tror att det är ljudtrycksnivå som står där. Jag menar, visst låter det starkt om en rymdraket, men det låter inte lika starkt på Cape Kennedy som det gör i Stockholm när de skickar upp den.

Tabellen ÄR missvisande för den som inte kan tolka den. Och eftersom uppgifterna i den dessutom är felaktiga så är den missvisande även för andra.


Vh, iö

[Svante]

Jag vill då anmäla min skepsis mot ljusnivåmätningsappar. Androidappar är sämre än iPhoneappar, antagligen på den stora mängden olika hårdvaror för Android, det är helt enkelt svårare att skriva appar som funkar på flera plattformar. Problemen är många. Dels SKA en mätare för ljudtrycksnivå ha en rundtagande mikrofon, annars mäter den inte ljudtryck. Mikrofonen och elektroniken ska ha ett stort dynamiskt område, jag har haft telefoner som inte klarar över ~90 dB enligt apparna, mikrofon och elektronik ska ha en låg brusnivå och de får inte ha någon fast inkopplad AGC på ingången. Frekvensgången ska vara rak, bara det att mikrofonen sitter på en platta (telefonen) gör nog att felgränserna överskrids av rena akustiska skäl.

Trots detta kan en app visa ungefär rätt om man håller upp den bredvid en dB-mätare vid ett medelstarkt ljud. Det betyder dock inte att den visar rätt under andra förhållanden. Speciellt skulle jag vara kritisk mot toppvärdesmätningar, det är mycket troligt att de har ett "tak" pga begränsningar i mikrofon och elektronik som beskrevs i något inlägg här.

Om man är det minsta intresserad av ljudnivåer rekommenderar jag därför att man skaffar en enkel klassad mätare. Vill man sedan mäta toppvärden kan man spela in med en rundtagande mikrofon (OM1 är utmärkt för detta), kalibrera inspelningen med ljälp av ljudnivåmätaren och ett statiskt ljud och sedan mäta ljudnivån med hjälp av ljudfilen. Då får man stort dynamiskt område, linjäritet och möjlighet att studera förloppen i lugn och ro i efterhand.

[Tangband]

Jag tycker 118 db låter väldigt rimligt! Jag sjunger i en klassisk kör, och när vi har övning innan konsert med et medelstort akustisk ensemble har jag mätt peak-värden til 116 db från där jag står i kören. Peak-värden kan bli väldigt mycket högte i akustisk musik än den kontinuerliga nivån. Men obs: decibel-apparna för iPhone är mer precise är android-apparna.

Mätte nyss med appen på min iphone: När 7- åringen här hemma övar cello och sambon spelar tvärflöjt är det 97 db medelvärde och 108 i peak. Mätt två meter från instrumenten. Lyssnar jag med samma nivå på stereon skulle jag nog bli vräkt ganska snabbt

Märkligt hur starkt akustiska instrument låter jämfört med " hög volym " på stereon.

Varför menar du att risken för vräkning är större än när de spelar live?

Och varför skriver du dB db???


Vh, iö

Denna app använder jag till iPhone 6

[oivavoi]

Förresten, den holländska högtalarprodusenten Dutch & Dutch gjorde nyligen en uformell test där dom ville kolla om det var möjligt att skilja ett akustisk instrument från reproduktion av detta instrumentet genom deras högtalare. http://www.theabsolutesound.com/article ... ifference/

Jag läste efteråt att det som förvånade ingenjören deres mest var ljudnivån i topparna hos dom akustiske instrumenterna. Deras 8C-högtalare - som jag i övrigt har beställt - klarar dock av ett kontinuerligt nivå på 108 db, så jag tror de också skall klara av dynamiken i transienterna.

Du vet väl att decibel förkortas dB? (Även på norska. Du skriver väldigt bra svenska, men norskan lyser igenom här och där. Är klart imponerad över din svenska, det måste vara väldigt svårt att så pass bra behärska ett så besläktat språk?)

Du vet väl också att en uppgift om 108 dB inte säger något om du inte får veta något om förutsättningarna? Gäller det för en eller två högtalare? Gäller det för ett avstånd om en meter, eller på lyssnkngsplats i ett rum? Och i så fall vilket rum?

Och slutligen - menar du att uppgiften, ens om du vet alla dessa saker, säger något om transientförmågan? Alltså peakljudtrycken? Det gör den inte.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det som förvånar mig mest i din berättelse är att ingenjören (som om jag förstod dig rätt ligger bakom högtalarna du beställt) blev förvånad över peakljudtrycken från akustiska instrument. Hur kan man bli konstruktör utan att känna till sådana saker? Det ingår ju i utbildningen att lära sig sådant. Den typ av experiment du beskriver har för övrigt gjorts många gånger de senaste 60 åren.

Tack! Svenskan kommer av att jag läste två år i Lund för många år sen. Men nu har det gått många år, så min svenska är inte vad den var, tyvärr!

I övrigt är det interessant om dynamisk och kontinuerlig förmåga kan vara så olika. För slutsteg vet jag ju att dynamisk förmåga kan variera mycket. Men för högtalare och element känns det ju intuitivt som det borde vara ett samband? Förklara gärna mer.
(annars är jag inte så bekymrad för transient-förmågan till just dessa aktiva hötalarane, eftersom just dynamisk transientförmåga var ett av dom viktigaste kriterierna under utvecklingen)

Och ja, vet ju att många sådana testar har utförts! Ut fra vad jag har läst fuskade dom ofta en del för att få det til.

[IngOehman]

Aktiva högtalare har nästan alltid ett alldeles för dåligt förhållande mellan peak och medelförmåga. Det beror på att aktiva högtalare är begränsade av de inbyggda förstärkarna, som oftast väljs utifrån faktorer som att högtalaren inte skall kunna spela sönder sig själv.

En passiv högtalare däremot, kan man välja att driva med t ex en bryggad NAD 208 som levererar typ 2000 W. Man är ju själv ansvarig för att inte missbruka effekten så den spelar sönder högtalaren vid lågfrekvensexcesser eller kontinuerligt höga effekter.

- - -

Såg en ljudtrycksmätare på biltema igår - för under 200:-!

Skall ha mindre felvisning än 2 dB. Men mäter bara A-vägt. Det vill säga den är möjligen användbar när man funderar på ljuds öronfarlighet, men inte om målet är att förstå ljudets linjära amplitud.


Vh, iö

[oivavoi]

Förresten, den holländska högtalarprodusenten Dutch & Dutch gjorde nyligen en uformell test där dom ville kolla om det var möjligt att skilja ett akustisk instrument från reproduktion av detta instrumentet genom deras högtalare. http://www.theabsolutesound.com/article ... ifference/

Jag läste efteråt att det som förvånade ingenjören deres mest var ljudnivån i topparna hos dom akustiske instrumenterna. Deras 8C-högtalare - som jag i övrigt har beställt - klarar dock av ett kontinuerligt nivå på 108 db, så jag tror de också skall klara av dynamiken i transienterna.

Hur gick det med testen? Finns det något att läsa om det (hur rum och uppställning såg ut), så att man kan få en uppfattning av vad som demonstrerades och vad man kom fram till? Jag hittar inget, varken på deras hemsida eller facebooksida.

Nej, har hellre inte hittat något. Såg bara dokumentation av hur dom gjorde före, då dom spelade in instrumenten i det anekoiska kamret.

[oivavoi]

Jag vill då anmäla min skepsis mot ljusnivåmätningsappar. Androidappar är sämre än iPhoneappar, antagligen på den stora mängden olika hårdvaror för Android, det är helt enkelt svårare att skriva appar som funkar på flera plattformar. Problemen är många. Dels SKA en mätare för ljudtrycksnivå ha en rundtagande mikrofon, annars mäter den inte ljudtryck. Mikrofonen och elektroniken ska ha ett stort dynamiskt område, jag har haft telefoner som inte klarar över ~90 dB enligt apparna, mikrofon och elektronik ska ha en låg brusnivå och de får inte ha någon fast inkopplad AGC på ingången. Frekvensgången ska vara rak, bara det att mikrofonen sitter på en platta (telefonen) gör nog att felgränserna överskrids av rena akustiska skäl.

Trots detta kan en app visa ungefär rätt om man håller upp den bredvid en dB-mätare vid ett medelstarkt ljud. Det betyder dock inte att den visar rätt under andra förhållanden. Speciellt skulle jag vara kritisk mot toppvärdesmätningar, det är mycket troligt att de har ett "tak" pga begränsningar i mikrofon och elektronik som beskrevs i något inlägg här.

Om man är det minsta intresserad av ljudnivåer rekommenderar jag därför att man skaffar en enkel klassad mätare. Vill man sedan mäta toppvärden kan man spela in med en rundtagande mikrofon (OM1 är utmärkt för detta), kalibrera inspelningen med ljälp av ljudnivåmätaren och ett statiskt ljud och sedan mäta ljudnivån med hjälp av ljudfilen. Då får man stort dynamiskt område, linjäritet och möjlighet att studera förloppen i lugn och ro i efterhand.

Soundmeter från Faber Acoustica på min IPhone 6S mäter ungefär samma nivå som min umik hemma hos mig, både kontinuerlig och peak. Andra appar och telefoner har jag inga erfarenhet med!

[IngOehman]

Nej, har hellre inte hittat något. Såg bara dokumentation av hur dom gjorde före, då dom spelade in instrumenten i det anekoiska kamret.

Ekofria rummet, på svenska.

[RogerJoensson]

116 db...
Detta borde innebära att för att ens kunna återge en inspelad flygel med korrekt dynamik hemma så behövs det stora anläggningar . Typ en sån här

Nej. En flygel är inte bas-stark...

Där har du ju fel.
Läs
http://www.dpamicrophones.com/mic-unive ... rand-piano

"Please note: The sound pressure level inside a concert grand piano can exceed 130 dB SPL peak less than eight inches (20 cm) over the strings, so be careful when choosing microphone types"

Det behövs inga särskilt stora högtalare för återge en flygel med full ljudstyrka. Som jag skrev, eftersom en flygel inte är bas-stark. Det är bas som kräver stort. Att få en rätt liten högtalare att spela 130dB vid det korta avståndet är inte särskilt svårt.

[Tangband]

Nej. En flygel är inte bas-stark...

Där har du ju fel.
Läs
http://www.dpamicrophones.com/mic-unive ... rand-piano

"Please note: The sound pressure level inside a concert grand piano can exceed 130 dB SPL peak less than eight inches (20 cm) over the strings, so be careful when choosing microphone types"

Det behövs inga särskilt stora högtalare för återge en flygel med full ljudstyrka. Som jag skrev, eftersom en flygel inte är bas-stark. Det är bas som kräver stort. Att få en rätt liten högtalare att spela 130dB vid det korta avståndet är inte särskilt svårt.

En liten flygel har 88 tangenter och den djupaste tangenten har en grundton på 27, 1 Hz.
Har du hört en pianist spela fff i den djupaste oktaven ? Live ?
Jag skulle nog betrakta en flygel kapapel till att vara ganska ljudstark, även i basen ( beroende vilken musik som spelas naturligtvis ). Men allt beror ju på, och sitter man 20 meter från en stor flygel blir det inte så ljusstarkt.

[RogerJoensson]

Du har uppenbarligen inte en aning om hur svaga de låga grundtonerna är. Övertonerna dominerar ju så pass att det är svårt att urskilja dem. Det är ju inte precis så att man får en spark i magen, som framför ett PA...

[Tangband]

Du har uppenbarligen inte en aning om hur svaga de låga grundtonerna är. Övertonerna dominerar ju så pass att det är svårt att urskilja dem. Det är ju inte precis så att man får en spark i magen, som framför ett PA...

Nej det kan jag ju hålla med om till viss del.

[Johan_Lindroos]

Ha-ha, "erkänner, men inte helt"!

[Svante]

Jag vill då anmäla min skepsis mot ljusnivåmätningsappar. Androidappar är sämre än iPhoneappar, antagligen på den stora mängden olika hårdvaror för Android, det är helt enkelt svårare att skriva appar som funkar på flera plattformar. Problemen är många. Dels SKA en mätare för ljudtrycksnivå ha en rundtagande mikrofon, annars mäter den inte ljudtryck. Mikrofonen och elektroniken ska ha ett stort dynamiskt område, jag har haft telefoner som inte klarar över ~90 dB enligt apparna, mikrofon och elektronik ska ha en låg brusnivå och de får inte ha någon fast inkopplad AGC på ingången. Frekvensgången ska vara rak, bara det att mikrofonen sitter på en platta (telefonen) gör nog att felgränserna överskrids av rena akustiska skäl.

Trots detta kan en app visa ungefär rätt om man håller upp den bredvid en dB-mätare vid ett medelstarkt ljud. Det betyder dock inte att den visar rätt under andra förhållanden. Speciellt skulle jag vara kritisk mot toppvärdesmätningar, det är mycket troligt att de har ett "tak" pga begränsningar i mikrofon och elektronik som beskrevs i något inlägg här.

Om man är det minsta intresserad av ljudnivåer rekommenderar jag därför att man skaffar en enkel klassad mätare. Vill man sedan mäta toppvärden kan man spela in med en rundtagande mikrofon (OM1 är utmärkt för detta), kalibrera inspelningen med ljälp av ljudnivåmätaren och ett statiskt ljud och sedan mäta ljudnivån med hjälp av ljudfilen. Då får man stort dynamiskt område, linjäritet och möjlighet att studera förloppen i lugn och ro i efterhand.

Soundmeter från Faber Acoustica på min IPhone 6S mäter ungefär samma nivå som min umik hemma hos mig, både kontinuerlig och peak. Andra appar och telefoner har jag inga erfarenhet med!

...gäller det även vid de där höga toppnivåerna som du skrev om? De där där du sade att högtalaren verkar begränsa toppnivån? Jag tänkte omedelbums att det kanske var telefonen som begränsade, men du kanske mätte med ljudnivåmätaren också?

Vad jag menar är att det inte duger med en enkel jämförelse vid en enda nivå, utan man behöver testa extremerna också, och med signaler med olika frekvensinnehåll.

[Svante]

Har du hört en pianist spela fff i den djupaste oktaven ? Live ?

Jag skulle tro att Roger har hört en flygel live. Han har nog spelat in en flygel live också. Med mikrofoner i världsklass. Som han har konstruerat själv.

Tror jag.

Flyglar må kunna spela starkt och transientrikt, men djupbasen är inte stark. Det har bl.a. att göra med att det strålande ytan, klangbotten, i en flygel är öppen på båda sidor så den strålar lika ineffektivt som en dipolhögtalare i basen.

[oivavoi]

Jag vill då anmäla min skepsis mot ljusnivåmätningsappar. Androidappar är sämre än iPhoneappar, antagligen på den stora mängden olika hårdvaror för Android, det är helt enkelt svårare att skriva appar som funkar på flera plattformar. Problemen är många. Dels SKA en mätare för ljudtrycksnivå ha en rundtagande mikrofon, annars mäter den inte ljudtryck. Mikrofonen och elektroniken ska ha ett stort dynamiskt område, jag har haft telefoner som inte klarar över ~90 dB enligt apparna, mikrofon och elektronik ska ha en låg brusnivå och de får inte ha någon fast inkopplad AGC på ingången. Frekvensgången ska vara rak, bara det att mikrofonen sitter på en platta (telefonen) gör nog att felgränserna överskrids av rena akustiska skäl.

Trots detta kan en app visa ungefär rätt om man håller upp den bredvid en dB-mätare vid ett medelstarkt ljud. Det betyder dock inte att den visar rätt under andra förhållanden. Speciellt skulle jag vara kritisk mot toppvärdesmätningar, det är mycket troligt att de har ett "tak" pga begränsningar i mikrofon och elektronik som beskrevs i något inlägg här.

Om man är det minsta intresserad av ljudnivåer rekommenderar jag därför att man skaffar en enkel klassad mätare. Vill man sedan mäta toppvärden kan man spela in med en rundtagande mikrofon (OM1 är utmärkt för detta), kalibrera inspelningen med ljälp av ljudnivåmätaren och ett statiskt ljud och sedan mäta ljudnivån med hjälp av ljudfilen. Då får man stort dynamiskt område, linjäritet och möjlighet att studera förloppen i lugn och ro i efterhand.

Soundmeter från Faber Acoustica på min IPhone 6S mäter ungefär samma nivå som min umik hemma hos mig, både kontinuerlig och peak. Andra appar och telefoner har jag inga erfarenhet med!

...gäller det även vid de där höga toppnivåerna som du skrev om? De där där du sade att högtalaren verkar begränsa toppnivån? Jag tänkte omedelbums att det kanske var telefonen som begränsade, men du kanske mätte med ljudnivåmätaren också?

Vad jag menar är att det inte duger med en enkel jämförelse vid en enda nivå, utan man behöver testa extremerna också, och med signaler med olika frekvensinnehåll.

Ja, telefonen min mäter 116-118 dB live... så är nog anläggningen! Just nu är jag i färd med att flytta, så jag kör enkelt med enkla aktive monitorer. Derav den begränsade förmågan att spela riktigt högt.

[oivavoi]

Aktiva högtalare har nästan alltid ett alldeles för dåligt förhållande mellan peak och medelförmåga. Det beror på att aktiva högtalare är begränsade av de inbyggda förstärkarna, som oftast väljs utifrån faktorer som att högtalaren inte skall kunna spela sönder sig själv.

En passiv högtalare däremot, kan man välja att driva med t ex en bryggad NAD 208 som levererar typ 2000 W. Man är ju själv ansvarig för att inte missbruka effekten så den spelar sönder högtalaren vid lågfrekvensexcesser eller kontinuerligt höga effekter.

- - -

Såg en ljudtrycksmätare på biltema igår - för under 200:-!

Skall ha mindre felvisning än 2 dB. Men mäter bara A-vägt. Det vill säga den är möjligen användbar när man funderar på ljuds öronfarlighet, men inte om målet är att förstå ljudets linjära amplitud.


Vh, iö

Förstår. Tack. Det beror jo lite på vilka förstarkare som benytts också? Dutch & Dutch har Pascal-slutsteg med 500 w kontinuerlig per kanal, mer dynamisk. Så är det ju en annan sak vad man tycker om klass d

[RogerGustavsson]

När jag lyssnade på Roland Pöntinen för några år sedan satt jag kanske 10-12 m från flygeln och det var inte speciellt ljudstarkt där. Var nästan så att man fick hålla andan ibland. 130 dB under huven är en sak men vad det blir ute i rummet en annan (5-6 dB per dubbling av avståndet). I regel förstärker man flygel/piano med PA när det ingår i t.ex. en akustisk jazzensemble.

Jag har kört några orkesterinspelningar med stortrumma (gran casa) i MasVis och förvånats av hur snabbt ljudnivån sjunker under ca 33 Hz. Ofta har nivån sjunkigt med ca 40 dB ner till 20 Hz. MasVis visar ju "normalized average spectrum". Finns det något man kan mäta topparna (peak) med?

[RogerJoensson]

Jag tror att det är vanligt att man högpassfiltrerar kommersiella inspelningar när den riktigt djupa basen är stark eftersom många högtalare ballar ur fullständigt under typ 30Hz om det blir starkt där och därunder. Högtalare kan dessutom ta skada och man vill säkert inte ha missnöjda kunder. De flesta slagverksinspelningar som jag hört (inte jättemånga i och för sig) men djupbastunga slagverk har antingen varit hörbart limiterade eller på något sätt högpassfiltrerade på ett sätt som passar normala basreflexhögtalare. Jag gissar att det inte är en slump.

[jansch]

Svante skrev: Frekvensgången ska vara rak, bara det att mikrofonen sitter på en platta (telefonen) gör nog att felgränserna överskrids av rena akustiska skäl.

Jag tror att detta är en stor begränsning i vilken noggrannhet man kan förvänta sig av att mäta med en app. Visserligen är en Iphone bara ca 7mm tjock vilket motsvarar ungefär en 1/4 tums mikrofons diameter. 1/4tum mikrofon får man nog anse som rundupptagande även om storleken på mikrofonen börjar störa vid 8-10 kHz = karakteristiken börjar gå åt mer njurlik form.
Är "mikrofonhöljet" i form av en mobiltelefon och dessutom en hand/arm som håller telefonen är nog inte mätningarna trovärdiga över sådär 1kHz (gissning!). Man ska inte underskatta handen/armens påverkan och vid lägre frekvenser även kroppens.
Alltså, vad jag menar (och Svante också säkert menar) är att det spelar ingen roll hur bra grejorna är tekniskt när mick:en sitter i ett telefonhölje.

[Svante]

Jag tror att det är vanligt att man högpassfiltrerar kommersiella inspelningar när den riktigt djupa basen är stark eftersom många högtalare ballar ur fullständigt under typ 30Hz om det blir starkt där och därunder. Högtalare kan dessutom ta skada och man vill säkert inte ha missnöjda kunder. De flesta slagverksinspelningar som jag hört (inte jättemånga i och för sig) men djupbastunga slagverk har antingen varit hörbart limiterade eller på något sätt högpassfiltrerade på ett sätt som passar normala basreflexhögtalare. Jag gissar att det inte är en slump.

Överhuvudtaget är nog inte "akustiska" instrument särskilt djupbastunga ens live. Om man funderar litegrann så har "akustiska" instrument som regel inte särskilt stor pumpkapacitet. En flygel har visserligen en klangbotten med en yta som visserligen överstiger en kvadratmeter, men den rör sig inte så mycket och strålar som en dipol, en kontrabas har ännu mindre yta, men är iofs "basreflex". Det är väl bara bastrummor som har en någorlunda stor (transient) pumpkapacitet. Och möjligen orgelpipor.

Det kan bli mycket mer djupbas när det är syntar inblandade.

[Svante]

Soundmeter från Faber Acoustica på min IPhone 6S mäter ungefär samma nivå som min umik hemma hos mig, både kontinuerlig och peak. Andra appar och telefoner har jag inga erfarenhet med!

...gäller det även vid de där höga toppnivåerna som du skrev om? De där där du sade att högtalaren verkar begränsa toppnivån? Jag tänkte omedelbums att det kanske var telefonen som begränsade, men du kanske mätte med ljudnivåmätaren också?

Vad jag menar är att det inte duger med en enkel jämförelse vid en enda nivå, utan man behöver testa extremerna också, och med signaler med olika frekvensinnehåll.

Ja, telefonen min mäter 116-118 dB live... så är nog anläggningen! Just nu är jag i färd med att flytta, så jag kör enkelt med enkla aktive monitorer. Derav den begränsade förmågan att spela riktigt högt.

Det är ju lätt att testa genom att sätta telefonen riktigt nära högtalaren. Då ska nivåerna stiga.

[RogerGustavsson]

Jag tror att det är vanligt att man högpassfiltrerar kommersiella inspelningar när den riktigt djupa basen är stark eftersom många högtalare ballar ur fullständigt under typ 30Hz om det blir starkt där och därunder. Högtalare kan dessutom ta skada och man vill säkert inte ha missnöjda kunder. De flesta slagverksinspelningar som jag hört (inte jättemånga i och för sig) men djupbastunga slagverk har antingen varit hörbart limiterade eller på något sätt högpassfiltrerade på ett sätt som passar normala basreflexhögtalare. Jag gissar att det inte är en slump.

Jo, visst kan det vara högpassfiltrerat men även rena audiophilinspelningar saknar nivå nedtill som vissa hävdar ska finnas även om grundtonenen ligger runt 33 Hz. Ogjort lade upp denna snutt med stora orkestertrumman spelandes solo:

[Flint]

Jag tror att det är vanligt att man högpassfiltrerar kommersiella inspelningar när den riktigt djupa basen är stark eftersom många högtalare ballar ur fullständigt under typ 30Hz om det blir starkt där och därunder. Högtalare kan dessutom ta skada och man vill säkert inte ha missnöjda kunder. De flesta slagverksinspelningar som jag hört (inte jättemånga i och för sig) men djupbastunga slagverk har antingen varit hörbart limiterade eller på något sätt högpassfiltrerade på ett sätt som passar normala basreflexhögtalare. Jag gissar att det inte är en slump.

Överhuvudtaget är nog inte "akustiska" instrument särskilt djupbastunga ens live. Om man funderar litegrann så har "akustiska" instrument som regel inte särskilt stor pumpkapacitet. En flygel har visserligen en klangbotten med en yta som visserligen överstiger en kvadratmeter, men den rör sig inte så mycket och strålar som en dipol, en kontrabas har ännu mindre yta, men är iofs "basreflex". Det är väl bara bastrummor som har en någorlunda stor (transient) pumpkapacitet. Och möjligen orgelpipor.

Det kan bli mycket mer djupbas när det är syntar inblandade.

Den enda gång jag har blivit lite imponerad av lågbas från akustiska instrument var i lumpen 1973 på det nu nedlagda A1 i Linköping. Av någon anledning marsherade det runt en musikkår på kaserngården och spelade. Kanske repeterade dom inför något jippo. Jag tippar att jag hörde dom på sådär 30-100 meters avstånd. Bastrumman hördes rejält nästan som separerad från resten av instrumenten. Jäklar vad det dunkade på. Då tänkte jag av någon anledning "HiFi". Ljudet (trycket?) var dock bleksamt jämfört med dagens konstgjorda basmangel när t.ex. en nedhängd gammal VOLVO kör förbi och brummar något som troligen ska föreställa musik. Jag fördrar musikkåren.

[RogerJoensson]

Jag tror att det är vanligt att man högpassfiltrerar kommersiella inspelningar när den riktigt djupa basen är stark eftersom många högtalare ballar ur fullständigt under typ 30Hz om det blir starkt där och därunder. Högtalare kan dessutom ta skada och man vill säkert inte ha missnöjda kunder. De flesta slagverksinspelningar som jag hört (inte jättemånga i och för sig) men djupbastunga slagverk har antingen varit hörbart limiterade eller på något sätt högpassfiltrerade på ett sätt som passar normala basreflexhögtalare. Jag gissar att det inte är en slump.

Jo, visst kan det vara högpassfiltrerat men även rena audiophilinspelningar saknar nivå nedtill som vissa hävdar ska finnas även om grundtonenen ligger runt 33 Hz. Ogjort lade upp denna snutt med stora orkestertrumman spelandes solo:

[ Bild ]

Den ser att ha rätt mycket energi ner till 30-35Hz. De få kommersiella slagverksinspelningar som jag kollat upp (några få) har rasat mer än så (eller limiterats). Sen är det ett rätt långt klipp, kanske ser det inte ut så om man kollar vad som händer kort runt/efter själva anslagen. -Alltså om tittar på vad som händer mellan anslag och att tonen stabiliserats . Sedan tillkommer rummet som kan ha hjälpt/stjälpt. Utan att veta hur det lät...

[IngOehman]

Där har du ju fel.
Läs
http://www.dpamicrophones.com/mic-unive ... rand-piano

"Please note: The sound pressure level inside a concert grand piano can exceed 130 dB SPL peak less than eight inches (20 cm) over the strings, so be careful when choosing microphone types"

Det behövs inga särskilt stora högtalare för återge en flygel med full ljudstyrka. Som jag skrev, eftersom en flygel inte är bas-stark. Det är bas som kräver stort. Att få en rätt liten högtalare att spela 130dB vid det korta avståndet är inte särskilt svårt.

En liten flygel har 88 tangenter och den djupaste tangenten har en grundton på 27, 1 Hz.
Har du hört en pianist spela fff i den djupaste oktaven ? Live ?
Jag skulle nog betrakta en flygel kapapel till att vara ganska ljudstark, även i basen ( beroende vilken musik som spelas naturligtvis ). Men allt beror ju på, och sitter man 20 meter från en stor flygel blir det inte så ljusstarkt.

Har hört flygel i konsertsammanhang kanske 1000 gånger. Hör flygeln hemma nästan varje dag dessutom.

Och flyglar är INTE instrument som skapar mycket lågfrekventa basljud. Även på avstånd av betydligt mindre än 20 meter, t ex 2 meter, kommer väldigt lite djupbas från en flygel. Det gäller även Bösendorfrar.

Om du vill ha perspektiv, skaffa en symfonisk bastrumma och slå på den.


Vh, iö

[RogerJoensson]

Det är väl bara bastrummor som har en någorlunda stor (transient) pumpkapacitet. Och möjligen orgelpipor.

Och ofiltrerade inspelningar av sådant kan knäcka rätt många högtalare.

[petersteindl]

Det finns väl en del bas i is. från instrument i is alltså. Jag har en cd med sådant.

Mvh
Peter

[RogerGustavsson]

Dags för en artikel i Elle om THX Infra/jordbävningssäker inredning?

Infrasäkra inredning behövs inte för Winter Songs av Terje Isungset.
Lägsta tonen är D1 dvs. 36,6 Hz, en enkel match för Guru Junior om man inte
använder musiken primärt för att lösgöra njurstenar.

[IngOehman]

Amplituden på inspelningen ifråga är dock massiv.

Det finns väl en del bas i is. från instrument i is alltså. Jag har en cd med sådant.

Mvh
Peter

Tror jag vet vilken platta du tänker på, och gissar därför att du har fel, eftersom jag vet en del om inspelningen ifråga...

Är kompositören den ovan nämnda Terje?


Vh, iö

[IngOehman]

Jag tror att det är vanligt att man högpassfiltrerar kommersiella inspelningar när den riktigt djupa basen är stark eftersom många högtalare ballar ur fullständigt under typ 30Hz om det blir starkt där och därunder. Högtalare kan dessutom ta skada och man vill säkert inte ha missnöjda kunder. De flesta slagverksinspelningar som jag hört (inte jättemånga i och för sig) men djupbastunga slagverk har antingen varit hörbart limiterade eller på något sätt högpassfiltrerade på ett sätt som passar normala basreflexhögtalare. Jag gissar att det inte är en slump.

Överhuvudtaget är nog inte "akustiska" instrument särskilt djupbastunga ens live. Om man funderar litegrann så har "akustiska" instrument som regel inte särskilt stor pumpkapacitet. En flygel har visserligen en klangbotten med en yta som visserligen överstiger en kvadratmeter, men den rör sig inte så mycket och strålar som en dipol, en kontrabas har ännu mindre yta, men är iofs "basreflex". Det är väl bara bastrummor som har en någorlunda stor (transient) pumpkapacitet. Och möjligen orgelpipor.

Det kan bli mycket mer djupbas när det är syntar inblandade.

Allt är förstås relativt.

Men en symfonisk bastrumma kan faktiskt övertrumfa hela resten av orkestern - alltså alla spelandes tillsammans! Peakljudeffekten kan vara högre än 15 W.

Men det finns många instrument som levrerar skapligt med djupbas. Inte grand casa-nivåer, men ändå rejält. Ett som ger avsevärt mycket mera grundton än folk tror är bastuba. Sen förekommer faktiskt även krutdriva akustiska instrument i flera klassiska verk. Läs kanoner!


Vh, iö

[RogerGustavsson]

Terje Isungset var det.

[IngOehman]

Jag har en kul inspelning som inkluderar en extra stor grand casa nedstämd till typ 21 Hz.

Vi gjorde den som en del av ett soundtrack till en film.

Det är en sådan där inspelning som man kan ta med på hifi- mässor och spela, och på så vis skaffa sig en bra uppfattning om LF- förmågan - utan att behöva berätta något för den som visar anläggningar utan djupbasförmåga.

I väldigt många anläggningar så hörs helt enkelt typ ingenting. Trumman är nämligen skapligt försiktigt spelad, klubba med stooor filtboll. Så bidraget vid högre frekvenser är litet.


Vh, iö

[darkg]

Jag var på en konsert där en stor klubba slogs på en plåt (tror jag) på golvet. Kanske kan bli en bra transient på sitt sätt. Jag trodde att det var turangalîlasymfonin, men återfinner inte detta instrument där. Minns inte.

[Tangband]

De flesta anläggningar återger inte som det var tänkt, eftersom de flesta anläggningar är underdimensionerade i basområdet

[IngOehman]

Tycker de flesta anläggningar har brister på många punkter, men visst - det du nämner är verkligen den nästan (men inte riktigt) undantagslösa gemensamma nämnaren - praktiskt taget alla anläggningar har lägst kapacitet i det djupa basområdet.

Det är ytterst sällsynt med anläggningar som har samma kapacitet under 80 Hz som över. I princip är det bara elektroniskt delade anläggningar (till basmoduler) som kommer i närheten av att ha balans. Men även sådana anläggningar är för det mesta mycket kapablare över 200 Hz än under 50 Hz.

Dock räcker många anläggningar till ägarnas behov. Tillräcklig kapacitet för det lågfrekventa registret och en överkapacitet vid högre frekvenser fungerar ju det också.

Sen finns det ju många, framförallt äldre, som inte längre har en hörsel som "tål" låga frekvenser, det vill säga som har en hörsel som drabbas av maskering från låga frekvenser - och då stör de. Därför brukar de föredra att låga frekvenser fattas. Vissa i sådan grad att de vrider upp ett andra ordningens HP-filter till 200 Hz om man ber dem att vrida tills de tycker det är trevligast stt lyssna.


Vh, iö

[Harryup]

Jag tror att det är vanligt att man högpassfiltrerar kommersiella inspelningar när den riktigt djupa basen är stark eftersom många högtalare ballar ur fullständigt under typ 30Hz om det blir starkt där och därunder. Högtalare kan dessutom ta skada och man vill säkert inte ha missnöjda kunder. De flesta slagverksinspelningar som jag hört (inte jättemånga i och för sig) men djupbastunga slagverk har antingen varit hörbart limiterade eller på något sätt högpassfiltrerade på ett sätt som passar normala basreflexhögtalare. Jag gissar att det inte är en slump.

Överhuvudtaget är nog inte "akustiska" instrument särskilt djupbastunga ens live. Om man funderar litegrann så har "akustiska" instrument som regel inte särskilt stor pumpkapacitet. En flygel har visserligen en klangbotten med en yta som visserligen överstiger en kvadratmeter, men den rör sig inte så mycket och strålar som en dipol, en kontrabas har ännu mindre yta, men är iofs "basreflex". Det är väl bara bastrummor som har en någorlunda stor (transient) pumpkapacitet. Och möjligen orgelpipor.

Det kan bli mycket mer djupbas när det är syntar inblandade.

Den enda gång jag har blivit lite imponerad av lågbas från akustiska instrument var i lumpen 1973 på det nu nedlagda A1 i Linköping. Av någon anledning marsherade det runt en musikkår på kaserngården och spelade. Kanske repeterade dom inför något jippo. Jag tippar att jag hörde dom på sådär 30-100 meters avstånd. Bastrumman hördes rejält nästan som separerad från resten av instrumenten. Jäklar vad det dunkade på. Då tänkte jag av någon anledning "HiFi". Ljudet (trycket?) var dock bleksamt jämfört med dagens konstgjorda basmangel när t.ex. en nedhängd gammal VOLVO kör förbi och brummar något som troligen ska föreställa musik. Jag fördrar musikkåren.

+1.
Vaktparaden är min referens för live-dynamik.

/HArryup

[jansch]

Blev nyfiken på om en flygel kunde producera 120 dB....
Gjorde nu en mätning på en Yamaha C3 flygel i mitt vardagsrum. Rummet är ganska stort, ca 12meter x 9 meter och snedtak med ca 7 meters höjd och öppet till övervåning, och ger därmed lång efterklang.
Mätningen är gjord på 1 meters höjd (öronhöjd som att sitta i en bekväm fåtölj) och 1 meters avstånd från tangentbordet vid "nyckelhålet C" = väldigt nära.
Gjorde dels en mätning med 20 - 100 Hz filter, dels en mätning med 20 - 22,4 kHz filter vilket inte gjorde någon skillnad!
Den "musikaliska" insatsen bestod i att hålla ner Forte-pedalen (den heter väl så?) och banka på utav helvete med början i basen (A = 27,5Hz) och snabbt ca 10 tangenter i taget upp i diskanten hela tiden med forte-pedalen nedtryckt. Jag har nog aldrig misshandlat flygeln så!

Resultatet blev alltså 113dB Linjärt peak(20-22.4kHz) och likadant 20 - 100Hz (fladdrande mellan 112-113dB). Filtrens branthet 40dB/oktav förutom 22,4kHz med 80dB/oktav.
Mätningens onoggrannhet under 0,5dB +/-.

Min summering: En "hemmaflygel" (ca 190 lång) är inte speciellt "bastung" men ganska högljudd!

[Flint]

jansch
Den attityden gillar jag. Att ge sig på't och testa själv. I alla fall när det gäller teknik. Vilken nivå hamnar du på om du spelar mer normalt?

[jansch]

"Visa från Utanmyra" i Jan Johanssons arr. peak:ar på 96dB linjärt (20 - 22,4kHz). Samma mikrofonavstånd, jag har inte flyttat på "setup:en" sedan första testen. Det är väl en ganska "lagom låt" på flygel....

[Flint]

Javisst. Jasså, så pass starkt/högt. Jag gissade på under 90dB. Tack!

[jansch]

Vilken app för bilder skall man använda för visning av bilder på Faktiskt.se?... Gratis och bra?
Försökte nu ladda bilder på min setup för "flygel test" men det funkade inte....

[petersteindl]

"Visa från Utanmyra" i Jan Johanssons arr. peak:ar på 96dB linjärt (20 - 22,4kHz). Samma mikrofonavstånd, jag har inte flyttat på "setup:en" sedan första testen. Det är väl en ganska "lagom låt" på flygel....

Just den låten kollade en kund med äggen som jag var hemma hos i fredags. Hans mätare stannade på lite dryga 90 dB. Det var på lyssningsplats med 2 högtalare, kanske 3,6-4 meter från respektive högtalare.

Med vänlig hälsning
Peter

[Svante]

Här ska vi inte glömma alla kompressorer som sitter i inspelningskedjan. Speciellt om det rör sig om en remaster.

[jansch]

Flint - jag kollade hur jag spelade... att spela "Visa från Utanmyra" i 90dB istället för 96dB handlar bara om vilket humör man är på... Lite mer "aggressivt" och du är uppe i 96dB. När man tittar på en enskild ton är det verkligen löjligt liten skillnad i anslag mellan 90 och 96 dB. Skulle jag spela lite mer "romantiskt" istället för på mätinstruments utslag hamnar jag nog på närmare 90dB. Alltså mer "nyanserat" ligger närmare 90. Viktigt! Vi pratar om peak!

[Flint]

Här ska vi inte glömma alla kompressorer som sitter i inspelningskedjan. Speciellt om det rör sig om en remaster.

Syftar du på janschs inspelning?

[Svante]

Ah, det var alltså du som spelade visan på pianot... Ok, då förstår jag.

[music4ever]

Frågan man kan ställa sig är, är det bara själva ljudet som är "allt"? Eller är kanske till exempel skivomslaget en del av musikens konstnärliga uttryck? Hur viktigt anser man då att återge även det "korrekt"?
Här en kort video om en företag som gör allt att få till skivomslagen så de ser ut exakt som originalutgåvan från förr.

[jansch]

Svante - alltså jag spelade på flygeln och jämförde mätresultatet när jag "bankade" på flygeln. Det var alltså mindre än 20 minuter mellan mätningarna och EXAKT samma mätposition. Det enda som borde kunna påverka är hur jag sitter på pianostolen...

[Flint]

Flint - jag kollade hur jag spelade... att spela "Visa från Utanmyra" i 90dB istället för 96dB handlar bara om vilket humör man är på... Lite mer "aggressivt" och du är uppe i 96dB. När man tittar på en enskild ton är det verkligen löjligt liten skillnad i anslag mellan 90 och 96 dB. Skulle jag spela lite mer "romantiskt" istället för på mätinstruments utslag hamnar jag nog på närmare 90dB. Alltså mer "nyanserat" ligger närmare 90. Viktigt! Vi pratar om peak!

Det är lika med gitarr som jag är lite mer van vid. Humöret påverkar mer än man tror och framförallt på topparna/anslagen. Distad gitarr är ju automatiskt komprimerad så där är nivån lätt att ställa in vid inspelning, men odistad ren gitarr både elektrisk och akustisk, är värre.

[jansch]

Flint - Jag "fuskar" på elbas och stålsträngade gitarr... och på cello också så jag förstår vad du menar...
+/- 6dB handlar om humör, inte om hur hårt man tror sig spela.

[jansch]

Flint: Glömde säga - Basgångar låter mycket bättre när man spelar själv om man har hjälp av en kompressor som "förlåter" 10-15dB skillnad... Man blir väldigt mycket bättre musiker!

[Flint]

Flint: Glömde säga - Basgångar låter mycket bättre när man spelar själv om man har hjälp av en kompressor som "förlåter" 10-15dB skillnad... Man blir väldigt mycket bättre musiker!

Jodå, visst är en kompressor bra att ha, om man nu törs säga så här. Gitarr utan kompressor är också svår att mixa in bland resten av instrumenten när man mixar ihop något tänkt att låta mer "normalt".

[Svante]

Svante - alltså jag spelade på flygeln och jämförde mätresultatet när jag "bankade" på flygeln. Det var alltså mindre än 20 minuter mellan mätningarna och EXAKT samma mätposition. Det enda som borde kunna påverka är hur jag sitter på pianostolen...

Jo, jag förstod det sen. Jag läste slarvigt och det stod "Jan Johansson", och tänkte mig att du väl inte hade honom hemma hos dig - alltså måste det vara högtalaråtergivet...

[Svante]

Flint: Glömde säga - Basgångar låter mycket bättre när man spelar själv om man har hjälp av en kompressor som "förlåter" 10-15dB skillnad... Man blir väldigt mycket bättre musiker!

Fast blir man inte en sämre musiker om man inte behöver lära sig att behärska dynamiken?

[egonsmannen]

Flint: Glömde säga - Basgångar låter mycket bättre när man spelar själv om man har hjälp av en kompressor som "förlåter" 10-15dB skillnad... Man blir väldigt mycket bättre musiker!

Fast blir man inte en sämre musiker om man inte behöver lära sig att behärska dynamiken?

Att lira med kompressor är en annan sak. Det är ett sound och en spelkänsla man är ute efter.

[Svante]

Flint: Glömde säga - Basgångar låter mycket bättre när man spelar själv om man har hjälp av en kompressor som "förlåter" 10-15dB skillnad... Man blir väldigt mycket bättre musiker!

Fast blir man inte en sämre musiker om man inte behöver lära sig att behärska dynamiken?

Att lira med kompressor är en annan sak. Det är ett sound och en spelkänsla man är ute efter.

...och att bli förlåten, då?

[jansch]

Provade med cello nu på ett avstånd av 1 meter. Efter mycket "filande" kom jag upp i 102dB ("linjärt" =20Hz -22.4kHz) och ton från 2 strängar samtidigt med stråke. "Anslaget" gav 102dB men tonen låg strax under 100dB.
Verkar som det alltså skiljer ganska lite på anslag o ton när man spelar starkt på cello...

För att återanknyta till trådskaparens fråga - "Som det var tänkt" behöver ju inte betyda att man kan reproducera inspelningar med likvärdig ljudnivå. Men! Om man menar det måste man kunna skapa sådär 115dB på en meters håll från högtalarna för en flygel och för en cello mer än 102dB för att vara på säkra sidan. Å andra sidan - hur många musiker "misshandlar" sina instrument för att nå dessa nivåer?
Lyssna på https://www.youtube.com/watch?v=7_8yPpCjK_w . Cicely Parnas ligger nog på minst 102dB då och då.Och inte är det speciellt många "halvsura toner" heller.....

[JB]

Bara en cymbal i ett trumset låter över 118 dB från 1 meters avstånd om man slår hårt på den, och det är ingenting ni vill återskapa på samma nivå den var inspelad kan jag lova. Som trummis gäller det att ha hörselskydd, speciellt när man spelar lite tyngre musik om man vill ha kvar hörseln/slippa tinnitus, vilket det tyvärr är väldigt vanligt att trummisar slarvar med (gjordes en omröstning på ett trumforum för ett gäng år sedan där ganska många deltog, och nästan hälften av alla som röstade hade tinnitus eller nedsatt hörsel orsakat av trumspelandet)

Själv kör jag alltid med proppar när jag lirar trummor (även när jag spelar live) så min hörsel har klarat sig bra :)

[Almen]

Bara en cymbal i ett trumset låter över 118 dB från 1 meters avstånd om man slår hårt på den, och det är ingenting ni vill återskapa på samma nivå den var inspelad kan jag lova.

Nä, men varför skulle man vilja göra det? Det vore ju inte "som det var tänkt", eller hur?

[Morello]

Bara en cymbal i ett trumset låter över 118 dB från 1 meters avstånd om man slår hårt på den:)

Som publik sitter man dock inte 1 meter från trummorna.
Jag har alltid öronproppar när jag spelar.

[oivavoi]

Kul att det verkar vara så manga på Faktiskt som spelar ett instrument!

[egonsmannen]

Jag spelar gitarr. Och skinnbanjo.

[JB]

Bara en cymbal i ett trumset låter över 118 dB från 1 meters avstånd om man slår hårt på den, och det är ingenting ni vill återskapa på samma nivå den var inspelad kan jag lova.

Nä, men varför skulle man vilja göra det? Det vore ju inte "som det var tänkt", eller hur?

Fast all modern musik har ju närmickade trummor (oftast en mick / trumma dessutom), så dom som vill höra det micken hör får stå ut med många dB :)

[oivavoi]

Det pratas ofta om att man vill höra musiken återgiven precis som det var tänkt från studion eller som artisten vill att det ska låta. Det brukar vara ett argument mot att göra justeringar i tonkontrollern till exempel. Man vill ju ha det som det var tänkt.

Men hur vet man att det låter på det sättet? Om vi har en anläggning och ett rum som inte färgar någonting utan återger det som finns på skivan, låter det automatiskt som det var tänkt då? Om musikerna och studioteknikerna har en utrustning som skiljer sig åt så kommer ju provlyssningen att låta annorlunda mot lyssningen hemma hos konsumenten?

Visst, en bra anläggning återger det som finns på skivan, men återger den musiken så som det var tänkt?

Men för att återgå till trådens början. Dette är ju egentligen en fråga om "high-fidelity" är möjligt. Min åsikt är att det är möjligt att prata om high fidelity bara i en mycket snäv bemärkelse, nämligen huruvida signalet som kommer ut från högtalarane är ungefär likt signalet från källan. Det vill säga att frekvens- og fas-informationen har blivit bevarda, och att det inte har blivit tillförd så mycket olineär distorsion. Några anläggningar får detta till (oftare när det gäller frekvens än när det gäller fas), men många får det inte till. I denna bemärkelsen kan high-fidelity vara möjligt - även om det är svårt att realisera fullt ut.

Men "signal-definitionen" på hifi är inte den mest interessanta. Det interessanta är ju det som sker i vår egen hjärna när man lyssnar till musik. Hifi tänks ju ofta att ha som mål en av två saker: Antigen att återskapa för lyssnaren ett verkligt "acoustic event" (vet inte hur man säger det på svenska?), eller att återskapa för lyssnaren ett virtuelt "acoustic event" som har blivit konstruerad i en studio. Detta är en psykoakustisk definition av high-fidelity.

Enligt en slik definition vill high-fidelity i princip aldri bli möjligt, tror jag. För det första är alla rum olika, och det gör att våra öron aldri vill höra samma sak som i studion eller i konsert-salen. Aller störst påverknad får det i basen, der rummet hörs lika mycket som högtalarne. Mindre uppmärksammad är att det också gäller högt i frekvens (5 khz och högre), eftersom hjärnans perseption av högre frekvensar är beroende av klangen i rummet (hjärnan behöver mer tid på att uppfatta ljusa frekvensar än lägre frekvenser).

För det andra vill stereobilden bero på många olika saker, som har med så väl rum som lyssnare att göra. Refleksionerna i rummet vill påverka hur stereobilden uppfattas. Refleksioner från sidan vill prägla stereo-bilden, hur vid och hur djup det upplevs, refleksioner ovanifrå och bakifrå vill påverka känslan av omslutenhet... Därför upplevs ju olika högtalarkonstruktrioner så olika - apkistor, dipoler, omnier, horn, osv.

Och dessutom är vi som lyssnare olika. Även storleken på våra huvuden påverkar hur stereobilden opplevs! Man har också olik förmåga till "spatial hearing" (återigen ett ord jag inte kan på svenska), som delvis hänger i hop med om man har hörselnedsättning eller inte, faktisk.

När det gäller high-fidelity förstått som att återskapa en acoustic event för lyssnaren, tror jag alltså at det i sträng bemärkelse inte är möjligt.

Min filosofi är väl att det är lättare att falsifiera än att verifiera vad som är high-fidelity. Det vill säga att man lätt kan säga när nånting inte är korrekt återgivit. Om man spelar modern elektronika med mycket djup bas, och anläggningen stannar vid 80 hz, är det klart att det inte är high-fidelity. Eller om man har högtalare med en gigantisk dip mellan 1000 och 3000 hz, till exempel, syns det klart att det inte är high-fidelity. Men betyder det att man kan verifiera att nånting faktisk har blivit korrekt återgivit, i betydelse att en acoustic event har blivit korrekt återskapad? Nej, det tror jag typ aldri man kan.

Det blev några filosofiska tankar!

[Harryup]

High fidelity är hög naturtrogenhet. Finns inget naturligt med elektriskt förstärkta instrument så de går fett bort i en sådan diskussion.
Hög naturtrogenhet betyder inte att det måste låta exakt som det gjorde när man spelade in vilket dessutom få vet vad det är, utan att det låter så pass lika att man uppfattar ljudet som trovärdigt naturligt. Räcker med att flytta runt i en konsertsal så låter det klart olika, är det naturtroget på varje ställe eller låter det onaturligt någonstans? Att det låter olika är ju naturligt men det innebär att det kanske är så att spelar en orkester i en lite mera livlig hemmiljö så kan det vara naturligt ändå.

/Harryup

[petersteindl]

[Thomas_A]

håhåjaja .... om en gitarr är inspelad så det låter onaturligt i studion och spelas upp i hemmamiljö så det låter naturtroget, hur låter då en gitarr som är naturtroget inspelad i hemmaystemet...? Eller hur låter en gitarr som låter naturtroget i studion i hemmamiljö, givet att studion använder högtalare med en krokig frekvensgång?

Givet att det inte går att hantera ovan problematik så skulle jag istället säga att high fidelity är hög noggrannhet mot källan.

[Bagaget]

High fidelity är hög naturtrogenhet. Finns inget naturligt med elektriskt förstärkta instrument så de går fett bort i en sådan diskussion.
Hög naturtrogenhet betyder inte att det måste låta exakt som det gjorde när man spelade in vilket dessutom få vet vad det är, utan att det låter så pass lika att man uppfattar ljudet som trovärdigt naturligt. Räcker med att flytta runt i en konsertsal så låter det klart olika, är det naturtroget på varje ställe eller låter det onaturligt någonstans? Att det låter olika är ju naturligt men det innebär att det kanske är så att spelar en orkester i en lite mera livlig hemmiljö så kan det vara naturligt ändå.

/Harryup

Var får du natur från?
https://www.google.se/search?q=fidelity+meaning

[AndreasArvidsson]

håhåjaja .... om en gitarr är inspelad så det låter onaturligt i studion och spelas upp i hemmamiljö så det låter naturtroget, hur låter då en gitarr som är naturtroget inspelad i hemmaystemet...? Eller hur låter en gitarr som låter naturtroget i studion i hemmamiljö, givet att studion använder högtalare med en krokig frekvensgång?

Givet att det inte går att hantera ovan problematik så skulle jag istället säga att high fidelity är hög noggrannhet mot källan.

Ja det enda en återgivning kan vara trogen mot är så klart källan då det inte finns någon annan information tillhanda. Hur det lät vid en viss akustisk händelse som kanske har skett är det ingen(iaf inte anläggningen) som vet och många fonogram innehåller dessutom ljud som inte har någon motsvarande "riktig" händelse.

Dvs om ljudteknikerna medvetet skruvar ljudet på ett visst sätt så blir ju inte återgivningen mindre HiFi för det.

[Morello]

[Bill50x]

[ Bild ]

[RogerGustavsson]

Det är ganska intressant att ha varit med eller gjort inspelning på plats och sedan spela upp resultatet hemma. Om det finns en viss liknelse med verkligheten eller ej visar sig snabbt.

[oivavoi]

Ja det enda en återgivning kan vara trogen mot är så klart källan då det inte finns någon annan information tillhanda. Hur det lät vid en viss akustisk händelse som kanske har skett är det ingen(iaf inte anläggningen) som vet och många fonogram innehåller dessutom ljud som inte har någon motsvarande "riktig" händelse.

Men om målet bara är att återgiva källan, varför strula rundt med stereo-triangelet, t.ex.? Varför inte bara lyssna i mono, eller varför inte ha en högtalare foran huvudet och en högtalare bak huvudet? Årsaken till at väldigt få audiofile lyssnar på det sättet är ju at vi önskar att få målad upp en stereobild, som inte "finns" i signalet i sträng bemärkelse. Den uppstår bara i vår hjärna, givet vissa vilkår. Och det är ju återskapningen av sådana akustiska händelser för hjärnan som är det mest interessante med hifi, tycker jag själv då. Men där är det alltså svårt att tala om high-fidelity i absolut bemärkelse. I stället kan man falsifiera när nånting uppenbarligen inte är high fidelity.

[Harryup]

Hög naturtrogenhet som såldes in på 50-60-talet är förstås inte mot källan direkt eftersom ingen har tillgång till källan utan som man uppfattar att det borde kunna låta. Det hela mynnade ju ut i DIN-normen och där är det ju HIFI ifrån bilradios och vad som helst.
Så låter det som en gitarr kan låta så är det HIFI enligt ursprunget.
Så för en som levde på 50-60-talet skulle även en komprimerad inspelning av idag låta HiFi även om vi har uppdaterat våra alldeles egna normer till att inte tycka att det är det längre.
Det är inte så att endast de bästa anläggningar återgav HiFi, allt över dåligt återgav HiFi.

/Harryup

[Harryup]

Det är ganska intressant att ha varit med eller gjort inspelning på plats och sedan spela upp resultatet hemma. Om det finns en viss liknelse med verkligheten eller ej visar sig snabbt.

Längden på det återgivna stycket hemma är väl ungefär samma som i verkligheten iaf?
/Harryup

[mx]

Hög naturtrogenhet som såldes in på 50-60-talet är förstås inte mot källan direkt eftersom ingen har tillgång till källan utan som man uppfattar att det borde kunna låta. Det hela mynnade ju ut i DIN-normen och där är det ju HIFI ifrån bilradios och vad som helst.
Så låter det som en gitarr kan låta så är det HIFI enligt ursprunget.
Så för en som levde på 50-60-talet skulle även en komprimerad inspelning av idag låta HiFi även om vi har uppdaterat våra alldeles egna normer till att inte tycka att det är det längre.
Det är inte så att endast de bästa anläggningar återgav HiFi, allt över dåligt återgav HiFi.

/Harryup

Det där är faktiskt intressant. Om man tittar på hur många anläggningar såg ut förr och lät, och kallades för hifi, så kan man ju börja klia sig i skallen.

[Svante]

...och betänk andemeningen i märket "his master's voice".

[mx]

...och betänk andemeningen i märket "his master's voice".

Kan du utveckla för en som inte förstår?

[mx]

Jag är nog för ung.

[Griff]

...och betänk andemeningen i märket "his master's voice".

I min ungdom så hade jag en sådan skivspelare...

[Svante]

...och betänk andemeningen i märket "his master's voice".

Kan du utveckla för en som inte förstår?

His master's voice var ett skivmärke. Det satt en hund framför en trattgrammofon, och andemeningen var att det lät som husse. Hifi redan 1910 alltså.

[PekkaJohansson]

...och betänk andemeningen i märket "his master's voice".

Kan du utveckla för en som inte förstår?

HMV.jpg (11.69 KiB) Visad 3428 gånger

Svante syftar på världen mest kända reklambild och -slogan för skivbolag, His Master's Voice, som har använts av en rad bolag genom åren. Hunden hette Nipper och levde mellan 1884 och 1895. Så sent som 2010 fick Nipper en gata uppkallad efter sig nära sin viloplats i England.

Edit: ser nu att Svante hann före.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Laila]

Den, reklambilden, är dessutom djävulskt "bra" . . . typ.

[mx]

Tack så hemskt mycket för denna information. Har ju sett hunden där tidigare.

Finns det någon mer kuriosa?

[Harryup]

Här kan du läsa mer om den amerikanska varianten https://en.wikipedia.org/wiki/Victor_Ta ... ne_Company
I Japan lever namnet vidare genom JVC, Japan Victor Company.

/Harryup

[music4ever]

Spelat ett gäng skivor ikväll. Bland annat hamna den spanska heavy metal gruppen Panzer's debutplatta på skivspelaren. Ett kul litet album från 1982. Enligt discogs så kom CD utgåvan 2002 och direkt blev jag nyfiken hur den låter. Så jag "fann" den på nätet och det var ingen rolig historia. Ljudet på CD-utgåvan var väsentligt annorlunda och enligt mig sämre, än den gamla LP utgåvan (som var graverad av Utopia Studios i England).
Så även om CD, som format är väsentligt bättre än LP-formatet, så är det svårt (i mina ögon) att påstå man kommer närmare att "återge musiken som den var tänkt" med CDn än med den gamla LPn.

[petersteindl]

Spelat ett gäng skivor ikväll. Bland annat hamna den spanska heavy metal gruppen Panzer's debutplatta på skivspelaren. Ett kul litet album från 1982. Enligt discogs så kom CD utgåvan 2002 och direkt blev jag nyfiken hur den låter. Så jag "fann" den på nätet och det var ingen rolig historia. Ljudet på CD-utgåvan var väsentligt annorlunda och enligt mig sämre, än den gamla LP utgåvan (som var graverad av Utopia Studios i England).
Så även om CD, som format är väsentligt bättre än LP-formatet, så är det svårt (i mina ögon) att påstå man kommer närmare att "återge musiken som den var tänkt" med CDn än med den gamla LPn.

Ja det är sorgligt. Det är med vemod jag konstaterat att man massakrerat den konstart som kallas musik till förmån för dollar.

[music4ever]

Ja det är sorgligt. Det är med vemod jag konstaterat att man massakrerat den konstart som kallas musik till förmån för dollar.

Ja, det är trist för alla de som inte kan eller vill spela LP skivor. Min skiva är i gott skick och den funkar fint för mig.

[darkg]

Tack så hemskt mycket för denna information. Har ju sett hunden där tidigare.

Finns det någon mer kuriosa?

Ja, hör här!

Första målningen - med rulle:

Först fantasifullt formulerad "Dog Looking at and Listening to a Phonograph". Nipper var inte längre i livet när målningarna tog form.

[IngOehman]

Hög naturtrogenhet som såldes in på 50-60-talet är förstås inte mot källan direkt eftersom ingen har tillgång till källan utan som man uppfattar att det borde kunna låta. Det hela mynnade ju ut i DIN-normen och där är det ju HIFI ifrån bilradios och vad som helst.
Så låter det som en gitarr kan låta så är det HIFI enligt ursprunget.
Så för en som levde på 50-60-talet skulle även en komprimerad inspelning av idag låta HiFi även om vi har uppdaterat våra alldeles egna normer till att inte tycka att det är det längre.
Det är inte så att endast de bästa anläggningar återgav HiFi, allt över dåligt återgav HiFi.

/Harryup

Det är sällan jag ser ett inlägg som jag verkligen inte håller med om överhuvudtaget, men det där är ett.

Det du skriver antyder att hifi är helt orelaterst till verkligheten och bara handlar om en orelaterad ide om hur det "borde låta". Men så är det ju inte alls! Den utvärdering man gör beror ju på att man HAR hört saker live! Den intäre referens vi har ÄR byggd på lyssning på verkligheten. Många verkligheter.

Och dessutom är DIN-normen är teknisk, den beskriver inte någon upplevelse utan vilken teknisk kvalitet återgivningen behöver ha för att få kallas hifi.

Du skriver att vilken bilanläggning som helst uppfyller DIN-normen. Jag har inte någonsin stött på en bilanläggning som uppfyller DIN-normen!

Slutligen skriver du att dagens komprimerade inspelningar skulle upplevas som hifi för en som levde på 50/60-talet. Det är totalfel. På vad baserar du det? Dåtidens inspelningar är på alla sätt överlägsna dagens standardmög (även om det bästa som görs idag förstås inte är dåligt). Vi har inte höjt våra krav, vi har sänkt dem in absurdum!


Vh, iö

[IngOehman]

Spelat ett gäng skivor ikväll. Bland annat hamna den spanska heavy metal gruppen Panzer's debutplatta på skivspelaren. Ett kul litet album från 1982. Enligt discogs så kom CD utgåvan 2002 och direkt blev jag nyfiken hur den låter. Så jag "fann" den på nätet och det var ingen rolig historia. Ljudet på CD-utgåvan var väsentligt annorlunda och enligt mig sämre, än den gamla LP utgåvan (som var graverad av Utopia Studios i England).
Så även om CD, som format är väsentligt bättre än LP-formatet, så är det svårt (i mina ögon) att påstå man kommer närmare att "återge musiken som den var tänkt" med CDn än med den gamla LPn.

Så är det sorgligt ofta.


Vh, iö

[Svante]

Spelat ett gäng skivor ikväll. Bland annat hamna den spanska heavy metal gruppen Panzer's debutplatta på skivspelaren. Ett kul litet album från 1982. Enligt discogs så kom CD utgåvan 2002 och direkt blev jag nyfiken hur den låter. Så jag "fann" den på nätet och det var ingen rolig historia. Ljudet på CD-utgåvan var väsentligt annorlunda och enligt mig sämre, än den gamla LP utgåvan (som var graverad av Utopia Studios i England).
Så även om CD, som format är väsentligt bättre än LP-formatet, så är det svårt (i mina ögon) att påstå man kommer närmare att "återge musiken som den var tänkt" med CDn än med den gamla LPn.

Så kan det absolut vara. Vad som nästan är ännu sorgligare är att reflexioner som denna har lett till en myt att vinylmediet är bättre än CD-mediet, och att det gör att det nu har börjat produceras en massa nysläpp på vinyl som är ett undermåligt medium. Tänk om man i stället släppte materialet på CD och rättade till felen (dvs tog bort masteringstjafset).

Eftersom det inte är vinylmediet som är bättre än CD-mediet så kommer associationen du gör att slå fel, kanske lika ofta eller oftare än den slår rätt. Reflexionen borde därför bli att det är synd att de har förstört CD-utgåvan, inte att det är bättre ljud på vinyl, allmänt. För det är det inte.

[peterh]

Hög naturtrogenhet som såldes in på 50-60-talet är förstås inte mot källan direkt eftersom ingen har tillgång till källan utan som man uppfattar att det borde kunna låta. Det hela mynnade ju ut i DIN-normen och där är det ju HIFI ifrån bilradios och vad som helst.
Så låter det som en gitarr kan låta så är det HIFI enligt ursprunget.
Så för en som levde på 50-60-talet skulle även en komprimerad inspelning av idag låta HiFi även om vi har uppdaterat våra alldeles egna normer till att inte tycka att det är det längre.
Det är inte så att endast de bästa anläggningar återgav HiFi, allt över dåligt återgav HiFi.

/Harryup

Det är sällan jag ser ett inlägg som jag verkligen inte håller med om överhuvudtaget, men det där är ett.

Det du skriver antyder att hifi är helt orelaterst till verkligheten och bara handlar om en orelaterad ide om hur det "borde låta". Men så är det ju inte alls! Den utvärdering man gör beror ju på att man HAR hört saker live! Den intäre referens vi har ÄR byggd på lyssning på verkligheten. Många verkligheter.

Och dessutom är DIN-normen är teknisk, den beskriver inte någon upplevelse utan vilken teknisk kvalitet återgivningen behöver ha för att få kallas hifi.

Du skriver att vilken bilanläggning som helst uppfyller DIN-normen. Jag har inte någonsin stött på en bilanläggning som uppfyller DIN-normen!

Slutligen skriver du att dagens komprimerade inspelningar skulle upplevas som hifi för en som levde på 50/60-talet. Det är totalfel. På vad baserar du det? Dåtidens inspelningar är på alla sätt överlägsna dagens standardmög (även om det bästa som görs idag förstås inte är dåligt). Vi har inte höjt våra krav, vi har sänkt dem in absurdum!


Vh, iö

Väl talat.

[BORIS]

Ser sällan någon som påstår att vinyl som medium är tekniskt överlägset CD, oavsett hur ofta du, Svante, förfasas och påstår det. Däremot finns det dom som påstår sig tycka om ljudet från vinylen mer är det ur CD men det är ju en helt annan historia, en historia man svårligen kan påstå vara felaktig dessutom. Mindre sällan uttrycks åsikter i stil med att CD generellt är ett bättre medium men att det finns tillfällen där vinylen är att föredra, av anledningar som inte har med dess tekniska företräden att göra.

Detta är du så klart medveten om vilket gör ditt fäktande om myter och den “undermåliga“ vinylen lite tramsig. Lyft gärna fram CD men undvik lika gärna att göra det genom att pissa på vinylen. Det är som sagt lite tramsigt.

/BORIS

[Morello]

Inte på detta forum, men kika på eufånia etc, så ska du se att myten fått ordentligt fotfäste.

[Svante]

Ser sällan någon som påstår att vinyl som medium är tekniskt överlägset CD, oavsett hur ofta du, Svante, förfasas och påstår det. Däremot finns det dom som påstår sig tycka om ljudet från vinylen mer är det ur CD men det är ju en helt annan historia, en historia man svårligen kan påstå vara felaktig dessutom. Mindre sällan uttrycks åsikter i stil med att CD generellt är ett bättre medium men att det finns tillfällen där vinylen är att föredra, av anledningar som inte har med dess tekniska företräden att göra.

Detta är du så klart medveten om vilket gör ditt fäktande om myter och den “undermåliga“ vinylen lite tramsig. Lyft gärna fram CD men undvik lika gärna att göra det genom att pissa på vinylen. Det är som sagt lite tramsigt.

/BORIS

Nä, det är inte tramsigt alls. Vinylmediet tillför brus, knaster och dist. Mediet är sämre än de flesta mobiltelefoner idag. Det finns INGEN ljudlig anledning att göra nyproduktioner på det alls.

Varför tror du själv att vinylmediet har fått ett uppsving? Varför tror du att det görs nyproduktioner på vinyl?

[BORIS]

Jo, tycker nog det är tramsigt särskilt som det lika mycket tycks handla om att upplysa alla mindre vetande om hur dåligt vinylmediet är som det handlar om att få till förändringar vad gäller CD.

Antar här att ditt yrke ligger dig i fatet men att läxa upp de som inte gör som man vill är sällan en framkomlig väg för förändring. Lägg till en inte oansenlig portion besserwisser-attityd så ja, inget gott kommer ur dina försök mer än att tramset på sin höjd framkallar ett lite snett leende.

/BORIS

[oivavoi]

Ser sällan någon som påstår att vinyl som medium är tekniskt överlägset CD, oavsett hur ofta du, Svante, förfasas och påstår det. Däremot finns det dom som påstår sig tycka om ljudet från vinylen mer är det ur CD men det är ju en helt annan historia, en historia man svårligen kan påstå vara felaktig dessutom. Mindre sällan uttrycks åsikter i stil med att CD generellt är ett bättre medium men att det finns tillfällen där vinylen är att föredra, av anledningar som inte har med dess tekniska företräden att göra.

Frågan är ju vad som orsakar denna preferansen. Har det att göra med ljudet från vinylen, eller har det att göra med bias som inte har med ljudkvalité att göra? Just detta blev undersökt i en genialisk undersökning från en britisk forskare. Enligt honom föredrog folk digitalt när dom inte visste vad dom lyssnade på, men många föredrog vinyl när dom visste at det var vinyl: http://eprints.hud.ac.uk/id/eprint/2734 ... alogue.pdf

Jag tror det är rätt sannolikt att många som säger att dom föredrar vinyl inte hade sagt det samma med bind för ögonen.

[DQ-20]

Jo, tycker nog det är tramsigt särskilt som det lika mycket tycks handla om att upplysa alla mindre vetande om hur dåligt vinylmediet är som det handlar om att få till förändringar vad gäller CD.

Antar här att ditt yrke ligger dig i fatet men att läxa upp de som inte gör som man vill är sällan en framkomlig väg för förändring. Lägg till en inte oansenlig portion besserwisser-attityd så ja, inget gott kommer ur dina försök mer än att tramset på sin höjd framkallar ett lite snett leende.

/BORIS

Varför tror du själv att vinylmediet har fått ett uppsving? Varför tror du att det görs nyproduktioner på vinyl?

Ordet "trams" är ju bara ytterligare en av dessa informationslösa benämningar som enbart används i pejorativt syfte. Men visst, alltid retar det någon. Har jag märkt. Där fanns dock konkreta och öppna frågor att diskutera. Jag kan numera köpa AC/DC på vinyl på ICA Maxi. WTF? Hur kommer det sig?

Personligen misstänker jag en retrovåg riktade de som ålderskrisar ju nu - det låter som det lät när man var ung. Kanske också en känsla av alienering när allt fler uteslutande lyssnar till strömmad musik - en fysisk manifestation av den inspelade musiken. Jag funderar också på om LP-mediets begränsningar medför att musiken genomgår en annan mastringsprocess. Att det alltid funnits de inom "high-end" som vurmat för vinyl och skivspelare i 100 000 kr-klassen intresserar mig inte så mycket. Men att vinylen tydligen nått ett uppsving i bredare lager av befolkningen (nåja) är ju åtminstone lite intressant.

/DQ-20

[JB]

Tror dom flesta som köper vinyl gör det för att man tycker att dom är roligare att samla på tack vare sina stora fina omslag jämfört med CD-skivor.
Har svårt att tro att masterkomprimering av CD-skivorna har gjort någon större skillnad då väldigt få bryr sig om masterkomprimering, gamla saker blir moderna igen efter ett antal år, så är det med allt, folk är nog helt enkelt less på CD-skivor men vill ändå ha något fysiskt att samla på.

Det är min teori iaf :)

[Svante]

Jo, tycker nog det är tramsigt särskilt som det lika mycket tycks handla om att upplysa alla mindre vetande om hur dåligt vinylmediet är som det handlar om att få till förändringar vad gäller CD.

Antar här att ditt yrke ligger dig i fatet men att läxa upp de som inte gör som man vill är sällan en framkomlig väg för förändring. Lägg till en inte oansenlig portion besserwisser-attityd så ja, inget gott kommer ur dina försök mer än att tramset på sin höjd framkallar ett lite snett leende.

/BORIS

Ok. Men du svarade inte på

Varför tror du själv att vinylmediet har fått ett uppsving? Varför tror du att det görs nyproduktioner på vinyl?

[petersteindl]

ICA Maxi har vinyl i hyllorna.

Vilka kunder riktar sig ICA till? Är det till Linnoiderna eller hifibögarna som springer omkring på High-End mässor eller faktisktgänget? Eller någon annan? Vad tror ni?

Mvh
Peter

[IngOehman]

Ser sällan någon som påstår att vinyl som medium är tekniskt överlägset CD, oavsett hur ofta du, Svante, förfasas och påstår det. Däremot finns det dom som påstår sig tycka om ljudet från vinylen mer är det ur CD men det är ju en helt annan historia, en historia man svårligen kan påstå vara felaktig dessutom. Mindre sällan uttrycks åsikter i stil med att CD generellt är ett bättre medium men att det finns tillfällen där vinylen är att föredra, av anledningar som inte har med dess tekniska företräden att göra.

Detta är du så klart medveten om vilket gör ditt fäktande om myter och den “undermåliga“ vinylen lite tramsig. Lyft gärna fram CD men undvik lika gärna att göra det genom att pissa på vinylen. Det är som sagt lite tramsigt.

/BORIS

Undvik att skriva inlägg där du pissar på andra deltagare på faktiskt.se bara för att de har andra uppfattningar än du. Det blir inte bara lite tramsigt, utan mycket. Speciellt när den du passar på (Svante) inte bara uttrycker en åsikt utan sakligt berättar om hur det i detta fall förhåller sig. Lyssna och lär istället.


Vh, iö

[Nattlorden]

Tror dom flesta som köper vinyl gör det för att man tycker att dom är roligare att samla på tack vare sina stora fina omslag jämfört med CD-skivor.
Har svårt att tro att masterkomprimering av CD-skivorna har gjort någon större skillnad då väldigt få bryr sig om masterkomprimering, gamla saker blir moderna igen efter ett antal år, så är det med allt, folk är nog helt enkelt less på CD-skivor men vill ändå ha något fysiskt att samla på.

Det är min teori iaf

Jag hade inte gått och skaffat en vinylsvarv härom året för första gången på decennier om det inte var så att viss musik jag vill köpa har bra mycket bättre mastring på vinylen. Annars hade jag ALDRIG gjort det.

[IngOehman]

Jag har inte varit utan vinyl(och 78-)spelningspotential någonsin, alltså, det vill säga sedan 60-talet, och jag är framförallt intresserad av spelare på grund av de fonogram jag redan äger.

Förstår inte att så många sålde sin vinylspelare när CD kom. Hur tänker man då? Förstår heller inte att folk sluter spela CD, och DVD, och Bluray...

Folk är historielösa och omfamnar allt som är nytt utan minsta eftertanke, ser det ut, tycker jag. Det är så det kan gå utför så snabbt. Folk är orkitiska. Det gäller inte bara hifi. Det gäller det mesta.

Ser sällan någon som påstår att vinyl som medium är tekniskt överlägset CD, oavsett hur ofta du, Svante, förfasas och påstår det. Däremot finns det dom som påstår sig tycka om ljudet från vinylen mer är det ur CD men det är ju en helt annan historia, en historia man svårligen kan påstå vara felaktig dessutom. Mindre sällan uttrycks åsikter i stil med att CD generellt är ett bättre medium men att det finns tillfällen där vinylen är att föredra, av anledningar som inte har med dess tekniska företräden att göra.

Detta är du så klart medveten om vilket gör ditt fäktande om myter och den “undermåliga“ vinylen lite tramsig. Lyft gärna fram CD men undvik lika gärna att göra det genom att pissa på vinylen. Det är som sagt lite tramsigt.

/BORIS

Nä, det är inte tramsigt alls. Vinylmediet tillför brus, knaster och dist. Mediet är sämre än de flesta mobiltelefoner idag. Det finns INGEN ljudlig anledning att göra nyproduktioner på det alls.

Varför tror du själv att vinylmediet har fått ett uppsving? Varför tror du att det görs nyproduktioner på vinyl?

Fast DET DÄR är ju bara en åsikt.

Du underförstår att "ingen ljudlig anledning" är synonymt med "mediets fidelitet är sämre än alternativa medier". Men "ljudlig" kan ju inkludera även aspekter som inte mäts eller bedöms med fidelitet som utgångspunkt.

Dessutom faller ditt resonemang på att man inte entydigt kan bestämma var vinylmediets gränser går. Vad man vet är att mediet förmår att förmedla >50 000 Hz och att S/N A-vägt man hamna över 90 dB med bra vinyl.

Missförstå mig inte - jag föredrar CD om verkligheten hade sett annorlunda ut, och saker inte hade söndermastrats såsom sker, och jag föredrar CD av många skäl, där det främsta faktiskt är att fonogrammen inte slits.


Vh, iö

[JB]

Tror dom flesta som köper vinyl gör det för att man tycker att dom är roligare att samla på tack vare sina stora fina omslag jämfört med CD-skivor.
Har svårt att tro att masterkomprimering av CD-skivorna har gjort någon större skillnad då väldigt få bryr sig om masterkomprimering, gamla saker blir moderna igen efter ett antal år, så är det med allt, folk är nog helt enkelt less på CD-skivor men vill ändå ha något fysiskt att samla på.

Det är min teori iaf

Jag hade inte gått och skaffat en vinylsvarv härom året för första gången på decennier om det inte var så att viss musik jag vill köpa har bra mycket bättre mastring på vinylen. Annars hade jag ALDRIG gjort det.

Mjorå, finns ju såklart undantag, men jag tror nog att dom flesta som köper vinyl idag inte gör det i förhoppning om att vinylen ska ha en annan master (speciellt med tanke på att dom flesta nya vinylreleaserna har precis samma master som CDn).
Om man googlar lite så verkar det ju vara folk som växte upp på CD tiden (som mig själv som är född i mitten på -80) som köper mest vinyl idag, och dom flesta i den åldersgruppen har nog inte ens någon aning om att vinylerna ibland kan ha annan master än CD/stream versionen av samma album.

[Harryup]

Hög naturtrogenhet som såldes in på 50-60-talet är förstås inte mot källan direkt eftersom ingen har tillgång till källan utan som man uppfattar att det borde kunna låta. Det hela mynnade ju ut i DIN-normen och där är det ju HIFI ifrån bilradios och vad som helst.
Så låter det som en gitarr kan låta så är det HIFI enligt ursprunget.
Så för en som levde på 50-60-talet skulle även en komprimerad inspelning av idag låta HiFi även om vi har uppdaterat våra alldeles egna normer till att inte tycka att det är det längre.
Det är inte så att endast de bästa anläggningar återgav HiFi, allt över dåligt återgav HiFi.

/Harryup

Det är sällan jag ser ett inlägg som jag verkligen inte håller med om överhuvudtaget, men det där är ett.

Det du skriver antyder att hifi är helt orelaterst till verkligheten och bara handlar om en orelaterad ide om hur det "borde låta". Men så är det ju inte alls! Den utvärdering man gör beror ju på att man HAR hört saker live! Den intäre referens vi har ÄR byggd på lyssning på verkligheten. Många verkligheter.

Och dessutom är DIN-normen är teknisk, den beskriver inte någon upplevelse utan vilken teknisk kvalitet återgivningen behöver ha för att få kallas hifi.

Du skriver att vilken bilanläggning som helst uppfyller DIN-normen. Jag har inte någonsin stött på en bilanläggning som uppfyller DIN-normen!

Slutligen skriver du att dagens komprimerade inspelningar skulle upplevas som hifi för en som levde på 50/60-talet. Det är totalfel. På vad baserar du det? Dåtidens inspelningar är på alla sätt överlägsna dagens standardmög (även om det bästa som görs idag förstås inte är dåligt). Vi har inte höjt våra krav, vi har sänkt dem in absurdum!


Vh, iö

Väl talat.

Du har missförstått vad jag skrev, möjligen beroende på oklarheter i det jag skrev, möjligt något annat. Jag menar att man hade ingen koppling till det enskilda faktiska inspelningstillfället utan generellt till då man hört levande musik.

mvh/Harryup

[Harryup]

Vanligt folk som inte besöker hifi-sajter köper normalt inte särskilt mycket CD heller så köper man lite vinyl så är det mer än antalet cd för många.
Jag har hört orsaker som att det är kul, det är kult, det låter bra, det låter bättre än CD, men jag har aldrig hört nån säga att det är tekniskt bättre med vinyl eller ens att mastringarna är bättre för vinyl. Man vet inte orsaken till varför man tycker att det låter bra/bättre och man är inte intresserade heller, man tycker ofta att det är kul och det räcker.
För min egen del numera så är det ju på vinylomslag som man kan läsa texten, på CD-omslag går det ju inte längre.

/Harryup

[hifikg]

Vanligt folk som inte besöker hifi-sajter köper normalt inte särskilt mycket CD heller så köper man lite vinyl så är det mer än antalet cd för många.
Jag har hört orsaker som att det är kul, det är kult, det låter bra, det låter bättre än CD, men jag har aldrig hört nån säga att det är tekniskt bättre med vinyl eller ens att mastringarna är bättre för vinyl. Man vet inte orsaken till varför man tycker att det låter bra/bättre och man är inte intresserade heller, man tycker ofta att det är kul och det räcker.
För min egen del numera så är det ju på vinylomslag som man kan läsa texten, på CD-omslag går det ju inte längre.

/Harryup

Läsglasögon. Det är bara att finna sig

[music4ever]

Tror dom flesta som köper vinyl gör det för att man tycker att dom är roligare att samla på tack vare sina stora fina omslag jämfört med CD-skivor.
Har svårt att tro att masterkomprimering av CD-skivorna har gjort någon större skillnad då väldigt få bryr sig om masterkomprimering, gamla saker blir moderna igen efter ett antal år, så är det med allt, folk är nog helt enkelt less på CD-skivor men vill ändå ha något fysiskt att samla på.

Det är min teori iaf

Ja, jag över övertygad att en stor del av ökningen är på grund av många saknar "samlandet" och då blir det roligare att samla på stora LP skivor än CD skivor. Förutom större artwork så blir du lite av en outsider, när du samlar på vinyl. Folk tar bilder på sina skivor och lägger upp på instagram, Facebook-grupper eller youtube videos. Det driver andra att gillar och själva lägga upp en bild när man spelar den "exklusiva utgåvan på gul vinyl". Det visar att man är ett "riktigt fan", som inte bara lyssnar på musiken utan även äger den. Speciellt om man äger de "svåra" utgåvorna.
Det finns ju en hel del som köper vinyl utan ens ha en skivspelare! Det om något tyder på att känner ett behov att samla på något, att visa upp sig som ett riktigt fan.

[mhr1229]

Såväl vinyl som CD är tillräckligt bra för att kunna reproducera musik på ett njutbart sätt. Ser man enbart till objektivt mätbara faktorer är CD-mediet överlägset på alla parametrar utom förmågan att kunna återge höga frekvenser. Det är dessutom tveksamt om denna överlägsenhet hos vinylen har någon betydelse för hörupplevelsen. I vart fall jag hör inte längre ett smack ovanför 15 kHz.

De nackdelar som framhållits här i form av svaj, dist, knaster m.m. känner jag inte igen annat än som beskrivningar av vinylavspelning med skitiga, illa skötta skivor på felinställda skivspelare med gamla sladdriga drivremmar som inte bytts på 20 år. En hel och ren skiva som spelas på en korrekt inställd och väl underhållen skivspelare kan låta alldeles, alldeles underbart. Det kan en CD-skiva också, eller för den delen ljud som lagrats digitalt på något annat medium.

Jag lyssnar ungefär 50/50 på vinyl och digitalt. Inte så mycket CD som TIDAL Hifi. Båda delarna låter bra!

Anledningen till att det blivit mer vinyl på sistone är att jag, som fortfarande tycker om att köpa fonogram, uppskattar de större omslagen och den taktila känslan som vinylavspelning ger. Det är roligare att samla på LP-skivor än CD-skivor (ursäkta tautologin). Skivspelare är dessutom vackra att se på och i vissa fall rena konstverk. Jag förstår att denna aspekt inte är viktig för vissa och finner det fullt rimligt att de som känner så inte köper vinyl. Vad jag har lite svårt att förstå är det närmast ideologiska motstånd mot vinylen som jag tycker mig se hos vissa och de rena överdrifterna av vinylens tillkortakommanden.

[jansch]

mhr1229 - då hör du ganska höga frekvenser, är du relativt ung?
Jag behöver över 96dB för att höra 12,6kHz...då känns det obehagligt. Provade i fredags, däremot 12,0 kHz är helt OK.

[mhr1229]

Fyllde just 51, så så ung är jag inte. Lyckades höra 14 kHz på en testskiva där nästa snäpp var 16 kHz, vilket jag inte hörde. Det har aldrig varit angenämt att lyssna på så höga frekvenser i form av testtoner - ens när jag var 20.

Jag hör fortfarande syrsor men tycker nog att syrsorna nuförtiden är av annat virke än de var förr, då de fortfarande kunde ta i lite. Dagens förklenade syrsor spelar ju så svagt att de knappt hörs!

[music4ever]

Vinylen har dock föga att erbjuda vid högre frekvenser. Det är rätt mycket dist där.

[dewpo]

Personligen misstänker jag en retrovåg riktade de som ålderskrisar ju nu - det låter som det lät när man var ung. Kanske också en känsla av alienering när allt fler uteslutande lyssnar till strömmad musik - en fysisk manifestation av den inspelade musiken. Jag funderar också på om LP-mediets begränsningar medför att musiken genomgår en annan mastringsprocess. Att det alltid funnits de inom "high-end" som vurmat för vinyl och skivspelare i 100 000 kr-klassen intresserar mig inte så mycket. Men att vinylen tydligen nått ett uppsving i bredare lager av befolkningen (nåja) är ju åtminstone lite intressant.

/DQ-20

Jag är född på 70-talet växte alltså upp på 80-talet precis i skiftet mellan LP och CD, Men för att prata om något annat en stund,
Min favorit bil när jag växte upp och fortfarande en av mina absoluta favoriter är


Ac Cobra 427 som tillverkades 65-67 under muscle car eran konstigt nog när man pratar bilar så har många flera absoluta favoriter från den eran.
50-talare är också populära tittar man däremot på oljekrisens 70-tal eller 80-talet så producerades mycket få bilar med artistisk höjd,
Fokus var på låg bränsle förbrukning och billigt användande man pratade vindmotstånd och skapelserna kallades i folkmun tvålkopp's bilar...

Samma sak med CD skivan industrin ville primärt kunna distribuera musiken billigare och användare ville ha enklare handhavande.
Idag är handhavandet så enkelt det kan bli och produktions kostnaden varje fil skit och ingenting och manna regnar från himmeln på musikproducenterna?
Nej för planen att hålla upp priset när produktions kostnaden sjönk och kunna tälja guld med täljkniv gick i stöpet, Och tur är väl det.
När produktions kostnaden sjunker bör det rimligt vis komma konsumenterna till gagn?

Det propageras mycket här på faktiskt för att vi ska köpa nya CD varför det? Du får exakt samma bit-ström ur en cd skiva som du får från Tidal Hifi eller Deezer Hifi,
Och ett fysiskt attraktivt medium kommer det aldrig att bli för det var den aldrig tänkt att vara!
Visst precis som det finns bilar från 70&80-talet som inte är lika slätstrukna det mesta andra från epoken så finns det förstås intressanta utgåvor på CD,
Men att tro att det ska bli kult som LP'n är, Det är bara nonsens.

50-60-Tals bilar är kult för människor uppskattar annat än att bara åka billigt,
De uppskattar positivismen de uppskattar kreativiteten de uppskattar att Bilen var gjord för att vara vräkig inte billig...

Lp'n är likt ljudet i sig självt analog...
Lp'n är Svart,Genomskinlig,Röd,Vit,Blå eller vilken färg man vill...
Lp'n dyr att tillverka i små serier Ca 30Kr per dubble LP för en serie på 500 exemplar...
Lp'n har karaktär, hur vida den är god eller ond det kan diskuteras men det är en del av myten...
Lp'n är stor nog för att för att man ska kunna göra små konstverk av konvoluten...
Skulle man försöka att på nytt skapa ett medium som är tänkt att vara ett premium alternativ så är Lp fortfarande originalet...

Cd ter sig jämförelse med LP slätstruken och billig, att man med 70-tals teknik kunde göra ljudet lite bättre än Lp från tidigt 50-tal är ovesäntligt...

Ps - Här är ett försök att skapa ett nytt ljud format http://www.pureaudio-bluray.com/

[DQ-20]

Jag hör fortfarande syrsor men tycker nog att syrsorna nuförtiden är av annat virke än de var förr, då de fortfarande kunde ta i lite. Dagens förklenade syrsor spelar ju så svagt att de knappt hörs!

Men hör du fladdermössen?

/DQ-20

[mhr1229]

Om man ska skapa ett nytt format idag för dem som vill ha sina digitala musikfiler på ett fysiskt lagringsmedium med ett trevligt konvolut är det väl onödigt att gå vägen via en skiva som ska snurra. Det vore väl enklare att sälja ett märkt USB-minne i en trevlig förpackning i, säg, veckotidningsstorlek. Stort nog att presentera ”metadata” i aptitlig form.

[mhr1229]

Jag hör fortfarande syrsor men tycker nog att syrsorna nuförtiden är av annat virke än de var förr, då de fortfarande kunde ta i lite. Dagens förklenade syrsor spelar ju så svagt att de knappt hörs!

Men hör du fladdermössen?

/DQ-20

Självfallet! Vingslagen.

[IngOehman]

Det är sällan jag ser ett inlägg som jag verkligen inte håller med om överhuvudtaget, men det där är ett.

Det du skriver antyder att hifi är helt orelaterst till verkligheten och bara handlar om en orelaterad ide om hur det "borde låta". Men så är det ju inte alls! Den utvärdering man gör beror ju på att man HAR hört saker live! Den intäre referens vi har ÄR byggd på lyssning på verkligheten. Många verkligheter.

Och dessutom är DIN-normen är teknisk, den beskriver inte någon upplevelse utan vilken teknisk kvalitet återgivningen behöver ha för att få kallas hifi.

Du skriver att vilken bilanläggning som helst uppfyller DIN-normen. Jag har inte någonsin stött på en bilanläggning som uppfyller DIN-normen!

Slutligen skriver du att dagens komprimerade inspelningar skulle upplevas som hifi för en som levde på 50/60-talet. Det är totalfel. På vad baserar du det? Dåtidens inspelningar är på alla sätt överlägsna dagens standardmög (även om det bästa som görs idag förstås inte är dåligt). Vi har inte höjt våra krav, vi har sänkt dem in absurdum!


Vh, iö

Väl talat.

Du har missförstått vad jag skrev, möjligen beroende på oklarheter i det jag skrev, möjligt något annat. Jag menar att man hade ingen koppling till det enskilda faktiska inspelningstillfället utan generellt till då man hört levande musik.

mvh/Harryup

Precis så förstod jag det också. Men det är ju en självklarhet så den kommenterade jag inte alls.

Det jag kommenterade var dina slutsatser, typ det du skrev om att hifi är något subjektivt. Men också det du skrev om bilanläggningar och det du skrev om att folk på 50-talet skulle ha tyckt att dagens sönderkomprimerande dynga vore hifi.


Vh, iö

[IngOehman]

Vanligt folk som inte besöker hifi-sajter köper normalt inte särskilt mycket CD heller så köper man lite vinyl så är det mer än antalet cd för många.
Jag har hört orsaker som att det är kul, det är kult, det låter bra, det låter bättre än CD, men jag har aldrig hört nån säga att det är tekniskt bättre med vinyl eller ens att mastringarna är bättre för vinyl. Man vet inte orsaken till varför man tycker att det låter bra/bättre och man är inte intresserade heller, man tycker ofta att det är kul och det räcker.
För min egen del numera så är det ju på vinylomslag som man kan läsa texten, på CD-omslag går det ju inte längre.

/Harryup

Häpnadsväckande!!!

Jag VET att du levde och även var aktiv i branschen då High Fidelity på Karlavägen med Rudling i spetsen trumpetande ut sina sanningar om vinyl och CD. Jag är också övertygad om att du (om du inte levt under en ostkupa) måste ha sett sådant skrivas om och om igen i hifi-pressen under alla årtionden sedan dess. Jag vet även att sådana åsikter är vanliga än idag, även utanför hifi-journalistkretsar, även om de förstås är mindre vanliga där kunskapsnivån är hög.

Och samanfattningsvis har jag MYCKET svårt att tro dig när du skriver att du inte hört talas om något sådant.

Jag vet även att bland annat jag själv MÅNGA gånger har påtalat skillnaderna mellan medierna och att en mastring för maximal "loudness" är påtagligt problematisk att gravera på vinyl, och att det i många fall räddar vinylutgåvan från att master-massakreras såsom CD-utgåvan*. Jag har otaliga gånger påpekat att orsaken till att en CD med musik från förr (då utgiven på vinyl) i princip ALDRIG görs från originalmastern, utan är ommastrad och väsentligt dynamiskt förstörd. Kan du verkligen ha missat detta helt???

Oavsett det - nu hoppas jag att jag slipper läsa flera påståenden om att du inte hört talas om dessa saker flera gånger.


Vh, iö

- - - - -

*Självklart finns även exempel på där samma master användts för både vinyl och CD. Det är ju billigast.

[IngOehman]

Personligen misstänker jag en retrovåg riktade de som ålderskrisar ju nu - det låter som det lät när man var ung. Kanske också en känsla av alienering när allt fler uteslutande lyssnar till strömmad musik - en fysisk manifestation av den inspelade musiken. Jag funderar också på om LP-mediets begränsningar medför att musiken genomgår en annan mastringsprocess. Att det alltid funnits de inom "high-end" som vurmat för vinyl och skivspelare i 100 000 kr-klassen intresserar mig inte så mycket. Men att vinylen tydligen nått ett uppsving i bredare lager av befolkningen (nåja) är ju åtminstone lite intressant.

/DQ-20

Jag är född på 70-talet växte alltså upp på 80-talet precis i skiftet mellan LP och CD, Men för att prata om något annat en stund,
Min favorit bil när jag växte upp och fortfarande en av mina absoluta favoriter är
[ Bild ]

Ac Cobra 427 som tillverkades 65-67 under muscle car eran konstigt nog när man pratar bilar så har många flera absoluta favoriter från den eran.
50-talare är också populära tittar man däremot på oljekrisens 70-tal eller 80-talet så producerades mycket få bilar med artistisk höjd,
Fokus var på låg bränsle förbrukning och billigt användande man pratade vindmotstånd och skapelserna kallades i folkmun tvålkopp's bilar...

Samma sak med CD skivan industrin ville primärt kunna distribuera musiken billigare och användare ville ha enklare handhavande.
Idag är handhavandet så enkelt det kan bli och produktions kostnaden varje fil skit och ingenting och manna regnar från himmeln på musikproducenterna?
Nej för planen att hålla upp priset när produktions kostnaden sjönk och kunna tälja guld med täljkniv gick i stöpet, Och tur är väl det.
När produktions kostnaden sjunker bör det rimligt vis komma konsumenterna till gagn?

Det propageras mycket här på faktiskt för att vi ska köpa nya CD varför det? Du får exakt samma bit-ström ur en cd skiva som du får från Tidal Hifi eller Deezer Hifi,
Och ett fysiskt attraktivt medium kommer det aldrig att bli för det var den aldrig tänkt att vara!
Visst precis som det finns bilar från 70&80-talet som inte är lika slätstrukna det mesta andra från epoken så finns det förstås intressanta utgåvor på CD,
Men att tro att det ska bli kult som LP'n är, Det är bara nonsens.

50-60-Tals bilar är kult för människor uppskattar annat än att bara åka billigt,
De uppskattar positivismen de uppskattar kreativiteten de uppskattar att Bilen var gjord för att vara vräkig inte billig...

Lp'n är likt ljudet i sig självt analog...
Lp'n är Svart,Genomskinlig,Röd,Vit,Blå eller vilken färg man vill...
Lp'n dyr att tillverka i små serier Ca 30Kr per dubble LP för en serie på 500 exemplar...
Lp'n har karaktär, hur vida den är god eller ond det kan diskuteras men det är en del av myten...
Lp'n är stor nog för att för att man ska kunna göra små konstverk av konvoluten...
Skulle man försöka att på nytt skapa ett medium som är tänkt att vara ett premium alternativ så är Lp fortfarande originalet...

Cd ter sig jämförelse med LP slätstruken och billig, att man med 70-tals teknik kunde göra ljudet lite bättre än Lp från tidigt 50-tal är ovesäntligt...

Ps - Här är ett försök att skapa ett nytt ljud format http://www.pureaudio-bluray.com/

Tycker också att AC Cobran (som jag egentligen tycker skall kallas Shelby Cobra) är fin. Fast ännu finare är ju den helbrittiska ursprungsmodellen Ace, som väl började tillverkas 1953.




Resten har jag svårt att hålla med om. CDn var inte ett förbilligande utan den var avsevärt dyrare att producera än samma fonogram på vinylen.

Om CD kommer att bli kult eller inte har jag ingen aning om. Vad spelar det för roll? Köper man musik för att formatet är kult??? Det gör inte jag. Jag köper musik för musikens skull. Formatet värderar jag utifrån dess egenskaper. Ser inget värde (eller motsatsen) i om ett medium är kult.


Vh, iö

[dewpo]

Det är för att du är rationell när det kommer till ljud men emotionell när det kommer till fartens tjusning
Dom flesta är tvärtom! De ser Ac Cobra'n eller Ace'n som dödsfällor på hjul medans LP ger sköna 50-tals vibbar...

Men, 80-talet börjar ju komma tillbaka i inredning =>

Så kanske har jag fel och Cd-stället får en renässans...

[IngOehman]

1. Det där ser ju snarare ut som en blandning av 60- och 70-tal! På 80-talet möblerade man snålt, i ljusbeiga tyger, krom och (gulnande)bok, i vitväggade rum utan mattor och gardiner... Förfärligt var det. Må det aldrig komma tillbaka!


2. Njae... Jag är rationell när det kommer till ljud och fordonsteknik, men emotionell när det kommer till Musik och fordonskörning.

Så lite förenklat så är det min uppfattning att typ allt är BÅDE rationellt och känslomässigt. Det känslomässiga beror ALLTID på den konkreta, även om känslomänniskor ibland inte vill hålla med. Det konkreta har dock i sig inget (upplevelse)värde, bara ens subjektivitet går att koppla till "värden".

Jag brukar säga att man skall vara glad över sin vänstra hjärnhalva, men aldrig låta den bestämma något viktigt!

En bra "kalkylator" är den, men är något viktigt så släpp fram högra hjärnhalvan - känn efter! Att något mejkar sens spelar ingen roll om det känns fel, och känns ingenting så spelar det heller ingen roll.


Vh, iö

[dewpo]

Men sakerna som faller lite mellan stolarna med din upp delning då? Fordons design, Får form gå före funktion?
Eller känslan av att hela ljudkedjan är Analogt likt ljudet självt? Kulturens inflytande över vilka färger vi tycker passar ihop hur förklarar du det rationellt.
Eller att 180 grams Vinyl på grund av sin tyngd upplevs som mer kvalitativ än lättare media.
Många upplever det ju som som något dåligt att bilar i dag blivit så komplicerade att det är betydligt svårare att meka själv än det var i deras ungdom,
Men det är väl som jag ser det både rationellt och känslomässigt.
För egentligen är det nog rationellt för de flesta att tycka illa om en värd som blir så komplicerad att de inte längre passar in.

Ps - Jag är väldigt förtjust i 2-takts motorer tycker att de har skönt rappt ljud, Men kanske är det egentligen min rationella sida som tycker att det är slöseri att ödsla 2-takter i en 4-taktare?

[Harryup]

Vad som är Hifi är subjektivt och som mynnade ut i DIN-normen som försökte göra det objektivt.
Ja, du får ju tycka vad du vill så länge jag får tycka vad jag vill. Det var ganska länge sedan man kunde läsa reklamblad ifrån Schaub-Lorenz, Blaupunkt, Becker m.m. att de uppfyllde DIN-normen. Förmodligen har jag aldrig sett någon som hävdar att deras högtalare eller totala ljudet i bilen uppfyllde DIN-normen men det skrev jag inte heller.
För en 50-tals människa som får jämföra en brus och knasterfri återgivning av en mastrad CD och har att jämföra med stenkakor och de mindre LP-skivorna där alla bolag hade egna korrektioner så tycker jag personligen att det är ingen tvekan att 50-talsfolk skulle tycka dagens skivor är HiFi. På samma sätt som att man 1910 inte tyckte att man kunde skilja på inspelning av en röst och personen själv.

mvh/Harryup

[Harryup]

Vanligt folk som inte besöker hifi-sajter köper normalt inte särskilt mycket CD heller så köper man lite vinyl så är det mer än antalet cd för många.
Jag har hört orsaker som att det är kul, det är kult, det låter bra, det låter bättre än CD, men jag har aldrig hört nån säga att det är tekniskt bättre med vinyl eller ens att mastringarna är bättre för vinyl. Man vet inte orsaken till varför man tycker att det låter bra/bättre och man är inte intresserade heller, man tycker ofta att det är kul och det räcker.
För min egen del numera så är det ju på vinylomslag som man kan läsa texten, på CD-omslag går det ju inte längre.

/Harryup

Häpnadsväckande!!!

Jag VET att du levde och även var aktiv i branschen då High Fidelity på Karlavägen med Rudling i spetsen trumpetande ut sina sanningar om vinyl och CD. Jag är också övertygad om att du (om du inte levt under en ostkupa) måste ha sett sådant skrivas om och om igen i hifi-pressen under alla årtionden sedan dess. Jag vet även att sådana åsikter är vanliga än idag, även utanför hifi-journalistkretsar, även om de förstås är mindre vanliga där kunskapsnivån är hög.

Och samanfattningsvis har jag MYCKET svårt att tro dig när du skriver att du inte hört talas om något sådant.

Jag vet även att bland annat jag själv MÅNGA gånger har påtalat skillnaderna mellan medierna och att en mastring för maximal "loudness" är påtagligt problematisk att gravera på vinyl, och att det i många fall räddar vinylutgåvan från att master-massakreras såsom CD-utgåvan*. Jag har otaliga gånger påpekat att orsaken till att en CD med musik från förr (då utgiven på vinyl) i princip ALDRIG görs från originalmastern, utan är ommastrad och väsentligt dynamiskt förstörd. Kan du verkligen ha missat detta helt???

Oavsett det - nu hoppas jag att jag slipper läsa flera påståenden om att du inte hört talas om dessa saker flera gånger.


Vh, iö

- - - - -

*Självklart finns även exempel på där samma master användts för både vinyl och CD. Det är ju billigast.

Jag pratar förstås om vanligt folk, mina bekanta som är extremt ointresserade av teknik men gillar musik. De har absolut ingen aning om Loudness War.
Och de har förstås heller inte ens sett att hifi diskuteras på nätet, i synnerhet inte med hårda ord emellan intresserade.

mvh/Harryup

[distad]

Ser sällan någon som påstår att vinyl som medium är tekniskt överlägset CD, oavsett hur ofta du, Svante, förfasas och påstår det. Däremot finns det dom som påstår sig tycka om ljudet från vinylen mer är det ur CD men det är ju en helt annan historia, en historia man svårligen kan påstå vara felaktig dessutom. Mindre sällan uttrycks åsikter i stil med att CD generellt är ett bättre medium men att det finns tillfällen där vinylen är att föredra, av anledningar som inte har med dess tekniska företräden att göra.

Detta är du så klart medveten om vilket gör ditt fäktande om myter och den “undermåliga“ vinylen lite tramsig. Lyft gärna fram CD men undvik lika gärna att göra det genom att pissa på vinylen. Det är som sagt lite tramsigt.

/BORIS

Nä, det är inte tramsigt alls. Vinylmediet tillför brus, knaster och dist. Mediet är sämre än de flesta mobiltelefoner idag. Det finns INGEN ljudlig anledning att göra nyproduktioner på det alls.

Varför tror du själv att vinylmediet har fått ett uppsving? Varför tror du att det görs nyproduktioner på vinyl?

Efterfrågan. Inga köpare, ingen LP

[matssvensson]

Men, 80-talet börjar ju komma tillbaka i inredning =>
[ Bild ]
Så kanske har jag fel och Cd-stället får en renässans...

OT - Vilken underbar bild!

Memphisgruppen med Ettore Sottsass i spetsen var verksamma mellan 1981-1988. Deras postmodernism ville bryta med gänse uppfattning om smak och skapa debatt. Det kan man förstå . Många föremål var mer eller mindre obrukbara och hamnade direkt hos samlare som konstföremål. Sottsass har för övrigt formgivit en av mina absoluta favoriter - skålen Bowl 500, som min fru fick i present av mig efter vår förstfödda son.



mvh, mats

[IngOehman]

Men sakerna som faller lite mellan stolarna med din upp delning då? Fordons design, Får form gå före funktion?

Får? Jag tycker inte det handar om vad som är tillåtet. Jag kan bara uttala mig för egen räkning, men saker får se ut hur som helst. Och i princip "får" (för mig) form gå före funktion, men i praktiken så är ju alla icke-funktionella former fula, så jag ser ingen konflikt.

Form som följer funktion är ofta (men inte riktigt alltid) snyggt, form som inte följer funktion är nästan undantagslöst fult. Så vad är egentligen en "snygg form"? Jag menar att det är lättare att beskriva vad som kännetecknar en ful form - att den oftast är mot funktionen. Brukar dock skilja mellan form och yta, och ytan (färger, texturer, materialval...) gör att även funktionella former kan göras fula.

Eller känslan av att hela ljudkedjan är Analogt likt ljudet självt?

Försöker du säga att det är något annat än de konkreta verkliga egenskaperna som bestämmer om du upplever det så? Tycker annars att det är lite knasigt att använda ord som "analogt" för att beskriva ljud, som ju alltid är analogt. Det är fallet oavsett om det lagrats med analog eller digital teknik. All lagring av ljud beskriver ljudetryckets analoga form som funktion av tiden.

När folk börjar tala om att ljudet man hör låter analogt eller digitalt så är de ju alltid ute och cyklar eftersom ljud är en analog företeelse. Om de har fått lära sig av en tossig bransch att en viss färgning skall kallas "det låter digitalt" så kanske det framförallt är att olära sig en massa som de behöver.

Kulturens inflytande över vilka färger vi tycker passar ihop hur förklarar du det rationellt.

Jag ser att du påstår att kulturen bestämmer vilka rger vi skall tycka passar ihop. Men jag känner inte till grunden till att du påstår att det finns ett sådant samband. Alla studier jag känner till visar tvärtom att det är väldigt universellt vad som passar ihop. Förvisso kan kulturer vara begränsade till att innehålla bara delar av alla snygga färgkombinationer, men jag känner inte till några kulturer som tycker att man skall kombinera så det blir fult. (Vilket inte skall förväxlas med de genuint fula trender som ibland visar sitt fula nylle.)

Så - jag vet inte vad det är du menar att jag skall förklara.

Att folk manipuleras av mode/trender kan jag inte förklara. Kan det bero på att de är korkade? Jag känner ingen preferens bara för att något är på modet, ej heller tycker jag att estetiken i den kultur jag ingår i, är snyggare än estetik från andra delar av världen. Tycker det är lite slumpartat var saker är snygga.

Så det du frågar mig om behöver du fråga någon annan om. Någon som ÄR styrd av mode/trender/kultur. Kanske dig själv om du anser att saker är snygga för att din kultur fostrat dig att tycka så?

För mig är det ett mysterium att folk ändrar uppfattning i takt/fas med hur former och färger ändras i den kommersiella världen. Folk verkar vilja "tycka rätt", i betydelsen följa trender/tycka som majoriteten.

Eller att 180 grams Vinyl på grund av sin tyngd upplevs som mer kvalitativ än lättare media.

En tjockare skiva är både formstabilare och absorberar med sin vikt och dämpning bättre reaktionskrafterna från avspelningen. Så varför är det konstigt att man upplever den så? Vi använder ju våra sinnen till att "mäta" vår omvärld.

Tycker du att det är konstigt att vi uppfattar att något med högre kvalitet har högre kvalitet?

Dock kan okunskap ibland leda folk fel också. T ex när det gäller CD-spelare med skivtallrik. En skivtallrik vid CD-avspelning är en väldigt dålig ide eftersom det gör det svårare att justera spinnhastigheten. Men eftersom folk är okunniga och inte förstår hur en CD-spelare fungerar så föreställer de sig att skivtallriken med sin massa stabiliserar avspelningen. De vet ju inte att avspelngen i en CD-spelare sker från ett minne och inte från skivan.

quote="dewpo"]Många upplever det ju som som något dåligt att bilar i dag blivit så komplicerade att det är betydligt svårare att meka själv än det var i deras ungdom,
Men det är väl som jag ser det både rationellt och känslomässigt.
För egentligen är det nog rationellt för de flesta att tycka illa om en värd som blir så komplicerad att de inte längre passar in.[/quote]
Ja, och?

Ser (igen) inget motsatsförhållande mellan hur det är (rationellt betraktat) och hur det känns att det är så.

Ser inget skäl att förenkla saken. Det är så komplicerat som det är, och man försöker (undermedvetet) förstå saker för att kunna fatta så bra beslut som möjligt, och är man en vettig person så förstår man att det man känner beror på hur det är (och "hur det är" kan inkludera barndomsminnen och lukter och associationer och..ä av alla de slag). Är man en tok så tror man att det man känner inte beror på hur saker är, men ändå gör de det.

Ps - Jag är väldigt förtjust i 2-takts motorer tycker att de har skönt rappt ljud, Men kanske är det egentligen min rationella sida som tycker att det är slöseri att ödsla 2-takter i en 4-taktare?

Ingen aning.

Jag kan också gillar ljudet från tvåtaktsmotorer. Men det är i princip det enda med dem jag gillar. Eller förresten oljerykande avgaserna (givet rätt olja) kan ha sin charm de också.

Men allt som allt föredrar jag riktiga motorer, alltså fyrtaktiga.

Gillar även det ljudet! Gillar väldigt många olika motorers ljud. Kanske lite för många. De flesta verkar ha en mera specifik motorsmak än jag. Den enda motortyp vars ljud är nästan helt intetsägande för mig, är lågtrimmade sugmotorer med fyra cylindrar och flatplane-vevaxel.

Tre cylindrar låter mycket bättre, fem cylindrar låter mycket bättre. Mera trim (varv) låter bättre, turbo låter bättre, crossplane låter bättre...


Vh, iö

[hifikg]

...Dock kan okunskap ibland leda folk fel också. T ex när det gäller CD-spelare med skivtallrik. En skivtallrik vid CD-avspelning är en väldigt dålig ide eftersom det gör det svårare att justera spinnhastigheten. Men eftersom folk är okunniga och inte förstår hur en CD-spelare fungerar så föreställer de sig att skivtallriken med sin massa stabiliserar avspelningen. De vet ju inte att avspelngen i en CD-spelare sker från ett minne och inte från skivan.

Va!? Så min stable platter mechanism gjorde ingen förbättring i PD77:an!? Då var det väl Legato Link som fick håret att resa sig på den tiden den snurrade. Med rättvänd CD-skiva dessutom.

[Morello]

Legato link var ett varumärke för extraordinärt dålig återgivning. Det var väl nämligen så att rekonstruktionsfiltret saknades?

[Nattlorden]

Men sakerna som faller lite mellan stolarna med din upp delning då? Fordons design, Får form gå före funktion?

På en Formel1 går alltid funktion före form... på en EPA-taktor går form alltid före funktion... däremellan är det en glidande skala.

[hifikg]

Legato link var ett varumärke för extraordinärt dålig återgivning. Det var väl nämligen så att rekonstruktionsfiltret saknades?

[DVD-ai]

Som svar på trådens rubrik:

Ja! då en bra ljudanläggning är subjektivt och följer ägarens önskan som hur återgivningen är tänkt ska vara

[IngOehman]

Fast trådfrågan är ju specifik och talar om "som det var tänkt".

Då spelar det ingen roll vad sedan ägaren av anläggningen tycker. Eller missförstår jag dig?


Vh, iö

[DVD-ai]

"Som det var tänkt" av den som plockar ihop anläggningen

uppfylls inte detta krav så skulle jag nog vilja påstå att anläggningen inte kvalar in att anses vara "bra" av återgivningsskäl.

Alltså jag svarade bara på rubriken, "tänkt av vem" är en berättigad fråga som man naturligtvis kan få svar på om man läser vidare i tråden

[mx]

"Som det var tänkt" av den som plockar ihop anläggningen

uppfylls inte detta krav så skulle jag nog vilja påstå att anläggningen inte kvalar in att anses vara "bra" av återgivningsskäl.

Alltså jag svarade bara på rubriken, "tänkt av vem" är en berättigad fråga som man naturligtvis kan få svar på om man läser vidare i tråden

Av den som skapat musiken. Inte konsumenten.

[IngOehman]

Ja, ordet "återgivning" skvallrar ju om att det handlar om att ge något åter, inte att skapa ett sound som kan gillas eller ogillas.

Så den bör rimligen relatera till det som fonogrammets skapare avsett och upplevt.


Vh, iö

[Conan]

"Som det var tänkt" av den som plockar ihop anläggningen

uppfylls inte detta krav så skulle jag nog vilja påstå att anläggningen inte kvalar in att anses vara "bra" av återgivningsskäl.

Alltså jag svarade bara på rubriken, "tänkt av vem" är en berättigad fråga som man naturligtvis kan få svar på om man läser vidare i tråden

Av den som skapat musiken. Inte konsumenten.

Stämmer, men det är under förutsättning att de som skapat och spelat in musiken gjort sitt jobb och skapar förutsättningar till att det kan låta som dom avsett. Dom som spelar in ett hårdrocksalbum har säkert en grundidé om att det inte ska låta sönderkomprimerat och basfattigt, men så låter det ofta ändå och då kan man ju fundera på hur uppspelningsanläggningen ska vara funtad för att det ska låta som musikerna/inspelningsteknikern/producenten tänkte sig från början...

[Tangband]

"Som det var tänkt" av den som plockar ihop anläggningen

uppfylls inte detta krav så skulle jag nog vilja påstå att anläggningen inte kvalar in att anses vara "bra" av återgivningsskäl.

Alltså jag svarade bara på rubriken, "tänkt av vem" är en berättigad fråga som man naturligtvis kan få svar på om man läser vidare i tråden

Av den som skapat musiken. Inte konsumenten.

Stämmer, men det är under förutsättning att de som skapat och spelat in musiken gjort sitt jobb och skapar förutsättningar till att det kan låta som dom avsett. Dom som spelar in ett hårdrocksalbum har säkert en grundidé om att det inte ska låta sönderkomprimerat och basfattigt, men så låter det ofta ändå och då kan man ju fundera på hur uppspelningsanläggningen ska vara funtad för att det ska låta som musikerna/inspelningsteknikern/producenten tänkte sig från början...

Här är ett bra exempel på hårdrock som låter bra , komprimerat eller ej. Det är ivarjefall bas på skivan.
Finns på Spotify men den versionen låter lite snällt jämfört med cd:n.
Skruva upp volymen och lyssna på låten Politicalamity.

[IngOehman]

Legato link var ett varumärke för extraordinärt dålig återgivning. Det var väl nämligen så att rekonstruktionsfiltret saknades?

Nejdå. Utgångsfilter fanns, men det sög.

Istället för något som liknar en sink så användes en "fransk kurva" för att representera varje sample.


Vh, iö

[Morello]

Skruva upp volymen och lyssna på låten Politicalamity.

Den låter medelkomprimerat, halvskitigt och dessutom basfattigt.
Graden av kompression är typisk för de första åren av loudnesswar (1992 i detta fall)

Den är dock inte olyssningsbar om man gillar musiken!

[Tangband]

Skruva upp volymen och lyssna på låten Politicalamity.

Den låter medelkomprimerat, halvskitigt och dessutom basfattigt.
Graden av kompression är typisk för de första åren av loudnesswar (1992 i detta fall)

Den är dock inte olyssningsbar om man gillar musiken!

Nej det är inte olyssningsbart jämfört med den mesta hårdare rock.
Hos mig är det definitivt inte basfattigt, tvärtom är det bra balans och basen går DJUPT

[Tangband]

Denna skiva är också välproducerad. Finns även på spotify.
Lyssna på låten Manchild.
Den börjar med piano, sedan kommer en driven bassist in i mixen och visar vart skåpet ska stå.
Återges det som det troligen är tänkt, ska det nog inte låta basfattigt iallafall, utan snarare smått brutalt och drivande med full nivå nedåt i frekvens.

[RogerJoensson]

Skruva upp volymen och lyssna på låten Politicalamity.

Den låter medelkomprimerat, halvskitigt och dessutom basfattigt.
Graden av kompression är typisk för de första åren av loudnesswar (1992 i detta fall)

Den är dock inte olyssningsbar om man gillar musiken!

Nej det är inte olyssningsbart jämfört med den mesta hårdare rock.
Hos mig är det definitivt inte basfattigt, tvärtom är det bra balans och basen går DJUPT

Jag tycker att det låter hårt i övre midden och att basen är rätt tunn. Komprimerat så in i...
Jag gissar att du har en anläggning som överfläskar basen så att det blir lagom. Även om jag höjer 12dB under 40Hz så händer det inte så mycket. Det tyder inte på att basen är särskilt djup. Men det är helt klart lyssningsbart om man fläskar på lite i basen och dämpar övre midden några dB.

[Tangband]

Kan någon köra Masvis på dessa två låtar ?
Det vore intressant att se hur hög kompressionen är.

[egonsmannen]

Alltså, låten "Politicalamity" är ju väldigt lätt i basen - klart för lite under 200 hz och ända ned så att säga. Lite vass runt 4khz men det är väl alla gitarrer. Men hur nån kan säga att det är mycket bas fattar jag inte. Dags att kalibrera lyssningen.

[egonsmannen]

Sara K: den låten går ända ned i källaren. Jävligt fet röst, men mixen är ju luftig så då finns det ju plats för henne.

[RogerJoensson]

Alltså, låten "Politicalamity" är ju väldigt lätt i basen - klart för lite under 200 hz och ända ned så att säga. Lite vass runt 4khz men det är väl alla gitarrer. Men hur nån kan säga att det är mycket bas fattar jag inte. Dags att kalibrera lyssningen.

Kanske har han kalibrerat efter den musik han spelar. Jag gissar att det passar hårdrock rätt bra generellt. Själv vill jag ha hyggligt neutral lyssning och Eq:ar sedan efter behov. Det behövs nästan alltid när man spelar hårdrock...

[Morello]

tvärtom är det bra balans och basen går DJUPT

Nej, det gör den inte i objektiv mening.

För övrigt är Roger Jönssons analys av låten spot on!

[JB]

Lyssnade lite snabbt nu och det saknas midbas i mixen, låter ihåligt.

[RogerGustavsson]

Lite MasVis enligt önskemål. Dessa tagna från Tidal är ju rätt bearbetade dynamiskt:




Med tanke på att du verkar ha denna kurva från dina högtalare, lär det bli mycket bas även om det inte alltid är så på fonogrammen:

[Tangband]

Tack för analysen

Är lite förvånad att Sara K har lägre crest- faktor

[JB]

Tack för analysen

Är lite förvånad att Sara K har lägre crest- faktor

Man ska inte stirra sig blind på cresten, tex kan en skiva med hög crest där alla instrument ligger som en gröt i samma frekvensområde låta mycket sämre än en välgjord mix med låg crest.

[Nattlorden]

Tack för analysen

Är lite förvånad att Sara K har lägre crest- faktor

Man ska inte stirra sig blind på cresten, tex kan en skiva med hög crest där alla instrument ligger som en gröt i samma frekvensområde låta mycket sämre än en välgjord mix med låg crest.

Den ser dessutom inte ut att vara toppklippt i maxpartiet.

[RogerGustavsson]

Tack för analysen

Är lite förvånad att Sara K har lägre crest- faktor

Man ska inte stirra sig blind på cresten, tex kan en skiva med hög crest där alla instrument ligger som en gröt i samma frekvensområde låta mycket sämre än en välgjord mix med låg crest.

Den ser dessutom inte ut att vara toppklippt i maxpartiet.

Inte toppklippt men limiterat, alla toppar ser väldigt lika ut. Antagligen limiterns "signatur". Topparna ligger på -0.4 dBFS.

[Morello]

Tack för analysen

Är lite förvånad att Sara K har lägre crest- faktor

Man ska inte stirra sig blind på cresten, tex kan en skiva med hög crest där alla instrument ligger som en gröt i samma frekvensområde låta mycket sämre än en välgjord mix med låg crest.

Jo, men man bör kanske jämföra samma mix som vansinneskomprimerats med den ickevandaliserade.

[Conan]

Och huvudfrågan är ju fortfarande att om man då spelar upp hårdrockslåten i en högpresterande anläggning, låter det som musiker och ljudtekniker/producent hade tänkt sig? Jag skulle snarare gissa att ”som dom tänkte sig” var vid monitorsystemet som användes vid slutmixningen. Hur bra eller högpresterande den anläggningen var lär vi aldrig få veta.

[JB]

Tack för analysen

Är lite förvånad att Sara K har lägre crest- faktor

Man ska inte stirra sig blind på cresten, tex kan en skiva med hög crest där alla instrument ligger som en gröt i samma frekvensområde låta mycket sämre än en välgjord mix med låg crest.

Jo, men man bör kanske jämföra samma mix som vansinneskomprimerats med den ickevandaliserade.

Ja om man vill tro att masterkompressor är det enda som kan orsaka ett album låter dåligt (vilket en del verkar tro) så kan man göra det. Att ett album som tex först hade 21 i crest som får en remaster med 11 i crest låter plattare efteråt vet nog alla om redan. Det jag ville få fram var att det finns många andra variablar i mixen som kan orsaka att ljudet låter riktigt dåligt också, vilket betyder att vid jämförelse av två album så kan ett album med betydligt lägre crest ändå låta bättre i överlag.

[Morello]

Ja, självklart är det så. Men är det verkligen någon som tror något annat?

[Conan]

Men plattan med Sara K låter ju inte speciellt bra. Tycker man riktigt hör att dom hottat upp ljudet med komprimering.

Herrejisses förresten vilken tråkig musik! Låten innan på albumet hette nåt med Falling Into Sleep och det borde hela plattan hetat.

Sätt på albumet Closer Than They Appear med samma Sara K, dra upp tills det låter lagomt på t.ex. första låten, lyssna nån minut och växla nu över till valfri lår från senare plattan.

Annat tips från coachen: Here but I’m Gone med Vanessa Fernandez...

[JB]

Ja, självklart är det så. Men är det verkligen någon som tror något annat?

Känns som det ibland, och det är nog inte så konstigt med tanke på att masterkompressor nästan är det enda som pratas om här när man diskuterar musik med dåligt ljud, men jag tycker två minst lika stora problem (speciellt inom rock och metal) när det gäller nyare musik är att all energi ligger i övre mellanregistret för att det ska låta högre och skränigare (blir för lättlyssnat annars) samt att delar av trumsetet (kagge och virvel) nästan alltid är helt kvantiserade samt helt ersatta av triggljud nuförtiden.

Här är ett bra exempel på en låt från ett svenskt band med väldigt burkig mix samt väldigt plastiga och tråkiga trummor...
https://www.youtube.com/watch?v=6D-FOf09JZI

Jämför med den här låten tex som är samma musikstil från ett annat svenskt band, även denna har en en del masterkompressor, men lyssna på hur sjukt mycket mer levande trummorna är, man hör verkligen att det är ett riktigt trumset dom har mickat upp, och vissa virvelslag är lösare, vissa träffar sargen lite mer än andra, och man hör att alla slag inte är helt 100% tighta (dvs inte kvantiserat)
https://www.youtube.com/watch?v=eVSnQlvv5Xk

Tyvärr finns bara 2008 remastern av det här albumet på Spotify, CDn från 1996 låter bättre.

[Morello]

För mig tillhör bägge spåren kategorin olyssninsgbart mög. Det första spåret lider utöver vansinneskompression av helt befängt klang.

[Morello]

Annat tips från coachen: Here but I’m Gone med Vanessa Fernandez...

Ja, hennes album brukar ju låta tämligen friskt!

[JB]

För mig tillhör bägge spåren kategorin olyssninsgbart mög. Det första spåret lider utöver vansinneskompression av helt befängt klang.

Bra att det inte bara är jag som hör den "befängda klangen" på den första, men du som är trummis (vilket även jag är) borde även kunna hålla med om att trummorna låter betydligt bättre på andra låten hoppas jag, även om det inte är din typ av musik :)

[Morello]

Ja, det låter mindre dåligt - helt kart!

Som exempel på album jag tycker låter riktigt hyggligt i den tyngre genren är Rush "Moving pictures", men då ska det vara på den tidiga CD-utgåvan (Mercury 800 048-2)
Därtill trumspel av den absoluta högsta klassen.

[JB]

Ja, det låter mindre dåligt - helt kart!

Som exempel på album jag tycker låter riktigt hyggligt i den tyngre genren är Rush "Moving pictures", men då ska det vara på den tidiga CD-utgåvan (Mercury 800 048-2)
Därtill trumspel av den absoluta högsta klassen.

Mm Neil Peart är en grym trummis :)

[Conan]

Annat tips från coachen: Here but I’m Gone med Vanessa Fernandez...

Ja, hennes album brukar ju låta tämligen friskt!

Morello, har du "Skräpify" så du kan lyssna på låten Hey Stephen med Taylor Swift? Ljudkvalitet över genomsnittet, men framförallt trumspelandet tycker jag, med min fullständigt amatörmässiga bedömning, håller stabil & fin klass. Trummisen gör halva låten. Skulle vara kul att höra vad en annan trummis tycker.

[music4ever]

Av den som skapat musiken. Inte konsumenten.

Stämmer, men det är under förutsättning att de som skapat och spelat in musiken gjort sitt jobb och skapar förutsättningar till att det kan låta som dom avsett. Dom som spelar in ett hårdrocksalbum har säkert en grundidé om att det inte ska låta sönderkomprimerat och basfattigt, men så låter det ofta ändå och då kan man ju fundera på hur uppspelningsanläggningen ska vara funtad för att det ska låta som musikerna/inspelningsteknikern/producenten tänkte sig från början...

Här är ett bra exempel på hårdrock som låter bra , komprimerat eller ej. Det är ivarjefall bas på skivan.
Finns på Spotify men den versionen låter lite snällt jämfört med cd:n.
Skruva upp volymen och lyssna på låten Politicalamity.

Låter bra verkar helt klart vara subjektivt. Enligt mig låter det rätt dåligt. Ingen som helst bas, väldigt ljus och låter jobbig så fort man höjer volymen lite.

[Tangband]

Och huvudfrågan är ju fortfarande att om man då spelar upp hårdrockslåten i en högpresterande anläggning, låter det som musiker och ljudtekniker/producent hade tänkt sig? Jag skulle snarare gissa att ”som dom tänkte sig” var vid monitorsystemet som användes vid slutmixningen. Hur bra eller högpresterande den anläggningen var lär vi aldrig få veta.

...och hur såg deras monitorer ut ?, hade de en dipp vid 3 kHz och subbasar som var inställda rätt högt ?
För att extreem- skivan skulle låta bra ? Använde de horn-diskanter som inte lät pressat utan kanske lite soft istället ?

Vad är då rätt och vad är fel ? Återges musiken i anläggningen som det var tänkt om man har ”raka ” högtalare ?

Kan man bara lyssna på klassisk musik med anläggningar som mäter rakt ? Många frågor och funderingar

[Tangband]

Stämmer, men det är under förutsättning att de som skapat och spelat in musiken gjort sitt jobb och skapar förutsättningar till att det kan låta som dom avsett. Dom som spelar in ett hårdrocksalbum har säkert en grundidé om att det inte ska låta sönderkomprimerat och basfattigt, men så låter det ofta ändå och då kan man ju fundera på hur uppspelningsanläggningen ska vara funtad för att det ska låta som musikerna/inspelningsteknikern/producenten tänkte sig från början...

Här är ett bra exempel på hårdrock som låter bra , komprimerat eller ej. Det är ivarjefall bas på skivan.
Finns på Spotify men den versionen låter lite snällt jämfört med cd:n.
Skruva upp volymen och lyssna på låten Politicalamity.

Låter bra verkar helt klart vara subjektivt. Enligt mig låter det rätt dåligt. Ingen som helst bas, väldigt ljus och låter jobbig så fort man höjer volymen lite.

Vad tyckte du om Sara K låten ?

[Tangband]

Men plattan med Sara K låter ju inte speciellt bra. Tycker man riktigt hör att dom hottat upp ljudet med komprimering.

Herrejisses förresten vilken tråkig musik! Låten innan på albumet hette nåt med Falling Into Sleep och det borde hela plattan hetat.

Sätt på albumet Closer Than They Appear med samma Sara K, dra upp tills det låter lagomt på t.ex. första låten, lyssna nån minut och växla nu över till valfri lår från senare plattan.

Annat tips från coachen: Here but I’m Gone med Vanessa Fernandez...

Ska lyssna på dina tips

[Tangband]

Lyssnade lite snabbt nu och det saknas midbas i mixen, låter ihåligt.

Kanske de som mixade skivan hade mer mid-bas i sina monitorer än neutralt ? Vad tror du ?

[Tangband]

Sara K: den låten går ända ned i källaren. Jävligt fet röst, men mixen är ju luftig så då finns det ju plats för henne.

Ja, det är kul att lyssna, kanske bästa låten på skivan , tyvärr är många av resten av låtarna inte så bra.

[JB]

Lyssnade lite snabbt nu och det saknas midbas i mixen, låter ihåligt.

Kanske de som mixade skivan hade mer mid-bas i sina monitorer än neutralt ? Vad tror du ?

Så kan det absolut vara!

[Morello]

Ja, det låter mindre dåligt - helt kart!

Som exempel på album jag tycker låter riktigt hyggligt i den tyngre genren är Rush "Moving pictures", men då ska det vara på den tidiga CD-utgåvan (Mercury 800 048-2)
Därtill trumspel av den absoluta högsta klassen.

Mm Neil Peart är en grym trummis

Absolut helt överens på den punkten! Har den senaste veckan stiftat djupare bekantskap med albumet "test for echo" från 1996 där Peart spelar med traditionellt grepp. Lyssna på låten "driven" - oerhört spännande rytmik och i allmänhet en trevlig låt. Det låter hyggligt rent ljudtekniskt, men den är medelskadad av loudnesswar. Musiken är dock så bra att jag kan stå ut med det.

[RogerGustavsson]

Annat tips från coachen: Here but I’m Gone med Vanessa Fernandez...

Ja, hennes album brukar ju låta tämligen friskt!

Albummet "When the levee breaks" är härligt dynamisk. Körde ett par låtar i MasVis och de visar helt andra Crest-siffror än nämnda låt med Sara K. 20-23 dB!

[Conan]

Annat tips från coachen: Here but I’m Gone med Vanessa Fernandez...

Ja, hennes album brukar ju låta tämligen friskt!

Albummet "When the levee breaks" är härligt dynamisk. Körde ett par låtar i MasVis och de visar helt andra Crest-siffror än nämnda låt med Sara K. 20-23 dB!

Kan tänka mig det. Har både den skivan och "Use Me" på SACD. Dessa låter inte kattskit!

[Tangband]

Annat tips från coachen: Here but I’m Gone med Vanessa Fernandez...

Ja, hennes album brukar ju låta tämligen friskt!

Albummet "When the levee breaks" är härligt dynamisk. Körde ett par låtar i MasVis och de visar helt andra Crest-siffror än nämnda låt med Sara K. 20-23 dB!

Bra tips ! Ska genast kolla Spotify ..

[Conan]

Och huvudfrågan är ju fortfarande att om man då spelar upp hårdrockslåten i en högpresterande anläggning, låter det som musiker och ljudtekniker/producent hade tänkt sig? Jag skulle snarare gissa att ”som dom tänkte sig” var vid monitorsystemet som användes vid slutmixningen. Hur bra eller högpresterande den anläggningen var lär vi aldrig få veta.

...och hur såg deras monitorer ut ?, hade de en dipp vid 3 kHz och subbasar som var inställda rätt högt ?
För att extreem- skivan skulle låta bra ? Använde de horn-diskanter som inte lät pressat utan kanske lite soft istället ?

Vad är då rätt och vad är fel ? Återges musiken i anläggningen som det var tänkt om man har ”raka ” högtalare ?

Kan man bara lyssna på klassisk musik med anläggningar som mäter rakt ? Många frågor och funderingar

Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör. Jämför med bildvärlden - en bra monitor är den som återger det den matas med så neutralt som möjligt utan att lägga till eller dra ifrån nåt. Och den är då en lika bra monitor även fast den visar en bild på en älg och det inte ser riktigt ut som en riktig älg. Man var inte där när älgen fotades av och man vet heller inte om fotoapparaturen och/eller efterprocessning har gjort nåt med bilden.

[AndreasArvidsson]

Jag gillar analogin med en bildskärm; är ungefär så jag tänker angående ljudåtergivning. Att veta hur skaparen tänkte sig resultatet är sällan möjligt och jag vet inte om jag bryr mig speciellt mycket om det iaf. Det är ju jag som skall lyssna och titta så det är ju jag som skall vara nöjd. Jag strävar nog mest efter att vara nöjd. Det är ett bra mål tycker jag

[RogerGustavsson]

Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör.

Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.

[IngOehman]

Andreas: Fast nu tappar du ju helt bort återgivningsaspekten!

Om jag skall... säg sticka en tröja, och vill handla garn via internet (okej, nä, jag kan inte sticka, dä' bara't exempel!), så vill jag ha en kalibrerad bildskärm så jag få se hur färgerna på garnet ser ut. Visst, kameran som användts kan förstås också vara fel, och automatiska färgtemperaturkompensationer kan också ställa till det, men princiiipen! Anläggningen kan återge, eller den kan ha ett sound. I senade fallet kan det vara fult eller fint, men aldrig sant.

Jag vill att min bildskärm (liksom min anläggning!) skall tala sanning, inte visa "snygga färger"!

Att bara jag tittar på skärmen påverkar inte mitt önskemål om att skärmen skall visa bilder enligt en god återgivningsstandard.


Vh, iö

[Tangband]

Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör.

Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.

Visst är det frestande med ett återgivningstänk där man istället i praktiken tyvärr kompromissar bort de dåliga inspelningarna. Om det låter för dåligt så blir det svårt att njuta. Återges det som det var tänkt ? De fina inspelningarna låter ju jättebra utan kompromisser, och det är ju trevligt. Speciellt om man håller sig till dessa 10% av goda inspelningar. Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.

[Tangband]

Andreas: Fast nu tappar du ju helt bort återgivningsaspekten!

Om jag skall... säg sticka en tröja, och vill handla garn via internet (okej, nä, jag kan inte sticka, dä' bara't exempel!), så vill jag ha en kalibrerad bildskärm så jag få se hur färgerna på garnet ser ut. Visst, kameran som användts kan förstås också vara fel, och automatiska färgtemperaturkompensationer kan också ställa till det, men princiiipen! Anläggningen kan återge, eller den kan ha ett sound. I senade fallet kan det vara fult eller fint, men aldrig sant.

Jag vill att min bildskärm (liksom min anläggning!) skall tala sanning, inte visa "snygga färger"!

Att bara jag tittar på skärmen påverkar inte mitt önskemål om att skärmen skall visa bilder enligt en god återgivningsstandard.


Vh, iö

Men , tänk om 90 % av allt garn du köper via internet ändå har en något annan färgtemperatur då du får hem garnet- trots din kalibrerade skärm , hur gör du då ?
Om 90% av inspelningarna är söndermastrade så blir man ju inte per automatik hjälpt av en bättre eller perfekt skärm, utan felet ligger ju innan ditt eget avspelningsled ?
...men jag förstår problemet- tokmastring kan inte reverseras, dvs återställas genom nån motsatt färgning och det är verkligen synd.

[PekkaJohansson]

Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.

Eller så kommer man till insikt om att man inte kan kompensera för de olika fel som många inspelningar och produktioner har - och att det är bättre att satsa på återgivningsidealet som inte fördärvar de bästa produktionerna. Då får man dessutom en rimligt rättvisande bild av de fel som de flesta inspelningar har. Den som orkar kan kompensera så gott det går med knapptryckningar. Ett mer avslappnat sätt är att använda volymkontrollen och inte spela dåliga produktioner på starkare nivå än de tål att avlyssnas. Det kan tilläggas att även usla produktioner tål att höras starkare i en lågförvrängande och ljudtryckskapabel anläggning.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Tangband]

Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.

Eller så kommer man till insikt om att man inte kan kompensera för de olika fel som många inspelningar och produktioner har - och att det är bättre att satsa på återgivningsidealet som inte fördärvar de bästa produktionerna. Då får man dessutom en rimligt rättvisande bild av de fel som de flesta inspelningar har. Den som orkar kan kompensera så gott det går med knapptryckningar. Ett mer avslappnat sätt är att använda volymkontrollen och inte spela dåliga produktioner på starkare nivå än de tål att avlyssnas. Det kan tilläggas att även usla produktioner tål att höras starkare i en lågförvrängande och extremkapabel anläggning.

Med vänlig hälsning

Pekka

Det tråkiga är ju mycket rockmusik som pga tok-kompression inte kan avnjutas på hög volym

[PekkaJohansson]

Ingen tvingar dig att spela skräp på stark nivå - du har alltid möjlighet att avstå eller spela svagt. Som jag skrev kan även tokmastrad och distorderande rockmusik med stora dynamiska och klangliga fel höras starkare i en lågförvrängande och kapabel anläggning. Om basen är mixad 10 dB för starkt krävs förstås basåtergivning som klarar det. Att det inte är kul i längden att höra sådana produktioner är ofrånkomligt. Jag kommer osökt att tänka på Fun och "We are young". Poängen är att det är en missuppfattning att produktionsfel skulle kunna åtgärdas annat än mycket grovt i den klangliga dimensionen.

Med vänlig hälsning

Pekka

[IngOehman]

Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör.

Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.

Visst är det frestande med ett återgivningstänk där man istället i praktiken tyvärr kompromissar bort de dåliga inspelningarna. Om det låter för dåligt så blir det svårt att njuta. Återges det som det var tänkt ? De fina inspelningarna låter ju jättebra utan kompromisser, och det är ju trevligt. Speciellt om man håller sig till dessa 10% av goda inspelningar. Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.

Att kompromissa är att dö en smula.

Att kompromissa är även att hålla massakreringen av populärmusik vid liv. VARJE anpassning till något dåligt hjälper det dåliga att leva vidare.

Men framförallt - det är en myt att en riktigt, riktigt bra återgivning låter sämre än en medelmåttig, på sönderkomprimerat programmaterial, OCH: man behöver inte ens kompromissa! Man kan nämligen ha knappar och reglage på anläggningen som kan koppla in funktioner vid behov (t ex NOOLOM). Då kan utgångspunkten fortsätta att vara den mest optimala återgivningen, utan kompromisser! Alternativ istället för kompromiss, helt enkelt.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det är även en myt att en anläggning med rak tonkurva för direktljudet är en med optimal återgivning. Stereosystemet som sådant gör att en sådan blir klangligt färgande.

[Bagaget]

Andreas: Fast nu tappar du ju helt bort återgivningsaspekten!

Om jag skall... säg sticka en tröja, och vill handla garn via internet (okej, nä, jag kan inte sticka, dä' bara't exempel!), så vill jag ha en kalibrerad bildskärm så jag få se hur färgerna på garnet ser ut. Visst, kameran som användts kan förstås också vara fel, och automatiska färgtemperaturkompensationer kan också ställa till det, men princiiipen! Anläggningen kan återge, eller den kan ha ett sound. I senade fallet kan det vara fult eller fint, men aldrig sant.

Jag vill att min bildskärm (liksom min anläggning!) skall tala sanning, inte visa "snygga färger"!

Att bara jag tittar på skärmen påverkar inte mitt önskemål om att skärmen skall visa bilder enligt en god återgivningsstandard.


Vh, iö

Men , tänk om 90 % av allt garn du köper via internet ändå har en något annan färgtemperatur då du får hem garnet- trots din kalibrerade skärm , hur gör du då ?
Om 90% av inspelningarna är söndermastrade så blir man ju inte per automatik hjälpt av en bättre eller perfekt skärm, utan felet ligger ju innan ditt eget avspelningsled ?
...men jag förstår problemet- tokmastring kan inte reverseras, dvs återställas genom nån motsatt färgning och det är verkligen synd.

Re: garnet, ja då beror det ju iaf inte på att hans skärm visar fel utan något annat från, belysning, fotografering till bildbehandling...
Är det återkommande och känt kan man då korrigera för det från den försäljaren men ändrar du bildskärmsinställning permanent blir ju allt annat fel...

[Conan]

Det är ju det som är kruxet - hur är det tänkt att låta när det låter som det är tänkt? Hur jag själv än vrider och vänder på det hamnar jag i slutsatsen att det förmodligen bästa man kan göra är att sikta på en återgivning neutral mot det den matas med och så får fonogrammen låta som de gör.

Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.

Visst är det frestande med ett återgivningstänk där man istället i praktiken tyvärr kompromissar bort de dåliga inspelningarna. Om det låter för dåligt så blir det svårt att njuta. Återges det som det var tänkt ? De fina inspelningarna låter ju jättebra utan kompromisser, och det är ju trevligt. Speciellt om man håller sig till dessa 10% av goda inspelningar. Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.

Tänk bildvärlden igen; även den högpresterande och optimalt injusterade OLED TV:n ståendes i ett rum med rätt färgsättning & belysning, kan ju visa annat än optimalt inspelade naturfilmer? Allt från den 100 år gamla stumfilmen, via Våra Värsta År på nån reklamkanal till Earth i UHD kan du titta på och ta kvaliteten på materialet för vad det är.

Men visst, dåligt inspelad musik stör mer än dåligt filmat material, framförallt vid högre volymer. En stärkare med tonkoltroller och kanske en loudness-knapp kan mildra problemet.

[darkg]

En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...

[Tangband]

En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...

Tänk om vi ljudnördar tillhör de sista entusiasterna ?
...för tänk vad folk använder i stugorna, de flesta alltså. Vad använder de för anläggning?
Om programmaterialet dessutom av ljudtekniker optimeras att låta bra genom senaste köksradion från Kjell&kompany så är det långt från hifi.

[Tangband]

Det blir en viss anpassning till vad man mest lyssnar på. De som lyssnar mera på musik som har ett akustiskt ursprung vet möjligen hur det kan låta även i verkligheten. Har nyligen jämfört två Wagner-inspelningar med varandra och där är skillnaden inte dramatisk mellan inspelningar av samma musikstycken. Det kan kännas rätt friskt även om inspelningarna är från 60-talet. Lyssnar man mycket på hårdmastrad rockmusik antar jag att man väljer en anläggning som tämjer klangen på något vis för att få bättre utbyte av musiken. Det kan förstås bli knas på andra musikformer... De som har bredare musiksmak får det jobbigt ibland om man prioriterat fel egenskaper vid val av uppspelningsdon och tillhörande lyssningsrum.

Visst är det frestande med ett återgivningstänk där man istället i praktiken tyvärr kompromissar bort de dåliga inspelningarna. Om det låter för dåligt så blir det svårt att njuta. Återges det som det var tänkt ? De fina inspelningarna låter ju jättebra utan kompromisser, och det är ju trevligt. Speciellt om man håller sig till dessa 10% av goda inspelningar. Men om man som jag vill kunna lyssna till lite rock-musik just för att musiken är bra, men sällan återgivningen, så kanske man hamnar som du skriver till en viss anpassning.
Anpassning av anläggningen, ändring i filter, ändring i nivåer i basen, en liten BBC dipp , osv osv.....
Med aktiva filter är det lätt att skruva som man vill ha det i realtid. Tillslut kommer man fram till ett läge där kompromisserna känns acceptabla.

Att kompromissa är att dö en smula.

Att kompromissa är även att hålla massakreringen av populärmusik vid liv. VARJE anpassning till något dåligt hjälper det dåliga att leva vidare.

Men framförallt - det är en myt att en riktigt, riktigt bra återgivning låter sämre än en medelmåttig, på sönderkomprimerat programmaterial, OCH: man behöver inte ens kompromissa! Man kan nämligen ha knappar och reglage på anläggningen som kan koppla in funktioner vid behov (t ex NOOLOM). Då kan utgångspunkten fortsätta att vara den mest optimala återgivningen, utan kompromisser! Alternativ istället för kompromiss, helt enkelt.


Vh, iö

- - - - -

PS. Det är även en myt att en anläggning med rak tonkurva för direktljudet är en med optimal återgivning. Stereosystemet som sådant gör att en sådan blir klangligt färgande.

Aha, ett krig mot dåligt ljud
Skriv upp mig på listan.

Jo, jag har läst om stereosystemet och problemen det blir med rak kurva med mätningar på endast en högtalare.

[Bagaget]

En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...

Varje gång jag läser att det borde låta som ur monitorerna vid mixningen så har jag en vag minnesbild från något reportage där just detta framfördes, att monitorerna inte valts för att låta som hos folk utan för att det skulle bli lättare att justera ljudet så att det sedan skulle låta ”bra” i vanliga rum och anläggningar...

[RogerGustavsson]

En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...

Tänk om vi ljudnördar tillhör de sista entusiasterna ?
...för tänk vad folk använder i stugorna, de flesta alltså. Vad använder de för anläggning?
Om programmaterialet dessutom av ljudtekniker optimeras att låta bra genom senaste köksradion från Kjell&kompany så är det långt från hifi.

Fast det är väl inget nytt? Tidigare kunde det finnas olika utgåvor av hits som var gjorda för resp. distribution t.ex. i mono för FM-radio eller en version för AM-radio. Vi vanliga kunder fick en stereoversion. Dessvärre kan vi inte reversera de fel som många produktioner av populärmusik (pop/rock/schlager) har idag, dynamikreduktionen.

Varje gång jag läser att det borde låta som ur monitorerna vid mixningen så har jag en vag minnesbild från något reportage där just detta framfördes, att monitorerna inte valts för att låta som hos folk utan för att det skulle bli lättare att justera ljudet så att det sedan skulle låta ”bra” i vanliga rum och anläggningar...

Jo, det har man läst, att man vill att monitorerna ska göra korrigeringar övertydliga, inte i första hand vara neutrala/välljudande. Dessvärre tar man väl då till ingrepp som egentligen inte alltid är nödvändiga? Sedan är det förmodligen skillnad på rena studioproduktioner där det inte finns en verklighet ens i studion, där inte alla spelar tillsammans, och en "rakt av" inspelning med t.ex. en mindre grupp som musicerar akustisk tillsammans. Där kanske man spelar in i stereo utan mixning överhuvudtaget.

[Conan]

Fick en tanke här om varför det är en sån stor skillnad mellan hur en film spelas in och klipps (säger man så fortfarande?) och hur musik spelas in och mixas/mastras. I filmvärlden verkar man historiskt ha hållit fast vid ett ”återgivningdeal” dvs oavsett tidsålder har det filmats för att det ska efterlikna verkligheten så bra som möjligt med den tillgängliga tekniken. Allt från stumfilmen, via Dirty Harry till senaste Avengers är det som filmas avsett att vara så likt en tänkt verklighet som möjligt. Att filmen först visas på biografer, där uppspelningen är någorlunda uppstyrd, bidrar också till att materialet har en prägel av naturtrohet i grunden. Undantag finns men då ofta med en tydlig avsikt med det som t.ex. Blair Witch Project där själva idén är att ska vara hand cams.

TV-produktioner hänger sen med på samma spår och tanken är alltid att tittaren ska få en naturtrogen upplevelse av att det som sker på duken/TV:n är ”på riktigt”.

Ingen skulle få för sig att spela in nåt för bio eller TV med en mobiltelefon och klippa/mastra produktionen med en taskig, okalibrerad monitor, och sen säga att den är avsedd att tittas på via en surfplatta betraktad på ett pendeltåg. Nä, allt som produceras ska kunnas och är ”klippt” för att tittas på under bästa möjliga förutsättningar. Annars kunde ju t.ex. Netflix ha anpassat sina serier för en sunkig surfplatta, för att många av deras kunder säkert tittar så, men produktionerna håller samma kvalitet som en ”riktig” filmproduktion.

Då blir det också lättare att veta hur det var ”tänkt” i filmens värld. Cameron Diaz ska se ut som en verklig människa och Grand Canyon ska se ut som en jädrans stor klyfta i landskapet. På en högpresterande uppspelningutrustning så ser det också ut som ”verkligheten”. På den sunkiga surfplattan på pendeltåget så liknar materialet inte Diaz/Grand Canyon men alla fattar att det är plattans och omständigheternas fel och man förväntas sig inget annat heller.

Vad är det då som styr inspelning och produktion av musik? Här kan det spelas in med porta i köket, mixas med nåt okänt monitorsystem likn. Yamaha NS10 för att sen mastras sönder som pricken över i:t. Finns inget som påminner om naturtrohet i den produktionen, och vill man som lyssnare ha ut nån slagit behållning, så blir det på med loudness, upp med basen och ner med diskanten om man vill lyssna med snäppet över bakgrndsnivå.

På såna produktioner är det såklart omöjligt att diskutera ”hur det var tänkt” eftersom ingen har tänkt nåt från början. Materialet tål därför heller inte att spelas upp i en högpresterande ljudanläggning eftersom alla brister och fel då kommer upp i dagen.

[Harryup]

Tror man började tappade bort sig någonstans då en strömlös orkester inte lät alls förutom trummisen. Tar man Lofgren Acoustic Live m. fl. i samma genre så är det ju inte så att man inte kan fixa ljudet bra om man har något levande att förhålla sig till.
Men om ljudet ändå inte finns utan att man skruvar på en massa rattar så är det ju fritt fram att fortsätta att skruva på en del andra rattar också tills det låter på något vis.

/Harryup

[music4ever]

Men , tänk om 90 % av allt garn du köper via internet ändå har en något annan färgtemperatur då du får hem garnet- trots din kalibrerade skärm , hur gör du då ?
Om 90% av inspelningarna är söndermastrade så blir man ju inte per automatik hjälpt av en bättre eller perfekt skärm, utan felet ligger ju innan ditt eget avspelningsled ?
...men jag förstår problemet- tokmastring kan inte reverseras, dvs återställas genom nån motsatt färgning och det är verkligen synd.

Jo, det blir ju det (i genomsnitt). Fel på fel kommer ge ännu större fel. Dvs, en källa med en taskig färgtemperatur blir ju inte bättre om skärmen själv har också en taskig färgtemperatur.

[JB]

Men , tänk om 90 % av allt garn du köper via internet ändå har en något annan färgtemperatur då du får hem garnet- trots din kalibrerade skärm , hur gör du då ?
Om 90% av inspelningarna är söndermastrade så blir man ju inte per automatik hjälpt av en bättre eller perfekt skärm, utan felet ligger ju innan ditt eget avspelningsled ?
...men jag förstår problemet- tokmastring kan inte reverseras, dvs återställas genom nån motsatt färgning och det är verkligen synd.

Jo, det blir ju det (i genomsnitt). Fel på fel kommer ge ännu större fel. Dvs, en källa med en taskig färgtemperatur blir ju inte bättre om skärmen själv har också en taskig färgtemperatur.

Nej fel på fel ger inte automatiskt större fel (men kan såklart göra), har en inspelning tex en frekvenskurva med hissad diskant och lite frånvarande djupbas (som nästan all ny musik) som spelas upp i en anläggning som har lite boost i djupbasen samt lite tillbakadragen diskant så kan felen ta ut varandra och göra att upplevelsen blir helt okej i överlag, men lyssnar du på en inspelning med den karaktären med tex ett par hörlurar såsom Audio-Technica M50X, Philips Fidelio X2 eller tillochmed Sennheiser HD800 (spara pengarna och köp HD650 istället om ni vill ha hörlurar som går att lyssna på modern musik med) som även dom har hissad diskant precis som majoriteten av dagens musik så blir det däremot kaka på kaka som du säger vilket gör att musiken låter väldigt vasst och jobbigt, vilket ofta resulterar i ännu en elak tråd här på forumet om att dagens musik inte går att lyssna på.

[Bagaget]

Lyssnar du på all musik genom ett riaa låter mycket knas men vinyl låter bra.
Typ.

[music4ever]

Nej fel på fel ger inte automatiskt större fel (men kan såklart göra), har en inspelning tex en frekvenskurva med hissad diskant och lite frånvarande djupbas (som nästan all ny musik) som spelas upp i en anläggning som har lite boost i djupbasen samt lite tillbakadragen diskant så kan felen ta ut varandra och göra att upplevelsen blir helt okej i överlag, men lyssnar du på en inspelning med den karaktären med tex ett par hörlurar såsom Audio-Technica M50X, Philips Fidelio X2 eller tillochmed Sennheiser HD800 (spara pengarna och köp HD650 istället om ni vill ha hörlurar som går att lyssna på modern musik med) som även dom har hissad diskant precis som majoriteten av dagens musik så blir det däremot kaka på kaka som du säger vilket gör att musiken låter väldigt vasst och jobbigt, vilket ofta resulterar i ännu en elak tråd här på forumet om att dagens musik inte går att lyssna på.

Chansen att du lyssnar på en inspelning där din färgning är en perfekt mo-tspegling av denna, är ganska liten skulle jag tro.

[JB]

Nej fel på fel ger inte automatiskt större fel (men kan såklart göra), har en inspelning tex en frekvenskurva med hissad diskant och lite frånvarande djupbas (som nästan all ny musik) som spelas upp i en anläggning som har lite boost i djupbasen samt lite tillbakadragen diskant så kan felen ta ut varandra och göra att upplevelsen blir helt okej i överlag, men lyssnar du på en inspelning med den karaktären med tex ett par hörlurar såsom Audio-Technica M50X, Philips Fidelio X2 eller tillochmed Sennheiser HD800 (spara pengarna och köp HD650 istället om ni vill ha hörlurar som går att lyssna på modern musik med) som även dom har hissad diskant precis som majoriteten av dagens musik så blir det däremot kaka på kaka som du säger vilket gör att musiken låter väldigt vasst och jobbigt, vilket ofta resulterar i ännu en elak tråd här på forumet om att dagens musik inte går att lyssna på.

Chansen att du lyssnar på en inspelning där din färgning är en perfekt mo-tspegling av denna, är ganska liten skulle jag tro.

Håller inte med, det mesta av dagens musik har ganska liknande färgning skulle jag säga, har väl blivit lite av en standardmall som dom flesta använder sig av.

[music4ever]

Håller inte med, det mesta av dagens musik har ganska liknande färgning skulle jag säga, har väl blivit lite av en standardmall som dom flesta använder sig av.

Ganska liknande är inte 100% lika. Men berätta gärna vilken färgning som skulle passa perfekt att fixa den mesta av dagens musik.

[hcl]

En infallsvinkel är att ljudteknikern kanske (jag har ingen aning) inte tycker att det ska låta som det gör när han eller hon lyssnar. Utan hur det låter i monitorerna tolkas, så att "när det låter så här vet jag att det kommer att låta bra hemma i stugorna!". Man kan ju i processen för att få fram vissa aspekter studera en tydliggörande avbild. En bildredigerare vet att en till synes överskärpt bild blir bra i tryck, kan vara en analogi, och behöver inte provtrycka utan utläser på sin fula skärmbild hur det kommer att se ut...

Varje gång jag läser att det borde låta som ur monitorerna vid mixningen så har jag en vag minnesbild från något reportage där just detta framfördes, att monitorerna inte valts för att låta som hos folk utan för att det skulle bli lättare att justera ljudet så att det sedan skulle låta ”bra” i vanliga rum och anläggningar...

Jag har ju bara några år i den här delen (musikproduktion, mixning, mastring ...) av branschen, men det ni skriver ovan stämmer med vad jag erfarit. Det ställs ett antal krav på en studio för mixning och f.f.a. mastring:

1. Systemet (monitorer+rum) måste vara i grunden neutrala karaktärsmässigt - så att det tydligt går att höra om något "sticker ut" på ett otrevligt sätt - så att man märker och kan åtgärda det

2. Systemet () måste ha egenskapen att när musiken mixats färdigt så har inspelningen en karaktär som gör att den låter "bra" på alla möjliga anläggningar. Här gäller det både frekvensöverföringsfunktion och dynamiskt, monitorsystemet behöver även kunna påvisa egenheter i inspelningen som kommer framstå på ett ofördelaktigt sätt dynamiskt.

3. Systemet () bör ha en karaktär så att det går att jobba med långvarigt utan att man blir uttröttad - det bör m.a.o. vara (inte nödvändigtvis låta som om det är) tydligt utan att vara överskärpt (ett överskärpt system kan ge upphov till lyssningströtthet)

Pkt 1 är rimlig och ger nog stöd för att anskaffa en motsvarande "neutral" anläggning även i hemmiljö, så att den överensstämmer med monitorsystemet i studion. Pkt 2 är ett i någon mening rimligt krav på studiosystemet om syftet är att producera komersiellt gångbara inspelningar. Däremot kan man undra hur det kan vara möjligt? Yamaha NS-1, resp. Auratones bredbandshögtalare (den lilla kuben) är sådana högtalare som ofta används för just detta syfte, man är medveten om att de är lång ifrån neutrala, men musik mixad så att den inte framstår som dålig (snarare tvärt om - d.v.s. låter bra på även dessa) kommer låta bra på i stort sett vad som helst. Båda har dessutom egenheten att kunna pin-pointa (lyfta fram, sätta fingret på) extra kritiska områden där det ofta kan gå fel om något sticker ut på ett otrevligt sätt. Man talar om monitorer med egenskapen att de "translates well" (eng.) d.v.s. om mixen låter bra med dessa monitorer så kommer den låta bra överallt. Nrä man talar om "translates well" så handlar det givetvis inte bara om frekvensöverföringsfunktion utan även om dynamiska aspekter, hur dynamiken hanteras d.v.s. hur frekvensöverföringsfunktionen ser ut över tid. Även pkt. 3 är rimlig f.f.a. ur ett effektivitets och arbetsmiljöprespektiv.

Jag kan konstatera att i varje fall jag inte tycker det är helt lätt att få till ett system (hela systemet=dator+DAC+monitorer+rum) som uppfyller ovanstående kriterier tillräckligt väl. Största utmaningen är tycker jag nog är att få till ett system som just "translates well" generellt, d.v.s. som gör att mixen funkar bra i de flesta andra system (bilen, olika lurar, ...). Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Att använda hem-hifi i studio är dock sällan någon bra ide. Just hem-hifi (oberoende av vilken nivå) är nog att de flesta system väljs med grundkriteriet att musik återgiven med systemet skall "låta bra", generellt. De är då oftast konstruerade och utvalda så att de inte framhäver typiska problemområden, d.v.s. sådant som ofta upplevs som illa låtande (t.ex. bumlighet i områden 200-500 Hz eller vasshet i området 1500-3000 Hz etc). De är helt enkelt konstruerade för att vara lite överslätande/förlåtande. En sådan anläggning kan vara förödande att använda för mixning, i synnerhet om målet är att musiken skall låta naturlig eller verklighetsnära. I varje fall kräver det stor vana med systemet så att man "vet" hur mixen måste låta för att det skall funka bra i flertalet andra anläggningar.

[Morello]

Att använda hem-hifi i studio är dock sällan någon bra ide. Just hem-hifi (oberoende av vilken nivå) är nog att de flesta system väljs med grundkriteriet att musik återgiven med systemet skall "låta bra", generellt. De är då oftast konstruerade och utvalda så att de inte framhäver typiska problemområden, d.v.s. sådant som ofta upplevs som illa låtande (t.ex. bumlighet i områden 200-500 Hz eller vasshet i området 1500-3000 Hz etc). De är helt enkelt konstruerade för att vara lite överslätande/förlåtande. En sådan anläggning kan vara förödande att använda för mixning, i synnerhet om målet är att musiken skall låta naturlig eller verklighetsnära. I varje fall kräver det stor vana med systemet så att man "vet" hur mixen måste låta för att det skall funka bra i flertalet andra anläggningar.

Mja, så är det nog inte. Det finns ingen gemensam nämnare avseende avvikelser alldeles oavsett om vi talar så kallade studio-prylar eller hifi.

[matssvensson]

Jag har ju bara några år i den här delen (musikproduktion, mixning, mastring ...) av branschen, men det ni skriver ovan stämmer med vad jag erfarit. Det ställs ett antal krav på en studio för mixning och f.f.a. mastring: ...

Tack hcl ! Jag uppskattar verkligen när du och andra som har faktisk erfarenhet av trådämnen delar med er, som i ovanstående inlägg. Lärorikt.

mvh, mats

[oivavoi]

Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Mycket interessant. Tack för at du delar!

Ang. detta, så känns det för mig som at det inte bara skulle vara svårt, men faktiskt omöjligt att optimera en inspelning för båda en riktigt bra anläggning med bra dynamik i ett tyst rum, och för en bilstereo, t.ex. Det är säkert inte bara jag som har provat att lysssna till en bra och dynamisk inspelning med klassisk musik i en bil, og varit tvungen att giva upp - för att dom tysta partierna blev nästantill omöjliga att höra, medan dom kraftiga partierna gav högtalarne problem att hänga med.

Och problemet med loudness war är ju bland annat att musik optimeras för att låta engagerande på små högtalare utan särskilt mycket bas eller dynamisk förmåga - men som blir tråkigt på en riktig bra anläggning.

Jag tror lösningen är att laga olika varianter av samma material, t.ex. en "radio-version" och en "dynamisk version". Nu som musik mer och mer distribueras via streaming, är ju inte det något stort problem.

Jag har en fråga om studio-världen dock, som jag inte helt har förstått. Det känns som det är en skillnad på högtalare som benytts av studioteknikere och av mastering engineers. Medan studioteknikere ofta har no nonsense aktiva monitorer (mer och mer DSP-styrda), benytter mastering engineers sig ofta av traditionella passiva högtalare. Det är det inntrycket jag har. Förhåller det sig så? Och varför?

[darkg]

Jag tror lösningen är att laga olika varianter av samma material, t.ex. en "radio-version" och en "dynamisk version". Nu som musik mer och mer distribueras via streaming, är ju inte det något stort problem.

Ja, jag tror att det kan vara så lösningen får se ut. Lite som pocket respektive inbundna böcker!

[RogerGustavsson]

Jag tror lösningen är att laga olika varianter av samma material, t.ex. en "radio-version" och en "dynamisk version". Nu som musik mer och mer distribueras via streaming, är ju inte det något stort problem.

Ja, jag tror att det kan vara så lösningen får se ut. Lite som pocket respektive inbundna böcker!

Det är väl så det har varit tidigare? Det gjordes väl versioner för FM-mono och även för sändning på AM-radio?

[dewpo]

. Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

[JB]

Håller inte med, det mesta av dagens musik har ganska liknande färgning skulle jag säga, har väl blivit lite av en standardmall som dom flesta använder sig av.

Ganska liknande är inte 100% lika. Men berätta gärna vilken färgning som skulle passa perfekt att fixa den mesta av dagens musik.

Öppna några moderna låtar i MasVis och kika på "Normalized average spectrum" så lär du se en röd tråd (frekvenskurvan följer dom diagonala svarta linjerna om den är helt neutral), men 100% likt är det såklart aldrig, speciellt i basområdet kommer kurvan kunna skilja en del beroende på om det är tex hårdrock eller elektronisk musik du jämför, men boosten från ca 0,5-1 khz och uppåt som brukar ligga på minst 10 dB med modern musik brukar vara mer eller mindre standard på nästan alla låtar jag testat i MasVis, så därför är det ingen nackdel om anläggningen man lyssnar med är lite dämpad i det området när man lyssnar på modern musik (iaf väldigt viktigt att inte anläggningen har några peakar där vilket en del har för att dom ska upplevas som mer "detaljerade".. men då låter modern musik väldigt vasst istället eftersom det blir kaka på kaka)

[Conan]

. Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

Ja det är klart det är bakvänt! Ljudteknikern anpassar ljudet till dom som egentligen inte bryr sig om ljudkvalitet (eftersom dom väljer att lyssna i en bilstereo eller nåt annat sunkigt) och skiter i de dom som bryr sig och har fina ljudanläggningar.

[music4ever]

Håller inte med, det mesta av dagens musik har ganska liknande färgning skulle jag säga, har väl blivit lite av en standardmall som dom flesta använder sig av.

Ganska liknande är inte 100% lika. Men berätta gärna vilken färgning som skulle passa perfekt att fixa den mesta av dagens musik.

Öppna några moderna låtar i MasVis och kika på "Normalized average spectrum" så lär du se en röd tråd (frekvenskurvan följer dom diagonala svarta linjerna om den är helt neutral), men 100% likt är det såklart aldrig, speciellt i basområdet kommer kurvan kunna skilja en del beroende på om det är tex hårdrock eller elektronisk musik du jämför, men boosten från ca 0,5-1 khz och uppåt som brukar ligga på minst 10 dB med modern musik brukar vara mer eller mindre standard på nästan alla låtar jag testat i MasVis, så därför är det ingen nackdel om anläggningen man lyssnar med är lite dämpad i det området när man lyssnar på modern musik (iaf väldigt viktigt att inte anläggningen har några peakar där vilket en del har för att dom ska upplevas som mer "detaljerade".. men då låter modern musik väldigt vasst istället eftersom det blir kaka på kaka)

Ok, som jag trodde. Finns ingen magiskt färgning som fixar nya dåliga utgåvor.

[hcl]

Jag tror lösningen är att laga olika varianter av samma material, t.ex. en "radio-version" och en "dynamisk version". Nu som musik mer och mer distribueras via streaming, är ju inte det något stort problem.

Ja, jag tror att det kan vara så lösningen får se ut. Lite som pocket respektive inbundna böcker!

Det är väl så det har varit tidigare? Det gjordes väl versioner för FM-mono och även för sändning på AM-radio?

Jag skulle också gärna se ett sådant upplägg och kommer testa det när det förefaller lämpligt (för något projekt där det kan ge ett uppenbart mervärde). Det genererar dock en hel del merarbete i.o.m. att man bör skilja de olika slutprodukterna redan i tidigt i mixskede.

[hcl]

. Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

Absolut, men tills det existerar en allmänt accepterad sådan standard så är det nog tvunget att vara så. Att som ljudtekniker producera musik som inte låter hyffsat i de apparater som majoriteten av den tänkta konsumentgruppen använder skulle vara ekonomisk harakiri. En lösning måste nog snarare bygga på att dominerande aktörer (radio, tv, streamingaktörer och tillhörande branschorgan) inför en sådan gemensam standard och/eller att konsumenterna skaffar återgivningsapparatur som ger en tydlig fördel för högkvalitativa musikinspelningar.

[Conan]

. Den kanske svåraste aspekten är just att lägga dynamiken "rätt". Jag uppfattar att det är just den delen som är mest problematisk i "vanliga" musiklyssningsystem och lyssningsförhållanden. Lite sämre system, lurar, bilstereo etc har ofta problem med dynamiskt material och f.f.a. dynamiskt material med "äkta" transienter. Det är lätt hänt att musik "rätt" mixat för en riktigt bra anläggning oftast blir för dynamisk i "vanliga" lyssningssituationer så som billiga lurar, i bilen etc. Det är relativt lätt att få till ett monitorsystem som "translates well" till ett bra hem-hifi system, men det är givetvis krävande att få till ett monitorsystem som är tydligt nog så att man gör rätt justeringar i mixen så att musiken går fram på bästa möjliga vis även i en riktigt bra anläggning, f.f.a. om det samtidigt skall kunna påvisa egenheter i en mix som kommer vara störande vid lyssning med öron-ploppar till telefonen.

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

Absolut, men tills det existerar en allmänt accepterad sådan standard så är det nog tvunget att vara så. Att som ljudtekniker producera musik som inte låter hyffsat i de apparater som majoriteten av den tänkta konsumentgruppen använder skulle vara ekonomisk harakiri. En lösning måste nog snarare bygga på att dominerande aktörer (radio, tv, streamingaktörer och tillhörande branschorgan) inför en sådan gemensam standard och/eller att konsumenterna skaffar återgivningsapparatur som ger en tydlig fördel för högkvalitativa musikinspelningar.

Man verkar glömma: Dom (musikkonsumerterna med BT-högtalare eller bilsterios) bryr sig ju inte om ljudkvaliteten! Ingen skulle ju få för sig att anpassa senaste Star Wars-filmen på Bluray till att se bäst ut på en sunkig surfplatta på ett pendeltåg, även om det skulle vara så majoriteten av tittarna kollar på film. Sitter man på ett pendeltåg och kollar på sin sunkiga surfplatta så bryr man sig just där och då inte om bildkvaliteten. Och bryr man sig så fattar man att det är surfplattans ljus & kontrast det ska skruvas på - inte filmen!

För det andra: Har man verkligen undersökt om "normallyssnaren" upplever en skillnad mellan en dynamisk låt och samma låt sönderkomprimerad (uppspelad på deras sunkiga anläggning)? Vad föredrog man faktiskt, och är det skillnaden avgörande när dom lyssnar som dom gör (åker till jobbet, dammsuger, sitter på träningscykeln på gymmet)?

Skulle inte låten med hög dynamik låta tillräckligt "hyffsat" för den normale musikkonsumenten? Jag tror det.

Vad jag också tror är att det handlar främst om att låta högst i en spellista t.ex. Där har ju den sönderkomprimerade låten en fördel. Saknar ljudtekniker insikten att skilja mellan högt & bra samt att man faktiskt kan uppnå "högt" med volymkontrollen också...

[RogerGustavsson]

Man verkar glömma: Dom (musikkonsumerterna med BT-högtalare eller bilsterios) bryr sig ju inte om ljudkvaliteten! Ingen skulle ju få för sig att anpassa senaste Star Wars-filmen på Bluray till att se bäst ut på en sunkig surfplatta på ett pendeltåg, även om det skulle vara så majoriteten av tittarna kollar på film. Sitter man på ett pendeltåg och kollar på sin sunkiga surfplatta så bryr man sig just där och då inte om bildkvaliteten. Och bryr man sig så fattar man att det är surfplattans ljus & kontrast det ska skruvas på - inte filmen!

För det andra: Har man verkligen undersökt om "normallyssnaren" upplever en skillnad mellan en dynamisk låt och samma låt sönderkomprimerad (uppspelad på deras sunkiga anläggning)? Vad föredrog man faktiskt, och är det skillnaden avgörande när dom lyssnar som dom gör (åker till jobbet, dammsuger, sitter på träningscykeln på gymmet)?

Skulle inte låten med hög dynamik låta tillräckligt "hyffsat" för den normale musikkonsumenten? Jag tror det.

Vad jag också tror är att det handlar främst om att låta högst i en spellista t.ex. Där har ju den sönderkomprimerade låten en fördel. Saknar ljudtekniker insikten att skilja mellan högt & bra samt att man faktiskt kan uppnå "högt" med volymkontrollen också...

Precis! Tycker du träffat spiken på huvudet där.

[Morello]

Jag upplever att gamla myter upprepas i den här tråden. Bland annat från hcl. Taffliga system är taffliga på olika vis och det går inte att producera skräp som på något magiskt vis får taffliga system att låta bra. Tar jag en snyggt producerad pop/rock-platta med Rush, Dire straits, The police, Deep purple etc så hör man ävn i bilstereon att detta är fonogram som är just snyggt producerade.

En gemensam nämnare kan man kanske hitta för tafliga system och det är subkontra- och kontraoktaven saknas, men det gäller ganska många så kallade audiofil- och studio-system också.

[matssvensson]

Det verkar lite bakvänt att man skulle mixa med antagandet att materialet skall spelas upp i en 'Dålig' anläggning
Och anpassar mixen efter det, Då det är betydligt lättare att i mjukvara i efterhand lägga på en kompressor än att försöka avlägsna en.
Det enklaste borde vara att lägga ut en 'HDR' mix och lägga till funktion för dynamik reduktion i spelar mjukvaran,
Det klarar även de enklaste mobiler idag.

Absolut, men tills det existerar en allmänt accepterad sådan standard så är det nog tvunget att vara så. Att som ljudtekniker producera musik som inte låter hyffsat i de apparater som majoriteten av den tänkta konsumentgruppen använder skulle vara ekonomisk harakiri. En lösning måste nog snarare bygga på att dominerande aktörer (radio, tv, streamingaktörer och tillhörande branschorgan) inför en sådan gemensam standard och/eller att konsumenterna skaffar återgivningsapparatur som ger en tydlig fördel för högkvalitativa musikinspelningar.

Man verkar glömma: Dom (musikkonsumerterna med BT-högtalare eller bilsterios) bryr sig ju inte om ljudkvaliteten! Ingen skulle ju få för sig att anpassa senaste Star Wars-filmen på Bluray till att se bäst ut på en sunkig surfplatta på ett pendeltåg, även om det skulle vara så majoriteten av tittarna kollar på film. Sitter man på ett pendeltåg och kollar på sin sunkiga surfplatta så bryr man sig just där och då inte om bildkvaliteten. Och bryr man sig så fattar man att det är surfplattans ljus & kontrast det ska skruvas på - inte filmen!

För det andra: Har man verkligen undersökt om "normallyssnaren" upplever en skillnad mellan en dynamisk låt och samma låt sönderkomprimerad (uppspelad på deras sunkiga anläggning)? Vad föredrog man faktiskt, och är det skillnaden avgörande när dom lyssnar som dom gör (åker till jobbet, dammsuger, sitter på träningscykeln på gymmet)?

Skulle inte låten med hög dynamik låta tillräckligt "hyffsat" för den normale musikkonsumenten? Jag tror det.

Vad jag också tror är att det handlar främst om att låta högst i en spellista t.ex. Där har ju den sönderkomprimerade låten en fördel. Saknar ljudtekniker insikten att skilja mellan högt & bra samt att man faktiskt kan uppnå "högt" med volymkontrollen också...

För mig är det precis detta som är själva orsaken till loudness war - att en låt med hög dynamik låter ”skräp” när du försöker lyssna på den i dagens normala lyssningsmiljö. De tystare partierna hörs inte i bakgrundsbullret, de starkare topparna får mobilsystemet att braka samman och hela låten låter alldeles för tyst jämfört med allt annat på samma volyminställning. En dynamiskt mixad låt får inte plats i det som är referensen för dagens mixare/mastrare.

Jag är hyggligt övertygad om att de flesta skulle höra skillnad på en dynamisk och en komprimerad låt återgivna på en kvalitativ anläggning under goda förutsättningar - och föredra den dynamiska mixen. Framförallt om man normaliserar medelvolymen så att mixarna låter lika starkt. MEN det är inte så de flesta av oss lyssnar på musik idag och därför vinner de volymmaxade låtarna till vårt förtret.

[Morello]

Ännu en myt. Loudness war finns därför att alla aktörer vill låta starkast. Vansinneskompression i masteringledet är och har aldrig varit fråga om kvalitet - det behövdes inte före 1990 och det skulle fungera alldeles utmärkt utan loudnesswar 2018.

[hcl]

Absolut, men tills det existerar en allmänt accepterad sådan standard så är det nog tvunget att vara så. Att som ljudtekniker producera musik som inte låter hyffsat i de apparater som majoriteten av den tänkta konsumentgruppen använder skulle vara ekonomisk harakiri. En lösning måste nog snarare bygga på att dominerande aktörer (radio, tv, streamingaktörer och tillhörande branschorgan) inför en sådan gemensam standard och/eller att konsumenterna skaffar återgivningsapparatur som ger en tydlig fördel för högkvalitativa musikinspelningar.

Man verkar glömma: Dom (musikkonsumerterna med BT-högtalare eller bilsterios) bryr sig ju inte om ljudkvaliteten! Ingen skulle ju få för sig att anpassa senaste Star Wars-filmen på Bluray till att se bäst ut på en sunkig surfplatta på ett pendeltåg, även om det skulle vara så majoriteten av tittarna kollar på film. Sitter man på ett pendeltåg och kollar på sin sunkiga surfplatta så bryr man sig just där och då inte om bildkvaliteten. Och bryr man sig så fattar man att det är surfplattans ljus & kontrast det ska skruvas på - inte filmen!

För det andra: Har man verkligen undersökt om "normallyssnaren" upplever en skillnad mellan en dynamisk låt och samma låt sönderkomprimerad (uppspelad på deras sunkiga anläggning)? Vad föredrog man faktiskt, och är det skillnaden avgörande när dom lyssnar som dom gör (åker till jobbet, dammsuger, sitter på träningscykeln på gymmet)?

Skulle inte låten med hög dynamik låta tillräckligt "hyffsat" för den normale musikkonsumenten? Jag tror det.

Vad jag också tror är att det handlar främst om att låta högst i en spellista t.ex. Där har ju den sönderkomprimerade låten en fördel. Saknar ljudtekniker insikten att skilja mellan högt & bra samt att man faktiskt kan uppnå "högt" med volymkontrollen också...

Jag tror att alla på något sätt bryr sig om hur det låter, oftast kanske inte medvetet, men återgivningen påverkar givetvis även hur den ursprungliga musiken uppfattas.

Ang. kunskap så råder det säkert stora kunskapsvariationer inom professionen, men gemensamt är att samtliga har gårdagens och dagens mixar som referensmaterial (var mot varje ny produktion jämförs). Även äldre material är producerat och mixat med utrustning som delvis ersätter dynamiska variationer med mindre dynamiska variationer+varierande grad av distorsion (på ett tilltalande sätt, men ändå). Dessa "trick" är inte nya, men har drivits till bristningsgränsen i.o.m. "The loudness war" dessutom samtidigt som man introducerat hård-klippning, som sista spiken i transition mellan dynamik och distorsion.

Utan nivåutjämning i kanalen (radio, tv, streaming, ...) medför "The loudness war" att det "krävs" att man har kranat på i mixning OCH mastring (det räcker inte på långa vägar att bara göra det i mastring eftersom => det då låter hur kass som helst). Även crest-faktor runt 15-20 dB kräver oftast rätt stora ingrepp dynamiskt. Ofta vill man också göra relativt stora justeringar i ljudnivå inom en låt och det är givetvis inget konstigt eller negativt.

Utöver de excesser som introducerats i.o.m. det skenande ljudnivåkriget så handlar det även om att en mix inte kan vara sådan att det låter på ett sådant sätt så att man inte vill lyssna mer. De flesta "normala" anläggningar eller återgivningsmanicker har alla möjliga brister som kan göra att musikmaterialet inte går fram som det var tänkt, i varje fall inte utan att man tar viss hänsyn i mix-ledet. Det kan - om inte hänsyn tas - t.o.m. vara så illa att lyssnaren hellre växlar låt eller radiokanal. Det kan röra sig om återgivningsutrustning med allt för mycket bas eller nästan ingen bas alls, men kanske f.f.a. har det nog att göra med hur sämre utrustning hanterar starka nivåer i mellanregistret. Något som uppfattas som extra uttrycksfullt i en bra anläggning kan framstå som utstickande och därigenom påträngande i medioker lyssningsutrustning, lite hårt pressad t.ex. till följd av att man höjt nivån för att höra "bra" mot en förhöjd bakgrundsstörnivå.

oivavoi var inne på att det inte går att att optimera en mix för att låta så bra som möjligt i alla anläggningar och där är jag benägen att hålla med. Det går förvånansvärt långt, men det finns kvaliteter som kan återges i en riktigt bra anläggning, men som inte "får plats" i en sämre anläggning. Det handlar då också om vilken lyssningsnivå man väljer (vill ha). Någon som tänkt på skillnaden mellan återgivningen av paus-musiken på stora live-evenemang jämfört med då konserten sätter igång. Skillnaden är inte bara återgivningsnivån utan även hur mycket dynamik man har på det inspelade materialet och hur mycket dynamik aktuell ljudtekniker valt att ha. Moderna mixerbord (även live) har i.o.f.s. idag funktioner som tämjer även live-framförandet till något som liknar hur det låter på inspelat material, men då blir det oftast inte heller bra (man sällan tillgång de till {ovan nämnda} effekter som på ett snyggt sätt ersätter dynamik med distorsion, det blir helt enkelt inte lika illusoriskt i det avseendet).

[Bagaget]

Ännu en myt. Loudness war finns därför att alla aktörer vill låta starkast. Vansinneskompression i masteringledet är och har aldrig varit fråga om kvalitet - det behövdes inte före 1990 och det skulle fungera alldeles utmärkt utan loudnesswar 2018.

Och reklamradion misstänker jag som stark orsak eftersom reklamen är hysteriskt komprimerad och inte har några väljudsambitioner alls.

[hcl]

Jag upplever att gamla myter upprepas i den här tråden. Bland annat från hcl. Taffliga system är taffliga på olika vis och det går inte att producera skräp som på något magiskt vis får taffliga system att låta bra. Tar jag en snyggt producerad pop/rock-platta med Rush, Dire straits, The police, Deep purple etc så hör man ävn i bilstereon att detta är fonogram som är just snyggt producerade.

En gemensam nämnare kan man kanske hitta för tafliga system och det är subkontra- och kontraoktaven saknas, men det gäller ganska många så kallade audiofil- och studio-system också.

"Loudness war" är en sak och där är det att inte låta svagare än låtarna före som nog är viktigast.

Även snygga produktioner är testade så att de inte låter illa på sämre utrustning, utan precis om du skriver "så hör man ävn i bilstereon att detta är fonogram som är just snyggt producerade".

Är det den bästa mix som kunde gjorts om man inte tagit hänsyn till att materialet skulle kunna spelas med god behållning i vilken apparat som helst? Det tror inte jag.

[RogerJoensson]

Många dynamiska mixar (i bemärkelsen att man inte krossat topparna) kan låta skitbra i både bilstereon och köksradion. Att man kanske vill göra kompakta mixar är en sak. Att krossa topparna (modern mastring) är en annan. En kompakt mix kan låta bra avlyssnad bode starkt och svagt. En toppkrossad mastring låter nästan aldrig bra. -Någonstans. -Den enda fördelen är att den senare vinner i spellistorna när lyssnaren inte gitter vrida på volymreglaget.

[hcl]

Många dynamiska mixar (i bemärkelsen att man inte krossat topparna) kan låta skitbra i både bilstereon och köksradion. Att man kanske vill göra kompakta mixar är en sak. Att krossa topparna (modern mastring) är en annan. En kompakt mix kan låta bra avlyssnad bode starkt och svagt. En toppkrossad mastring låter nästan aldrig bra. -Någonstans. -Den enda fördelen är att den senare vinner i spellistorna när lyssnaren inte gitter vrida på volymreglaget.

ABSOLUT!

Det finns dynamiska mixar och det finns verkligt dynamiska mixar. Många verkligt dynamiska (t.ex. som det kan bli i verkligheten) funkar helt enkelt inte i många sammanhang. Antingen kräver de extremt tyst miljö (bakgrundsnivå) eller att man spelar så starkt att utrustningen, man själv eller kanske f.f.a. omgivningen misstycker (när det dundrar på i topparna).

[Tangband]

Hcl och andra, vad tycker ni om denna skiva ?
Finns på spotify, lyssna på första låten.
Hos mig låter den väldigt fint och känns välproducerad, men den kanske är tok- komprimerad ?
Kan någon göra en masvis analys ?

[RogerGustavsson]

Rhiannon Giddens - At the purchaser's option.



Vet inte riktigt vad jag tycker efter en snabb lyssning i enklare hörlurar. Känns odynamiskt och mörkt, trummorna låter unket, limiterat.

[Morello]

Ja, det där lät inte så kul; burkigt och medelkomprimerat.

[music4ever]

För mig är det precis detta som är själva orsaken till loudness war - att en låt med hög dynamik låter ”skräp” när du försöker lyssna på den i dagens normala lyssningsmiljö. De tystare partierna hörs inte i bakgrundsbullret, de starkare topparna får mobilsystemet att braka samman och hela låten låter alldeles för tyst jämfört med allt annat på samma volyminställning. En dynamiskt mixad låt får inte plats i det som är referensen för dagens mixare/mastrare.

Jag är hyggligt övertygad om att de flesta skulle höra skillnad på en dynamisk och en komprimerad låt återgivna på en kvalitativ anläggning under goda förutsättningar - och föredra den dynamiska mixen. Framförallt om man normaliserar medelvolymen så att mixarna låter lika starkt. MEN det är inte så de flesta av oss lyssnar på musik idag och därför vinner de volymmaxade låtarna till vårt förtret.

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

[Tangband]

Ja, det där lät inte så kul; burkigt och medelkomprimerat.

Om det inte låter så hemma hos mig, utan klangligt bra , innebär det att samma skivor kommer att låta olika bra hemma hos dig och hemma hos mig ?

Vad är då rätt eller fel ?

[PekkaJohansson]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

[music4ever]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

Märk väl att jag skrev "skulle funka".
Det är ju såklart en väldigt stor skillnad mellan milt kompression och extremt kompression som ger enorma mängder dist.

[darkg]

Ja, det där lät inte så kul; burkigt och medelkomprimerat.

Om det inte låter så hemma hos mig, utan klangligt bra , innebär det att samma skivor kommer att låta olika bra hemma hos dig och hemma hos mig ?

Vad är då rätt eller fel ?

Fast frågan är om ni skulle ha motsatta åsikter om olika dynamiska utgåvor. Kanske skulle ni ranka dem i samma ordning! De enskilda omdömena 'bra' / 'mindre bra' om 1 objekt är grannlaga att jämföra, tror jag.

Lyssningomständigheterna i stort kan absolut vara olika, men också lyssnarnas "kräsenhet"... alltså om en ger betyg 2 respektive 3 och en annan ger 3 respektive 5 är de trots allt eniga om vilket som är bättre. (En tredje ger betygen 4 respektive 4 och stärker i så fall åtminstone påståendet att alt. 2 inte är sämre...).

Det kan ju också vara en skillnad i smak, men med ovanstående vill jag belysa att det inte behöver vara det även om en säger 'bra' och en säger 'mindre bra'.

[Morello]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

Kunde inte skrivit det bätrtre själv.

Den som inte tror på det Pekka skriver tycker jag kan köpa sig några högklassiga fonogram från 1970- och 1980-talen och testa! Det fungerade då och det fungerar idag.

[darkg]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

Fast ligger det inte något i det Hcl säger, att "man bör skilja de olika slutprodukterna redan i tidigt i mixskede."
Att det inte går att åstadkomma samma kvalitet på den komprimerade varianten om man lämnar det till kretsar i radion.

[music4ever]

Kunde inte skrivit det bätrtre själv.

Den som inte tror på det Pekka skriver tycker jag kan köpa sig några högklassiga fonogram från 1970- och 1980-talen och testa! Det fungerade då och det fungerar idag.

Så om man har ett verk med en enorm terassdynamik och lyssnar på denna mitt i Stockholm under rusningstrafik, så kommer det funka utan problem? Jag betvivlar att det kommer funka om man höjer så högt att man hör alla små detaljer när det är som tystast (över bakgrundsbullret) och sen kommer det utbrott på 25 kanske 30 dB högre.

[JB]

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen.

Med tanke på att musiken låtit så i över 20 år så vore det väldigt dumt att inte vänja sig om man vill kunna fortsätta njuta av musik, vore väl tråkigt att bara kunna lyssna på musik som är äldre än 20 år? Iofs var nog max 8 år när man började masterkomprimera musik och 95% av all musik jag lyssnar på är brickwallad, så jag har nog blivit ganska härdad :)

[PekkaJohansson]

Kunde inte skrivit det bätrtre själv.

Den som inte tror på det Pekka skriver tycker jag kan köpa sig några högklassiga fonogram från 1970- och 1980-talen och testa! Det fungerade då och det fungerar idag.

Så om man har ett verk med en enorm terassdynamik och lyssnar på denna mitt i Stockholm under rusningstrafik, så kommer det funka utan problem? Jag betvivlar att det kommer funka om man höjer så högt att man hör alla små detaljer när det är som tystast (över bakgrundsbullret) och sen kommer det utbrott på 25 kanske 30 dB högre.

Varför skulle lyssning i rusningstrafik vara ett kvalitetsmått? Om du vill så komprimera gärna när du lyssnar men lämna fonogrammet i fred, är kontentan av hela diskussionen.

Pekka

[hcl]

Jag vill hävda att en mild komprimering från säg 22 crest till säg 15 dB, skulle kunna funka i en dålig miljö (bil, utomhus mm). Men dagens vansinniga komprimering till en crest på 5-8 dB låter skit och väsentligt sämre än en mer dynamisk sådan, oavsett hur dålig miljön är.

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen. I sak är det fel - komprimering från 22 till 15 dB toppfaktor är skadlig för ljudkvaliteten i både hemma- och bilmiljö. Det finns flera exempel på musik som har råkat ut för just sådan försämring under senare år så det är lätt att undersöka. En hel del framgångsrik populärmusik på både 70- och 80-talet hade en toppfaktor på 20 dB eller mer och det fungerade, och fungerar, alldeles utmärkt även i bullriga miljöer. Glöm heller inte bort att radion, som det ofta hänvisas till, nästan uteslutande har en armada av egna kompressorer. Den som vill ha komprimerad musik hemma kan enklare än någonsin fixa det hemma i datorn i dag. Då kan man också koppla ur förstörelsen. Det går inte om den görs innan musiken läggs på skiva eller fil.

Med vänlig hälsning

Pekka

Fast ligger det inte något i det Hcl säger, att "man bör skilja de olika slutprodukterna redan i tidigt i mixskede."
Att det inte går att åstadkomma samma kvalitet på den komprimerade varianten om man lämnar det till kretsar i radion.

En standard som tillät att man vid mastring kunde lägga in några parametrar som styrde en i standarden definierad kompressionsalgoritm hade sannolikt gjort underverk jämfört med dagens (som det påpekas ovan) galna kompression till crest faktorer nedåt bara några dB. Olika utgåvor i grunded hade varit ännu bättre, men även dessa skulle kunna ha olika, vid uppspelningstillfället valbara extra kompressionsval. Även radio skulle kunna använda sig av dessa, i.st.f. generiska multibandskompressorer som (vad jag vet) alltid använts på radio (och som i.o.f.s. ofta fungerar väldigt bra [*]).

Även kassettband inspelade med "lagom" (d.v.s. för biluppspelning ganska hot) drivning ger viss kompression, för att inte tala om kompressionen man får då bilanläggningen drivs över sin förmåga.

[*] Radioutsändningar har såvitt jag vet alltid komprimerats

[hcl]

Kunde inte skrivit det bätrtre själv.

Den som inte tror på det Pekka skriver tycker jag kan köpa sig några högklassiga fonogram från 1970- och 1980-talen och testa! Det fungerade då och det fungerar idag.

Så om man har ett verk med en enorm terassdynamik och lyssnar på denna mitt i Stockholm under rusningstrafik, så kommer det funka utan problem? Jag betvivlar att det kommer funka om man höjer så högt att man hör alla små detaljer när det är som tystast (över bakgrundsbullret) och sen kommer det utbrott på 25 kanske 30 dB högre.

Nej, jag hävdar att sådan musik ofta inte funkar speciellt bra i bullrig miljö utan kompression (kanske inte då heller, men i varje fall lite bättre). Dessutom är det väl så att det idag finns en uppsjö illa konstruerade manicker som vid eller för ljuduppspelning saknar tillräckligt med förstärkning för att få upp medelnivån till en lagom hög nivå (NB, sannolikt med viss toppklippning i apparaten som följd).

[PekkaJohansson]

Det här inlägget visar tyvärr att även många konsumenter har börjat vänja sig vid nivåmaximeringen.

Med tanke på att musiken låtit så i över 20 år så vore det väldigt dumt att inte vänja sig om man vill kunna fortsätta njuta av musik, vore väl tråkigt att bara kunna lyssna på musik som är äldre än 20 år? Iofs var nog max 8 år när man började masterkomprimera musik och 95% av all musik jag lyssnar på är brickwallad, så jag har nog blivit ganska härdad

Så kan man se det, men man kan också betrakta det som att de senaste 27 åren är bara en dryg femtedel av den inspelade musikhistorien - och en tredjedel av hifi-eran. Det finns mer högkvalitiativ musik och fler goda inspelningar än jag hinner höra innan jag beger mig till de sälla jaktmarkerna. En roligare utveckling vore om fler ljudtekniker intresserade sig för hifi-idealet och tog sig tid att faktiskt lyssna på riktigt goda inspelningar. Då skulle de kunna upptäcka vilken oerhörd glädje det kan vara att lyssna på musik på ljudnivåer som närmar sig verklighetens och där kvaliteten är så bra att inspelningen inte står i vägen för njutningen. På köpet skulle de vinna en publik som de nu har förlorat. Det vore synd om hifi-eran skulle bli blott knappa 40 år (mitten av 50-talet till 1990) och en angelägenhet för bara ett litet fåtal som lyssnar på sådant de själva spelar in eller köps från de få bolag som fortfarande ger ut bra produktioner. Avslutningsvis vill jag som stor popfantast och samlare framhålla att det finns flera riktigt bra låtar från de senaste 20 åren som jag verkligen sörjer att jag inte kan spela så starkt som de förtjänar.

Med vänlig hälsning

Pekka

[music4ever]

Varför skulle lyssning i rusningstrafik vara ett kvalitetsmått? Om du vill så komprimera gärna när du lyssnar men lämna fonogrammet i fred, är kontentan av hela diskussionen.

Pekka

Vart skrev jag att jag vill komprimera?
Jag påpeka att det finns situationer där dynamisk komprimering kan vara det minsta onda. Självklart tycker jag att det är något man själv ska kunna göra i sin apparat. Vilket var min poäng för alla som läser vad som skrivs.

[hcl]

... En roligare utveckling vore om fler ljudtekniker intresserade sig för hifi-idealet och tog sig tid att faktiskt lyssna på riktigt goda inspelningar. Då skulle de kunna upptäcka vilken oerhörd glädje det kan vara att lyssna på musik på ljudnivåer som närmar sig verklighetens och där kvaliteten är så bra att inspelningen inte står i vägen för njutningen. På köpet skulle de vinna en publik som de nu har förlorat. Det vore synd om hifi-eran skulle bli blott knappa 40 år (mitten av 50-talet till 1990) och en angelägenhet för bara ett litet fåtal som lyssnar på sådant de själva spelar in som köps från de få bolag som fortfarande ger ut bra produktioner.

Jag lever också med förhoppningen att det skall gå att producera inspelningar som kan ge en musikupplevelse som påminner om en riktigt bra live-upplevelse. I min värld når inte dagens sqwashade smörja ända fram till det målet. Det är kanske ett högt uppsatt mål, som inte ofta nås ändå, inte det som spelades in på 70-talet heller, men det beror då på flera andra faktorer - inte bara hur komprimerat materialet är.

[Morello]

Kunde inte skrivit det bätrtre själv.

Den som inte tror på det Pekka skriver tycker jag kan köpa sig några högklassiga fonogram från 1970- och 1980-talen och testa! Det fungerade då och det fungerar idag.

Så om man har ett verk med en enorm terassdynamik och lyssnar på denna mitt i Stockholm under rusningstrafik, så kommer det funka utan problem? Jag betvivlar att det kommer funka om man höjer så högt att man hör alla små detaljer när det är som tystast (över bakgrundsbullret) och sen kommer det utbrott på 25 kanske 30 dB högre.

Självklart sätter störnivån i kupén en gräns för hur svaga ljud som kan upplösas. Lyssnar jag på "seriös musik" i bilen, så använder jag volymkontroll om det blir för starkt vid dynamiska utbrott.

[PekkaJohansson]

Om man skulle sätta Radiosymfonikerna vid trafikplats Norrtull eller en stråkkvartett på Essingeleden skulle det vara svårt att höra pianissimo-partierna. Skillnaden mot diskussionen om klassisk musik på skiva i rusningstrafik är att ingen vettig människa skulle komma på tanken.

Med vänlig hälsning

Pekka

[hcl]

Om man skulle sätta Radiosymfonikerna vid trafikplats Norrtull eller en stråkkvartett på Essingeleden skulle det vara svårt att höra pianissimo-partierna. Skillnaden mot diskussionen om klassisk musik på skiva i rusningstrafik är att ingen vettig människa skulle komma på tanken.

Nu är det ju inte bara klassisk musik som är dynamisk. 20 dB räcker inte speciellt långt, även om det är mer än de flesta är vana vid (från skiva).

[hifikg]

Hcl och andra, vad tycker ni om denna skiva ?
Finns på spotify, lyssna på första låten.
Hos mig låter den väldigt fint och känns välproducerad, men den kanske är tok- komprimerad ?
Kan någon göra en masvis analys ?

Jag har gillat det albumet och hennes förra sedan första tonen. Kan hålla med om att det saknas en smula "klarhet" i brist på bättre, men jag undrar om inte det är ett medvetet val för att få rätt stämning. Albumet är inte tokkomprimerat a la Sony. Här har någon annan varit framme. Tack för att du påminde mig om Rhiannon!

[JB]

Hcl och andra, vad tycker ni om denna skiva ?
Finns på spotify, lyssna på första låten.
Hos mig låter den väldigt fint och känns välproducerad, men den kanske är tok- komprimerad ?
Kan någon göra en masvis analys ?

Jag har gillat det albumet och hennes förra sedan första tonen. Kan hålla med om att det saknas en smula "klarhet" i brist på bättre, men jag undrar om inte det är ett medvetet val för att få rätt stämning. Albumet är inte tokkomprimerat a la Sony. Här har någon annan varit framme. Tack för att du påminde mig om Rhiannon!

Sony anlitar nog säkert en hel del olika mastrare kan jag tänka mig, dessutom har ju artisterna en hel del att säga till om också, vill dom ha mindre komprimering på albumet så får dom det också, men kan tänka mig att dom flesta artisterna inte har några speciella önskemål och bara låter mixaren/mastraren göra som dom vill.

[hifikg]

Hcl och andra, vad tycker ni om denna skiva ?
Finns på spotify, lyssna på första låten.
Hos mig låter den väldigt fint och känns välproducerad, men den kanske är tok- komprimerad ?
Kan någon göra en masvis analys ?

Jag har gillat det albumet och hennes förra sedan första tonen. Kan hålla med om att det saknas en smula "klarhet" i brist på bättre, men jag undrar om inte det är ett medvetet val för att få rätt stämning. Albumet är inte tokkomprimerat a la Sony. Här har någon annan varit framme. Tack för att du påminde mig om Rhiannon!

Sony anlitar nog säkert en hel del olika mastrare kan jag tänka mig, dessutom har ju artisterna en hel del att säga till om också, vill dom ha mindre komprimering på albumet så får dom det också, men kan tänka mig att dom flesta artisterna inte har några speciella önskemål och bara låter mixaren/mastraren göra som dom vill.

Jag tror inte att de lyssnar på sina egna album. Kanske lite snabbt för att kolla att låtarna är med och i rätt ordning, om de nu skulle bry sig. Men ljudet bryr de sig inte om. Eva Dahlgren hade aldrig låtit Sony släppa hennes senaste skiva om hon lyssnat på den. Knappast First Aid Kit heller, en lyssning räcker mer än väl, inget man vill återuppleva. Fast Sony skiter säkert i om vi spelar skivan bara vi köper den. Det har jag slutat med. Blir lurad ibland, de har ju så många etiketter.

[Helmut]

Bästa ljudet jag hört var när jag besökte Västerås konserthus och artisterna istället för en orkester körde med playback. Vet inte om musiken låg på hårddisk eller om musiken låg på Cd skiva. Västerås konserthus har inte direkt slagit på stort när man investerade i högtalarna. Min erfarenhet är att en perfekt inspelning kan låta fantastisk på en dålig pa anläggning men en dålig inspelning låter skit på en bra anläggning. Tvivlar också på att inspelningsstudior har så bra utrustning att den håller samma klass som superdyra ljudanläggningar som man kan hitta på high end butiker.
Har ibland funderat på om det skulle vara möjligt för ett high end företag att ge ut egna cd skivor som är kopierade direkt från inspelningen utan att inspelningen har gått genom kompressorer. Själv skulle jag mer än gärna betala dubbelt så mycket för en high end cd framtagen för hi fi entusiaster. Varför ska man köpa vinyler om man vill ha bra ljud?

[music4ever]

Har ibland funderat på om det skulle vara möjligt för ett high end företag att ge ut egna cd skivor som är kopierade direkt från inspelningen utan att inspelningen har gått genom kompressorer. Själv skulle jag mer än gärna betala dubbelt så mycket för en high end cd framtagen för hi fi entusiaster. Varför ska man köpa vinyler om man vill ha bra ljud?

Varför köpa en CD när man kan köpa FLAC/DSD filer?

[Tangband]

Hcl och andra, vad tycker ni om denna skiva ?
Finns på spotify, lyssna på första låten.
Hos mig låter den väldigt fint och känns välproducerad, men den kanske är tok- komprimerad ?
Kan någon göra en masvis analys ?

Jag har gillat det albumet och hennes förra sedan första tonen. Kan hålla med om att det saknas en smula "klarhet" i brist på bättre, men jag undrar om inte det är ett medvetet val för att få rätt stämning. Albumet är inte tokkomprimerat a la Sony. Här har någon annan varit framme. Tack för att du påminde mig om Rhiannon!

Vad tycker du om denna skiva då ? Kalasinspelning med superba musiker. Finns på Spotify.
Efter att ha lyssnat på några låtar måste man torka svetten från pannan , otroligt drivande musiker.
Återges det som det var tänkt om man svettas framför stereon ?
Får jag beställa en masvis analys på denna också ?

[RogerGustavsson]

Hcl och andra, vad tycker ni om denna skiva ?
Finns på spotify, lyssna på första låten.
Hos mig låter den väldigt fint och känns välproducerad, men den kanske är tok- komprimerad ?
Kan någon göra en masvis analys ?

Jag har gillat det albumet och hennes förra sedan första tonen. Kan hålla med om att det saknas en smula "klarhet" i brist på bättre, men jag undrar om inte det är ett medvetet val för att få rätt stämning. Albumet är inte tokkomprimerat a la Sony. Här har någon annan varit framme. Tack för att du påminde mig om Rhiannon!

Vad tycker du om denna skiva då ? Kalasinspelning med superba musiker. Finns på Spotify.
Efter att ha lyssnat på några låtar måste man torka svetten från pannan , otroligt drivande musiker.
Återges det som det var tänkt om man svettas framför stereon ?
Får jag beställa en masvis analys på denna också ?

Öppningslåten har fin dynamik men sedan blir det "locket på" med limitering. Crest sjunker från 18 till ner mot 10-11dB. Musiken är tycker jag trevlig.

[hifikg]

Jag har ett annat album med Robben, men inte just det där. Och Spotify.... nä
Ska leta upp det i eftermiddag o lyssna

[Tangband]

Jag har ett annat album med Robben, men inte just det där. Och Spotify.... nä
Ska leta upp det i eftermiddag o lyssna

Jag har den i min NAS i flac format.
Skräpify är förstås lite sämre men inte helt kasst.
Det är en kalas skiva !

Vad tycker ni andra som lyssnat på den ?

[RogerGustavsson]

Nu tycker jag bättre om "Live in Tokyo". Den har inte den där tillplattade "basen" och så är det mer drag.

[PerStromgren]

Nu tycker jag bättre om "Live in Tokyo". Den har inte den där tillplattade "basen" och så är det mer drag.

Ännu mer drag är det när Larry Carlton lirar med David Walker, också i Tokyo. Lyssna på den versionen av "Burnable", Roger!

https://open.spotify.com/track/4pd0BWvsZQWAsRRrRgHkMk

[Tangband]

Nu tycker jag bättre om "Live in Tokyo". Den har inte den där tillplattade "basen" och så är det mer drag.

Ännu mer drag är det när Larry Carlton lirar med David Walker, också i Tokyo. Lyssna på den versionen av "Burnable", Roger!

https://open.spotify.com/track/4pd0BWvsZQWAsRRrRgHkMk

Ska lyssna på dessa

[hifikg]

Nu tycker jag bättre om "Live in Tokyo". Den har inte den där tillplattade "basen" och så är det mer drag.

Det är den plattan jag har, men där är inte Robben med, så kan det vara med minnet. Tutu gillade jag på den skivan. Grannens samling har visat sig innehålla en hel del både med Carlton och Robben, det här kommer bli spännande att gräva i, bara jag kunde delegera bort alla uppdrag som kräver min tid.

[RogerGustavsson]

Nu tycker jag bättre om "Live in Tokyo". Den har inte den där tillplattade "basen" och så är det mer drag.

Det är den plattan jag har, men där är inte Robben med, så kan det vara med minnet. Tutu gillade jag på den skivan. Grannens samling har visat sig innehålla en hel del både med Carlton och Robben, det här kommer bli spännande att gräva i, bara jag kunde delegera bort alla uppdrag som kräver min tid.

Är det denna?

[RogerGustavsson]

Nu tycker jag bättre om "Live in Tokyo". Den har inte den där tillplattade "basen" och så är det mer drag.

Ännu mer drag är det när Larry Carlton lirar med David Walker, också i Tokyo. Lyssna på den versionen av "Burnable", Roger!

https://open.spotify.com/track/4pd0BWvsZQWAsRRrRgHkMk

Bra tips! Spelas nu.

[hifikg]

Nu tycker jag bättre om "Live in Tokyo". Den har inte den där tillplattade "basen" och så är det mer drag.

Det är den plattan jag har, men där är inte Robben med, så kan det vara med minnet. Tutu gillade jag på den skivan. Grannens samling har visat sig innehålla en hel del både med Carlton och Robben, det här kommer bli spännande att gräva i, bara jag kunde delegera bort alla uppdrag som kräver min tid.

Är det denna?

[ Bild ]

Nä, den jag menade är med Steve Lukather, fast grannen har även den du visar så snart ska jag "låna" den

[dewpo]

Hcl och andra, vad tycker ni om denna skiva ?
Finns på spotify, lyssna på första låten.
Hos mig låter den väldigt fint och känns välproducerad, men den kanske är tok- komprimerad ?
Kan någon göra en masvis analys ?

Jag har gillat det albumet och hennes förra sedan första tonen. Kan hålla med om att det saknas en smula "klarhet" i brist på bättre, men jag undrar om inte det är ett medvetet val för att få rätt stämning. Albumet är inte tokkomprimerat a la Sony. Här har någon annan varit framme. Tack för att du påminde mig om Rhiannon!

Vad tycker du om denna skiva då ? Kalasinspelning med superba musiker. Finns på Spotify.
Efter att ha lyssnat på några låtar måste man torka svetten från pannan , otroligt drivande musiker.
Återges det som det var tänkt om man svettas framför stereon ?
Får jag beställa en masvis analys på denna också ?

Från Deezer...

Unplugged.PNG (60.16 KiB) Visad 3937 gånger

[hifikg]

Jag har gillat det albumet och hennes förra sedan första tonen. Kan hålla med om att det saknas en smula "klarhet" i brist på bättre, men jag undrar om inte det är ett medvetet val för att få rätt stämning. Albumet är inte tokkomprimerat a la Sony. Här har någon annan varit framme. Tack för att du påminde mig om Rhiannon!

Vad tycker du om denna skiva då ? Kalasinspelning med superba musiker. Finns på Spotify.
Efter att ha lyssnat på några låtar måste man torka svetten från pannan , otroligt drivande musiker.
Återges det som det var tänkt om man svettas framför stereon ?
Får jag beställa en masvis analys på denna också ?

Från Deezer...

Unplugged.PNG

Den låter bättre än den mäter, baserat på första spåret. Tack för tips!

[Tangband]

Denna skiva ( finns på spotify och låter bra även där ) låter väldigt bra på min anläggning. Lyssna på första låten, ”just a little lovin”.
Det känns som att det låter som artisten tänkt
Låter den bra hos er ?

[PerStromgren]

Låter den bra hos er ?

Mina Quad-eletrostater tycker jag återger musiken fint, i alla fall!

[Tangband]

Låter den bra hos er ?

Mina Quad-eletrostater tycker jag återger musiken fint, i alla fall!

Det kan jag tänka mig.

[Conan]

Låter den bra hos er ?

Mina Quad-eletrostater tycker jag återger musiken fint, i alla fall!

Det kan jag tänka mig.

Låter fint här med. Har den både på vinyl & nedladdning och nedladdade albumet låter snäppet bättre.

[JB]

Peakdistar rätt hårt på vissa ställen när hon tar i, och det låter inte mindre komprimerat än något annat nytt i mina öron iaf (och det brukar väl vara mängden masterkompressor som bestämmer hurvida något låter bra eller inte här?), hade det varit lite hårdare musik så hade nog inte cresten legat på mer än 10-11 skulle jag gissa iaf.

[KentLindqvist]

Jag tror att man inte skall underskatta musikernas samt producentens inverkan på den upplevda ljudkvaliteten. En riktigt bra gitarrist träffar rätt strängar, minimerar skorrljud, dämpar bort oönskade biljud mm. Om musiker och producent sedan har en bra känsla för rätt blandning av de olika instrumentens/ljudens sammansättning OCH separation(!), inbördes volym mm, så kan detta vara mångfalt viktigare än eventuell kompression och/eller snålkodning.

Ett tråkigt exempel på detta är sk. mässjazz. Ett subjektivt roligare exempel är Random access memories med Daft punk.
Denna skall enligt MasVis vara medioker kvalitetsmässigt. Den LÅTER dock finfint!

[JB]

Mjo det där stämmer nog väldigt bra, spelar man in ett billigt elektroniskt piano för 199 kr från Rusta där alla toner låter likadant, samt ett billigt elektroniskt trumset där alla slag låter likadant så kommer ju helheten upplevas som väldigt platt och trist oavsett hur mycket dynamik det finns i mixen, och om man då sedan även lägger alla instrument i mellanregistret och skiter i att panorera överhuvudtaget, och sedan lägger på lite vinylknaster på det... då kan man nog få en 20 dB crest mix att låta väldigt platt och livlöst

Nästan så att man blir sugen på att testa

[Nattlorden]

Mjo det där stämmer nog väldigt bra, spelar man in ett billigt elektroniskt piano för 199 kr från Rusta där alla toner låter likadant, samt ett billigt elektroniskt trumset där alla slag låter likadant så kommer ju helheten upplevas som väldigt platt och trist oavsett hur mycket dynamik det finns i mixen, och om man då sedan även lägger alla instrument i mellanregistret och skiter i att panorera överhuvudtaget, och sedan lägger på lite vinylknaster på det... då kan man nog få en 20 dB crest mix att låta väldigt platt och livlöst

Nästan så att man blir sugen på att testa

Fast det hade kanske låtit trovärdigt till skillnad från en sångerska som viskar och skriker för full hals med 3dB skillnad?

[music4ever]

Denna skiva ( finns på spotify och låter bra även där ) låter väldigt bra på min anläggning. Lyssna på första låten, ”just a little lovin”.
Det känns som att det låter som artisten tänkt
Låter den bra hos er ?

Sjunger hon genom någon "vintage" mikrofon?

[Tangband]

Denna skiva ( finns på spotify och låter bra även där ) låter väldigt bra på min anläggning. Lyssna på första låten, ”just a little lovin”.
Det känns som att det låter som artisten tänkt
Låter den bra hos er ?

Sjunger hon genom någon "vintage" mikrofon?

Låter det rör ?

[dac83]

Om man nu har en bra anläggning i ett bra akustik-anpassat rum där allt är placerat bra och inställt så bra det går så är man ju väldigt nära ett medel på hur de flesta studios låter och man kommer inte mycket närmare original mixningen eftersom att alla studios har olika utrustning och akustik så får man helt enkelt göra det bra som möjligt i sitt rum.

Sen är du extremt få som har ens kommit nära den återgivning som krävs för komma nära studio ljudet trots att dom har jätte fina anläggningar så har man alldeles för mycket ekon och störningar i rummet, ibland står inte ens allt placerat rätt vilket gör det helt omöjligt.

[Laila]

. . . typ.

[hifikg]

Om man nu har en bra anläggning i ett bra akustik-anpassat rum där allt är placerat bra och inställt så bra det går så är man ju väldigt nära ett medel på hur de flesta studios låter och man kommer inte mycket närmare original mixningen eftersom att alla studios har olika utrustning och akustik så får man helt enkelt göra det bra som möjligt i sitt rum.

Sen är du extremt få som har ens kommit nära den återgivning som krävs för komma nära studio ljudet trots att dom har jätte fina anläggningar så har man alldeles för mycket ekon och störningar i rummet, ibland står inte ens allt placerat rätt vilket gör det helt omöjligt.

Låter det verkligen så jäkla bra i en studio då? Egentligen.
Har de lika bra ljud där som jag har här, när inspelningen är bra alltså, så riskerar de att förmånsbeskattas!

[dac83]

Låter det verkligen så jäkla bra i en studio då? Egentligen.
Har de lika bra ljud där som jag har här, när inspelningen är bra alltså, så riskerar de att förmånsbeskattas!

Vad är bra ljud egentligen? men om nu någon duktig person sitter i en bra studio och mixar och tycker det låter fantastiskt bra där, då måste man på nåt sätt försöka återskapa den miljön för att det ska ska låta på nåt sätt lika.

Sen är ju de flesta väldigt vana vid att ha ganska mycket reflektioner i sina rum vilket gör att man får en ljudbild som kan bred ut sig och bli väldigt livlig men det är ju inte så det lät när det vart mixat från början, sen om det är bra eller dåligt med vardaglig akustik och tex div hifi/Hi-end utrustning/mods för att få det att låta lenare och mjukare är ju upp till var och en men man kanske är en bra bit ifrån originalet men tycker man det låter bättre så är man ju helt rätt för ens egen del.

[hifikg]

Jag har väldigt lite erfarenhet av studiolyssning i anslutning till en inspelning, men det jag hört var att de lyssnade mycket efter detaljer, enstaka spår och stämmor, och slutmixen lät väl inget vidare ur "hifiperspektiv", men teknikern kunde ändå avgöra att allt var på rätt plats och att allt var i synk osv innan materialet skickades vidare för att mångfaldigas. Fungerar kanske annorlunda i en stor och välutrustad studio så här 40 år senare. Fast det ljudliga resultatet för oss konsumenter är ofta lite si och så...

[Conan]

Peakdistar rätt hårt på vissa ställen när hon tar i, och det låter inte mindre komprimerat än något annat nytt i mina öron iaf (och det brukar väl vara mängden masterkompressor som bestämmer hurvida något låter bra eller inte här?), hade det varit lite hårdare musik så hade nog inte cresten legat på mer än 10-11 skulle jag gissa iaf.

Njeee... Just a Little Lovin´ låter inte som vilket som helst annat nytt. Det är väsentligt mindre hoptryckt än 99% av all annan pop/rock skulle jag gissa. Rösten distar till på ett par ställen och här hade man kunnat göra ett bättre jobb faktiskt, men på det stora hela är inspelningen väldigt fin. Det låter rent, klart, dynamiskt och det finns en "rymd" i inspelningen både på bredden och djupet. DR enligt dr.loudness-war.info ligger på 13 i medel.

Lyssnar man istället på den senare skivan Not Dark Yet som sjungs tillsammans med syrran Allison Moorer så har vi en helt annan sak. Bra musik, men inspelningen hoptryckt, spretigt, med en underlig ljudbild och röster som distar så det skär ibland. Sådär låter majoriteten pop i dag och DR landar på en 9:a.

[jansch]

Musicforever skriver: Sjunger hon genom någon "vintage" mikrofon?

Kanske... det ser ut som en Neumann U67 eller U87, eller någon kopia på dessa, på youtube filmer där hon är i "inspelningsmiljö". (DOCK! Det är som att se någon spela på en Fender Stratocaster och plötsligt inse att det är nog någon av de 1000-tals kopior som finns)

Är det en Neumann U67 är det en typisk Vintage dvs rörbestyckad och då borde den ha en Tuchel kontakt. Är det en XLR kontakt i ändan är det NÄSTAN säkert att den är FET bestyckad och har VÄSENTLIGT LÄGRE distorsion. Det är tyvärr svårt att se vilken kontakt det är på mic:en på Youtube klippen....

Är det en U67 och hon sjunger nära eller högt distar U67 hörbart på t.ex "P", "ts" och "t" ljud. Framför allt om hon inte har något "spottskydd" (popscreen) framför mic:en Det låter dock inte illa (för de flesta öron) utan 2-tonen ger ett mjukt och varmt ljud och framförallt "öppet ljud" pga presence höjningen. Jag tror inte vanliga människor (inklusive jag) tycker att det låter illa även om ljudtrycket skulle ligga tillfälligt på över 110dB. Om det låter illa är det nog bearbetningen av signalen efter det att den lämnat mic förstärkaren (katodföljaren).
Kanske skall tillägga att just när det gäller U67 distade de lite mer än vad fabriken uppgav på sent 60-tal (kanske 70-tal). OAVSETT! U67 är en mikrofon som är lika legendarisk som Beatles och Elvis. Köp en begagnad och du kan säkert få det dubbla om några år. Vissa betalar bortåt 100.000:- inklusive nätagg. och rätt kabel idag!

Såg precis att Neumann för in U67 i produktionen igen och dessutom enligt originalspecen. Tänk vad tekniken har gått framåt på 30-40år!!!

[goat76]

Peakdistar rätt hårt på vissa ställen när hon tar i, och det låter inte mindre komprimerat än något annat nytt i mina öron iaf (och det brukar väl vara mängden masterkompressor som bestämmer hurvida något låter bra eller inte här?), hade det varit lite hårdare musik så hade nog inte cresten legat på mer än 10-11 skulle jag gissa iaf.

Njeee... Just a Little Lovin´ låter inte som vilket som helst annat nytt. Det är väsentligt mindre hoptryckt än 99% av all annan pop/rock skulle jag gissa. Rösten distar till på ett par ställen och här hade man kunnat göra ett bättre jobb faktiskt, men på det stora hela är inspelningen väldigt fin. Det låter rent, klart, dynamiskt och det finns en "rymd" i inspelningen både på bredden och djupet. DR enligt dr.loudness-war.info ligger på 13 i medel.

Lyssnar man istället på den senare skivan Not Dark Yet som sjungs tillsammans med syrran Allison Moorer så har vi en helt annan sak. Bra musik, men inspelningen hoptryckt, spretigt, med en underlig ljudbild och röster som distar så det skär ibland. Sådär låter majoriteten pop i dag och DR landar på en 9:a.

Jag tycker det låter bra men min enkla analys är att sången nog är ganska komprimerad och låter därmed ganska platt och lite "för nära". Trummorna låter fina och naturliga förutom överdriven fake reverb på virveltrumman vilket kanske uppfattas som "rymd" i inspelningen. Övriga instrument tycker jag låter bra och basen är så där lagomt komprimerad för att låta jämnt och fint.
Jag tror inte det är någon extrem komprimering på stereo-mixen men det kan vara en så kallad brickwall limiter som gör att det distar på sången när hon tar i.

Det skulle vara intressant att se mätningar och höra vad ni tycker om låten Dinosaur Act av bandet Low. Skivan är inspelad av Steve Albini och han är känd för ganska råa inspelningar, använder sig av väldigt lite komprimering och tar ofta tillvara på det naturliga rumsljudet med smart mikrofon-placering. Sen vet jag inte hur den är mastrad men jag upplever den som väldigt dynamisk för den typen av musik och låter helt fantastisk när man bränner på.