EngelholmAudio skrev:Hur kan du vara mot en branschorganisation utan att veta något alls om: vem som skall driva den, med vilka medel den skall drivas, mot vilka mål som önskas uppnå, med vilka verktyg man vill nå dit?
Du missförstår mig, vilket säkerligen beror på att jag inte uttryckte mig tillräckligt tydligt.
Kanske missförstod jag på samma gång det du skrev, när jag fick intrycket att du menade att det var en branschorganisation som skulle bekämpa just det elände som branschen har skapat, och försvarar?
Jag är på inget sätt
mot en branschorganisation, men jag personligen intresserar mig inte så mycket för sådana (i varje fall inte när branchen uttrycker sina intressen som idag). Det är ju att hindra det som branschen VILL göra dåligt, som är ämnet här, det vill säga att hitta vägar att bekämpa det dåliga.
Det jag talar om här är en reaktion MOT det som branschen gör dåligt, jag talar om en organisation som tar tillvara konsumenternas intressen - LTS.
Problemet med branschen själv är ju att den domineras av företag som är nästan fullständigt ekonomiskt styrda (inte av passion) och sålunda väljer de alltid de mest lönsamma lösningarna, exempelvis att följa John, och John är "för ögoblicket rådande trend".
Eftersom trenden går mot alt värre komprimering av musiken, vill ingen i (fonogram-)branschen komma efter, för då låter de svagare och blir inte spelade i den kommersiella radion. Jag vet, har stött på hur många av ljudkvalitetsskäl (för bra!) refuserade inspelningar som helst. Den som påstår motsatsen (att oskadad musik skulle vara lika kommersiellt gångbart som okomprimerad, i det gytter av vansinniga förutfattade meningar som råder i såväl hifi-branschen som radiobolagen) är inte insatt i ämnet.
Oskadad musik är gångbart endast i en oskadad och utbildad värld, och det är lika vilktigt att konsumenterna förstår att de har volymkontroll som att skivbolagen förstår att konsumenterna förstår det! Och att radiostationerna förstår att de alldeles själv kan förstöra även okomprimerade fonogram, så de behöver inte refusera musik bara för att den är välljudande.
Som alla förstår är det inte hifi-branschen, utan konsumenterna (och kanske europeiska radiounionen?) som KAN göra något åt eländet.
Lobbying via klarsynta och i sanning välljudssökande journalister som Michael Madsen är bra, därför applåderar jag det! Men kanske är det nödvändigt med även nya styrningar av tillåtna deviationer i radiosammanhang? Jag tror det vore den enskilda åtgärd som skulle vara mest positiv.
Min uppfattning är kanske extrem, men jag skulle helst se att man upphörde helt med att titta på maxdeviation, utan definierade ett ny medelnivåkrav som var allenarådande, således att ingen programpunkt (tal, låt, sats i verk...) tilläts ha en medelnivå högre än -18 dB relativt dagens maxmodulation (visst, även -12 dB skulle vara bättre än ingenting).
Med en sådan reglering skulle alla radioprogramproducenter ha kvar den frihet som finns idag när det gäller att skapa de sound de önskar - den som vill presentera ett programmaterial med <2 dB dynamik skulle kunna göra det - men det skulle inte längre ske på bekostnad av dem som vill erbjuda fulldynamik. Man skulle inte längre kunna överrösta sina ljudkalitetskonkurrenter genom att komprimera sin musik till oigenkännslighet (eller i varje fall oskönhet).
Vh, iö
- - - - -
PS. Fast det är klart... En branschorganisation som kunde (i hemlighet) infiltreras av folk som bryr sig om ljudkvalitet och som förordar förändringar MOT branschens intressen utan att branschen skulle märka det.
Jag tror, tyvärr, inte vi längre lever i en tid där de ekonomiska intressena ger sig så lätt. Det var lättare när fonogram- och hifi-branscherna dominerades av musik- och teknik-styrda intressen - på den tiden när nästan alla företag kontrollerades av folk som hade en dröm om vad de ville åstadkomma för
produkter 
, och inte vilket ekonomiskt resultat eller vilken marknadsandel de ville ha.
Idag ser det annorlunda ut. Marknaden (skivbolagen) domineras av de stora aktiebolagen med 100% ekonomisk drivkraft. De är, tyvärr, inte ett dugg intresserade av att erbjuda ljudkvalitet om de inte tjänar pengar på det. Jag tror (men vet förstås inte) att det som behövs är åtgärder för att de stora aktörerna skall tjäna pengar på att göra
i sanning bättre produkter (icka att förblanda med det mest kommersiellt effektiva bländverket).
Samtidigt som man kan beklaga att verkligheten ser ut på det viset, kan man med glädje konstatera att det finns undantag! Någon nämnde tidigare i denna tråd skivbolag som BIS, som finns av helt andra skäl än att maximera sin egen vinst. BIS är styrt av en person som vet vilken produkt han (Robert von Bahr) vill skapa, och som gör det så bra han kan, och till så överkomligt pris som han mäktar. Kort sagt - en sann vän till konsumenterna.
När elogerandet ändå är igång (jag startade ju tråden för att dela ut en): En
stor Eloge även till Robert von Bahr!
PPS. Angående påståendet att jag skulle vara "i branschen". Jag har absolut ingenting med några skivbolag att göra alls, och vad gäller min lilla högtalarproducerande hobbyverksamhet har jag sedan jag startade 1977
inte tagit ut en enda krona i lön någonsin!
Sammanlagt har verksamheten de 29 år jag hållit på kostat mig en bra bit över 1 000 000:-, och det värsta året någonsin var 2005.

Dessa förluster genom åren har jag bekostat ur egen kassa genom att arbeta som hyggligt välbetald elektronikkonstruktör heltid (plus MYCKET övertid!). Det man tjänar på ett håll kan man ju ha råd att förlora på ett annat, utan att det gör något, annat än att det aldrig blir pnger över. Därför bor jag i lägenhet så långt utanför staden att E18 inte ens har belysning på nätterna, och kör en mycket liten fransk småbil.
Sedan våren 2005 driver jag en verksamhet ytterligare (som jag hoppas skall uppvisa vinst redan nästa eller näst nästa år) för att jag skall ha råd att kunna fortsätta med högtalarna.
Men - sedan november 2005 (då jag märkte hur det stod till ekonomiskt) och minst fram till april i år har jag dragit hårt i nödbromsen för att jag skall ha råd att betala min hyra och inte svälta ihjäl, och jag tar inte emot några beställningar på högtalare alls längre (med några få undantag, och då bara i mdf eller enkel lackfinish). Om allt går som jag vill med alla projekt jag håller på med hoppas jag att jag kan starta igen i april eller så, men jag kommer
aldrig att driva Ino Audio som ett företag där jag skall kunna ta ut en lön att leva på.
Jag har förstått att vissa finner detta ofattbart, men som jag ser det kommer jag troligen inte att leva 100 år från nu (kanske inte ens om 20 år), och även därefter kommer tiden att fortsätta att gå, inte bara hundratals utan tusen- och miljontals år vidare. En människa går bara en kort tid på jorden, och nog är det rimligt att försöka hitta i varje fall
en sak, som man gör av passion, för att man tror att man kan vara andra till nytta? Så att ens lilla tid på jorden blir värdefull? Något där man inte kompromissar. Det tycker i varje fall jag.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).