Vill börja med att varna för att inlägg som kanske någon kan uppleva som
alltför filosofiskt. Om så - läs det inte!
phloam skrev:forts:
IngOehman skrev:Det finns goda skäl att försöka förstå vad det är som gör att vissa som
"håller på med hifi", istället för att känna glädje, känner frustration.
1. Det är kanske inte så konstigt egentligen; ett ideal som är ouppnåeligt i normala bostadsrum, ingen rak korrelation mellan hur mycket man njuter av musiken och hur mycket pengar man pumpar in i lösningen.
2. Säljrelaterad sammanblandning av musikintresse och musiklyssnande med intresse för extrem ljudåtergivning och ljudteknik.
3. Kan det bli mer upplagt för frustration? Hela branschen bygger ju på frustration, ffs...
Om 3:
Ja, kanske det är så?
Men jag är inte säker, varken på att det är så eller att det behöver vara
så (eller allt det finns något bra alls i om det är så).
Jag är alldeles säker på att jag hoppas du har fel.
Och att jag tycker
att det är bättre att bygga på glädje, kunskap och framförallt på leverans
av resultat som INTE är frustrerande - som gör att saken är biff och att
kunden når vägs ände och kan börja använda apparaterna istället för att
jaga vidare.
Jag tycker det är mycket bättre att ta sig från drömmar till en verklighet
via kunskap, än att bygga på löften och vägar för att nå drömmarna, som
bara leder till kort faschination följt av frustration.
Så tycker jag alltså ÄVEN om den där frustrations-modellen skulle leda till
större omsättning per kapita i de fall det "fungerar". Alltså även om jag
väljer att se allting ur ett krasst multinationellt stormogul-bransch-per-
spektiv, med bara vinst för ögonen.
- - - - -
Skälet är att jag tror/tycker så, är att det bara är en försvinnande liten
minoritet av alla människor som kan dras in och frestas till än ändlös och
för någon branschaktör kanske gynnsam, konsumtion - med hjälp av ett
sinnrikt spel som skapar frustration och som drar in folk i en ändlös bytes-
spiral (alltså utan entydig framåt/uppåtriktning, betraktad retrospektivt).
Sådant som lurar in vissa på en irrväg som aldrig når målet, tror jag nämlig-
en får de flesta normala människor att agera tvårtom - att helt avstå från
att ens ge sig in i det. Det dödar alltså hifi'n!
Men - om du har rätt är det ju väldigt tråkigt.
- - -
Jag tror dock att branscher som jobbar med den omvända polariteten har
både mer framgång för sig själva och att de gör världen bättre/får männi-
skor att bli lyckligare. Och jag VET ju att en stor del av hifi-branschens
alla aktörer agerar så, alltså för att leverera engångssälj av saker som ger
kunden många års brukarglädje.
De som på det sättet hjälper dem som vill "nå fram" att göra det, må gå
miste om omförsäljning om och om igen*, men de som försöker hjälpa var
och en att således, så fort som möjligt, hitta så rätt som möjligt (så att
de blir "färdiga") får ju kanske sälja till många miljoner, istället för till bara
få sälja till några tiotusental (eller hur många de nu kan vara) som är så
"specialintresserade" (och som därför inte blir avskräckta av ett ideliget
upppoppande upplevt behovet av att behöva testa ännu en ny apparat.
- - -
Och minns nu att jag inte talar om dem som gillar att testa och byta på
riktigt, utan bara om dem som INTE vill det, men som ofrivilligt hamnar där,
kanske på grund av att deras bristande erfarenhet inte låter dem se riktigt
vem som kan ge dem de svar de söker, utan de tar råd av den del av bran-
schen som de träffar på, som kanske är mera avpassad för att tillgodose
dem som gillar att byta och testa?
Då är det ju fel för dem, och de går vilse, och blir frustrerade.
-----------------------------------------------------------------------
Om 2 ("Säljrelaterad sammanblandning av musikintresse och musiklyss-
nande med intresse för extrem ljudåtergivning och ljudteknik."):
Jag ser ingen som helst motsättning mellan ett intresse för musik och ett
intresse av att musiken skall vara väl återgiven. Menar snarare att de kan
hänga ihop och att den senare till och med kan bero endast på den först-
nämnda.
Ett intresse av ljudteknik behöver däremot inte vara inblandat alls.
Och när är det/när det finns ett sådant, så kan det vara av två helt olika
naturer - man kan "bry sig om" tekniken för att man känner ett behov av
att behärska den - för att kunna nå de resultat man är ute efter. Eller man
kan tycka att teknik är intressant och inspirerande.
Det är väldigt olika saker.
Och även om den förstnämda sortens "intresse" kan vara frustrerande (på
samma sätt som all skola/inlärning), så tror jag att de som intresserar sig
för ämnen på sådana grunder, faktiskt i förlängningen gör det för att de vill
SLIPPA bli frusterade av resultaten.
Kunskap är ju liksom inte jobbig att bära på i efterhand, hur jobbig den än
var att skaffa sig.
-----------------------------------------------------------------------
Om 1 ("Det är kanske inte så konstigt egentligen; ett ideal som är ouppnå-
eligt i normala bostadsrum, ingen rak korrelation mellan hur mycket man
njuter av musiken och hur mycket pengar man pumpar in i lösningen."):
Jag har en helt annan uppfattning om vad som är uppnåeligt än du.
Och detsamma gäller faktiskt korrelationen mellan resultat och kostnad!
Fast det måsta jag nog förtydliga, eftersom några nog annars skulle upp-
fatta att det är ett uttalande som gå stick i stäv med vad man tycks sig
uppfatta att jag skrivit tidigare.
Så för att förtydliga: Jag menar att du har helt rätt om du talar om de
samband man ser om man undersöker en stor mängd slumpvis utvald high
end-utrustning. Och jag håller med dig om att det måste vara frustrerande
för den som inte förstår varför det är så, eller har verktygen för att kunna
välja det som är rätt för dem själva.
Men - om man väljer ut BARA de bästa lösningarna för givna prestanda i
ett otal oilika prestandanivåer, så finner man, efter vad jag sett, däremot
en väldigt tydlig korrelation mellan vad man får ut och vad det kostar!
Så - finns bara kunskaperna som behövs för att behärska det, så slipper
man bli frustrerad därvidlag.
Frågorna är bara;
A: Finns kunskapen tillgänglig från branschen själv?
B: Eller är man hänvisad till att skaffa den på andra sätt?
C: Om så; är sedan inhäntningen av kunskapen som sådan, i sig tillräcklig
för att utmatta den kunskapshungrande tillräckligt för att skapa frustrerad
uppgivenhet?
Jag tror det ibland kan vara så.
Men det ju inte en helt obekant eller en
alls unik situation.
Samma sak sker ju (att känslor av uppgivenhet drabbar människor) på läro-
anstalter runt hela världen, varenda dag - och de som känner sig frustrer-
ade, kan i de flesta eller i varje fall i många fall, hantera det genom att de
ge sig själv en liten paus - tillräcklig för att sedan orka ta tag i det som är
kvar till att nå målet.
- - -
Som sagt - kunskap kan vara tung att lyfta, men när man väl skaffat sig
greppet så är den inte svår att bära. Snarare kan man rida på den således
att den förenklar ens framfart väsentligt.
- - -
Så det första jag vill säga till den som känner sig frustrerad är - beror det
på att du nått en insikt om att vägen inte leder till målet, eller beror det
bara på att vägen, just nu, känns för lång?
Svaren styr i helt olika riktningar.
Går man lång väg kan man behöva vila på vägen.
Går man fel väl är det vända man behöver - ju förr dess bättre.
Däremot så finns det inget objektivt svar på vad som är rätt eller fel väg,
men det finns ett svar, för var och en, som man behöver fundera ut.
Vh, iö
- - - - -
*Alltså "resale" som de säger i USA, om byteskarusell-fenomenet. Som ju
är eftertraktat fenomen dessutom, enligt vissa amerikanska hifi-handlare
och bransch-representanter som jag talat med.
Jag har till och med fått höra att detta med att ha kunder som köper och
tröttnar, och köper nytt, om och om igen, är "grunden för en välmående
bransch".
Och om branschen är "de affärer som gillar att ha en liten grupp kunder
som i sig är roade av att pyssla med hifi-apparater, plus all de nämnda
kunderna" - så har de ju helt rätt!
Då ÄR det ju en välmående bransch - en där både säljare och köpare har
stor glädje av samarbetet och mår bra.
Men om en människa med andra mål (mål om att få saklig information, att
sedan kunna köpa sig en anläggning och bli färdig och sedan bara använda
den) ramlar in ekvationen, så kan ju resultatet råka bli ett helt annat, med
frustration för kunden som följd.
Därför tycker jag det är bra att branschen innehåller många olika aktörer,
som tillgodoser olika människors önskemål. Men jag skulle nog ändå önska
att alla talade entydligare (nä, jag vet att det inte finns något sådant
ord), således att ingen skulle ha svårt att se vem som var rätt person att
vända sig till, för just dem.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
)
). 
