Moderator: Redaktörer
Morello skrev:Varför vill man använda en kabel med 20 isolerade kardeler för att göra en högtalarkabel?
Snacka om att krångla till det utan att vinna något. Det är enligt mitt ringa förmenande en knasighet helt i paritet med den ultrastyva EKK-kabeln.
IngOehman skrev:Jag kan inte låta bli att fascineras över att vissa anser att EKK är för osmidig. Var pysslar de med egentligen? Springer de runt med högtalarna???
Morello skrev:Varför vill man använda en kabel med 20 isolerade kardeler för att göra en högtalarkabel?
Snacka om att krångla till det utan att vinna något. Det är enligt mitt ringa förmenande en knasighet helt i paritet med den ultrastyva EKK-kabeln.
IngOehman skrev:Morello skrev:Varför vill man använda en kabel med 20 isolerade kardeler för att göra en högtalarkabel?
Snacka om att krångla till det utan att vinna något. Det är enligt mitt ringa förmenande en knasighet helt i paritet med den ultrastyva EKK-kabeln.
För just dig är en flerkardelig skapligt tjock kabel rätt val. Andra kan ställa högre eller lägre krav.
Konstigare än så är det inte.
Vissa tycker att allt över vanlig lampsladd är att ta i. En känd högtalarkonstruktör menade att högtalarkablar som är mer än 10 meter långa, bör ha en tvärsnittsarea på minst 0,5 mm^2.
Vh, iö
Kraniet skrev:För den som vill ha en smidigare kabel, skulle Supra Ply passa då?
Är den "bra"?
http://www.jenving.se/products/ply-6
jonasp skrev:Någon som känner till R, L och C för vanlig 2x0.75mm2 lampsladd?
Morello skrev:Jag skrev fel - det skall naturligtvis stå: Det är därmot svårt att argumentera vetenskapligt för att flertrådig kabel medför åverkan på signalen. Jag har inte sett några studier vare sig från dig eller någon annan som belägger det.
Alltså jämfört med en entrådig (tex EKK) med samma RLC-parametrar-
Morello skrev:jonasp skrev:Någon som känner till R, L och C för vanlig 2x0.75mm2 lampsladd?
Cirka 45 mohm per meter. Du kan använda cirka maximalt 2 meter sådan kabel utan konstigheter.
Morello skrev:Lampsladd är en utomordentlig bra högtalarkabel givet att längden är maximalt cirka 2 meter.
mrGaskill skrev:Ah.Försök gömma EKK under en matta t.ex eller råka röra den utan att riskera att något åker ur någonstans.
Nej, trots de senaste inläggen så kommer jag inte byta till EKK igen. Sorry.
Nattlorden, har pi60. Sorrie. Men det lät ju inte som en fördel direkt.
Morello skrev:Gisar att Bill syftar på en väldigt klen tråd som ofta följde med på den tiden.
Morello skrev:Lampsladd är en utomordentlig bra högtalarkabel givet att längden är maximalt cirka 2 meter.
IngOehman skrev:Kanske menar du att det finns högtalare med minimumimpedanser nedåt 3 ohm som ändå hävdas vara på 8 ohm, men ändå kommer tonkurvepåverkan att vara mindre än +/- 0,125 dB. Är det något att bry sig om, när högtalarna är mycket sämre och påverkan från rummet är mångfaldigt större? Varför lurar du folk att köpa onödigt grova kablar så de inte förstår att andra saker är viktigare? Och varför inte konstatera att högtalare vars i pedansspann sträcker sig från 3 ohm till oändligheten trots att de redovisas som högtalare med nominella impedansen 8 ohm är ett uselt exempel eftersom sådant junk inte borde få finnas?


IngOehman skrev:
Etc...
.
Tompa_39 skrev:Om man har en 1.5mm² kabel, hur kan ljudet ev påverkas då om det skiljer typ 3m i kabellängd från förstärkaren mellan höger och vänster högtalare?
Nattlorden skrev:Tompa_39 skrev:Om man har en 1.5mm² kabel, hur kan ljudet ev påverkas då om det skiljer typ 3m i kabellängd från förstärkaren mellan höger och vänster högtalare?
Oavsett grovleken har du en fördröjning på 5ns ur den ena högtalaren alltid. Gör om, gör rätt!
Morello skrev:IngOehman skrev:
Etc...
.
Som sagt, hur kabelns resistans och induktans påverkar frekvensgången för en specifik last är inget hokus-pokus, utan något som kan räknas på och mätas på.
Jag tolkar ditt långa inlägg som en retorisk rökridå över tvärimpedansmodulationens vara eller icke vara.
Hur är det med den så kallade tvärimpedansmodulationen med vilken hjälp EKK marknadsförts med?
Finns det några studier som visar på mätbar distorsion?
Nattlorden skrev:Tompa_39 skrev:Om man har en 1.5mm² kabel, hur kan ljudet ev påverkas då om det skiljer typ 3m i kabellängd från förstärkaren mellan höger och vänster högtalare?
Oavsett grovleken har du en fördröjning på 5ns ur den ena högtalaren alltid. Gör om, gör rätt!
IngOehman skrev:Så 10 ns blir 12,5-20 ms.
IngOehman skrev:
Det du undrar över om tvärimpedansmodulation kan du få svar på genom att läsa artiklarna om saken i MoLt.
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Så 10 ns blir 12,5-20 ms.
Det där blev inte helt hundra?
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Så 10 ns blir 12,5-20 ms.
Det där blev inte helt hundra?
IngOehman skrev:Undrar du? Du var ju en av dem som högljutt argumenterade för ändringen! Och som försvarat den i efterhand.
Vh, iö
IngOehman skrev:Nattlorden skrev:Tompa_39 skrev:Om man har en 1.5mm² kabel, hur kan ljudet ev påverkas då om det skiljer typ 3m i kabellängd från förstärkaren mellan höger och vänster högtalare?
Oavsett grovleken har du en fördröjning på 5ns ur den ena högtalaren alltid. Gör om, gör rätt!
Alltså... när jag ser sådana där saker skrivas så tänker jag alltid, skall jag rätta det där, eller skall jag tänka att "han försöker ju ändå introducera ett vetenskapligt perspektiv, även om det blev fel".
Men jag tror du tål en rättelse.
...
Så - sammanfattningen måste bli att det är viktigare att förstå samband och att se helheter, än att lära sig saker utantill, som t ex ljushastigheten.![]()
Att därpå inte räkna fel hjälper ibland, men i det här fallet spelar felräkningen ingen större roll.
Morello skrev:IngOehman skrev:Undrar du? Du var ju en av dem som högljutt argumenterade för ändringen! Och som försvarat den i efterhand.
Vh, iö
Framförallt undrar jag var de där mätningarna som visar tvärimpedansmodulationen återfinnes.
IngOehman skrev:Tack för upplägg!
sprudel skrev:De flesta av mina ljudkompisar är överens med mig om att flerkardeligt fräser, något händer. Nu var det länge sedan jag provade en sådan efter att ha konstaterat att enkardlig koppar låter bra, läs EKK två-trådig som finns att handla på Hornbach.
Rekommender starkt Morello att pröva och lyssna.
IngOehman skrev:
Vh, iö
Morello skrev:IngOehman skrev:
Vh, iö
Återigen plockade jag bort allt som saknar relevans för ämnet. Det blev faktiskt ingenting kvar.
Jag frågar igen: Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det föreligger mätbara eller till och med hörbara skillnader mellan entrådig och flertrådig kabel - allt annat lika
Svante skrev:Morello skrev:IngOehman skrev:
Vh, iö
Återigen plockade jag bort allt som saknar relevans för ämnet. Det blev faktiskt ingenting kvar.
Jag frågar igen: Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det föreligger mätbara eller till och med hörbara skillnader mellan entrådig och flertrådig kabel - allt annat lika
Jag tror att svaret är nej, men att du inte kommer att få det svaret av Ingvar.
Svante skrev:Morello skrev:IngOehman skrev:
Vh, iö
Återigen plockade jag bort allt som saknar relevans för ämnet. Det blev faktiskt ingenting kvar.
Jag frågar igen: Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det föreligger mätbara eller till och med hörbara skillnader mellan entrådig och flertrådig kabel - allt annat lika
Jag tror att svaret är nej, men att du inte kommer att få det svaret av Ingvar.
Morello skrev:Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det över huvud taget finns en hörbar skillnad på entrådig kontra flertrådig kabel - allt annat lika?
Bill50x skrev:Morello skrev:Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det över huvud taget finns en hörbar skillnad på entrådig kontra flertrådig kabel - allt annat lika?
Kan överhuvudtaget allt annat vara lika?
/ B
Bill50x skrev:Morello skrev:Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det över huvud taget finns en hörbar skillnad på entrådig kontra flertrådig kabel - allt annat lika?
Kan överhuvudtaget allt annat vara lika?
/ B
sprudel skrev:Svante skrev:Morello skrev:
Återigen plockade jag bort allt som saknar relevans för ämnet. Det blev faktiskt ingenting kvar.
Jag frågar igen: Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det föreligger mätbara eller till och med hörbara skillnader mellan entrådig och flertrådig kabel - allt annat lika
Jag tror att svaret är nej, men att du inte kommer att få det svaret av Ingvar.
Skulle vara kul om LTS Göteborg arrade ett dylikt test. Personer med känslighet för dessa ting skulle gladeligen ställa upp.
Bill50x skrev:Morello skrev:Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det över huvud taget finns en hörbar skillnad på entrådig kontra flertrådig kabel - allt annat lika?
Kan överhuvudtaget allt annat vara lika?
/ B
Morello skrev:Bill50x skrev:Morello skrev:Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det över huvud taget finns en hörbar skillnad på entrådig kontra flertrådig kabel - allt annat lika?
Kan överhuvudtaget allt annat vara lika?
/ B
Med allt avsåg jag faktiskt bara R, L och C.
Svante skrev:Morello skrev:Bill50x skrev:Kan överhuvudtaget allt annat vara lika?
/ B
Med allt avsåg jag faktiskt bara R, L och C.
...och längd?
FBK skrev:LTS versionen av http://www.transparentcable.com/product ... 1&modCAT=1
FBK skrev:LTS versionen av http://www.transparentcable.com/product ... 1&modCAT=1
IngOehman skrev:
Just inga tekniska likheter finns.
Vh, iö
Svante skrev:Morello skrev:Bill50x skrev:Kan överhuvudtaget allt annat vara lika?
/ B
Med allt avsåg jag faktiskt bara R, L och C.
...och längd?
Svante skrev:Alltså, LTS-kablarna var väl lite en reaktion på att det började komma ett flertal dyrkablar som använde tex den avslutning som Naqrefs kabel hade. Det finns ju en viss poäng med den även om den inte är stor. Jag fick känslan att syftet med kablarna var att visa att det inte behövdes några dyra delar för att göra en extrem kabel. Och det är ju sympatiskt, även om jag menar att man inte ska behöva ta till ens de lösningarna för högtalarkablar. Förstärkaren ska förstås klara av att driva en snutt lampsladd, annars är det en dålig förstärkare. Om LTS-kabeln är lätt neurotisk, så är Transparentkabeln fullständigt sinnessjuk, eller åtminstone prissättningen av den.
Svante skrev:Om jag minns rätt gjorde Naqref en grej av att kabeln fungerar som vågledare och att det kan bli resonanser (typ pipresonanser, fast elektriska) i kablar, och därför kunde en del förstärkare få problem att driva dem. Med avslutning försvinner det problemet eftersom resonanserna dör. I det avseendet är LTS-kabeln lättare att driva. Samma kommentar gäller att kabellängden är en parameter, ju längre kabel, desto svårare att driva eftersom resonanserna flyttar nedåt i frekvens. Jag har själv i min ungdom byggt förstärkare som inte tålde vanliga kablar. Det är lite svårt att minnas exakt, men jag tror att kapacitiv last var ok, men just inte en kabel. Jag minns iaf att jag sköt några diskanter...![]()
Transparentkabeln jag syftar på finns beskriven i en slaktartråd för tiotalet år sedan. Där satt just ett motstånd och en kondensator. Kabeln på bilden i FBKs länk kan inte gärna vara en avslutning eftersom den sitter mitt på kabeln.
Nattlorden skrev:Svante skrev:Om jag minns rätt gjorde Naqref en grej av att kabeln fungerar som vågledare och att det kan bli resonanser (typ pipresonanser, fast elektriska) i kablar, och därför kunde en del förstärkare få problem att driva dem. Med avslutning försvinner det problemet eftersom resonanserna dör. I det avseendet är LTS-kabeln lättare att driva. Samma kommentar gäller att kabellängden är en parameter, ju längre kabel, desto svårare att driva eftersom resonanserna flyttar nedåt i frekvens. Jag har själv i min ungdom byggt förstärkare som inte tålde vanliga kablar. Det är lite svårt att minnas exakt, men jag tror att kapacitiv last var ok, men just inte en kabel. Jag minns iaf att jag sköt några diskanter...![]()
Transparentkabeln jag syftar på finns beskriven i en slaktartråd för tiotalet år sedan. Där satt just ett motstånd och en kondensator. Kabeln på bilden i FBKs länk kan inte gärna vara en avslutning eftersom den sitter mitt på kabeln.
Bilderna har ju icke förvånande gått ut tiden:
https://www.faktiskt.io/phpBB3/viewtopic.php?f=10&t=2953&hilit=Transparent
Svante skrev:Bill50x skrev:Morello skrev:Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det över huvud taget finns en hörbar skillnad på entrådig kontra flertrådig kabel - allt annat lika?
Kan överhuvudtaget allt annat vara lika?
/ B
Ingenting i fysiken är exakt (utom definitioner), men som tankemodell - absolut. Och skillnaden kan vara så liten att man i praktiken kan försumma den.
Johan_Lindroos skrev:Jag vill minnas att Transparentkabeln som dissekerades hade ett motstånd och en konding i serie kopplade mellan signal och skärm. Jag vill också minnas att det rörde sig om ett lågnivåkablage, men jag kan minnas fel.
IngOehman skrev:.. en mystisk resonans som kabeln av elektriska skäl skall ha mitt i audioområdet.![]()
darkg skrev:IngOehman skrev:.. en mystisk resonans som kabeln av elektriska skäl skall ha mitt i audioområdet.![]()
Jamen då är det ju kristallklart att en mystisk klump mitt på kabeln är välgörande. Antagligen blir ljudbilden mer centrerad också. Magisk logik.
Svante skrev:Om jag minns rätt gjorde Naqref en grej av att kabeln fungerar som vågledare och att det kan bli resonanser (typ pipresonanser, fast elektriska) i kablar, och därför kunde en del förstärkare få problem att driva dem.
Svante skrev:Med avslutning försvinner det problemet eftersom resonanserna dör. I det avseendet är LTS-kabeln lättare att driva.
Svante skrev:Samma kommentar gäller att kabellängden är en parameter, ju längre kabel, desto svårare att driva eftersom resonanserna flyttar nedåt i frekvens. Jag har själv i min ungdom byggt förstärkare som inte tålde vanliga kablar. Det är lite svårt att minnas exakt, men jag tror att kapacitiv last var ok, men just inte en kabel. Jag minns iaf att jag sköt några diskanter...![]()
Svante skrev:Transparentkabeln jag syftar på finns beskriven i en slaktartråd för tiotalet år sedan. Där satt just ett motstånd och en kondensator. Kabeln på bilden i FBKs länk kan inte gärna vara en avslutning eftersom den sitter mitt på kabeln.
IngOehman skrev:FBK skrev:LTS versionen av http://www.transparentcable.com/product ... 1&modCAT=1
Vad menar du? Om det hade varit en fråga du ställt så är svaret nej. Just inga tekniska likheter finns.
Varför läser du inte på innan du kommer med sådana där befängdheter? Gör du det så kommer du att märka sådana saker själv, och slippa bli rättad.
Vad är syftet med ditt inlägg?
Vh, iö
IngOehman skrev:Har skrivit en del om detta och att det därför inte är dugligt att förenkla kablars egenskaper (ens tillsammans med drivande ände) till de enkelt uppmätbara linjära beteendena. Även om kabeln i sig kan approximeras till något absolut linjärt så betyder det inte att den med sin last (kapacitans och/eller reflexvågsmässigt...) så kan den ändå påverkar överföringens linjäritet i det hörbara området.
jonasp skrev:Och det där ska man betala nästan TIO TUSEN DOLLAR för!
hifikg skrev:jonasp skrev:Och det där ska man betala nästan TIO TUSEN DOLLAR för!
Jo, men läs senaste, eller om det var näst senaste numret av H&M så får du klart för dig hur mycket bättre den låter än den för bara hälften så mycket pengar. Den billiga kabeln är emellertid acceptabel, medan guldöronen avråder från att köpa en kabel för bara tiotusen kronor. Du får vad du betalar för. Hävdar de. Fast nu är vi kanske offtopic. Tänkte bara vaska fram bilderna då de saknades.
Svante skrev:Aha, så det var en spole med också, den mindes jag inte. Då är det ju helt tossigt.
Harryup skrev:En lärare på industriell ekonomi kanske hade funnit att kabeln ändå hade stora kvalitéer.
/Harryup

FBK skrev:IngOehman skrev:FBK skrev:LTS versionen av http://www.transparentcable.com/product ... 1&modCAT=1
Vad menar du? Om det hade varit en fråga du ställt så är svaret nej. Just inga tekniska likheter finns.
Varför läser du inte på innan du kommer med sådana där befängdheter? Gör du det så kommer du att märka sådana saker själv, och slippa bli rättad.
Vad är syftet med ditt inlägg?
Vh, iö
Humor IÖ, men jag ser att du som vanligt inte uppskattar den.
Svante skrev:Morello skrev:IngOehman skrev:
Vh, iö
Återigen plockade jag bort allt som saknar relevans för ämnet. Det blev faktiskt ingenting kvar.
Jag frågar igen: Finns det någon vetenskaplig studie som visar att det föreligger mätbara eller till och med hörbara skillnader mellan entrådig och flertrådig kabel - allt annat lika
Jag tror att svaret är nej, men att du inte kommer att få det svaret av Ingvar.
IngOehman skrev:Kan du inte läsa det som skrivits istället för att fabricera sådant där?
Du har fått svar på frågan på flera ställen. Men du låsas inte om det.
Problemet är dock större än du verkar vilja göra gällande, det är inte bara att visa att det går att höra skillnader, för variablerna är oundvikligt många. Om en föerkardelig kabel i ett blindtest kan skiljas från en enkerdelig, så betyder det inte att man bevisat att flerkardeligheten orsakade problemet. Kabeln kan ju ha haft andra egenskaper som ställde till det.
Vh, iö
IngOehman skrev:Läs artikeln!!!
Vh, iö
paa skrev:Jag tror det är den här som åsyftas:
http://user.faktiskt.io/paa/Kablar.pdf
Flerkarderlighet = distorsion
Vi har alltså kunnat konstatera att en flerkardelig kabel bör vara en olinjär - distorderande - kabel. I de allra flesta fall är denna olinjäritet, jämfört med vanliga fel i musikanläggningar, inte katastrofal (om kabeln är tillräckligt grov). Den hade varit helt harmlös, och knappast ens hörbar, om det inte vore för att den kan bli så stokastisk och förutsägbar. [..]
Därför kan den vara hörbar trots en nivå som kan ligga nedåt -80dB eller t o m ännu lägre.
RogerJoensson skrev:Jag har frågat tidigare, men jag kan fråga en gång till:
Vilken sorts högtalarkabel genererar dist kring -80dB? Vilka förutsättningar krävs för att uppnå denna dist i kabeln?
paa skrev:Jag tror det är den här som åsyftas:
http://user.faktiskt.io/paa/Kablar.pdf
Harryup skrev:Det kan väl omöjligt vara så att endast under musiklyssning skulle detta vara ett problem. Mig veterligen så har jag inte sett några enkardeliga labbkablar, men de kan ju finnas. Så hur kan man mäta dist under -80dB med flerkardeliga kablar? Är problemet bara ”känt” med en viss konstruktion och annars inte med flerkardeligt? Kan det vara nån kombinationseffekt med tillgänglig kabel, förstärkare och last?
Svante skrev:Vad avses med "Att dåliga kvalitetsegenskaper i F/E-test visat sig vara så starkt knutet till flerkardelighet antyder dock att andra eventuella olinjära distorsionsformer hos högtalarkablar isåfall troligen också har mekaniskt ursprung". Vad är det för tester, och gav de verkligen en STARK anknytning till flerkardelighet? Det låter som att det var snorenkelt att höra om en kabel var flerkardelig eller inte. Retoriken är svår i artikeln eftersom det inte redovisas någon grund för påståendena.
Nu är MoLt en populärvetenskaplig tidskrift och inte en refereebedömd vetenskaplig tidskrift, så man kanske får leva med det, men då måste det vägas in i bedömningen av artikelns värde.
Nattlorden skrev:Svante skrev:Vad avses med "Att dåliga kvalitetsegenskaper i F/E-test visat sig vara så starkt knutet till flerkardelighet antyder dock att andra eventuella olinjära distorsionsformer hos högtalarkablar isåfall troligen också har mekaniskt ursprung". Vad är det för tester, och gav de verkligen en STARK anknytning till flerkardelighet? Det låter som att det var snorenkelt att höra om en kabel var flerkardelig eller inte. Retoriken är svår i artikeln eftersom det inte redovisas någon grund för påståendena.
Nu är MoLt en populärvetenskaplig tidskrift och inte en refereebedömd vetenskaplig tidskrift, så man kanske får leva med det, men då måste det vägas in i bedömningen av artikelns värde.
Nu tycker jag du är lite tråkig. Man har upptäckt något, analyserat det och presenterar sedan resultaten nedkokat i en fysikalisk form. När du väl vet varför det rent fysikaliskt uppstår så har du hur mycket möjligheter till motbevisning som helst - du behöver inte känna till något om originalexperimentet alls. Och det är bara en fördel för motbevisning, för då lär du inte med lika stor sannolikhet springa på samma sekundära anledning till resultatet som originalexperimentet kanske gjorde.
Så som varande fysiker, så förvånar det mig att du är mer nyfiken på originalexperimentet än att välja att testa SLUTSATSEN fristående.
Nattlorden skrev:Man har upptäckt något, analyserat det och presenterar sedan resultaten nedkokat i en fysikalisk form.
Nattlorden skrev:Så som varande fysiker, så förvånar det mig att du är mer nyfiken på originalexperimentet än att välja att testa SLUTSATSEN fristående.
Svante skrev:Jag är till min natur kritiskt granskande. Speciellt i hifisvängen finns det så mycket tossiga påståenden att jag inte sätter igång och gör experiment bara baserat på ett påstående eller en långsökt teori. Jag menar att det är upp till den som har en teori att undersöka och dokumentera den. Eller, förstås, den som är tillräckligt intresserad. Just detta är dessutom, likt många tossigheter i hifisvängen, oerhört svårt att motbevisa. Hur visar man att flerkardelig kabel ALDRIG påverkar ljudet? Det är upp till Ingvar att visa att flerkardeligheten hörs.
Och det är som sagt 20 år sedan och inget mer har publicerats. Är det inte dags att pensionera tanken då?
RogerJoensson skrev:Nattlorden skrev:Så som varande fysiker, så förvånar det mig att du är mer nyfiken på originalexperimentet än att välja att testa SLUTSATSEN fristående.
Men om man inte kan se hur den påstådda effekten skulle kunna utgöra ett reellt problem, inte har en aning om hur man gör för att få den påstådda effekten så stark att den blir detekterbar vid högtalaren, är det då meningsfullt att ödsla tid på att försöka testa det?
Svante skrev:paa skrev:Jag tror det är den här som åsyftas:
http://user.faktiskt.io/paa/Kablar.pdf
Ah, ok, där ser man vad bra det är att vara tydlig i sina referenser. Den artikeln innehåller ett antal axiom, dvs Ingvar berättar hur det är. Han lägger inte fram några som helst data som stödjer att effekten finns utan skissar på en distorsionsmekanism som eventuellt skulle kunna finnas.
Svante skrev:Nu vet jag inte när artikeln är skriven, men var det 1998 så har det gått 20 år sedan artikeln skrevs och fortfarande har det mig veterligen inte publicerats några data som håller akademisk vetenskaplig kvalitet som styrker att distorsionsmekanismen är värd att beakta.
Svante skrev:Och här behövs nog akademisk vetenskaplig nivå, för påståendena är såpass unika att de behöver kunna granskas, reproduceras och verifieras. Som exempel: Varifrån kommer siffran -80 dB?
Svante skrev:Retoriken i artikeln gör det lätt att tro att flerkardeliga kablar ger en sådan distorsionsnivå, men egentligen påstår Ingvar bara att man kanske kan höra distorsionsnivåer som är så låga.
Svante skrev:Hur låg distorsionsnivån faktiskt blir med en flerkardelig kabel finns det inga som helst uppgifter om.
Allt sagt med reservation för om Ingvar egentligen menar någon annan artikel.
Så jag säger som Morello: Det finns idag inga tillgängliga belägg för att "tvärimpedansmodulationen" skulle vara ett problem i högtalarkablar. Jag kan tänka mig ett antal försök som skulle kunna provocera fram distorsionen om den finns, men det är nog upp till Ingvar att utföra och dokumentera dem.
Svante skrev:Att jag får ett ickefynd är liksom mindre värt än att Ingvar får ett fynd.
Svante skrev:Fram till dess kommer jag att rekommendera mjuka smidiga kablar som inte bryter sönder högtalarterminalerna på förstärkare och högtalare.
Svante skrev:Edit: Ja, det är ju tydligt av ordväxlingen ovan att siffran -80 dB tolkas som att högtalarkablarna ger en sådan distnivå. Bra att Ingvar förtydligar.
RogerJoensson skrev:Nattlorden skrev:Man har upptäckt något, analyserat det och presenterar sedan resultaten nedkokat i en fysikalisk form.
Har man verkligen upptäckt något (i storleksordning som skulle kunna utgöra ett reellt problem), analyserat det och presenterat resultaten?
Om så är fallet, varför går det då inte att få svar och förslag på lämplig kabel att testa (dålig ur tvärmodulationsdistortionsperspektiv) och hur man gör för att bäst stressa fram effekten?Nattlorden skrev:Så som varande fysiker, så förvånar det mig att du är mer nyfiken på originalexperimentet än att välja att testa SLUTSATSEN fristående.
Men om man inte kan se hur den påstådda effekten skulle kunna utgöra ett reellt problem, inte har en aning om hur man gör för att få den påstådda effekten så stark att den blir detekterbar vid högtalaren, är det då meningsfullt att ödsla tid på att försöka testa det?
Nattlorden skrev:Svante skrev:Jag är till min natur kritiskt granskande. Speciellt i hifisvängen finns det så mycket tossiga påståenden att jag inte sätter igång och gör experiment bara baserat på ett påstående eller en långsökt teori. Jag menar att det är upp till den som har en teori att undersöka och dokumentera den. Eller, förstås, den som är tillräckligt intresserad. Just detta är dessutom, likt många tossigheter i hifisvängen, oerhört svårt att motbevisa. Hur visar man att flerkardelig kabel ALDRIG påverkar ljudet? Det är upp till Ingvar att visa att flerkardeligheten hörs.
Och det är som sagt 20 år sedan och inget mer har publicerats. Är det inte dags att pensionera tanken då?
Om ingen kunnat påvisa att han har fel på 20 år, är det inte dags att acceptera det som ett faktum?
IngOehman skrev:Och tänk - jag är typ den enda i HiFi-världen som gör det!
Alltså rekommenderar tunnare kabel för korta sträckor. Det beror på att folk tänker fel och använder "0" som nominellt mål. Det är dumt, för då blir det alltid fel, hur man än gör.
IngOehman skrev:Det du pysslar med nu är skitretorik. Du ljuger och försöker lura folk.
IngOehman skrev:Svante: Du får tro precis vad du vill!
IngOehman skrev:Svante skrev:Retoriken i artikeln gör det lätt att tro att flerkardeliga kablar ger en sådan distorsionsnivå, men egentligen påstår Ingvar bara att man kanske kan höra distorsionsnivåer som är så låga.
Nej det gör jag INTE.
IngOehman skrev:Då försöker ju inte ens förstå, du bara missförstår (avsiktligt?) och sen dessutom försöka få folk att "tro" samma som du, om det jag skrivit.![]()
Du är fruktansvärt oseriös.
IngOehman skrev:Svante skrev:Hur låg distorsionsnivån faktiskt blir med en flerkardelig kabel finns det inga som helst uppgifter om.
Allt sagt med reservation för om Ingvar egentligen menar någon annan artikel.
Så jag säger som Morello: Det finns idag inga tillgängliga belägg för att "tvärimpedansmodulationen" skulle vara ett problem i högtalarkablar. Jag kan tänka mig ett antal försök som skulle kunna provocera fram distorsionen om den finns, men det är nog upp till Ingvar att utföra och dokumentera dem.
Nej, det är upp till dig att sluta klaga och istället göra en insats om du vill bestämma över vad folk skall ha för uppfattning. Jag har redan ägnat 100-tals timmar åt att studera fenomenen.
Du gör inget annat än att gnälla.
IngOehman skrev:
Men du har rätt i att jag skrivit mycket mera om fenomenen än den där artikeln, exempelvis har har redovisat en beräkning av "hur mycket THD det ungefär borde bli", och jag minns inte vad jag kom fram till, men jag har ett svagt minne av att det hamnade på -120 dB (jag kan bara mäta ned till sisådär -80), vilket INTE i sig säger att fenomenet går att höra. Men viktigt: Det säger heller inte motsatsen då mekanismen är komplicerad, och statiska mätningar avslöjar inte alltid fenomen som kan komma fram med dynamiska insignaler, som i sin tur inte är entydigt definierbara som olinjär distorsion...
IngOehman skrev:Så hörbarheten vilar man lämpligen på studier av just hörbarheten (blindlyssningar) och inte på mätningar som tolkas som bevis för ohörbarhet (som du och nägra andra, väldigt ovetenskapligt, försöker göra). Första vetenskapliga tesen, igen. Man kan inte bevisa ohörbarhet genom att inte lyckas påvisa högbarhet.
För audio-studier så finns det fantastiskt många fällor man kan gå i, om man inte har full koll på mekanismer som kan gå snett. Och därmed få nollresultat även från saker som är definitivt hörbara.
IngOehman skrev:Svante skrev:Att jag får ett ickefynd är liksom mindre värt än att Ingvar får ett fynd.
Att du förstår det (även om det är synd att du blandar in namn, det har inget med person att göra) gör ditt argumenterande i tråden sorgligt.
IngOehman skrev:Svante skrev:Fram till dess kommer jag att rekommendera mjuka smidiga kablar som inte bryter sönder högtalarterminalerna på förstärkare och högtalare.
Jag också, EKK. Har aldrig stött på några sådana problem med EKK, däremot med tjocka (10 mm^2 eller mera) flerkardeliga kablar. EKK är inte terminalbrytande styv, det är en myt som du och andra försöker sprida. Dessutom är det vikt som bryter.
IngOehman skrev:Svante skrev:Edit: Ja, det är ju tydligt av ordväxlingen ovan att siffran -80 dB tolkas som att högtalarkablarna ger en sådan distnivå. Bra att Ingvar förtydligar.
Nej, det är inte tydligt.
Det tydigt att jag skriver ...
IngOehman skrev:
...att nivån är -80 dB eller svagare. Det vill säga det är tydligt att jag inte gör anspråk på att veta exakta nivån med statisk mätmetod.
Men vad spelar det för roll? Om du vet något om saken så vet du ju att -80 eller -250 inte spelar så stor roll, och att eventuell hörbarhet inte kan förklaras med någon av siffrorna.
MichaelG skrev:IngOehman skrev:Och tänk - jag är typ den enda i HiFi-världen som gör det!
Alltså rekommenderar tunnare kabel för korta sträckor. Det beror på att folk tänker fel och använder "0" som nominellt mål. Det är dumt, för då blir det alltid fel, hur man än gör.
Revel (amerikansk högtalartillverkare) rekommenderar olika tjocklek på högtalarkablarna beroende på deras längd. Ju längre kabel - desto tjockare. De har t o m en tabell för detta i bruksanvisningen.
MichaelG skrev:IngOehman skrev:Och tänk - jag är typ den enda i HiFi-världen som gör det!
Alltså rekommenderar tunnare kabel för korta sträckor. Det beror på att folk tänker fel och använder "0" som nominellt mål. Det är dumt, för då blir det alltid fel, hur man än gör.
Revel (amerikansk högtalartillverkare) rekommenderar olika tjocklek på högtalarkablarna beroende på deras längd. Ju längre kabel - desto tjockare. De har t o m en tabell för detta i bruksanvisningen.
IngOehman skrev:
Du har fått svar på frågan på flera ställen.
Vh, iö
Morello skrev:IngOehman skrev:
Du har fått svar på frågan på flera ställen.
Vh, iö
Jag har inte sett en tillstymmelse till evidens som tyder på att den så kallade "tvärimpedansmodulationsdistorsionen" är hörbar och/eller mätbar.
darkg skrev:Båda exemplen är dock ensidiga så att det är tydligt att det är tillräckligt låg impedans som räknas, inte lagom (inte för hög och inte för låg).
Svante skrev:IngOehman skrev:Det du pysslar med nu är skitretorik. Du ljuger och försöker lura folk.
Personangrepp*?IngOehman skrev:Svante: Du får tro precis vad du vill!
Tack, det var generöst.
IngOehman skrev:Svante skrev:Retoriken i artikeln gör det lätt att tro att flerkardeliga kablar ger en sådan distorsionsnivå, men egentligen påstår Ingvar bara att man kanske kan höra distorsionsnivåer som är så låga.
Nej det gör jag INTE.
Jo...
"Distorsionskomponeterna som skapas av tvärimpedansmodulation är därför värre än såväl harmonisk som intermodulationsdist. Därför kan den vara hörbar trots en nivå som kan ligga nedåt - 80 dB eller ännu lägre."
Alltså, du får gärna förklara vad du menar om du inte menar det det står.IngOehman skrev:Då försöker ju inte ens förstå, du bara missförstår (avsiktligt?) och sen dessutom försöka få folk att "tro" samma som du, om det jag skrivit.![]()
Du är fruktansvärt oseriös.
Personangrepp*?IngOehman skrev:Svante skrev:Hur låg distorsionsnivån faktiskt blir med en flerkardelig kabel finns det inga som helst uppgifter om.
Allt sagt med reservation för om Ingvar egentligen menar någon annan artikel.
Så jag säger som Morello: Det finns idag inga tillgängliga belägg för att "tvärimpedansmodulationen" skulle vara ett problem i högtalarkablar. Jag kan tänka mig ett antal försök som skulle kunna provocera fram distorsionen om den finns, men det är nog upp till Ingvar att utföra och dokumentera dem.
Nej, det är upp till dig att sluta klaga och istället göra en insats om du vill bestämma över vad folk skall ha för uppfattning. Jag har redan ägnat 100-tals timmar åt att studera fenomenen.
Du gör inget annat än att gnälla.
Personangrepp*?
Men det vore väl väldigt bra då om de 100-tals timmarna (= någon månads heltidsstudier) kunde resultera i en vetenskaplig publikation. Det du påstår är ju rätt sensationellt och det vore bra om resten av världen kunde få ta ställning till om dina slutsatser är riktiga. Min insats i sammanhanget skulle bara få något värde om jag hittar en skillnad, om jag inte hittar skillnaden så kommer ingen att fästa någon större vikt vid det. Eftersom jag inte ser det som en högoddsare att jag skulle hitta någon skillnad så känns det inte meningsfullt.IngOehman skrev:
Men du har rätt i att jag skrivit mycket mera om fenomenen än den där artikeln, exempelvis har har redovisat en beräkning av "hur mycket THD det ungefär borde bli", och jag minns inte vad jag kom fram till, men jag har ett svagt minne av att det hamnade på -120 dB (jag kan bara mäta ned till sisådär -80), vilket INTE i sig säger att fenomenet går att höra. Men viktigt: Det säger heller inte motsatsen då mekanismen är komplicerad, och statiska mätningar avslöjar inte alltid fenomen som kan komma fram med dynamiska insignaler, som i sin tur inte är entydigt definierbara som olinjär distorsion...
Ok, jag har ett svagt minne av att jag har läst även detta. Minns du var det var publicerat?IngOehman skrev:Så hörbarheten vilar man lämpligen på studier av just hörbarheten (blindlyssningar) och inte på mätningar som tolkas som bevis för ohörbarhet (som du och nägra andra, väldigt ovetenskapligt, försöker göra). Första vetenskapliga tesen, igen. Man kan inte bevisa ohörbarhet genom att inte lyckas påvisa högbarhet.
För audio-studier så finns det fantastiskt många fällor man kan gå i, om man inte har full koll på mekanismer som kan gå snett. Och därmed få nollresultat även från saker som är definitivt hörbara.
Absolut. Men med den argumentationen kan man påstå att koppar som kommer från kyrkotak ger ett bättre ljud pga närheten till gud. Och det går då inte att motbevisa. Det är därför sunt att invänta bevis för att det faktiskt blir en skillnad med kyrkokoppar innan man börjar propagera för att man ska använda kablar gjorda på koppar från kyrkotak. Annars kommer världen att urarta i ett träsk av religiositet.
Och oavsett den där första tesen (vars namn jag tror du har hittat på) så måste man ibland tillskriva uteblivna detektioner ett värde, men det är långt mycket mer komplicerat än att tillskriva en detektion ett värde.IngOehman skrev:Svante skrev:Att jag får ett ickefynd är liksom mindre värt än att Ingvar får ett fynd.
Att du förstår det (även om det är synd att du blandar in namn, det har inget med person att göra) gör ditt argumenterande i tråden sorgligt.
Vi diskuterar ju ett konkret fall här, så det är väl inte så konstigt. Annars har du ett personangrepp* till där...IngOehman skrev:Svante skrev:Fram till dess kommer jag att rekommendera mjuka smidiga kablar som inte bryter sönder högtalarterminalerna på förstärkare och högtalare.
Jag också, EKK. Har aldrig stött på några sådana problem med EKK, däremot med tjocka (10 mm^2 eller mera) flerkardeliga kablar. EKK är inte terminalbrytande styv, det är en myt som du och andra försöker sprida. Dessutom är det vikt som bryter.
Det låter som en tumregel. Givetvis är det moment som bryter, och om man förlänger momentarmen med en styv kabel så ökar momentet.IngOehman skrev:Svante skrev:Edit: Ja, det är ju tydligt av ordväxlingen ovan att siffran -80 dB tolkas som att högtalarkablarna ger en sådan distnivå. Bra att Ingvar förtydligar.
Nej, det är inte tydligt.
Det tydigt att jag skriver ...
Det var fler personer än du i ordväxlingen.IngOehman skrev:
...att nivån är -80 dB eller svagare. Det vill säga det är tydligt att jag inte gör anspråk på att veta exakta nivån med statisk mätmetod.
Men vad spelar det för roll? Om du vet något om saken så vet du ju att -80 eller -250 inte spelar så stor roll, och att eventuell hörbarhet inte kan förklaras med någon av siffrorna.
Betyder det att du har gjort FE-lyssningar som visar flerkardeliga kablars hörbarhet? Det fanns ju en antydan om det i artikeln också.
*Jag skriver personangrepp eftersom du tidigare har påstått att du inte gör sådana och då tänker jag att du kan behöva feedback på när du gör dem, möjligen utan att förstå det.
IngOehman skrev:RogerJoensson skrev:Nattlorden skrev:Man har upptäckt något, analyserat det och presenterar sedan resultaten nedkokat i en fysikalisk form.
Har man verkligen upptäckt något (i storleksordning som skulle kunna utgöra ett reellt problem), analyserat det och presenterat resultaten?
Om så är fallet, varför går det då inte att få svar och förslag på lämplig kabel att testa (dålig ur tvärmodulationsdistortionsperspektiv) och hur man gör för att bäst stressa fram effekten?Nattlorden skrev:Så som varande fysiker, så förvånar det mig att du är mer nyfiken på originalexperimentet än att välja att testa SLUTSATSEN fristående.
Men om man inte kan se hur den påstådda effekten skulle kunna utgöra ett reellt problem, inte har en aning om hur man gör för att få den påstådda effekten så stark att den blir detekterbar vid högtalaren, är det då meningsfullt att ödsla tid på att försöka testa det?
Är inte dina inlägg i den här tråden ett prima exempel på att du tycker om att ödsla tid på frågan?
Så du ödslar uppenbart gärna tid, men att du slösar tid är väl onödigt? Varför inte använda tiden konstruktivt istället? Undersöka saken!
Du hänvisar till en tro bara. Och att du saknar aning. Känns olikt dig att inte kunna lista ut hur sådana här saker kan undersökas. Jag har ju berättat t ex om hur man kan öka hörbarheten för att lära sig karaktären. I flera steg till och med. Den som vill undersöka själv kan.
Vh, iö
IngOehman skrev:Ditt beteende i den här diskussionen är under all kritik...
IngOehman skrev:Dina försök att kalla min återkoppling för personangrepp, och se DET (dina beskyllningar) som återkoppling är absurda.Skärpning.
IngOehman skrev:Du ljuger och försöker lura folk.
...
Men jag tror inte längre att du har kapacitet att förstå sådana här saker, så tills du berättar att du vill lära dig så ödslar jag inte mera ord på att försöka förklara.
Då försöker ju inte ens förstå, du bara missförstår (avsiktligt?) och sen dessutom försöka få folk att "tro" samma som du, om det jag skrivit.![]()
Du är fruktansvärt oseriös.
...
Du gör inget annat än att gnälla.
IngOehman skrev:Jag har redovisat det jag har att redovisa (det jag undersökt, vilka slutsater jag dragit från det, och varför), och av dig får jag bara skit för det.
IngOehman skrev:Som du ser ovan är jag tystad. Hoppas du är nöjd.
Vh, iö
IngOehman skrev:Som du ser ovan är jag tystad. Hoppas du är nöjd.
Vh, iö
IngOehman skrev:Som du ser ovan är jag tystad. Hoppas du är nöjd.
Vh, iö
IngOehman skrev:Som du ser ovan är jag tystad. Hoppas du är nöjd.
Vh, iö
Svante skrev:Om det inte har framgått i debatten så finns det en aspekt av användandet av EKK som högtalarkabel som jag sympatiserar djupt med, och det är att högtalarkabel inte är magi. Det behövs inga dyra kablar och EKK-trenden uppstod i en tid när det blev allt vanligare med extremdyra kablar, modell bondfångeri. Ingvars insats där med att visa att även en kabel för några tior per meter gör jobbet lika bra eller bättre än dyrkablar för flera tiotusenlappar är beundransvärd. Och kanske var det i det sammanhanget som det fanns behov av att visa att man har tänkt på minsta lilla teoretiskt tänkbara felkälla som tvärimpedansmodulationen dök upp och kanske var det det som fick folk övertygade om att man inte behöver lägga 10000:- på en högtalarkabel. Inte för att man trodde att tvärimpedansmodulationen var viktig, utan för att om Ingvar övervägde en så liten effekt, så är nog även allt annat helt ok.
Sett i det ljuset kan jag leva med att EKK har blivit vanligt som högtalarkabel. Jag tycker LÅNGT mycket mindre illa om det än dyrkabelhysterin. Men jag tycker ändå att man behöver få proportion på saker och ting, och rädda en och annan förstärkarkontakt genom att rekommendera flerkardelig kabel i stället. Inte för att ljudet blir vare sig bättre eller sämre utan för att den är smidigare.
Så tänker jag.
jonasp skrev:Man ska inte överdriva problemet med att knäcka terminaler heller, tycker jag. Men visst är EKK styv. Använder fortfarande 4x1,5mm2.
IngOehman skrev:Jag blir allt mera trött på den religiösa inställning som människor som absolut vill tro något ältar.
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Jag blir allt mera trött på den religiösa inställning som människor som absolut vill tro något ältar.
Vilket du tyvärr är en del av, då du har fått följare att tro att tvärimpedansmodulation i högtalarkablar är ett reellt problem (med det du berättat och inte berättat/förtydligat som grund). Vissa hänvisar t o m till de siffror som du har nämnt i samband med hörbarhet som bevis på att effekten är bevisat stark. Kanske inte direkt katastrofal, men ändå...
Du gillar uppenbarligen idén om tvärimpedansmodulationen, gillar att marknadsföra den, men vill inte specifiera hur ev. tester har gått eller visa upp fakta som visar att den är något av betydelse. Vi som inte tror, som vill veta mer om/hur du testat detta i praktiken, möts av dimridåer och ovilja att berätta.
Du må ha dämpat en sjuk kabelhysteri, men du har bidragit till en annan. -Även den baserad på tro.
Sorgligt.
jonasp skrev:Jag vill återigen påminna om att vi håller oss till sakfrågan och inte diskuterar person. Vi avhåller oss specifikt från att diskutera vad andra i tråden tycker, tror eller gör. Mvh/Tjatmoster
Svante skrev:Sett i det ljuset kan jag leva med att EKK har blivit vanligt som högtalarkabel.
DVD-ai skrev:Andra avkräver av honom att han ska bevisa något, bevisa vad ?
DVD-ai skrev:Kram på er alla !
DVD-ai skrev:Var den där riktad till mig !?![]()
Jag utgår från att det inte va det![]()
jonasp skrev:DVD-ai skrev:Var den där riktad till mig !?![]()
Jag utgår från att det inte va det![]()
Absolut inte riktat till dig.
mrGaskill skrev:Ja, vissa saker ser inte snälla ut alls. Det här med att ha bidragit aktivt (?) till någon tro om diverse är ju ren goja för en som läst på forumet i över 10 år.
jonasp skrev:DVD-ai skrev:DVD-ai skrev:Kram på er alla !
Kram på er!Det finns viktigare saker att bli ovänner om än en liten kabelstump mellan 'stärkaren och 'talaren.
IngOehman skrev:Beskyllningarna jag utsätts för i den här tråden är åt h-e! Det finns tydligen ingen gräns för förtal, så länge den är riktad mot mig.
Vh, iö
jonasp skrev:DVD-ai skrev:Andra avkräver av honom att han ska bevisa något, bevisa vad ?
Det är stor skillnad på att efterfråga och avkräva. Jag har inte sett någon kräva att Ingvar ska presentera studier, däremot har det efterfrågats. Man kan tycka att innehållet i artikeln om tvärimpedansmodulation är sensationellt eller inte, det har jag ingen personlig åsikt om. Vad jag däremot kan konstatera att jag har inte sett begreppet någon annan stans. Det betyder naturligtvis inte per automatik att Ingvar har fel - däremot är det väl rimligt säkert att konstatera att det inte är något fenomen som uppmärksammats i några vidare kretsar.
Sedan kan man ju dra olika slutsatser av ovanstående. Jag läste artikeln när den publicerades, och valde att använda EKK istället för dyrt kablage från Hifi-klubben (där jag primärt skaffade mina prylar på den tiden). Sedan har ju eländet eskalerat - med dyra kablar, alltså. Kablar tillskrivs påverkansmässigt rent mytiska proportioner, vilket naturligtvis är rent tossigt. Som Svante är inne på stod Ingvars artikel i bjärt kontrast till galenskaperna som pågick (och pågår).DVD-ai skrev:Kram på er alla !
Kram på er!Det finns viktigare saker att bli ovänner om än en liten kabelstump mellan 'stärkaren och 'talaren.
RogerJoensson skrev:Du må ha dämpat en sjuk kabelhysteri, men du har bidragit till en annan. -Även den baserad på tro.
hifikg skrev:Då jag tror (jag kan inget om det tekniska, bara lyssna) att jordens dyraste dyrkabel inte ger en endaste millimutt (ny måttenhet!) bättre ljud än en enkel, hyfsat välskapt kabel, oavsett antal kardeler och tjocklek, så är det en välgärning att få ljudintresserade att tro, eller förstå, att t ex EKK är tillräckligt bra. För varje EKK/annan billig, funktionsduglig kabel, som används istället för en Magnum Hoax Sydost Filament Mk VI med Titangasfyllning i maggördeln borde vi jubla. Tänk så mycket resurser som frigörs till det som verkligen gör skillnad när vi lyssnar. Musik. Det är inte så sorgligt.
darkg skrev:Nja, så kan ni resonera, men det betyder inte att det är rätt.![]()
(Misstänkta felaktigheter och tveksamheter ska förstås granskas även om de för något gott med sig.)
Harryup skrev:Det är många som genom åren har sagt att dom uppfattat saker eller påstått att dom upplevt saker.
Historiskt har väldigt många eller alla beroende på av vem avkrävts vetenskapliga bevis för vad dom upplevt eller fört fram. Men ifrån en del så räcker det med att inga bevis behövs utan man skall göra egna tester som man inte får veta hur de skall gå till för att kontrollera om saken är som påståtts.
Även F/E-tester har historiskt hävdats vara enda sättet för att isolera saker men de är för svåra för folk att utföra så de har bara gått att göra på en plats. Gbg har ju testat men det blev inget kontinuerligt av detta.
Skall något verkligen anses vara fakta så tycker jag att minimun är att en test går att repetera med samma utfall. Men det är vanligtvis helt omöjligt med tester som det refereras till på faktiskt trots att det skall vara så vetenskapligt. Det tycker jag verkligen är synd eftersom det betyder att det ger svårigheter att lära sig mera. Jag har förståelse för att man inte redovisar allt när det rör som om firmahemligheter, men vissa saker är för mig obegripligt att det inte redovisas.
/Harryup
darkg skrev:Nja, så kan ni resonera, men det betyder inte att det är rätt.![]()
(Misstänkta felaktigheter och tveksamheter ska förstås granskas även om de för något gott med sig.)
darkg skrev:jonasp skrev:DVD-ai skrev:
Kram på er!Det finns viktigare saker att bli ovänner om än en liten kabelstump mellan 'stärkaren och 'talaren.
Det skulle vara spikfötter då kanske.
jonasp skrev:...Vad jag däremot kan konstatera att jag har inte sett begreppet någon annan stans. Det betyder naturligtvis inte per automatik att Ingvar har fel - däremot är det väl rimligt säkert att konstatera att det inte är något fenomen som uppmärksammats i några vidare kretsar.
hifikg skrev:RogerJoensson skrev:Du må ha dämpat en sjuk kabelhysteri, men du har bidragit till en annan. -Även den baserad på tro.
Då jag tror (jag kan inget om det tekniska, bara lyssna) att jordens dyraste dyrkabel inte ger en endaste millimutt (ny måttenhet!) bättre ljud än en enkel, hyfsat välskapt kabel, oavsett antal kardeler och tjocklek, så är det en välgärning att få ljudintresserade att tro, eller förstå, att t ex EKK är tillräckligt bra.
IngOehman skrev:Beskyllningarna jag utsätts för i den här tråden är åt h-e! Det finns tydligen ingen gräns för förtal, så länge den är riktad mot mig.
Vh, iö
Michael skrev:Vad är det som gör att en mikrofonkabel kan ge ljud (störningar) när man rör på den?
//Michael
Svante skrev:Jag letar efter ett uttryck som ekonomer brukar använda som jag inte hittar när jag googlar. Det handlar om att när man har konkurrerande varor så har den varan som kunden väljer något avgörande som skiljer varan från de andra. Följaktligen är det en fråga som investerare ställer när man har en vara som ska ge sig in på marknaden och konkurrera. Vad har den för här varan för (och här vill jag stoppa in "point of sale", men det betydde något helt annat), låt oss kalla det "gnurf".
Jag tror att man kan applicera det på högtalarkablar, nämligen. Om inte priset är eller tillåts vara en avgörande fråga så blir man benägen är leta efter andra egenskaper och här är det lätt att ormoljeegenskaper får fäste. Det duger inte att säga att en billig kabel är "lika bra" som en dyr kabel, man måste ha något som visar att den är "bättre". Här dyker tvärimpedansmodulationen upp som argument och som i en marknadsmässig analys kan förklara varför EKK har nått större framgång än lampsladd för de som lägger någon vikt vid valet av kabel.
Det är väl bara att acceptera att folk gör val som inte är vetenskapligt underbyggda, eller som iaf ingen ännu har visat är vetenskapligt underbyggda, men att de ändå är val. Och jag har som sagt mycket lättare att acceptera gnurfen som EKK har än den som dyrkabel har. För min egen del har dock flerkardelig billig kabel ännu bättre gnurf i form av smidighet och pris.
Svante skrev:Ja, just så. Det var något med "sell" och "point" i alla fall. Helt dement är jag inte ännu.
Harryup skrev:Det är många som genom åren har sagt att dom uppfattat saker eller påstått att dom upplevt saker.
Historiskt har väldigt många eller alla beroende på av vem avkrävts vetenskapliga bevis för vad dom upplevt eller fört fram. Men ifrån en del så räcker det med att inga bevis behövs utan man skall göra egna tester som man inte får veta hur de skall gå till för att kontrollera om saken är som påståtts.
Även F/E-tester har historiskt hävdats vara enda sättet för att isolera saker men de är för svåra för folk att utföra så de har bara gått att göra på en plats. Gbg har ju testat men det blev inget kontinuerligt av detta.
Skall något verkligen anses vara fakta så tycker jag att minimun är att en test går att repetera med samma utfall. Men det är vanligtvis helt omöjligt med tester som det refereras till på faktiskt trots att det skall vara så vetenskapligt. Det tycker jag verkligen är synd eftersom det betyder att det ger svårigheter att lära sig mera. Jag har förståelse för att man inte redovisar allt när det rör som om firmahemligheter, men vissa saker är för mig obegripligt att det inte redovisas.
/Harryup
DVD-ai skrev:Harryup skrev:Det är många som genom åren har sagt att dom uppfattat saker eller påstått att dom upplevt saker.
Historiskt har väldigt många eller alla beroende på av vem avkrävts vetenskapliga bevis för vad dom upplevt eller fört fram. Men ifrån en del så räcker det med att inga bevis behövs utan man skall göra egna tester som man inte får veta hur de skall gå till för att kontrollera om saken är som påståtts.
Även F/E-tester har historiskt hävdats vara enda sättet för att isolera saker men de är för svåra för folk att utföra så de har bara gått att göra på en plats. Gbg har ju testat men det blev inget kontinuerligt av detta.
Skall något verkligen anses vara fakta så tycker jag att minimun är att en test går att repetera med samma utfall. Men det är vanligtvis helt omöjligt med tester som det refereras till på faktiskt trots att det skall vara så vetenskapligt. Det tycker jag verkligen är synd eftersom det betyder att det ger svårigheter att lära sig mera. Jag har förståelse för att man inte redovisar allt när det rör som om firmahemligheter, men vissa saker är för mig obegripligt att det inte redovisas.
/Harryup
Håller med
Dock kan jag inte se (har inte sett allt!) att Ingvar någonsin gjort sken av att fast stämpa fenomenet vi pratar om här som varesig stort, litet eller mittimellan. (Snarare otydligt och osäkert.)
Bara att det finns och att det kan vara en fördel att eliminera det, vilket är ett rimligt antagande
Om han påstår att fenomenet finns och inte har lust att säga mer än så, då är det väll så med den saken, typ...
I alla sådana fall så brukar jag personligen rycka på axlarna och tänka att, aja trist.
Men vad ska man göra, ingen kan väll tvinga honom att visa mer info om det, han verkar inte ha mer info än den har delgivit och då får vi väll nöja oss och utefter det välja hur mycket/lite vi bryr oss om fenomenet ifråga.
Även om jag tycker det är trist att inte en total och grundlig studie med vattentätt dokumentation samt redovisat entydigt resultat finns, så är det ju så att vill man ha allt detta så kanske man får göra den själv.
Om man tycker att ämnet är så viktigt att det behöver undersökas mer, ja så gör man bäst i att göra det för att stilla sin nyfikenhet.
Jag tycker ämnet är så oviktigt att jag kör med flera kardeler i mina kablar, så jag skulle aldrig orka bry mig!
Men jag är intresserad nog att det vore roligt att läsa om fenomenet från dess grund till en komplett slutsats, OM det går att få en sådan...
IngOehman skrev:Hur jag gjorde testerna är redan beskrivet.
IngOehman skrev:Jag har berättat att distorsionen (mätt över högtalarterminalerna) ligger på max -80 dB (statisk mätmetod) och klargjort att jag kan säga detta eftersom jag med den utrustning jag hade på 80-talet inte kunde mäta den, utan distorsionsförstärkande metoder.
IngOehman skrev:Hur jag gjorde testerna är redan beskrivet.
Hur andra vars respons är misstänkliggörande och fulla av spydigheter, skall testa får de hitta på själv.
Grunden för deras beteende är att de börjar med att berätta att de misstror det jag skriver, och då har de ju redan visat att de inte litar på info från mig, då de vet bättre själv (det vill säga "tror bättre"). Och att ta råd av den man börjar med att misstänkliggöra, är ju omåttligt korkat.
Grunden för en anständig dialog är att man som utgångspunkt har att alla talar sanning. Man behöver inte tro samma saker, jag tror oftast ingenting alls, undrar och undersöker hellre. Men om man inte litar på den man talar med men ändå begär information från personen så är man bara ute efter att förtala personen.
Det är skapligt givet redan från början att de inte har för avsikt att studera ämnet själva, bara göra inlägg för att smutskasta.DVD-ai skrev:Harryup skrev:Det är många som genom åren har sagt att dom uppfattat saker eller påstått att dom upplevt saker.
Historiskt har väldigt många eller alla beroende på av vem avkrävts vetenskapliga bevis för vad dom upplevt eller fört fram. Men ifrån en del så räcker det med att inga bevis behövs utan man skall göra egna tester som man inte får veta hur de skall gå till för att kontrollera om saken är som påståtts.
Även F/E-tester har historiskt hävdats vara enda sättet för att isolera saker men de är för svåra för folk att utföra så de har bara gått att göra på en plats. Gbg har ju testat men det blev inget kontinuerligt av detta.
Skall något verkligen anses vara fakta så tycker jag att minimun är att en test går att repetera med samma utfall. Men det är vanligtvis helt omöjligt med tester som det refereras till på faktiskt trots att det skall vara så vetenskapligt. Det tycker jag verkligen är synd eftersom det betyder att det ger svårigheter att lära sig mera. Jag har förståelse för att man inte redovisar allt när det rör som om firmahemligheter, men vissa saker är för mig obegripligt att det inte redovisas.
/Harryup
Håller med
Dock kan jag inte se (har inte sett allt!) att Ingvar någonsin gjort sken av att fast stämpa fenomenet vi pratar om här som varesig stort, litet eller mittimellan. (Snarare otydligt och osäkert.)
Bara att det finns och att det kan vara en fördel att eliminera det, vilket är ett rimligt antagande
Om han påstår att fenomenet finns och inte har lust att säga mer än så, då är det väll så med den saken, typ...
I alla sådana fall så brukar jag personligen rycka på axlarna och tänka att, aja trist.
Men vad ska man göra, ingen kan väll tvinga honom att visa mer info om det, han verkar inte ha mer info än den har delgivit och då får vi väll nöja oss och utefter det välja hur mycket/lite vi bryr oss om fenomenet ifråga.
Även om jag tycker det är trist att inte en total och grundlig studie med vattentätt dokumentation samt redovisat entydigt resultat finns, så är det ju så att vill man ha allt detta så kanske man får göra den själv.
Om man tycker att ämnet är så viktigt att det behöver undersökas mer, ja så gör man bäst i att göra det för att stilla sin nyfikenhet.
Jag tycker ämnet är så oviktigt att jag kör med flera kardeler i mina kablar, så jag skulle aldrig orka bry mig!
Men jag är intresserad nog att det vore roligt att läsa om fenomenet från dess grund till en komplett slutsats, OM det går att få en sådan...
Det är lustigt att du håller med Harryup, då jag, trots att jag inte känner igen hans historiebeskrivning, håller med om det du skriver fullständigt.
I sak så har jag varit mycket tydlig med att flerkardelighetsdistorsion är mycket svag, men att det kanske ändå är den ojämförligt starkaste av alla olinjäriteter som kablar uppvisar (förutsatt att de inte har kontaktdistorsion i ändarna på grund av undermåliga anslutningsdon/metoder).
Jag har berättat att distorsionen (mätt över högtalarterminalerna) ligger på max -80 dB (statisk mätmetod) och klargjort att jag kan säga detta eftersom jag med den utrustning jag hade på 80-talet inte kunde mäta den, utan distorsionsförstärkande metoder.
Jag har även berättat på vilka grunder man kan vara säker på att fenomenet finns (fysikens lagar, hur de verkar och varför de leder till en modulation av musiksignalen) och jag har berättar att jag arrangerat lyssningstester där flerkardeliga kablar har kunnat (skiljas från enkardeliga med samma längd, statisk resistans och induktans) detekteras blindt.
Jag har även väldigt tydligt sagt att man från det inte vetenskapligt kan dra slutsatsen att det måste bero på flerkardeligheten, då kablar ju kan skilja sig åt på flera sätt, även om man inte hittat andra signifikanta skillnader. Så att peka på flerkardeligheten som en trolig orsak är en spekulation, omän insatt (i betydelsen bygger på en bedömning av olika tänkbara påverkanseffekters uppskattade storlekar). Och inget annat är hävdat.
Vh, iö
Nattlorden skrev:IngOehman skrev:Hur jag gjorde testerna är redan beskrivet.
Fast om folk fortsätter fråga då, så är det kanske för att de/vi inte förstår beskrivningen... För att vi är så dumma att det behöver förtydligas en hel del?IngOehman skrev:Jag har berättat att distorsionen (mätt över högtalarterminalerna) ligger på max -80 dB (statisk mätmetod) och klargjort att jag kan säga detta eftersom jag med den utrustning jag hade på 80-talet inte kunde mäta den, utan distorsionsförstärkande metoder.
Lite dumma/humoristiska frågor för att belysa vad som kanske undras över i den meningen:
Vad för sorts utrustning behöver man? Räcker en voltmeter, eller behöver man ett 'skåp' eller behöver man en frekvensanalysator eller... ?
Hur gör man distorsionsförstärkningen? Är det något elektriskt, eller får man rulla en bil fram och tillbaka över kabeln eller måste kabeln ligga i kokande vatten, eller .... ?
Morello skrev:Gjorde Stig Carlsson några studier som kunde visa på effekten?
DVD-ai skrev:
Varför denna trista inställning, du drar ner diskusionsklimatet när du håller på såhär, ingen tjänar på det eller vill läsa sådant där.
Morello skrev:DVD-ai skrev:
Varför denna trista inställning, du drar ner diskusionsklimatet när du håller på såhär, ingen tjänar på det eller vill läsa sådant där.
Jag noterar att du inte uppskattar att Ingvars utsagor ifrågasätts - du får självklart tycka så, men du kan inte hindra andra från att förhålla sig mer kritiskt. I synnerhet när det inte redovisats någon evidens för hypotesen.
DVD-ai skrev:aggerande
petersteindl skrev:Morello skrev:Gjorde Stig Carlsson några studier som kunde visa på effekten?
Nej. Han var osäker på hur det lämpligast skulle kunna mätas. Vi diskuterade genom åren ofta kablars möjliga påverkan på signalen och hur de skulle kunna mätas. Vi kom egentligen inte fram till något konkret. Stig ville absolut ha enkardeligt.
Mvh
Peter
DVD-ai skrev:
Nattlorden skrev:DVD-ai skrev:aggerande
fyndigt!
Morello skrev:DVD-ai skrev:
Harryup skrev:Har vid ett tillfälle testat runt 2x3m Naimkabel modell vit flerkardelig med ledarna en aning isär, kanske med 0,5-1cm och liknande vanlig antennkabel fast lite grövre. Ur minnet skulle jag säga runt 2-2,5mm2 med kanske 7-10 kardeler. Färgen är jag mera säker på och den var vit.
Fick faktiskt flera av mina slutsteg att självsvänga och låta direkt illa. Var också typ den enda kabeln som fick Naim vid tiden att låta mindre illa.
Har aldrig råkat ut för detta med någon annan kabel. Flerkardelighet annars kan ju designas på olika sätt, tätt tvinnade, lite glesare tvinnade, individuellt isolerade, flätade ihop med andra polen, samma dimension på alla kardeler, flera olika dimensioner på kardelerna.
Finns det skäl att tro att denna distorsionsprodukt gäller allt flerkardeligt eller kanske mera normal Supradesign?
Svante skrev:Michael skrev:Vad är det som gör att en mikrofonkabel kan ge ljud (störningar) när man rör på den?
//Michael
Mikrofoni...![]()
Jag tror att det kan ha åtminstone två orsaker; dels att det blir mekanska vibrationer i kabeln som fortplantas fram till mikrofonen som plockar upp det, dels att isoleringen kläms ihop, vilket modulerar kabelns kapacitans. Om mikrofonen är fantommatad ligger det 48 V mellan innerledare och skärm, detta i kombination med en varierande kapacitans ger en signalspänning som förstärks av den känsliga mikrofonförstärkaren.
Det är en helt annan mekanism än den som Ingvar avser med tvärimpedansmodulation i högtalarkablar, även om även denna mekanism kan ses som en modulation av kabelns tvärimpedans (här isolatorns, inte ledarens impedans).
DVD-ai skrev:Nej jag ifrågasätter ditt aggerande då det är otrevligt och inte det minsta främjande för varesig korrekt vetenskapligt arbete eller god ton på forumet.
Vem som helst som läser mitt inlägg och i relation till ingvars text som det faktiskt står skrivet och inte läser in sina förutfattade meningar i det kommer att se att det är DU som har agenda och inte jag, att du väljer att/ lyckas få det till ovanstående är ju bara för gulligt
jonasp skrev:DVD-ai skrev:Nej jag ifrågasätter ditt aggerande då det är otrevligt och inte det minsta främjande för varesig korrekt vetenskapligt arbete eller god ton på forumet.
Vem som helst som läser mitt inlägg och i relation till ingvars text som det faktiskt står skrivet och inte läser in sina förutfattade meningar i det kommer att se att det är DU som har agenda och inte jag, att du väljer att/ lyckas få det till ovanstående är ju bara för gulligt
Där är vi inte överens. Vad jag ser är att Morello ifrågasätter hypotesen. Det är inte samma sak som att ha en agenda. Jag tycker inte vi behöver pådyvla varandra agendor, speciellt inte i denna tråd, den är redan infekterad nog som den är.
IngOehman skrev:Hur jag gjorde testerna är redan beskrivet.
mrGaskill skrev:Men det här rasslet, hur yttrar det sig? Är det mekaniskt-elektriskt alltså pga flera kardeler? Jag kan inte tänka mig att kardelerna rör sig så mycket såsom de är förpackade i t.ex en högtalarkabel från t.ex Kjell, eller lampsladd. Är det vibrationerna av ljudet? Vad händer och hur mycket? Fler än jag är nog nyfiken.
Jag har blivit så gammal, så det är minst lika kul numera att läsa sån här teori som att köpa nya grejor och spela igenom personliga referensskivor och leta skillnader.
Morello skrev:Det här börjar påminna om "kabeldebatt classic" - en hypotes presenteras och sedan börjar man söka efter plausibla förklaringsmodeller när man rimligtvis borde börja med att mäta och se om hypotesen över huvud taget har någon bäring.
mrGaskill skrev:Jag får ju känslan av att man ska fokusera i första hand på bra guldpläterande kontaktdon i form av knivbananer. Det är ju en sån grej som jag tror mig hört skillnad på - bra och dålig kontakt mellan slutsteg och högtalare via kabel.
petersteindl skrev:Morello skrev:Gjorde Stig Carlsson några studier som kunde visa på effekten?
Nej. Han var osäker på hur det lämpligast skulle kunna mätas. Vi diskuterade genom åren ofta kablars möjliga påverkan på signalen och hur de skulle kunna mätas. Vi kom egentligen inte fram till något konkret. Stig ville absolut ha enkardeligt.
Mvh
Peter
Morello skrev:Nej, det är ju det som är problemet med kablar i allmänhet - de är så in i baljan linjära att det de facto är ytterligt svårt att mäta artefakterna!
IngOehman skrev:
Eller med andra ord - bara för att kablar påverkar lite så behöver man ju inte välja kablar som är sämre än de kan vara.
Vh, iö
Morello skrev:Vidhåller du att en entrådig kabel är bättre än en flertrådig dito - allt annat lika?
Nattlorden skrev:Morello skrev:Vidhåller du att en entrådig kabel är bättre än en flertrådig dito - allt annat lika?
Är där verkligen fullständig data där för att frågan skall gå att besvara? ( Är trådarna individuellt isolerade eller ej? Är det trådar av homogent material? Är de raka eller i spiral? M.m. )
PerStromgren skrev:Jag gissar att svaret är mångordigt, så vi kanske borde börja med att läsa någon extern text i ämnet. Någon?
Bill50x skrev:PerStromgren skrev:Jag gissar att svaret är mångordigt, så vi kanske borde börja med att läsa någon extern text i ämnet. Någon?
Jag gissar att det finns mycket att säga i ämnet. En kabel är ju inte bara en (högtalar)kabel utan en enhet som ingår i kopplingen mellan slutsteg och högtalare. I en ideal värld borde ju avlämningspunkten (utgången på slutsteget) och ingången på högtalaren vara så standardiserade att själva kabeln skulle vara en enkel sak att fixa. Men så verkar ju inte det se ut idag, tex att Harryup erfor självsvängande förstärkare med vissa kablar. Det visar väl om något att kablarna i sig kan vara olika belastning på ett slutsteg, framför allt i kombination med högtalare/filter. En fråga, självsvängde använda högtalare även vid aktiv drift, dvs när slutstegen var direkt kopplade mot element och inte mot ett passivt filter?
Finns det någon egentligen som har kläm på detta till fullo?
/ B
Morello skrev:Vidhåller du att en entrådig kabel är bättre än en flertrådig dito - allt annat lika?
IngOehman skrev:https://www.newenglandwire.com/en/industries/audio-and-video
Du skriver först "det är klart att det gör!" och sen fortsätter du "de som tillverkar kabel vet förhoppningsvis vad de gör...".
Hur skall du ha det?
Är det klart att de vet vad de gör eller säger du att andra vet hur dessa saker fungera (visst finns det några som vet i varje fall en del, inte nödvändigtvis kabeltillverkare), eller hoppas du att de vet vad de gör?
Oavsett vilket - när du gör en sådan "positiv generalisering" blir nästa fråga (oavsett vilket svar du väljer): Vilken ostkupa har du levt under? Det är som om vissa hifi-aktörers utsagor är helt okända för dig, trots att det finns exempel till och med i den här tråden!
Svante skrev:Entrådighet som den i normalfallet yttrar sig, ger noll fördelar som högtalarkabel men vissa praktiska nackdelar i form av styvhet, som det kostar typ gratis att slippa (ingen signifikant extrakostnad).
Då är det som jag ser det en ickefråga. Valet är enkelt, men inte så viktigt.
Svante skrev:Entrådighet som den i normalfallet yttrar sig, ger noll fördelar som högtalarkabel men vissa praktiska nackdelar i form av styvhet, som det kostar typ gratis att slippa (ingen signifikant extrakostnad).
Då är det som jag ser det en ickefråga. Valet är enkelt, men inte så viktigt.
Svante skrev:Entrådighet som den i normalfallet yttrar sig, ger noll fördelar som högtalarkabel ....
paa skrev:Svante skrev:Entrådighet som den i normalfallet yttrar sig, ger noll fördelar som högtalarkabel ....
Du får det att låta som ett axiom.
Morello skrev:paa skrev:Svante skrev:Entrådighet som den i normalfallet yttrar sig, ger noll fördelar som högtalarkabel ....
Du får det att låta som ett axiom.
Hur skulle du förklara att kabelns serieimpedansoch därmed spänningsfallet över sagda kabel moduleras som funktion av strömmen genom densamma?
Man skulle kunna tänka sig att kabeln är så mekaniskt tafflig att ledarna "jazzar omkring" i takt med musiken varvid induktansen och därmed spänningsfallet moduleras, men det har i så fall ingenting med någon så kallad "tvärimpdansmodulation" att skaffa.
NADifierad skrev:Speakon är smidiga.
Ett moment 22 i sammanhanget är att de ansluter mot kabeln med en klämmande skruv. På samma sätt som i en kopplingsplint ( sockerbit).
Då tycker jag att man är tillbaka på ruta ett, med tvinnad kabelända i polskruv.
Svante skrev:Entrådighet som den i normalfallet yttrar sig, ger noll fördelar som högtalarkabel men vissa praktiska nackdelar i form av styvhet, som det kostar typ gratis att slippa (ingen signifikant extrakostnad).
Då är det som jag ser det en ickefråga. Valet är enkelt, men inte så viktigt.
Svante skrev:Det enkla sättet att vara på säkra sidan är att låta bli knivbananer och göra ordentliga lödningar i stället. Det kostar liksom ingenting och gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.
RogerJoensson skrev:Varför kontakter över huvud taget? Det allra bästa är så klart att löda fast sina EKK direkt i högtalar och förstärkarterminalerna!
Svante skrev:...gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.
hifikg skrev:Svante skrev:...gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.
Bra lösning, just den frågan håller mig ofta vaken på nätterna...
RogerJoensson skrev:
Det allra bästa är så klart att löda fast sina EKK direkt i högtalar och förstärkarterminalerna!
paa skrev:Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.
hifikg skrev:paa skrev:Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.
Hur vet du att det är så? Jag gissar att de flesta lyssnar utan en tanke på antalet kardeler. På sistlidna mässa t ex njöt jag av en massa musik och efter en god lunch tyckte jag att nästan allt lät bra. Ovanligt. Jag är ganska intresserad. Min polare är rätt intresserad. Ingen av oss ägnade en tanke åt antalet kardeler. Gör folk det menar du?
Bill50x skrev:Svante skrev:Det enkla sättet att vara på säkra sidan är att låta bli knivbananer och göra ordentliga lödningar i stället. Det kostar liksom ingenting och gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.
Det går att misslyckas med lödningar ocksåPersonligen är jag dock anhängare av (ordentligt gjorda) lödningar, det känns säkrare. Men man måste ha en avlastning så man inte får böjningar där tennet slutar utmed kabeln, annars kommer man relativt snabbt få problem. Och det är lite tricky att löda kontakter eftersom de ofta består av plast i de isolerande delarna. Skolmetoden att använda en svag lödpenna och hetta upp metalldelarna tills man kan påföra tenn är totalt förkastlig. Resultatet är en förstörd kontakt.
/ B

paa skrev:hifikg skrev:paa skrev:Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.
Hur vet du att det är så? Jag gissar att de flesta lyssnar utan en tanke på antalet kardeler. På sistlidna mässa t ex njöt jag av en massa musik och efter en god lunch tyckte jag att nästan allt lät bra. Ovanligt. Jag är ganska intresserad. Min polare är rätt intresserad. Ingen av oss ägnade en tanke åt antalet kardeler. Gör folk det menar du?
Jag menar en del intresserade, men inga ointresserade. Kanske en onödig detalj i sammanhanget?
RogerJoensson skrev:Ja, en ordentligt stark lödpenna och kort lödtid är mycket bättre. Om man förtennar innan så klarar sig plasten ännu bättre.
Varför kontakter över huvud taget? Det allra bästa är så klart att löda fast sina EKK direkt i högtalar och förstärkarterminalerna!
IngOehman skrev:Inga, hoppas jag.
Tråkiga saker vill man ju utreda snabbt så man kan göra rätt val och sedan slippa tänka på det igen.
paa skrev:Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.
Morello skrev:Ingvar skrev: "En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man inte på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. "
Vilka genomförde detta test och var kan man ta del av resultatet?
Nattlorden skrev:Morello skrev:Ingvar skrev: "En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man inte på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. "
Vilka genomförde detta test och var kan man ta del av resultatet?
Vilken kabeltillverkare finns i Göteborgstrakten och har högtalarkabel med förtennade kardeler i sortimentet?
IngOehman skrev:paa skrev:Är det någon som vet varför det inte är ovanligt att intresserade lyssnare anser att enkardeliga kablar låter renare än flerkardeliga?
Det vore intressant med ett svar som låter bli att raljera över vad det inte kan bero på.
Det intressanta är att HiFi-kabelbranschen länge (på 70- och 80-talet) försökte slå i lyssnarna att diskanten blev mycket bättre med många väldigt tumma kardeler. Dumheter om skin-effekten fabulerades ihop (man påstod att många tunna kardeler alena skulle räcka för att bekämpa skin-effekten, vilket är felaktigt) och många gick på det och köpte så mångkardeliga kablar som möjligt.
Trots det har jag ALDRIG hört talas om något lyssningstest (gjorda av entusiaster, journalister alltså undantagna, de har ju skrivit gott om alla tänkbara lösningar) där sådana kablar befunnits vara fördelaktiga, men många som kommit fram till motsatsen - att många kardeler ställer till med något.
En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. Det kan dock nämnas att kabeln med förtennade kardeler hade ett gummihölje medan den med oförtennda kardeler hade plasthölje (PVC) så det finns flera variabler än en. Så att tänka att det var förtenningen som gjorde skillnad är bara en gissning. Det kan även ha funnits ytterligare skillnader som vi inte känner till.
- - -
Appråpå Svantes spydiga inlägg tidigare i tråden, där han försöker förlöjliga beskrivningarna av modulationseffekter orsakade av flerkardelighet: (skriv hellre "...där han beskriver sin synpunkt på modulationseffekter...)
1. Självklart kan kontakteringar ge olinjäriteter! Det är inte givet dock att det är en effekt som moduleras av musiksignalen på grund av elektromagnetisk kraftverkan från strömmen.
2. Varför inte undersöka saken? Det har jag gjort, utan att kunna påvisa några problematiska artefakter från knivbanankontakter. Ditt intresse (maskerat till en underlig kombo, ointresse/besatthet) verkar vara hifi-politiskt/hypotetiskt men helt sakna allt verkligt intresse av att undersöka/lära dig. Jag tycker det är väldigt konstigt. Det är som om du gör allt bakfram. Bättre att stuzer först och berätta efteråt.
3. Det finns ingen som underkänner de val som du gör. Så varför försöker du förlöjliga andras val och andras synpunkter utan att ens ha studerat effekterna?
Du (och Morello och Roger) gillar flerkardeliga högtalarkablar, och det får ni göra. Ingen hånar er för det. Tycker era spydigheter är väldigt onödiga.
Morello skrev:Nattlorden skrev:Morello skrev:Ingvar skrev: "En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man inte på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. "
Vilka genomförde detta test och var kan man ta del av resultatet?
Vilken kabeltillverkare finns i Göteborgstrakten och har högtalarkabel med förtennade kardeler i sortimentet?
Jag undrade vilka som gjorde testet och var man kan ta del av resultaten - huruvida kabeln kommer från Supra är inte viktigt.
Nattlorden skrev:
Syftade på att det vore rimligt att skriva till Supra och fråga.
Morello skrev:Nattlorden skrev:
Syftade på att det vore rimligt att skriva till Supra och fråga.
Var framgår det att det var Supra som gjorde testet?
Tennpläterade trådar och stabiliserad PVC ger mindre transversaldistorsion
I en mångtrådig ledare har strömmen (elektronerna) en benägenhet att hoppa från tråd till
tråd. Detta beror på att trådarna ligger i tvinnade knippen, men strömmen försöker hellre
att gå rakaste vägen än att följa trådens vindlingar. Både proximity-effekten och
skineffekten accentuerar det här problemet. Vid dessa transversalhopp får vi förluster p.g.a.
övergångsresistanser mellan trådarnas ytor samt kapacitiva förluster och diodeffekter p.g.a.
oxider på ytorna. Resistanserna är ofarliga men de båda senare skapar distorsion. Vi kan
kalla det transversalhoppsdistorsion, eller enklare transversaldistorsion.Det spelar ingen
roll hur ren koppar som används i tillverkningen av tråden, dvs hur högt OFC-talet än är, så
är den inom kort långt ifrån OFC på ytan. Detta beror delvis på syret i luften men också på
att isoleringen avger joner till kopparn, särskilt då ström går genom ledaren. Ett sätt att
minska t.ex. en PVC-isolerings påverkan är att öka stabiliserings-komponenten i PVCn och
minska avgivningen av klorjoner. Det har vi gjort. Men inte nog med det, vi har också
tennpläterat trådarna. Ytlagret av tenn har högre resistans än kopparn och mindre
benägenhet att oxidera lakartat. På så vis minimerar vi ytströmmen i trådarna och
elektronerna blir mer benägna att följa koppartråden. I den mån transversalhopp sker så är
de mindre olinjära och ger mindre transversaldistorsion.
Skin-effekten minskar
Genom tennets högre resistivitet fungerar tennpläteringen också som semi-litz och minskar
på så sätt skineffekten.
Bil och marin
Tennpläteringen gör kabeln dessutom miljöimmun och ytterst lämpad för bilstereo, marin
och annat utomhusbruk.
Forskningsreferenser
Ben Duncan, Loudspeaker Cables, Case Proven, Proc. The Institute of Acoustics, UK, Nov ’95.
Also published in Studio Sound & Broadcast Engineering (UK); and Stereophile (USA) - both Dec ’95.
Ben Duncan, Modelling Cable, Electronics World (UK), Feb ’96.
Ben Duncan, Measuring Speaker Cable Differences, Electronics World (UK), June/July ’96.
Ben Duncan, Black Box (column), Hi-Fi News & Record Review (UK), June & July ’96.
mrGaskill skrev:Med referenser och allt.Tummen upp.
Almen skrev:Jag har försökt hitta något skrivet av Ben Duncan angående detta, men misslyckats. Vore kul om någon annan lyckas.
IngOehman skrev:Inga, hoppas jag.
Tråkiga saker vill man ju utreda snabbt så man kan göra rätt val och sedan slippa tänka på det igen.RogerJoensson skrev:Ja, en ordentligt stark lödpenna och kort lödtid är mycket bättre. Om man förtennar innan så klarar sig plasten ännu bättre.
Varför kontakter över huvud taget? Det allra bästa är så klart att löda fast sina EKK direkt i högtalar och förstärkarterminalerna!
Din smiley får det att se ut som om du uppfattar att du sa något lustigt, men folk som valt kontaktfria kedjor är inget nytt alls. jag känner flera stycken som kört hellödda kedjor.
Morello skrev:Ingvar skrev: "En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man inte på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. "
Vilka genomförde detta test och var kan man ta del av resultatet?
IngOehman skrev:Appråpå Svantes spydiga inlägg tidigare i tråden, där han försöker förlöjliga beskrivningarna av modulationseffekter orsakade av flerkardelighet:
1. Självklart kan kontakteringar ge olinjäriteter! Det är inte givet dock att det är en effekt som moduleras av musiksignalen på grund av elektromagnetisk kraftverkan från strömmen.
2. Varför inte undersöka saken? Det har jag gjort, utan att kunna påvisa några problematiska artefakter från knivbanankontakter. Ditt intresse (maskerat till en underlig kombo, ointresse/besatthet) verkar vara hifi-politiskt/hypotetiskt men helt sakna allt verkligt intresse av att undersöka/lära dig. Jag tycker det är väldigt konstigt. Det är som om du gör allt bakfram. Bättre att stuzer först och berätta efteråt.
IngOehman skrev:Vad jag tycker är väl kanske inte så intressant.
Hur mera allmänt kul det är bygger väl kanske mest på hur ny (/crazy) idé det är?
Så jag ville bara klargöra att det i varje fall inte är en ny idé.
Av din text så kunde man få intrycket att du tyckte att du presenterade ett alldeles nytt (och roligt korkat) förslag. Det finns sammanhang där kontakter inte ens är tillåtna, av säkerhetsskäl.
Morello skrev:Almen skrev:Jag har försökt hitta något skrivet av Ben Duncan angående detta, men misslyckats. Vore kul om någon annan lyckas.
Jag sökte också, men utan framgång.
Morello skrev:Jag vet vem Ben Duncan är, men jag hitade inget om tvärimpedansmodulationsdistorsion skrivet av Duncan.
Bill50x skrev:En liten fråga angående förtenta kopparkardeler. På vilket sätt skulle det göra skillnad? Tenn leder väl också ström? Enda sättet att isolera kardelerna från varandra är väl att, just det, isolera dem?
/ B
Laila skrev:Bill50x skrev:En liten fråga angående förtenta kopparkardeler. På vilket sätt skulle det göra skillnad? Tenn leder väl också ström? Enda sättet att isolera kardelerna från varandra är väl att, just det, isolera dem?
Dä säjs visst att elektroner/ström gillar att "strömma" den enklaste vägen . . . då tenn har
högre resistans än koppar så "skiter de i att" hoppa mellan trådarna på samma sätt som om
de inte hade varit pläterade eller litzisolerade. Men allt detta hade du fått reda på om du
låst tråden innan du frågade . . . typ.![]()
![]()
Bill50x skrev:En liten fråga angående förtenta kopparkardeler. På vilket sätt skulle det göra skillnad? Tenn leder väl också ström? Enda sättet att isolera kardelerna från varandra är väl att, just det, isolera dem?
/ B
Alexi skrev:Morello skrev:Jag vet vem Ben Duncan är, men jag hitade inget om tvärimpedansmodulationsdistorsion skrivet av Duncan.
Hittade denna diskussion: https://groups.google.com/forum/m/#!top ... QHscLlroQw
Har du läst hans text: ”Measuring Speaker Cable Differences." Audio July/August 1997: s.570- 571.
paa skrev:Jag har hittat en annan artikel av Ben Duncan så här långt:
http://www.muzines.co.uk/articles/the-lead-feature/1384
RogerJoensson skrev:paa skrev:Jag har hittat en annan artikel av Ben Duncan så här långt:
http://www.muzines.co.uk/articles/the-lead-feature/1384
"The immediate effect of bi-wiring is clearer sound"
-Jag visste det! -Jag visste det! -JaaaAAA!![]()
Förmodligen gäller detsamma när man EKKar bort transtvärsdistortionen.
Morello skrev:Nattlorden skrev:Morello skrev:Ingvar skrev: "En intressant blindlyssning som gjordes i Göteborg i början av 80-talet lyckades till och med visa att lyssnarna på två likartade (samma area, samma längd, samma ledaravstånd, samma kontakter) flerkardeliga kablar, konsekvent föredrog den ena - den vars kardeler var förtennta. Räknar man inte på det finns det skäl att tro att förtennad yta kan minska tvärimpedansmodulation. "
Vilka genomförde detta test och var kan man ta del av resultatet?
Vilken kabeltillverkare finns i Göteborgstrakten och har högtalarkabel med förtennade kardeler i sortimentet?
Jag undrade vilka som gjorde testet och var man kan ta del av resultaten - huruvida kabeln kommer från Supra är inte viktigt.
mrGaskill skrev:Jag minns inte, men jag började babbla om ärg på koppartråd och sämre ljud. Ber om ursäkt om det blev sämre stämning av det. Det var ju faktiskt inte min avsikt.
paa skrev:Så här står det i en gammal Supra-katalog från 2001 som jag sparat ner:Tennpläterade trådar och stabiliserad PVC ger mindre transversaldistorsion
I en mångtrådig ledare har strömmen (elektronerna) en benägenhet att hoppa från tråd till
tråd. Detta beror på att trådarna ligger i tvinnade knippen, men strömmen försöker hellre
att gå rakaste vägen än att följa trådens vindlingar. Både proximity-effekten och
skineffekten accentuerar det här problemet. Vid dessa transversalhopp får vi förluster p.g.a.
övergångsresistanser mellan trådarnas ytor samt kapacitiva förluster och diodeffekter p.g.a.
oxider på ytorna. Resistanserna är ofarliga men de båda senare skapar distorsion. Vi kan
kalla det transversalhoppsdistorsion, eller enklare transversaldistorsion.Det spelar ingen
roll hur ren koppar som används i tillverkningen av tråden, dvs hur högt OFC-talet än är, så
är den inom kort långt ifrån OFC på ytan. Detta beror delvis på syret i luften men också på
att isoleringen avger joner till kopparn, särskilt då ström går genom ledaren. Ett sätt att
minska t.ex. en PVC-isolerings påverkan är att öka stabiliserings-komponenten i PVCn och
minska avgivningen av klorjoner. Det har vi gjort. Men inte nog med det, vi har också
tennpläterat trådarna. Ytlagret av tenn har högre resistans än kopparn och mindre
benägenhet att oxidera lakartat. På så vis minimerar vi ytströmmen i trådarna och
elektronerna blir mer benägna att följa koppartråden. I den mån transversalhopp sker så är
de mindre olinjära och ger mindre transversaldistorsion.
Skin-effekten minskar
Genom tennets högre resistivitet fungerar tennpläteringen också som semi-litz och minskar
på så sätt skineffekten.
Bil och marin
Tennpläteringen gör kabeln dessutom miljöimmun och ytterst lämpad för bilstereo, marin
och annat utomhusbruk.
Forskningsreferenser
Ben Duncan, Loudspeaker Cables, Case Proven, Proc. The Institute of Acoustics, UK, Nov ’95.
Also published in Studio Sound & Broadcast Engineering (UK); and Stereophile (USA) - both Dec ’95.
Ben Duncan, Modelling Cable, Electronics World (UK), Feb ’96.
Ben Duncan, Measuring Speaker Cable Differences, Electronics World (UK), June/July ’96.
Ben Duncan, Black Box (column), Hi-Fi News & Record Review (UK), June & July ’96.
jonasp skrev:Uppdatering kl 19:31:
Så mina vänner, då öppnar vi tråden igen. Några riktlinjer för att vara nästan onödigt tydlig:
- I denna tråd är det nolltolerans mot personangrepp och osakligheter.
- Kommentera SAK, inte person.
- Recensera inte andras inlägg!
- Rapportera INTE inlägg som inte är riktade mot er själva! ( viewtopic.php?f=13&t=67106 )
- Ett ifrågasättande av fakta är INTE ett personangrepp!
- Kalla inte era med-/motdebattörer för tillmälen!
- Bara för att någon annan - enligt ert förmenande - skriver något dumt medför detta inte under några omständigheter någon rättighet att ge igen med samma mynt. Blir ni utsatta för personangrepp - rapportera och låt det passera.
Eftersom vi redan har haft ett antal urspårningar kommer vi att ta oss friheten vara lite brysk härifrån och framåt. Det innebär att inlägg som går över gränsen raderas utan pardon och att varningar kan utdelas lite snabbare än vanligt här.
Tillägg: generellt är det inte nolltolerans mot osakligheter och personangrepp. Din mamma jobbar inte här. Eftersom denna tråd skevat så betänkligt så modererar vi lite fyrkantigare.
Jag ser fram emot en trevlig diskussion!![]()
mvh
/TjatBert
jonasp skrev:Tack Nattis!
Jag saknar Anders.
Morello skrev:Våghastigheten har dock ett frekvensberoende, vilket ger upphov till dispersion i kabeln, men det är ingenting vi behöver tänka på i audiosammanhang,
paa skrev:En annan artikel med mätningar på högtalarkablar, från Electronics World Jan 1997:
http://207.67.68.51/forums/storage/4/12 ... cables.pdf
hifikg skrev:paa skrev:En annan artikel med mätningar på högtalarkablar, från Electronics World Jan 1997:
http://207.67.68.51/forums/storage/4/12 ... cables.pdf
Går det att sammanfatta? Kan man höra någon skillnad?
paa skrev:hifikg skrev:paa skrev:En annan artikel med mätningar på högtalarkablar, från Electronics World Jan 1997:
http://207.67.68.51/forums/storage/4/12 ... cables.pdf
Går det att sammanfatta? Kan man höra någon skillnad?
Var det inte han som sammanfattade ungefär så här: Kom inte och klaga om du inte testat något själv?
Svante skrev:Om jag då ändå skulle ställa frågan som jag inte vågade nyss. Det här avsnittet ur Ingvars artikel får jag inte ihop. Våghastigheten i en kabel bestäms i min värld av dielektricitetskonstanten ε och permeabiliteten µ och den är oberoende av frekvensen. Om man tänker sig en anpassad förbindelse, alltså en som avslutas med ett motstånd som är lika stort som kabelns karaktäristiska impedans, så skulle i min värld alla frekvenser nå fram samtidigt till mottagaränden och en fyrkantvåg i sändaränden är en fyrkantvåg i mottagaränden.
Men om jag tolkar Ingvar rätt så skulle man alltså även med en anpassad förbindelse få en vågformsdistorsion, låga frekvenser skulle komma fram senare om de bara färdas med 8 Mm/s.
Blir det skillnad på koax- och parledare?
Kan någon utveckla detta? Tex Ingvar?
Laila skrev:Finns dpm mä hallonsmak . . . typer ?
Svante skrev:Ok, det handlar alltså om fasförskjutning/grupplöptid snarare än fördröjning. Det kan ju tyckas olämpligt att kalla det för våghastighet, speciellt om man nämner det i samband med den ljusets hastighet.
Jag vill nog ändå påstå att även vid en felterminerad förbindelse så når låga frekvenser fram till mottagaränden med en hastighet som är nära ljusets, men eftersom det bildas multipla reflexioner i kabeln så kommer det även att hända saker långt efter det. Saker som med en enkel grupplöptidsmätning får det att verka som att våghastigheten är lägre än den är.
Våghastigheten i en kabel är ju oberoende av lasten. I det ögonblick man slår på signalen i sändaränden "vet" den ingenting om mottagaränden. Vågen kommer att breda ut sig i kabeln, med en hastighet som enbart beror av kabelns egenskaper. Att terminera kabeln med en resistans motsvarande kabelns karaktäristiska impedans blir därför bara ett sätt att synliggöra vågutbredningshastigheten genom att man slipper alla reflexer. Men själva hastigheten är alldeles oberoende av termineringen.
Jag kan förstå om du har blivit förvirrad om du har försökt mäta vågutbredningshastigheten som grupplöptid med en oterminerad förbindelse.
IngOehman skrev:mrGaskill skrev:Jag minns inte, men jag började babbla om ärg på koppartråd och sämre ljud. Ber om ursäkt om det blev sämre stämning av det. Det var ju faktiskt inte min avsikt.
No worries, du har ingen skuld i hur andra har betett sig i tråden.
Vh, iö
IngOehman skrev:Fakta är: om en kabel (normal högtalarkabel, typ parledare) är 5 meter och den till andra kanalen är 55 meter, så kommer fasskillnaden mellan kanalerna INTE som folk tror (kanske även du, förhoppningsvis inte längre) motsvara en tid som är den som ljushastigheten tillryggalägger 50 meter på. Och skälet till detta har jag redogjort för.
IngOehman skrev:Som du kanske minns började diskussionen med ett påstående/antydan om att kaballängden har mycket liten betydelse eftersom musiksignalen transporteras i den med ljusets hastighet eller nära ljusets hastighet. Men så är alltså inte fallet. Fördröjningen blir praktiskt taget längdproportionell och den blir även likartad (ungefär lika stor) i hela audioområdet om högtalarimpedansen inte varierar för mycket, och den blir kolossalt mycket större än 170 ns.
IngOehman skrev:Jag bryr mig inte om huruvida du håller med eller inte. Det ovanstående är inte ett debattinlägg utan för din (och alla andras) information.
IngOehman skrev:Om du vill undersöka saken med mätning så föreslår jag att du använder t ex en sinx/x-puls eller en fyrkantvåg som alstras av en CD-spelare, så du inskränker mätsignalen till att i huvudsak innehålla hörbara frekvenser.
IngOehman skrev:
Ingen förvirring här inte.
darkg skrev:Så, det ni säger (bortom oenigheten) är att i en vanlig högtalarkabel kommer signalen, definierad som det som ger upphov till membranrörelse, att gå betydligt långsammare än ljusfarten, tämligen (audio)frekvensoberoende?
Ingvar har på annan plats meddelat att han föredrar liklånga kablar höger och vänster. Vad är din uppfattning om lika långa högtalarkablar, Svante?
Är Duncan ovan, enligt er, helt ute och cyklar med sitt påstående att diskantkabeln, om man biwire-ar, av fördröjningsskäl, bör vara kanske 15% längre? (Cyklar eftersom fördröjningen inte alls är så frekvensberoende).
Svante skrev:darkg skrev:Så, det ni säger (bortom oenigheten) är att i en vanlig högtalarkabel kommer signalen, definierad som det som ger upphov till membranrörelse, att gå betydligt långsammare än ljusfarten, tämligen (audio)frekvensoberoende?
Ingvar har på annan plats meddelat att han föredrar liklånga kablar höger och vänster. Vad är din uppfattning om lika långa högtalarkablar, Svante?
Är Duncan ovan, enligt er, helt ute och cyklar med sitt påstående att diskantkabeln, om man biwire-ar, av fördröjningsskäl, bör vara kanske 15% längre? (Cyklar eftersom fördröjningen inte alls är så frekvensberoende).
Signalen i en högtalarkabel går med ungefär 200 000 000 m/s, lite långsammare än ljusets hastighet i vakuum. För signaler i audiobandet är alltså signalen framme "omedelbart". Eftersom en vanlig högtalarförbindelse inte är terminerad uppstår reflexioner, som i audiobandet kan modelleras med att kabeln har en induktans och en kapacitans, och detta ger upphov till en grupplöptid och lågpassverkan pga kabeln. Grupplöptiden är mycket liten men större än fördröjningen pga vågutbredning i kabeln, lågpassverkan kan i extremfall bli hörbar.
Det där med lika långa kablar, tja jo, alltså min OCD vill nog gärna ha det, men med normalkorta högtalarkablar skulle jag inte våga sätta pengar på att jag kan ta det i blindtest. Däremot skulle jag kunna sätta pengar på att någon annan inte skulle lyckas.
Om någon påstår att man väsentligt kan påverka en högtalares fasegenskaper genom att välja olika långa högtalarkablar vid bi-wiring så ... Nä, det är liksom fel sätt. Det blir liiite mer induktans, och det ger liiite med fasvridning och diskantfall, men det ingenjörsmässiga sättet att fixa det är med en pytteliten spole i stället. Det är i alla fall INTE vågutbredningshastigheten i kabeln som ger någon skillnad om det alls blir någon. Dessutom; att ange förlängningen i procent är ju heltokigt. Vare sig det är induktans eller vågutbredningshastighet som man menar ger en fördröjning, så vill man väl ha en viss absolut fördröjning, dvs en viss absolut förlängning av den ena kabeln. Alltså "3 meter längre" snarare än "15% längre". Uttalandet som det står ovan andas okunskap.
dewpo skrev::?![]()
Rör sig alltså en puls så här när den fas-vrider?
![]()
Hoppas ni ursäktar den dålig animeringen.
Svante skrev:IngOehman skrev:Fakta är: om en kabel (normal högtalarkabel, typ parledare) är 5 meter och den till andra kanalen är 55 meter, så kommer fasskillnaden mellan kanalerna INTE som folk tror (kanske även du, förhoppningsvis inte längre) motsvara en tid som är den som ljushastigheten tillryggalägger 50 meter på. Och skälet till detta har jag redogjort för.
Det har jag heller inte påstått. För höga audiofrekvenser är förstås den rimliga modellen för av en normal högtalarkabel med högtalarlast en induktans och en resistiv eller möjligen svagt induktiv last. Typ.
Men nu gällde min fråga vad du menade med våghastighet, och du tog i artikeln upp det alldeles intill att du sade att den var lägre än (nära) ljushastigheten som den är vid höga frekvenser (nära, alltså). Och det har jag invändningar emot. Faktabaserade.
Men det är bra att veta att du menade grupplöptid för en "lumped model" (jag har inget bra svenskt ord för det).IngOehman skrev:Som du kanske minns började diskussionen med ett påstående/antydan om att kaballängden har mycket liten betydelse eftersom musiksignalen transporteras i den med ljusets hastighet eller nära ljusets hastighet. Men så är alltså inte fallet. Fördröjningen blir praktiskt taget längdproportionell och den blir även likartad (ungefär lika stor) i hela audioområdet om högtalarimpedansen inte varierar för mycket, och den blir kolossalt mycket större än 170 ns.
Just denna diskussion började med min fråga om din artikel. Fasförskjutning på en icke terminerad förbindelse har mycket lite med utbredningshastighet att göra. Och jag trodde att du menade utbredningshastighet med "våghastighet" i din artikel. Men så var det alltså inte.
Om man ska anse att fasförskjutningen i en LR-länk ska motsvara en våghastighet så kan man ju fråga sig vad våghastigheten i en LR-länk är. Alltså en som består av en spole och ett motstånd (inte en kabel och ett motstånd). Efter en stunds funderande bör man inse att begreppet våghastighet för en sådan krets är nonsens. Eftersom det du har mätt är just fasvridningen för en LR-krets så blir det du påstår nonsens.IngOehman skrev:Jag bryr mig inte om huruvida du håller med eller inte. Det ovanstående är inte ett debattinlägg utan för din (och alla andras) information.
Det handlar inte om att hålla med om de fysikaliska grunderna. De är förstås vad de är. Det jag har synpunkter på är din sammanblanding av begreppen våghastighet och grupplöptid och hur du använder ordet våghastighet för grupplöptid. De är två väsensskilda saker.IngOehman skrev:Om du vill undersöka saken med mätning så föreslår jag att du använder t ex en sinx/x-puls eller en fyrkantvåg som alstras av en CD-spelare, så du inskränker mätsignalen till att i huvudsak innehålla hörbara frekvenser.
Om jag får terminera ledningen så framgår det med all önskvärd tydlighet att fördröjningen i kabeln motsvarar en våghastighet nära ljusets. Om kabeln inte termineras kommer en våg att studsa fram och tillbaka många gånger, detta kommer att bygga upp ett insvängningsförlopp som liknar svaret från en LR-krets, med den grupplöptid som du skissar på. Men bakom det fasskift man mäter då ligger många reflexioner fram och tillbaka, motsvarande en mycket högre våghastighet. Som är nära samma som vid höga frekvenser.
Där har du fakta. Om du vill undersöka detta föreslår jag att du provar med valfri signal och en terminerad ledning så att du inte förvirras av de multipla reflexerna. Du kommer att finna en fördröjning som motsvarar en utbredningshastighet nära ljusets, för alla frekvenser.
darkg skrev:Svante skrev:darkg skrev:Så, det ni säger (bortom oenigheten) är att i en vanlig högtalarkabel kommer signalen, definierad som det som ger upphov till membranrörelse, att gå betydligt långsammare än ljusfarten, tämligen (audio)frekvensoberoende?
Ingvar har på annan plats meddelat att han föredrar liklånga kablar höger och vänster. Vad är din uppfattning om lika långa högtalarkablar, Svante?
Är Duncan ovan, enligt er, helt ute och cyklar med sitt påstående att diskantkabeln, om man biwire-ar, av fördröjningsskäl, bör vara kanske 15% längre? (Cyklar eftersom fördröjningen inte alls är så frekvensberoende).
Signalen i en högtalarkabel går med ungefär 200 000 000 m/s, lite långsammare än ljusets hastighet i vakuum. För signaler i audiobandet är alltså signalen framme "omedelbart". Eftersom en vanlig högtalarförbindelse inte är terminerad uppstår reflexioner, som i audiobandet kan modelleras med att kabeln har en induktans och en kapacitans, och detta ger upphov till en grupplöptid och lågpassverkan pga kabeln. Grupplöptiden är mycket liten men större än fördröjningen pga vågutbredning i kabeln, lågpassverkan kan i extremfall bli hörbar.
Det där med lika långa kablar, tja jo, alltså min OCD vill nog gärna ha det, men med normalkorta högtalarkablar skulle jag inte våga sätta pengar på att jag kan ta det i blindtest. Däremot skulle jag kunna sätta pengar på att någon annan inte skulle lyckas.
Om någon påstår att man väsentligt kan påverka en högtalares fasegenskaper genom att välja olika långa högtalarkablar vid bi-wiring så ... Nä, det är liksom fel sätt. Det blir liiite mer induktans, och det ger liiite med fasvridning och diskantfall, men det ingenjörsmässiga sättet att fixa det är med en pytteliten spole i stället. Det är i alla fall INTE vågutbredningshastigheten i kabeln som ger någon skillnad om det alls blir någon. Dessutom; att ange förlängningen i procent är ju heltokigt. Vare sig det är induktans eller vågutbredningshastighet som man menar ger en fördröjning, så vill man väl ha en viss absolut fördröjning, dvs en viss absolut förlängning av den ena kabeln. Alltså "3 meter längre" snarare än "15% längre". Uttalandet som det står ovan andas okunskap.
Tack för det! Det är kanske begreppet grupplöptid jag bör klura ut för att komma vidare. Är i kabelfallet grupplöptiden helt, halvt eller inte frekvensberoende?
dewpo skrev::?![]()
Rör sig alltså en puls så här när den fas-vrider?
![]()
Hoppas ni ursäktar den dålig animeringen.
IngOehman skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:Fakta är: om en kabel (normal högtalarkabel, typ parledare) är 5 meter och den till andra kanalen är 55 meter, så kommer fasskillnaden mellan kanalerna INTE som folk tror (kanske även du, förhoppningsvis inte längre) motsvara en tid som är den som ljushastigheten tillryggalägger 50 meter på. Och skälet till detta har jag redogjort för.
Det har jag heller inte påstått. För höga audiofrekvenser är förstås den rimliga modellen för av en normal högtalarkabel med högtalarlast en induktans och en resistiv eller möjligen svagt induktiv last. Typ.
Men nu gällde min fråga vad du menade med våghastighet, och du tog i artikeln upp det alldeles intill att du sade att den var lägre än (nära) ljushastigheten som den är vid höga frekvenser (nära, alltså). Och det har jag invändningar emot. Faktabaserade.
Men det är bra att veta att du menade grupplöptid för en "lumped model" (jag har inget bra svenskt ord för det).IngOehman skrev:Som du kanske minns började diskussionen med ett påstående/antydan om att kaballängden har mycket liten betydelse eftersom musiksignalen transporteras i den med ljusets hastighet eller nära ljusets hastighet. Men så är alltså inte fallet. Fördröjningen blir praktiskt taget längdproportionell och den blir även likartad (ungefär lika stor) i hela audioområdet om högtalarimpedansen inte varierar för mycket, och den blir kolossalt mycket större än 170 ns.
Just denna diskussion började med min fråga om din artikel. Fasförskjutning på en icke terminerad förbindelse har mycket lite med utbredningshastighet att göra. Och jag trodde att du menade utbredningshastighet med "våghastighet" i din artikel. Men så var det alltså inte.
Om man ska anse att fasförskjutningen i en LR-länk ska motsvara en våghastighet så kan man ju fråga sig vad våghastigheten i en LR-länk är. Alltså en som består av en spole och ett motstånd (inte en kabel och ett motstånd). Efter en stunds funderande bör man inse att begreppet våghastighet för en sådan krets är nonsens. Eftersom det du har mätt är just fasvridningen för en LR-krets så blir det du påstår nonsens.IngOehman skrev:Jag bryr mig inte om huruvida du håller med eller inte. Det ovanstående är inte ett debattinlägg utan för din (och alla andras) information.
Det handlar inte om att hålla med om de fysikaliska grunderna. De är förstås vad de är. Det jag har synpunkter på är din sammanblanding av begreppen våghastighet och grupplöptid och hur du använder ordet våghastighet för grupplöptid. De är två väsensskilda saker.IngOehman skrev:Om du vill undersöka saken med mätning så föreslår jag att du använder t ex en sinx/x-puls eller en fyrkantvåg som alstras av en CD-spelare, så du inskränker mätsignalen till att i huvudsak innehålla hörbara frekvenser.
Om jag får terminera ledningen så framgår det med all önskvärd tydlighet att fördröjningen i kabeln motsvarar en våghastighet nära ljusets. Om kabeln inte termineras kommer en våg att studsa fram och tillbaka många gånger, detta kommer att bygga upp ett insvängningsförlopp som liknar svaret från en LR-krets, med den grupplöptid som du skissar på. Men bakom det fasskift man mäter då ligger många reflexioner fram och tillbaka, motsvarande en mycket högre våghastighet. Som är nära samma som vid höga frekvenser.
Där har du fakta. Om du vill undersöka detta föreslår jag att du provar med valfri signal och en terminerad ledning så att du inte förvirras av de multipla reflexerna. Du kommer att finna en fördröjning som motsvarar en utbredningshastighet nära ljusets, för alla frekvenser.
Ditt inlägg är nonsens, från början till slut.
Fakta: Den fördröjning som sker i en kabel är längdproportionell, därför går hastigheten för musiksignalerna att definiera och mäta (vågformerna påverkas av kabeln således att man får en definerbar och mätbar hastighet genom kabeln). Din jämförelse med en R/C-länk (som inte har någon entydig utbredning i rummet) är nonsens.
Hastighet i t ex METER per sekund kräver att det finns något som har en utbredning. Annars finns inte längdmåttet och hastigheten blir odefinierbar. Grupplöptid är inte en hastighet. Men en längdproportionell grupplöptid (/faslöptid*) ger en hastighet. Jag vet inte vad mera jag kan skriva för att hjälpa dig att förstå, eftersom jag inte vet vad det kommer sig att du har svårt att förstå detta.
Det är inte riktigt så enkelt som i beskrivningen ovan, så man kan tala om en virtuell hastighet om man föredrar det. Men poängen är att musiken fördröjs proportionellt mot kabelns längd, och fördröjningen är VÄLDIGT mycket större än den som beror på ljushastigheten.
Men det viktiga är kanske inte att du förstår utan att du verifierar saken. Så jag vill än en gång uppmana dig att mäta. Det är väldigt enkelt att göra. Använd ett tvåkanaligt oscilloskop. Titta på förstärkarens utgång med ena kanalen och insignalen till högtalaren med den andra, och ändra längden på kabeln. Då ser du att signalen kommer fram senare och senare (HELA audioområdet) ju längre kabeln är.
Om du baserat på mätningen och din kunskap om kabelns längd sen räknar ut hastigheten för vågorna som utgör musiken, så kommer du att finna att den är väldigt mycket lägre än ljushastigheten (V.S.B.).
- - -
För att återanknyta till hur frågan kom upp: Någon skrev tidigare i tråden (nattlorden?) något som antydde att man inte behöver bry sig om kabellängden med avseende på delay i kabeln, eftersom det rör sig nära ljushastigheten i den. Det är alltså inte riktigt. Fördröjningen från en normal parledarkabel är MYCKET större i hela audioområdet, än vad som kan förklaras med ljushastigheten. Många, många gånger större. Av de skäl jag berättat om.
Fortfarande går signalen mycket snabbare i kabeln än i luften (ljudhastigheten) men jag råder ändå alltid alla att använda lika långa kablar för framkanalerna, eftersom de samarbetar och fantomprojicerar. Om inte annat för att man skall slippa tänka på saken.![]()
Så är det ibland med kunskap - den har ett pris. Innan man vet något så slipper man tänka på saken av okunskap. När man lär sig mera kan man behöva eliminera även minimala artefakter för att slippa tänka på dem.![]()
Eller också är man av en "icke bryende" natur, men de som inte bryr sig blir ofta även de som inte lär sig. Bryende är en bra drivkraft även om den kan skapa frustration, också. Tänk hur världen skulle se ut utan de människor som bryr sig om dem som far illa.
Vh, iö
- - - - -
*Grupplöptid är per definition fasens derivata som funktion av frekvensen. Med faslöptid menar jag den tid som motsvaras av fasens absoluta fördröjning. I enkla LP-filter blir det nästan samma sak.
Svante skrev:IngOehman skrev:Svante skrev:
Det har jag heller inte påstått. För höga audiofrekvenser är förstås den rimliga modellen för av en normal högtalarkabel med högtalarlast en induktans och en resistiv eller möjligen svagt induktiv last. Typ.
Men nu gällde min fråga vad du menade med våghastighet, och du tog i artikeln upp det alldeles intill att du sade att den var lägre än (nära) ljushastigheten som den är vid höga frekvenser (nära, alltså). Och det har jag invändningar emot. Faktabaserade.
Men det är bra att veta att du menade grupplöptid för en "lumped model" (jag har inget bra svenskt ord för det).
Just denna diskussion började med min fråga om din artikel. Fasförskjutning på en icke terminerad förbindelse har mycket lite med utbredningshastighet att göra. Och jag trodde att du menade utbredningshastighet med "våghastighet" i din artikel. Men så var det alltså inte.
Om man ska anse att fasförskjutningen i en LR-länk ska motsvara en våghastighet så kan man ju fråga sig vad våghastigheten i en LR-länk är. Alltså en som består av en spole och ett motstånd (inte en kabel och ett motstånd). Efter en stunds funderande bör man inse att begreppet våghastighet för en sådan krets är nonsens. Eftersom det du har mätt är just fasvridningen för en LR-krets så blir det du påstår nonsens.
Det handlar inte om att hålla med om de fysikaliska grunderna. De är förstås vad de är. Det jag har synpunkter på är din sammanblanding av begreppen våghastighet och grupplöptid och hur du använder ordet våghastighet för grupplöptid. De är två väsensskilda saker.
Om jag får terminera ledningen så framgår det med all önskvärd tydlighet att fördröjningen i kabeln motsvarar en våghastighet nära ljusets. Om kabeln inte termineras kommer en våg att studsa fram och tillbaka många gånger, detta kommer att bygga upp ett insvängningsförlopp som liknar svaret från en LR-krets, med den grupplöptid som du skissar på. Men bakom det fasskift man mäter då ligger många reflexioner fram och tillbaka, motsvarande en mycket högre våghastighet. Som är nära samma som vid höga frekvenser.
Där har du fakta. Om du vill undersöka detta föreslår jag att du provar med valfri signal och en terminerad ledning så att du inte förvirras av de multipla reflexerna. Du kommer att finna en fördröjning som motsvarar en utbredningshastighet nära ljusets, för alla frekvenser.
Ditt inlägg är nonsens, från början till slut.
Fakta: Den fördröjning som sker i en kabel är längdproportionell, därför går hastigheten för musiksignalerna att definiera och mäta (vågformerna påverkas av kabeln således att man får en definerbar och mätbar hastighet genom kabeln). Din jämförelse med en R/C-länk (som inte har någon entydig utbredning i rummet) är nonsens.
Hastighet i t ex METER per sekund kräver att det finns något som har en utbredning. Annars finns inte längdmåttet och hastigheten blir odefinierbar. Grupplöptid är inte en hastighet. Men en längdproportionell grupplöptid (/faslöptid*) ger en hastighet. Jag vet inte vad mera jag kan skriva för att hjälpa dig att förstå, eftersom jag inte vet vad det kommer sig att du har svårt att förstå detta.
Det är inte riktigt så enkelt som i beskrivningen ovan, så man kan tala om en virtuell hastighet om man föredrar det. Men poängen är att musiken fördröjs proportionellt mot kabelns längd, och fördröjningen är VÄLDIGT mycket större än den som beror på ljushastigheten.
Men det viktiga är kanske inte att du förstår utan att du verifierar saken. Så jag vill än en gång uppmana dig att mäta. Det är väldigt enkelt att göra. Använd ett tvåkanaligt oscilloskop. Titta på förstärkarens utgång med ena kanalen och insignalen till högtalaren med den andra, och ändra längden på kabeln. Då ser du att signalen kommer fram senare och senare (HELA audioområdet) ju längre kabeln är.
Om du baserat på mätningen och din kunskap om kabelns längd sen räknar ut hastigheten för vågorna som utgör musiken, så kommer du att finna att den är väldigt mycket lägre än ljushastigheten (V.S.B.).
- - -
För att återanknyta till hur frågan kom upp: Någon skrev tidigare i tråden (nattlorden?) något som antydde att man inte behöver bry sig om kabellängden med avseende på delay i kabeln, eftersom det rör sig nära ljushastigheten i den. Det är alltså inte riktigt. Fördröjningen från en normal parledarkabel är MYCKET större i hela audioområdet, än vad som kan förklaras med ljushastigheten. Många, många gånger större. Av de skäl jag berättat om.
Fortfarande går signalen mycket snabbare i kabeln än i luften (ljudhastigheten) men jag råder ändå alltid alla att använda lika långa kablar för framkanalerna, eftersom de samarbetar och fantomprojicerar. Om inte annat för att man skall slippa tänka på saken.![]()
Så är det ibland med kunskap - den har ett pris. Innan man vet något så slipper man tänka på saken av okunskap. När man lär sig mera kan man behöva eliminera även minimala artefakter för att slippa tänka på dem.![]()
Eller också är man av en "icke bryende" natur, men de som inte bryr sig blir ofta även de som inte lär sig. Bryende är en bra drivkraft även om den kan skapa frustration, också. Tänk hur världen skulle se ut utan de människor som bryr sig om dem som far illa.
Vh, iö
- - - - -
*Grupplöptid är per definition fasens derivata som funktion av frekvensen. Med faslöptid menar jag den tid som motsvaras av fasens absoluta fördröjning. I enkla LP-filter blir det nästan samma sak.
Nej, det är inte nonsens. Det är dessutom rätt otrevligt av dig att hänvisa till mitt förstånd hela tiden, du får gärna sluta med det. Speciellt som det du säger strider mot allmänt vedertagen teori. Du behöver inte hjälpa mig att förstå, för jag förstår redan att du ser fasvridningens konsekvenser som en våghastighet, fast den är något helt annat.
Hålet i ditt resonemang ligger i att du konsekvent undviker den terminerade anslutningen. Om det skulle vara en så långsam utbredning i en kabel som du säger, säg att fördröjningen är 1 µs, hur kan då fördröjningen plötsligt bli 0,04 µs om man terminerar ledningen? För jag antar att du håller med om att man med en terminerad anslutning får nära ljusets våghastighet?
Hur kan kabeln veta att vågen ska gå fortare för att det sitter ett terminerande motstånd i andra änden innan vågen har nått dit?
Svaret är enkelt, vågen når dit på 0,04 µs och studsar fram och tillbaka många gånger och de upprepade studsarna bygger upp en vågform som liknar den för en LR-länk. Om ledningen termineras så blir det inga studsar, reflexionerna uteblir och man ser bara vågformen dyka upp i mottagaränden 0,04 µs senare.
Mätningen du vill att jag ska göra visar inte våghastigheten. Din tolkning av mätningen är helt enkelt felaktig. Den visar fasförskjutningen, ingenting annat.
paa skrev:Hur är det med LTS-kabeln då? Hjälper den eller inte?
Svante skrev:paa skrev:Hur är det med LTS-kabeln då? Hjälper den eller inte?
Mot vad?
IngOehman skrev:Eh... LTS' lågimpedanskabel är uppbyggd med enkardeliga ledare, precis som en vanlig EKK. Ingen av dem ger tvärimpedansmodulation.
Och om den hjälper beror på vad man vill ha hjälp med.
Vh, iö
jonasp skrev:Får vi några fina bilder Svante?
IngOehman skrev:Förklaringsmodellen med reflexernas sammanlagda verkan är lite krystad då det för audioområdet ju är så att ofantligt många reglexer anländer inom en bråkdel av en våglängd. Men det är (som så ofta inom fysiken) ett sätt som man kan välja för att förklara fenomenet. Det är i sig en riktig förklaring, men den är nog inte så myntnedtrillande för så många. .
IngOehman skrev:
Men att en kabel med på tok för hög karakteristisk impedans (som en normal högtalarkabel är) yttrar sig som en serieinduktans som därför ger en fasförskjutning (fördröjning) ungefärligen proportionell mot kabelns längd är kanske en användbarare förklaring?
Var och en för välja själv.
IngOehman skrev:
Det kan dock nämnas att det inte (som Svante felaktigt antytt) hjälper att (försöka) impedansanpassa i mottagaränden, då det ju bara är möjligt att göra det i det register där högtalaren som last börjar bli försumbar. Alltså vid frekvenser långt mycket högre än de vi talar om här*.
IngOehman skrev:
En högtalarkabels karakteristiska impedans ligger ju långt över högtalarens verkliga. Men det är lätt att gå vilse när man skriver av fel skäl och vill "vinna" hellre än lära sig.
IngOehman skrev:Om du läser det jag skriver och försöker förstå det innan du kommentersr det så slipper du missförstå det jag skriver om och om igen. Läs igen!
IngOehman skrev:
Jag skriver tydligt att det kan ses som en virtuell hastighet.
IngOehman skrev:
Men poängen är att en kabelns längd (en normal oavslutad parledare, det >99% av alla musiklyssnare med en normal steroanläggning med passiva högtalare använder som högtalarkablar) INTE kan bortses ifrån med argumentet att fördröjningen som uppstår är fantastiskt liten, eftersom audiosignalens frekvensregister i verkligheten fördröjs MYCKET mera än så*.
Det är bra om du förstått det, men trist att du inte klara att skriva saker i stil med "ja visst ja, det har du ju rätt i!".
IngOehman skrev:
Hursomhelst:
De som vill fatta har förhoppningsvis redan gjort det (egentligen ville jag framförallt berätta för den (vem det nu var) som skrev det där om hur låg den kabellängdsberoende fördröjningen blir - på grund av att signalen kommer fram med ljusets hastighet).
De som vill missförstå eller låtsas missförstå med avsikt att kasta skit i min riktning, lär fortsätta med det, oavsett vad jag skriver.
IngOehman skrev:Jag försvarar mig bara mot Svantes påhopp. Synd att ni givit honom immunitet så han kommer undan med vad som helst. Säg till honom istället så blir inte mina kommentarer altuella överhuvudtaget.
Kort sagt, säg till den som startar bråk, inte den som ofrivilligt dras in i dem.
Vh, iö
IngOehman skrev:Jag försvarar mig bara mot Svantes påhopp. Synd att ni givit honom immunitet så han kommer undan med vad som helst. Säg till honom istället så blir inte mina kommentarer altuella överhuvudtaget.
Kort sagt, säg till den som startar bråk, inte den som ofrivilligt dras in i dem.
Vh, iö
Bill50x skrev:
För att återgå till ämnet, finns det något i denna tråd som vi vanliga brukare av några meter högtalarkabel behöver bry oss om eller ta hänsyn till?
Bill50x skrev:För att återgå till ämnet, finns det något i denna tråd som vi vanliga brukare av några meter högtalarkabel behöver bry oss om eller ta hänsyn till?
Svante skrev:IngOehman skrev:Jag försvarar mig bara mot Svantes påhopp. Synd att ni givit honom immunitet så han kommer undan med vad som helst. Säg till honom istället så blir inte mina kommentarer altuella överhuvudtaget.
Kort sagt, säg till den som startar bråk, inte den som ofrivilligt dras in i dem.
Vh, iö
Ja, jag har försökt på alla upptänkliga vis att formulera saklig kritik gentemot dig, men jag lyckas uppenbarligen inte med det utan att du kallar den för påhopp. Om vi drog ett streck här och glömmer allt vi har sagt, hur vill du att jag ska formulera mig om jag vill kritisera dig om jag uppfattar att du använder ordet våghastighet för något som inte är våghastighet?
mrGaskill skrev:Bill, bra kontaktering av kablarna?
IngOehman skrev:Nattlorden skrev:Tompa_39 skrev:Om man har en 1.5mm² kabel, hur kan ljudet ev påverkas då om det skiljer typ 3m i kabellängd från förstärkaren mellan höger och vänster högtalare?
Oavsett grovleken har du en fördröjning på 5ns ur den ena högtalaren alltid. Gör om, gör rätt!
Alltså... när jag ser sådana där saker skrivas så tänker jag alltid, skall jag rätta det där, eller skall jag tänka att "han försöker ju ändå introducera ett vetenskapligt perspektiv, även om det blev fel".
Men jag tror du tål en rättelse.
Hur fort saker går i en kabel beror på, och det beror på mycket...
Det beror på kabelns uppbyggnad, det beror på valda metaller, geometriser, valda dielektrika och det beror även på frekvensen!
Men det beror även på VAD man vill ange hastigheten för!
Det finns flera olika saker som rör sig i kabeln nämligen. Elektroner rör sig i kabeln. De rör sig väldigt långsamt. Dessutom rör de sig fram och tillbaka om det är växelström. De kommer inte långt. Bråkdelar av mm, mest om man spelar starkt, mindre om man spelar svagt. Men det finns även något som heter våghastighet. Den är för elektromagnetiska ickeexpanderande vågor i vakuum sisådär 3x10^8 m/s. Det är snabbt!
Tre meter ger en fördröjning om 10 ns (inte 5 ns). Men i verkligheten går signalen i kablar med något dielektrika. Då tappar den fart, typ någonstans mellan 20% och 50%. Så 10 ns blir 12,5-20 ms.
Men inte ens det räcker...
För det finns ett fördröjningsfenom till, som är i allra högsta grad aktuellt i högtalarkablar, i varje fall sådana som inte är impedansanpassade!
Varje missanpassad kabel bildar ett LP-filter (även om det för mycket höga frekvenser snarare bildar ett kamfilter) som beror på kabelns egna impedansegendkaper. En normallång högtalarkabel med normal uppbyggnad, kan inom audioområdet (under 20 kHz) approximeras till en induktans. Och därför bildas en LP-funktion, som gör att musiksignalen får en fördröjning som gör de andra nyss nämnda typ nästan helt försumbara!![]()
Så musiksignalen fördröjs typ 10 eller 100 gånger mera än det man får fram när man förenklar på ett olämpligt sätt*.![]()
- - -
Så - sammanfattningen måste bli att det är viktigare att förstå samband och att se helheter, än att lära sig saker utantill, som t ex ljushastigheten.![]()
Att därpå inte räkna fel hjälper ibland, men i det här fallet spelar felräkningen ingen större roll.
Vh, iö
- - - - -
*Vad som är "olämpligt" är förstås subjektivt, men det är väl rimligt att godkänna förenklingar som bortser ifrån försumbara faktorer, men att underkänna sådana som bortser ifrån de som är dominerande - i detta fall med typ en faktor 100 gånger!
Och med "typ 10 eller 100 gånger" så menar jag mer än 1, mindre än 1000. Övningen har inte hamnat om att räkna rätt och exakt, utan om att inte räkna fel, i betydelsen till och med missa storleksordningen.
IngOehman skrev:Om du verkligen menar allvar med att stryka ett streck och glömma allt sagt, så blir ju verkligheten helt ny.
IngOehman skrev:Tre meter ger en fördröjning om 10 ns (inte 5 ns). Men i verkligheten går signalen i kablar med något dielektrika. Då tappar den fart, typ någonstans mellan 20% och 50%. Så 10 ns blir 12,5-20 ms.
Men inte ens det räcker...
För det finns ett fördröjningsfenom till, som är i allra högsta grad aktuellt i högtalarkablar, i varje fall sådana som inte är impedansanpassade!
Varje missanpassad kabel bildar ett LP-filter (även om det för mycket höga frekvenser snarare bildar ett kamfilter) som beror på kabelns egna impedansegendkaper. En normallång högtalarkabel med normal uppbyggnad, kan inom audioområdet (under 20 kHz) approximeras till en induktans. Och därför bildas en LP-funktion, som gör att musiksignalen får en fördröjning som gör de andra nyss nämnda typ nästan helt försumbara!![]()
Så musiksignalen fördröjs typ 10 eller 100 gånger mera än det man får fram när man förenklar på ett olämpligt sätt*.![]()
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Tre meter ger en fördröjning om 10 ns (inte 5 ns). Men i verkligheten går signalen i kablar med något dielektrika. Då tappar den fart, typ någonstans mellan 20% och 50%. Så 10 ns blir 12,5-20 ms.
Men inte ens det räcker...
För det finns ett fördröjningsfenom till, som är i allra högsta grad aktuellt i högtalarkablar, i varje fall sådana som inte är impedansanpassade!
Varje missanpassad kabel bildar ett LP-filter (även om det för mycket höga frekvenser snarare bildar ett kamfilter) som beror på kabelns egna impedansegendkaper. En normallång högtalarkabel med normal uppbyggnad, kan inom audioområdet (under 20 kHz) approximeras till en induktans. Och därför bildas en LP-funktion, som gör att musiksignalen får en fördröjning som gör de andra nyss nämnda typ nästan helt försumbara!![]()
Så musiksignalen fördröjs typ 10 eller 100 gånger mera än det man får fram när man förenklar på ett olämpligt sätt*.![]()
Vad menar du med "musiksignalen fördröjs" och framför allt vad för slags fördröjning rör det sig om (delay, fasvridning osv), hur lång är en normallång högtalarkabel, är fördröjningen densamma om högtalaren utgör en rent resistiv last och pratar du om fördröjning över kabeln endast?
Hur mycket ökar fördröjningen om kablens längd fördubblas?
Jag försöker förstå vad du menar.
RogerJoensson skrev:Du menar för den elektriska funktionen i högtalarkabeln? I så fall, hur då?
Svante skrev:För låga frekvenser är den huvudsakliga egenskapen hos en högtalarkabel induktans och den bildar därmed tillsammans med högtalarens (resistiva?) impedans R en LR-krets. Överföringsfunktionen för en sådan är
H=R/(R+jwL)=1/(1+jwL/R)=1/(1+jw/w0)=1/(1+jf/f0), dvs en första ordningens lågpasslänk.
Bill50x skrev:Det finns de som menar att det finns en optimal längd på högtalarkabel (2,7 meter av ett visst märke om jag inte minns fel) och att man inte ska ha annan (kortare) längd oavsett om det är nödvändigt eller inte.
Om nu en kabel har olika egenskaper inom det frekvensområde som nyttjas inom audio-området, kan det tänkas finnas fog för dessa tankar där längden kan bli optimal?
/ B
RogerJoensson skrev:Svante skrev:För låga frekvenser är den huvudsakliga egenskapen hos en högtalarkabel induktans och den bildar därmed tillsammans med högtalarens (resistiva?) impedans R en LR-krets. Överföringsfunktionen för en sådan är
H=R/(R+jwL)=1/(1+jwL/R)=1/(1+jw/w0)=1/(1+jf/f0), dvs en första ordningens lågpasslänk.
Med tanke på allt som skrivits om hastighet och annat så trodde jag att det rörde sig om något mer mystiskt (i det att jag inte kunde se vad som avsågs).
Är ni överens om att det huvudsakligen rör sig om en första ordningens lågpasslänk där kabeln i stort bara utgör ena halvan av effekten?
IngOehman skrev:Njae, jag är inte överens om att det gör det. Men det liknar en första ordningens LP-länk, men är på riktigt snarare en del av ett kamfilter. Den del som man hittar långt under den första (kancellations-)kammen.
IngOehman skrev:Jag måste vara helt dum i huvudet. Jag tycker det ser ut som om du, igen, frågar samma sak. Alltså det som jag började med att "svara på", det vill säga som jag berättade innan jag ens fått frågan.
Men igen då:
"...den del av kamfiltret som man hittar långt under den första kammen (negativa kammen alltså, den första utsläckningen) liknar en första ordningens LP-länk."
Och det är inget jag hållit med om, det är vad jag berättade om innan diskussionen ens startade.
Dessutom är jag inte intresserad av att etablera sanningar genom att rösta eller undersöka koncensus. Att det är som jag skrev är ju sant oavsett var andra anser om saken.
Vh, iö
IngOehman skrev:Ok.
Du får fråga Svante om han håller med mig om det jag skrivit. Jag är överens med verkligheten.
IngOehman skrev:Ok.
, jag bara bara försökt berätta hur det fungerar och varför, och har blivit angripen för detta.
Svante skrev:IngOehman skrev:...har skrivit en del om detta och att det därför inte är dugligt att förenkla kablars egenskaper (ens tillsammans med drivande ände) till de enkelt uppmätbara linjära beteendena. Även om kabeln i sig kan approximeras till något absolut linjärt så betyder det inte att den med sin last (kapacitans och/eller reflexvågsmässigt...) så kan den ändå påverkar överföringens linjäritet i det hörbara området.
Fast... Varför skulle det inte vara dugligt att förenkla kablars egenskaper till de linjära?
Svante skrev:Kablar är ju tämligen linjära, så så mycket till förenkling är det inte.
Svante skrev:Att förstärkaren är olinjär om den självsvänger är väl klart, men det hindrar inte att man ser kabeln som linjär.
PerStromgren skrev:Jag läser den här tråden (sic!) med intresse, och väntar på att ni som kan detta ska komma fram till en gemensam modell för hur en kabel uppträder.
I all min naivitet trodde jag detta var beforskat till vägs ände. När jag som liten pilt var teknolog och läste Halléns electrictetslära på KTH verkade det finnas en komplett modell för transmision över kabel. Där beskriver han ihopklumpade modeller som duger fint så länge våglängden är mycket längre än ledningen längd. Är jag lurad av vad jag trodde var en auktoritet?
PS. I rättvisans namn ska sägas att modellerna presenterades i en bok som är årsbarn med mig...
Morello skrev:Heaviside addreserar dispersion i kablar, men nu talar vi trots allt inte över transatlantisk audiokommunikation.
Morello skrev:Heaviside addreserar dispersion i kablar, men nu talar vi trots allt inte över transatlantisk audiokommunikation.
PerStromgren skrev:Vad tusan heter "lumped model" på svenska?
Morello skrev:distribuerad modell
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Ok.
Du får fråga Svante om han håller med mig om det jag skrivit. Jag är överens med verkligheten.
Min fråga gällde DET JAG frågade efter (som Svante redan skrivit)... -Om att den totala effekten huvudsakligen är nära det som en första ordningens lågpasslänk orsakar. Inte något annat. Att jag frågade om ni var överens om detta var för att undanröja ev. missförstånd. Svaret var konstigt för du var inte överens, samtidigt som du tydligen var det.![]()
Det andra det får du ta med Svante. Det har inte med min fråga att göra.
PerStromgren skrev:I all min naivitet trodde jag detta var beforskat till vägs ände. När jag som liten pilt var teknolog och läste Halléns electrictetslära på KTH verkade det finnas en komplett modell för transmision över kabel. Där beskriver han ihopklumpade modeller som duger fint så länge våglängden är mycket längre än ledningen längd. Är jag lurad av vad jag trodde var en auktoritet?
Svante skrev:PerStromgren skrev:I all min naivitet trodde jag detta var beforskat till vägs ände. När jag som liten pilt var teknolog och läste Halléns electrictetslära på KTH verkade det finnas en komplett modell för transmision över kabel. Där beskriver han ihopklumpade modeller som duger fint så länge våglängden är mycket längre än ledningen längd. Är jag lurad av vad jag trodde var en auktoritet?
Ja, det är beforskat och rätt färdigutrett. Det hindrar inte att det finns pedagogiska problem att föra vidare resultatet av forskningen. Och ihopklumpningen är precis det vi diskuterar när vi ser kabeln som ett LR-filter vid låga frekvenser. Hallén gjorde många saker, men att luras var inte en av dem. Inte i bibeln iaf.
Svante skrev:Roger: Jag tror att Ingvars svar på frågan är "Ja".
PerStromgren skrev:I all min naivitet trodde jag detta var beforskat till vägs ände. När jag som liten pilt var teknolog och läste Halléns electrictetslära på KTH verkade det finnas en komplett modell för transmision över kabel. Där beskriver han ihopklumpade modeller som duger fint så länge våglängden är mycket längre än ledningen längd. Är jag lurad av vad jag trodde var en auktoritet?
Svante skrev:IngOehman skrev:Om du verkligen menar allvar med att stryka ett streck och glömma allt sagt, så blir ju verkligheten helt ny.
Jag återkommer i frågan, inlägget jag vill skriva är längre än att jag hinner med det nu.
IngOehman skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:Jag försvarar mig bara mot Svantes påhopp. Synd att ni givit honom immunitet så han kommer undan med vad som helst. Säg till honom istället så blir inte mina kommentarer altuella överhuvudtaget.
Kort sagt, säg till den som startar bråk, inte den som ofrivilligt dras in i dem.
Vh, iö
Ja, jag har försökt på alla upptänkliga vis att formulera saklig kritik gentemot dig, men jag lyckas uppenbarligen inte med det utan att du kallar den för påhopp. Om vi drog ett streck här och glömmer allt vi har sagt, hur vill du att jag ska formulera mig om jag vill kritisera dig om jag uppfattar att du använder ordet våghastighet för något som inte är våghastighet?
Om du verkligen menar allvar med att stryka ett streck och glömma allt sagt, så blir ju verkligheten helt ny.
Det blir en sorts återgång till hur det var på faktiskt de typ första två åren du skrev här, och aldrig respektlöst gick till angrepp som du gör nuförtiden.
Är det det du menar?
IngOehman skrev:Jag har inget jättebra svar på frågan om hur du skall kritisera, men jag kan inte låta bli att reflektera över att din infallsvinkel är att du skall kritisera istället för att försöka förstå vad som menades. Varför är kritik din go to-reaktionen (mot inlägg just jag skriver)?![]()
IngOehman skrev:Uppfattade du att det var viktigt att bekämpa mina försöka att klargöra att fördröjningen av musiksignalen inte kan förenklas till att motsvara knappa ljusets hastighet i kabeln? Jag skrev det för att hjälpa till, för att det är ett så vanligt missförstånd att fördröjningen i en högtalarkabel är så låg. Och jag tycker det hade varit ett mycket mera normalt beteende (ett som jag är rätt säker på att du uppvisat om vi hade pratar om saken live) och mera konstruktivt om du intresserat dig på ett positivt sätt för det jag skrev, och kanske rent av hade bistått, utvecklat frågan och hjälp till att reda ut den.
IngOehman skrev:
Om jag går till mig själv och sätter mig i dina skor så skulle jag kanske ha skrivit något i stil med:
-"Våghastighet" är ju ett ord som kan tolkas på många sätt. Menar du att kabeln beter sig som om den hade haft ett dielektrika på flera tusen, eller säger du bara att musiksignaler blir fördröjda proportionellt mot längden på kabeln, av andra orsaker?
IngOehman skrev:
Då hade jag kunnat svara på frågan, på ett sätt där jag inte behövt ha garden uppe beredd på slag efter slag.
Svante skrev:Om jag då ändå skulle ställa frågan som jag inte vågade nyss. Det här avsnittet ur Ingvars artikel får jag inte ihop. Våghastigheten i en kabel bestäms i min värld av dielektricitetskonstanten ε och permeabiliteten µ och den är oberoende av frekvensen. Om man tänker sig en anpassad förbindelse, alltså en som avslutas med ett motstånd som är lika stort som kabelns karaktäristiska impedans, så skulle i min värld alla frekvenser nå fram samtidigt till mottagaränden och en fyrkantvåg i sändaränden är en fyrkantvåg i mottagaränden.
Men om jag tolkar Ingvar rätt så skulle man alltså även med en anpassad förbindelse få en vågformsdistorsion, låga frekvenser skulle komma fram senare om de bara färdas med 8 Mm/s.
Blir det skillnad på koax- och parledare?
Kan någon utveckla detta? Tex Ingvar?
IngOehman skrev:Läs en gång till så trillar nog slanten ned, och när du läser gång två, bortse då ifrån egna tankar om anpassad förbindelse. Det är inget jag inkluderat i det jag skrev. Det är något du tänkte själv. Gör inte det. Jag kan bara ta ansvar för det jag skrivit.
Vad det handlar om är en i hög grad kabellängdsberoende grupplöptid. Återkom om inte slanten trillar ned. Eller förresten, mät i så fall först. Det är ju bättre att diskutera saken efter att du konstaterat att det jag skriver är riktigt. Men om det efter att du mätt ändå inte har klart för dig vad det kommer sig, så återkom.
IngOehman skrev:Men det sätt du kommenterar mina inlägg ser nästan alltid ut att vara avsett att inte lämna några öppningar utan säkerställa illusionen att du har bevisat att jag sagt något dumt, oavsett vad jag skriver. Så beter du dig inte live, offentligt.
IngOehman skrev:Och igen - jag önskar att du mäter på en kabel, och när du finner att den beter sig som precis jag beskrivit och av de skäl jag beskrivit, väljer att inte göra ansträngningar för att skriva något krystat som förklarar varför jag hade fel ändå. Du är förvisso skicklig på det, du väljer dina ord så admin inte ser något fel alls, men du når ändå ditt syfte - att slaget skall träffa hårt och slaget skall verka berättigat. Det är inte kul, och jag vet ju att vi i det stora hela är väldigt överens om väldigt mycket!
IngOehman skrev:För många år sedan så kändes det trevligt att du ständigt kändes som en person som var på välljudets sida, samma sida som jag själv i varje fall försöker stå på. Det var därför jag ville att du skulle engagera dig i LTS. Men plötsligt en dag (efter att jag övertalat dig att komma in i LTS' styrelse) så berättade du (inte på faktiskt) att det inte var bra att vi var så överens om allting på faktiskt.se, och sedan dess har du betett dig ganska annorlunda. Jag förstår inte syftet. Varför är det dåligt att vara överens - om man är det*?
Jag verkligen avskyr politik.
IngOehman skrev:
*Eller jag skall väl kanske komplettera det där med att jag i och för sig kanske förstår vad du menar, hur du tänker och vad du sett - det finns en tråkig retorik som går ut på att angripa folk som är överens genom att påstå eller antyda att de inte tänker självständigt.
Men hur svårt är det att stå över sådant? Den sortens metaargument talar ju för sig själv.
Bill50x skrev:Det finns de som menar att det finns en optimal längd på högtalarkabel (2,7 meter av ett visst märke om jag inte minns fel) och att man inte ska ha annan (kortare) längd oavsett om det är nödvändigt eller inte.
Om nu en kabel har olika egenskaper inom det frekvensområde som nyttjas inom audio-området, kan det tänkas finnas fog för dessa tankar där längden kan bli optimal?
/ B
hifikg skrev:Bill50x skrev:Det finns de som menar att det finns en optimal längd på högtalarkabel (2,7 meter av ett visst märke om jag inte minns fel) och att man inte ska ha annan (kortare) längd oavsett om det är nödvändigt eller inte.
Om nu en kabel har olika egenskaper inom det frekvensområde som nyttjas inom audio-området, kan det tänkas finnas fog för dessa tankar där längden kan bli optimal?
Då skulle jag bara få lyssna på vänster kanal...
Bill50x skrev:hifikg skrev:Bill50x skrev:Det finns de som menar att det finns en optimal längd på högtalarkabel (2,7 meter av ett visst märke om jag inte minns fel) och att man inte ska ha annan (kortare) längd oavsett om det är nödvändigt eller inte.
Om nu en kabel har olika egenskaper inom det frekvensområde som nyttjas inom audio-området, kan det tänkas finnas fog för dessa tankar där längden kan bli optimal?
Då skulle jag bara få lyssna på vänster kanal...
?
/ B
hifikg skrev:2,7 meter räcker inte fram till höger högtalare
Bill50x skrev:hifikg skrev:2,7 meter räcker inte fram till höger högtalare
Då får du väl flytta på racketFör du har väl inte mer än 5,4 meter mellan högtalarna?
Skämt åsido, jag är inte säker på det optimala avståndet (Sportis kanske kan berätta) och jag är osäker på om längden rent tekniskt har någon betydelse. Men hör man skillnad så är det en skillnad, frågan är bara vad?
/ B
Svante skrev:RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Ok.
Du får fråga Svante om han håller med mig om det jag skrivit. Jag är överens med verkligheten.
Min fråga gällde DET JAG frågade efter (som Svante redan skrivit)... -Om att den totala effekten huvudsakligen är nära det som en första ordningens lågpasslänk orsakar. Inte något annat. Att jag frågade om ni var överens om detta var för att undanröja ev. missförstånd. Svaret var konstigt för du var inte överens, samtidigt som du tydligen var det.![]()
Det andra det får du ta med Svante. Det har inte med min fråga att göra.
Roger: Jag tror att Ingvars svar på frågan är "Ja".
Han (och jag) menar att högtalarkabelns verkan i audiofrekvensområdet i normala fall kan modelleras som en första ordningens lågpasslänk.
Denna modellering visar att "faslöptiden" motsvarar en betydligt långsammare utbredning än våghastigheten (som är samma för alla frekvenser) i kabeln.
IngOehman skrev:Även om den defakto är en komposition bestående av de många överlagrade vågorna, som beror på att vågen kommer fram till högtalaren "så många gånger".
IngOehman skrev:
Har fått det goda rådet att ignorera dina provokationer.
Har du någon referens?matssvensson skrev:2,48 m ska kabellängden tydligen vara enligt de som grävt ner sig i den frågan. ...
IngOehman skrev:Svante skrev:RogerJoensson skrev:Min fråga gällde DET JAG frågade efter (som Svante redan skrivit)... -Om att den totala effekten huvudsakligen är nära det som en första ordningens lågpasslänk orsakar. Inte något annat. Att jag frågade om ni var överens om detta var för att undanröja ev. missförstånd. Svaret var konstigt för du var inte överens, samtidigt som du tydligen var det.![]()
Det andra det får du ta med Svante. Det har inte med min fråga att göra.
Roger: Jag tror att Ingvars svar på frågan är "Ja".
Han (och jag) menar att högtalarkabelns verkan i audiofrekvensområdet i normala fall kan modelleras som en första ordningens lågpasslänk.
Denna modellering visar att "faslöptiden" motsvarar en betydligt långsammare utbredning än våghastigheten (som är samma för alla frekvenser) i kabeln.
Det gläder mig att du är överens med mig om den saken.
Jag vet inte om jag är överens med dig dock, om att våghastigheten är definierbar så enkelt för låga frekvenser. Problemet är dels att du bortser ifrån dispersionen, men också att det är klurigt att definiera en våghastighet för frekvenser där kabeln är väldigt mycket kortare än våglängden.
Problemet är att det blir lite som att tala om resonanser över schröderfrekvensen. Jag vet att liknelsen kommer att sågas, och jag kan till och med hålla med om att den inte är perfelt, men jag hoppas ändå på motsatsen. Och igen - mät gärna längs en kabel.
Det faktiska beteendet för vågen blir en som tar sig framåt saktare än ljushastigheten, mycket långsammare. Även om den defakto är en komposition bestående av de många överlagrade vågorna, som beror på att vågen kommer fram till högtalaren "så många gånger".
Vh, iö
Bill50x skrev:hifikg skrev:Bill50x skrev:Det finns de som menar att det finns en optimal längd på högtalarkabel (2,7 meter av ett visst märke om jag inte minns fel) och att man inte ska ha annan (kortare) längd oavsett om det är nödvändigt eller inte.
Om nu en kabel har olika egenskaper inom det frekvensområde som nyttjas inom audio-området, kan det tänkas finnas fog för dessa tankar där längden kan bli optimal?
Då skulle jag bara få lyssna på vänster kanal...
?
/ B
RogerJoensson skrev:Svante skrev:Roger: Jag tror att Ingvars svar på frågan är "Ja".
RogerJoensson skrev:Man kan inte säkert veta, till 100 %...
Morello skrev:RogerJoensson skrev:Man kan inte säkert veta, till 100 %...
99%?
Morello skrev:RogerJoensson skrev:Man kan inte säkert veta, till 100 %...
99%?
Svante skrev:...
Det vore roligt att se någon statistik på vilka siffror folk väljer när de ska säga att de är säkra med någon sannolikhet. 99% kommer nog rätt högt, 90% kanske, 99,9% 99,999% men inte 99,34% av någon anledning. Och sen finns favoriten: 120%.
Svante skrev:Efter de två åren kände jag att den ständiga nedvärderingen inte var ok längre. Vi fick då en situation med exponentiellt växande inlägg och det blev till sist helt ohanterligt. Man har valet att sluta diskutera och lyssna och nicka eller dra iväg någon annanstans. Jag känner att jag inte vill göra någotdera, utan jag vill ha ett civiliserat vetenkapligt samtal om hifi och annat roligt, utan att bli förolämpad.
Laila skrev:Svante skrev:...
Det vore roligt att se någon statistik på vilka siffror folk väljer när de ska säga att de är säkra med någon sannolikhet. 99% kommer nog rätt högt, 90% kanske, 99,9% 99,999% men inte 99,34% av någon anledning. Och sen finns favoriten: 120%.
I en anställningsintervju så sa han som kanske skulle bli min chef att här ger vi alltid minst
120% . . . då jag påpekade (o)sannolikheten av detta så gissade jag att det var kört . . .
märkligt nog så fick jag jobbet.
mrGaskill skrev:Jag som bara Kalle Anka-läser på forumet och hobbygrejar med sterjon vet inte vad det är för konflikt som verkar pågå. Ledsamt.
BosseS skrev:Svante skrev:Efter de två åren kände jag att den ständiga nedvärderingen inte var ok längre. Vi fick då en situation med exponentiellt växande inlägg och det blev till sist helt ohanterligt. Man har valet att sluta diskutera och lyssna och nicka eller dra iväg någon annanstans. Jag känner att jag inte vill göra någotdera, utan jag vill ha ett civiliserat vetenkapligt samtal om hifi och annat roligt, utan att bli förolämpad.
Det gläder mig att du inte ger vika, inte ens av utmattning.
Svante skrev:Morello skrev:RogerJoensson skrev:Man kan inte säkert veta, till 100 %...
99%?
Det vore roligt att se någon statistik på vilka siffror folk väljer när de ska säga att de är säkra med någon sannolikhet. 99% kommer nog rätt högt, 90% kanske, 99,9% 99,999% men inte 99,34% av någon anledning. Och sen finns favoriten: 120%.
Morello skrev:Svante skrev:Morello skrev:
99%?
Det vore roligt att se någon statistik på vilka siffror folk väljer när de ska säga att de är säkra med någon sannolikhet. 99% kommer nog rätt högt, 90% kanske, 99,9% 99,999% men inte 99,34% av någon anledning. Och sen finns favoriten: 120%.
Jag brukar undvika siffror om jag inte har några siffror att presentera.
Man kan tex säga "Det förefaller högst (o)sannolikt att ditten und datten......"
"Det bär inte sannolikhetsn prägel att tvärimpedansmodulationen ger hörbara effekter....."
RogerJoensson skrev:Kan man hålla med om att det är mycket möjligt att det inte bär sannolikhetens prägel att tvärimpedansmodulationen ger hörbara effekter, samtidigt som man tror att det är sannolikt att mångkardeliga kablar går att skilja från enkardeliga i blindtest? -Uppenbarligen. -Men avses då kablar där övriga data är de samma (ledartjocklek, avstånd mellan ledarna osv)?
Morello skrev:Jag uppfattade det som att förvirringen upppstod när våghastighet* blandades samman med fas och grupplöptid.
* = 1/(c*rt(L*C))
RogerJoensson skrev:Kan man hålla med om att det är mycket möjligt att det inte bär sannolikhetens prägel att tvärimpedansmodulationen ger hörbara effekter, samtidigt som man tror att det är sannolikt att mångkardeliga kablar går att skilja från enkardeliga i blindtest? -Uppenbarligen. -Men avses då kablar där övriga data är de samma (ledartjocklek, avstånd mellan ledarna osv)?
Jax skrev: Alla vet kanske inte att karakteristisk impedans uträknad som sqrt(L/C) är en tumregel. Vid låga frekvenser gäller annat. Något jag fick i nyllet när jag pysslade med ADSL-modem på jobbet. Se telegrafekvationen.
paa skrev:Det är mycket möjligt, men jag ser det som sannolikt att mångkardeliga kablar går att skilja från enkardeliga i blindtest, oavsett vad det kan bero på.
Svante skrev:Jax skrev: Alla vet kanske inte att karakteristisk impedans uträknad som sqrt(L/C) är en tumregel. Vid låga frekvenser gäller annat. Något jag fick i nyllet när jag pysslade med ADSL-modem på jobbet. Se telegrafekvationen.
Nej, det visste inte jag. Får det implikationer för korta, terminerade förbindelser?
hifikg skrev:paa skrev:Det är mycket möjligt, men jag ser det som sannolikt att mångkardeliga kablar går att skilja från enkardeliga i blindtest, oavsett vad det kan bero på.
Ta med en och hälsa på, så bjuder jag på fika. Kan du skilja kablarna åt så får du ta med den du tycker är bäst hem... även om det skulle vara min jättemångkardeliga dyrkabel från Van den Hul.
Svante skrev:Morello skrev:Svante skrev:
Det vore roligt att se någon statistik på vilka siffror folk väljer när de ska säga att de är säkra med någon sannolikhet. 99% kommer nog rätt högt, 90% kanske, 99,9% 99,999% men inte 99,34% av någon anledning. Och sen finns favoriten: 120%.
Jag brukar undvika siffror om jag inte har några siffror att presentera.
Man kan tex säga "Det förefaller högst (o)sannolikt att ditten und datten......"
"Det bär inte sannolikhetsn prägel att tvärimpedansmodulationen ger hörbara effekter....."
Jag brukar nog tom undvika ordet "sannolikt" då och säga "troligt" i stället eftersom ordet "sannolikt" är så nära förknippat med siffror.
FBK skrev:hifikg skrev:paa skrev:Det är mycket möjligt, men jag ser det som sannolikt att mångkardeliga kablar går att skilja från enkardeliga i blindtest, oavsett vad det kan bero på.
Ta med en och hälsa på, så bjuder jag på fika. Kan du skilja kablarna åt så får du ta med den du tycker är bäst hem... även om det skulle vara min jättemångkardeliga dyrkabel från Van den Hul.
Har labbat med signalkablar idag och det var stor skillnad som det ibland kan vara. Så pass att jag vet inte vilken jag ska välja = det kan bli en tredje alternativ. Måste bara fylla plånboken först för inhandling av kabel och kontakter.
IngOehman skrev:Varför inte undersöka saken istället? Det är samma fråga som jag ställer till de som tror på den ena eller andra guden, eftersom det även i de fallen handlar om at välja en religiös (trosbaserad) väldsbild istället för en vetenskaplig.
Jax skrev:Svante skrev:Jax skrev: Alla vet kanske inte att karakteristisk impedans uträknad som sqrt(L/C) är en tumregel. Vid låga frekvenser gäller annat. Något jag fick i nyllet när jag pysslade med ADSL-modem på jobbet. Se telegrafekvationen.
Nej, det visste inte jag. Får det implikationer för korta, terminerade förbindelser?
Fullständiga formeln för karakteristiska impedansen Z = sqrt((r + jwl)/(g + jwc)) där r, l, g och c är derivatorna av R, L, G resp C med avseende på längdriktningen. g kan vanligen försummas. Vid höga frekvenser dominerar L över R och formeln blir approximativt sqrt(L/C). För låga frekvenser dominerar R över L så impedansen stiger med sjunkande frekvens, brytfrekvensen brukar ligga runt 100kHz för vanliga kablar.
IngOehman skrev:Svante skrev:Jag brukar nog tom undvika ordet "sannolikt" då och säga "troligt" i stället eftersom ordet "sannolikt" är så nära förknippat med siffror.
Det ni skriver är ju bara att ni vill berätta att ni tror något.
Varför inte undersöka saken istället? Det är samma fråga som jag ställer till de som tror på den ena eller andra guden, eftersom det även i de fallen handlar om at välja en religiös (trosbaserad) väldsbild istället för en vetenskaplig.
Jag rekommenderar den vetenskapliga, den där man undrar och håller det öppet som man inte undersökt (ännu?).
hifikg skrev:[…]
Bra, då kan vi samlas till ett större möte. Jag har en röd signalkabel från vdH också, den kan du får jämföra dina mot och berätta om du hör skillnad, blint. Så kör Paa sina enkardeliga högtalarkablar mot mina med en massa kardeler och visar på att han hör skillnad. Då blir jag överraskad och får något att tänka på. Givetvis får ni ta med er de kablar hem som ni tycker låter bäst. vdH signalkablarna har en kontakt som sitter som berget när den är tilldragen, vet inte om det är bra eller dåligt, men antar att det ska vara bra. Mycket lite ljud flyter genom dem nuförtiden, kanske borde flytta dem till mellan försteg o slutsteg istället, där har jag en noname kabel från Kjell eller nåt. Tror du jag skulle höra skillnad?
joakimfors skrev:hifikg skrev:[…]
Bra, då kan vi samlas till ett större möte. Jag har en röd signalkabel från vdH också, den kan du får jämföra dina mot och berätta om du hör skillnad, blint. Så kör Paa sina enkardeliga högtalarkablar mot mina med en massa kardeler och visar på att han hör skillnad. Då blir jag överraskad och får något att tänka på. Givetvis får ni ta med er de kablar hem som ni tycker låter bäst. vdH signalkablarna har en kontakt som sitter som berget när den är tilldragen, vet inte om det är bra eller dåligt, men antar att det ska vara bra. Mycket lite ljud flyter genom dem nuförtiden, kanske borde flytta dem till mellan försteg o slutsteg istället, där har jag en noname kabel från Kjell eller nåt. Tror du jag skulle höra skillnad?
Blir ett långt möte det om man måste spela in kablarna i 72 timmar efter varje byte.
Svante skrev:
Att säga att det är "sannolikt" uppfattas nog ofta som att man vet fast man egentligen tror.
Svante skrev:IngOehman skrev:Svante skrev:Jag brukar nog tom undvika ordet "sannolikt" då och säga "troligt" i stället eftersom ordet "sannolikt" är så nära förknippat med siffror.
Det ni skriver är ju bara att ni vill berätta att ni tror något.
Varför inte undersöka saken istället? Det är samma fråga som jag ställer till de som tror på den ena eller andra guden, eftersom det även i de fallen handlar om at välja en religiös (trosbaserad) väldsbild istället för en vetenskaplig.
Jag rekommenderar den vetenskapliga, den där man undrar och håller det öppet som man inte undersökt (ännu?).
Mja, det som jag sade var nog att jag hellre säger att jag tror något om jag tror något och inte vet. Att säga att det är "sannolikt" uppfattas nog ofta som att man vet fast man egentligen tror.
Annars håller jag förstås med om vetenskapens fördelar, men den har en avgörande nackdel: Man har inte tid att undersöka allt här i livet vetenskapligt. Och man måste få prata om sådant som ännu inte är vetenskapligt undersökt utan att veta. Att tro är ofta ganska användbart. Men att vara övertygad eller att försöka övertyga baserat på tro är däremot snudd på farligt.
Svante skrev:Jax skrev:Svante skrev:
Nej, det visste inte jag. Får det implikationer för korta, terminerade förbindelser?
Fullständiga formeln för karakteristiska impedansen Z = sqrt((r + jwl)/(g + jwc)) där r, l, g och c är derivatorna av R, L, G resp C med avseende på längdriktningen. g kan vanligen försummas. Vid höga frekvenser dominerar L över R och formeln blir approximativt sqrt(L/C). För låga frekvenser dominerar R över L så impedansen stiger med sjunkande frekvens, brytfrekvensen brukar ligga runt 100kHz för vanliga kablar.
Ja, den har jag förstås sett. Hmm.
IngOehman skrev:Svante skrev:Jax skrev:Fullständiga formeln för karakteristiska impedansen Z = sqrt((r + jwl)/(g + jwc)) där r, l, g och c är derivatorna av R, L, G resp C med avseende på längdriktningen. g kan vanligen försummas. Vid höga frekvenser dominerar L över R och formeln blir approximativt sqrt(L/C). För låga frekvenser dominerar R över L så impedansen stiger med sjunkande frekvens, brytfrekvensen brukar ligga runt 100kHz för vanliga kablar.
Ja, den har jag förstås sett. Hmm.
Då kan du även dra slutsatser från det.
Vh, iö
Harryup skrev:Svante skrev:
Att säga att det är "sannolikt" uppfattas nog ofta som att man vet fast man egentligen tror.
Njee, vi har haft olika svenskläraare misstänker jag. För min del så tror kan jag göra ifrån 51% säker men sannolikt är det först om jag känner mig 75-80% säker. Men vet gör man inte i något av fallen.
/Harryup
IngOehman skrev:När "det tror jag inte på" (formulerat på något sätt, inte nödvändigtvis just så) kompletteras med spydigheter så blir det än värre, även om den som gör det lyckats desciffrera hur man skall göra det för att moderatorerna inte skall märka påhoppen.
Svante skrev:Jag funderar på knivbananer. Alltså, de ger ju kontakt genom att en kniv tränger igenom kopparledarens oxidskikt och ger direktkontakt med den ooxiderade koppren inuti ledaren. Men precis i gränsen mellan luften och kopparen, alltså i oxidskiktet får man ju en förbindelse mellan metall och oxid som en del av strömmen kommer att passera. Och det vet man ju att sådana förbindelser är olinjära. Nu kommer inte all ström att passera där, men en liten del. Knivbananer är alltså potentiellt olinjära. Det kommer inte att bli mycket olinjäritet, den kommer säkert att vara under -80 dB. Men man vet heller inte hur det utvecklas över tid, kanske blir det mer oxid efter ett tag och problemet förvärras. Det enkla sättet att vara på säkra sidan är att låta bli knivbananer och göra ordentliga lödningar i stället. Det kostar liksom ingenting och gör att man slipper fundera på om längsimpedansmodulationen i knivbananer är ett problem.
hifikg skrev:Bra, då kan vi samlas till ett större möte. Så kör Paa sina enkardeliga högtalarkablar mot mina med en massa kardeler och visar på att han hör skillnad. Då blir jag överraskad och får något att tänka på.
paa skrev:Och iö får väl inte skriva något i MoLT längre?
Tengil skrev:Jag saknar tiden när Ingvar skrev i tekniksektionen, det var det jag såg fram emot när en ny MoLT damp ned i brevlådan, intressant, utförligt och med underfundig humor.
Vh Christer
Svante skrev:paa skrev:Och iö får väl inte skriva något i MoLT längre?
Det finns vanliga redaktionella förutsättningar för att skriva i Molt som gäller alla som skriver där. Det finns inget personbundet i de förutsättningarna. Så jo, Ingvar får skriva i Molt, det är en tråkig missuppfattning att han inte skulle få det.
Tengil skrev:Jag saknar tiden när Ingvar skrev i tekniksektionen, det var det jag såg fram emot när en ny MoLT damp ned i brevlådan, intressant, utförligt och med underfundig humor.
Vh Christer
MagnusÖstberg skrev:Alla vet hur det ligger till. Det är bara fånerier att du fortsätter framstå som någon god människa i det här sammanhanget. Du gör klokast i att bara vara tyst så illa som du betett dig Ingvar.
IngOehman skrev::?:
Jo, det var tillräckligt att två personer inte ville att jag skulle få vara med, för att jag inte skulle vilja vara med.
Sannolikheter behöver ni inte spekulera om.
Vh, iö
egonsmannen skrev:IngOehman skrev::?:
Jo, det var tillräckligt att två personer inte ville att jag skulle få vara med, för att jag inte skulle vilja vara med.
Sannolikheter behöver ni inte spekulera om.
Vh, iö
Kanske dags att du tar bort "vh" från din signatur Ingvar. Och börjar gå till en terapeut.
MagnusÖstberg skrev:Tengil skrev:Jag saknar tiden när Ingvar skrev i tekniksektionen, det var det jag såg fram emot när en ny MoLT damp ned i brevlådan, intressant, utförligt och med underfundig humor.
Vh Christer
Alla saknar nog den tiden när den glöden och den entusiasmen fanns från IÖs sida.
Så synd att det ändrades.
IngOehman skrev:Då får du läsa det jag skrev en gång till. Jag beskriver precis det du berättar. Det vill säga du bekräftar det jag skrev.
Vh, iö
Morello skrev:Det måste alltså bero på att det jag skrev var sakligt oantastligt och dessutom författat med bästa tänkbara språkbruk.
IngOehman skrev:När jag blev uppringd av en majoritet av styrelsens medlemmar, som berättade att du hade meddelat att du krävde att jag skulle försvinna i styrelsen för att du skulle fortsätta bidra, så punkterade du all min entusiasm, det fick det vara nog! Jag vill ju inte stå i vägen för dina ambitioner.
Jax skrev:/förbannad admin
Svante skrev:OK, jag såg Jax kommentar. Jag hade skrivit ett halvlångt inlägg, men då får det vara.
Bill50x skrev:Svante skrev:OK, jag såg Jax kommentar. Jag hade skrivit ett halvlångt inlägg, men då får det vara.
Det kan iofs vara intressant att höra turerna med LTS men det kanske tarvar en egen tråd?
/ B
Nattlorden skrev:Det heter inte tråd - det heter kabel.
Nattlorden skrev:Det heter inte tråd - det heter kabel.
hifikg skrev:Nattlorden skrev:Det heter inte tråd - det heter kabel.
Inte om den är enkardelig...
Nattlorden skrev:hifikg skrev:Nattlorden skrev:Det heter inte tråd - det heter kabel.
Inte om den är enkardelig...
jo, då är den för tunn....
jonasp skrev:Nattlorden skrev:hifikg skrev:
Inte om den är enkardelig...
jo, då är den för tunn....
Exakt. Frågan är om mina EKK räknas som spett eller skena. Eller kanske rentav kopparlans?
Jax skrev:jonasp skrev:Nattlorden skrev:
jo, då är den för tunn....
Exakt. Frågan är om mina EKK räknas som spett eller skena. Eller kanske rentav kopparlans?
Fördelen med EKK är ju att bara 2 kabellyftare behövs per kabel.
Jax skrev:jonasp skrev:Nattlorden skrev:
jo, då är den för tunn....
Exakt. Frågan är om mina EKK räknas som spett eller skena. Eller kanske rentav kopparlans?
Fördelen med EKK är ju att bara 2 kabellyftare behövs per kabel.
hifikg skrev:Ni har just avlivat en hel bransch... kabellyftarteknikerna kommer bli friställda!
jonasp skrev:Nattlorden skrev:hifikg skrev:
Inte om den är enkardelig...
jo, då är den för tunn....
Exakt. Frågan är om mina EKK räknas som spett eller skena. Eller kanske rentav kopparlans?
paa skrev:Vad handlar den här sidan om egentligen?
Svante skrev:Att få tillbaka diskussionen till högtalarkablar.paa skrev:Vad handlar den här sidan om egentligen?
egonsmannen skrev:Konstigt forum som har en admin som verkar lätt efterbliven, det måste väl finnas någon som har rätt antal kromosomer som kan ta över?![]()
![]()
RogerGustavsson skrev:...
Nu är tvärsnittsarean rätt väl tilltagen, 2 x 4 mm2. Om man väljer en EKKX (numera ELQXB) med färre ledare 10x2x0.5 (2 x 2 mm2), hur blir då värdena för de passiva komponenterna?
Morello skrev:Ja, de gäller, men nu är ju tanken med avslutnigen att förhindra att slutsteget ser otäck impeans vid hög frekvens.
Förvisso kan behovet av det starkt ifrågasättas då majoriteten av alla slutsteg har en så kallad zobel-länk på utgången vilken tillser att slutsteget inte ser otäcka impedanser pga ickeavslutade kablar.
Jax skrev:Morello skrev:Ja, de gäller, men nu är ju tanken med avslutnigen att förhindra att slutsteget ser otäck impeans vid hög frekvens.
Förvisso kan behovet av det starkt ifrågasättas då majoriteten av alla slutsteg har en så kallad zobel-länk på utgången vilken tillser att slutsteget inte ser otäcka impedanser pga ickeavslutade kablar.
Utom vissa brittiska fabrikat som börjar på L
paa skrev:På första sidan i tråden ligger det en fråga som faktiskt är on topic, men som ännu inte fått något svar:RogerGustavsson skrev:...
Nu är tvärsnittsarean rätt väl tilltagen, 2 x 4 mm2. Om man väljer en EKKX (numera ELQXB) med färre ledare 10x2x0.5 (2 x 2 mm2), hur blir då värdena för de passiva komponenterna?
Kan någon svara på den?
egonsmannen skrev:Konstigt forum som har en admin som verkar lätt efterbliven, det måste väl finnas någon som har rätt antal kromosomer som kan ta över?![]()
![]()
Morello skrev:Ja, de gäller, men nu är ju tanken med avslutnigen att förhindra att slutsteget ser otäck impeans vid hög frekvens.
Förvisso kan behovet av det starkt ifrågasättas då majoriteten av alla slutsteg har en så kallad zobel-länk på utgången vilken tillser att slutsteget inte ser otäcka impedanser pga ickeavslutade kablar.
Morello skrev:Naim.
Notera även det kvasikomplementära utgångssteget.
jonasp skrev:egonsmannen skrev:Konstigt forum som har en admin som verkar lätt efterbliven, det måste väl finnas någon som har rätt antal kromosomer som kan ta över?![]()
![]()
1 vecka semester.
Morello skrev:Man har ju en drolle också.
Så här ser zobellänken till Sybarite Audio No 1200 ut
Bill50x skrev:Morello skrev:Naim.
Notera även det kvasikomplementära utgångssteget.
Här krävs det väldeliga kunskaper för att förstå. Kan du sammanfatta för oss vanliga dödliga?
/ B
Bill50x skrev:Morello skrev:Man har ju en drolle också.
Så här ser zobellänken till Sybarite Audio No 1200 ut
Och?
/ B
PerStromgren skrev:Hur är det egentligen med telegrafekvationen, är den giltig även för så korta kablar och låga frekvenser som vi pratar om här? Har Z0 verkligen något värde som kan användas till nå't?
Morello skrev:Man har ju en drolle också.
Så här ser zobellänken till Sybarite Audio No 1200 ut
Morello skrev:Bill50x skrev:Morello skrev:Man har ju en drolle också.
Så här ser zobellänken till Sybarite Audio No 1200 ut
Och?
Det var ett svar till kamrat Svante.

Almen skrev:De kurvor på inversen av utgångsimpedansen (dämpfaktorn) jag sett brukar se ut så här:
[ Bild ]
Slutsteget ifråga är Bryston 4B-SST.
Svante skrev:Almen skrev:De kurvor på inversen av utgångsimpedansen (dämpfaktorn) jag sett brukar se ut så här:
[ Bild ]
Slutsteget ifråga är Bryston 4B-SST.
Ok, nu är inte 20 kHz en riktigt hög frekvens, men en dämpfaktor där på 20 indikerar en utimpedans på 8/20=0,4 ohm. Det låter mycket. Men hursomhelst är frågan om den går över kanske 20-100 ohm vid flera megahertz.
petersteindl skrev:PerStromgren skrev:Hur är det egentligen med telegrafekvationen, är den giltig även för så korta kablar och låga frekvenser som vi pratar om här? Har Z0 verkligen något värde som kan användas till nå't?
Detta du frågar om är fortfarande gällande Heaviside och hans teorem. Förstår man teorin bakom så kan man härleda resten. Då duger det inte att hänvisa till atlantkablar eller till långa kablar för att bortförklara teorin. Det är bättre att lära sig att förstå teorin. Hallen förklarar hur distorsionen uppkommer. Denna distorsion handlar inte om vanlig övertonsbildning. Distorsionen uttrycks i integraler som integrerar längs med kabeln från kabelns början till kabelns slut och distorsionen kommer efter i tiden. I långa kablar medför distorsionen att vanligt tal som input inte längre kan uppfattas vid output. Det skall mycket till för att förvränga så pass mycket. Då kan man exempelvis halvera kabellängden och se hur stor förvrängning som återstår. Sedan kan man halvera igen och igen och igen för att till slut ha minskat kabelns längd så pass mycket att det inte går att detektera skillnad i F/E- lyssning. Hallen beskriver fenomenet på ett lysande sätt.
Jag har låtit Habia Cables tillverka högtalarkablar med tvärkonduktans (ledande teflon) för 20 år sedan. Det var med ren 99,999 % kopparband/plåt som jag köpte från Outokompo som var 6 mm bred och 0,6 mm tjock d v s 3,6 mm2. 2 sådana ledare användes d v s enkardeligt.
Kabeln blev styv och enbart böjlig i en dimension. Dess impedans var låg. Den var ej förlustfri men däremot distorsionsfri.
Mvh
Peter
Svante skrev:Morello skrev:Man har ju en drolle också.
Så här ser zobellänken till Sybarite Audio No 1200 ut
Ja, just så. Men har du någon uppfattning om hur stor utimpedansen på ett typiskt slutsteg är vid riktigt höga frekvenser? Är den så stor eller liten att det blir avsevärda reflexioner? Jag antar att svaret är ja och att den typiskt är lite hög eftersom just RC-länken är så vanlig.
Svante skrev:Almen skrev:De kurvor på inversen av utgångsimpedansen (dämpfaktorn) jag sett brukar se ut så här:
[ Bild ]
Slutsteget ifråga är Bryston 4B-SST.
Ok, nu är inte 20 kHz en riktigt hög frekvens, men en dämpfaktor där på 20 indikerar en utimpedans på 8/20=0,4 ohm. Det låter mycket. Men hursomhelst är frågan om den går över kanske 20-100 ohm vid flera megahertz.
petersteindl skrev:Svante skrev:Almen skrev:De kurvor på inversen av utgångsimpedansen (dämpfaktorn) jag sett brukar se ut så här:
[ Bild ]
Slutsteget ifråga är Bryston 4B-SST.
Ok, nu är inte 20 kHz en riktigt hög frekvens, men en dämpfaktor där på 20 indikerar en utimpedans på 8/20=0,4 ohm. Det låter mycket. Men hursomhelst är frågan om den går över kanske 20-100 ohm vid flera megahertz.
Snarast en dämpfaktor på 40, eller?
Svante skrev:Morello skrev:Ja, de gäller, men nu är ju tanken med avslutnigen att förhindra att slutsteget ser otäck impeans vid hög frekvens.
Förvisso kan behovet av det starkt ifrågasättas då majoriteten av alla slutsteg har en så kallad zobel-länk på utgången vilken tillser att slutsteget inte ser otäcka impedanser pga ickeavslutade kablar.
Är det så att förstärkaren, exklusive zobellänken har en hög utimpedans vid höga frekvenser? Det känns som att det vore förutsättningen för att en zobellänk skulle kunna fixa avslutningen i förstärkaränden. Om den hade låg utimpedans så vore en seriespole parallellt med ett motstånd i stället lösningen.
petersteindl skrev:Svante skrev:Almen skrev:De kurvor på inversen av utgångsimpedansen (dämpfaktorn) jag sett brukar se ut så här:
[ Bild ]
Slutsteget ifråga är Bryston 4B-SST.
Ok, nu är inte 20 kHz en riktigt hög frekvens, men en dämpfaktor där på 20 indikerar en utimpedans på 8/20=0,4 ohm. Det låter mycket. Men hursomhelst är frågan om den går över kanske 20-100 ohm vid flera megahertz.
Snarast en dämpfaktor på 40, eller?
petersteindl skrev:PerStromgren skrev:Hur är det egentligen med telegrafekvationen, är den giltig även för så korta kablar och låga frekvenser som vi pratar om här? Har Z0 verkligen något värde som kan användas till nå't?
Detta du frågar om är fortfarande gällande Heaviside och hans teorem. Förstår man teorin bakom så kan man härleda resten. Då duger det inte att hänvisa till atlantkablar eller till långa kablar för att bortförklara teorin. Det är bättre att lära sig att förstå teorin. Hallen förklarar hur distorsionen uppkommer. Denna distorsion handlar inte om vanlig övertonsbildning. Distorsionen uttrycks i integraler som integrerar längs med kabeln från kabelns början till kabelns slut och distorsionen kommer efter i tiden. I långa kablar medför distorsionen att vanligt tal som input inte längre kan uppfattas vid output. Det skall mycket till för att förvränga så pass mycket. Då kan man exempelvis halvera kabellängden och se hur stor förvrängning som återstår. Sedan kan man halvera igen och igen och igen för att till slut ha minskat kabelns längd så pass mycket att det inte går att detektera skillnad i F/E- lyssning. Hallen beskriver fenomenet på ett lysande sätt.
Jag har låtit Habia Cables tillverka högtalarkablar med tvärkonduktans (ledande teflon) för 20 år sedan. Det var med ren 99,999 % kopparband/plåt som jag köpte från Outokompo som var 6 mm bred och 0,6 mm tjock d v s 3,6 mm2. 2 sådana ledare användes d v s enkardeligt.
Kabeln blev styv och enbart böjlig i en dimension. Dess impedans var låg. Den var ej förlustfri men däremot distorsionsfri.
Mvh
Peter
Bill50x skrev:Jax skrev:Morello skrev:Ja, de gäller, men nu är ju tanken med avslutnigen att förhindra att slutsteget ser otäck impeans vid hög frekvens.
Förvisso kan behovet av det starkt ifrågasättas då majoriteten av alla slutsteg har en så kallad zobel-länk på utgången vilken tillser att slutsteget inte ser otäcka impedanser pga ickeavslutade kablar.
Utom vissa brittiska fabrikat som börjar på L
Eller N kanske?
/ B
paa skrev:På första sidan i tråden ligger det en fråga som faktiskt är on topic, men som ännu inte fått något svar:RogerGustavsson skrev:...
Nu är tvärsnittsarean rätt väl tilltagen, 2 x 4 mm2. Om man väljer en EKKX (numera ELQXB) med färre ledare 10x2x0.5 (2 x 2 mm2), hur blir då värdena för de passiva komponenterna?
Kan någon svara på den?
IngOehman skrev:petersteindl skrev:PerStromgren skrev:Hur är det egentligen med telegrafekvationen, är den giltig även för så korta kablar och låga frekvenser som vi pratar om här? Har Z0 verkligen något värde som kan användas till nå't?
Detta du frågar om är fortfarande gällande Heaviside och hans teorem. Förstår man teorin bakom så kan man härleda resten. Då duger det inte att hänvisa till atlantkablar eller till långa kablar för att bortförklara teorin. Det är bättre att lära sig att förstå teorin. Hallen förklarar hur distorsionen uppkommer. Denna distorsion handlar inte om vanlig övertonsbildning. Distorsionen uttrycks i integraler som integrerar längs med kabeln från kabelns början till kabelns slut och distorsionen kommer efter i tiden. I långa kablar medför distorsionen att vanligt tal som input inte längre kan uppfattas vid output. Det skall mycket till för att förvränga så pass mycket. Då kan man exempelvis halvera kabellängden och se hur stor förvrängning som återstår. Sedan kan man halvera igen och igen och igen för att till slut ha minskat kabelns längd så pass mycket att det inte går att detektera skillnad i F/E- lyssning. Hallen beskriver fenomenet på ett lysande sätt.
Jag har låtit Habia Cables tillverka högtalarkablar med tvärkonduktans (ledande teflon) för 20 år sedan. Det var med ren 99,999 % kopparband/plåt som jag köpte från Outokompo som var 6 mm bred och 0,6 mm tjock d v s 3,6 mm2. 2 sådana ledare användes d v s enkardeligt.
Kabeln blev styv och enbart böjlig i en dimension. Dess impedans var låg. Den var ej förlustfri men däremot distorsionsfri.
Mvh
Peter
Ett sådant där inlägg som man blir glad över.
Känns bra att inte vara den enda som vill börja med helheten, innan man bestämmer vad som saknar betydelse. Det vill säga jag ser helst att man startar med helheten, funderar på vad som kan ha betydelse, undersöker vad som har betydelse, och sen fattar beslut om hur man vill göra.
Min uppfattning är att det finns flera möjliga "i princip perfekta" lösningar, och att vilken man föredrar delvis beror på systemval. Men också att det där perfekta inte är något isolerat utan det beror på slutstegets egenskaper.
Vh, iö
Vh, iö
Morello skrev:Jag vill inte låta alltför spydig eller så, men den som tror att dispersion i audiokabklar av längder som är typiska i musikanläggningar för hemmabruk,....
paa skrev:Morello skrev:Jag vill inte låta alltför spydig eller så, men den som tror att dispersion i audiokabklar av längder som är typiska i musikanläggningar för hemmabruk,....
Som tror att dessa kablar är vadå?
Morello skrev:IngOehman skrev:petersteindl skrev:kloka ord om kablar.
Ett sådant där inlägg som man blir glad över.
Känns bra att inte vara den enda som vill börja med helheten, innan man bestämmer vad som saknar betydelse. Det vill säga jag ser helst att man startar med helheten, funderar på vad som kan ha betydelse, undersöker vad som har betydelse, och sen fattar beslut om hur man vill göra.
Min uppfattning är att det finns flera möjliga "i princip perfekta" lösningar, och att vilken man föredrar delvis beror på systemval. Men också att det där perfekta inte är något isolerat utan det beror på slutstegets egenskaper.
Jag vill inte låta alltför spydig eller så, men den som tror att dispersion i audiokabklar av längder som är typiska i musikanläggningar för hemmabruk medför problem, har helt enkelt inte förstått dispersionens magnitud och implikationer.
IngOehman skrev:
Vh, iö
IngOehman skrev:Du menar att du tog bort allt som var för jobbigt att svara på...
Vh, iö
IngOehman skrev:Den sorts tro han refererar till, och den jag talar om också (ehuru i motsatt riktning), är inte den mjuka "vet inte"-tro du talar om, utan en övertygelse. Läs det han skriver i hela sitt sammanhang.
PerStromgren skrev:För er information
Denna tråd har hittills givit upphov till 12 anmälningar på inlägg.
Svante skrev:IngOehman skrev:Den sorts tro han refererar till, och den jag talar om också (ehuru i motsatt riktning), är inte den mjuka "vet inte"-tro du talar om, utan en övertygelse. Läs det han skriver i hela sitt sammanhang.
Ja, ok, när jag läser det han skriver verkar det faktiskt som att han vet. Man kan veta utan att ha testat själv. Faktum är att jag tror att även jag vet.
IngOehman skrev:
100 meter kabel (inte alls ovanligt i t ex biografer) blir 2,5 mm.
Svante skrev:IngOehman skrev:Den sorts tro han refererar till, och den jag talar om också (ehuru i motsatt riktning), är inte den mjuka "vet inte"-tro du talar om, utan en övertygelse. Läs det han skriver i hela sitt sammanhang.
Ja, ok, när jag läser det han skriver verkar det faktiskt som att han vet. Man kan veta utan att ha testat själv. Faktum är att jag tror att även jag vet.
IngOehman skrev:...så blev det en fördröjning mellan kanalerna på hälften av 1/176 400 sekund. ...
IngOehman skrev:[...]100 meter mera i en kanal är förstås dessutom halvextremt.
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:[...]100 meter mera i en kanal är förstås dessutom halvextremt.
Halv-extremt?
RogerJoensson skrev:Mycket tro och tro om tro på denna sida...
IngOehman skrev: 100 meter kabel är rätt så mycket, och 2,5 mm gångväg i luften är inte mycket. Det är lätt att sucka och pusta och lova ("veta") att det KAN inte spela någon roll!!!
Men - jag erinrar mig en test av CD-spelare som jag höll i under det glada 80-talet, tror det var 1983. Kan minnas fel om året dock. Hursomhelst så klagade lyssnarna (undertecknad inkluderad) på att kanalbalansen var fel på en av spelarna.
Jag ville inte att en sådan faktor skulle påverka testen av ljudkvalitet (som var huvudmålet att kunna bedöma), så jag mätte kanalbalanserna på alla de testade spelarna#. Jag hittade märkvärdigt nog (tyckte jag då) inga signifikanta skillnader (inga så stora att det kunde förklara upplevelsen) och den spelare som uppfattades ha balansfel, hade faktiskt ett litet nivåfel i "den andra" riktningen!![]()
Det hela var väldigt förbryllande, ändå tills det visade sig att en av spelarna hade en gemensam DAC för båda kanalerna*, och tillsammans med den kvadrupla översamplingen (44 100 x 4 = 176 400 Hz) så blev det en fördröjning mellan kanalerna på hälften av 1/176 400 sekund.
Det motsvarar knappt 1 mm gångväg i luften. Jag har för mig att det var vänster kanal som låg före i tiden.
Åter till om kablar: Andra fenomen i kabeln kan självklart vara viktigare än dispersion, och exemplet med 100 meter mera i en kanal är förstås dessutom halvextremt. Men det är MYCKET svårt att sätta gränser för sådant här, hörgränser. Det är därför som man gärna talar om JND, som är lättare att studera och som man när det behövs får sänka. Att ha ett värde på JND betyder inte att det är för evigt. En vecka senare kan JND måsta sänkas en faktor 10 gånger - för att man har lärt sig mera. Det kan handla om att man lärt sig om hur signalen skall se ut för att ge större utslag.
#Första saken vi gjorde var dock att försöka kompensera snedvridningen med balanskontrollen, men hur man än försökte så blev resultatet avvikande. Balansen gick att centrera, men det lät snett på annat sätt...
*Minnet kan bedra mig men jag tror att det var en Philipsmaskin som hette CD303. Den var samtida med CD100 men såg större och dyrare ut. Men den var enklare uppbyggd. Som sagt, detta var många år sedan och jag kan missminna mig om spelarens namn. Men jäsiken vad förvånade vi blev då tidsskillnaden mellan kanalerna visade sig vara orsaken till förskjutningen i ljudbilden.
Egentligen kanske det inte är så förvånande med tanke på hur stora skillnader även mcket små justeringar i högtalarplacering kan ge. Men ändå blev vi överraskade.
IngOehman skrev:De fördröjningseffekter som jag berättat om tidigare i tråden, som beror på att en vanlig tvåledare ger en signifikant högre karakteristisk impedans än högtalaren och därför agerar LP-filter, vilket alltså ger en längdproportionell fördröjning - finns ju där samtidgt. Så det blir lite som att dispersionen spelar andrafiol, på samma sätt som att även skineffekten blir liten bredvid effekten av induktansen i kabeln.
Så även om dispersionen under vissa förutsättningar som faktiskt kan inträffa i hemliknande miljöer, skulle kunna gå att höra, så kan det vara svårt att göra en kabel som inte samtidigt har andra mera påverkande egenskaper.
Svante skrev:RogerJoensson skrev:Mycket tro och tro om tro på denna sida...
Tror du det?
Svante skrev:Ah, ok, där skrev du ju det.IngOehman skrev:De fördröjningseffekter som jag berättat om tidigare i tråden, som beror på att en vanlig tvåledare ger en signifikant högre karakteristisk impedans än högtalaren och därför agerar LP-filter, vilket alltså ger en längdproportionell fördröjning - finns ju där samtidgt. Så det blir lite som att dispersionen spelar andrafiol, på samma sätt som att även skineffekten blir liten bredvid effekten av induktansen i kabeln.
Så även om dispersionen under vissa förutsättningar som faktiskt kan inträffa i hemliknande miljöer, skulle kunna gå att höra, så kan det vara svårt att göra en kabel som inte samtidigt har andra mera påverkande egenskaper.
Dispersionen är alltså oviktig.
Morello skrev:RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:[...]100 meter mera i en kanal är förstås dessutom halvextremt.
Halv-extremt?
Det är inte bara extremt, utan verklighetsfrånvänt.
IngOehman skrev:Svante skrev:Ah, ok, där skrev du ju det.IngOehman skrev:De fördröjningseffekter som jag berättat om tidigare i tråden, som beror på att en vanlig tvåledare ger en signifikant högre karakteristisk impedans än högtalaren och därför agerar LP-filter, vilket alltså ger en längdproportionell fördröjning - finns ju där samtidgt. Så det blir lite som att dispersionen spelar andrafiol, på samma sätt som att även skineffekten blir liten bredvid effekten av induktansen i kabeln.
Så även om dispersionen under vissa förutsättningar som faktiskt kan inträffa i hemliknande miljöer, skulle kunna gå att höra, så kan det vara svårt att göra en kabel som inte samtidigt har andra mera påverkande egenskaper.
Dispersionen är alltså oviktig.
Det kan man tro. Jag tror det. Du tror det.
Skillnaden är att du tror att du vet det.
Vh, iö
IngOehman skrev:Morello skrev:RogerJoensson skrev:Halv-extremt?
Det är inte bara extremt, utan verklighetsfrånvänt.
Biografer kan ha 100-tals meter kabel. Skillnad mellan kanalerna blir förstås mindre, typ bara max 40 meter om duken är på +30 meter och kablarna kommer från sidan. Men notera då också att tidsskillnaden i CD-spelarfallet var signifikant mindre än dispersionen ger.
Vh, iö
Morello skrev:Äpple versus apelsin.
Jag brukar ju skäga att analogiersällan blir bra; ännu en gång har vi en analogi som tyder på det.
Almen skrev:Morello skrev:Äpple versus apelsin.
Jag brukar ju skäga att analogiersällan blir bra; ännu en gång har vi en analogi som tyder på det.
Det korrekta uttrycket är "som att jämföra äpplen och päron". Användandet av frukten "apelsin" tyder på en hopblandning av motsvarande engelska uttryck: "mixing apples and oranges"
Detta idiomatiska uttryck är för övrigt en... just det, en analogi.
Svante skrev:Almen skrev:Morello skrev:Äpple versus apelsin.
Jag brukar ju skäga att analogiersällan blir bra; ännu en gång har vi en analogi som tyder på det.
Det korrekta uttrycket är "som att jämföra äpplen och päron". Användandet av frukten "apelsin" tyder på en hopblandning av motsvarande engelska uttryck: "mixing apples and oranges"
Detta idiomatiska uttryck är för övrigt en... just det, en analogi.
Apelsin är väl ett äpple från kina?
Morello skrev:IngOehman skrev:Morello skrev:
Det är inte bara extremt, utan verklighetsfrånvänt.
Biografer kan ha 100-tals meter kabel. Skillnad mellan kanalerna blir förstås mindre, typ bara max 40 meter om duken är på +30 meter och kablarna kommer från sidan. Men notera då också att tidsskillnaden i CD-spelarfallet var signifikant mindre än dispersionen ger.
Vh, iö
Det är oklart vad CD-spelaren har med dispersion att göra. Dispersion betyder att våghastigheten har ett frekvensberoende. I CD-spelaren beskrev du att kanalerna hade en frekvensoberoende tidsskillnad mellan kanalerna. Äpple versus apelsin.
Jag brukar ju skäga att analogiersällan blir bra; ännu en gång har vi en analogi som tyder på det.
IngOehman skrev:Kort sagt - den som lever i tron att dispersion inte KAN gå att höra (=saknar betydelse) är troligen okunnig om JND för hörseln i olika domäner, och då kan det vara bra att personen får lära sig lite om detta.
Johan_Lindroos skrev:Äpplen, apelsiner, potatisar, päron. ...eller inte.
När man läser tråden lite så där från sidan, framstår den skriven utav ett gäng nötter.![]()
Man kan ju undra vad det är som gör det så extremt intressant och viktigt att besvara sådana inlägg.
Hälsningar,
Jordnöten
Johan_Lindroos skrev:Äpplen, apelsiner, potatisar, päron. ...eller inte.
När man läser tråden lite så där från sidan, framstår den skriven utav ett gäng nötter.![]()
Man kan ju undra vad det är som gör det så extremt intressant och viktigt att besvara sådana inlägg.
Hälsningar,
Jordnöten
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Kort sagt - den som lever i tron att dispersion inte KAN gå att höra (=saknar betydelse) är troligen okunnig om JND för hörseln i olika domäner, och då kan det vara bra att personen får lära sig lite om detta.
1. Är det någon som sagt det? Ingen invände väl i transataltanfallet? Frågan är väl relevansen i den egna hifianläggningen? Hur stor är effekten där (alltså en annan bieffekt än den som fås av enbart serieinduktansen)?
Morello skrev:Johan_Lindroos skrev:Äpplen, apelsiner, potatisar, päron. ...eller inte.
När man läser tråden lite så där från sidan, framstår den skriven utav ett gäng nötter.![]()
Man kan ju undra vad det är som gör det så extremt intressant och viktigt att besvara sådana inlägg.
Hälsningar,
Jordnöten
Johan, du slarvar väl inte med kableringen?
Johan_Lindroos skrev:Detta kan alltså vara ett skäl så gott som något att använda enledare!![]()
![]()
![]()
Hemska tanke va!?

IngOehman skrev:För dem som förstår analogier har de det.
Vh, iö
petersteindl skrev:Jag använder normalt sett guldpläterade banankontakter av fabrikat MC.

Morello skrev:Problemet i din "analogi" uppstår då det helt enkelt inte går att förutsätta vad som händer under en cykelfärd samtidigt som en kabel kan monteras och granskas INNAN den kopplas in, dvs så länge den inte kopplas in föreligger ingen risk för olycka.
PerStromgren skrev:petersteindl skrev:Jag använder normalt sett guldpläterade banankontakter av fabrikat MC.
Dom här?
[ Bild ]

sprudel skrev:En analogi är en tankelek som sällan är helt perfekt utan kräver en viss välvilja och anpassning av mottagaren. Väljer man att se bristerna enbart fungerar det inte. Man är inte leksugen kanske?
Morello skrev:Lampsladd är en utomordentlig bra högtalarkabel givet att längden är maximalt cirka 2 meter.
IngOehman skrev:Analogier är ett utmärkt sätt att förbättra kommunikationen med personer med begränsade kunskaper men starka övertygelser.
Syftet med en analogi är att hänvisa till något som personen med övertygelsen kanske endera redan förstår eller kan få veta något om (i det här fallet att 1/2 av 1/176 400 är en tidsskillnad som trots sin litenhet går att höra).
Ingen analogi är ett exempel på någonting identiskt, men är den som tar emot analogin normalbegåvad så fungerar det ju ändå eftersom skillnaden då är begriplig (i sg analyserbar) för personen. Talar man med en komplett idiot är det klokt att undvika analogier.
IngOehman skrev:- - -
Kort sagt - den som lever i tron att dispersion inte KAN gå att höra (=saknar betydelse) är troligen okunnig om JND för hörseln i olika domäner, och då kan det vara bra att personen får lära sig lite om detta.
IngOehman skrev:
Det är inte så länge sedan som de flesta gick omkring och hävdade att de visste att minsta hörbara nivå- eller klangskillnad var (+/-) 3 dB. Så var det i hifi-världen på 60- och 70-talet.
IngOehman skrev:
Självklart fanns det enstaka människor som inte närde denna övertygelse utan höll det öppet (förstod att de inte visste), och några få hade troligen även studerat saken, men när jag på 70-talet berättade att det faktiskt inte är så ovanligt med människor som kan höra nivå- och tonkurveförändringar på 0,1 dB så blev det jag sa bemött ungefär som ni (du och några till) bemöter det jag skriver om de saker vi diskuterar nu.
Så inget nytt under solen.
Människor med övertygelser (gud har vitt skägg, jorden är platt, dispersion hörs inte) men utan skäl i form av att man studerat saken vetenskapligt, har alltid funnts och kommer eventuellt alltid att finnas. Men man kan alltid hoppas att ett mera vetenskaligt synsätt kan ta över.
petersteindl skrev:PerStromgren skrev:petersteindl skrev:Jag använder normalt sett guldpläterade banankontakter av fabrikat MC.
Dom här?
[ Bild ]
Nej, absolut inte dessa. Jag hittar dock inte på nätet de jag använder. Fabrikat verkar idag vara Stäubli. Elproman sålde dessa.
Så här ser kontakterna ut.
[ Bild ]
Har använt dessa sedan 70-talet. Har aldrig haft ett enda problem med dessa. De tar dock inte så fet kabel.
Med vänlig hälsning
Peter
darkg skrev:Jag kan tycka att ni är lite väl hårda mot analogier. Det är som om ni försöker kasta en nymålad hammare i vallgraven.
darkg skrev:Jag kan tycka att ni är lite väl hårda mot analogier. Det är som om ni försöker kasta en nymålad hammare i vallgraven.
Harryup skrev:petersteindl skrev:
Nej, absolut inte dessa. Jag hittar dock inte på nätet de jag använder. Fabrikat verkar idag vara Stäubli. Elproman sålde dessa.
Så här ser kontakterna ut.
[ Bild ]
Har använt dessa sedan 70-talet. Har aldrig haft ett enda problem med dessa. De tar dock inte så fet kabel.
Med vänlig hälsning
Peter
Man kan kalla dom Multi Contact och köpa dom på Elfa också.
Dom tar lätt 4mm2 om man inte vill ha dom stapelbara utan löder i kabel bakifrån.
Dock anser jag att dom står sig slätt emot WBT http://www.wbt.de/english/products/a/Detailansicht/Artikel/nextgenTM-bananenstecker-neu-muenchen-2008.html Har aldrig någonsin haft problem med dom och har faktiskt jämfört ljudkvalité på 2 kablar och föredrog dessa i båda ändar. Tycker kontakter är väsentligt viktigare än kablar.
/Harryup
Morello skrev:Menar du att lödning skulle innebära ett problem?
För övrigt har Blue Jeans väldigt attraktiva priser.
Har en kamrat som övergett Transparent Reference till förmån för Blue Jeans!
sprudel skrev:Morello skrev:Menar du att lödning skulle innebära ett problem?
För övrigt har Blue Jeans väldigt attraktiva priser.
Har en kamrat som övergett Transparent Reference till förmån för Blue Jeans!
Ja, lödning är enligt mig ett problem. Ett antal gånger har de gett sig i mina kontakter och gett glapp. I apparater åldras de och ställer till.
sprudel skrev:Morello skrev:Menar du att lödning skulle innebära ett problem?
För övrigt har Blue Jeans väldigt attraktiva priser.
Har en kamrat som övergett Transparent Reference till förmån för Blue Jeans!
Ja, lödning är enligt mig ett problem. Ett antal gånger har de gett sig i mina kontakter och gett glapp. I apparater åldras de och ställer till.
sprudel skrev:En analogi är en tankelek som sällan är helt perfekt utan kräver en viss välvilja och anpassning av mottagaren. Väljer man att se bristerna enbart fungerar det inte. Man är inte leksugen kanske?
sprudel skrev:Harryup skrev:petersteindl skrev:
Nej, absolut inte dessa. Jag hittar dock inte på nätet de jag använder. Fabrikat verkar idag vara Stäubli. Elproman sålde dessa.
Så här ser kontakterna ut.
[ Bild ]
Har använt dessa sedan 70-talet. Har aldrig haft ett enda problem med dessa. De tar dock inte så fet kabel.
Med vänlig hälsning
Peter
Man kan kalla dom Multi Contact och köpa dom på Elfa också.
Dom tar lätt 4mm2 om man inte vill ha dom stapelbara utan löder i kabel bakifrån.
Dock anser jag att dom står sig slätt emot WBT http://www.wbt.de/english/products/a/Detailansicht/Artikel/nextgenTM-bananenstecker-neu-muenchen-2008.html Har aldrig någonsin haft problem med dom och har faktiskt jämfört ljudkvalité på 2 kablar och föredrog dessa i båda ändar. Tycker kontakter är väsentligt viktigare än kablar.
/Harryup
Håller med om att kontakterna känns viktigare än kabeln om det är en i övrigt OK kabel. Jag är förtjust i BlueJeans kontakter, ingen lödning där inte.
Emanuelgbg skrev:Hur är krimpning i sammanhanget? Finns en del färdigterminerade kablar som är krimpta.
miaber skrev:Jag kommer osökt att tänka på virning, som alternativ. Borde väl funka med enkardelig EKK?
paa skrev:Vilken är den viktigaste egenskapen hos Naqrefs Superhögtalarkabel?
1. Att den är en Litztyp som ger mindre andel skineffekt än EKK? Eller kan det t.o.m vara en nackdel?
2. Att den ger linjär 8 Ohms resistiv belastning upp i MHz-området?
3. Att den inte ger extremlåg impedans i delar av MHz-området, oavsett om den ger just 8 Ohm resistivt eller inte?
4. Att den är tillverkad av enkelledare?
5. Att den är mjukare än EKK
Rydberg skrev:I flygindustrin crimpas i princip alla kablar.
paa skrev:Vilken är den viktigaste egenskapen hos Naqrefs Superhögtalarkabel?
1. Att den är en Litztyp som ger mindre andel skineffekt än EKK? Eller kan det t.o.m vara en nackdel?
2. Att den ger linjär 8 Ohms resistiv belastning upp i MHz-området?
3. Att den inte ger extremlåg impedans i delar av MHz-området, oavsett om den ger just 8 Ohm resistivt eller inte?
4. Att den är tillverkad av enkelledare?
5. Att den är mjukare än EKK
joakimfors skrev:Dom där Stäubli/Multi Contact är bra krejjer. Brukar kombinera dom med Speakon i andra ändan så behöver man inte oroa sig för att i misstag kortsluta förstärkaren. Dessutom är det mer tillfredsställande att klicka i en redig Speakon i högtalaren än att pilla med labbproppar.
IngOehman skrev:paa skrev:Vilken är den viktigaste egenskapen hos Naqrefs Superhögtalarkabel?
1. Att den är en Litztyp som ger mindre andel skineffekt än EKK? Eller kan det t.o.m vara en nackdel?
2. Att den ger linjär 8 Ohms resistiv belastning upp i MHz-området?
3. Att den inte ger extremlåg impedans i delar av MHz-området, oavsett om den ger just 8 Ohm resistivt eller inte?
4. Att den är tillverkad av enkelledare?
5. Att den är mjukare än EKK
Jag skulle vilja säga att det är egenskap 6, 7 och 8 som var de viktigaste.
6. Att det är en kabel som högtalare inte behöver "konstrueras efter", då den i rimliga sträckor, med rimliga högtalare, får egenskaper som är med hörseln oskiljbara* från "ingen kabel". Det vill säga en nära nog perfekt kabel för de högtalare som är konstruerade utan hänsyn till kabeln#.
7. Att konceptet bryter ny mark och kan kopplas till en artikel som utbildar medlemmen. Man får lära sg om karakteristisk impedans, och effekter av missanpassning, och om den ökade vikten av en konjugatlänk när en lågohmigare kabel är missanpassad (vid mycket höga frekvenser).
8. Att den ger medlemmen en chans att testa istället för att tro något.
Av de nämnda är kanske punkt 4 den enda som det möjligen ligger något i, mjukare än polsk 2x1,5 mm^2 EKK är den ju inte. Men bedömningar kan falla på många olika sätt, så igen - största poängen är att den som vill kan bygga kabeln och testa själv.
Vh, iö
- - - - -
*Eller? Den som bygger och testar kan avgöra själv.
#Personligen så föredrar jag att konstruera högtalare efter lättåstadkombara parametrar i många olika längder. Att på så vis utgå ifrån en viss serieresistans och en viss serieinduktans, gör att man slipper ta till extremtjocka kablar då de behöver dras kanske 25 meter (eller hur långt det nu maximalt kan bli i hemmiljö). Som jag dimensionerar högtalare är 10 mm^2 idealiskt för 25 meter, men man klarar man sig med 5 mm^2, t ex med korskopplad 4x2,5 mm^2.
Bagaget skrev:När det gäller kortslutningsrisk så är det väl underligt att det är tillåtet med en kabel som är hane i bägge ändar?
paa skrev:IngOehman skrev:paa skrev:Vilken är den viktigaste egenskapen hos Naqrefs Superhögtalarkabel?
1. Att den är en Litztyp som ger mindre andel skineffekt än EKK? Eller kan det t.o.m vara en nackdel?
2. Att den ger linjär 8 Ohms resistiv belastning upp i MHz-området?
3. Att den inte ger extremlåg impedans i delar av MHz-området, oavsett om den ger just 8 Ohm resistivt eller inte?
4. Att den är tillverkad av enkelledare?
5. Att den är mjukare än EKK
Jag skulle vilja säga att det är egenskap 6, 7 och 8 som var de viktigaste.
6. Att det är en kabel som högtalare inte behöver "konstrueras efter", då den i rimliga sträckor, med rimliga högtalare, får egenskaper som är med hörseln oskiljbara* från "ingen kabel". Det vill säga en nära nog perfekt kabel för de högtalare som är konstruerade utan hänsyn till kabeln#.
7. Att konceptet bryter ny mark och kan kopplas till en artikel som utbildar medlemmen. Man får lära sg om karakteristisk impedans, och effekter av missanpassning, och om den ökade vikten av en konjugatlänk när en lågohmigare kabel är missanpassad (vid mycket höga frekvenser).
8. Att den ger medlemmen en chans att testa istället för att tro något.
Av de nämnda är kanske punkt 4 den enda som det möjligen ligger något i, mjukare än polsk 2x1,5 mm^2 EKK är den ju inte. Men bedömningar kan falla på många olika sätt, så igen - största poängen är att den som vill kan bygga kabeln och testa själv.
Vh, iö
- - - - -
*Eller? Den som bygger och testar kan avgöra själv.
#Personligen så föredrar jag att konstruera högtalare efter lättåstadkombara parametrar i många olika längder. Att på så vis utgå ifrån en viss serieresistans och en viss serieinduktans, gör att man slipper ta till extremtjocka kablar då de behöver dras kanske 25 meter (eller hur långt det nu maximalt kan bli i hemmiljö). Som jag dimensionerar högtalare är 10 mm^2 idealiskt för 25 meter, men man klarar man sig med 5 mm^2, t ex med korskopplad 4x2,5 mm^2.
Hur mycket sämre än superhögtalarkabeln skulle en 2 kvmm EKK med konjugatlänk bli, pga att den resulterande resistiva impedansen skulle bli betydligt högre? Spelar det överhuvudtaget någon roll, det blir ju inga obehagligt låga impedanser i HF-området i vilket fall?
paa skrev:Vilken är den viktigaste egenskapen hos Naqrefs Superhögtalarkabel?
1. Att den är en Litztyp som ger mindre andel skineffekt än EKK? Eller kan det t.o.m vara en nackdel?
2. Att den ger linjär 8 Ohms resistiv belastning upp i MHz-området?
3. Att den inte ger extremlåg impedans i delar av MHz-området, oavsett om den ger just 8 Ohm resistivt eller inte?
4. Att den är tillverkad av enkelledare?
5. Att den är mjukare än EKK
mrGaskill skrev:Hur skulle det låta om mam använde kulo-kabel?
Svante skrev:Bagaget skrev:När det gäller kortslutningsrisk så är det väl underligt att det är tillåtet med en kabel som är hane i bägge ändar?
Ja, det är stenålder. Det enda funktionella kontaktdonet för högtalare är Speakon.
IngOehman skrev:Jag vet inte hur många gånger jag konfronterats med speakonproblem. Oftast har någon snubblat på kabeln (de används i proncip bara i PA-sammanhang) och kabeln har slitits loss inuti speakonkontakten och orsakat kortslutning. Det blir så nästan oundvikligen då det är en och samma kontakt för både plus och minus. När kabeln dras ut blir det kortis.
Visst kan man skylla på slarvig montering och/eller på att kabelsnubbling inte skall kunna ske om gaffern har gjort sitt jobb, men ändå sker det.
sprudel skrev:Harryup skrev:petersteindl skrev:
Nej, absolut inte dessa. Jag hittar dock inte på nätet de jag använder. Fabrikat verkar idag vara Stäubli. Elproman sålde dessa.
Så här ser kontakterna ut.
[ Bild ]
Har använt dessa sedan 70-talet. Har aldrig haft ett enda problem med dessa. De tar dock inte så fet kabel.
Med vänlig hälsning
Peter
Man kan kalla dom Multi Contact och köpa dom på Elfa också.
Dom tar lätt 4mm2 om man inte vill ha dom stapelbara utan löder i kabel bakifrån.
Dock anser jag att dom står sig slätt emot WBT http://www.wbt.de/english/products/a/Detailansicht/Artikel/nextgenTM-bananenstecker-neu-muenchen-2008.html Har aldrig någonsin haft problem med dom och har faktiskt jämfört ljudkvalité på 2 kablar och föredrog dessa i båda ändar. Tycker kontakter är väsentligt viktigare än kablar.
/Harryup
Håller med om att kontakterna känns viktigare än kabeln om det är en i övrigt OK kabel. Jag är förtjust i BlueJeans kontakter, ingen lödning där inte.
paa skrev:IngOehman skrev:paa skrev:Hur mycket sämre än superhögtalarkabeln skulle en 2 kvmm EKK med konjugatlänk bli, pga att den resulterande resistiva impedansen skulle bli betydligt högre? Spelar det överhuvudtaget någon roll, det blir ju inga obehagligt låga impedanser i HF-området i vilket fall?
Bra fråga!
Men påtagligt klurig att svara på...
...
Men nä, det jag känner att jag vill säga är typ:
Kablar är en förhållandevis oviktig komponent i en hifi-anläggning. De påverkar väldigt lite om de bara är tillräckligt långa (för korta kablar, så de inte når fram, är såklart ett problem dock).
Så även om man dimensionerar kablar väsentligt tunnare än normalt, så påverkar de mindre än de flesta tror.
Exempelvis ger 25 meter 0,38 mm^2 hörbar påverkan, klangligt, men det är ändå inte stora skillnader det handlar om, med normala högtalarimpedanser.
Vh, iö
Jag vet inte om frågan var tillräckligt tydligt formulerad:
En normal högtalarkabel med två ledare av någon vanlig sort sort; lampsladd, Supra 2,5 eller 4 kvmm, eller EKK, men utan konjugatfilter, ger en impedanskurva i HF-området som påminner om ett kamfilter, där de lägsta impedansdalarna ligger väldigt nära noll ohm.
Men man kan även förse en tvåledare med ett anpassat konjugatfilter, liknande den som Naqref satt på Superhögtalarkabeln men med anpassade värden, och då eliminerar man detta kamfilterbeteende i HF-området, med sina extremlåga impedansdalar. Den resulterande resistiva impedansen för tvåledare med konjugatfilter blir dock högre än för 20-ledaren i Superhögtalarkabeln, vilken hamnar på ca 8 ohm resistivt. Men spelar det någon roll om man i stället får 80-100 ohm resistivt i HF området när man slipper nära noll-upplevelsen, eller är 8 ohms resistivitet att föredra av någon anledning, så att man därför kanske bör välja 20-ledaren med sitt konjugatfilter trots allt?
mrGaskill skrev:Speakon - bra tips. De kostar väl flera hundra per styck kan man gissa.
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Jag vet inte hur många gånger jag konfronterats med speakonproblem. Oftast har någon snubblat på kabeln (de används i proncip bara i PA-sammanhang) och kabeln har slitits loss inuti speakonkontakten och orsakat kortslutning. Det blir så nästan oundvikligen då det är en och samma kontakt för både plus och minus. När kabeln dras ut blir det kortis.
Visst kan man skylla på slarvig montering och/eller på att kabelsnubbling inte skall kunna ske om gaffern har gjort sitt jobb, men ändå sker det.
-Krampaktigt argument för att försvara idiotin med hanar i bägge ändar!
På den tiden jag höll på med PA hände det inte en enda gång att sladden lossnade och orsakade kortslutning, så är jag övertygad att risken för det skulle vara betydligt större med knivbananer... Speakondonen var inte så bra i början, låsningen i plast slets snabbt ner, men kabelavlastningen och kortslutning hade vi aldrig något problem med. I hemmiljö, tja, vad är säkerhetsproblemet liksom.
hifikg skrev:joakimfors skrev:Dom där Stäubli/Multi Contact är bra krejjer. Brukar kombinera dom med Speakon i andra ändan så behöver man inte oroa sig för att i misstag kortsluta förstärkaren. Dessutom är det mer tillfredsställande att klicka i en redig Speakon i högtalaren än att pilla med labbproppar.
"är det helt seprarerade + och - ledare? Om så är fallet är det en ganska bra indikation på att kabeltillverkaren är ute och cyklar!! Man ändrar nämligen kabelns överföringskarakteristik genom att lägga dem på olika sett, helt förkastligt mao!!"
Saxat från annat hififorum, citerat med felstavningar och allt. Det där hade jag ingen aning om. Får nog överväga att byta min vdH och EKK lär väl inte fungera de heller. Killen som skrev det hade fem guldstjärnor i det forumet så han vet nog vad han talar om... eh?
IngOehman skrev:Eh.... läste du hela mitt inlägg?![]()
Jag förespråkar ju säkerhetsbananer i högtalaränden. Kortslutningsrisk noll.
IngOehman skrev:hifikg skrev:joakimfors skrev:Dom där Stäubli/Multi Contact är bra krejjer. Brukar kombinera dom med Speakon i andra ändan så behöver man inte oroa sig för att i misstag kortsluta förstärkaren. Dessutom är det mer tillfredsställande att klicka i en redig Speakon i högtalaren än att pilla med labbproppar.
"är det helt seprarerade + och - ledare? Om så är fallet är det en ganska bra indikation på att kabeltillverkaren är ute och cyklar!! Man ändrar nämligen kabelns överföringskarakteristik genom att lägga dem på olika sett, helt förkastligt mao!!"
Saxat från annat hififorum, citerat med felstavningar och allt. Det där hade jag ingen aning om. Får nog överväga att byta min vdH och EKK lär väl inte fungera de heller. Killen som skrev det hade fem guldstjärnor i det forumet så han vet nog vad han talar om... eh?
Jag kan inte kommentera förtjäntheten av de fem stjärnorna, men det han skriver är helt riktigt.
Om man jämför en parledare med två separata ledare (samma längd) som inte är tvinnade tillsammans, så får den senare en många gånger högre induktans. När ledarna är nära varandra så kancellerar nämligen magnetfälten från de två ledarna varandra, och mindre energi går åt för att bygga upp och bryta ned ett magnetfält när strömmen växlar riktning.
Strömtrögheten som uppstår av induktansen är helt enkelt en direkt effekt av att mangetfältet som byggs upp tar energi från musiksignalen. En viss spänning över t ex en meter av kabeln (ena ledaren) leder inte till en ström som omedelbart blir U/R (där R är ledarens resistans) utan det uppstår en motspänningen som håller strömstegringen tillbaka, nämligen induktionen från det växande magnetfältet runt ledaren.
Vh, iö
hifikg skrev:IngOehman skrev:hifikg skrev:
"är det helt seprarerade + och - ledare? Om så är fallet är det en ganska bra indikation på att kabeltillverkaren är ute och cyklar!! Man ändrar nämligen kabelns överföringskarakteristik genom att lägga dem på olika sett, helt förkastligt mao!!"
Saxat från annat hififorum, citerat med felstavningar och allt. Det där hade jag ingen aning om. Får nog överväga att byta min vdH och EKK lär väl inte fungera de heller. Killen som skrev det hade fem guldstjärnor i det forumet så han vet nog vad han talar om... eh?
Jag kan inte kommentera förtjäntheten av de fem stjärnorna, men det han skriver är helt riktigt.
Om man jämför en parledare med två separata ledare (samma längd) som inte är tvinnade tillsammans, så får den senare en många gånger högre induktans. När ledarna är nära varandra så kancellerar nämligen magnetfälten från de två ledarna varandra, och mindre energi går åt för att bygga upp och bryta ned ett magnetfält när strömmen växlar riktning.
Strömtrögheten som uppstår av induktansen är helt enkelt en direkt effekt av att mangetfältet som byggs upp tar energi från musiksignalen. En viss spänning över t ex en meter av kabeln (ena ledaren) leder inte till en ström som omedelbart blir U/R (där R är ledarens resistans) utan det uppstår en motspänningen som håller strömstegringen tillbaka, nämligen induktionen från det växande magnetfältet runt ledaren.
Vh, iö
Intressant. Kan man höra skillnad på en kabel som är tvinnad och en som är separerad? Kanske borde ta fram kniven och operera mina vdH. Fast då räcker de inte fram. DET kommer jag höra.
mrGaskill skrev:Speakon - bra tips. De kostar väl flera hundra per styck kan man gissa.
IngOehman skrev:Jag har träffat på felbyggda speakon-kablar åtskilliga gånger, så nog kan polariteten bli fel alltid.
Skillnaden mot knivbananer av säkerhetstyp (som är kortslutningssäkrare) är att det är lätt att rätta till eventuella felpolariseringar. Inga verktyg behövs.
Svante skrev:Ovanstående sagt om standarden, inte om implementationen.
mrGaskill skrev:Det drar iväg när man räknar på antalet kontakter som går åt. 300 kr per stycket så blir det ju 2400:- för en stereo-setup. Men är de säkra så blir det lägre stressfaktor vid handhavande, så att säga. Det är ju bra. Så det kan ju vara värt det. Men de kostade betydligt mindre än 300:-, tack o lov.
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Eh.... läste du hela mitt inlägg?![]()
Jag förespråkar ju säkerhetsbananer i högtalaränden. Kortslutningsrisk noll.
Nej, du föreslog säkerhetsbananer som ett (bästa) alternativ...
RogerJoensson skrev:...och inte ens den där världens bästa högtalarsladd är väl försedd med sådana..
hifikg skrev:Hmm... så det här är en felkonstruktion då, från självaste vdH. Tänka sig. Lyssnar till Humlans Flykt.
Svante skrev:Bananer är ju mindre dåligt i förstärkaränden, trillar de ur där så blir det iaf inte kortis. Men de går förstås att vända fel.
IngOehman skrev:RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:Eh.... läste du hela mitt inlägg?![]()
Jag förespråkar ju säkerhetsbananer i högtalaränden. Kortslutningsrisk noll.
Nej, du föreslog säkerhetsbananer som ett (bästa) alternativ...
Nej?![]()
Jag förstår inte dina inlägg. Menar du att jag INTE förespråkar säkerhetsbananer i högtalaränden, när jag skriver att det är det bästa alternativet?
Jag vet inte vad jag skall säga. Ditt inlägg är väldigt konstigt.
Du får helt enkelt tro mig när jag berättar om vad jag förespråkar. Jag vet ju min egen åsikt i frågan. Du kan lita på det. Att förespråka något betyder att man talar för det.RogerJoensson skrev:...och inte ens den där världens bästa högtalarsladd är väl försedd med sådana..
Om du med "världens bästa högtalarsladd" menar LTS' lågimpedanskabel som Anders hittade på, så vet jag inte vilka kontakter Anders valde för den.
IngOehman skrev:hifikg skrev:Hmm... så det här är en felkonstruktion då, från självaste vdH. Tänka sig. Lyssnar till Humlans Flykt.
Vad menar du med att den skulle vara felkonstruerad?
Menar du att det finns en entydig sanning om vilken induktans som är "rätt"?![]()
![]()
Olika kabeltillverkare har olika uppfattningar om vad som är lagom. Det kan också röra sig om att man vill att karakteristiska impedansen skall vara hög, så reflektionsenergin skall bli låg. Naims förstärkare kräver kablar med lite extra separerade ledare.
Att en kabel har lite avsiktigt separerade ledare är ju heller inte alls samma sak som att plus och minus är separata, vilket leder till att det blir hur som helst, som funktion av hur ägaren av kabeln råkar lägga den. Den som köper en sådan kabel är ju troligen dessutom lika okunnig som kabeltillverkaren, så risken att det blir tokigt (t ex klart olika till höger och vänster) är stor.
Vh, iö
RogerJoensson skrev:IngOehman skrev:RogerJoensson skrev:Nej, du föreslog säkerhetsbananer som ett (bästa) alternativ...
Nej?![]()
Jag förstår inte dina inlägg. Menar du att jag INTE förespråkar säkerhetsbananer i högtalaränden, när jag skriver att det är det bästa alternativet?
Jag vet inte vad jag skall säga. Ditt inlägg är väldigt konstigt.
Du får helt enkelt tro mig när jag berättar om vad jag förespråkar. Jag vet ju min egen åsikt i frågan. Du kan lita på det. Att förespråka något betyder att man talar för det.RogerJoensson skrev:...och inte ens den där världens bästa högtalarsladd är väl försedd med sådana..
Om du med "världens bästa högtalarsladd" menar LTS' lågimpedanskabel som Anders hittade på, så vet jag inte vilka kontakter Anders valde för den.
Jag tänkte t ex på den kabel som du la ut ett förarbete till säljtext här på faktiskt, som nu används i kraftigt redigerad version, som du är upphovsman till och som nu saluförs med vanliga knivbananer. Att då babbla om risk för kortslutning med Speakon, samtidigt förorda, använda och sälja sladdar med knivbananer. Tja... Jovisst är det bra att nämna alternativet säkerhetsbananer (en bra nödlösning till en kass standard), men om det inte är det som säljs med världens (näst) bästa högtalarkabel är det då rimligt att spy galla över Speakon i kortslutningsfrågan?
darkg skrev:...
Tja och tja, speakon innebär en annan kortslutningsrisk som det väl är rimligt att belysa, särskilt om man har upplevt att det är ett inte sällsynt problem [att sladden åker loss och därför lätt kortsluter]. .....
Svante skrev:Man kan ju tänka helt fritt också. Hur borde en högtalarkabel, inklusive kontakter, vara konstruerad anno 2018? .
jonasp skrev:Svante skrev:Man kan ju tänka helt fritt också. Hur borde en högtalarkabel, inklusive kontakter, vara konstruerad anno 2018? .
Vi måste definiera kabeln först. EKK är för mesigt. Jag föreslår 30x5mm rektangulär kopparprofil. Då ansluter man lämpligast med mutter och pinnbult.
Skål!
Svante skrev:Man kan ju tänka helt fritt också. Hur borde en högtalarkabel, inklusive kontakter, vara konstruerad anno 2018?
Jag skulle ställa upp en spec utifrån egenskaper och inte hur man ska göra den. Den ska förstås ha en rimligt låg resistans och induktans, den ska vara mjuk och böjlig, och den ska i båda ändar ha kontakter som inte glappar och inte går att vända fel. Kontakten bör vara en hane i förstärkaränden och en hona i högtalaränden. På så sätt blir förstärkaren skyddad mot kortslutning, och man kan även skarva ihop flera kablar om man behöver extra längd.
Svante skrev:Man kan ju tänka helt fritt också. Hur borde en högtalarkabel, inklusive kontakter, vara konstruerad anno 2018?
jonasp skrev:Svante skrev:Bananer är ju mindre dåligt i förstärkaränden, trillar de ur där så blir det iaf inte kortis. Men de går förstås att vända fel.
Speakon i högtalarroefven och banan i förstärkarroefven är ju en utmärkt kompromiss! Pyramidalt, som Morello hade sagt!
hifikg skrev:IngOehman skrev:hifikg skrev:Hmm... så det här är en felkonstruktion då, från självaste vdH. Tänka sig. Lyssnar till Humlans Flykt.
Vad menar du med att den skulle vara felkonstruerad?
Menar du att det finns en entydig sanning om vilken induktans som är "rätt"?![]()
![]()
Olika kabeltillverkare har olika uppfattningar om vad som är lagom. Det kan också röra sig om att man vill att karakteristiska impedansen skall vara hög, så reflektionsenergin skall bli låg. Naims förstärkare kräver kablar med lite extra separerade ledare.
Att en kabel har lite avsiktigt separerade ledare är ju heller inte alls samma sak som att plus och minus är separata, vilket leder till att det blir hur som helst, som funktion av hur ägaren av kabeln råkar lägga den. Den som köper en sådan kabel är ju troligen dessutom lika okunnig som kabeltillverkaren, så risken att det blir tokigt (t ex klart olika till höger och vänster) är stor.
Vh, iö
Jag får nog erkänna att jag inte förstår. Att ha separerade +/- lät som något dåligt några inlägg upp. Mina högtalarkablar är sådana. Och de låter inte alls. De ser ut som den på bilden och borde alltså vara en dålig konstruktion. Du skriver att både köpare (jag) och kabeltillverkare (vdH) är lika okunniga och att jag är det och var det när den där kabeln inköptes för snart 30 år sedan må väl vara hänt. Alla ledare är lika långa så hur tokigt kan det bli? De hamnar lite som de hamnar när det städas och någon gång möbleras om. Den vänstra högtalaren får en hel del slack medan den högra behöver hela längden. Ibland har jag skarvat ena kabeln med en sockerbit o någon meter lampsladd, eller vad jag nu haft hemma. Och det har alltid fungerat det med. Humlan flyger.
Laila skrev:darkg skrev:...
Tja och tja, speakon innebär en annan kortslutningsrisk som det väl är rimligt att belysa, särskilt om man har upplevt att det är ett inte sällsynt problem [att sladden åker loss och därför lätt kortsluter]. .....
Håller just nu en speakOn kabelkontakt i handen å har svårt att förstå hur den skulle kunna orsaka kortslutning i en hemma-anläggning. I allafallen inte med enkelhet . . . typ.
RogerJoensson skrev:Om banankontaktsladdarna åker ut så kan de komma i kontakt med annat än varandra. En fungerande lösning finns dock på detta, som Ingvar också föreslog.
Att Speakon skulle vara ett värre problem än vanliga- eller kniv-banaer i hemmiljö vad gäller kortslutningsrisk, det köper jag inte. Jo det går så klart att skapa eller finna fall där man t ex lyckats att inte skruva ihop kontakten korrekt (eller där en hel PA-stack vält), men sådana fall eller motsvarande misslyckanden kan man säkert hitta oavsett kontakt bara letar ordentligt. Själv har jag lyckats orsaka kortslutning många gånger med labbkontakter av banantyp, men aldrig med speakondon.
RogerJoensson skrev:Svante skrev:Man kan ju tänka helt fritt också. Hur borde en högtalarkabel, inklusive kontakter, vara konstruerad anno 2018?
Är det något fel den redan existerande Speakonkontakten förutom att den är ful och klumpig?
-För lågt kontakttryck (med ev dist etc som följd)?
-Den dåligt avlastningen (vilket med en någorlunda normal kabel förutsätter att man inte skruvat ihop den ordentligt)?
-Att den låser så att den inte åker ut om man drar i sladden?
IngOehman skrev:Separation är inte alldeles entydigt, men det handlar alltså inte om separerade i betydelsen isärdragna till två disparata delar, när separeringen görs av ett hölje som är i ett stycke och ger ett givet avstånd mellan ledarna. Man kan ju lika gärna säga att ett sådan hölje håller ihop ledarna som att det håller isär dem. Hänger du med?
IngOehman skrev:"Det anses"?
Av vem då?
Vh, iö
IngOehman skrev:Jag vet vad jag skrivit.
Men vad menar DU med det du skrev? Jag undrade alltså vad du menade med "det anses".
Vh, iö
darkg skrev:Om man drar isär förslagsvis B eller C får man vad Femstjärnige Herrn och IÖ (okänt antal stjärnor) menar med separata. Då blir induktansen både hög (om de inte av en fantastisk slump lägger sig tätt ihop och blir ett par ändå) och okänd (och antagligen varierande).
Den här kan du lägga in som komplement i din bildsvit:
hifikg skrev:darkg skrev:Om man drar isär förslagsvis B eller C får man vad Femstjärnige Herrn och IÖ (okänt antal stjärnor) menar med separata. Då blir induktansen både hög (om de inte av en fantastisk slump lägger sig tätt ihop och blir ett par ändå) och okänd (och antagligen varierande).
Den här kan du lägga in som komplement i din bildsvit:
Tycker de ser ut som A, fast platta. Och flerkardeliga.
mrGaskill skrev:Men Svantes idé om en bra högtalarkontakt som är säker och smidig är ju rejält bra.
hifikg skrev:Mmm... jag läser och försöker förstå, börjar ana
"En lång otvinnad kabel ger ett KLART hörbart diskanttapp jämfört med en tvinnad kabel.
Med otvinnad menar jag då inte otvinnad som t ex en vanlig parledare, utan att plus- och minusledaren är separata och separerade, alltså ligger långt ifrån varandra. "
Så ett avstånd på en cm är okej, men "långt ifrån varandra" är fel? Men finns det ens några sådana kablar? Mig veterligt har jag inte sett sådana saluföras. Sen kan jag förstås dela en kabel och dra den ena ganska långt från den andra innan de möts i ändarna, men det låter krystat. "En vanlig parledare" tolkar jag som en sladd/kabel med två ledare som ligger isolerade under samma hölje fram till de måste separeras för att platsa i respektive ingång på högtalare/förstärkare. I kabeln som jag avbildade går ledarna relativt långt från varandra (tycker jag) men kanske inte "långt ifrån varandra" i din mening. Den benämner du parledare, har jag förstått rätt nu?
Eller om jag gör så här. Vad kallas kablarna A, B, C och D? Är det troligt att någon konstruktion är hörbart sämre än någon annan?
hifikg skrev: Om någon vill visa en bild på en kabel med helt separerade + och - ledare vore det intressant, särskilt om det är något som marknadsförs för hifi-bruk
Morello skrev:Mot bakgrund av hur extraordinärt lite till och med en halvtafflig kabel ställer till med, så är det svårt att se relevansen med att lägga så mycket energi på att gaffla om dessa spörsmål.

Morello skrev:Mot bakgrund av hur extraordinärt lite till och med en halvtafflig kabel ställer till med, så är det svårt att se relevansen med att lägga så mycket energi på att gaffla om dessa spörsmål.
IngOehman skrev:Det är ganska typiskt att kablar med större ledaravstånd låter lite laidback - alltså lite avrullat.
Vh, iö
AndersP skrev: Vore det bättre eller sämre att separera plus och minus som på bilderna här ovanför för att låta dom få elektrisk kontakt endast i avslutningen.
hifikg skrev:Om någon vill visa en bild på en kabel med helt separerade + och - ledare vore det intressant, särskilt om det är något som marknadsförs för hifi-bruk
mrGaskill skrev:[ Bild ]
Jag hade 2x3m av dylika. De lät lite laidback har jag något minne av. Kan det bero på särarten?
AndersP skrev:... EKK 20x2x0,2mm2. Finns annan liknande som fyller samma funktion?
AndersP skrev:Hej allihop,
Jag har genom läsning på tåget till jobbet, på jobbet och hemma på min fritid försökt ta mig igenom hela tråden, men inte lyckats. Mycket gojja och lite content kan man väl sammanfatta det hela med. Därför är det möjligt att jag nu frågar om något som redan skrivits:
Vet någon hur man nu efter 25 år kan få tag i den kabel som beskrivs? Altså EKK 20x2x0,2mm2. Finns annan liknande som fyller samma funktion? Vore det bättre eller sämre att separera plus och minus som på bilderna här ovanför för att låta dom få elektrisk kontakt endast i avslutningen.
Ledsen för att återgå till trådämnet på detta sätt, men jag skulle gärna roa mig med att löda ihop kablarna och behöver då lämpligt material.
paa skrev:AndersP skrev:Hej allihop,
Jag har genom läsning på tåget till jobbet, på jobbet och hemma på min fritid försökt ta mig igenom hela tråden, men inte lyckats. Mycket gojja och lite content kan man väl sammanfatta det hela med. Därför är det möjligt att jag nu frågar om något som redan skrivits:
Vet någon hur man nu efter 25 år kan få tag i den kabel som beskrivs? Altså EKK 20x2x0,2mm2. Finns annan liknande som fyller samma funktion? Vore det bättre eller sämre att separera plus och minus som på bilderna här ovanför för att låta dom få elektrisk kontakt endast i avslutningen.
Ledsen för att återgå till trådämnet på detta sätt, men jag skulle gärna roa mig med att löda ihop kablarna och behöver då lämpligt material.
Den här borde väl vara ganska lik:
https://www.elfa.se/sv/datakabel-oskaer ... p/15574961
IngOehman skrev:Nej, EKK säger inget om hur många trådar kabeln har. Det berättar att den är enkardelig. Ett exempel på EKK-kabel är EKK 3x2,5 mm^2
darkg skrev:IngOehman skrev:Nej, EKK säger inget om hur många trådar kabeln har. Det berättar att den är enkardelig. Ett exempel på EKK-kabel är EKK 3x2,5 mm^2
Ja, en EKK innehåller om jag förstår saken rätt ett antal EK. K som i PVC, första K ledarisoleringen, andra K mantelmaterialet.
Kralle skrev:Ponera att mångkardelig högtalarkabel påverkar ljudet eftersom elektronerna hoppar tvärs den normala färdriktningen, mellan kardelerna.
Borde då inte samma mekanism finnas i lågnivåkablaget?
Vore det en fördel med en signalkabel som har solid innerledare och homogen (icke flätad) skärm?
Svante skrev:Kralle skrev:Ponera att mångkardelig högtalarkabel påverkar ljudet eftersom elektronerna hoppar tvärs den normala färdriktningen, mellan kardelerna.
Borde då inte samma mekanism finnas i lågnivåkablaget?
Vore det en fördel med en signalkabel som har solid innerledare och homogen (icke flätad) skärm?
Serieresistansen i en signalledare är MYCKET mindre än lastresistansen. Det rör sig om max någon ohm i kabeln och 10 kohm i lasten, dvs endast 1/10000 av spänningen hamnar över kabeln. För högtalarkabeln är resistansen 0,1 ohm och högtalaren kanske 10 ohm, dvs en 1/100 av spänningen hamnar över kabeln. Effekten som redan är försumbar i högtalarfallet är alltså hundra gånger mindre i lågnivåkabeln. "Disten" ligger alltså åtminstone ytterligare 40 dB lägre.
Siffrorna ovan är väldigt höftade, men effekten är sådan.
Men iofs, om man ska använda principen som en del här tycker att man ska göra om det finns en liten teoretisk risk för distorsion, så kan man bygga kablar med solid skärm och innerledare. Det är bara att gå till Jula och köpa kopparrör, koppartråd och fogskum så ska man nog kunna göra en tvärimpedansmodulationsfri lågnivåkabel också. Jag menar, det gör väl inget om ledaren blir lite styv, och så får man ro i själen?
spiii skrev:Om man nu ska hårdra det, skulle man inte då ha en luftisolerad koax, alltså en sådan med en spiralformad distans mellan mittledaren och skärmen?
Jag minns den typen från min militärtjänst. Den kabel vi använde hade en ytterdiameter på ca. 10cm, solid skärm och solid mittledare med ca. 15-20mm diameter!
Med lite ytterligare excesser: Även mittledaren skulle kunna vara utformad som ett rör.
Då kan man kyla den med en kall luftström så att den inte värms upp för mycket.![]()
/Sam
Svante skrev:Serieresistansen i en signalledare är MYCKET mindre än lastresistansen.
Svante skrev:Kralle skrev:Ponera att mångkardelig högtalarkabel påverkar ljudet eftersom elektronerna hoppar tvärs den normala färdriktningen, mellan kardelerna.
Borde då inte samma mekanism finnas i lågnivåkablaget?
Vore det en fördel med en signalkabel som har solid innerledare och homogen (icke flätad) skärm?
Serieresistansen i en signalledare är MYCKET mindre än lastresistansen. Det rör sig om max någon ohm i kabeln och 10 kohm i lasten, dvs endast 1/10000 av spänningen hamnar över kabeln. För högtalarkabeln är resistansen 0,1 ohm och högtalaren kanske 10 ohm, dvs en 1/100 av spänningen hamnar över kabeln. Effekten som redan är försumbar i högtalarfallet är alltså hundra gånger mindre i lågnivåkabeln. "Disten" ligger alltså åtminstone ytterligare 40 dB lägre.
Siffrorna ovan är väldigt höftade, men effekten är sådan.
Men iofs, om man ska använda principen som en del här tycker att man ska göra om det finns en liten teoretisk risk för distorsion, så kan man bygga kablar med solid skärm och innerledare. Det är bara att gå till Jula och köpa kopparrör, koppartråd och fogskum så ska man nog kunna göra en tvärimpedansmodulationsfri lågnivåkabel också. Jag menar, det gör väl inget om ledaren blir lite styv, och så får man ro i själen?
Harryup skrev:Nått sånt här kanske?

IngOehman skrev:I spänningsfallet över kabeln är var man även hittar den distorderande "källan".
Kralle skrev:IngOehman skrev:I spänningsfallet över kabeln är var man även hittar den distorderande "källan".
Tack. Jag tror polletten sakta börjar trilla ner här.
Almen skrev:Kralle skrev:IngOehman skrev:I spänningsfallet över kabeln är var man även hittar den distorderande "källan".
Tack. Jag tror polletten sakta börjar trilla ner här.
Och tack, själv! Jag samlar på oxymoroner.
spiii skrev:Just sådan kabel, fast i jätteformat syftade jag på en bit upp...
För att fånga upp det där med signalkablar. För sisådär 20-25 år sedan gjorde jag sådana av 50 ohm koax som användes till pH-elektroder. Den hade solid innerledare, förtennad flätad skärm med ledande gummi utanpå skärmen och till sist isolering. Mest för att jag hade tillgång till sådan kabel. Det kanske var en alldeles utmärkt lösning som jag gjorde helt ovetande?
Jag har nog en liten härva med sådan kabel liggande någonstans, kanske ska man leta upp den igen...
/Sam
Harryup skrev:Almen skrev:Kralle skrev:
Tack. Jag tror polletten sakta börjar trilla ner här.
Och tack, själv! Jag samlar på oxymoroner.
Hade du samlat på OxyNormer så hade jag kunnat bidragit.
Är ju ifs aldrig försent att börja.
mvh/Harryup
Svante skrev:Men iofs, om man ska använda principen som en del här tycker att man ska göra om det finns en liten teoretisk risk för distorsion, så kan man bygga kablar med solid skärm och innerledare. Det är bara att gå till Jula och köpa kopparrör, koppartråd och fogskum så ska man nog kunna göra en tvärimpedansmodulationsfri lågnivåkabel också. Jag menar, det gör väl inget om ledaren blir lite styv, och så får man ro i själen?

PerStromgren skrev:Jag läser den här tråden (sic!) med intresse, och väntar på att ni som kan detta ska komma fram till en gemensam modell för hur en kabel uppträder.
I all min naivitet trodde jag detta var beforskat till vägs ände. När jag som liten pilt var teknolog och läste Halléns electrictetslära på KTH verkade det finnas en komplett modell för transmision över kabel. Där beskriver han ihopklumpade modeller som duger fint så länge våglängden är mycket längre än ledningen längd. Är jag lurad av vad jag trodde var en auktoritet?
PS. I rättvisans namn ska sägas att modellerna presenterades i en bok som är årsbarn med mig...

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 15 gäster